Embed Size (px)
Citation preview
Examensarbete på grundnivå
Independent degree project first cycle
Omvårdnad GR © 15 HP
Nursing science © 15 Credits
Livet efter en amputation
Love Hansson
Sebastian Björklund Ljung
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för Omvårdnad
Examinator: Malin Rising-Holmström, malin.rising-holmströ[email protected]
Handledare: Lars Lilja, [email protected]
Författare 1: Love Hansson, [email protected]
Författare 2: Sebastian Björklund Ljung, [email protected]
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Huvudområde: Omvårdnad
Termin, år: HT, 2015
Abstrakt Bakgrund: Vanligaste orsaken till en amputation var dålig följsamhet vid
diabetesbehandling. Amputationen ledde ofta till både fysiska och psykiska problem, t.ex.
fantomsmärtor och depression. Dessutom innebar det flera stora utmaningar i vardagen.
Syfte: Att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt vardagliga liv.
Metod: Litteraturstudie där största fokus har varit på kvalitativa studier, totalt inkluderades
14 stycken artiklar. Artiklars olika forskningar är utförda i Danmark, England, Indien, Iran,
Irland, Kanada, Nederländerna, Portugal, Skottland, Sverige och Taiwan.
Resultat: Förlusten av ett eller båda benen skapade en känsla av förlorad självständighet, en
sämre självbild, social isolering och ångest. Stöd från sjukvården, vänner och familj var en
viktig del av anpassningen till den nya vardagen.
Diskussion: Trots kulturella skillnader så återfanns liknande upplevelser av ingreppet
världen över. Protesen var av stor betydelse för ökad självständighet och anpassning av den
nya situationen. Osseointegrerad protes gav en bättre möjlighet till acceptans och
rörelseförmåga än en konventionell protes.
Slutsats: De avgörande faktorerna för en god livskvalitet efter en amputation var det sociala
stödet från vänner och familj samt det professionella stödet från vården som involverar den
fysiska och psykiska rehabiliteringen och undervisningen.
Nyckelord: amputation, litteraturstudie, livskvalitet, upplevelser, vardagligt liv
Innehållsförteckning
Introduktion ....................................................................................................................................... 1
Bakgrund ............................................................................................................................................. 2
Syfte ....................................................................................................................................................... 6
Metod .................................................................................................................................................... 6
Design: ............................................................................................................................................................ 6
Urval: ............................................................................................................................................................... 6
Inklusion/Exklusion:.................................................................................................................................. 7
Relevansbedömning: ................................................................................................................................. 7
Kvalitetsgranskning: .................................................................................................................................. 7
Analys:............................................................................................................................................................. 8
Etiska överväganden: ................................................................................................................................. 8
Resultat ................................................................................................................................................ 8
Fysiska och psykiska reaktioner efter en amputation ................................................................... 9
Fysiska reaktioner .................................................................................................................................................. 9 Psykiska reaktioner ............................................................................................................................................. 10
Betydelsen av stödet i vardagen .......................................................................................................... 11
Socialt stöd och relationer ................................................................................................................................ 11 Professionellt stöd från vården ...................................................................................................................... 12 Protesens betydelse ............................................................................................................................................. 13
Diskussion ........................................................................................................................................ 14
Metoddiskussion ...................................................................................................................................... 14
Resultatdiskussion .................................................................................................................................. 15
Slutsats ......................................................................................................................................................... 18
Referenser ........................................................................................................................................ 19
Bilagor: .............................................................................................................................................. 26
1
Introduktion
Förmågan att röra sig obehindrat är en frihet och för många en självklarhet, men när den
förmågan plötsligt försvinner uppstår psykologiska problem i form av förlorad självkänsla,
oro, ängslan och depression. Genom att behöva amputera en kroppsdel för att rädda sitt liv
eller skapa en bättre livskvalitet skapas en fysisk och psykisk påfrestning hos den drabbade
individen. Sjukvården har ett stort ansvar att fånga upp och stödja dessa personer (Vincent,
Horodyski, Vincent, Brisbane & Sadasivan, 2015).
Innebörden av amputation är att en kroppsdel opereras bort (Lundh & Malmquist, 2005, s.
17). Trauma är den vanligaste orsaken till nedre extremitetsamputation i utvecklingsländer.
I västvärlden är dock den vanligaste orsaken till amputationer cirkulationssvikt till följd av
ischemi. Ischemin beror oftast på ateroskleros som ofta är en bieffekt av diabetes.
Förekomsten av amputationer har genom åren ökat och är nu fem gånger så hög som på
1950-talet, detta beror till stor del på en allt äldre population med en ökad frekvens av hjärt-
kärlsjukdomar och diabetes (Gronsleth, Roa, Könoy & Almås, 2011, s. 161). Det utförs i
Sverige ungefär 3 500 ingrepp per år utdelat på 2 900 patienter (Socialstyrelsen, 2015). Cirka
700 av dessa amputationer är diabetesrelaterade, resterande beror på trauman efter olyckor,
ischemi, cancer och andra åkommor. Medelåldern för diabetesamputationer är mellan 70-80
år (Iversen, 2010, s. 433).
2
Bakgrund
Det är främst de nedre extremiteterna som drabbas av cirkulationssvikt och vanligen äldre
patienter, anledningen är ateroskleros (Gronsleth et al, 2011, s. 161).
Ateroskleros är den främsta orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. Ateroskleros är en
inlagring av inflammatoriska celler och lipider i kärlväggens innersta lager, intima, vilket
leder till fibrosutveckling. Det uppstår genom att en artär utsätts för skada, ateroskleros är i
grund och botten en reparation i kärlväggen, men då skadorna är kroniska får kärlet aldrig
en chans att läka. Till följd av t.ex. hög plasmaglukos uppstår en hypertrofisk ärrbildning
som inte återbildas. Trots att inlagringen oftast påbörjas i intiman sker det också
förändringar i andra kärlväggslager. Ischemin uppkommer p.g.a. att aterosklerosen bildar
hårt plack som hindrar cirkulationen eftersom kärlet inte längre är elastiskt och får därför
svårt att dilatera och kontrahera (Nilsson & De Faire, 2006, s. 123).
När en person lider av diabetes är risken för hjärt-kärlsjukdom 2-4 gånger så hög som
normalt, mycket p.g.a. att det höga blodsockret skadar kärlen och påskyndar
aterosklerosprocessen. Det är den dåliga cirkulationen i kombination med nervskador som
gör att personer med diabetes är predisponerade för att utveckla diabetiska fotsår.
Diabetiska fotsår är en stor och vanlig anledning till att amputation måste genomgås. I mer
än 80 % av alla diabetesrelaterade amputationer i de nedre extremiteterna föregås det av ett
fotsår (Dammen-Mosand & Stubberud, 2011, s. 504-506).
Enligt Perkins et al. (2012) är traumatisk amputation av nedre extremiteter en viktig orsak till
ohälsa och funktionshinder. Patienterna upplever ofta stark kronisk smärta, fysisk inaktivitet
och psykiska problem. Det är inte ovanligt med så starka smärtor att amputationen blir en
sista utväg för patienten. Patienten upplever ofta en stor förlust efter ingreppet.
3
Fantomsmärta och smärta i stumpen som är kvar efter ingreppet är de två vanligaste
smärtreaktionerna efter en amputation. Ofta blandas fantomsmärta, fantomkänslor och
stumpsmärta felaktigt ihop. Smärta i stumpen kommer oftast i direkt anslutning till
ingreppet, det är vanligt med en brinnande, krampliknande och genomborrande smärta i
den kvarvarande stumpen. Stumpsmärtan upphör vanligen några veckor efter ingreppet
beroende på sårläkning och sjukdomstillstånd. Långvarig stumpsmärta kan bidra till
fantomsmärtor (Virani, Green & Turin, 2014). Fantomkänslor är en känsla som inte är
relaterad till smärta, patienten upplever i kontrast till stumpsmärta att den amputerade
kroppsdelen finns kvar. Känslor som värme, kyla eller klåda kan uppkomma och detta är ett
vanligt fenomen som i stort sett alla patienter som är amputerade får uppleva.
