Förpackningstryck 2011 - low res

Baskunskap för ett perfekt förpackningstryck

Förpackningstryck 3

innehåll

Trade Promotion Förlag ABDrottninggatan 184, 254 33 Helsingborg • www.n-e.nuISSN 00 39-6494 • Tryckt hos Hylte Tryck AB, Hyltebruk

TextKay Thrygg [email protected]

Ansvarig utgivareBo Wallteg, 042 20 71 660703 20 71 63, [email protected]

Marknadschef Hans Friedsam, 042 29 80 [email protected]

Grafisk form & Traffic Christian Wallteg, 042 28 01 [email protected]

Producerad av kay thrygg, prepress & print Developingi samarbete med tidningen nord emballage

04 offset- och flexotryck

06 övriga vanliga tryckmetoDer

1 0 färger för tryck

1 2 upplösning av BilDer, använDning av teckensnitt

1 4 raster, tonvärDe, separationer och Digital repro

1 6 separationsmetoDer – vaD är ucr och gcr?

20 tryckfärg och Dess egenskaper

22 färgproBlem och några lösningar

24 pressoptimering – Det första steget mot ett färgstyrt tryck

26 att planera för tryckning

30 tryckoptimering – Det anDra steget mot ett färgstyrt tryck

34 tryckkaraktärisering – Det treDje steget mot ett färgstyrt tryck

36 färgstyrning i Den grafiska processen

38 färgstyrningssystem – skapanDet av en icc-profil

40 få koll meD provtryck

44 att kontrollera provtryck i tryckpressen

DEL 01

DEL 02

DEL 03

DEL 04

DEL 05

DEL 06

DEL 07

DEL 08

DEL 09

DEL 10

DEL 11

DEL 12

DEL 13

DEL 14

DEL 15

DEL 16

FoTo

: HeI

DelB

ergV ikten av en snygg förpackning som

kunden hittar på butikshyllan har aldrig varit större. Det handlar om

en kombination av form, funktion och gra-fisk utformning för att man ska lyckas och det är inte lätt. Man kan nog fråga vilket tryckeri som helst om deras erfaranheter och de kan berätta om kunder som kom-mer med grafisk design som blir urtjusig på datorskärmen men som i princip är omöjlig att trycka. Där blir det allt vanligare att man som förpackningsanvändare tar hjälp av externa krafter för att hitta rätt, men som alltid är det inte fel att ha åtminstone bas-kunskaper när man ger sig in i ett projekt. Den här tidningen har som målsättning att ge dig all det baskunnande kring de tra-ditionella tryckmetoder som används vid

förpackningstryck och som du kan behöva när du ska diskutera tryckningen av en förpackning med antingen en designbyrå, ett prepressföretag eller ett tryckeri. Den första utgåvan kom år 2007 i ett samar-bete mellan Kay Thrygg, Prepress and Print Development och tidningen nord embal-lage. Kay är en välrenommerad utbildare och konsult inom den grafiska sektorn och nord emballage är en lika välrenommerad

tidning i den nordiska förpackningsin-dustrin. Den förra utgåvan blev mycket populär och efterfrågad och är nu slut på lagret och det var dags för en uppföljning som innehåller 6 helt nya kapitel. Vi hoppas på att ”Förpackningstryck” kan vara till nytta i arbetet. Behöver du fler ex finns de att köpa via nord emballage. Sänd ett mail till [email protected], så har du dem inom några dagar.

Vi ser förpackningen som det viktigaste

Performance & Passion

Smur t Kappa är världens största pappersbaserade förpackningsföretag. I Sverige är vi inte bara marknadsledare. Utan också ensamma om att kunna erbjuda dig en totalbredd i material och trycktekniker. Från den enklaste wellpapplåda till den mest avan-cerade offsettryckta lyxförpackningen. Men produktionskapacitet i all ära. För att konstruera en förpackning som kan hänga med i alla svängar – på den slingriga vägen från producent till konsument – så krävs det mer. Därför skäms vi inte för att säga som det är. Frågar du oss – är det utsidan som räknas. Hör gärna av dig så berättar vi mer. www.smur tkappasverige.se

Välkommen att träffa oss i mässmonter D03på easyFairs Pack&Emballage Öresund, Malmö Arena 26 – 27 maj

KO

NO

VA

LE

NK

O





KO

NO

VA

LE

NK

O





KO

NO

VA

LE

NK

O

n-e 7-10, 5.indd 59 10-10-08 17.26.39

Det finns ett antal tryckmetoder att välja emellan för att applicera färg på olika typer av förpackningar. De vanligaste konventionella metoderna är offset, flexografi, djuptryck och screentryck. Här hittar du en beskrivning av offset och flexografi, i del 2 beskrivs djup- och screentryck.

D et finns ett antal tryckmetoder att välja emellan för att appli-cera färg på olika typer av för-packningar. De vanligaste kon-

ventionella metoderna är offset, flexografi, djuptryck och screentryck. Vilken metod du väljer kan bero på ett antal aspekter som exempelvis, budget, upplaga, antal färger, vilket eller vilka material din förpackning är gjord av etc. I den här artikelserien har vi valt att koncentrera oss på offsettryck, som är den vanligaste tryckmetoden, och flexo-grafiskt tryck som har ett brett spektra inom olika förpackningsbranschområden.

innan vi tryckerVi förutsätter att det är ett motiv bestående av en fotografisk bild som ska tryckas. Vi bör-jar med att dela upp motivet i dess färgbe-ståndsdelar så kallade processfärger. Dessa processfärger kallas i sin tur för cyan (blåaktig) , magenta (rödaktig), gult och svart. eftersom dessa processfärger fungerar i likhet med färgfilter kan andra toner och färger skapas genom att blanda dessa tryck-färger på tryckbäraren. Om man exempelvis trycker cyanfärgen på den gula färgen skapas en nyans av grönt. I teorin blir det också så att när cyan, magenta och gult trycks på varan-dra bildas svart. I verkligheten blir resultatet en smutsigt brunaktig mörk ton bland annat på grund av pigmentens egenskaper. För att hjälpa till att trycka fina detaljer och starka skuggor i de gråaktiga och svarta partierna i en bild använder man en svart tilläggsfärg. Denna kallas också för komplementfärg ef-

tersom den i teorin inte behövs för att åter-skapa den fotografiska bilden, där har ni an-ledningen till att man i grafiska branschen ta-lar om 4-färgstryck och ibland säger att man trycker i ”CMYK” (cyan, magenta, yellow och key-colour från engelskan). Dessa färgbeståndsdelar eller separatio-ner som de kallas, skrivs ut en på ljuskänslig film och en för varje tryckfärg som behövs för att återge bildens färger. Dessa separa-tioner kommer vi nu att använda för att föra över resultatet till en tryckform. I offset kall-las denna tryckform för tryckplåt och i flexo för kliché.

offsettryck(Offset benämns också som ”litografi” från grekiskans litho-sten och grafein-skriva).I en fotografisk process överförs bilden från respektive färgseparation till en tunn, plan aluminiumplåt som har ett ljuskänsligt skikt. Denna ljuskänsliga beläggning härdas genom att man belyser genom filmen och på så sätt härdas de tryckande områden. De områden som inte härdats tvättas sedan bort och då friläggs också själva plåtytan. De ytor som nu har kvar det härdade skiktet kallas för tryckande, och dom är färgvänliga medan den frilagda plåten istället drar åt sig vatten och stöter bort färg, så kallade icke-tryckande ytor. en offsetpress som används för att trycka fotografiska bilder bör åtminstone ha fyra tryckverk, ett för respektive färgseparation. respektive plåt monteras runt en cylinder (plåtcylinder) i respektive tryckverk i en för-

utbestämd ordning. Vid själva tryckproces-sen appliceras fuktvatten och färg på tryck-plåten genom ett antal valsar. Färg fastnar på de tryckande ytorna medan fukten håller borta färgen från de ytor som inte innehåller något tryck. Därefter förs tryckbilden från plåten över till en gummiduk som är fastspänd på en an-nan cylinder. gummiduken som har en viss flexibilitet tar med sig färgen från tryckplå-ten till materialet som det ska tryckas på. Detta material pressas samtidigt från andra hållet mot gummiduken genom den så kall-lade mottryckscylindern. efter det att fär-gen förts över till materialets yta, förs det vidare in i nästa tryckverk för att beläggas med nästa tryckfärg. När alla fyra färgerna lagts på korrekt har vi återskapat den foto-grafiska bilden.

flexografiPå samma sätt som i offset överförs respek-tive färg över till en tryckform men i detta fallet en så kallad kliché. Denna kliché är vanligtvis framställd av fotopolymer som i grunden är ett syntetiskt harts som har ljus-känsliga egenskaper. På liknande sätt som tidigare belyses klichématerialet genom filmmaterialet för respektive färg och foto-polymeren härdas där tryckfärgen kommer att överföras. Övriga obelysta ytor (som då inte härdats) tvättas ut och kvar finns då de tryckande ytorna som upphöjda avbilder. Klichén monteras in i tryckverket runt en klichécylinder i respektive tryckverk. I en flex-otryckpress förs färgen från ett färgkar eller en färgkammare via en graverad färgöverfö-ringscylinder som heter ”aniloxvals”. Denna vals som i modernare pressar är tillverkad av ett keramiskt material, är graverad med ett stort antal färgkoppar. Dessa koppar har till uppgift att läggas på färg till de upphöjda tryckområdena på klichén. För att säkerställa en mer exakt färgöverföring avraklas valsens färgkoppar vid varje rotationsvarv och man kan likna detta vid att man ”stryker” av ett

offset- ochflexotryckD

E L

0 1

4 Förpackningstryck

kaffemått (där måttet föreställer respektive färgkopp på aniloxvalsen”). efter det att färgen lagts på klichén förs den över direkt till materialet man ska trycka på och även här stöds det upp av en mot-tryckscylinder.

för- och nackDelarVilken tryckmetod ska jag då välja för min produkt?Att besvara den frågan utan att ha klara för-utsättningar för hur slutprodukten ska se är inte lätt. Förpackningsmaterialet, dess ytbe-handling, formgivningen i designen, antal färger osv. är en del av de parametrar som påverkar eller inverkar på valet av tryckme-tod. Varje metod har dessutom sina fördelar och begränsningar. För att få en översiktsbild kan vissa för- och nackdelar i respektive me-tod ställas mot varandra för att åtminstone få en övergripande bild av när det kan passa att vända sig till respektive tryckleverantör. Tänk på att inga regler eller förutsättningar är defintiva. Med små förändringar av de-sign, material, antal färger osv. kan tryck-

kvalitet, pris och metod helt förändras. en tidig kontakt till de konverterare och tryck-eriföretag du tänkt använda av kan öppna helt nya tekniska dörrar och ekonomiska besparingar i slutändan.

offsettryck – förDelar• Bra detaljer i mycket ljusa och mörka toner• räknas som högkvalitativt tryck• Viss färgjustering kan ske i tryckpressen• Väl standardiserad metod• relativt billiga och snabbt framställda tryckplåtar

offsettryck – nackDelar• Mycket kemi och tekniska förutsättningar (färg och fuktbalans tex.) som påverkar resultatet• Åtminstone 60 moment behövs i varje tryckverk för inställning• eftersom viss färgjustering kan göras i pressen kan det också ses som en osäkerhetsfaktor• Dyra tryckpressar – dyrare timkostnad

flexotryck - förDelar• Trycker på ett antal material som inte andra tryckmetoder klarar av• Snabb pressinställning• relativt bra kvalitativt tryck• ger bra heltäckande färgytor• Bra repeterbarhet• Mer variabel trycklängd• Billigare pressar – billigare produktionskostnad i många fall

flexotryck –nackDelar• Ökad svårighet med ljusa och mörka tonområden i bilder• Kräver ”vassare” prepress-anpassning mot respektive tryckpressmodell• Känslig inställning vid finare rastertryck• Dyrare och långsammare prepress generellt

Det här är några av de aspekter som kan vara bra att ha i bakhuvudet när man vill börja fundera på och utvärdera vilken tryckmetod man ska använda sig av.

KammarrakelAniloxcylinder

Klichécylinder

papper/tryckbärare

Mottryckscylinder

Färgverk

PlåtcylinderFuktverk (bakom)

GummidukscylinderPapper/tryckbärare

Mottryckscylinder (bakom)


D E

L 0

2

DjuptryckDjuptryck är ett direkttryckförfarande (inne-bär att materialet som ska tryckas ligger an direkt mot själva tryckformen), som har sitt ursprung i kopparsticket och i stålsticket. Själva tryckformen består av en kopparbe-lagd cylinder där text och bild som ska tryck-as består av ”celler” eller rasterkoppar som vanligtvis har etsats eller graverats in. Själva trycket skapas genom att låta den graverade valsen rotera i ett färgkar, färgen fyller cel-lerna, i nästa skede skrapas överskottsfärgen bort med en påliggande rakel för att hålla icke-tryckande ytor rena. Substratet som ska tryckas pressas sedan mot cylindern med de färgfyllda cellerna. Under denna inpressning lämnar färgen de fördjupade områdena och förflyttar sig till substratet. Konventionellt djuptryck har inte en tryck-plåt eller kliché som i offset/flexo, utan bild och text skapas direkt på valsens cylinderyta och därefter monteras hela cylindern i djup-tryckspressen. Själva cylinderframställning-en sker i ett flertal steg vilket gör att denna process blir dyr att framställa, därför lämpar sig djuptryck mer för långa serier. Konventionellt djuptryck är unikt jämfört med andra tryckmetoder på så sätt att det går att trycka gråtoner utan att använda sig av halvtonsprincipen. Bilden visar ett områ-de med tongradiation på en djuptrycksvals. Det tryckande området är uppdelat i celler som har samma ytarea men varierar i djup. resultatet blir variationer i gråtoner, djupare celler innehåller mer färg och trycker på så sätt en mörkare ton än de grunda cellerna.

Men egentligen, med de metoder som vanligtvis används för att föra över text och bild till djuptryckscylindern skapar faktiskt cel-ler som varierar i både djup och bredd. Det finns i huvudsak två grundläggande metoder för att djuplägga (göra celler) cylindern, ke-misk etsning och elektromekanisk gravering.

övriga vanligatryckmetoDerI del 1 koncentrerade vi oss på två offset och flexografi. Innan vi går vidare och tittar på andra viktiga punkter vid framställning av ett bra förpackningstryck, kan det vara bra att ha lite koll på en del övriga tryckmetoder som används, och vilka för- och nackdelar dessa kan ha.


kemisk etsningDen kemiska etsmetod som för närvarande används för att producera en djuplagd cylin-der är en typ av direktöverföring. Här används en fotomekanisk process som liknar den vid till exempel plåtframställning i offset. Det kopparbelagda ytterskiktet på djuptryckval-sen beläggs med en ljuskänslig, högkontrast-rik fotopolymer som exponeras med UV-ljus genom en positiv film. UV-ljuset härdar poly-meren i de icke-tryckande områdena, medan de tryckande förblir oexponerade. Vid fram-kallningen ”tvättas” den oexponerade poly-

1: Materialbanain2: Materialbanaut3: Djuptryckscylinder4: Pressvals/mottryck5: Rakel6: Färgkar7: Torkdel.

Graveradedjuptrycksvalsar.

Flint Group Sweden ABGutenbergsgatan 1, 231 25 Trelleborg, SwedenT +46 410 59 200 • F +46 410 59 [email protected] • www.flintgrp.com

A comprehensive approach to Narrow WebFlint Group is a true one-stop ink shop and would like to be your preferred partner in all matters related to successful narrow web, label and packaging printing.

We offer a complete range of the latest inks for any narrow web printing technique

and take a great pride in the high and consistent quality of our press-ready prod-ucts. In addition, we offer a wide range of varnishes, adhesives, primers, and other essential press room consumables. Every-thing with a unique local support person-alised entirely to your needs.

Flint Group FT2011.indd 1 2011-03-28 22.31

meren bort och lämnar områden med kop-parskiktet oskyddat. I nästa steg får valsen ro-tera i ett kemiskt bad som ”etsar” den frilagda koppar och som skapar cellerna.

elektromekanisk graveringHär skapas cellerna eller graveringen med en diamantspets som tränger in i cylindern samtidigt som den roterar. Cellerna som skapas kan liknas vid inverterade pyramider (upp-och-nervända). Desto hårdare spetsen pressas in i kopparskiktet, desto större celler som i sin tur ger mer färgvolym. Med den här metoden skapas alltså celler med såväl varie-rande djup som bredd, beroende på grave-ringsdjupet. Med den här metoden elimine-ras den känslighet som föregående metod har i samband med ljuskänslighet och kemisk påverkan, vilket gör detta till en bättre och mer utbredd metod nuförtiden.

