Föreläsning 3

Föreläsning 3• Marknadsformer• Fullkomlig konkurrens• Monopol• Marknadsmisslyckande• Externa effekter• Informationsproblem• Kollektiva varor - Public Goods• Åtgärder mot marknadens misslyckande

Totalintäkt (TR): TR = P*q Totalkostnad (TC): TC = C(q) Vinst : TR – TC = P*q – C(q)• Lutningen på totalintäktskurvan är marginalintäkten (mr). • Lutningen på totalkostnadskurvan är marginalkostnaden (mc).• Vinstmaximering: marginalintäkt = marginalkostnad

Vinstmaximering

VinstmaximeringMarginalkostnad

Marginalintäkt

Kvantitet

mc, mr

q*

mr*=mc*

Optimal produktion

Marknadsformer-Säljarsidan

Monopol

SystembolagetApoteketLäkemedels-företag

Monopol

SystembolagetApoteketLäkemedels-företag

Oligopol

BensinbolagElbolagDagligvaruh.OPEC

Oligopol

BensinbolagElbolagDagligvaruh.OPEC

Monopolistisk

Konkurrens

MärkeskläderTvättmedelTandkräm

Monopolistisk

Konkurrens

MärkeskläderTvättmedelTandkräm

FullkomligKonkurrens

Internationella marknader för te och kaffe

FullkomligKonkurrens

Internationella marknader för te och kaffe

Ett förtag Fåtal företag

Många företag

1. Stort antal köpare och säljare som inte kan påverka priset.

2. Ingen samverka mellan köpare eller säljare.3. Homogen vara.4. Konsumenter har fullständig information.5. Producenter har fullständig information.6. Fritt inträde och utträde.7. Marknadskrafter får inte sättas ur spel av

regleringar, diskriminering, eller politisk förtryck.

Fullkomlig konkurrens

Pris (mr), mc, atc

Kvantitet

Marginalkostnad

Marginalintäkt

Genomsnittskostnad

Optimal produktion q*

PF

VINST

• Endast ett företag säljer en vara som inte har något nära substitut.

• Varför uppstår monopol?1. En viktig insatsvara ägs av ett enda företag.2. Endast ett företag har tillstånd att sälja

produkten.3. Produktionsteknologin är sådan att en

producent har lägre styckkostnad än många små producenter - naturlig monopol.

Monopol

• Monopolisten utgör utbudssidan på marknaden och har total kontroll över utbudet.

• Monopolisten kan påverka priset men måste ta hänsyn till konsumenternas efterfråga.

• Vinsten maximeras när mr=mc.

• Som ensam producent, arbetar monopolisten med marknadens efterfråga för att bestämma output och pris.

Monopol

• Hur får man reda på marginalintäkten?

Monopol

Price Quantity TR mr ar

6 0 0 - -

FHV - 2009

5 1 5 5 5

4 2 8 3 4

3 3 9 1 3

5 1 5 5 5

2 4 8 -1 2

1 5 5 -3 1

KvantitetMarginalintä

kt

Efterfråga

Pris, Marginalintäkt (mr)

Kvantitet

Marginalkostnad

Marginalintäkt

Genomsnittskostnad

Efterfråga

Pris, mr, mc, atc

Optimal produktion

q*

PM

VINST

1. Många olika företag.2. Fritt inträde och utträde.3. Differentierad produkt men med hög grad av

substituerbarhet.

• Genom reklam vill producenterna binda konsumenterna till sin egen produkt.

• Producenten agerar som monopolist på sin egen produkt men måste konkurrera med andra producenter på marknaden.

Monopolistisk konkurrens

1.Ett litet antal företag.2.Produktdifferentiering kan finnas på marknaden. 3.Inträdeshinder:

o Stordriftsfördelaro Patento Teknologi

• Eftersom det finns få producenter på marknaden kommer varje producent att ta hänsyn till hur de andra agerar.

• Spelteori behövs för att analysera denna marknadsform.• Exempel: Bilindustrin, flygplansindustrin.