Fantomsmärtor innebär upplevda smärtor i den saknade kroppsdelen, smärtorna är oftast
ständiga men det uppträder också fall av krampartad och brännande karaktär
(Vårdhandboken, 2015).
Fantomsmärta är en stor bidragande faktor till depression eftersom den är kronisk och
ständigt påminner om den saknade kroppsdelen och rapporteras vara mer smärtsam än
stumpsmärta. Samtidigt som det skapar depression bedömer personer som är deprimerade
att smärta upplevs högre än de som inte är deprimerade. Detta skapar en ond cirkel.
Fantomsmärta har även rapporterats som ett relativt vanligt förekommande fenomen så
långt som 10 år efter en amputation. Personer som genomgår en amputation av övre
extremiteter har en rapporterat högre frekvens påvisad fantomsmärta än amputationer av
lägre extremiteter. Amputationer efter trauma har visat sig ge en högre frekvens utav smärta
än amputationer utförda på grund utav vaskulär sjukdom. Depression är så vanligt som hos
33 % av patienter som varit tvungna att amputera (Ephraim, Wegener, MacKenzie,
Dillingham, T & Pezzin, 2005).
Enligt empiriska studier upplever ungefär 75 % av alla som genomgår en amputation
fantomsmärtor och cirka 61 % har en påvisad stumpsmärta i så hög grad att det påverkar
deras livskvalitet. Smärtan som kan upplevas i en bortopererad kroppsdel sänker
livskvaliteten markant och ger en person stora psykiska påfrestningar. Ungefär 31 % av de
som amputerats drömmer ofta om sig själva som intakta, vilket ger dem ökad ångest vid
uppvaknandet efter sina drömmar (Bekrater-Bodmann et al. 2015).
4
Livskvalitet är ett brett mått på en persons egen upplevelse av sitt psykiska, fysiska och
sociala välbefinnande. WHO definierar livskvalitet som individens egen värdering av sin
livssituation i relation till sina förväntningar, mål och intressen. Trots att hälsa är relevant i
livssituationen är familj och umgänge även utav stor betydelse för välmåendet. Begreppet:
Hälsorelaterad livskvalitet/Health-related quality of life (HRQoL) är ett mått som används
inom sjukvården för att ge en bedömning utav en individs välbefinnande och hur det
påverkas utav sjukdom eller handikapp. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet kan vara av
intresse i klinisk forskning då detta ger en uppfattning om effekten av olika behandlingar
och kostnaderna för dessa i relation till patienternas välbefinnande (sbu, 2012).
Att leva med ett amputerat ben innebär många stora utmaningar. Att lära sig gå med en
benprotes tar lång tid och kräver mycket energi, detta leder därmed till en minskad fysisk
förmåga. Den minskade fysiska förmågan får sannolikt betydande konsekvenser för
sysselsättningen som i sin tur kan påverka den ekonomiska situationen, leda till isolering
och förlust av självkänsla. Dessutom kan intima relationer hotas av förändringen, något som
ofta leder till separation (Atherton & Robertson, 2006). I en studie gjord av Williamson och
Walters (1996) undersökte man hur sexualitet påverkades vid amputation, resultatet visade
att 10 % inte var sexuellt aktiva och över 75 % blev negativt påverkade av ingreppet. De
faktorer som påverkade var smärta och en känsla av obehag.
Utmaningar i vardagslivet och upplevelser av förlust är en stor bidragande faktor till
psykiskt lidande efter amputation (Atherton & Robertson, (2006).
Även om ingreppet är planerat och patienten har förberett sig både mentalt och fysiskt så
upplevs amputationen oftast som ett trauma (Bach, Donicke, Friedel, Hofmann, Huttermann
& Schmidt, 2007).
Ett vanligt problem med en konventionell protes är att förbindelsen mellan
amputationsstump och protes inte är stabil och att proteshylsan kan irritera eller skada
huden. Per-Ingvar Brånemark var den första att tillämpa en ny sorts protes. Hans lösning på
problemet var en protesförankring i skelettet, kallad ossiointegrationsprincipen. Eftersom
den nya protesen är förankrad i patientens skelett leder den till en ökad stabilitet, faller inte
5
av på samma sätt som de konventionella kan göra, samt så saknar den en skavande,
obekväm proteshylsa (Ortopediskt magasin, 1997).
Även om det skett en betydande ökning av investeringar och en större tillgänglighet för
rehabilitering av patienter som har upplevt traumatiska amputationer är det fortfarande lite
som är känt om förekomsten av psykiska konsekvenser såsom ångest och depression,
särskilt på lång sikt (Mckechnie & John, 2014).
Omvårdnadsteorier
Sorg är något som drabbar alla människor någon gång i livet. Sorgen kan ha sin grund i en
bortgång av en nära anhörig, men kan också ha sin grund i vanliga livshändelser, efter en
olycka eller en svår sjukdom. Sådan upplevelse av sorg som tvingar fram ett förändrat
livsmönster i form av att inte kunna leva sitt liv fullt ut kan i vissa fall skapa trauman. Om en
människa mister delar utav sin fysiska funktion till följd av trauma, kan grundinställningen
till livet och den personliga självbilden således förändras negativt (Skärsäter, 2014, s.153-
157).
Enligt Levines bevarandemodell grundar sig omvårdnadsvetenskapen och den medicinska
vetenskapen på ett antagande att alla människor reagerar på ett snarlikt vis vid olika
händelser, så som sjukdom eller olycka. Men Levine själv framhäver tvärt om att människor
reagerar olika och att sjukvården därför måste personinriktas efter den individuella
reaktionen på sjukdomen eller skadan. Levine skriver även att sjukvården har lätt för att ta
över patienternas vardag. Hon säger därför att det är viktigt att som sjuksköterska, kunna
balansera vården av en patient med dennes vardagliga aktiviteter och förmåga till egenvård
(Levine, 1967).
6
Problemformulering
Den psykiska påfrestningen kan skapa bestående psykologiska trauman. Dessa trauman är
svårbehandlade, leder ofta till självisolering, ensamhet, depression, PTSD och även till ökad
självmordsrisk. Personer som drabbats av psykisk ohälsa på grund utav traumatiska
händelser behöver få stöd för att lättare, eller i vissa fall, över huvud taget kunna ta sig ur sin
kris. Sjukvårdens ansvar i dessa lägen är att så tidigt som möjligt uppmärksamma personer
som drabbats utav svårt psykiskt lidande och på så vis kunna erbjuda hjälp innan traumat
blir bestående (Krysinska, Lester & Martin, 2009).
Bakgrunden beskriver många av de problem som kan uppstå av en amputation, dessa
problem väckte intresse för att undersöka hur personer som amputerats upplever sin vardag.
Syfte
Att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt vardagliga liv.
Metod
Design: I den här litteraturstudien har patientens upplevelse av amputation studerats. Enligt
Friberg (2012) syftar en litteraturstudie till att generera en bra förståelse över ett specifikt
område, översikten och förståelsen används för att beskriva och sammanställa ett resultat av
redan utförd forskning. En sammanställning av studier leder till en samlad kunskap om ett
specifikt fenomen.
Urval: De artiklar som används till studien har en utgångspunkt inom ett särskilt
kunskapsområde som i detta fall handlar om amputationer. Artiklarna söktes i
sökmotorerna Pubmed och Cinahl och de söktermer som användes var: Amputations,
experience, perceptions, anxiety, depression, life experience, lower limb amputations, lower
extremity amputation, prosthetic limb, rehabilitation och sexual relations. Söktermerna
7
kombinerades och den slutliga sökordskombinationen redovisas i Bilaga 1. Alla artiklar som
använts i resultatet är originalartiklar. Den första sökningen som gjordes var utan limits och
gav en översikt över forskningsområdet. Detta resulterade i över tusen artiklar, varav limits i
form av MeSH-termer och begränsning av publikationsår applicerades för att få en mer
specifik inriktning som svarade väl mot syftet. Artikelsökningarna granskades tillsammans
av båda författarna som också valde ut relevanta artiklar som skulle läsas. Detta utgjordes av
att vid varje sökning först läsa titlarna, vid en passande titel lästes också abstraktet. De
artiklar som efter denna första kontroll inte var innehållsmässigt relevanta valdes bort.