Djuptryck – förDelar• Trycker högkvalitativa bilder på passande material• Snabb pressinställning – lite materialspill• Jämnare kvalitet genom hela tryckjobbet• Möjlighet att trycka ”löpande design” (ingen skarv i trycket)• Hög produktionshastighet• relativt billiga pressar – billigare produktionskostnad vid stora ordrar

Djuptryck – nackDelar• Produktionskostnaden för djuptrycks- cylindrarna innan tryck är markant högre än andra tryckmetoder• ledtiden för att färdigställa cylindrarna är mycket längre jämfört med andra metoder• Alla linjer, text och så vidare, består också av ”raster” då dessa skapas av celler (färgkoppar)• generellt dålig tryckkvalitet på mer ytråa material. Processen kräver bra ytjämnhet för en hög tryckkvalitet• Trycker i huvudsak med spritbaserade färger som ur miljösynpunkt inte är så bra

Under själva tryckningen när det första färgskiktet lagts på, måste färgen vara torr innan nästa färg kan tryckas. Därför passe-rar också materialbanan genom en torkdel som sitter efter respektive färg i tryckpres-sen. Här torkas färgen med varmluft och alkoholen i färgen avdunstas. Tack vare denna process som snabbar upp torkningen av färgskiktet, går det bra att trycka på icke-absorberande material som olika typer av folier och plaster mm.

förpackningspressar inom Djuptryckett stort antal av de djuptryckpressar som finns används inom förpackningstryck. Tyvärr

minskar användandet i Skandinavien, medan metoden är fortfarande stor i södra europa och till exempel Asien. en djuptryckspress för förpackningstryck körs normalt från rulle till rulle så kallade rotationspressar, för senare konvertering, men det finns även modeller utrustade med ”in-line” konvertering som prägling, rotationsstansning och bigning. De flesta maskiner är rotationspressar, allt-så papper från rulle, men det finns faktiskt några få arkpressar också. Dessa används i huvudsak för lite dyrare, specialkartong med snyggare förpackningstryck och inom viss etikettproduktion.

screentryckScreentryck innebär helt enkelt att tryck-färg pressas genom en ”rastrerad mall” på tryckytan. Med andra ord så har denna me-tod ingen färgbärande yta som till exempel i flexografi, utan färgen pressas istället genom en finmaskig duk (screen) ned på den yta som ska tryckas. Denna duk är i sin tur fäst i en ”ram”. (Ungefär som en tavelram med en uppspänd duk). Duken måste också vara så preparerad, att färgen bara passerar igenom de ställen som man önskar. Detta åstadkommer man genom att applicera en så kallad schablon på duken. Schablonens uppgift blir att upp-dela duken i områden som släpper igenom

färg respektive håller emot färgen. Vid själ-va tryckningen förs duken nästan i kontakt med det material som ska tryckas. På du-kens ovansida passerar en rakel av gummi, som pressar färg igenom schablonens öpp-na partier när denna kommer i kontakt med materialet.

screentryckets egenskaperScreentrycket är ett tryckförfarande som i stora drag kan användas till att trycka på vilka material och vilken form som helst. Det går utmärkt att trycka på såväl papper som tyg men också på glas, plast, keramik eller metall. Screentryck används inom vitt skilda områden som till exempel kretskort, dekaler, glasflaskor, instrumentpaneler, skyltar, texti-lier och folier. eftersom screentryck innebär att man kan ha en mer än trettio gånger tjockare färgpå-läggning än vid offset som jämförelse, blir färgerna mycket mer mättade och tåliga än vid flera andra tryckmetoder.

Screentryck fördelar:• Möjlighet till mycket hög färgpåläggning• Metoden ger möjlighet att trycka på nästan alla typer av material• enkel tryckmetod och passar ofta för mindre serier/upplagor

Screentryck nackdelar:• en långsam tryckmetod (i jämförelse med många andra metoder) vilket kan bli dyrt vid stora upplagor• Metoden har en ”dålig upplösning”. en stor nackdel med screentryck är att den inte lämpar sig för hög rastertäthet. Problem med screentryck är att man inte

kan återge hela tonvärdes skalan med andra ord, man får problem mjuka tonövergångar• Idag finns heller ingen bra utarbetad metod för ”färgstyrning” det vill säga sträva eller arbeta mot färgstyrning och ICC-profiler. eftersom varje färgpåläggning generellt sett ger ett relativt varierande resultat, är processen svår att färgstyra.


Screentryckmedram,dukochschablonsamtrakelsompressarfärgenigenomduken.

D ekorfärgerna är i grunden nästan täckande, medan processfärger-na är mer transparenta. Under förberedelsen för tryck separe-

ras bilden elektroniskt i sina komponentfär-ger som sedan trycks med separata plåtar i

Du bör undvika att välja färger ba-serat på hur de ser ut på bildskärmen. För att uppnå förutsägbara resultat skall du alltid välja färger från ett färgsystem. I Sverige använder vi i huvud-sak Pantones färgsystem vid val av dekorfär-ger, det är också bra att tidigt arbeta tillsam-mans med tryckeriet vid val av färgsystem och vilka färger som ska tryckas. ett problem för den grafiska branschen är att exempelvis Pantones färgkarta är tryckt i offset, men används som referens oavsett tryckmetod. Det finns alltså ingen ”natur-ligt” tryckt färgkarta för till exempel flexo-grafi, djuptryck eller screentryck, vilket gör att vissa färgblandningar kan vara svåra att

uppnå som perfekt matchning mot ”offset-referensen”. Om man ska använda dekorfärger, pro-cessfärger eller en kombination av dessa be-ror på din budget, målet med förpackningen, vilka typer av objekt som ska ingå i layouten och hur formgivningen ska reproduceras. Här är några riktlinjer man kan använda för att bestämma vilka färger som är lämpliga för en trycksak.

Använd dekorfärg när:• Du behöver tre eller färre färger och inga processfärgsfotografier ingår• När du vill ha den begränsade färgvariation du får med en eller två dekorfärger och toner av dessa• Om du vill använda speciella tryckfärger som metalliska, fluorescerande, pasett osv• Du vill trycka logotyper eller andra objekt som kräver en exakt passning eller färglikhet

Använd processfärger när:• Du behöver använda fler än tre färger. I allmänhet är det är det billigare att trycka med processfärger än med fler än tre dekorfärger.• Om du använder inlästa färgfotografier, digitala bilder eller andra fotoliknande produkter som bara kan återges med processfärger.

Använd både dekor- och processfärger när:• Trycksaken/dekoren kräver fem eller sex tryckfärger. Du kan klara de flesta krav med sex färger fyra processfärger + två dekorfärger (alternativt fem färger och en lack). Det kan i en del fall bli dyrt att trycka med fler än sex färger eftersom trycksaken/förpackningen kanske måste igenom tryckpressen mer än en gång.

att arBeta meD DekorfärgerNär du använder en dekorfärg innebär det att alla objekt i layouten som tilldelats den färgen kommer att hamna på samma färg-

färgerför tryckFärg trycks i allmänhet på två olika sätt. Tryck som innehåller en, två eller tre homogena färger trycks vanligen med dekorfärg, det vill säga tillblandade färger som tillhandahålls av företag som Pantone och Toyo. Färgfoto/bilder och annat som innehåller fler än tre färger trycks i allmänhet med processfärger, det vill säga tryckfärgerna cyan, magenta, gul och svart (CMYK) som är de fyra primärfärger som tillsammans ger ”alla” andra kulörer i en bild.

D E

L 0

3


pressen. De två metoderna kan även kombi-neras så att man lägger till dekorfärger till ett processfärgstryck för att ge extra effekt.

delning. Vilket namn du använder på färgen avgör inte vilken tryckfärg som används i tryckpressen, men genom att vara konse-kvent när du namnger färger kan du undvika missförstånd mellan dig och din prepress-/tryckleverantör. När du lämnar layouten/do-kumentet till tryckeriet är det bra att ange vilken/vilka tryckfärger som ska användas. Om du använder en layout som innehål-ler både dekor- och processfärger kan du minska antalet tryckplåtar/klichéer genom att omvandla dekorfärger till deras motsva-righet i processfärger. I teorin skulle det kun-na innebära att om du gjort en layout med några fotografier och sedan valt till fjorton dekorfärger (i praktiken arton tryckplåtar/klichéer), kan du omvandla allt till fyra tryck-formar (allt i Cyan, Magenta, Svart och gult). ett bra sätt att spara pengar, men när du om-vandlar en dekorfärg till processfärg bör du också vara medveten om att långt ifrån alla dekorfärger återges med ett bra resultat med processfärger. Kontrollera innan vilket alter-nativ som fungerar bäst eller vilken kravnivå du sätter på färglikhet mellan dekor- respek-tive processblandning. Alternativt är det bra att rådfråga tryckeriet, eller att kanske till och med göra ett provtryck innan.

lacklack används ofta för att skydda en förpack-nings utsida, skapa en specialeffekt eller be-tona vissa delar av en layout, som bilder eller

arBeta meD processfärgerProcessfärger reproduceras med alla fyra pro-cessfärger i ett raster för att ge en illusion av färg. För att uppnå pålitliga resultat i tryck bör du alltid använda de CMYK-värden som finns i en färgguide när du definierar processfärger. Kom också ihåg att papperets karaktär eller yta (obestruket/bestruket och så vidare) på-verkar färgens karaktär och i sin tur det färdiga reproducerade tryckresultatet. Färger valda från en standard ser inte alltid ut som i en färg-guide mycket beroende på underlaget som du valt att trycka på. I förpackningsbranschen är det också vanligt med mer udda material som plast, folie, aluminium med flera, som det inte finns någon egentlig färgguide för och här är det också bra att ha en tidig kontakt med tryckeriet för rådfrågning och tips. eftersom processtryckfärgen svart är trans-parent, kan det ofta vara bra att lägga till ytter-ligare en eller flera processfärger tillsammans med den svarta för att skapa en mer mättad och intensiv svart färg. Använd gärna en ”mät-tad” svart färg i de områden där bakomliggan-de objekt annars skulle synas igenom. Viktigt är också, för att underlätta i tryck, att använda en enda täckande färg (till exem-pel 100 procent svart eller mörk dekorfärg) på hårfina linjer och lite text. Fina objekt som trycks med två eller fler färger är svåra att trycka med passning, och misspassning gör att fina objekt ser suddiga ut.

anDra färgsystemÄven om traditionell litografi och fyrfärgstryck är de mest vanliga sätten att trycka i färg ut-vecklas andra tekniker som gjorts möjliga ge-nom elektronikens landvinningar. en ny metod är HiFi Color™ som går ut på att man använder fler än fyra färger vid processfärgstryck. Flera

leverantörer har utvecklat algoritmer för HiFi Colorseparationer och -tryck. De använder alla olika tekniker och även olika primärfärger men alla erbjuder större färgrymd än vad som är möjligt med fyrfärgstryck. en variant är sju-färgstryck (Cyan, Magenta, gul, Svart + röd, grön och Blå), för att öka färgrymden mot den konventionella fyrfärgstryckningen. Detta ger mer djup i bilder och möjlighet att klara av fler processfärger vi konvertering. Problemen med tryckmetoden är dels att det krävs en sju-färgspress, vilket inte så många innehar samt att det är en kostsam produkt att ta fram. Men med rätt förutsättningar och en hög budget kan resultatet bli en fröjd för ögat.


Bild uppe till vänster:100procentsvart

Bild uppe till höger: 100procent+20procentcyan+20procentmagentaoch20procentgul.

Bild nere till vänster:100procent+20procentcyanförattgeenupplevelseav”svalare”svart.

Bild nere till höger:100%procent+20procentmagenta,förattgeenupplevelseavvarmaresvart.

viss text. lack kan användas antingen över hela ytan, eller bara på vissa områden (parti-ellt). I layouten kan du ange lack på ett visst område precis som du tilldelar en dekorfärg.

en annan metod är Hexachrome™-pro-cessen (från Pantone® Inc.) som använder exempelvis sex tryckfärger: cyan, magenta, gul och svart (som alla skiljer sig något från de traditionella CMYK-färgerna) plus en speciell grön och orange kulör. Detta gör Hexachrome till den mest lämpliga för de många sexfärgers tryckpressar som finns in-stallerade världen runt.

VänstrabildenvisarendekorfärgtryckmedpreocessfärgernaCMYK.Denhögraärtryckt

meddekorfärg(simulerateftersomtidningenduläsernutrycksi4-färg).

Bildernavisarpånågraproduktersomharfåttlackpåvissaområden(partielllack),förattgeförhöjandeeffekter.

Dessabilderskaförsökaillustreraskillnadenmellanfyrfärgstryck(CMYK)ochHi-Fisjufärgstryck(CMYK+RGB),alltsåen

förhöjandeeffektifärgdjup.

12 Förpackningstryck Förpackningstryck 13

D E

L 0

4

U pplösningen är det antal punkter som används för att återge bil-dens detaljer i en given miljö. På en bildskärm är det antalet pix-

lar per linjär tum (pixels per inch, ppi) och i en utskriftenhet är det antalet punkter som trycks per linjär tum (dots per inch dpi).

Om upplösningen är onödigt högt, kom-mer filen att bli stor, den tar tid att bildbe-handla och utskriften tar lång tid. Om upp-lösningen är för låg, kommer kvalitén på bild och utskrift att bli dålig.

inläsning och upplösningInnan du läser in en bild bör du bestämma kvalitetskraven för trycksaken och välja en inläsningsmetod baserad på dessa krav. Ta reda på om bilden ska användas i andra do-kument eller trycksaker eller om den behöver förstoras för andra ändamål. Om du planerar att förstora eller förminska den inlästa bilden bör du komma ihåg att den storleksförändra-de bilden kanske inte har samma kvalitet som den ursprungliga, inlästa bilden. Basera inläs-ningsupplösningen på den största storlek du förväntar dig att bilden kommer att ha samt vilken rastertäthet den kommer att tryckas i. Om du använder ett traditionellt raster för punktuppbyggda bilder i färg och gråskala som ska skrivas ut i sin ursprungliga storlek, är du på den säkra sidan om du räknar med att in-läsningsupplösningen ska vara dubbelt så hög som rastertätheten hos utenheten. Om exem-pelvis rastertätheten är 150lpi (lines per inch), borde inläsningsupplösningen vara 300 dpi.

Du kan bestämma optimal inläsningsupp-lösning när du planerar att ändra storlek på bilden genom att mäta bildens ursprungliga storlek och den slutliga storleken i trycksaken. Med denna information och den föreslagna rastertätheten kan du använda följande formel för att räkna ut vilken upplösning som behövs:

När rasterpunkter görs på fotografisk väg be-stäms deras kvalitet av hur fint rastret är. Ju finare raster desto mindre punkter vilket re-sulterar i mindre synliga punkter och jämnare tongradationer. Mindre punkter leder emeller-tid också till större punktförstoring i trycket och mycket höga rastertätheter är direkt olämpliga för porösa papper, till exempel i dagstidningar, tissue eller wellpapp som uppvisar stor punkt-förstoring. För material av typ dagstidningstyp är rastertätheter mellan 65 och 100 linjer per tum vanliga. På mer bestruket papper brukar man vanligtvis använda rastertätheter mellan 133 och 200 linjer per tum. I traditionella raster ligger rasterpunkterna på lika avstånd från varandra. För att undvika störande mönster, så kallad moaré, i trycket

upplösning avBilDer, använDningav teckensnittOmvandling av ett fotografiskt original till en digital fil utförs i en enhet som kallas bildläsare (scanner). En sådan mäter färgvärde på ljus som tränger igenom (dia) eller reflekteras (påsikt) från originalet och lagrar dessa värden i en elektronisk fil. Bilden samplas (mäts) i tusentals punkter (bildelement, pixlar) som tillordnas numeriska värden för rött, grönt och blått – de primära färgerna för ljus. Den bitmap (”pixelkarta”) som uppstår kan sedan rekonstrueras/återges på en bildskärm eller i en skrivare.

läggs de olika färgernas raster i olika vinklar. Med hjälp av en lupp kan man se att de olika processfärgerna bildar ett rosettmönster. På normalt betraktningsavstånd blandas färger-na till ett brett spektrum av färgtoner.

stokastisk rasterteknikPå senare år har stokastisk eller frekvensmo-dulerad rastrering blivit allt vanligare. I stället för att använda olika stora rasterpunkter på lika avstånd från varandra för att skapa ton-värden som vid traditionell rastrering använ-der man vid stokastisk rastrering punkter av samma storlek men på olika/varierande av-stånd. Med denna teknik kan man inte längre använda uttrycket linjer per tum, eftersom ras-terpunkterna inte längr ligger på rad som i den konventionella rastreringsmetoden. Istället uttrycker man upplösningen med vilken stor-lek (alla) punkter har i termen mikrometer. Den minsta punktstorlek man kan använ-da bestäms enbart av sättarens upplösning. För kommersiellt bruk används en punktstor-lek av omkring 20 mikrometer, vilket ungefär motsvarar en enprocentpunkt i ett traditio-nellt 150 linjers raster. För mindre krävande jobb, mer poröst papper eller andra tryckför-faranden (t.ex. flexografi) kan man använda större punkter på omkring 28 mikrometer. Det är stora skillnader, för- och nackde-lar med såväl stokastisk som konventionella raster. Stokastisk rastrering ger flera fördelar jämfört med traditionella metoder. För det första ger de små punkter som används vid stokastisk rastrering jämna tonövergångar i bilderna. För det andra kan bilder läsas in med lägre upplösning och filerna blir därför väsentligt mindre. För det tredje ökas de-taljrikedomen i bilderna i hög grad speciellt i skuggområdena. För det fjärde uppvisar inte bilder som återges med stokastisk rastrering några moaréproblem, som ofta förekommer

vid tryck med processfärger, eftersom punk-terna inte ligger inordnade i något fast rutnät. Detta har särskilt stor betydelse vid tryck med HiFi-färg som skulle medföra ännu större risk för uppkomst av störande interferensmöns-ter genom att man använder fler färger. Konventionella raster däremot har för-delar som större spelutrymme om man vill ändra densiteter i press, mer förlåtande vid halvtonsreproduktion och är bättre att an-vända vid ”tunga bilder” det vill säga bilder som kräver mycket färgpålägg i pressen.

