FIFI OCH IMIL

- modersmålsprojekt i Åstorps Kommun Under vårterminen 2009 arbetade en arbetsgrupp bland skolledarna i Åstorps Kommun, ”Barn med annat modersmål”, fram en idé om utvecklade former för modersmålsstöd i förskolan. Kontakt togs med SFI/SAS-undervisningen (SFI = Svenska för invandrare, SAS = Svenska som andraspråk) för att utveckla ett samarbete. Detta blev ett projekt där SFI-elever regelbundet gick till någon förskola och hade högläsning för barn på barnets modersmål. För att få fram litteratur på rätt språk kontaktade SFI-eleven eller förskolan folkbiblioteket för att kunna få detta. Biblioteket var oförberett på detta och det var inte helt lätt att få fram böcker på de språk som önskades och att få dessa i rätt tid. Kontakt togs med SFI för tätare samarbete och bättre gemensam planering. Efter diskussioner beslöts om en viss utvidgning av projektet och att bidrag till detta skulle sökas hos Kulturrådet. Bidrag beviljades med 70.000:- i december 2009. Projektet började i samband med detta kallas Fifi och Imil.

Projektet syfte var att -stimulera invandrares språkutveckling tillsammans med barn på förskolor-främja språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn-stimulera invandrare att upptäcka det svenska kulturarvet vad gäller barnlitteratur-uppmuntra invandrare att använda barnlitteratur som en väg till språkutveckling-skapa varaktiga kontakter mellan bibliotek, förskola och sfi/sas-etablera biblioteket som en plats för invandrare att nå svensk kultur och det svenska språket

Målsättningen för projektet har varit att hitta en fungerande arbetsmodell för att uppnå ovanstående syften. Projektet har riktat sig till SFI-elever och förskolebarn med annat modersmål än svenska.

ArbetsgångEn arbetsgrupp med en SFI-lärare, en rektor (som har skött kontakterna med förskolorna), och två bibliotekarier bildades i inledningen av projektet. Arbetsgruppen träffades sex gånger under våren 2010.

Lärarna på SFI har erbjudit sina elever möjlighet att på skoltid regelbundet besöka en förskola. Tanken har varit att SFI-eleven skall ha högläsning för förskolebarn med samma modersmål som SFI-eleven. En förteckning över intresserade SFI-elever och deras respektive språk har upprättas. Samtidigt har en inventering över förskolebarnens modersmål gjorts. Förskolorna har fått skicka in önskemål om vilka språk man vill ha på högläsning.

Ett visst pusslande för att kombinera SFI-elev med förskolebarn har vidtagit. Vilka tider passar? SFI- undervisningen bedrivs i lokaler i utkanten av centralorten Åstorp, vilket i vissa fall har inneburit svårigheter med förflyttningar. Går det att få SFI-elever till övriga tätorter i kommunen? Bor SFI-eleven på någon av dessa orter, vilket kanske hade underlättat för eleven att läsa där? Hur många förskolebarn finns i språkgruppen? Räcker det med ett barn för att det skall vara ”lönt” för en högläsningsstund? Ett avtal om högläsningen tecknades mellan SFI-eleven och skolan.

När SFI-elever och förskola parats ihop och tider bestämts har litteraturfrågan måst lösas. Vilka passande böcker finns på det aktuella språket? Var kan vi få tag på dessa böcker? Biblioteket har nu kommit in i arbetet och har fått ta ställning till eventuella inköp, fjärrlån av enskilda titlar eller depositioner från Regionbiblioteket. Målsättningen har varit att den titel man använt skall vara en svensk barnboksklassiker, t ex någon av Astrid Lindgrens eller Sven Nordqvists böcker. Har inte detta gått har vi sökt efter annan nordisk litteratur på det aktuella språket, t ex H C Andersen eller Tove Jansson. Parallellt med att boken läses på modersmålet skall den, om möjligt, även läsas på svenska för övriga barn på förskolegruppen. Under våren 2010 läste ett femtontal SFI-elever på 7-8 förskolor på detta sätt i cirka tolv veckor.

I projektet har ingått att SFI-eleverna gör studiebesök på biblioteket. De har varit viktiga för att eleverna skall få kontakt med bibliotekspersonalen och få handfast hjälp. Viktiga punkter under studiebesöken har varit att visa-utländska böcker, med betoning på att hitta svenska barnboksförfattare på elevens hemspråk-på möjligheten att para ihop ljudbok och bok av samma titel för språkträning, och att barnböcker är lämpliga för detta. Böcker av Astrid Lindgren har oftast använts som exempel. Demonstration av bok + cd av lättlästa vuxentitlar har också gjorts.-svenska språkkurser, ordböcker, lexikon, svensk grammatik på andra språk.