11 artiklar hittades genom databassökning. Manuella sökningar gjordes för att få en ökad
förståelse av upplevelserna hos de amputerade, detta gjordes genom referenser som hittades
i de valda artiklarna. Tre artiklar inkluderades via denna metod. Totalt inkluderades 14
artiklar. Att artiklarna härstammade från olika länder sågs inte som ett problem då det gav
en bredare översikt. Resultatets artiklar är därför en sammansättning av forskning från
Danmark, England, Indien, Iran, Irland, Kanada, Nederländerna, Portugal, Skottland,
Sverige och Taiwan.
Inklusion/Exklusion: Artiklarna som använts till denna litteraturöversikt var formulerade
på engelska. Deltagarna i artiklarna skulle ha amputerat ena eller båda nedre extremiteterna
och artiklarna vara etiskt godkända. De artiklar som inte var peer-reviewed, inte uppnådde
god kvalitét eller som var avgiftsbelagda förkastades. Dubbletter från artikelsökningarna
exkluderades.
Relevansbedömning: Sökningarna och valet av artiklarna styrdes av litteraturöversiktens
syfte och inklusionskriterier. Till relevansbedömningen användes SBU:s “Mall för
bedömning av relevans” (Se bilaga 2).
Kvalitetsgranskning: Därefter granskades hela de utvalda artiklarna enligt
“Studentlitteratur” “Bilaga H” för kvalitativa studier och “Bilaga G” för kvantitativa studier
(Se bilaga 3 och 4). Artiklarna granskades gemensamt för att garantera att konsensus
angående kvaliteten rådde. Vid osäkerhet kring kvaliteten, löstes detta med gemensam
diskussion av den aktuella artikeln tills det fanns en enighet angående osäkerheten. I första
8
hand valdes kvalitativa artiklar ut, men även relevanta kvantitativa artiklar med
intervention var intressanta för ämnet för att kunna styrka resultatet genom olika
utfallsvinklar. Samtliga artiklar som valts ut är peer-reviewed och har alltså granskats av
andra forskare som godkänt artiklarnas kvalitet. De utvalda artiklarna sammanfattades i en
översiktstabell (Se bilaga 5), i den redovisas författare, årtal, land, studiens syfte, typ av
studie, deltagare/bortfall, metod/insamling, huvudresultat och sist, en kommentar gällande
studiens kvalitet.
Analys: Analysen började med att de inkluderade artiklarna lästes flera gånger individuellt
av författarna för att få en bra förståelse och ett helhetsintryck av innehållet. I artiklarnas
resultat letades först enskilt relevanta meningsbärande fakta efter studiens syfte. Analysen
fortsatte med en gemensam genomgång av artiklarnas resultat för att identifiera
huvudfynden. Resultaten sammanfattades med anteckningar och relaterades till varandra
samtidigt som likheter och skillnader uppmärksammades. Dessa likheter och skillnader gav
upphov till kategorier och underkategorier (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008, s. 162). De
två huvudkategorierna blev: ”Fysiska och psykiska reaktioner efter en amputation”, samt:
”Betydelsen av stödet i vardagen” som tillsammans bildade 5 stycken underkategorier,
varav 2 stycken i ”Fysiska och psykiska reaktioner” och tre stycken i ”betydelsen av stödet i
vardagen”. Därmed användes en induktiv analys, där kategorier och underkategorier
bildades utifrån textens innehåll (Polit & Beck, 2004, s. 508).
Etiska överväganden: Författarna har i denna litteraturstudie noggrant övervägt och arbetat
efter forskningsetik. Tyngdpunkten i forskningsetiken har legat på att inte lägga in egna
åsikter eller förvränga forskningsmaterial som ligger till grund för litteraturstudien.
Resultatet är enbart sammanfattningar från existerande forskning för att försöka ge en
relevant översikt om personers upplevelse utav nedre extremitetsamputationer.
Resultat
Resultatet är uppbyggt av 14 artiklar som i sin tur gav två huvudkategorier: ”Fysiska och
psykiska reaktioner efter en amputation”, samt: ”Betydelsen av stödet i vardagen”. Under
den förstnämnda kategorin skapades två underkategorier: ”Fysiska reaktioner” och
9
”Psykiska reaktioner”. I dessa underrubriker sammanställdes påträffade fysiska och
psykiska besvär som en person kan uppleva efter en nedre extremitetsamputation. Den
sistnämnda huvudkategorin gav tre underkategorier. Dessa är: ”Socialt stöd och relationer”,
”Professionellt stöd från vården” och ”Protesens betydelse”. Dessa tre underkategorier
innehåller och sammanställer den amputerades perspektiv på det sociala livet, stödet som
detta ger, sjukvårdens ansvarsområden och protesens betydelse för att kunna leva ett så
normalt liv som möjligt efter en amputation. Majoriteten av artiklarna som användes var
kvalitativa.
Fysiska och psykiska reaktioner efter en amputation
Fysiska reaktioner
I en studie gjord av Bosmans, Suurmeijer, Hulsink, Van der schans, Geertzen & Dijkstra
(2008) visar resultatet att majoriteten upplever fantomsmärta men att intensiteten varierar
både individuellt under dygnet och i grad mellan deltagarna. På grund av den varierande
smärtan varierar också välbefinnandet mellan deltagarna, 28 % upplever fantomsmärta över
medel eller som outhärdlig. Deltagarna som upplever smärtan som outhärdlig rapporterar
också en stor påverkan i välbefinnandet.
Fysiska och känslomässiga besvär såsom smärta, sorg, depression, sömnstörningar, ångest
och irritation förknippas ofta till patienternas hälsotillstånd. Deltagarna som rapporterar
smärta upplever också en minskad livskvalitet och en sämre anpassning till den nya
situationen (Senra, Olivera, Leila & Vieira, 2011).
Påverkan på välbefinnandet är mindre när patienterna är mer självständiga, har ett jobb, en
partner, vänner och har mål i jämförelse med patienter som inte upplever att de har några
meningsfulla roller eller aktiviteter (Bosmans et al, 2008). Parker, Kirby, Adderson &
Thompson (2010) har i sin studie hittat ett samband mellan rörligheten hos personer med
nedre extremitetsamputation och depression. Personer som har ett bra välbefinnande är mer
aktiva i vardagen och rör sig mer än de som är sorgsna och/eller deprimerade.
10
Psykiska reaktioner
Förlusten av en kroppsdel skapar en stark känsla av förlorad självständighet där de
drabbade bland annat upplever problematik med balans, att vända sig i sängen, handla mat
och röra sig fritt i det egna hemmet (Norlyk, Martinsen & Kjaer-Petersen, 2013). Det fysiska
handikappet leder till en känsla av att vara belastande för sin familj och vårdgivare. Känslan
av att ständigt behöva hjälp leder till frustration, ilska och upplevs psykiskt tyngande. De
drabbade känner sig ständigt sårbara och beroende av andra vilket i sin tur mynnar ut i
osäkerhet, underlägsenhet och ångest (Sjödahl, Gard & Jarnlo, 2004).
Amputationer utav nedre extremitier är starkt relaterat till depression och ångest (Liu,
Rhonda, Williams, Liu & Chien, 2010; Senra, Olivera, Leila & Vieira, 2011; Singh, Ripley,
Pentland, Todd, Hunter, Hutton & Philip, 2009). Att tvingas leva i en ny sorts vardag och en
förändrad värld leder till stora psykologiska utmaningar i det vardagliga livet. Detta leder
vidare till en kränkt självkänsla, osäkerhet, begränsad frihet i det dagliga livet och social
isolering (Norlyk et al, 2013). Många med nedre extremitetsamputation skäms för att visa sitt
handikapp i sociala situationer. Flera intervjuade personer med amputerat ben berättar att
de helst undviker situationer där deras åkomma visas för allmänheten och anstränger sig för
att verka “normala”. Badhus är ett exempel på en av de platser som deltagarna i studien
gärna undviker, vilket på sikt leder till en sorts egenvald isolering (Sjödahl et al, 2004). Det
egna hemmet upplevs ofta som ett isolerat fängelse. Hemkomsten från sjukhuset är både
glädjande men ångestfull då vardagliga sysslor snabbt visar sig vara ansträngande, och i
vissa fall även omöjliga (Norlyk et al, 2013). Srivastava & Chaudhury (2014) påvisar att enkla
åtgärder som psykoterapi i stor grad lindrar oro, ångest, depression och även gav en bättre
självbild till patienter som nyligen genomgått en amputation.
