Vårdvetenskap, självständigt arbete med

inriktning operationssjukvård 15 hp

Intraoperativt Teamarbete - Operations- och Anestesisjuksköterskors

erfarenheter

Författare: Patrik Kristoferson &

Sofie Lindskog

Handledare: Åsa Roxberg

Examinator: Ulrica Hörberg

Termin: VT16

Ämne: Vårdvetenskap

Nivå: Avancerad nivå

Kurskod: 4VÅ80E

i

Abstrakt Bakgrund: Team inom hälso- och sjukvården utgörs av teammedlemmar med olika

professioner. Ett operationsteam består av patient, kirurg, anestesiolog,

anestesisjuksköterska, instrumenterande operationssjuksköterska och cirkulerande

operationssjuksköterska eller undersköterska. Gemensamt i teamet är att professionerna

trots deras kompetensnivå måste ha ett gemensamt mål och samarbeta för att patienten

skall få en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operation-

och anestesisjuksköterskors erfarenheter av intraoperativt teamarbete. Metod: Studien

är utförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem

operationssjuksköterskor och fem anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i mellersta

Sverige. Resultatet är analyserat utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med en

induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra övergripande teman med

tillhörande kategorier. De fyra teman som framkom var: Gemensam sak,

Gränsöverskridande, Avgränsning och Interaktion. Innehållet i temana beskriver de

intraoperativa teamarbetets komplexa teamsammansättning och viktiga faktorer för ett

välfungerande och patientsäkert teamarbete. Slutsats: Ett operationsteam är en komplex

sammansättning med olika professioner som kräver interaktion, där operation- och

anestesisjuksköterskor ingår som en del. Att arbeta gränsöverskridande mellan

professionerna framkommer som en förutsättning för ett fungerande team och att de

hjälps åt. Teamarbetet kräver ömsesidig respekt för varandras yrkeskompetenser och en

gemenskap för att uppleva teamkänsla. Öppenhet och en positiv attityd präglar hela

stämningen vilket främjar ett gott arbetsklimat och teamarbete. För att teamarbetet skall

bli effektivt, välfungerande och ge patienten en god och säker vård är en god och tydlig

kommunikation grundläggande.

Nyckelord Operationssjuksköterskor, Anestesisjuksköterskor, kvalitativ intervjustudie,

intraoperativt teamarbete, patientsäkerhet, kommunikation.

Tack Ett stor tack till alla operation- och anestesisjuksköterskor samt VFU-samordnare som

gjorde denna studie möjlig. Samtidigt vill vi tacka verksamhetschefen för att vi fick

lova att intervjua era sjuksköterskor under arbetstid. Vi vill även tacka vår handledare

för stödjande, vägledande och snabba kommentarer under arbetets gång. Sist men inte

minst vill vi tacka våra mor- och farföräldrar samt syster för att ni ställt upp för oss

denna tid. Utan er hade studien aldrig varit möjlig och blivit slutförd!

ii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1

2.1 Teamarbete ______________________________________________________ 1

2.2 Operationsteam ___________________________________________________ 1

2.3 Patientsäkerhet ___________________________________________________ 2

2.4 Kommunikation __________________________________________________ 3

2.5 Den intraoperativa fasen ____________________________________________ 4

2.6 Operationssjuksköterskan ___________________________________________ 4

2.7 Anestesisjuksköterskan _____________________________________________ 5

2.8 Teoretisk referensram ______________________________________________ 5

3 Problemformulering __________________________________________________ 6

4 Syfte _______________________________________________________________ 7

5 Metod ______________________________________________________________ 7

5.1 Design __________________________________________________________ 7

5.2 Förförståelse _____________________________________________________ 7

5.3 Urval och datainsamling ____________________________________________ 8

5.4 Dataanalys ______________________________________________________ 8

5.5 Forskningsetiska övervägande ______________________________________ 11

6 Resultat ____________________________________________________________ 12

6.1 Gemensam sak __________________________________________________ 12

6.1.1 Patienten i fokus _____________________________________________ 12

6.1.2 Gemenskap _________________________________________________ 13

6.2 Gränsöverskridande ________________________________________________ 14

6.2.1 Interaktion mellan professioner _________________________________ 14

6.2.2 Öppenhet ___________________________________________________ 15

6.3 Avgränsning ____________________________________________________ 15

6.3.1 Yrkesspecifik kompetens _______________________________________ 16

6.3.2 Begränsad yrkeserfarenhet _____________________________________ 17

6.3.3 Begränsande stress ___________________________________________ 17

6.4 Interaktion ______________________________________________________ 18

6.4.1 Kommunikation ______________________________________________ 18

6.4.2 Tydlighet ___________________________________________________ 19

6.4.3 Lyhördhet ___________________________________________________ 19

iii

7 Diskussion __________________________________________________________ 20

7.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 20

7.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 22

7.3 Slutsats och klinisk implikation _____________________________________ 25

Referenser ___________________________________________________________ 27

Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga A Informationsbrev till verksamhetschef _____________________________ I