att välja teckensnittstypDet första steget mot att se till att text vi-sas och skrivs ut korrekt är att välja vil-ken typ av teckensnitt som ska användas. De största standarderna är TrueType och Postscript. Konkurrerande typsnittsstandar-der gör valet av teckensnitt till ett viktigt beslut. Samma teckensnitt kan finnas både som ett PostScript-teckensnitt och som ett TrueType-teckensnitt. Utseendet på tecknen hos de olika teckensnittstyperna kan skilja sig något. På grund av denna skillnad kan du få otrevliga överraskningar om du använder ett teckentypsnitt på skärmen som ligger i din dator, mailar dokumentet till en kollega, som i sin tur har en annan variant. I den slut-liga utskriften kan det ha blivit förändrade teckenmellanrum, avstavningar och radslut. ett annat problem som kan dyka upp mel-lan till exempel kund och tryckeri, är ”oäkta” stilvarianter. Det är stor skillnad på hur ett

typsnitt blir i utskrift om man har en ”äkta” variant eller använder sig av en ”oäkta”. Med äkta menas att man i datorn faktiskt har de typsnittsvarianter man använder, exempelvis kursiv eller fet text. I många datorprogram finns dessa typsnittsvarianter att välja, även om man inte har en äkta variant. Det som sker då är att datorprogrammet gör sin egen vari-ant på typsnittet. en kursiv blir då en ”knuf-fad” variant av originaltypsnittet, med andra ord en oäkta variant. I vissa lägen kan detta bli en förödande och ful text jämfört med om man använt en äkta (se exempel - bild). Så även med dagens moderna teknik där vi använder ett mer och mer PDF-baserat flöde och kan ”bädda in” typsnitt, följer sådana pro-blem med dokumenten, en PDF bryr sig inte vilket val du gjort när du skapade layouten.

Så tänk på att:• Typsnitten du använder är riktiga PostScript-anpassade varianter och inte några hemmagjorda• Att de stämmer mot tryckeriet/ leverantören och att dina typsnittsvarianter (kursiv, fet, halvfet osv)• Att de är ”äkta”.

en pixel är den minsta enheten i en punktuppbyggd bild. en punktuppbyggd bild med hög upplösning innehåller tillräckligt med information för att visa större detaljer i en bild. Informationen består av en beskrivning av var-je pixels placering och vilken färg den har. Om du själv scannar bilder från dia, bild eller tidigare tryck, är det du som har kon-trollen över upplösningen och du kan välja vilket värde som du tror kommer att produ-cera det bästa resultatet.

Denhögrabildenvisarenuppförstoringavkonventionelltanalogtraster,medandenhögramotsvarandemedstokastiskrasterteknik.

Överstatextenären”normal”antikva,somärsvårlästilitenochnegativttryck.Deövrigaärsammatextfasten”äkta”ochen”oäkta”fetvariant.

AllaTimes(varianter),menändåolikaordbilder.

F ör att göra det lite enkelt kan man dela in digitala bilder i två huvudom-råden, pixelbaserade och vektorba-serade bilder. Vektorbaserade bilder

(som också kallas objektorienterade) är upp-byggda av linjer och former som beskrivs av matematiska formler. eftersom denna typ av bilder inte har någon upplösning, innebär det att du kan flytta, redigera och ändra storlek på bilden eller i dom segment som den består av, utan att kvaliteten påverkas. Den här ty-pen av bilder används oftast till teckningar, logotyper, diagram och enklare grafik. Pixelbaserade bilder är däremot upp-byggda av ett antal fyrkantiga bildelement, eller rutor som kallas pixlar. Varje pixel i sin tur innehåller information om den är svart, vit eller en färg. Punktuppbyggda bilder är i motsats till vektorbaserade beroende av upplösning. Dom kan bli taggiga och klarar inte av att visa detaljer om dom förstoras fel i förhållande till sitt ursprungsformat eller upplösning.

raster, tonvärDe och täthetNästan alltid består våra fotografier, teck-ningar eller målningar av en bild med olika tonvärden. Bilden består i dessa fall av olika toner av grått eller av olika färger som mjukt går över i varandra. Digitala bilder eller foto-grafier och dia som är inlästa via en scanner

är uppbyggda av olika färgtoner kallas bilder med kontinuerlig tonskala. För att kunna återge dessa tonskaliga bilder i tryck måste dom i sin tur brytas ned i punkter med varierade storlek och färg, som i sin tur kallas raster.

rastertonvärDeFör ljusa tonområden täcker man bara en liten del av ytan med färg och lämnar stora delar otryckta, och för mörka gråtoner täck-er man en stor del av ytan och lämnar bara en liten andel otryckt material mellan raster-punkterna. rastertonen anges i procent, där 1 % i tonvärde motsvarar knappt någon färg alls på materialet (vid 0 % är det ingen färg alls) och där 100% motsvarar en heltäckande yta. en ton i 50% har alltså rasterpunkter som i genomsnitt täcker halva materialets yta. Hur mycket färgtäckning en tryckt yta har anges alltså med ett rastertonvärde ut-tryckt i procent. rastertäthet anger antalet rader med punkter som används för att återge en bild på film, tryckplåt (flexo; kliché) eller till slut på tryckbäraren. rastertätheten mäter el-ler uttrycker man i linjer per tum eller linjer per centimeter, dvs hur många rader med punkter det får plats den sträckan eller den måttenheten som används. Vid konventio-nell rastrering är det dessutom alltid samma

avstånd mellan varje rasterpunkts centrum i ett specifikt mått på rastertäthet. Vilken rastertäthet som används i tryck för att återge bilder och tonvärden är starkt beroende av ett antal parametrar. en av dom grundläggande parametrarna är vilket material vi använder till vår trycksak eller förpackning. ett obestruket papper suger upp mer färg och varje punkt ”flyter ut” och blir större än vad som avsetts från början. Vid ett för högt värde på rastertätheten (här sitter punkterna tätare) kommer bildens tonvärden att flyta ihop och ge ett dåligt synintryck.

I det här kapitlet ser vi på parametrar som att arbeta med CTP-teknik, det vill säga direktexponering av tryckform (utan filmbärare emellan) och andra sätt att applicera bilder. Här beskrivs också en del av de parametrar som kan styras innan tryck och som påverkar slutresultatet på olika sätt.

raster, tonvärDe,separationer ochDigital repro

D E

L 0

5


tryckformen är gjord av, vilken typ av emul-sion, vilken effekt/spektrum/styrka som ex-poneringen utgörs av osv. Utan att fördjupa oss för mycket den här gången kan vi i grunden säga att processen påminner lite om den i flexo. Tryckformen eller offsetplåten är i grunden belagd med ett ljuskänsligt skikt. Detta skikt i sin tur kan vara av olika typ beroende vilken typ av laser man använder (och vilket våg-längdsområde den har). Plåten i sin tur exponeras i en exponeringsenhet som kan vara där plåten ligger plant, går runt utsi-dan eller insidan på en trumma. Alla tek-niker har sina för- och nackdelar. Oavsett teknik så vandrar en laser över plåten och exponerar det som ska tryckas. efter det framkallas plåten, gummeras (för att skydda plåtskiktet), torkas och är färdig för användning.

Andra viktiga parametrar är vilka tek-niska förutsättningarna som används och vilken tryckmetod man har tänkt sig. Men tänk på att oavsett metod så förändras all-tid punkternas storlek i själva tryckproces-sen när vi för över färg från tryckformen och till förpackningen.

Ju högre rastertäthet som används desto bättre blir detaljåtergivningen i bilden, men desto högre krav ställs också på det tryckbä-rande materialet och tryckprocessen vi an-vänder oss av. Därför är det viktigt att raster-täthet är väl anpassad till att ge ett optimalt resultat i den tryckpress som används och till det material som man trycker på.

separationer för analog proDuktionFör att kunna trycka färgbilder delas sidan eller dekoren upp i sina färgbeståndsdelar. Detta görs genom att skriva ut en så kallad separation på film för varje tryckfärg som behövs för att återge bilden eller dekoren. Cyan (blåaktig), magenta (rödaktig), gult och svart är de delfärger som framställs på film för att i nästa steg på något sätt exponeras över till en tryckform för varje delfärg.

Digital reproDuktion av tryckformarI förra numret beskrevs kort den analoga metoden, det vill säga där man belyser

tryckplåt (i offset) eller fotopolymerkliché (i flexo). Den här gången ska vi se närmare på digital reproduktion. Digital framställning av en tryckform, kallas ofta CTP (från engelskan Computer-To-Plate), är i grunden någon typ av metod där designen eller bilden som ska tryckas, exponeras direkt på tryckformen utan användandet av film.

Digital klichéreproDuktion/flexoen kliché för CTP-framställning i flexo be-står av ett fotopolymerskikt som överst har ett inbakat svart skikt kallat integralmask. Klichéplattan monteras i en exponeringsen-het, där en laserstråle bränner bort delar av den svarta masken och frilägger motsvarade områden av fotopolymerskiktet. efter detta tvättas klichéplattan ur och torkas som vid konventionell framställning för att sedan an-vändas vid tryckning.

Digital plåtreproDuktion/offsetVid framställning av digitala tryckformar för offset finns ett antal klassifikationer, varian-ter och tekniker. Dels vilket substrat själva

Ratertonvärdenfrån100%nedtill0%iolikarastertätheter.

Exempelpåolikarastertätheter.

Flexoexponering.Påliknandesättsomioffsetexponeras

plattanmedlaser,menhärbrännsintegralmaskenbortisyfteattfrilägga

fotopolymerskiktetundermasken.

Offsetexponering


Underfärgsborttagning och gråkomponenter-sättning är två tekniker som används när man i reproarbetet delar upp färgerna för tryckning av exempelvis bilder. Men vad innebär dessa tekniker i praktiken?

U nderfärgsborttagning och grå-komponentsersättning är två tekniker som används när man i reproduktionsarbetet delar upp

färgerna för tryckning av exempelvis bilder. genom att använda dessa tekniker på ett bra sätt kan man motverka tork- och smetnings-problem vid tryckning eller efterbearbetning. Särskilt effektivt är teknikerna om man ska trycka på täta material som bestruket pap-per, plast, folie eller liknande, eller vid tryck-ning av ”tunga”, mörka bilder som innehåller mycket färg totalt. Båda teknikerna används också i repron oberoende om vi använder oss av offset eller flexo som tryckmetod.

ucrTeoretiskt kan vi säga att när alla processfärger-na (cyan, magenta och gul) trycks uppe på var-andra, ska allt ljus absorberas och vi ska genom ögat uppfatta färgerna som svart. emellertid på grund av färgpigmentens egenskaper, blir kombinationen av de tre färgerna en smutsigt brunaktig ton. För att kompensera för denna bristfällighet i pigmenten och att i tryck kunna återge även svart eller gråa toner lägger vi till färgen svart som en komplementfärg. Underfärgsborttagning brukar förkortas UCr (Under Color removal) är ett sätt att minska tonvärden för gul, magenta och cyan i de mörka neutrala områden i bilden och er-sätta dom med en kontrollerad mängd svart. Visuellt kommer bilden att se normal ut men reproduktionen kommer att använda totalt mindre med färg, skuggområden kommer att ha mer detaljrikedom och trappning av färgen kommer att bli bättre.

Metoden har också sin svaghet och den är att den bara arbetar med mörka neutrala ton-områden, medan gCr arbetar i alla tonområ-den. Därför är det mer vanligt idag att använda sig av den metoden istället för UCr som var mer vanlig förr innan tekniken utvecklades.

gcrTeorin bakom gråkomponentsersättning som förkortas gCr (gray Component replacement), är att när punkter bestående av gul, magenta och cyan finns i samma färg har de alltid en gemensam gråkomponent. Om man tar bort den lägsta mängden av de tre punktvärdena från färgen, tillsammans med motsvarande mängd i de andra färger-na för att skapa en neutral grå färg, så kan denna grå färg ersättas med en punkt från svart. Om man till exempel vill producera en grön färg skapas den av femtio procent cyan, trettio procent magenta och sjuttio procent gul. Den totala färgmängden för att trycka den blir då etthundrafemtio procent.

BildsepareradmedURC

genom att använda gCr kan en liknande färg skapas genom att ta bort magenta och trycka tjugo procent cyan, fyrtio procent gul och trettio procent svart (se figur 1-3). genom att använda gCr seperation krävs nu bara nittio procent färgmängd för att återge kulören.

vaD vinner man meD att använDa gråfärgsreDuktion?Fördelarna med gCr är många, men det gäl-ler också att använda tekniken med viss för-

separations-metoDer – vaDär ucr och gcr?

D E

L 0

6


046-16 07 00. www.kelva.se

Låt oss göra dig ännustoltare över dinaetiketterVår splitter nya Compact Web Cleaner, CWC, göreffektiv banrening ännu enklare. Även när detgäller etikettproduktion i höga hastigheter ochpå smala banor. Den kan dessutom utrustasmed vår stora nyhet för livsmedels- och läke-medelsindustrin: Världens första FDA-godkändapolymervalsar.

Vi är ensamma i världen om att leverera bådeberörande och beröringsfria banreningslösningar.Läs mer om CWC, och om hur du blir av med dammeti din produktion på www.kelva.com.

Representerar FlintGroup printing plates

Nio av tio kunder ger oss höga betyg när det gäller service.

Det duger inte.

Vi är inte nöjda förrän alla kunder sätter det högsta betyget.

Linds Flexos huvudprodukter är prepress och digitala

tryckmedier för förpackningar. Men vårt viktigaste erbju-

dande är och förblir service med hjärna och hjärta.

Ständiga mätningar av kundnöjdheten är ett steg på

vägen mot vårt mål: att vara branschledaren inom kund-

service. Hör av dig så får du veta mer om vad vi kan göra

för dina kunder.

www.lindsflexo.se

låt fem medarbetare läsa nord emballage kostnadsfritt!

Som prenumerant får du nu möjligheten att låta fem kollegor läsa tidningen digitalt helt utan extra kostnad.

Vilka på ditt företag borde läsa nord emballage?

Beställer du en prenumeration på nord emballage för endast 900 SEK, bjuder vi dig på en helårsprenumeration av den digitala

versionen utan extra kostnad. värde 500 sek!

Läs mer på www.n-e.nu/prenumerera

siktighet. Tekniken tillåter möjlighet att välja vilken mängd svartgenerering man vill ha och vilken nivå man kan lägga sig på.Fördelar med gCr:• Totala färgförbrukningen minskar• Mindre känslighet vid varierande punktökningar i trycket• Minskade problem vid register och misspass• Minskade trappningsproblem (färgernas övertryckbarhet)• Trycket blir mindre känsligt för smetning tack vare den minskade totala färgmängden

vilken nivå ska man Då välja? Här går synpunkter och åsikter isär, det finns många som tycker det ena än det an-dra. Några grundregler kan man ändå hålla sig till. Vid tryckning med hög kvalitet på färger, tryckpress och material är en lägre gCr-nivå att föredra. Om man använder sig

IngenGCRgenereraringensvartdelfärg

exempel på olika separationerBildsepareradutanGCR BildsepareradmedmaximalGCR

K K

CMY CMY

CMYK

BildsepareradmedmediumGCR

K

CMY

CMYK CMYK

av för höga nivåer finns en risk att normalt mjuka tonövergångar blir skarpa istället. Hudtoner till exempel som normalt kanske har mjuka övergångar blir istället skarpt och kantigt. Inom tidningsproduktion för offset, är oftast en hög gCr-nivå att föredra efter-som det medför en mindre total färgmängd. I tidningsoffset är torktider väldigt korta och risk för smetning är stor. Här använder man också mycket grövre raster än vid mer hög-kvalitativt tryck, och detta i sin tur gör att tonövergångarna blir mindre känsliga. Som grundregel kan man säga att desto större möjlighet man har att trycka en högre kvalitet till följd av materialkvalitet, tryck-press och linjetal, desto lägre gCr-nivå är lämplig att använda. eftersom gCr-nivån är väldigt beroende av vilken produktkvalitet som ska produceras är det bästa att arbeta i nära samarbete med den leverantör som ska reproducera och trycka, så att bilder be-handlas på rätt sätt från början.