En negativ förändring av de amputerades självbild och hot mot deras stereotypa könsroller
rapporteras i studien gjord av Hamill, Carsson & Dorahy (2010). Männen beskriver en
förändring i den fysiska funktionen och genom denna förändring, en oro att inte lyckas
uppfylla den särskilda mansrollen i relationen. Kvinnorna upplever en förlust av sin
attraktivitet och därför en stark känsla att vilja gömma amputationen genom t.ex.
klädesplagg (Liu et al, 2010; Hamill et al, 2010).
11
Ett problem som rapporteras i flera studier är en svårighet att acceptera den nya situationen
(Liu et al, 2010; Senra et al, 2011; Sjödahl et al, 2004).
Betydelsen av stödet i vardagen
Socialt stöd och relationer
Vikten av stöd och uppmuntran från familj och vänner nämns i flera studier (Liu et al, 2010;
Senra et al, 2011). Utöver socialt stöd känner deltagarna igen en ömsesidig relation, där båda
parter i relationen känner sig sedda och behövda. Stödet från familj och vänner är viktig för
anpassning av den nya situationen (Liu et al, 2010; Senra et al, 2011). En stor och viktig del i
anpassningen är också att möta personer i liknande situationer, då det gav möjligheter att
träffa nya vänner och dela gemensamma upplevelser.
Att se och träffa personer som också råkat ut för amputationer hjälper deltagarna att få
perspektiv på deras egna upplevelser, en deltagare beskriver på följande vis; “I believed that I
was the worst one. Then I saw people here (the prosthetic rehabilitation center) who were worse than
me, such as those with bilateral amputations... They could walk so well. I was certainly able to do so”
(Liu et al, 2010).
Stödgrupper visar en positiv respons hos deltagarna, vilka upplever att det är lättare att
hantera svårigheterna i sin egen vardag när de kan reflektera över dem med personer som
lider av liknande problem. Stödgrupperna visar sig även vara avlastande för övriga
familjemedlemmar. Det viktigaste stödet kommer från deras partner som alltid hjälper till att
hantera problem som uppstår till följd av amputationen. Partnern ökar ofta deras
självförtroende och deras vilja att kämpa (Valizadeh, Dadkha, Mohammadi & Hassankhani,
2014). Ostler, Ellis-Hill & Donvan-Hall (2014) har i sin studie lyckats belysa att sjukvården
ger ut väldigt lite information om rehabiliteringsprocessen. De fann däremot att patienterna
fick mycket kunskap och svar på sina frågor om framtiden från andra drabbade när de
träffades i stödgrupperna. Enligt Liu et al (2010) och Ostler et al (2014) beskrivs tiden efter
amputationen som osäker på grund utav den uteblivna informationen från vården som
patienterna upplever.
12
En viktig del av förhållandet och livet är enligt nästan hälften av deltagarna i en studie gjord
av Verschuren, Zhdanova, Geertzen, Enzlin, Dijkstra & Dekker (2013) att den sexuella
relationen är tillfredsställande, samtidigt som de flesta i studien uppger att det inte är det
viktigaste i relationen. Enligt de flesta deltagare förändras inte deras sexualliv betydligt,
däremot rapporteras mindre förändringar i deras sexuella välbefinnande och mer specifikt,
sättet de har samlag på. Två deltagare berättar att deras sexualliv och välbefinnande
förbättrades efter amputationen. Många i studien uppgav även att sexualitet efter
amputationen var ett ämne som knappt berörs av vårdpersonal. Många av deltagarna
berättar att framtida sexualitet inte är deras största bekymmer under rehabiliteringen, men
att de hade uppskattat om någon hade erbjudit dem att tala om ämnet.
Professionellt stöd från vården
Vårdpersonal har kunskapen att kunna ge stöd och utbildning på sjukhuset innan
operationen, efter operationen och under rehabiliteringen, förutsatt att de själva är väl
utbildade och ser patienten som en person och inte som ett trasigt objekt. Många patienter
har påvisad oro och ångest såväl innan operationen som efter den. En del patienter säger att
de upplever sjukhusvistelsen som att de är ett objekt och inte en människa i behov av hjälp
(Hamill et al, 2010). Siersma et al (2014) har i sin studie påvisat att läkningsprocessen i sig
inte är relaterat till Health-Related-Quality-Of_life (HRQoL), men att välbefinnandet är det i
hög grad. Personer med låg HRQoL har en högre procentandel självmord och dödsfall efter
en nedre extremitetsamputation. De fann även att patienterna med låg HRQoL rör sig
mindre och sköter om sig sämre än de som upplever en hög HRQoL. En holistisk behandling
förebyggde på så vis dödsfall och ökade välbefinnandet hos de amputerade. Ostler et al
(2014) frågar deltagarna i sin studie om vilka yrkesprofessioner och instanser de tror ska
vara delaktiga i rehabiliteringen, inte en enda deltagare nämner ortopeder eller en
protesmottagning. Ingen av deltagarna sade sig blivit informerad eller reflekterat över
proteser innan deras planerade amputationer. Sjödahl et al (2004) fann att många patienter
som väntade på en amputation inte vågar fråga om rehabiliteringen efter den. Patienterna
förklarar att de inte känner sig redo för de svaren eftersom de inte riktigt har vågat sätta sig
in i situationen eller vad en amputation faktiskt betyder för deras framtid.
13
Protesens betydelse
Protesen är något som hjälpte flera till ökad självständighet i vardagen, att lättare kunna
delta i dagliga aktiviteter och att få en ökad känsla av protesen som en del av kroppen (Liu et
al, 2010; Ostler et al, 2014; Senra et al, 2011). Senra et al (2011) visar i deras studie att protesen
skänker hopp om framtiden. Inte bara genom att deltagarna slutar vara låsta vid sin rullstol,
de kan även börja tänka på att komma tillbaka till samhället och att börja arbeta igen.
I en studie gjord av Lundberg, Hagberg & Bullington (2011) där syftet var att förstå hur
personer med en osseointegrerad protes (OI-protes) upplever sin vardag, beskriver samtliga
deltagare i studien skillnaden mellan vanlig protes och OI-protes som revolutionerande. Alla
beskriver stora funktionella fördelar som t.ex. att känna en säkerhet att protesen sitter
ordentligt på plats, vilket hos en sedvanlig protes ofta upplevs som ett problem. Andra
funktionella fördelar är att kunna sitta bekvämt samt att slippa slösa tid och energi på
proteshylsan som dagligen ska tas på och avlägsnas. Deltagarna accepterar OI-protesen som
en del av deras kropp och blir samtidigt förvånade över hur väl protesen integrerades med
kropp och själ, de beskriver att de ibland till och med glömmer bort att de har en protes.
Ostler et al (2014) tar i sin studie även upp att många patienter med proteser har en realistisk
syn på sin nya tillvaro. Många av dessa personer kämpar dagligen med att anpassa sig till en
ny vardag där minskad rörelseförmåga, svårigheter med sociala situationer och förlorade
karriärsmöjligheter är deras nya liv.
Deltagarna i studien gjord av Lundberg et al (2011) beskriver att OI-protesen hjälpte dem att
ta kontroll över deras liv samt en ökad känsla av att vara sig själva.
Ett beroende och en samtidig begränsning av protesen beskrevs i studien av Sjödahl et al
(2004), den fysiska begränsningen blev än mer tydligare när protesen togs av.
Trots att deltagarna medgav att protesen med stor sannolikhet reducerade den fysiska
funktionen i jämförelse med ett normalt fungerande ben, förväntar de en återgång till många
aktiviteter som de klarat av innan amputationen (Ostler et al, 2014).
