Förstärkt SYV-verksamhet i Västerbotten – Hur? Dilemman!

Jan AxelssonUmeå universitetUmeå 21/2 2013

Bakgrund

Hur förbättra?Samordna, planera, utvärdera

Gemensamt ansvar

Ur Skolinspektionens direktiv 2011-03-08

Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledningsverksamhet fungerar på ett tillfredställande sätt?Frågan syftar till att belysa i vilken utsträckning vägledningsverksamheten är en prioriterad fråga på huvudmannanivå och hur styrningen fungerar. Har huvudmännen system och rutiner för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av verksamheten för att kunna säkra och utveckla personalens kompetens inom verksamhetsgrenen samt förbättra vägledningens kvalitet? Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?Ger rektor riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att det blir en tydlig ansvarsfördelning för en verksamhet som hela skolan arbetar med? Frågan kan ge en bild av om och hur vägledningsverksamheten genomförs som en process på skolan, där frågor om vidare studier och arbetsliv är integrerat i undervisningen och där arbetet sker proaktivt. Ges alla elever tillgång till kontinuerlig och proaktiv vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra individuella och aktiva studie- och yrkesval utifrån egna intressen och förmågor?

Förväntade effekter:

Granskningen förväntas kunna uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar för att vägledningsverksamheten ska fungera väl i skolorna.

Granskningen kan också bidra till att granskade grundskolor tydligare prioriterar studie- och yrkesvägledningen genom att rektorerna tillsammans med personalen planerar verksamheten för vägledningen. På så sätt kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med.

Genom att de olika aktörerna tydligare medvetandegörs om vägledningens viktiga funktion kan den yttersta effekten bli välinformerade elever som kan göra aktiva och individuella val inför fortsatta studier och yrkesliv. I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.

Förväntade effekter:uppmärksamma huvudmännen på deras styrnings- och ledningsansvar.

kan vägledningen bli en verksamhet som all pedagogisk personal, tillsammans med närsamhälle, andra skolformer och arbetsliv, kontinuerligt arbetar med.

I förlängningen förväntas granskningsresultaten också kunna spridas till andra skolor och huvudmän än de som är föremål för granskningen.

Undersökningen visar:

Att vägledningsarbetet i Västerbotten uppvisar stora

likheter med andra regioner som kartlagts.

 

Att det är stora skillnader mellan stora och små kommuner.

Endast tre kommuner har en positiv befolkningstillväxt.

Minskande skatte- och elevunderlag sätter press på studie-

och yrkesvägledningen i en nedskärningskontext.

Att regionen uppvisar en splittrad bild av

vägledningsarbetet med stor variation mellan arbetssätten i

de olika kommunerna. Det finns få systematiska rutiner för

central och lokal planering, utvärdering och uppföljning.

 

 Att det finns stora behov för samordning och ledning. Många

vägledare i gymnasieskolor har flera chefer eftersom rektor är

närmaste chef. En del rektorer har liten eller ingen kunskap om

vägledningen. Dessutom råder oklarhet om det centrala i uppdraget

och studie- och yrkesvägledarna har ingen arbetsbeskrivning

Att den dagliga vägledningen inte baseras på

systematiska verktyg utan på inrotade pragmatiska

arbetsformer och oftast vilar på den enskilde

vägledaren, d.v.s. den är inte hela skolans ansvar.

 

Att det saknas kommunala handlingsplaner för

vägledningsarbetet och det råder oklarheter om

arbetsfördelningen på olika nivåer.

Att vägledningssamtalet är styrkan hos de allra flesta

studie- och yrkesvägledare, men att kompetensutveckling

behövs på olika områden, bl.a. kunskaper om, och

koppling till arbetsmarknaden och näringslivet.

Dilemman inför förändringRegionen

Befolkning/ekonomi

Nationellt Struktur/historia

Befolkningsutveckling 1990 – 2011 (SCB)

Umeå 91,258

Skellefteå 75,258

Lycksele 14,177

Vännäs 8,410

Nordmaling 8,192

Vilhelmina 8,509

Robertsfors 7,871

Storuman 7,735

Vindeln 6,661

Norsjö 5,371

Malå 4,154

Åsele 4,114

Dorotea 3,752

Sorsele 3,547

Bjurholm 2,959

Umeå 116,465

Skellefteå 71,580

Lycksele 12,343

Vännäs 8,465

Nordmaling 7,048

Vilhelmina 7,048

Robertsfors 6,762

Storuman 6,026

Vindeln 5,434

Norsjö 4,237

Malå 3,230

Åsele 3,007

Dorotea 2,862

Sorsele 2,729

Bjurholm 2,431

1990 2011

Befolkningsutveckling 1990 – 2013

Umeå 91,258

Skellefteå 75,258

Lycksele 14,177

Vännäs 8,410

Nordmaling 8,192

Vilhelmina 8,509

Robertsfors 7,871

Storuman 7,735

Vindeln 6,661

Norsjö 5,371

Malå 4,154

Åsele 4,114

Dorotea 3,752

Sorsele 3,547

Bjurholm 2,959

Umeå 116,465

Skellefteå 71,580

Lycksele 12,343

Vännäs 8,465

Nordmaling 7,048

Vilhelmina 7,048

Robertsfors 6,762

Storuman 6,026

Vindeln 5,434

Norsjö 4,237

Malå 3,230

Åsele 3,007

Dorotea 2,862

Sorsele 2,729

Bjurholm 2,431

1990 2011

Skellefteås befolkning ökarSkellefteborna blir allt fler. Och det är invandrarna som står för den positiva befolkningsökningen i kommunen. Enligt Statistiska centralbyråns rapport som gäller årets nio första månader så går Skellefteå framåt med 32 personer sedan 1 januari 2006. I dag bor det 71 942 personer i kommunen.