Oligopol

Marknadsmisslyckande• Priser fungerar som informationsbärare i en

marknadsekonomi.• Vid uppkomsten av marknadsmisslyckande, finns det

viktig information som inte inkluderas i priset. Detta gör att aktörerna fattar felaktiga beslut.

• Exempel: 1. Externa effekter.2. Monopol.3. Kollektiva varor.4. Odelbarhet.5. Brist på information.6. Osäkerhet.

1. Externa Effekter• Positiva Externa Effekter

En handling från en agent gynnar en annan agent utan att han/hon får betalt för det.

När agenten väljer hur mycket den skall producerar tar den endast hänsyn till sina egna intäkter, inte de externa intäkterna.

När man inte tar hänsyn till externa effekten blir produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles för låg.

 

Exempel1.

2. 3.

1. Externa Effekter•  Negativa Externa Effekter

En handling från en agent genererar en kostnad hos en annan agent utan att kompensera honom/henne.

När agenten väljer hur mycket det skall producerar tar det endast hänsyn till sina egna kostnader och inte de externa kostnader.

När man inte tar hänsyn till externa effekten blir produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles för hög.

 

Exempel1.

2.

1. Externa Effekter•   Externa Effekter

Negativa externa effekter leder till ineffektivitet eftersom fabriken har en för hög produktion.

Resurserna som används i den extra produktionen kan ha använts till annan produktion. Tänk på att resurserna är knappa.

Externa effekter kan också leda till för liten produktion.

• Hur korrigerar man externa effekter?1. Skatt2. Emissionsrätter3. Äganderätter

 

2. Monopol• Tänk på att priser är viktiga informationsbärare.

• Om priset stiger på en marknad bör resurser från andra marknader överföras till marknaden där priset har stigit.

• När marknaden där priset har stigit är ett monopol är detta inte möjlig.

• Monopol leder till en ineffektiv resursfördelning.

3. Kollektiva Varor• Varor som karakteriseras av icke-rivalitet och icke-

exkluderbarhet.o Icke-rivalitet: För varje produktionsnivå,

marginalkostnaden för att producera ytterligare enhet är noll.

o Icke-exkluderbarhet: Man kan inte exkludera vissa individer från konsumtionen av dessa varor. Det är svårt eller omöjligt att ta en avgift för användningen av dessa varor.

• Exempel: 1. Gatubelysning2. Försvaret3. Användningen av en fyr4. Kunskap

3. Kollektiva Varor• Free Rider

Det går att erbjuda en tjänst utan att alla individer har tillgång till den.

Vissa konsumenter har inga incitament att betala vad tjänsten är värt.

Free riders underestimerar värdet av tjänsten använder tjänsten utan att betala för den.

Det är bättre att staten, istället för marknaden, tar hand om produktionen av kollektiva varor.

4. Odelbarhet• Exempel på varor som karakteriseras av odelbarhet:

o Broaro Andra investeringar

• Prissättning på marknaden skulle göra brobygget olönsamt.

• Prisdiskriminering: att ta olika priser från olika konsumenter.

• Prisdiskriminering skulle göra brobygget lönsamt men ofta är det svårt för ett privat företag att genomföra den här typen av prissättning.

• Den offentliga sektorn skulle kunna finansiera brobygget.

5. Information• Ofta antar vi att både producenter och

konsumenter har god information om den varan som finns på marknaden.

• Inom hälso- och sjukvården är detta antagande orealistiskt.

• För en vårdtagare kan det vara svårt att bedöma vad produkten, vården, innebär. Läkaren har dock bra kännedom om produkten. En situation med asymmetrisk information uppstår.

6. Osäkerhet• Det finns en hög grad av osäkerhet när vi pratar om

hälsa.

1.Vilka individer kommer att drabbas av en viss sjukdom?

2.Vilka är följderna av sjukdomen?3.Hur påverkas individens inkomst av sjukdomen?4.Vilken behandling är mest effektiv?

•  Försäkringar hjälper individerna att sprida sina risker.

•  Moral hazard.

Vad kan man göra åt marknadens misslyckande?1. Man kan reglera marknaden.

2. Man kan införa avgifter och premier.

3. Man kan ha en viss produktion i offentlig regi.