14
Diskussion
Metoddiskussion
Av de 14 artiklar som använts i resultatet var 11 kvalitativa, detta ses som en styrka då syftet
med studien var att belysa upplevelser hos patienter. Eftersom kvalitativa studier i högre
grad än kvantitativa tar upp och ger mer fokus på känslomässiga upplevelser och en djupare
förståelse av upplevelser. De tre kvantitativa studierna har kompletterat genom att styrka
och förtydliga resultatet.
De sökord som användes och kombinerades var breda för att inte missa relevanta artiklar,
samtidigt som sökorden och sökningarna inte fick bli för breda och därmed träffarna för
stora. De kombinerade sökorden gav trots variationen av sökorden i många fall samma
artiklar, detta kan ses som en styrka eftersom det bevisar att vi troligen har hittat de
betydande och viktiga artiklar som finns att tillgå. En möjlig svaghet kan vara exklusionen
av avgiftsbelagda artiklar, då detta kan ha resulterat i förlust av viktiga artiklar. De manuella
sökningarna av artiklarnas referenslista som gjordes visar samma sak, att många av våra
artiklar finns i deras referenslistor.
Materialet från artiklarnas resultat har granskats av båda författarna vilket ger en mer
tillförlitlig och noggrann granskningsprocess.
Samtliga artiklar hade etiska aspekter vilket höjer artiklarnas kvalitet.
Den största svagheten som vi fann med arbetet är att artiklarna inte hade limits till vår egen
kulturella bakgrund. Eftersom sjukvården kulturellt och strukturellt skiljer sig världen över
så har detta bidragit till att inte ge en helt rättvis bild utav sjukvårdens delaktighet och
ansvar inom området. Patienter som genomgår en amputation i Sverige, Iran och Taiwan
(några av de platser artiklarna härstammar ifrån) kommer således beskriva rehabiliteringen
och processen på olika vis. Trots detta valde vi att inte begränsa sökningarna till en viss
kultur eftersom patienterna beskrev förlusten av kroppsdelen på ett liknande vis världen
över och forskning från enbart Skandinavien skulle resultera i för lite data till resultatet.
Sjödahl et al (2004) är den enda artikeln i resultatet som inte var begränsad till tio år. Vi fann
att många av de artiklar vi hittade refererade till denna. Manuell sökning genomfördes och
vi fann att den var väl utförd, informativt intressant och gav en god översikt inom ämnet ur
ett Skandinaviskt perspektiv. Därför ansågs artikeln av Sjödahl et al. (2004) ha en hög
15
relevans för studien och valdes därför att inkluderas. Att sökningar enbart genomförts i
Cinahl och Pubmed kan eventuellt ses som en svaghet när det gäller bredd och antal av
artiklar, men då vi lagt kvalitativa studier i fokus har vi ändå hittat relevanta artiklar till vårt
arbete. Sökningen i Cinahl kan dock ses som en styrka eftersom den sökmotorn är
omvårdnadsinriktad. Samtidigt som vi såg att samma artiklar ständigt dyker upp i
sökningar och referenslistor, vilket skulle kunna betyda att en bra översikt av artiklar inom
området har uppnåtts och därmed inkluderats i studien.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens huvudresultat visar att en amputation påverkar livet och vardagen på
olika sätt och i olika grad. Den visar hur psykologiska upplevelser såsom depression, förlust
och sorg kan uppkomma till följd av en amputation, vilken betydelse och funktion det
sociala stödet har och hur vården upplevs av patienterna.
Ingen av diskussionens artiklar finns i resultatet. Huvudfynden till resultatets artiklar
diskuteras i diskussionen med hjälp utav, för den här studien, nya artiklar.
Resultatet visade att smärtan som deltagarna upplevde är vanlig och leder till ett påverkat
välbefinnande och att deras hälsotillstånd var direkt relaterat till deras känslomässiga besvär
som depression, ångest, sorg och sömnstörningar. Vilket också Ellis (2002) påvisade i sin
review-studie som redovisade att fantomsmärta är ett vanligt problem som kan ses många år
efter en amputation i 60 % av fallen. Durmus, Safaz, Adiguzel, Uran, Sarisoy, Goktepe & Tan
(2015) visar vidare att sömnstörningar och ångest är vanligt efter amputation. De fann
däremot ingen korrelation mellan fantomsmärta och depression, vilket det råder delade
meningar om. Enligt Damall, Ephraim, Wegener, Dillingham, Pezzin, Rossbach & Mackenzie
(2005) och Jensen, Ehde, Hoffman, Patterson, Czerniecki & Robinson (2002) så finns det en
korrelation mellan fantomsmärta och depression. Men enligt Hawamdeh, Othman &
Ibrahim (2008) och Desmond & MacLachlan (2006) finns det ingen korrelation mellan
fenomenen.
En möjlig anledning till denna avvikelse anser vi, kan vara skillnaden mellan kvantitativ och
kvalitativ forskning. Majoriteten av artiklarna i denna litteraturstudie var kvalitativa, medan
16
samtliga som inte fann någon korrelation mellan fantomsmärta och depression var
kvantitativa. Kvalitativ forskning kan vara ett bättre alternativ för att undersöka subjektiva
upplevelser. Samtidigt som “confounders” kan vara svåra att identifiera, t.ex. om en person
har amputerat ena benet så finns det flera möjliga faktorer som kan leda till depression
såsom t.ex. förlust eller isolering. Vi anser alltså att det kan vara svårt att bevisa att det är just
smärtan som antingen leder eller som inte leder till depression.
I resultatet nämnde vi även att många amputerade hade funderingar kring sin relation innan
och under rehabiliteringen. Verschuren, J., Zhdanova, M., Geertzen, J., Enzlin, P., Dijkstra,
U., & Dekker, R (2015) visar att många amputerade upplever en osäkerhet till sitt framtida
förhållande på grund utav att sjukvården oftast inte ens tar upp ämnet, varken innan
amputationen eller under rehabiliteringen. De kom även fram till att många får problem när
det gäller sexuell upphetsning på grund utav den sänkta självbilden. En sexuellt aktiv
relation med sin partner trots allt är en stor del av det psykiska välbefinnandet Genom att
vårdpersonal, kuratorer eller psykologer tar upp ämnet med de som ska genomgå eller är
under rehabilitering efter en amputation, kanske man på ett enkelt vis kan lindra den oron.
Enligt Skärsäter (2014) kan sorg uppkomma utav förändringar i vardagen. En sådan
livsförändring skulle mycket väl kunna vara en amputation där förlusten utav en kroppsdel
skapar en helt ny, påtvingad vardag. Den nya livssituationen kan då lätt ge upphov till en
självbild som är präglad av ångest, sorg, depression och en känsla att vara otillräcklig,
belastande samt inkomplett som person.
Resultatet visade att sorg och depression är relaterat till självisolering. Ahlström, Skärsäter,
& Danielsson (2009) beskriver dessutom att personer som lider av depression och isolerar sig
ofta känner skuld till sin familj och vänner på grund utav sin isolering gentemot dem, vilket i
sin tur ökar ångestsymtomen. De fann även att deprimerade patienter fick lindrigare
symptom när de umgicks med vänner, höll sig sysselsatta eller vistades utomhus. Spiess,
McLemore, Zinyemba, Ortiz, & Meyr (2014) hittade enkla åtgärder för nyligen amputerade
patienter med depression. I lag med resultatet, visade deras forskning att om patienterna fick
möjlighet att samtala med andra som har erfarenhet inom ämnet, delta i stödgrupper
17
och/eller kände sig behövda av sin familj och vänner - kunde motverka en depression,
minska sin oro och lära sig relatera till sin nya livssituation på ett helt annat vis.
Att protesen hjälpte personer till ökad självständighet och att lättare kunna delta dagliga
aktiviteter var något som vi kom fram till i resultatet. Grieve & Lankhorst (1996) visade att
vid anpassningen till de fysiska begränsningar som amputationen innebär gav protesen
möjligheten att återfå rörlighet och ökad självständighet. Williamson (1995) visade att
protesen kan vara ett viktigt verktyg att använda för att komma från oförmåga till förmåga
och välbefinnande.