Det finns däremot fyra kommuner i länet där befolkningen ökade under 2012. En av dem är Umeå som vid slutet av 2012 hade sammanlagt 117 294 invånare vilket är 829 fler än året innan, men även Skellefteå har plussat på med 194 invånare under året som gått. Lycksele gick plus med 8 personer och den fjärde kommunen som gått plus i länet är Vännäs som kan stoltsera med 57 fler invånare än tidigare.

Elever som deltagit i SFI-utbildning

2007 2008 2009 2010 2011

Västerbottens län 1086 1208 1456 1693 1701

Riket totalt 65222 73955 91237 96136 102434

Skolverket 2012

Regionala dilemman:

• Befolkningsmässig obalans• Ojämnt skatteunderlag• Vikande elevunderlag

Nationella historiska dilemman

Vägledningsmodell baserad på specifik yrkesutb./samtalscentreradOtydlig uppdrags-/arbetsbeskrivning

Kommunalt självbestämmande

Splittrade verksamheter - lapptäcke

Nationella historiska dilemmanDet snäva uppdraget

SamtalInformationPRAOAdministrationMarknadsföringEtc.

Det breda uppdraget

OmvärldenArbetsmarknadNäringslivSamhällsorienteringEtc.

Hur förbättra?Samordna, planera, utvärdera

Gemensamt ansvar

Umeå universitet:• Samordna vägledningsmoment i grundutbildningarna och fortbildning för lärare, rektorer och vägledare

På kommunal nivå:• Klargöra ansvarsfördelningen för vägledningsuppdraget i alla led (pol./adm.)

• Utarbeta adm. rutiner för planering, utvärdering och kvalitetssäkring

• Inrätta ledningsfunktion med uppdragsbeskrivning (Chef eller annan koordinerande post)

• Skapa decentraliserade vägledningscentra för karriärvägledning med lokala och regionala uppdrag

1. Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.).

2. Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter etc.).

3. Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling, databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.).

Stöd - specifikt till Umeå

Specialiststöd till hela Västerbotten

Regionalt stöd - specifikt till små kommuner

Centra för Karriärvägledning1. Stöd till Umeå kommun, (ledning, samordning, utveckling m.m.).

2. Stöd inriktat till de små kommunerna, (konsultationer, samarbeten, regionala aktiviteter etc.).

3. Specialiserat stöd till hela regionen, (informations- och metodmaterial, kompetensutveckling, databaser, specialistkunskaper kring funktionsnedsättning, flerspråk etc.).

Kommunchef

Näringslivschef

Ekonomi och admin.

Arbetsmarknads-chef

Arbetsmarknad och vägledning

Näringsliv, landsbygdsutveckling,

turism och marknadsföring

Kommunstyrelsens arbetsutskott – politisk beredning

Mjölby kommun

Grundskolor, gymnasieskolor, särskola, vuxenutbildning, drop-in och bokade besök

Lundby ArbetsCentrum:

HandledningArbetsförmåge-

bedömningarRehabinsatser

Socialt företagande

PraktikanskaffningKommunal

ungdomsuppföljning,Feriejobb,

Särskilda anställningarmm

Organisation, Arbetsmarknad och Vägledning

Särskilda projekt;Visionscenter mm

Integrationoch mångfald

Studie- och yrkesvägledning

Vi samverkar med bl a:• Skolor (grund-, gy-, vux, sär, SFI, mm)• Socialtjänsten• Samordningsförbundet• Arbetsförmedlingen• Försäkringskassan• Andra kommuner• Landstinget• Länsstyrelsen,• Regionen Östsam• Företagarorganisationer• LEADER m fl EU-institutioner

Uppdrag• Bidra till att eleven/medborgaren gör väl

underbyggda val avseende pågående och framtida studier och yrkesliv.• Samverka med skolans personal i enlighet med de

allmänna råden – studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet och ett ansvar för hela skolan.• Omvärldskunskap för god matchning mellan

elevers/medborgares utbildningsval och arbetslivets behov av kompetens.• Medborgarfokus

Ur Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning• ”Studie- och yrkesorientering förekommer i

undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan.”

Studie- och yrkesorientering

Undervisning•Lärare•SYV

Vägledning•SYV•Lärare

Information•SYV•Rektor•Lärare

Genomförandet organiseras av de olika kommunerna lämpligtvis genom olika former av samverkan med Region Västerbotten, Umeå universitet och SKLs projekt ”Plug-in” bl.a.

Tack!