Ökad ekonomi med marknadens bästa foliesparfunktion!

Minska

kostna

den

med up

p till

40%

Läs mer påwww.laritryck.se

FLEXOGRAFI AB

Tryck till t.ex.•Säck&Påspapper•Pappertillknäckebröd•Förtrycktliner•Streamers•Omslagspapper•Glasspapper

www.gybäck.se Tel:035-22 12 00

Flexotryckt rullmaterial

gybäck FT2011.indd 1 2011-03-11 11.21



De organiska pigmenten utgör idag den största gruppen av de pigment som används vid tillverkning av tryckfärger. råmaterialen är komplicerade kemiska föreningar som framställs ur bland annat stenkolstjära, jord-gas och petroleum.

samverkan mellan färg och tryckBärareen trycksak består av tryckbärare och

tryckfärg. Båda påverkar tryckbarhe-ten och tryckresultatet. För att få bra tryckresultat till rimligt pris krävs bra tryckbarhet, snabb torkning av trycket och god återgivning av originalet. Det färdiga trycket är ett resultat av

samspel mellan original, repro, papper, färg och press. Problem kan mycket väl

orsakas av felaktigt val av papper och färg. Viktigt för färgfilmens torkning och mot-ståndskraft mot påverkan är växelverkan mellan färg och tryckbärare. Tryckbäraren kan vara mer eller mindre absorberande t.ex. papper, kartong och plastfolie och färgtork-ningen måste anpassas därefter. Beroende på vilket bindemedelsystem man använder sig av torkar färgerna på olika sätt.

Konventionell offsetfärg måste vara olje-baserad för att den plantryckande processen ska fungera och för att den ska fungera bra i kombination med fuktvattentillsatsen. Fuktvattnet måste kunna emulgeras med färgen och fernissan ska vara anpassad till att förhållandet och balansen med fuktvatt-net hålls bra i färgen. I offset är en korrekt balans mellan färg och fukt av största vikt för ett bra distinkt tryckresultat.

flexografifärgTryckfärger som används för flexografitryck är till konsistensen tunnflytande, vätskelik-nande, och torkar genom att lösningsmed-let avdunstar (i spritbaserad färg) eller via lufttorkar (i vattenbaserad färg). Tryckning sker ofta i snabbgående rotationspressar där tryckformen till skillnad från offset är flexibel och tillverkad av gummi eller fotopolymer där

offsetfärg Tryckfärg för offset är relativt högviskösa (mer tjockflytande), med högt klibb för att åstadkomma en bra färgöverföring och en ganska hög koncentration av pigment. Anledningen till denna höga koncentration är det tunna färglagret man lägger på mate-rialet (0,7-2,5 µm).

Den flytanDe Delen – BinDemeDletBindemedlets uppgift är att hålla pigmenten likformigt fördelade i tryckfärgen och att bin-da dom till varandra och till tryckmaterialet efter det att färgen torkat. Bindemedel kan vara fysikaliskt eller kemiskt torkande och tillverkas på lite olika sätt.

infärgning oftast sker med enbart två valsar. I flexografiskt tryck är det mycket viktigt att hål-la viskositeten så konstant som möjligt då den påverkar färgens styrka under tryckprocessen. För låg viskositet ger en tunnare färgfilm och därmed en svagare färgnyans, medan en för tjock färg (hög viskositet) ger en sämre färg-transport till materialet man trycker på.

F ramställning och användande av de första tryckfärgerna ligger långt till-baka i tiden. Kineserna tillverkade svart färg av sot och vegetabiliska

oljor omkring 2500 f.Kr. Omkring 1450-1456 uppfann Johann gutenberg stilgjutningen och mekaniserade trycktekniken bland an-nat för framställningen av böcker, och han framställde själv sina tryckfärger. Industriell framställning av tryckfärger går tillbaka ända till omkring 1750. Principen för tryckfärgstillverkning är än idag den samma som på gutenbergs tid. Alla

Tryckfärgen och dess egenskaper och kvalitet är naturligtvis en mycket viktig del i ett lyckat förpackningstryck. Därför kan det vara bra att känna till lite om egenskaperna hos de färger som används i dag.

moderna tryckfärger består i sina huvudbe-ståndsdelar av en flytande fas (bindemedel eller fernissa) och en fast fas (pigment). Pigmentet ger färgen dess nyans och täck-förmåga. Bindemedlet har den dubbla upp-giften att dels transportera pigmentet från färgmatning via tryckpressens valsar och tryckform till tryckmediet (det man trycker på, t ex papper, plast eller plåt), dels att fästa pigmentet på tryckmediet. I de flesta tryckfärger finns det också en mindre mängd så kallade additiver eller tillsatser för att ge färgen olika egenskaper.

Den fasta Delen – pigmentenPigment är ett fast ämne som är olösligt i de lösningsmedel vilka förekommer i de flesta tryckfärger (bara i vissa flexografifärger kan de vara lösliga). Pigmentkornen är små par-tiklar som ofta har kristallstruktur med en diameter som varierar mellan 0,1-0,3 µm (tusendels millimeter). Det svarta pigmen-tet (carbon black) kan vara ännu mindre, ända ner till 0,02 µm. Som jämförelse har en människas hårstrå en ungefärlig diame-ter på 70 µm. Pigmenten i tryckfärgerna brukar indelas i två grupper, oorganiska och organiska.

De oorganiska pigmenten utgörs av metall-föreningar t ex titandioxid, täckvitt, kromgult, miloriblått osv. Oorganiska pigment användes numera i mycket liten omfattning med och har i huvudsak ersatts av organiska pigment.

tryckfärg ochDess egenskaperD

E L

0 7


prickar i trycket (hickey, hickies)

offsetKan uppstå på grund av främmande partik-lar, torkad färg, släpp från pappersytan eller partiklar från fuktvalsarna fastnar på plåten eller gummiduken. För att få bort dom får man stanna pressen och torka bort dom. Kommer prickarna från tryckbäraren kan det bero på för dålig ytstyrka hos papperet, för högt klibb i färgen eller en kombination av båda. Här kan man tillsätta gele i färgen för att minska klibbet. Kommer partiklarna

flexoÄven här uppstår problemet av i stort sett samma orsaker (förutom fuktvalsar). ett annat problem som är mer flexorela-terat är så kallad ”pinholes” som är en annan typ av prickar i trycket. Här är oftast skum-bildning i färgen problemet, alternativt att man tillsatt för mycket antiskummedel och gjort färgen instabil. Hög ytspänningen i tryckbäraren eller på klichén är också en egenskap som kan ge upphov till ”pinholes”. Här kan man konsultera färgleverantören för att se om man kan förändra färgens egenskaper och anpassa den till materialet, och/eller

smetningoffsetAtt färgen smetar av sig, eller färgar av sig på nästföljande ark kan bero på för stor färg-mängd, en felaktig färg- och fuktbalans eller felaktig kemi i fuktvattnet. Det är viktigt att hålla såväl färg och fukt på så minimala gränser som möjligt, utan för den skull uppnå god färgtäckning. Andra an-ledningar kan vara att färgens torkegenska-per är för långsam och behöver förändras. Många gånger är det också så bråttom att leverera kundarbeten pga tidsbrist att man efterbehandlar trycket innan det fått torka ordentligt. Tillräcklig tid för torkning eller maskiner utrustade med bra torkanläggning-ar kan vara andra lösningar.

Prickaritrycket(Hickey,hickies),visarsigsomvitaprickar(pgapartiklar)itrycket,ellersomfärgade”öar”medvitringrunt.

Pinholes,serutsomsmåvitaprickariheltonsytor,menhärärinteproblemetpartiklaritrycketutaninfärgningenellervätningenavtryckytan.

från löst material på pappersytan kanske man måste använda sugare innan, eller köra igenom materialet utan tryck en gång. Om det är torkade färgrester är det ren-görning som gäller och så även om det är fuktvalsarna som är problemet.

ändra klichématerialets hårdhet genom att byta till en annan typ. Om färgen innehål-ler slipmedel eller vaxer kan den vid över-tryckning av en färg ge detta problem, och en omformulering av färgen kan råda bot på problemet.

Smetning(ruboff),härfärgardettrycktamaterialetavsig,antingenpåovanpå

liggandetryckarkelleriefterbearbetningen(ellerkansketillochmedpåfingrarna).

flexoI flexo transporteras färgen via en aniloxvals. Om denna inte är volymmässigt anpassad gentemot materialet finns en risk för att man lägger på för mycket färg och får smetnings-problem. en korrekt färgmängd anpassad till materialet minskar problemet. Tillsats av torkämnen i färgen eller en ökning av torkar-nas kapacitet (om man har sådana), är andra vägar att gå. Här får man bara passa sig så att det inte uppstår problem åt andra hållet, dvs att färgen torkar för snabbt och ger problem på aniloxvals och kliché.

Det får räcka med tryckproblem och lösning-ar för den här gången. Det finns ett antal till men exemplen som beskrivits är inte helt ovanliga i tryckproduktion.

Det kan uppstå problem vid användning av olika tryckfärger men alla problem har en lösning. I det här kapitlet ska vi se på vad som kan hända och hur man i så fall rättar till det.

I fjärde delen nämnde jag att det är vik-tigt med samspel mellan papper, färg och tryckpress. Vi ska se på några ty-piska tryckproblem som kan uppstå i

produktionen av förpackningen och en del av de lösningar som kan finnas. I såväl offset som flexografiskt tryck finns likartade utse-endemässiga problem medan lösningarna kan ibland variera.

färgvarationer (colour variations)

offsetOrsaken till färg och nyansvariationer i tryck av heltäckande ytor kan bero på många or-saker. Den mest vanliga är en inkorrekt färg

och fuktbalans. Vid för mycket emulgering av fuktvatten i färgen minskar färgstyrkan och trycket blir svagt, eller flammigt i nyansen. gummidukens ytegenskaper eller upp-packning (höjd) är också viktiga parametrar som påverkar.

flexoFärgvariationer i flexotryck beror som oftast på att färgens viskositet förändras under tid. På grund av temperatur, bearbetning och avdunst-ning av färgen kommer färgen att variera i styr-ka under produktionen, därför är det viktigt att kontinuerligt kontrollera viskositeten på färgen och justera den till rekommenderat värde. Färgens torkhastighet och eventuellt pH-värde (vid vattenbaserad färg) påverkar och bör också kontrolleras.

flammigt tryck (mottling)

offsetFörutom felaktig fuktemulgering i färgen kan bero på att färgen tas upp ojämnt av tryck-bäraren (t ex papperet). Materialet homo-genitet i ytstrukturen och dess bestrykning är viktiga egenskaper. Desto snabbare och jämnare färgen absorberas av materialet, desto bättre och jämnare accepterar färgen den nästa övertryckande färgen. Om det inte finns möjlighet att byta till en annan tryckbä-rare, kan man försöka förändra färgens sam-mansättning och på så vis påverka dess ab-sorbtionsegenskaper eller genom att prova med en annan tryckordning av färgerna.

flexoMaterialets egenskaper påverkar som i off-set (se ovan). Även här är det viktigt att ha kontroll på viskositeten så att den inte är för låg, eller att färgen är felaktigt formulerad (blandad). Klichématerialet och dess egen-skaper spelar också en stor roll i kvaliteten på trycket och kanske måste anpassas till materialet man trycker på. Vattenbaserad färg på filmmaterial ökar också risken för flammighet i tryck.

Färgvarationer(Colourvariations),otillräckligstyrkaifärgenundertryckningellermellantryckningargerupphovtillnyansskillnaderidekoren.

Flammigttryck(Mottling),serutsomenmarmoreringellerettmönsteridenheltäckande

ytan,kallasiblandocksåförapelsinskalsyta.

färgproBlem ochnågra lösningarD

E L

0 8


en felaktig uppackning skapar eller förvärrar också många av de tryckproblem man kan stöta på i offset, en del av dessa kan vara:• Svagt tryck• Dålig registerhållning• Prickar i trycket (pinholes) • Veck i materialbanan• Oönskad uppbyggnad på duken • Ark/bansläpp• Dålig trappning av färgen • Dålig banspänning• Mottling • Dubblering• Ökad plåtnedslitning • Oönskad punktökning(se även föregående nummer om färgproblem och lösningar)

Som synes, att välja, underhålla och montera gummidukar på ett korrekt sätt förlänger inte bara dukens livslängd, utan hjälper tryckope-ratören att eliminera många problem som kan uppstå i och kring en tryckpress för offsetme-toden. ett tryckeri med bra kunskap om gum-midukar, dess handhavande samt inverkan på tryckresultatet skapar förutsättningar för en störningsfri produktion, hög tryckkvalitet och bra produktionsekonomi.

dess kontroll kritiska faktorer för ett opti-malt tryckresultat. Dålig dukkvalitet eller fel-aktig hantering kostar pengar i stilleståndsti-der, spill och kvalitet som i förlängningen ger missnöjda kunder. I grunden finns det två typer av gummidu-kar – kompressibla och konventionella (icke kompressibla). Den kompressibla duken är den mest utbredda och populärast tack vare bättre egenskaper som att ha en hög tolerans mot kross och längre livslängd. Kompressibla dukar innehåller ofta ”tvättsvampliknande” skikt med luftbubblor eller celler som ger du-ken dess återfjädrande egenskaper. gummidukens gummiblandning spelar en stor roll i vilka tryckegenskaper den kom-mer att ha. Sammansättningar av syntetiskt gummi blandas på olika sätt för att ge en bra kompabilitet med olika typer av färg, fuktvattenkoncentrat och rengöringsmedel. Förutom vilken typ av gummiblandning du-ken har, spelar också dukens struktur och ytfinish en stor roll i dess tryckegenskaper.

Alla dessa parametrar spelar en roll i hur bra tryck en duk presterar, därför är det viktigt att man i en pressoptimering också har hittar en gummiduk som bäst passar tryckeriets eller pressens egna förutsättningar.

gummiDuken i tryckpressenKorrekt montering och uppack-ning av en gummiduk i offsetpressen är grunden för en kon-sekvent tryckkvalitet och gummidukens prestation. Med uppackning av en gummiduk menas att man ser till att den har en korrekt höjd i förhållande till plåt och mottryck. ligger duken för lågt, trycker den inte ut som den ska och ligger den för högt blir inpressningen av den för kraf-tig. Oavsett vilket ställer det till tryckproblem både på kort och längre sikt. Att ha och att använda instrument för att mäta gummiduken och dess uppackning är fun-damentalt viktigt. Korrekt kalibrerade och underhållna mätinstrument hjälper tryck-

Även om gummidukar verkar vara lika på ytan finns det ett antal faktorer att ta hänsyn till vid valet av duk för den specifika press-sen och de tryckförutsättningar man har. gummiduken kan ha varierande fysiska egenskaper beroende på leverantör, duktyp och karaktärsdrag som:• Tryckkvalitet• Färgsläpp• Hållbarhet• Mjukhet/hårdhet• Rengöring• Lätthet att montera/demontera

Det är svårt att förutsäga hur bra tryck en duk presterar för varje enskilt tryckeri efter-som det är så många variabler som bidrar till hur bra en gummiduk fungerar. Dessa vari-abler kan handla om:• Presstyp• Fuktvattentyp• Färgleverantör/färgtyp• Tryckbäraren (papper, plast etc)• Pressrutiner• Tryckhastighet

Exempelpågummidukarsolikaytorochfinishsomocksågerolikatryckegenskaper.

pressansvarig att snabbt hitta dukrelaterade tryckproblem. Felaktig under/överpackning ger en nega-tiv effekt på någon eller alla av de nedanstå-ende egenskaperna:• Tryckkvaliteten• Resistens mot uppbyggnad av färgrester eller materialrester• Dukens livslängd• Krosstålighet• Plåtnedslitning• Banspänning och banföring• Register

Envariantpåuppackningsmätaresomanvändsförattkontrolleraattgummiduken

harrätthöjdförhållande.

Den kanske allra viktigaste delen i kedjan för ett lyckat förpackningstryck är tryckpressen. Det gäller att alltid ha pressen optimerad för att behålla tryckkvaliteten. En press slits långsamt men säkert och det är därför viktigt att kontinuerligt kontrollera den och jämföra mätvärden med de ursprungliga specifikationerna.