Vi anser att de amputerade patienterna som kan och har möjligheten att använda protes kan
få en vardag med mer självständighet och ökad rörlighet. I resultatet fann vi också att en
osseointegrerad protes leder till ökad acceptans av amputationen och dessutom flera
funktionella fördelar som bl.a. ökad rörlighet. Detta finner även Hagberg, Häggström, Uden
& Brånemark (2005) som i sin studie visar att en konventionell transfemural protes minskar
rörelseförmågan i höftleden markant. Den minskade rörelseförmågan leder i sin tur till
obehag i sittande läge som påverkar vardagen och välbefinnandet. I studien visar de att en
osseointegrerad protes inte leder till någon rörelseinskränkning utan tvärtom till en helt
normal rörlighet i höftleden.
I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ingår att
kunna uppmärksamma när patienter är i behov av stöd, att undervisa patienterna om deras
tillstånd och rehabilitering, att lyssna på patienternas tankar om framtiden och ge råd samt
organisera socialt stöd till detta. Forskningen till resultatet visar många brister hos
sjuksköterskor i flera av dessa aspekter. Det kan bero på att utbildningarna kanske inte håller
kvalitetsmåttet (Vårdförbundet, 2014) eller att det finns alldeles för lite tid för personalen för
att kunna ta hand om patienterna ordentligt (Läkartidningen, 2015), som i sig grundas på
politiken som bedrivs i Sverige (Populärhistoria, 2010). En tillgång i detta arbete kan vara
nyttjandet av Myra Estrin Levines bevarandemodell där sjuksköterskan ska kunna bedöma
omvårdnadsinsatserna efter behov för att minska vårdvistelsetiden och för att patienten ska
bli mer självständig, sjuksköterskan ska också bevara patientens kroppsliga funktion. Teorin
18
berör också det sociala sambandet där människan har ett stort behov av att känna
samhörighet med andra människor (Levine, 1967).
I enlighet med Levines teori anser vi att sjuksköterskan bör göra patienter delaktiga i
planeringen av sin egen omvårdnad samt att vara noga med undervisning och information.
Detta är också i enlighet med sjuksköterskans kärnkompetenser som handlar om att ge
patienter en personcentrerad och informativ omvårdnad (Cronenwett et al, 2007).
Slutsats
Resultatet visar att en amputation leder till såväl en fysisk som en psykisk reaktion. Den
fysiska aspekten involverar smärta, minskad självständighet och begränsningar i vardagen
medan den psykiska rör förlust, sorg, ångest och depression. Avgörande faktorer för att få en
god livskvalitet efter en amputation är stöd från familj, vänner och vård. Resultatet i
litteraturstudien kan ge sjuksköterskor och annan vårdpersonal en djupare förståelse för hur
en person kan uppleva en amputation och där genom få en bättre insikt om
omvårdnadsbehoven för dessa patienter. Exempelvis: genom att i tidigt skede utav
rehabiliteringen för sagda patienter erbjuda stödgrupper tillsammans med andra i liknande
situationer, kan oron om framtiden och depression således på ett enkelt vis minskas.
19
Referenser
Ahlström, B. H., Skärsäter, I., & Danielsson, I (2009) Living with major depression:
experiences from families’ perspective. Scandinavial journal of caring science, 23(2), 309–316.
DOI: doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00624.x
Atherton, R., & Robertson, N. (2006). Psychological adjustment to lower limb amputation
amongst prosthesis users. Disability & Rehabilitation, 28(19), 1201-1209.
DOI:10.1080/09638280600551674
Bach, O., Donicke, T., Friedel, R., Hofmann, GO., Huttemann, E., & Schmidt, R. (2007).
Above-knee replantation following traumatic bilateral amputation: Sciatic nerve
transplantation. European Journal of Trauma and Emergency Surgery, 33(2), 192-
197. DOI:10.1007/s00068-006-6008-2
Bekrater-Bodmann, R., Schredl, M., Diers, M., Reinhard, I., Foell, J., Trojan, J., Fuchs, X., &
Flor, H. (2015). Post-amputation pain is associated with the recall of an impaired body
representation in dreams-results from a nation-wide survey on limb amputees. PLoS One,
10(3), 1-13. DOI:10.1371/journal.pone.0119552
*Bosmans, J., Suurmeijer, T., Hulsink, M., van der Schans, C., Geertzen, J., & Dijkstra, P.
(2007). Amputation, phantom pain and subjective well-being: a qualitative study.
International journal of rehabilitation research, 30(1), 1–8. DOI: 10.1097/MRR.0b013e328012c953
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan,
D.T., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing outlook, 55(3), 122-
31. doi:10.1016/j.outlook.2007.02.006
Damall, BD., Ephraim, P., Wegener, ST., Dillingham, T., Pezzin, L., Rossbach, P., &
Mackenzie. (2005). Depressive symptoms and mental health service utilization among
persons with limb loss: results of a national survey. Archives of Physical Medicine and
Rehabilitation, 86(4), 650-8. DOI:10.1016/j.apmr.2004.10.028
20
Dammen-Mosand, R., & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid Diabetes Mellitus. i H.
Almås, D-G. Stubberud, & Gronseth,R, Klinisk omvårdnad, del 1 (s. 504-506.). Liber AB.
Desmond, DM., & MacLachlan, M. (2006). Affective distress and amputation- related pain
among older men with long-term, traumatic limb amputations. Journal of Pain and Symptom
Management, 31(4), 362-8. DOI:10.1016/j.jpainsymman.2005.08.014
Ellis, K. (2002). A review of amputation, phantom pain and nursing responsibilities. British
Journal of Nursing, 11(3), 155-7. DOI: 10.12968/bjon.2002.11.3.10063
Ephraim, P., Wegener, S., MacKenzie, E., Dillingham, T., & Pezzin E. (2005) Phantom pain,
residual limb pain, and back pain in amputees: results of a national survey. Archives of
Physical Medicine and Rehabilitation. 86(10), 1910–1919. DOI:10.1016/j.apmr.2005.03.031
Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. i F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Granskar, M., & Hoglund-Nielsen, B. (red) (2008). Tillampad kvalitativ forskning inom
halso- och sjukvard. Lund: Studentlitteratur.
Grieve, A.C., & Lankhorst, G.J. (1996) Functional outcome of lower-limb amputees: A
prospective descriptive study in a general hospital. Prosthetics and Orthotics International,
20(2), 79-87. DOI: 10.3109/03093649609164423
Gronsleth, K., Roa, E., Könoy, I & Almås, H. (2011). Perioperativ och postoperativ
omvårdnad. i H. Almås, D-G. Stubberud, & Gronseth,R, Klinisk omvårdnad, del 2 (s. 161).
Lund: Studentlitteratur.
21
Hagberg, K., Häggström, E., Uden, M., & Branemark R. (2005). Socket versus bone-anchored
trans-femoral prostheses: hip range of motion and sitting comfort. Prosthetics and Orthotics
International, 29(2), 153–163. DOI: 10.1080/03093640500238014
*Hamill, R., Carson, S., & Dorahy, M.(2010). Experiences of psychosocial adjustment within
18 months of amputation: an interpretative phenomenological analysis. Disability and
Rehabilitation, 32, 729-740. DOI: 10.3109/09638280903295417
Hawamdeh, ZM., Othman, YS., & Ibrahim, AI. (2008). Assessment of anxiety and depression
after lower limb amputation in Jordanian patients. Neuropsychiatric Disease and Treatment,
4(3):627-33. http://dx.doi.org/10.2147/NDT.S2541
Iversen, M. (2010). Diabetes. i Kirkevold, M., Brodtkorb, K., & Hylen-Rahoff, A., Geriatrisk
omvårdnad (s. 428-438 ). Liber AB.
Jensen, M. P., Ehde, D. M., Hoffman, A. J., Patterson, D. R., Czerniecki, J. M., & Robinson, L.
R. (2002). Cognitions, coping and social environment predict adjustment to phantom limb
pain. Pain, 95(1–2), 133-42. DOI: 10.1016/j.jpain.2007.05.006
Krysinska, K., Lester, D., & Martin G (2009). Suicidal Behavior After a Traumatic Event.
