FN-fakta: FN och Matfrågan

  • Published on
    13-Mar-2016

  • View
    220

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Faktablad som tagits fram i samarbete med FN-frbundets tidning Vrldshorisont

Transcript

  • MAT FN-fakta FN OCH MATFRGAN

    Kriser frstr man bttre frn mar-ken n frn kontoret.Det sger Lucia Alberti, ordf-rande fr argentinska FN-frbundet, nr vi trffas i huvudstaden Buenos Aires.

    Det r nr man trffar mnniskor som inte har tillrckligt med pengar fr att kpa mat hela mnaden ut, som man frstr att ngot mste gras, menar hon.

    Lucia Alberti mtte hungern frsta gngen p 1990-talet. Landet frde en handelspolitik som gick ut p att ppna grnserna och det ledde till att mnga inhemska industrier tvingades lgga ned med arbetslshet som resultat. I Argen-tina, dr arbetslsa r nstan helt utlm-nade till familjen fr sin verlevnad, innebar det en katastrof fr mnga mn-niskor.

    VRRE KRIS2001 fljde en nnu vrre kris. Valutan devalverades till en fjrdedel av sitt vrde och hlften av befolkningen hamnade under fattigdomsstrecket. Mnga mn-

    niskor hade inte rd att kpa mat. I om-rdet Pontevedra, utanfr huvudstaden, hade nstan hela den vuxna befolkningen arbetat med infrysning av ktt. Nr dessa industrier stngde uppstod massarbets-lshet.

    Upp till 80 procent av befolkningen i omrdet var arbetsls, sger Lucia.

    FN-frbundet begav sig till Pontevedra och pratade med mnniskor om hur pro-blemet skulle kunna lsas. D fddes idn om att ge jordbruksmark till arbetslsa. I Argentina finns nmligen ganska stora omrden fertil jord som inte brukas.

    Genom att ge den till de arbetslsa skulle de alltid garanteras mat, sger Lu-cia.

    Tanken var att tre till fyra arbetslsa skulle samarbeta om att brja odla snabb-vxande grdor som aubergine, stpota-tis, lk och grnsaker. verskottet skulle sljas p den lokala marknaden, och p s stt skulle man ven f en inkomst.

    Vi brjade med att leta gratis mark fr att testa projektet. En privatperson

    stllde upp med jord som han inte an-vnde, och FN-frbundet skickade dit fyra ungdomar fr att underska om projektet var hllbart, berttar Lucia entu-siastiskt.

    Uppdraget var att skrda inom tre mnaders tid. Dessutom skulle man f igng en frsljning av produkterna p den lokala marknaden. De enda hjlp-medlen var enkla jordbruksredskap som hacka och spade, material till att bygga ett enkelt hus och utsde som ungdomarna hade ftt gratis av staten.

    Det gick hur bra som helst. Ungdo-marna snickrade ihop ett litet skjul och kom snabbt igng med odlingen. Och allt var helt organiskt! sger Lucia stolt.

    PASSAR MNGA LNDERLucia menar att projektet passar lnder dr det finns obrukad jord ngot som gller mnga fattiga lnder. Under krisen i Argentina i brjan av 2000-talet fr-skte hon f staten att anamma projektet fr att kunna driva det i stor skala.

    FN-frbundet arbetar ju med millen-niemlen, och ett av dem r att bekmpa fattigdom, frklarar hon.

    Nr vi hade hittat en metod fr att gra det knde jag mig tvungen att fr-

    Gratis mark ska ge arbetslsa matStatlig mark till arbetslsa. Det r FN-frbundet i Argentinas frslag p hur man ska lsa matkrisen i landet. Frbundet har sjlvt skickat ut en testpatrull som visat att frslaget hller.

    Vi r en lnk mellan vanliga mnnis

    kors kunskap om

    verkligheten och politikers mjlighet at

    t gra ngot t

    det. Det sger Lucia som under 2008 h

    ll frelsningar

    fr senatorer om millenniemlen.