M ålet med en pressoptimering är att avgöra om en tryck-press mekaniskt behåller de register- och tryckinställning-

ar samt färgtransportfunktioner som gjorts. genom att göra kontinuerliga provtryckning-ar för att testa olika pressinställningar och mekaniska komponenter får man en värde-grund för tryckpressen och i förlängningen en verifikation på att pressen behåller sina värden. Nya maskiner förmodar man är på sin topp av kapacitet men undan för undan slits maskinen ner och detta sker oftast i en långsam takt. I och med detta kan slitaget gå obemärkt förbi om man inte har rutiner för mätkontroller som i sin tur jämförs med de ursprungliga specifikationerna. Tryckpressen bör optimeras vid installation eller när om-byggnad eller renovering görs till exempel vid lagerrenoveringar, större valsbyten, tor-kar, ombyggnad av tryckverk etc.

renhållning och unDerhållsrutineren grundpelare i att upprätthålla en hög kvalitet i trycket är fasta rutiner i tryckhallen. Den enda vägen till att uppnå detta är att ha ett underhålls-program som försäkrar en önskvärd tryckkondi-tion. en tryckpress (oavsett offset eller flexo) kräver ett strikt underhållsschema som också i sin tur ska följas av tryckhallens personal. I samband med att man har köpt in en ny press och startar upp den, ska också under-

hållsschemat träda i kraft. Utan ordentliga underhållsrutiner, kan många tryckproblem uppstå som kan vara svåra att lokalisera efter-som maskinteknik och ”ingenjörskonst” inte är normala utbildningsdelar i konsten att trycka. Sådana här tryckproblem resulterar oftast i onödigt mycket materialspill, längre ställtider och kvalitetsvariationer under tryckningen. Tryckaren upplever en dåligt underhållen press som svår att ställa in och maskinens tryckkvalitet kommer att degenereras undan för undan. Alla pressleverantörer ger förslag på underhållspunkter och rutiner i sin press-manual. en checklista ska tas fram och an-vändas av tryckpersonalen där dagliga, veck-ovisa och månadsvisa underhållspunkter av pressen beskrivs. Personalen ska också infor-meras eller utbildas i vikten av att använda sig av en checklista som ett hjälpmedel till att upprätthålla tryckpressens kondition. Om vi köper en ny eller nyare bil för några hundra tusen kronor är vi väldigt noga med un-derhåll. Vi följer underhållsboken till punkt och pricka, har koll på oljemätare och byter lampor så fort de går sönder. Vi besiktar den varje år för att få ett papper på att den fortfarande är i bra skick eller om det börjar dyka upp problem som behöver åtgärdas. Tänk om vi lade ner motsvarande underhållstid på en tryckpress som kanske kostat tio, tjugo eller trettio miljo-ner kronor. Vilket kanonskick den tryckpressen skulle vara i, och så mycket färre tryckproblem eller ”motorstopp” vi skulle råka ut för.

tryckverketDet finns ett antal parametrar i en tryckpress att ha kontroll över för att upprätthålla en bra pressoptimering. Vi ska titta på några av de parametrar i ett tryckverk som är av myck-et stor vikt för tryckkvaliteten. I det här av-snittet kommer det att handla om offset och gummidukens inverkan. Nästa nummer kom-mer vi att syna flexorelaterade parametrar.

offset – gummiDukengummiduken i tryckprocessen för offset är ett av de viktigaste elementen. Det utgör den sista punkten av kontakt mellan pressen och substratet i trycket. Dukens syfte är att

Uppförstorningochtvärsnittpåenkompressibelgummidukmeddessolikaskikt.

föra över den infärgade bilden (eller objek-ten) från tryckplåten till substratet utan nå-gon förvrängning av bildens ursprungsform. Därför är valet av gummiduk, skötsel och

pressoptimeringDet första steget motett färgstyrt tryck

D E

L 0

9


ler båda). Välj vilket material som trycksaken ska tryckas på, och se till att tryckeriet är med på att materialet är ett bra val. Olika material som till exempel olika papperskvaliteter ger bättre eller sämre förutsättningar för ett bra tryckresultat; du bör försäkra dig om att inte ditt val skapar problem i tryckpressen senare. Skapa eller samla ihop och montera innehål-let i trycksaken som text, vektorgrafik, teck-ningar och/eller bilder för din trycksakspro-

dukt. granska konstruktionen/formgivningen och kontrollera hur de grafiska elementen interagerar med varandra (överlappningar, övertryck, skärsmåner stansutformning osv). Bestäm dig för om trycksaken ska färghan-teras och diskutera i så fall med tryckeriet om de till exempel tillhandahåller ICC-profil. Diskutera tryckrelaterade frågor med trycke-riet i hela din layoutprocess. Det är bättre att fråga en gång för mycket...

5. Kontrollera din layout Skriv ut utkast av layouten på en postscript-anpassad skrivare. Konsultera din leveran-tör/tryckeri om vilka provtryck de rekom-menderar för att kontrollera färgkvalitet och för att undvika produktionsproblem.

6. Lämna ifrån dig filen/filernaBestäm med din prepressleverantör vilken typ av filer som ska lämnas (i rgB eller CMYK i indesign, illustrator, PDF, med eller utan profil osv). Kör en ”preflight” kontroll (för-handskontroll) på din layout/bild/fil, packa dina filer, samla ihop dokumenten, de slut-liga utskrifterna, gärna en rapport som går igenom detaljer kring layouten (PMS-färger, lackning av speciella ytor, stansmåner osv). Koordinera med din kontakt på tryckeriet eller prepressföretaget och lämna över dina filer på eller via lämpligt medium.

7. Kontrollera det slutliga förprovtrycket och godkänn för tryckning granska de förprovtryck du fått från din le-verantör/tryckeri för att kontrollera kvalitet och att de inte är felaktiga. Kontrollera prov-trycken, se till att färger är korrekt trappade och att färgtoner är jämna osv. Om det be-hövs, stäm möte med ditt tryckeri för press-provtryck för att kontrollera den slutgiltiga färgkvaliteten. När du godkänt förprovtryck-et eller provtrycket ifrån pressen kan tryck-saken tryckas och efterbehandlas.

8. Arkivera din publikationNär din trycksak/förpackning blivit tryckt, behöver du spara alla dina filer på ett konse-kvent sätt så att du enkelt kan hitta och upp-datera dem om det behövs. Bestäm vilken typ av lagringsmedia du ska använda, ha ett smart filnamngivningssystem som enkelt låter dig söka efter alla de filer som du kan behöva för revidering, omtryckning eller utskrift av din trycksak/publikation. Många gånger kan man behöva ”låna” av sin egen design, och återanvända layouter till liknande projekt, allt för att kunna spara tid och pengar.

pengar spelar roll I varje tryckprojekt måste du balansera kost-nader, tidsplan och kvalitet. När du budgete-rar bör du uppskatta fasta och rörliga kostna-der. Fasta kostnader varierar inte beroende på hur många trycksaker som trycks. Dessa kostnader är till exempel betalning för fo-tografering, design, redigering, inläsning av bilder och andra tryckförberedelser. rörliga kostnader är kostnaden för hur stor uppla-gan är inklusive tid i tryckpressen, material-förbrukning och efterbehandling. Fastställ vilka resurser och vilka kompe-tensområden projektgruppen/leverantörer har. Om du har kompetens och utrustning att utföra en del av layout/prepressproces-

D E

L 1

0

N är du förbereder en förpack-ning/trycksak krävs noggrann eftertanke. Kommersiella tryck-processer har innebyggda be-

gränsningar och det finns en risk att man skapar en trycksak som är svår eller nästan omöjlig att producera. genom att tänka på utformning och produktionscykeln som steg i en större process kan du göra val som gör att du uppnår bästa möjliga tryckresultat. Förutom att välja vilket tryckeri som ska trycka, kan du också behöva välja andra pre-presstjänster. ett brett prepressföretag som kan erbjuda samlade tjänster under samma

tak kan vara av fördel för att förhindra miss-förstånd, kommunikationsproblem och för-bättra kvalitetskontrollen. Prepressarbetet kan inkludera moment som inskanning av bilder, bearbeta eller slutföra layoutarbete, utskjutning av trycksaken och plåt/kliché-framställning till tryckeriet. Det finns flera olika typer av företag som tillhandahåller sådana typer av prepresstjänster: reprocen-traler, servicebyråer, reklambyråer liksom de flesta tryckerier. leta efter någon som är villig att svara på dina tryckrelaterade frågor och som kan ge teknisk support och hjälpa dig att uppnå dina mål med trycket av produkten.

Det grafiska proDuktionsflöDetFör att framgångsrikt framställa en förpack-ning/trycksak krävs det att man går igenom ett antal steg, bland annat planering och orga-nisering, formgivning och att ta fram underlag samt prepressprocessen där de elektroniska filerna förbereds för att sedan reproducera tryckformar till tryckeriet. genom att fatta informerade beslut i planeringsfaserna ska-par du en fast grund för projektet. När du har frågor om moment i projektet, så sök råd hos dina leverantörer. Håll reda på vilka beslut som fattas, till exempel vem som är ansvarig för färdigställandet och kvalitén i varje del-moment, när varje fas ska vara fullbordad och vilka krav den färdiga trycksaken ska klara.

Här är några grundläggande steg i flödet:1. Definiera projektets kravInnan du påbörjar arbetet bör du definiera förpackningen/trycksaken, inklusive din bud-get och den slutliga kvaliten du vill ha.

2. Välj prepressuppgifterBestäm dig för vilka delar av layout och pre-pressprocessen du ska utföra baserat på din kompetens, tid och tillgängliga resurser. Specialiserade delar som svällning/krympning och utskjutning kommer troligtvis att ombesör-jas av din prepressleverantör eller tryckeriet.

3. Välj och konsultera dina leverantörer Utvärdera tryckerier och prepressföretag baserat på de krav som projektet ställer och vilka tjänster du behöver. Besök potentiella samarbetspartners på plats om det är möj-ligt, se gärna prover på tidigare produkter de producerat. Välj tryckeri och prepressfö-retag tidigt i processen så att de kan assis-tera dig i planeringen av projektet.

4. Skapa underlaget till din förpackning/trycksak Definiera antalet färger som du kommer att använda, såväl process som dekorfärger (el-

att planeraför tryckningAlla tryckjobb kräver att du tar hänsyn till en mängd olika variabler, från hur stor budget och hur mycket tid du har, till hur ditt val av tryckbärare och tryckprocess ser ut. Ju tidigare du tänker på dessa faktorer, desto mer kontroll har du över kvalitet, kostnad och tidsplan för projektet.

sen kan det bli billigare än att köpa tjäns-ten från en utomstående leverantör. Men det kan också bli dyrare att utföra sitt eget prepressarbete om felaktigheter uppstår, eftersom en del misstag inte upptäcks för-rän tryckformar framställs eller ännu värre, vid själva tryckningen. Om man gör änd-ringar sent i projektet kan det resultera i försenade tryckdatum, försenade leveran-ser, extra kostnader för omarbetning, nya tryckintag osv. Om du och din prepressleverantör för-står varandras krav kan båda utföra det som krävs för att projektet ska bli framgångsrikt.

att välja leverantörerMun – till – mun metoden är ett bra sätt att hitta ett bra företag som ska trycka din trycksak. eller så kan du också hålla utkik efter trycksaker som liknar ditt projekt och ta reda på vem som tryckt det. Bestäm dig också för om du vill arbeta med ett tryckeri som både utför prepress och trycker, eller om du föredrar att låta göra prepressarbetet någon annanstans. genom att låta tryckeriet göra prepressarbetet behöver du bara kom-municera med en leverantör, med det finns också fristående prepressföretag som har väldigt intimt och bra samarbete med tryck-

erier. Om du väljer flera leverantörer är det bra att se till att de förstår varandras krav, förutsättningar och är komfortabla att ar-beta med varandra.

Frågor man kan ställa till leverantören av prepresstjänster:• Vilka korrektur/förprovtrycksalternativ finns tillgängliga, och hur många utskriftsprover/cykler ingår?• Är den rekommenderade förprovtrycksmetoden representativ för slutresultatet• Vilka filformat kan de ta emot och från vilka plattformar? (mac/pc osv)• Om du behöver hjälp med inscanning eller digital bildbehandling, kan de bistå?• Har de stöd för färghantering med ICC- profiler, kan de ge dig en ICC-profil för den tryckpressen eller de förutsättningar som du behöver till ditt tryckjobb?

Frågor att ställa tryckeriet:• Vilken typ av tryckpressar finns att tillgå? Din trycksak/förpackning, beroende på utformning och hur projektet ser ut, olika krav. Det kan vara saker som vilken tryckmetod som passar bäst, men också om tryckpressen ska vara arkmatad eller rullmatad.• Hur många färger kan tryckas åt gången? På en tvåfärgspress måste ett fyrfärgs- jobb köras igenom tryckpressen två gånger. Det kan vara billigare att ha kontakt med ett tryckeri som har en fyrfärgspress osv.• erbjuder de efterbearbetning/stansning/ lackning m.m. i huset? Om inte - vilka garantier finns för att projektet slutförs i tid?

Det här är en del punkter och frågor som du bör fråga potentiella tryckerier och prepress-företag. Svaren kan hjälpa dig att utvärdera utrustningens kapacitet och vilken kompe-tens som finns. Kom ihåg att en bra relation med leverantörerna är avgörande för projek-tets utgång.


www.frontpac.se • 040-691 40 00

Utseendet har betydelse.Med rätt tryck på din förpackning ökar du din försäljning.

Think inside the box

Papyrus erbjuder marknadens bredaste och mest lättillgängliga utbud av kartongmaterial oavsett användningsområde. Trots det mycket breda sortimentet ryms alla våra kvaliteter i en liten box – Blue Cube. Blue Cube är ett praktiskt, okomplicerat redskap för att snabbt och lätt hitta rätt material för alla typer av förpackningar. Har du frågor kring kartong eller vill du ha din egen Blue Cube, kontakta din Papyrus- säljare eller vår kartongexpert Stellan Pehrson via mail [email protected] eller via tel 01051-72 618.

Supporting you

Färgstyrning i grafisk produktion är något som med tiden blivit inte bara en nödvändighet utan ett måste för att färger ska återges så bra som möjligt i tryck. Här koncentrerar vi oss på flexografiskt tryck och hur man tar nästa steg mot ett färgstyrt tryck.

F ärgstyrning i grafisk produktion är nå-got som med tiden blivit inte bara en nödvändighet utan ett måste för att färger ska återges så bra som möjligt

i tryck. Anledningen till att ha en färgstyrning i produktionen är att färgerna i en bild ska kunna återges på samma sätt på bildskärmen som i det färdiga trycket. Kan man ha kontroll

över detta på ett bra sätt så finns det både tid och pengar att spara och kvalitet att vinna. I förra avsnittet tittade vi på pressoptimering och förutsättningar kring den delen i produk-tionen. Vi tittade på vikten av att en tryckpress är i bra skick och att man har till exempel bra underhållsrutiner på tryckeriet så att man upprätthåller en hög maskinkvalitet.

Den här gången ska vi koncentrera oss på flexografiskt tryck och hur man tar nästa steg mot ett färgstyrt tryck.

tryckoptimering i flexoen tryckoptimering är till för att hitta den optimala kombinationen av material som klichétyp, häfta, färg, aniloxvalsar, substrat osv. som ska användas för att uppnå bästa möjliga tryckresultat i en specifik tryckpress. en del av dessa parametrar i pressen är kan-ske redan förutbestämda, medan andra kan variera. efter det att man har testat sig fram för att hitta den optimala kombinationen för olika typer av tryck (4-färgstryck, raster eller fulltoner), är det viktigt att standardi-sera denna kombination för att konsekvent kunna återupprepa tryckresultatet.

hur gör man en tryckoptimering?Börja optimeringsprocessen med att testa de material ni använder för tillfället. Tryck fram till att börja med enfärgstester, för att se om rekommenderade specifikationer uppnås, om inte då är det dags att optimera. Det finns ett antal sätt att börja en opti-mering men oavsett hur man börjar är det bra att ha en nära kontakt med leverantören eller leverantörerna. Klichématerial, häfta, färgegenskaper och aniloxspecifikationer är alla viktiga ele-ment för påverkan av de tryckta punkternas storlek (punktökning) och färgens täthet (densitet). ett sätt att påbörja en tryckop-timering kan vara att göra ett klicheúpplägg som innehåller olika element exempel-vis raster i kombination med heltäckande ytor. en del av de parametrar som påverkar tryckresultatet är: • Typ av fotopolymer och ytspänning påverkar färgöverföringen och tonomfånget i trycket

Denbandadevalsenkanvivälgöraenuppförstorningpåsomvisardesmåfärgkopparnaienaniloxvals

tryckoptimeringDet anDra steget motett färgstyrt tryck

D E

L 1

1


Tryck förpackningar mer effektivt och ekonomiskt med en lösning som sätter nya

standarder när det gäller enastående produktivitet och oföränderlig hög kvalitet.

Speedmaster XL 145 ger dig prestanda i toppklass med XL-teknologi för stora format.

Med Heidelberg följer framgång med i paketet.

Heidelberg Sverige ABBox 30013 • 200 61 Limhamn • Tel.: 08 555 66 800 • www.se.heidelberg.com

Perfekt paketerat för framgång.