Bilaga B Informationsbrev till Operation- och Anestesisjuksköterska ___________ II

Bilaga C Intervjuguide _______________________________________________ III

1

1 Inledning

Teamarbete inom sjukvården är ett arbetssätt som blir allt vanligare och kan anses som

en självklarhet. Det behöver inte enbart vara till en fördel beroende på hur samarbetet i

teamet fungerar. Inom vården präglas teamarbetet av ett beroendeförhållande mellan

yrkesgrupper där alla funktioner är lika viktiga. I sjukvården utförs dagligen ett flertal

operationer av ett operationsteam bestående av sjukvårdpersonal inom olika

professioner. För att säkerställa en god och patientsäker vård ställer det stora krav på de

individer som ingår i teamet och kräver samarbete mellan de olika yrkeskategorierna.

Frågan är vad ett fungerande teamarbete innebär och vilka faktorer som påverkar för att

det skall bli ett optimalt teamarbete inom operationsteamet. Genom att få en djupare

förståelse om operations- och anestesisjuksköterskans erfarenheter av det intraoperativa

teamarbetet kan en bredare kunskap och medvetenhet uppnås.

2 Bakgrund

2.1 Teamarbete

Ett team kan definieras som en liten strukturell arbetsgrupp med olika ingående

kompetenser som skall nå ett gemensamt mål (Carlström, Kvarnström & Sandberg,

2013). Enligt Sandberg (2009) är team en grupp människor som samarbetar i varandras

närhet och som samordnar sina insatser. Team kan ses som ett komplext system där

arbetsgruppens egna resurser används för att nå fram till ett lyckat resultat. Synergi

innebär i ett socialt och arbetsrelaterat sammanhang att mötas i en avspänd relation för

att samarbeta och lösa problem tillsammans (Sandberg, 2006). Genom att teamet uppnår

synergi skapas samarbetsvinst vilket innefattar patientnytta, teammedlemmarnas

samarbetshälsa och utveckling för teamet (Carlström et al., 2013). Om alla teamets

medlemmar arbetar på lika villkor och upplever en arbetsglädje med ett gemensamt mål

kan alla kompetenser erkännas prestigelösa och utnyttjas väl. Ett gott teamarbete kräver

ett intensivt samarbete mellan medlemmarna. Ensamarbete inom teamet fungerar inte i

svåra situationer om goda resultat skall kunna uppnås. Arbetsklimatet har en stor

betydelse för hur teamarbete upplevs. Har medlemmarna en bra kommunikation som är

ärlig och konstruktiv och bemöter varandra med respekt upplevs arbetsklimatet positivt.

Att arbeta i ett team med ett dåligt arbetsklimat är påfrestande vilket leder till en sämre

arbetsprestation och teamet kommer inte må väl (ibid). Det mänskliga samspelet mellan

personliga egenskaper, fysiska och organisatoriska förutsättningar är komplext och det

är inte alltid lätt att veta vad det är som leder till vad (Sandberg, 2006).

2.2 Operationsteam

Team inom vården kan utgöras av olika sammansättningar och medlemmar. Den

gemensamma grunden är att teammedlemmarna med olika professionell bakgrund och

olika kompetensnivå arbetar gemensamt för patienternas bästa (Carlström et al., 2013).

Operationsmiljön ses som en komplex, högteknologisk och en högriskmiljö där ett

flertal professioner med olika kunskapsområden, utbildningsnivåer och mål skall arbeta

tillsammans (Rydenfält, Johansson, Larsson, Åkerman & Odenrick, 2011). Ett

2

operationsteam består enligt Gustafsson (2014) av patient, kirurg, anestesiolog,

anestesisjuksköterska, instrumenterande operationssjuksköterska och cirkulerande

operationssjuksköterska. Alla medlemmarna i ett team är lika betydelsefulla och fyller

en viktig funktion i teamets samarbete (Sharp, 2012). Samarbetet skall inte ske ensidig i

en yrkesgrupp utan genom en gemensam kommunikation med hela teamet. Viktiga

aspekter för att teamarbetet ska fungera är att operationsteamet kan arbeta parallellt med

varandra med ett gemensamt mål (Arakelian, Gunningberg & Larsson, 2011). För att

uppnå ett effektivt arbetssätt måste alla teammedlemmarna förstå innebörden av att det

inte gäller den individuella prestationen utan hela teamets gemensamma insats. Trots

detta visar det att operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor arbetar i egna

subteam utifrån yrkesgruppens egna perspektiv i stället för att ha ett gemensamt mål

(Rydenfält et al., 2011).