Flerspråkiga sagostunderUnder projektets gång kom idén med flerspråkiga sagostunder på biblioteket upp. På våren anordnades två tillfällen med sagostunder på flera språk; svenska, arabiska och albanska vid första tillfället, vilka utökades med ryska vid andra tillfället. Målsättningen var att samma saga skulle läsas på de olika språken, helst en svensk barnboksklassiker, vilket inte var så lätt att genomföra. Modersmålslärarna engagerades för att översätta och sprida inbjudan till sagostunderna, bl a med in liten affisch till förskolorna. De flerspråkiga sagostunderna fick tyvärr få besökare, vilket till viss del kunde bero på svårigheten att marknadsföra dem. (Biblioteket i Åstorp har haft problem med att få besökare till ”vanliga” sagostunder på svenska också.)

Avslutning och diplomVi beslutade att högläsarna skulle få diplom och att vi skulle ha en liten högtidlig avslutning med tårtkalas innan sommarlovet. På festen överlämnades diplomen av förvaltningschefen. Vi ville med detta markera inför SFI-eleverna att insatsen med högläsningen känns viktig även för andra än bara SFI-eleven och förskolebarnet. Vi tänkte också att det skulle kännas bra för SFI-eleven att ha ett konkret bevis på att ha gjort en ”arbetsinsats”, kanske det första i det nya hemlandet. Vi hoppades även att det här ”högtidliga” tillfället skulle sporra fler SFI-elever att vilja delta med högläsning nästa termin.

NätverkUnder projektets gång har kontakterna mellan SFI och förskolor stärkts, liksom kontakterna mellan SFI och folkbiblioteket. SFI-eleverna har haft tätare kontakt med bibliotekspersonal, deras studiebesök på biblioteket har blivit mer målinriktade. Även modersmålslärarna har haft studiebesök på biblioteket som en följd av projektet. Att få personlig kontakt med någon av bibliotekspersonalen tror vi har haft betydelse för upplevelsen av biblioteket som en självklar plats att gå till.

Många aktörerProjektet har omfattat en stor grupp människor; SFI-lärare och deras elever, barn på förskolor med annat modersmål än svenska, deras föräldrar, personalen på förskolorna och bibliotekspersonal. Alla har kanske inte varit involverade i projektet på ett sådant sätt att man har kunnat se helheten och arbeta helt för projektets målsättning.

Redovisning av projektetEn redovisning av projektet kommer att skrivas under våren 2011. Denna kommer att skapas som pdf-fil och tillgängliggöras via Internet. Rapporten kommer att skickas till läns- och regionbibliotek för vidarebefordran till kommunbibliotek. Vi kommer också att försöka distribuera rapporten till kommunala vuxenskolor/SFI genom Skolverket. Vi skall också försöka skicka ut rapporten till kommunernas förskolor. Fifi och Imil ingår som en del i Region Skånes paraplyprojekt Globala byn och kommer att redovisas i samband med detta projekt.

Litet underlagHos en del av SFI-eleverna har deras språk haft liten målgrupp, dvs förskolebarn. (Det har i något fall blivit så att SFI-eleven har gått till förskola och läst för sitt eget barn.)

Avgränsning och vad vi inte har gjort…Projektet var sannolikt inte avgränsat tydligt mot det sätt man arbetat på tidigare. Arbetsmodellen var ju redan i gång och hade så varit i två terminer när projektet påbörjades. En enkel projektplan gjordes inför projektet, men den var inte särskilt tydlig och detaljerad, vilket var något vi förbisåg. Man kan så klart uppfatta det som att vi lät tiden rinna ifrån oss allt för snabbt. Vi har inte haft noggranna mätningar av hur många tillfällen och hur många barn som SFI-eleverna haft högläsning för. Några enkla enkäter hade vi också kunnat genomföra för att få en uppfattning om förväntningar och resultat bland SFI-elever och förskolepersonal. Vi hade också som målsättning att försöka göra detta före och efter projektet, men detta har tyvärr inte gjorts. En del byte av personal på biblioteket har också inneburit att projektet inte fått den koncentration och energi som det behövt.

Övriga frågor…En av projektets målgrupper har varit tvåspråkiga barn i förskola, dvs barn med annat modersmål än svenska. En förutsättning för projektet har varit att tvåspråkighet för dessa barn är något som är bra. En viss förhoppning har varit att barnens intresse för svenska barnboksklassiker stimuleras och att detta skall påverka deras föräldrar på samma sätt. Kanske känner föräldrarna, precis som SFI-eleverna, att svenska barnboksklassiker blir en väg till svenska språket, liksom till svensk kultur. Vi har i detta sammanhang utgått från att svenska barnböcker har en stark - och välförtjänt - ställning internationellt, och att flera av huvudfigurerna i dessa böcker är välkända för en stor del av projektets vuxna målgrupp, SFI-eleverna. Att det är bra att känna till Pippi och Emil har tagits för givet i projektet.

Ovanstående skrivet som redovisning till Kulturrådet 2010-12-27

Mats PetterssonÅstorps Kommun Biblioteket