10289-02_Udenfor kampagner_XL145 Nord Emballage_215x287_SE.indd 1 25-03-2011 14:34:32

• Klichématerialets hårdhet påverkar den inpressning som behövs • Vilket linjetal man använder• Plattans tjocklek påverkar bildens karaktär och tonomfång • Klichéns likformighet och soliditet • Reliefen påverkar minsta hållbara punkten men också hur bilden framställs. • Framställningsmetod av plattan påverkar slutresultatet (Tvättmetod, torkning och efterbelysning, digital teknik t ex)

Denna testtryckning görs också med olika klichématerial i kombination med olika ty-per av häfta. Proverna mäts upp och jämförs sinsemellan för att avgöra eller hitta den bästa konstellationen för det materialet man tryckte på.

aniloxvalsen – hjärtat i tryckpressenen av de viktigaste delarna i en flexotryck-press är aniloxvalsen. en dåligt underhållen eller ännu värre, en felaktigt anpassad vals (avseende linjetäthet och volym) ger mycket svåra förutsättning för att uppnå ett optimalt tryckresultat. Om aniloxvalsen volymmässigt ger för lite (eller för mycket) färg, kan detta

visserligen till en viss del kompenseras med att man exempelvis väljer ett kliche´material som transporterar färg bättre eller sämre el-ler alternativt förändrar färgens styrka. Nackdelen här blir att man korrigerar nå-got som är fel i utgångsläget med kringlig-gande parametrar, istället för att gå direkt på ”pudelns kärna”. en väl anpassad anilox-vals från början, gör att man har ett större spelutrymme på vilka andra parametrar man vill välja mellan (klichétyp, häfta, färg osv.). Detta gör också i sin tur att förutsättningar för en bra tryckoptimering finns.

”BanDaD vals” – en väg att gåen del tryckerier använder en ”bandad vals” för att finna på den optimala kombinationen av färg kontra aniloxens volym och linjetal. Då har man en speciell anilox som man låter gravera med flera längsgående fält som har olika voly-mer och linjetal. Under optimeringen trycker man fram ett antal testfält med olika förutsätt-ningar och materialkombinationer. När tryck-ningen är gjord mäts resultatet upp för att hitta den optimala kombinationen av parametrar tillsammans med en optimal volym. När denna standard är satt kan man beställa ”normala” aniloxvalsar med en perfekt matchad volym.

inställningar och rutinerDet är viktigt att få bekräftat att de utvalda förutsättningarna eller materialkombina-tionerna uppträder likadant vid dagliga produktionen som vid tryckoptimeringen. Prova gärna att trycka med andra kunniga tryckarlag, som inte nyligen varit involverad i optimeringstryckningen för att se om de får samma slutresultat. (Allt ska givetvis mätas upp och dokumenteras för att kunna jämfö-ras). Detta är ett sätt att få bekräftelse på att resultatet är repeterbara i normal produk-tionsmiljö. en sådan test fastslår också om rutiner i tryckpressen är lika om kunskapsni-vån på personalen är tillräcklig hög och att man arbetar mot samma mål.

3M-bildenärtagetfrånenreklamfrån3M,därmanvisarhurolikatryckkvalitetenblirmedolikakombinationeravkliché/häfta

Exempelpå”bandadvals”.


DuPont Packaging Graphics Advancing Flexography”

Copyright © 2011 DuPont. All rights reserved. The DuPont Oval, DuPontTM, The miracle of scienceTM, Cyrel® are trademarks or registered trademarks of E.I. du Pont de Nemours and Company or its affi liates.

FÖLJ MED OSSlängs produktivitetsvägen

med DuPontTM Cyrel® round

”

do

min

o c

om

mu

nic

atio

n

Förbättra produktiviteten i din flexopress med DuPont™ Cyrel® round, den innovativa sleevelösningen från DuPont för kontinuerligt tryck.

Tack vare den ändlösa fotopolymersleeven, DuPont™ Cyrel® round försvinner den manuella monteringen av klichéer och dessutom ser den inbyggda noggrannheten till att du snabbare får pressen i register och sedan kör tryggt vid högsta hastighet. DuPont™ Cyrel® round är den perfekta tryckformen med förbättrade egenskaper för repeatjobb och för alla dina korta eller långa tryckjobb.

DuPont™ Cyrel® FAST round kräver inga lösningsmedel eller andra kemikalier. Det hjälper dig att nå dina miljömäs-siga mål. Jämfört med andra produktionsmetoder och trycktekniker reducerar DuPont™ Cyrel® FAST round din icke förnyelsebara energiförbrukning och utsläppen av växthusgaser.

Du hittar mer information på www.cyrel.eu/rond


HUVUDsyFtet är att alla dessa parametrar ska kunna efterliknas i det dagliga arbetet under normala förhållanden. Om man senare gör förändringar av pa-rametrar i pressen (som anilox, substrat, klichétyp, färgtyp, häfta, hylssystem eller tryckverkstyp i flexo alternativt; gummi-dukstyp, annan kemi, färgtyp osv i offset) så föranleder det automatiskt till att en ny karaktärisering måste göras för att kontrol-lera så inte värden förändrats eller att man måste uppgradera och justera de värden man arbetar utifrån. Även om inga föränd-ringar skett i pressen ska en kontinuerlig kontroll av karaktäriseringen ändå göras, (helst så ofta som möjligt) och åtminstone på årlig basis och gärna i samband med att underhåll gjorts.

toNVärDesFälteN används till att mäta upp pressens tonvärdeskurva och punktök-ning. Dessa värden brukar anges i procent och mäts upp med en påsiktsdensitometer. Värdena kommer senare att ligga till under-lag för den kompensation prepress kommer att göra innan utkörning av film och produk-tion av kliché i flexo eller tryckplåt i offset. Dessa fält upprepas också ibland med varian-ter på olika linjetal inklusive det som normalt används. Vid en sådan provtryckning kan man ta reda på om tidigare använt linjetal är bästa valet eller om dom förutsättningar som råder i pressen medger eller begränsar val av linjetal. Vid en mätning i tonvärdesfäl-ten (med en densitometer) får man fram hur stor punktökning respektive färg har i trycket (så kallad tonvärdeskurva). Varje tonvärdeskurva för respektive tryck-verk och färg ställs också emot varandra för att få en kontroll på tryckjämnheten genom hela tryckpressen. Vid onormalt stora skill-nader mellan tryckverken bör man gå inte lämna resultatet till reproduktionsavdelning-en, utan istället gå igenom inställningar eller gå tillbaka och kontrollera hur den tidigare optimeringsfasen av pressen såg ut.

INNaN själVa tryckningen av testformar ska även tryckpressen prepareras korrekt. Förutom att den är optimerad bör bland an-nat följande parametrar prepareras och kon-trolleras i flexo:• Klichéplattorna skall vara monterade med standardmaterial, eller med de förutsättningar man vanligtvis har• Aniloxvalsar ska vara rengjorda och volymkontrollerade• Rakelblad ska vara kontrollerade och utbytta vid behov• Färgen ska ställas med korrekt förbestämd viskositet

ocH blaND annat följande parametrar pre-pareras och kontrolleras i offset:• Gummidukar i bra skick och med rätt ”uppackning” • Färgvalsar i bra skick och med rätt färgrandsbredd• Presskemi rätt blandad och kontrollerad

DessUtoM oavsett tryckmetod skall man dessutom tänka på att:• Substratet man ska trycka på ska vara enligt standard eller det man normalt använder• Bestämma vilka tryckhastigheter man ska använda under testet• den tryck- eller färgordningen man använder ska vara enligt standard• Densitometer ska vara kalibrerad och fulltonsdensiteter ska vara bestämda• Personalen ska vara insatt i målet med karaktäriseringen och vad alla mätobjekt på testformen används till

Exempelpåentestform.

GråbalaNsFält är något som påverkas av färgens nyans, trappning och transpa-rens. Denna information tillsammans med punktökningen och densiteten hjälper till att fastställa den kompensation eller pressinställning som kan behövas göras för att uppnå en korrekt neutral grå ton i fyrfärgstryck.

Ytterligareettexempelpåentestform.

Låt oss vidareutvecklaresonemanget kring färgstyrning. Här ligger tyngd-punkten på tryckkaraktärisering – det tredje steget mot ett färgstyrt tryck.

M ålet med en tryckkaraktäri-sering är att mäta och doku-mentera de egenskaper eller förhållanden som uppstår i

en bestämd tryckpress, dess specifika inställ-ningar och med en uppsättning materialför-utsättningar. Den information eller ”data” man får ut av denna karaktärisering överläm-nas sedan till prepress- eller reproduktions-avdelningen för att utföra den kompensering eller andra val av inställningar för att slutre-sultatet ska bli så optimerat som möjligt. Tryckpersonalen använder också en del av denna information från tryckkaraktärise-ringen som riktvärden i den fortsatta pro-duktionen. Med kontinuerliga mätningar och kontroller av denna ”tryckdata” under pro-duktionen får pressoperatören signaler om dessa värden är bra eller om de avviker. Vid eventuella avvikelser kan operatören snabbt korrigera värden tillbaka inom de normer man bestämt för att upprätthålla en jämn och hög kvalitet.

testform för karaktäriseringDet finns ett antal olika termer och sätt att beskriva en tryckkaraktärisering, ibland pra-tar man om tryckkurva, pressprofil, ”fing-erprint”, testform eller ICC-profil. Oavsett vilken eller vilka man använder har alla ett gemensamt mål; att på något eller några sätt få fram pressens tryckegenskaper under vissa tryckförutsättningar. Det mest avancerade sättet idag för en tryckkaraktärisering är att trycka en ICC-profil. Detta är en testform där man får in-formation om pressens tryckbara färgrymd och dess kompensation. För att få en förstå-else för vad den gör bör man ha en del mer

grundläggande kunskap om vad vilka saker i pressen som påverkar tryckresultat och hur man bestämmer de parametrar och mätvär-den som operatören ska arbeta efter.

form för grunDlägganDe test och kontrollvärDenen testform kan innehåll många olika typer av mätobjekt och element som ger informa-tion om pressens kondition och hur tryckför-utsättningarna ser ut. Om man inte använder en standardiserad sådan är det viktigt att ta fram en egen tillsammans med prepressin-blandad personal för att få med de parame-trar som behövs. Här följer några av de mest vitala elementen:

slUrMärkeN används för att kontrollera till exempel aniloxens inställning i flexotryck eller gummidukens egenskaper i offset. Här ser man tryckinställning och om det finns eventuella oönskade rörelser i pressen. Dessa märken kontrolleras också visuellt.

tryckkaraktäriseringDet treDje steget motett färgstyrt tryck

D E

L 1

2

reGIsterMärkeN används för att kontrollera pressens och banans stabilitet samt för att pas-sa in färger i register under intagning i maskin och under testtryckningen. Dessa använder man också under normal produktion i samma syfte. Det finns olika typer av registermärken och kan designas till för att ge en metrisk upp-fattning om hur mycket man är ur register. Kontrollen av dessa kan göras visuellt och för en mer noggrann kontroll med en lupp.

NeGatIVa ocH posItIVa textobjekt an-vänds för att fastställa och kontrollera tex-ters förmåga att hållas rent i tryck det vill säga dess kantskärpa och läsbarhet. Dessa hjälper också till att fastställa minsta tryck-bara gradstorlek på texter under specifika tryck och materialförhållanden.

FUlltoNs- ocH trappNINGsoMråDeN an-vänds till att fastställa och kontrollera färgens täthet och balans. I fulltonsområdena mäts färgens densitet (täthet), och i trappningsom-råden kontrolleras färgens övertryckbarhet.


gande mäta tryckta alster och kontrollera den täthet färgfilmen man lägger på pap-peret har. en densitometer kan inte hantera CIe-baserade färgvärden och därför används den inte för att skapa eller avläsa profiler. en colorimeter kan mäta och hantera CIe-färgvärden. Colorimetrar är ofta små, kompakta och inte speciellt dyra instrument men eftersom dessa enbart läser in ljusvär-den, används de enbart till att läsa in värden från bildskärmar och skapa profiler för dessa. Det mest sofistikerade instrumentet för att mäta färg är en spektrofotometer. Detta instru-ment klarar av att läsa såväl densitet, XYZ/lAB-värden och färgspektrumet och är det mest  användbara instrumentet vid färghantering. För att kunna skapa så kallade ICC-profiler för alla typer av enheter (skannrar, bildskärmar, skrivare, tryckpressar osv) är detta det ultimata instrumentet som behövs för att läsa in färg-värdena och senare tillsammans med en pro-gramvara för att skapa själva ICC-profilen.

tog man fram en så kallad ”standardobserva-tör”, vars färguppfattning beskrivs med siff-ror i tabellform. Standardobservatören som CIe kom fram till blev omvandlad till en ma-tematisk formel som används till att beräkna enhetsvärdena X, Y och Z, som är koordinater eller parametrarna i färgrymden för CIeXYZ. På grund av att även små förflyttningar i den-na teoretiska färgrymd inte riktigt överrens-stämmer med den upplevda färgförändring-en vidareutvecklade man systemet för att få fram ett system som är mer perceptuellt lik-formigt. Med lite matematiska modifieringar av det ursprungliga CIeXYZ-systemet tog man fram ett modifierat system som ger en mer perceptuell likformighet kallat CIelAB och det är också anledningen till att just detta system blivit så populärt inom grafisk tillämpning.

Det finns för närvarande en öppen standard för färgstyrning, utarbetad av International Color Consortium (ICC). På initiativ av de tyska grafiska forskningsin-stituten FOgrA, blev ICC grundat 1993. Bland grundarna fanns Abobe, AgFA, Apple, Kodak och Microsoft. Målet med ICC är att skapa en öppen, leverantörs- och platt-formsoberoende standard för färgstyrning. ICC-konsortiet som idag har över 70 med-lemsföretag, har definierat vad en färg-profil (även kallad ICC-profil) ska eller kan innehålla. Standarden skall stötta olika scan-ners, digitalkameror, monitorer, printrar, tryckpressar osv. och skall kunna användas till programvaror för färgstyrning oavsett leverantör. en profil ger rBg- och CMYK- värdena i en bildfil ”mening”. Utan en profil kommer färgerna att återges olika beroende på de egenskaper den utenhet vi sänder en bildfil till. en profil i sig själv, ändrar inte rgB- eller CMYK-värdena, den talar bara om vilka färger de olika rgB- eller CMYK-värden representerar uttryckt i lAB- eller XYZ-vär-den (referensfärgrymden). De grundläggan-de visuella attributen för färg kan beskrivas som nyans, mättnad och intensitet och oav-sett vilken referensfärgrymd man använder som ger lite olika definitioner, beskriver de alla dessa tre attribut.

mätinstrumenten som använDsFör att kunna skapa en profil till en enhet be-höver vi ha någon typ av instrument för att läsa in enhetens värden och en programva-ra för att hantera inlästa värden och skapa den profil vi behöver. De vanligaste instru-menten som används inom grafisk produk-tion är densitometer, colorimeter och spek-trofotometer. en densitometer mäter enbart densitet eller täthet. Den används för att grundläg-

EnteoretisktredimensionellmodellavCIELAB:sfärrgrymd.

icc-profilTanken med ett färghanteringssystem är att försöka beskriva de färgegenskaper som finns hos alla enheter och i de processer som ingår i en grafisk produktionsprocess på ett enhetsoberoende sätt. genom tiderna har många tillverkare av program och maskin-varor inom färgområdet försökt sig på att skapa egna färghanteringssystem. eftersom dessa system enbart varit gjorda för vissa programvaror eller för små slutna system har de aldrig slagit igenom.

Endensitometersomanvändsförattmätafärgerstäthet.

Användsblandannatförattläsainfärgvärdenfrånskrivareellertryckpressarförattisinturskapafärgprofilersommatcharskrivarens/

tryckpressensförutsättningar.

Instrumentsomkanfästaspåbildskärmarförattmätaljusfärgerochskapaenfärgprofilutifrånskärmensvärdenochinställningar.

Att använda färgstyrning i den grafiska processen, är ganska komplext då det bygger på mycket teorier och olika sätt att beskriva färger. Vi ska börja med att se på grunden för färgstyrning och vad olika termer betyder och var färgvärden kommer ifrån.