    HUNGER OCH UNDERNRINGAkut hunger eller svlt uppkommer i olika katastrofsituationer som krig, torka eller versvmningar.Den typen av kriser motsvarar dock bara tta procent av alla hungerns offer. 92 procent av de hung-rande lider i stllet av kronisk undern-ring.

    Undernring uppstr nr en person under en lngre tid inte har mjlighet att inta tillrckligt med nring fr att tcka det dagliga energi- och proteinbehovet, eller behovet av vitaminer och mineraler. Undernring leder till frsmrat immun-frsvar som i sin tur kar risken att drab-bas av infektionssjukdomar som luftvgs-infektioner, diarr, mssling, och malaria. I genomsnitt anses en vuxen behva 2100 kalorier p dygn fr att leva ett hlsosamt liv. Barn r srskilt utsatta fr undern-ring. Nr ett barn vger mindre n 80 procent av vad som anses vara normalt definieras detta som akut undernring.

    Omkring tio miljoner mnniskor dr varje r av undernring och sjukdomar relaterade till detta tillstnd. De hung-rande finns i alla ldrar, frn spdbarn vars mdrar inte kan producera nog med brstmjlk, till ldre som saknar slk-tingar som tar hand om dem. Det r de arbetslsa invnarna i stdernas slum, de jordlsa lantarbetarna, de frldralsa barnen och de sjuka som skulle behva srskild mat. Oddsen talar mot den strsta majoriteten av dessa mnniskor redan frn fdseln. ver 20 miljoner barn med lg fdslovikt (LBW, Low Birthweight) fds varje r. ven om de verlever spd-barnstiden, fr mnga LBW-barn hm-mad fysisk och kognitiv tillvxt under uppvxten. Som vuxna resulterar detta i reducerad arbetskapacitet och inkomst.

    TRYGGAD TILLGNG TILL MATFN:s livsmedels- och jordbruksorganisa-tion FAO definierar tryggad tillgng till mat(food security) somdet tillstnd d alla mnniskor, vid alla tidpunkter, har fysisk, social och ekonomisk tillgng till tillrcklig, sker och nringsrik mat. Detta

    innebr att de ska kunna tillgodose sina nringsbehov och f den mat de behver fr att kunna leva ett aktivt och hlsosamt liv.

    Motsatsen, d v s otillrcklig tillgng till mat(food insecurity), rder d mnnis-kor r undernrda p grund av att mat i tillrcklig mngd inte finns inom rckhll. Idag saknar nra en sjundedel av jordens befolkning tillrckligt med mat fr att leva ett friskt och aktivt liv, vilket gr hunger och undernring till det strsta hotet i vrlden mot mnniskors hlsa strre n hiv/aids, malaria och tuberkulos tillsam-mans.

    Det har aldrig tidigare funnits s myck-et mat som idag. I kvantitativa termer produceras det redan tillrckligt med mat fr att mtta hela jordens befolkning p 6,7 miljarder mnniskor. Varfr mste det d vara s att nstan var sjunde mnniska i vrlden hungrar?

    Det r inte brist p mat som orsakar hunger och undernring utan fattigdom

    och brist p demokrati och rttvisa. Fat-tiga mnniskor har svrare att f tillgng till mat eftersom de saknar makt, kpkraft och resurser att sjlva producera tillrck-ligt med mat, skriver FAO som svar p sin webbsida.

    VAR FINNS DE HUNGRANDE?Av de 963 miljoner hungrande och under-nrda i vrlden bor ver 60 procent i sju lnder: Indien, Kina, Demokratiska Repu-bliken Kongo, Bangladesh, Indonesien, Pakistan och Etiopien. Framsteg i dessa lnder med stora befolkningar skulle innebra en mycket betydande minskning av den globala hungern. Sett per region bor nstan tv tredjedelar av de hungrande i Asien, en vrldsdel med en mycket stor folkmngd och relativt lngsamma framsteg i kampen mot hung-ern. Ngra lnder i Sydostasien, dribland Thailand och Vietnam, har gjort stora framsteg medan situationen har frsm-rats i Sdra Asien och Centralasien.