Journal of Trauma Nursing, 16(2), 103-10. DOI: 10cu.1097/JTN.0b013e3181ac921f.
Levine, E.M. (1967). The four conservation principles of nursing. Nursing forum, (6), 45-59.
*Liu, F., Williams, R., Liu, H-E., & Chien, N-H (2010). The lived experience of persons with
lower extremity amputation. Journal of Clinical Nursing, 19(15-16), 2152-2161. DOI:
10.1111/j.1365-2702.2010.03256.x.
*Lundberg, M., Hagberg, K., & Bullington, J. (2011). My prosthesis as a part of me: a
qualitative analysis of living with an osseointegrated prosthetic limb. Prosthetic and Orthotics
International, 35(2), 207-214. DOI: 10.1177/0309364611409795
22
Lundh, B., & Malmquist, J (2005). Medicinsk ordbok- Det medicinska spraket: begrepp, definitioner,
termer. 4: e uppl. (s. 17). Lund: Studentlitteratur.
Läkartidningen, (2015). Hämtad 2015-10-13, från:
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/01/Sjukskoterskebristen-slar-hart-mot-
sjukhuslakarna/
Nilsson, J., & De Faire, U. (2006). Hjärt- kärlsjukdomar. i G, Berglund., A, Engström-Laurent.,
S, Lindgren & N. Lindholm., Med - Internmedicin.(s. 122-125). Liber AB.
*Norlyk, A., Martinsen, B., & Kjaer-Petersen, K (2013). Living with clipped wings - Patient’s
experience of losing a leg. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being.
2013 Oct 14;8:21891. DOI: 10.3402/qhw.v8i0.21891
Ortopediskt Magasin. (1997). Hämtad 2015-11-04, från:
http://old.ortopedisktmagasin.se/osse.html
*Ostler, C., Ellis-Hil,l C., Donovan-Hall, M (2014). Expectations of rehabilitation following
lower limb amputation: a qualitative study. Disability and Rehabilitation, 2014;36(14):1169-75.
DOI: 10.3109/09638288.2013.833311.
*Parker, K., Kirby, RL., Adderson, J., &Thompson, K (2010). Ambulation of People With
Lowe-Limb Amputations: Relationship Between Capacity and Performance Measures. Arch
Phys Med Rehabil, 91(4), 543-9. DOI: 10.1016/j.apmr.2009.12.009.
Perkins, ZB., De’Ath, HD., Sharp, G., & Tai, NR (2012). Factors affecting outcome after
traumatic limb amputation. British Journal of Surgery Society Ltd, 99(1), 75-86. DOI:
10.1002/bjs.7766
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004) Nursing research. Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (7thed.). London: Lippincott Williams & Wilkins.
23
Populärhistoria, (2010). Hämtad 2015-10-13, från:
http://www.popularhistoria.se/artiklar/partiernas-histora-moderaterna/
Mckechnie, P.S., & John, A. (2014). Anxiety and depression following traumatic limb
amputation: A systematic review. Injury: international journal of the care of the injured,
(12):1859-66. DOI:10.1016/j.injury.2014.09.015
Sbu. (2012). hämtad 2015-11-04, från: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-
och-praxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
*Senra, H., Aragão, O., Leal, I & Vieira, C. (2011). Beyond the body image: a qualitative study
on how adults experience lower limb amputation, Clinical Rehabilitations 26(2) 180-191. DOI
10.1177/02692214411410731
*Siersma, V., Thorsen, H., Holstein, P-E., Kars, M., Apelqvist, J., Jude, E., … Schaper, C
(2014). Health-Related Quality of Life Predicts Major Amputation and Death, but Not
Healing, in People With Diabetes Presenting With Foot Ulcers: The Eurodiale Study. Diabetes
Care 2014;37:694-700. DOI: 10.2337/dc13-1212
*Singh, R., Ripley, D., Pentland, B., Todd, L., Hunter, J., Hutton, L., & Philip, A. (2009).
Depression and anxiety symptoms after lower limb amputation: the rise and fall. Clinical
Rehabilitation; 23(3), 281–286. DOI: 10.1177/0269215508094710
*Sjödahl, C., Gard, G., & Jarnlo, G. B. (2004). Coping after trans-femoral amputation due to
trauma or tumour–a phenomenological approach. Disability and Rehabilitation 26, 851–861.
DOI: 10.1080/09638280410001662996
Skärsäter, I. (2014). Sorg. i L. Wiklund-Gustin, Vårdande vid psykisk ohälsa (ss153-166).
Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen, (2005). Hämtad 2015-10-13, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf
24
Spiess, E, Kerianne., McLemore, Anna., Zinyemba, Pricilla., Ortiz, Natalia., & Meyr, Andrew,
J. (2014). Aplications of the five stages of grief to diabetic limb loss and amputation. The jornal
of foot and ankle surgery, 53(6), 735-739. DOI 10. 1053/J.fas.2014.06.016.
*Srivastava, K., & Chaudhury, S (2014). Rehabilitation after Amputation: Psychotherapeutic
Intervention Module in Indian Scenario. The scientific World Journal 2014 Jan 12;2014:469385.
DOI: 10.1155/2014/469385
*Valizadeh, S., Dadkhah, B., Mohammadi, E., & Hassankhani, H (2014). The Perception of
Trauma Patients from Social Support in Adjustment to Lower-Limb Amputation: A
Qualitative Study. Indian J Palliat Care 2014;20:229-38. DOI: 10.4103/0973-1075.138401
*Verschuren, J., Zhdanova, M., Geertzen, J., Enzlin, P., Dijkstra, U., & Dekker, R (2013). Let’s
talk about sex: lower limb amputation, sexual functioning and sexual well-being: a
qualitative study of the partner’s perspective. Journal of clinical nursing, 22, 3557-3567, DOI:
10.1111/jocn.12433
Verschuren, J., Zhdanova, M., Geertzen, J., Enzlin, P., Dijkstra, U., & Dekker, R (2015). Sexual
functioning and sexual well-being in people with a limb amputation: a cross sectional study
in the Netherlands. Disability and Rehabilitation, Jun 2:1-6. DOI:
10.3109/09638288.2015.1044029
Vincent, H.K., Horodyski, M., Vincent, K.R., Brisbane, S.T., & Sadasivan, K.K. (2015).
Psychological distress after orthopedic trauma: Prevalence in patients and implications for
rehabilitation. The journal of injury, function and rehabilitation, 7(9), 978-89. DOI:
10.1016/j.pmrj.2015.03.007.
Virani, A., Green, T., & Turin, T. C. (2014). Phantom limb pain: a nursing perspective.
Nursing Standard, 29(1), 44-50. DOI: 10.7748/ns.29.1.44.e8730
Vårdförbundet, (2014) Hämtad 2015-10-13, från:
25
https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2014/Februari/Sju-
sjukskoterskeutbildningar-haller-inte-mattet/
Williamson, G. M. (1995). Restriction of normal activities among older adult amputees: The
role of public self-consciousness. Journal of Clinical Geropsychology, 1(3), 229-242.