I det mänskliga ögat finns ljuskänsliga cel-ler som hjälper oss uppfatta färger. Det mänskliga ögat kan uppfatta miljontals färger men när det gäller fotografiska

färgbilder och digital reproduktion av dessa så är antalet reproducerbara färger betydligt färre. Färg existerar egentligen inte. Det är en sinnesförnimmelse som uppstår i hjärnan ef-ter det att ögat träffats av ljus, elektromagne-tisk strålning som mäts i nanometer (nm). Synligt ljus ligger inom våglängdsområ-det 380-780 nm, sammantaget ser vi det som vitt ljus och uppdelat upplevs det som en regnbåge med alla dess färger. (Kortare våglängder än 380 nm kallas för ultraviolett ljus och våglängder längre än 780 nm ger det som kallas infrarött ljus). Det synliga spektrumet kan man sedan i sin tur dela upp i vad som kallas additiva primärfärger röd, grön och blåviolett (även kort kallad blått). Datorskärmar återger färg som rött, grönt och blått (rgB) ljus. Även om alla färger i det synliga spektrumet kan åter-ges genom att man förenar rött, grönt och blått ljus, kan skärmar bara återge en be-gränsad färgrymd av det synliga spektrumet. Medan skärmar avger ljus, absorberar och reflekterar infärgat papper specifika våg-längder. Cyan, magenta och gula pigment fungerar som filter som subtraherar olika grader av rött, grönt och blått från vitt ljus för att producera en selektiv färgrymd av det synliga spektrumet. CMY-modellen som an-

vänds vid färgtryckning kompletteras också med en extra färg – svart. Denna har man för att öka kontrasten i bilden, eftersom ku-lörfärgerrna inte har förmåga att absorbera allt det ljus som behövs för att skapa riktigt svarta toner. Modellen kallar man då CMYK, där beteckningen för svart är ”KeY-color”. Det kan i det närmaste översättas med kom-plementfärg (eller kontrastfärg). Tyvärr blir inte den återgivna färgrymden för respek-tive enhet (skärm och tryck på papper) lika. Konsekvensen av detta blir att en bild återgi-ven på en skärm inte kommer att se likadant ut i tryckt version.

Det faktum att bildskärmar, skrivare, tryck-pressar och andra enheter återger olika färg-rymder är anledningen till att färgstyrning är viktigt för att kunna åstadkomma en mer konsekvent färgåtergivning och en bättre för-utsägbarhet genom hela produktionskedjan.

Färgblandningmedrött,gröntochblåviolett(RGB)ljusgercyan,magentaochgult(CMY)

parvisochvittljusnärallablandas.

Färgblandningmedtryckfärgernacyan,magentaochgult(CMY)därparvis

blandninggerrött,gröntochblåviolettsamt(teoretiskt)svartnärallablandas.

cieCommision Internationale d’eclairage (CIe) är den internationella kommissionen för ljus. Under 1931, då CIe blev upprättat, antog kommissionen att det skulle finnas ett ett system för siffermässig specifikation av färger utifrån reflekterat ljus. Man kom fram till att färgseendet kan beskrivas med hjälp av tre referensvåglängder och att den enklaste färg kan beskrivas med hjälp av tre värden (tristimulusvärden). Dessa värden bestäms av tre faktorer: ljusets färgegenska-per, det belysta materialets färgegenskaper och betraktarens färguppfattning. eftersom vi människors (betraktarens) färguppfattning varierar ganska mycket mellan olika individer

färgstyrning iDen grafiskaprocessen

D E

L 1

3


också ett bra verktyg för att avgöra hur ofta man ska kalibrera eller ta fram nya profiler för sina utskriftsenheter.

profiler till kunDer – på gott och ontIdag är det allt vanligare att tryckerier lägger ut sina profiler på sin webbplats där man kan ladda ner dem, eller på annat sätt lämnar

till en färgrymd som är mindre än den som vårt tryckeri vill ha, och för att återanpassa bilden så konverteras bildens färgrymd igen innan den skickas till tryckeriet. Den som tar emot bildmaterialet har ingen aning om hur många gånger en bild gått igenom konver-teringsprocesser fram och tillbaka, då man endast har den senast pålagda profilen som ligger kopplad till bilden. Det innebär att en risk med att använda ett arbetsflöde som ligger utanför sitt egen ”kontrollerade” pro-duktionsflöde, är att det uppstår en informa-tionsförlust i extra konverteringar. Detta kan exempelvis vara förlust av färgdjup. I många fall behöver det genomföras ett flertal färg-konverteringar innan informationsförlusten blir synligt, men i vissa fall kan förlusten bli synlig efter några få konverteringar.

till sistAvslutningsvis kan vi säga att en framgångs-rik färgstyrning i våra grafiska flöden måste bygga på en noggrann produktionskontroll. Annars finns det risk att allt arbete man lagt ned för att implementera färgstyrningen är bortkastad och man är tillbaka på ruta ett. Däremot ger oss en väl genomförd färg-styrning med anpassade profiler och kon-tinuerlig kontroll och kalibrering, ett tryck som är mer färglikt, ger oss säkrare repe-terbarhet vid återkommande produkter och en möjlighet att förutsäga slutresultatet genom förprovtryck eller skärmsimulering. Det får avsluta vår serie om ”tryck för dum-mies”, och jag hoppas det har gett en viss insikt eller klarhet om tryckprocesser och färgstyrning och åtminstone rätat ut några frågetecken hos er.

IMacOSXfinnsdetettenklareprograminkluderatdärmankantauppochkontrollerainstalleradeprofiler,härpåbilden,euroscalecoatedvisadi3-dimensionelltläge(LAB-läge).

över dom direkt till kunder. Ibland lämnar också tryckeriet också en steg-för- steg-be-skrivning över hur man fyrfärgseparerar med profilen, till exempel i programvaror som Adobe Photoshop. Här ska man kanske ändå höja en varningens finger till dem som inte är helt insatta i hur färgstyrning fungerar. risken finns att dessa oinvigda, redan ti-digare har konverterat bilden eller bilderna

BranschstandardensIT8.7/3ärentypavreferensförutskriftsprofilering.Andravarianterförekommerockså,mensomocksåinnehållerliknandemätområden.

p å grund av dessa omständighe-ter ger det också stora skillnader mellan färgrymderna för de olika metoderna i utskrifter eller tryck-

resultat. Såvida man inte använder ett färg-styrningssystem för att korrigera skillnader-na i färgrymderna kommer samma bild helt säkert att se olika ut vid utskrift/tryckning på olika enheter. Innan en utskriftenhet (eller tryckpress) kan ingå i ett färgstyrningssystem, måste vi skapa en profil. För att ta fram en tryck-profil i flexo eller offset, behöver vi kalibrera pressen, trycka en testform, mäta den-samma och använda programmjukvaran för att skapa en profil för enhetens färgrymd. Testformar för att skapa profiler finns i olika former och utseende beroende på vilken leverantör man köpt mätpaketet från eller beroende på vilken typ av enhet som ska mätas (flexo, offset, digitalt, skärm osv). Här får man försöka hitta den typ av mätform

som passar den typ av produktion man har. När man trycker den testform man valt är det viktigt att den är framställd utan några korrigeringsinställningar från programvaror eller från rip- och exponeringsenheter. Nu får ingen typ av färgprofilering eller kom-pensationer för punktökning läggas på innan som justering vid producerande av tryckplå-tarna eller klichéerna. När testformen är tryckt med så optimala pressinställningar som möjligt, behöver vi mäta den. Här lägger vi den färdigtryckta formen i till exempel ett mätbord med vidh ängande spektrofotometer. När inläsningen av alla mätpunkter på testformen är klar, kan det behövas ytterligare korrigeringar, där programvaran kanske frågar efter inställ-ningar för önskad svartgenerering (gCr, se tidigare artiklar) med mera (se tidigare ka-pitel). När alla dessa parametrar är ställda kommer profileringsprogramvaran att ge-nomföra kalkyleringar och till slut skapa en

tryckprofil för just den enheten. Denna profil tar nu hänsyn till pressens färgåtergivning och dess punktökning och kompenserar/jus-terar för dessa parametrar. Profilen är nu färdig att användas i grafis-ka programvaror som Photoshop, Indesign alternativt att lägga i färgstyrningsflödet innan producerande av film/kliché/plåt.

flera profilerViktigt att tänka på är också att denna profil är skapad utifrån vissa förutsättningar för-utom pressens inställningar vid det tillfälle den trycktes. Dessa förutsättningar kan vara vilket material som trycktes (matt- eller be-struket papper, plast, folie eller annat) eller vilken rastertäthet som användes vid profile-ringstillfället. ett tryckeri kan därför också ha inte bara en, utan ett flertal olika profiler beroende på hur många olika material man producerar på, variationer i rastertätheter, klichétyper, aniloxens volym mm. Dokumentation är också en viktig del i färgstyrningsprocessen. Både med avseende på profiler för förprovtryck och tryck så är det en god idé att spara alla mätdata, press-förutsättningar och föra statistik. På så sätt får man ett bra underlag för att kontrollera och bevaka om produktionen håller uppsatta mål. Denna dokumentation och statistik blir

Förattskapaentryckprofil:kalibreradinpress,tryckentestform,mättestformen,använddinprofileringsprogramvaraförattslutligenproduceradinprofil.

Det finns ett antal olika utskriftsenheter som kan användas för att producera ett dokument eller en dekor/färgbild. Utrustningar för förprovtryck, digitala pressar, offsetpressar, flexopressar med mera. Alla dessa (och många till) använder sig av olika tekniker. Det är också stora skillnader i tryckfärg eller i tryckformar emellan flexografi och offset som vi sett i tidigare kapitel.

färgstyrningssystemskapanDet aven icc-profil

D E

L 1

4

D E

L 1

5

D essa förprovtryck representerar de färger som tryckpressen kla-rar, förutom att papperet som används i bläckstråleskrivaren

kan skilja en del från tryckmaterialet i press-sen som gör en viss påverkan. Dessa förprov-tryck används ofta som underlag vid tryck-pressen, för att ge en fingervisning om vilka färger kunden förväntar sig i slutändan. Som en generell regel kan man säga att ju bättre förprovtrycket efterliknar tryckpres-sens förutsättningar, desto mer tillförlitligt indikerar den slutproduktens kvalitet. De flesta förprovtryckssystem är optimerade för färgutskrifter i processfärger (CMYK), men det finns också några system kan också göra förprovtryck i Hi-Fi-färger och en del dekor-färger (till exempel ur Pantones färgguide). Inom flexografi, där man ofta trycker med dekorfärger på förpackningar är det inte ovan-

ligt att man gör ett uppstryk (ett avdrag med färdigblandad dekorfärg på mate-rialet man kommer att trycka på), för att kontrollera färgton och kvalitet. Här är det bra att konsul-tera tryckeri/leverantör i ett tidigt skede för att undvika besvikelser i slutändan. De sista provtrycken är inte bara till för att kontrollera ditt eget arbete, utan också för att kontrollera tryckeriets arbete. Om du inte har något kontraktsprovtryck kan det vara svårt att lös eventuella tvister om färgkvalitet. ett provtryck fungerar också ofta som riktlinje när pressen justeras under tryckningen. en del kunder föredrar att göra en ”press-kontroll”, alltså besöka tryckeriet när jobbet

är färdigt för tryck och godkänna på plats un-der produktionen. Vid bra förprovtryck ska inte detta vara nödvändigt, men är givetvis alltid en möjlighet. Det man bör ta i beak-tande är att förändringar under en sådan här ”presskontroll”, kan bli väldigt dyra då det kan resultera i att nya tryckformar måste gö-ras och tryckpressen kan få långa vänte- eller inställningstider.

olika typer av förprovtryckBlåkopior – är (eller var) fotografisk kontakt-bilder som skapas från den filmseparering exponeringsenheten skapat. Dessa görs yt-terst sällan idag eftersom industrin idag är nära nog hundraprocentigt digital och de flesta har gått från filmseparering till CTP (Computer-To-Plate), direkt till tryckform, alltså en filmlös produktion.

få koll meDprovtryckFörutom ett förprovtryck som är gjort med tryckplåtar/klichéer direkt i tryckpressen kan man idag komma väldigt nära slutprodukten genom att trycka med bredformats bläckstråleskrivare som är anpassade för detta ändamål.

Blåkopior görs på papper som har sam-ma dimension som tryckarket och kan fal-sas och samlas för att kunna kontrollera uppslag, utfall, sidordning mm. (Däremot används inte blåkopior som en kontroll av färger). Blåkopior produceras för såväl en- och tvåfärgsjobb som för fyrfärgsjobb. De exponeras och processas i en vakuumram på tryckeriet och behöver inget ytterligare processande, den blå färgen bleknar också med tiden.


Upptäck Antalis – Sveriges nya leverantör inom packaging!

Du kanske inte har hört talas om oss, men faktum är att vi har funnits i 100 år och

är välkända i den grafiska branschen under våra tidigare namn Svenskt Papper och

Map. Nu vill vi erbjuda alla branscher att utnyttja vårt breda sortiment, vår vässade

logistikapparat och vår expertis inom emballage.

STOCKHOLM |GÖTEBORG | MALMÖ | JÖNKÖPING | TELEFON 010 707 71 00 | antalispackaging.se | just-ask-antalis.se

Annons packaging_215x287:mall 11-03-22 15.20 Sida 2

• leta efter saknade objekt, att ovan- påliggande objekt maskar ur eller skrivs över korrekt, kvaliten på den svarta färgen, och att den svarta färgens relation till andra färger som den trycker ovanpå.• Kontrollera att bilder är korrekt placerade och att mycket små fel i positionsdata inte smugit sig in i ditt förprovtryck.

• leta efter färgskiftningar i bilder eller en övergripande skiftning i dokumentets illustrationer och foton. Detta kan vara en indikation på att något är galet med datorns bildskärm och dess förmåga att visa färger korrekt.• Skanna av ditt exemplar för avstavningsfel, udda radslut, ord

eller delar av ord kvar efter en sida eller kolumnbyte. Korrekturläsare letar efter detaljer som korrekta apostrofer och citattecken. Dubbla mellanslag någonstans i dokumentet är inte snyggt i en god typografi, nu är en sista chans att hitta dessa fel och luckor och reparera dem. Att göra ändringar i det digitala förprov- trycket är lätt och relativt billigt jämfört med att man upptäcker problemen i pressen.• Kontrollera alla adresser och telefon- nummer. Du ska kanske till och med ringa upp alla nummer för att vara riktigt säker. Testa givetvis också alla e-mail- och webbadresser.• Kontrollera att utfallande objekt sträcker sig utanför trycksakens kanter, som anges av skärmarkeringar

Slutligen, tänk på att många dekorfärger, lack och metalliska färger inte kan återges i ett färgförprovtryck. Provtryck återger inte alltid alla kvaliteter hos den färdiga produk-ten. Dessutom, bör man också tänka på att ett digitalt förprovtryck på papper från en bläckstråleskrivare, ändå ger en viss skillnad mot den färdiga produkten som trycks i flex-ografi på polyeten (plast) exempelvis.

fotomekaniska provtryckFotomekaniska provtryck – eller laminerade provtryck, skapas genom att man exponerar varje färgseparation mot ett lager av pig-menterat genomskinligt material, som sedan lamineras ihop mot en bottenpapp. exempel på tekniker och leverantörer är Fuji ColorArt, DuPont Waterproof och Chromalin och 3M Matchprint. laminerade provtryck används för att för-utsäga och kontrollera färger och för att upp-täcka eventuella problem med moirémöns-ter i rastret. Förutom att det är få tryckerier som fortfarande använder filmexponering innan tryckform, görs inte laminerade prov-tryck idag, de kostar och är tidskrävande. De flesta tryckerier har idag gått över till någon form av digitalt framställda förprovtryck.

Digitalt ink-jetDigitala Ink-Jet (bläckstråle) förprovtryck – framställs vanligtvis genom att flytande färg pressas genom munstycken och överförs i droppform till papper. Dessa förprovtryck ska också helst genereras via en PostScript rIP (raster Image Processor). Anledningen till detta är att tryckformen exponeras den vägen och om man inte använder denna omvandling av layoutinformationen till skri-varen kan det uppkomma konstigheter i trycket som inte märktes på det digitala för-provtrycket. Digitala ink-jet förprovtryck kan ge en hög kvalitet och kan i en del fall också även skriva ut på samma typ av material som ska an-vändas i produktionen. Däremot, eftersom förprovtrycket består av små, små droppar, och är en helt annan teknik ser man inte till exempel konventionella rasterpunkter eller eventuella moiréproblem i utskriften.

provtryck i tryckpressenProvtryck i tryckpressen – innebär att tryck-pressen görs iordning med de tryckformar som skapats, allt ställs in och det trycks en kortare upplaga av den riktiga slutprodukten. Skulle det ske ändringar utifrån detta provtryck, inne-bär det kanske korrigeringar i prepressarbetet och att nya tryckformar behöver produceras – en process som givetvis blir kostsam. en mer vanlig variant är att tryckaren ställer in press-sen med de värden som är brukliga, eventuellt justerat mot ett godkänt digitalt förprovtryck. en designer eller produktionsansvarig person kontrollerar de första arken och godkänner detta. Det godkända arket används sedan som likriktare mot resten av produktionen för att säkerställa kvalitetsnivån.

softproof – ”mjukvaruförprovtryck”De ovan beskrivna förprovtrycken nämns of-tast numer under beteckningen ”Hardproof”. Med det menas ett förprovtryck (oavsett me-

däremot är ett virtuellt förprovtryck som be-traktas direkt på en skärm som finns vid tryck-pressen. Benämningen finns också i andra sammanhang där man till exempel i program-met PhotoShop där man kan ”Proofa”, alltså lägga in en profil som ska simulera det färdiga trycket på skärmen för bedömning. Men att ha ett ”Soft proof” som tryckunderlag är en helt annan sak. Här pratar vi om väldigt avan-cerade, högupplösta skärmar som är special-kalibrerade för att stämma mot tryckpressen. Troligen kommer detta sätt att godkänna tryck bli nästa generation av förprovtryck.

kontrollera förprovtryckNär du får ett förprovtryck från prepress, som kan vara producerat någon typ av di-gital Ink-Jet (se ovan), eller till och med ett provtryck från pressen, kan det vara bra att kontrolla och se upp med att inga problem uppstått. Tryck och provtryck kan upplevas lika i en belysning och olika i en annan. Detta beror på att somliga ljuskällor endast återger ett begränsat omfång av färger. Därför är det viktigt att du betraktar och utvärderar dina förprovtryck och tryck i ett korrekt ljus, som i den grafiska branschen är 5000 Kelvin.

tod) som man kan ta eller känna på. ett av-tryck som ska på något sätt likna den färdiga trycksaken att hålla i handen. ett Softproof

• Digitalt framställda förprovtryck har normalt inga halvtonspunkter (normalt raster) i sig. Digitala förprovtryck ska där för utvärderas utefter dess kvalité i färgå tergivning och dess allmänna helhetsintryck. Halvtonsrastret kommer istället att uppstå senare i det riktiga trycket.