    FN-FRBUND I VRLDENI FN-frbundens vrldsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingr 108 FN-frbund frn olika delar av vrlden.

    Forts p sid 17

    Antalet hungrande och undernrda i vrlden uppskattas idag till 963 miljoner mnniskor. Var femte sekund dr ett barn under tio r av svlt eller sjukdomar orsakade av undernring. Detta trots att vrlden redan idag producerar tillrckligt med mat fr jordens befolkning p 6,7 miljarder mnniskor. Inom FN-systemet jobbar en rad organ med verksamhet som relaterar till mat och hunger fr att frska motverka denna pgende katastrof.

    ARGENTINSKA FN-FRBUNDET

    Forts p bsta sida

    En flicka i byn Suragaudi, Nepal, hjlper till med maten. Foto: WFP/James Giambrone

    12 VRLDSHORISONT 1/09

  • %2002-20045 25 35 No data>< 15 50

    Undernourished population

    Population sous-alimente

    Poblacin subnutrida

    Aktrer inom FN-systemetframtid. Ett ml mat kan drfr betyda fri-het att utveckla ett samhlle. Projekten ska hjlpa utsatta mnniskor att komma p ft-ter s att de s smningom sjlva kan skra tillgngen till mat.Se www.wfp.se

    IFAD

    Internationella Jordbruksutvecklingsfonden IFAD (International Fund for Agricultural Development) r ett specialiserat FN-organ som etablerades 1977 i anslutning till mat-krisen i Sahel-omrdet i Afrika. Syftet med fonden var att finansiera jordbruksutveck-lingsprojekt i utvecklingslnderna, fram-frallt i syfte att ka matproduktionen. IFAD:s ml r att minska den utbredda fattig domen p landsbygden genom samver-kan med regeringar, frivilligorganisationer, finansirer och berrda folkgrupper.

    Sedan 2001 r svensken Lennart Bge FAO:s generaldirektr. IFAD har liksom FAO och WFP sitt huvudkontor i Rom.Se www.ifad.org

    UNDP

    FN:s utvecklingsprogram UNDP (United

    Nations Development Programme) r FN:s organ fr global och lngsiktig hllbar ut-veckling. UNDP har landkontor i 166 lnder dr man stdjer regeringarna i deras arbete med att finna lokala lsningar fr att strka demokratin, bekmpa fattigdomen, fre-bygga och lsa konflikter samt motverka miljfrstring och spridning av hiv/aids. kad respekt fr mnskliga rttigheter och en starkare stllning fr kvinnor r mlstt-ningar som ska genomsyra allt arbete som UNDP gr.

    UNDP har ocks ett samordnande ansvar inom FN och p landniv r det ofta UNDP-chefen som samordnar alla FN-insatser. Organisationen har dessutom ett srskilt ansvar fr att koordinera nationella och globala insatser fr att n millennie-mlen.Se www.undp.se

    FN:S MILLENNIEML

    Vid millennieskiftet r 2000 enades vrl-dens ledare om tta utvecklingsml som ska vara uppfyllda till 2015. Ett av mlen r att halvera andelen mnniskor som lider av extrem fattigdom och hunger. Att leva i extrem fattigdom innebr bl a att man frs-

    ker verleva p 1,25 dollar per dag. Nr FN presenterade sin halvtidsrapport om millen-niemlen sommaren 2007 var bedmningen att mlet skulle ns p global niv ifall dva-rande utvecklingstakt hll i sig. Sedan dess har utvecklingen avstannat och i flera lnder gtt t helt fel hll, till stor del p g a de hjda mat- och brnslepriserna och fi

Recommended

View more >