2.3 Patientsäkerhet

Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att

upprätthålla en god och hög patientsäkerhet. År 2007 införde World Health

Organization (WHO) en checklista för att förbättra patientsäkerheten genom ett ökat

teamarbete och kommunikation i samband med kirurgi (World Health Organization,

2016). Gemensamt för att nå bästa resultat är att de olika kompetenserna i teamet

samverkar och tar tillvara på varandras kunskap som resulterar i en säker och

personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening & Svenska läkaresällskapet, 2013).

För att kunna utföra en säker kirurgi krävs det att operationsteamet sammanför sina

kunskaper när det gäller teknisk kunskap, kommunikation, teamarbete,

situationsmedvetenhet, beslutsförmåga och ledarroll (Wauben et al., 2011). Teamarbete

har en avgörande betydelse för patientsäkerheten speciellt inom operationsmiljön som

räknas till en högrisk miljö (Undre, Sevdalis, Healey, Darzi & Vincent, 2006). Studier

visar att konflikter mellan och inom professionerna är vanligt förekommande och

påverkar arbetet på operationssalen vilket medför en försämrad patientsäkerhet (Coe &

Gould, 2008: Rogers et al., 2013). Det framkommer även att det finns skillnader mellan

hur kirurger, anestesi- och operationssjuksköterskan upplever teamarbetet gällande

kommunikation och situationsmedvetenhet (Wauben et al., 2011). Studier visar att

majoriteten av operationssjuksköterskorna inte skattar kirurgens samarbete i

operationsteamet så högt beroende på dålig kommunikation och samarbetsförmågan.

Generellt sätt uttrycker kirurgerna ett bättre teamarbete än vad sjuksköterskorna gör

(Makary et al., 2006; Mills, Neily & Dunn, 2008).

Undre et al. (2006) visar att majoriteten av operationssjuksköterskorna anser att

operationsteamet arbetar som ett enda stort team medan läkarna tycker att de arbetar i

flera skilda team. Gillespie, Chaboyer, Longbottom och Wallis (2009) visar att de som

arbetar i etablerade team och känner till varandras styrka och svagheter utför ett bättre

teamarbete i komplexa situationer. När operationssjuksköterskan tvingas byta till annat

team eller specialitet uppstår en osäkerhet eftersom sjuksköterskan inte känner till den

aktuelle kirurgens arbetsrutiner. Teammedlemmarna upplever det svårt att ha ömsesidig

respekt och förtroende för varandra om de inte arbetat tillsammans tidigare (Gillespie,

3

Gwinner, Chaboyer & Fairweather, 2013). När medlemmarna i teamet inte känner till

varandra kommunicerar de också mindre och är mer tveksamma i situationen. Respekt

och tillit är något som inte kan etableras vid första mötet utan tid krävs för att lära känna

varandra och skapa goda relationer. För att vara ett välfungerande team ses respekt och

tillit till varandra och dess kompetenser som en grundläggande förutsättning. Studier

visar att ett välfungerande teamarbete och kommunikation mellan de olika

professionerna leder till en ökad säkerhet vilket också innebär färre misstag och kortare

operationstider (Hull et al., 2012; Hurlbert & Garett, 2009).

2.4 Kommunikation

Informationsutbyte genom kommunikationen i teamet beskrivs som smörjoljan vilken

får Hälso- och sjukvården att fungera (Sharp, 2012). Ett dilemma som upplevs i vården

är ständigt skiftande teamkonstellationer av flera yrkesgrupper med olika

arbetsuppgifter som överlappar varandra vilket gör kommunikationen särskilt

komplicerad. Det beskrivs som både en konst och nödvändighet att kunna kommunicera

med olika personligheter i skiftande teamkonstellationer för att patientens operation ska

utföras konstruktivt och säkert (Gillespie et al., 2009). Kommunikation kan ske både

verbalt och icke verbalt där även den icke verbala kommunikationen är en viktig del i

den intraoperativa fasen när operationsteamet har munskydd som täcker mun och näsa

(Sandberg, 2006). Enligt Gillespie et al. (2009) kan tyst kommunikation uppstå vilket

innebär att arbetet blir effektivt och var och en vet vad dem skall göra. Synergi uppnås i

teamet som ett positivt resultat av en välfungerande kommunikation i teamet (Sandberg,

2009). När ett team arbetat en längre tid tillsammans och lärt känna varandra används

endast gester och få ord under operationen (Leach, Myrtle & Weaver, 2011; Gillespie et

al., 2013). Tystnad inom operationsteamet kan också bero på flera faktorer som att

sjuksköterskorna inte vill störa kirurgen. Det beror även på rädsla för att inte säga rätt

saker och på så viss blotta sin okunskap (Gardezi et al., 2009). Tystnad kan också

innebära att operationsteamet är erfarna och bekväma med varandra.