Effektenavhurvibetraktarbilderochfärgeriolikaellerfelaktigaljusförhållanden.


Varumärkesägare!Varför inte låta en expert hantera

dina föpackningsoriginaloch kvalitetssäkring av trycket?

Gör som t ex Estrella: anlita byråer för att göra designskissen och låt Collabra göra originalen och kvalitetssäkra tryck. På så sätt får du både kreativ höjd, ordning och

reda och hög kvalitet. Och du själv kan lägga mer av din tid på viktigare saker.

Pack Design Management på rätt sätt höjer kvaliteten och sänker kostnaden!

GRAFIKER • PROCESSER • SYSTEMSTÖDCollabra AB • Esperantoplatsen 7-9, 411 19 Göteborg • 031-688 440 • www.collabra.se


Detta bidrar också till att skapa en bättre kommunikation, pressoperatören är bättre förberedd, och de färgjusteringar som kan behövas göra är redan initierade.• efter en stund när pressoperatören är nöjd med resultatet gentemot förprovtryck eller färgprov, märker man upp provet som ”första godkända prov” (av pressoperatö-ren). Detta ark/rullprov kan senare användas av tryckeriet till att identifiera och utvärdera tryckförutsättningar/tryckproblem genom kedjan från prepress till postpress (förbe-handling till efterbehandling).• När kunden anländer till tryckeriet och till tryckpressen är det bra om kund och presso-peratör blir introducerade för varandra.• När ett ”färdigt” tryckprov tagits fram är det viktigt att låta kunden få ”andrum” för att undersöka och jämföra tryckprovet från pressen gentemot förprovtrycket.• Arbetsverktyg vid tryckpressen som kan vara nödvändiga är bra att ha tillgängliga, som exempel PMS-skala, förprovtryck, luppar, an-teckningspapper och pennor, allt för att göra det så enkelt för kunden som möjligt. • Det är bra om pressoperatören använder så korrekta termer som möjligt, med andra ord magenta istället för röd, cyan istället för blå (om man använder processfärger) för att få ett enhetligt och korrekt grafiskt språk och rätta termer.• Uppmuntra gärna kunden till att förklara vilka problem eller vad som inte stämmer hellre än att du talar om vad du behöver göra för att lösa dem. – Din roll är att lösa dem – mer än att förklara hur du löser dem.

• Om du gör justeringar av dina pressinställ-ningar för att lösa ett problem, tala om för kunden vad du gör och varför du måste gör dessa. Detta hjälper kunden att förstå vilka möjligheter du har i tryckpressen och visar kunden vikten av en bra kontroll från pre-press/layout i rätt skede. Det här ger också förutsättning till att senare projekt blir mer korrekt anpassade.• Tänk på tiden – varenda minut är viktig för tryckeriföretaget och innebär kostnadsförlus-ter. Stressa inte kunden, men låt också kunden få kontrollera arket/tryckprovet ordentligt för att säkerställa den produktion du ska trycka.• en del tryckerier har ”ljusboxar” andra eller ljusområden där kunder kan sitt tryck-prov och jämföra med förprovtryck eller PMS-skalor, detta är till för att minska risken för metamerism eller andra ljuseffekter från materialet.• Se till att det godkända tryckprovet från pressen är godkänt och ”signerat” av kunden eller annan ansvarig personal.• Bra att ha är en tillgänglig papperstub, där kunden kan stoppa sina prover i, för att ta med hem och visa sina kollegor.• Tacka kunden för att han/hon tog sig ti-den att närvara vid tryckstart.

rollen som trycksaksköparen har vid denna kontroll av tryckstart, är att kunna direkt-kommunicera med pressoperatören om tryckets utseende och acceptansnivå med sälj/kontaktperson närvarande och att se till att alla frågor kring färg och tryck behandlas i enlighet med kundens behov.

provtrycksgrunDer/tips för trycksaksköparen• När du fått besked från tryckeriet att det snart är dags för tryckintag, samla ihop allt material som är relaterat till tryckjobbet. Utskrifter, förprovtryck, prover eller färgav-drag på dekorfärger, prover på tryckmateria-let, vik- eller stansmodeller, falsprover osv. Det kan också vara bra att ha med luppar, PMS-skalor, pennor och anteckningsblock.• Anländ till tryckeriet på utsatt tid. Om du är försenad, kostar det tid och stillestånd i tryckpressen. När du anländer så identifiera dig i receptionen och invänta säljrepresen-tant eller tryckansvarig som kan eskortera dig till ett konferensrum/kundrum eller till tryckpressen.• Om du är del av en grupp som deltar i tryckintaget, identifiera vilken enskild person som har huvudansvaret. Det är denna per-son som kommer att rådfråga eller anamma yttrandena från gruppen som deltar i tryck-ets godkännande, och därmed är den som talar för gruppen till pressoperatören. (detta för att undvika förvirring eller att pressope-ratören får ”flera bud” om vad personer från gruppen vill ha ut av trycket).

• Om du väntar i ett kundrum/konferens-rum på att pressoperatören ska slutjustera färger, be om ett ”kontrollark”, där färger inte är korrekta än, men så att du har möj-lighet att det innehållsmässigt har alla be-ståndsdelar, som rätt typsnitt, upplösning på bilder, att inte grafik saknas osv. Detta reducerar tiden senare vid pressen då det bara de mer slutgiltiga färgjuteringarna be-höver göras.• Vid tryckpressen, introducera dig för pressoperatören (eller gruppen). Vänta ock-så tills du blir inviterad till att gå nära ope-ratörsområden. rör inte eller använd inte någon utrustning kring tryckpressen, om du inte har fått tillåtelse. en del utrustning kan vara både dyr och känslig.• När du får ett tryckark som är färdigt för inspektion, fråga pressoperatören om han/hon är nöjd med resultatet och om de har några funderingar eller problem kring det.• engagera din säljarrepresentant för input och vägledning med alla frågor, tankar och

D E

L 1

6

t yvärr finns det inga objektiva, praktiska sätt att definiera vad som är en acceptabel nivå på va-riation från förprovtrycket till det

”riktiga” presstrycket. rollen som förprov-trycket har är att försäkra kunden, så långt

det går, att det representerar det slutgilt-liga resultatet. Med en bra färgstyrning kan man komma långt, speciellt med färgbilder, men som sagt, en del specifika parametrar är svåra att uppnå, speciellt inom förpack-ningsbranschen.

en bra grundförutsättning är att kunden ska kunna gå till tryckpressen och tala direkt med pressoperatören. Att arbete genom en mellanhand som säljrepresentant, tryck-erichef, produktionsansvarig med flera, sak-tar bara ner hela processen och kan också i sin tur orsaka kommunikationsproblem, Speciellt om en del av dessa befattningar an-svarar för tryckkvaliteten på flera pressar/in-stanser samtidigt, vilket inte är ovanligt.

provtrycksgrunDer/tips för pressoperatör/tryckeriet• Under inställning och färdigställning av trycket bör inte kunden stå bredvid tryck-pressen. Helst bör tryckeriet ha ett lugnt om-råde (konferensrum/kundrum) där kunden/kunderna i lugn och ro kanvänta tills presso-peratören har ett ark färdigt för kontroll.• Ta tidigt fram ett ”startark/rullprov” fär-digt och markerat som ” ”kontrollark” att ge till kunden så att han/hon har möjlighet att kontrollera på arket/rullprovet att föränd-ringar som ersatta typsnitt, rätt upplösning på bilder, alla grafiska objekt är med och så vidare. Detta minskar risken för att spilla tid vid tryckpressen med att finjustera färger, när det är större fel i produkten/layouten. Dessutom, om fel i produkten upptäcks ti-digt, finns en möjlighet att snabbt korrigera dessa och undvika alltför stort materialspill.• Pressoperatören ska också informeras i god tid i förväg, av planeringspersonal eller säljrepresentant, om att kund kommer, dis-kussioner man haft om problem med färger, material, målet med tryckresultat osv. Om till exempel en speciell nyans är viktig att uppnå, dekorfärger ska användas eller bilder är speciella, bör pressoperatören veta detta – innan tryckning, för att kunna optimera tryckresultatet mot kundens önskemål.

att kontrollera provtryck i tryckpressenAtt trycka i en tryckpress (exempelvis flexo eller offset), är en helt annan process än att göra till exempel digitala förprovtryck. Det är det inte alltid möjligt för trycket att exakt ”matcha” förprovtrycket. Många gånger, speciellt inom förpackningsbranschen, trycker man med speciella förutsättningar som på plast, folie, olika dekorfärger, lacker, metallfärger och så vidare. Många förprovtrycksformer klarar inte dessa krav.

eventuella farhågor du har. Utnyttja hans/hennes erfarenheter.• Tänk på att tid motsvarar kostnader så att fokuseras på uppgiften. Om du arbetar med ett team, tilldela kontrollroller till varje. Till exempel, någon kontrollerar passet i trycket, en annan tittar efter för prickar, en för bild-kvalité, en till kontroll av typsnitt, etc.• Om du är ensam, har ett skriftlig, organise-rat, steg för steg ja /nej, godkänd/underkänd förfarande för att kontrollera tryckprovet.

En typisk process kan se ut så här:1) Är det tryckt på rätt papper? Om en viss fiberriktning av papperet är av vikt till exem-pel senare vid efterbearbetningen, kontrol-lera att se till att den körs i rätt riktning.2) Är trycket i registret?

3) I stort, stämmer färgerna i trycket med förprovtrycket/färgprover? Finns det några uppenbara färgproblem?4) När noga färgmatchning krävs, klipp ut den del av bilden som är viktig från press-provtrycket och lägg den delen över förprov-trycket. Färger som jämförs sida vid sida kan uppfattas lite annorlunda när de placeras på varandra. 5) Använd ditt referensmaterial för att be-kräfta riktigheten av speciella dekorfärger eller varumärkesfärger. • Tänk på att tryck och provtryck kan upp-levas lika i en belysning och olika i en annan. Detta beror på att somliga ljuskällor endast återger ett begränsat omfång av färger. Därför är det viktigt att du betraktar och utvärderar provtryck, tryck och dekorfärger i en standardiserad belysning. Belysningen skall följa grafisk standard, bland annat ska ljuset ha en färgtemperatur på 5000 Kelvin (liknar dagsljus).• Om du har några frågor kring färg eller fär-ginställningar, försök att beskriva dem klart

och tydligt. Tala inte om för dem hur man rättar till problemen. Din roll är att identi-fiera eventuella problem - det är pressope-ratörens roll att veta om och hur eventuella problem kan åtgärdas. Försök gärna också att använda så korrekta grafiska termer som möjligt, så att ni pratar samma språk. Till exempel, använd inte termen ”röd” om du menar ”magenta”, eller ”blå” om du menar ”cyan”.• Om det görs en justering i trycket, för att åtgärda ett problem, fråga pressoperatören vad som görs och hur han/hon tror att det kommer att lösa problemet. Detta hjälper dig att förstå tryckprocessen bättre, med dess möjligheter och begränsningar.• Bra att ha i minnet, är också att med stän-diga starter och stopp av tryckpressen under tiden för korrigeringar av pressprovtrycket innebär att tryckpressen inte hinner få ett perfekt stabilt tryck. När väl presstrycket är godkänt och pressoperatören kan köra maskinen med optimal hastighet, kommer smärre färginstabilteter att rensa/stabilisera sig själva.• När ett bra/acceptabelt pressprovtryck tagits fram, se till att provet signeras ”OK” och dateras, av dig eller den person i ert team som är huvudansvarig. Be också om ett par exemplar av denna ”okey:ade” tryckning att ta med för eget bruk eller ar-kivering.• Tack pressoperatör och annan inblandad personal för deras prestationer under prov-tryckningen i pressen. De uppskattar verkli-gen det och kommer ihåg dig som ett trevligt inslag och ser mer positivt fram emot nästa pressprovtryckning.

Avslutningsvis hoppas jag att såväl tryckeriet som trycksaksköpare kan ha nytta av ovan-stående punkter. en del kan kanske ses som självklara, men en del kanske också kan un-derlätta arbetet med att på ett smidigt sätt ta fram ett bra tryckprov, som är tillfredsstäl-lande för båda parter.

Använddittreferensmaterialförattbekräftariktighetenavspecielladekorfärgerellervarumärkesfärger.


En investering i personalens kompetens är en satsning på framtiden. Varför inte se på möjli-gheten att få t ex en skräddarsydd flexografiutbild-ning direkt på plats hos Er, anpassad till Ert företag och dess förutsättningar.

Skräddarsydda utbildningar

Avancerade fyrfärgtryck ökar inom många förpack-ningsområden. Att kunna hantera sådana tryck kräver inte bara bra maskinkunskap utan också att man har den teoretiska förståelsen för färgstyrn-ingsprocessen.

Färg- och kvalitetsstyrning

En TPA (Teknik- och Produktionsanalys) är en strukturerad och mer eller mindre omfattande utvärdering av en tryckerianläggning för att fast-ställa det aktuella läget för produktion, effektivitet, metoder och tekniker, utrustning och processpre-standa och kvalitetflöde.

Teknik- och produktionsanalys

Utveckla Er verksamhet -och Er personalPPD är ett konsult- och utbildningsföretag beläget nära mitten av Sverige (i Örebro). Under flera decennier har PPD hjälpt tryckerier, grafisk industri och leverantörer i skandinavien att förbättrar sin kvalitet och lönsamhet. PPD är dedikerad till att stimulera till en ökad tillväxt, förbättra effektiviteten, minska kost-naderna och ge ökad kunskap till personalen kring flödet och tryckprocessen på Ert företag.

En del samarbetsområden kan vara:• Skräddarsydda kurser för produktion på olika nivåer såväl för Prepress som Press• Felanalyser och felsökning i såväl offset som flexografi• Konsultuppdrag i i kvalitet att hantera och definiera tryckegenskaper• Kurser och seminarier anpassade till marknads-, försäljningsavdelningar, kunder mm• Kurser för skolor, universitet och andra högre utbildnin-gar• Samarbete med leverantörer, forsknings-och utveckling-scentra• Utvärdering och analyser av testtryckningar och “finger-prints”• Samråd och uppföljning av färghantering och ICC-profilen

PPDPrepress & Print Developing

För mer information vänligen kontakta:PPD, Prepress & Print Developing

Telefon: +46 (0)70 640 99 29Maial: [email protected]

webb: ppdinfo.se

Adress:PPD, Prepress & Print Developing

Fanjunkarevägen 6703 65 Örebro

Stå ut i mängdenAnvänd EskoArtworks verktyg för att skapa, produceraoch hantera enastående förpackningslösningar.

EskoArtwork erbjuder er de mest avancerade lösningarna för strukturell och grafi sk design i 3D. Lägg till de smarta prepressverktygen för alla era tryckprocesser. Plus: automatiserat arbetsfl öde,systemintegrering och samarbete online. Vi kan dessutom garantera ett överlägset och konsekventresultat tack vare våra unika verktyg för färg- och utmatningskontroll.

Koppla samman era processer med EskoArtwork för ett enastående förpackningsresultat.

www.esko.com • [email protected]

Nord Emballage Stand Out EA Sweden 180x60.indd 1 3/7/2011 8:17:15 AM

The naTural choice

FleXTruS aBTel: +46 (0)46 18 30 [email protected]

Med produktion i Sverige erbjuder vi dig högsta servicenivå, spetskompetens inom HD flexo och ett förpackningskunnande i världsklass.

Vi hjälper dig till bästa tryck!

BÄSTA TRYCK NÄRA DIG!

Flextrus_Nordemballage_110218.indd 1 2011-02-18 11.29

PORTPAYÉ

POSTTIDNING BNORGE

Avs: Listo NufPb 1681 Vika N-0120 Oslo

POSTTIDNINGSVERIGE Avs: nord emballageDrottninggatan 184 S-254 33 Helsingborg

Documents

Förpackningstryck 2011 - low res