Williamson, G. M., & Walters, A. S. (1996) Perceived impact of limb amputation on sexual
activity: a study of adult amputees. Journal of sex research, 36(5), 221-230. doi:
10.3109/09638288.2013.797509
26
Bilagor:
Bilaga 1: Söktabell
Bilaga 2: SBU – Mall för bedömning av relevans
Bilaga 3: Studentlitteratur bilaga H för bedömning av kvalitativa artiklar
Bilaga 4: Studentlitteratur bilaga G för bedömning av kvantitativa artiklar
Bilaga 5: Översiktstabell med inkluderade artiklar
27
Bilaga 1: Söktabell
Sökmotor Sökord Datum/tid Antal
träffar
Begränsningar Förkastade
artiklar
Antal
valda
artiklar
Cinahl Amputation
AND Life
experience
20150528
Kl: 14:00
69 - 57*
5**
3 st
PubMed Experience
OR
perception
AND
Amputation
[MeSH
Terms]
20150519
Kl: 10:30
1338 - 0
PubMed (Anxiety)
AND Lower
limb
amputation
[MeSH
Terms]
20150520
Kl: 11:30
19 10 years 14*
2**
3 st
PubMed (Experience)
AND
Amputation
[MeSH
Terms] AND
Depression
20150520
Kl: 12:00
13 10 years 5*
7**
1 st
PubMed Lower limb
amputation
AND Sexual
relations
20150910
Kl: 16:00
5 10 years 1*
3**
1 st
PubMed Lower limb
amputation
AND
Rehabilitation
AND Life
experience
20150911
Kl: 12:00
21 10 years 4*
15**
2 st
PubMed Prostethic
limb AND
Life
experience
20050911
Kl: 16:00
53 - 4*
48**
1 st
*antal exkluderade efter lästa abstrakt ** antal exkluderade efter lästa titlar
28
Bilaga 2: SBU – Mall för bedömning av relevans
29
Bilaga 3: Studentlitteratur bilaga H för bedömning av kvalitativa artiklar
30
Bilaga 4: Studentlitteratur bilaga G för bedömning av kvantitativa artiklar
31
32
33
Bilaga 5: Översiktstabell med inkluderade artiklar
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Bosmans,
Suurmeijer,
Hulsink, van der
Schans, Geertzen
& Dijkstra
Nederländerna
(2007)
Att undersöka
hur fantomsmärta
påverkade
välbefinnandet
och vardagen hos
personer med
amputerat ben.
Kvalitativ n16 (0) Semistrukturerade
intervjuer och
VAS-skalor.
Fantomsmärtor
varierade under
dygnet och
personerna lade
ofta upp sina
dagliga scheman
efter sin
smärtcykel
Medel
34
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Hamill, Carson &
Dorahy
Irland
(2010)
Att undersöka
deltagarnas
upplevelser av
psykosocial
anpassning inom
18 månader av en
amputation.
Kvalitativ n8 (0) Semistrukturerade
intervjuer
Tre huvudteman
uppkom: valet
och kontrollen,
accepterande och
anpassande av
den nya
situationen och
anpassning som
en social process
Hög
35
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Liu, Williams,
Liu & Chien
Taiwan
(2010)
Att beskriva och förstå
upplevelser av
människor med nedre
extremitetsamputationer
Kvalitativ n22 (0) Semistrukturerade
intervjuer
4 Huvudteman
upptäcktes. Alla
relaterade till:
Tappad kontroll
över situationen,
litet stöd och
vägledning,
social isolering,
minskad
självständighet
Hög
36
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Lundberg,
Hagberg &
Bullington
Sverige
(2011)
Att öka
förståelsen om
upplevelsen att
leva med en
benprotes jämfört
med en som är
ditsatt på vanligt
vis
Kvalitativ
fenomenologisk
n13 (0) Djupintervjuer Visar att alla
deltagare
beskriver att den
nya
“benprotesen” är
en
revulotionerande
förändring.
Medelhög
37
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Norlyk,
Martinsen &
Kjaer-Petersen
Danmark
(2013)
Att undersöka
upplevelser av att
mista ett be
Kvalitativ n12 (0) Djupintervjuer Livet efter en
amputation är
associerat med
förtvivlan, en
känsla av förlust,
men också av
hopp att återfå sin
självständighet
Medelhög
38
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod, datainsamling, Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Parker, Lee
Kirby,
Adderson, &
Thompson
Kanada
(2010)
Att mäta
rörligheten hos
patienter I
standardiserade
miljöer
(samhället) och
jämföra dessa
med optimala
miljöer (sjukhus)
Kvantitativ
deskriptiv
tvärsnittsstudie
n54, 2 frågeformulär:
LCI-5: självskattad
rörlighet vid nedre
amputation-
2MWT: Gångtest under
2 min.
TUG: från sittandes till
att gå 3 meter och
tillbaka under tid.
TAPES:
självskattningsformulär
om begränsningar i
vardagen.
SAM: steg per dag
Sambandet
mellan de olika
testerna.
Socialt stöd/
Funktion
Medelhög
39
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Senra, Araga
Oliveira, Leal1
& Vieira
Portugal
(2011)
Att undersöka hur
vuxna upplever nedre
extremitetsamputationer,
med fokus på
förändringar av
självidentitet orsakad av
objektsförlus
Kvalitativ
tvärsnittsstudie
n42 (0) Semistrukturerade
intervjuer
Resultatet stöder
den teoretiska
modellen att
självidentiteten
förändras vid
objektsförlust.
Hög
40
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Siersma, Thorsen,
Holstein, Kars,
Apelqvist, Jude,
Piaggesi, et.al
Danmark
(2014)
Att se hur pass
Health related
quality of life har
effect på läkning
och psykologiska
aspekter.
Kvantitativ
kohort
n1088, 73
EQ-5D:
Standariserat
mätinstrument för
mätning utav
hälsa.
VAS: visiuell
analog skala
Health related
quality of life har
inget med
läkningsprocessen
att göra, men
däremot
ångestsymtom och
dödsfall/självmord.
Medelhög
41
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Singh, Ripley,
Pentland, Todd,
Hunter, Hutton &
Philip
Skottland
(2009)
Att postoperativt
mäta grad av
oro/ängslan och
depression tre år
efter en
amputation.
Kvantitativ n105, 37 Hospital Anxiety
and Depression
Scale (HADS)6:
Oro/Ängslan och
depressionssymtom
var väldigt hög
efter en
amputation.
Dödligheten var
högst hos äldre,
men samtidigt var
deras oro om
framtiden lägre.
Medelhög
42
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Sjödahl, Gard &
Jarnlo
Sverige
(2004)
Att genom en
fenomenologisk
väg, undersöka
hur relativt unga
trans-femurala
patienter
upplever deras
amputationer och
deras
copingstrategier.
Kvalitativ,
fenomenologisk
n11 (0) Semistrukturerade
intervjuer
Två teman
framkom. I det
första temat "
Erfarenheter av
amputation "
Andra temat
"Copingstrategier
att relatera till en
ny norm " Endast
en deltagage har
fullt accepterad
sin situation.
Hög
43
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Srivastava &
Chaudhur
Indien
(2014)
Att jämföra hur
pass en
psykologisk
intervention ökar
personers
välbefinnande
efter en
amputation
Kvantitativ
Intervention,
blindning av
patienter,
randomisering.
n173 (0) Carroll Rating
Scale for
Depression
(CRSD), State-
Trait Anxiety
Inventory (STAI),
Amputees Body
Image Scale
(ABIS),
and Impact of
Event Scale (IES)
Möten med
psykolog och
sjuksköterskor
ökar
välbefinnandet
efter en amputatio
Hög
44
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Valizadeh,
Dadkhah,
Mohammadi &
Hassankhani
Iran
(2014)
Att öka
förståelsen av
traumapatienter
och upplevelsen
av stöd under
anpassningen till
en amputation
Kvalitativ
Innehålsanalys
n20 (0) Ostrukturerade
intervjuer
Huvudtemat som
upptäcktes var
“stödkällor”.
Undergrupper
var, stödjande
familj, vänner,
kollegor.
Hög
45
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Verschuren,
Zhdanova,
Geertzen, Enzlin,
Dijkstra &
Dekker
Nederländerna
(2013)
Att beskriva den
inverkan som nedre
extremitetsamputationer
har på den sexuella
funktionen.
Kvalitativ n16 (0) Semistrukturerade
intervjuer
Mindre
förändringar i
sexuell funktion
rapporterades,
problem som
uppstod löstes
av paren själva.
För några par
märktes t.o.m. en
förbättring.
Hög
46
Författare Studiens syfte Typ av studie Deltagare/bortfall Metod,
datainsamling
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet
Ostler, Ellis-Hill &
Donovan-Hall
England
(2014)
Att undersöka
förväntningar hos
patienter som ska
genomgå en
protes-rehab efter
en amputation
Kvalitativ n8 (0) Semistrukturerade
intervjuer
5 teman
upptäcktes. Det
visar att
deltagarna stod
inför osäkerhet
och sökte ofta
stöd hos andra
som genomgått
samma process.
Medelhög