Kommunikationsbrist kan ses som vanligt förekommande inom operationsteamet

(Lingard et al., 2004). Bristerna i kommunikationen leder till dålig stämning inom

teamet, avbrott i rutiner, ineffektivitet, förseningar och att patientsäkerheten äventyras.

Vanligaste typen av kommunikationsfel är att kommunikationen sker för sent och tas ur

sitt sammanhang. Ofta beror det på att kommunikationen är fördröjd och ineffektiv,

informationen är otillräcklig eller irrelevant, informationen ges till fel person eller

yrkeskategori och problemen löses inte förrän det blir akut. Enligt en studie Hu et al.

(2012) påverkar cirka 88,7% av kommunikationsfelen både patientens säkerhet och

ineffektivitet under operationen. Det kan även ses att när kommunikationen sker mellan

de olika yrkeskategorierna bidrar det till dubbelt så många fel som när

kommunikationen sker mellan personal av den egna yrkeskategorin.

McCulloch et al. (2009) visar att genom träning av kommunikationsstrategier kan

teamarbetet förbättras, reducera både antalet tekniska fel och icke tekniska fel vilket

leder till en minskad vårdtid för patienten. Enligt Halverson et al. (2011) genomfördes

4

en observationsstudie på ett operationsteam både före och efter teamutbildning.

Resultatet visar att kommunikationsmisstag i teamet minskade med drygt hälften efter

genomgången utbildning. De största kommunikationsmisstagen som ägde rum handlade

om utrustning och aktuellt läge för hur operationen fortlöpte vilket medförde

förseningar och ineffektivitet i teamets arbete. Sjuksköterskor och läkare har en positiv

inställning till utbildning i teamarbete (Gillespie et al., 2009). De ser dock en svårighet

rent organisatoriskt på grund av tidspress och stress att hinna med att delta. Utbildning

är en möjlighet att få förståelse för varandras professioner genom ömsesidig respekt för

de olika yrkesgruppernas arbetsområde. För att kunna utföra en patientsäker vård är det

viktigt att inte hierarkin och maktförhållanden hämmar kommunikationen utan att alla

yrkesroller vågar ifrågasätta och ställa frågor under operationen (Makary et al., 2006).

2.5 Den intraoperativa fasen

En patient som skall genomgå ett kirurgiskt ingrepp genomgår tre omvårdnadsfaser som

benämns pre- intra och postoperativ vård (Lindwall & von Post, 2008). I den

preoperativa fasen möter patienten sin anestesi- och eller operationssjuksköterska för en

dialog där den fortsatta planeringen av den intraoperativa omvårdnaden sker i

samverkan med patienten. Den intraoperativa fasen omfattar tiden under operationen

och påbörjas när patienten tas emot på operationssalen (Dåvoy, Eide & Hansen, 2012).

Patienten tas emot av en tidigare känd anestesi- och eller operationssjuksköterska från

den preoperativa dialogen. Patienten flyttas över från sin säng och positioneras upp på

operationsbädden. Operationsteamet har ett gemensamt ansvar för en optimal position

både för patienten och för teamet under operationsingreppet. Operationssjuksköterskan

säkerställer vårdmiljön utifrån en korrekt hygienisk standard och färdigställer all teknisk

apparatur och instrument till aktuellt kirurgiskt ingreppet (Gustavsson, 2014).

Anestesisjuksköterskan underhåller anestesin och finns vid patienten under hela

operationen och säkerställer den intraoperativa omvårdnaden. Kirurgen kontaktas för att

kunna påbörja det planerade ingreppet. Teamet genomför sedan säkerhetskontroller

enligt WHO:s checklista för en säker kirurgi innan operationen påbörjas

(Riksföreningen för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011). När

operationen är avslutad övergår omvårdnaden i den postoperativa fasen där patientens

hälsostatus övervakas och utvärderas efter operationsingreppet. Fortsatt planerad

omvårdnad av patienten rapporters över till nästa omvårdnadsansvariga sjuksköterska

på en uppvakningsavdelning eller postoperativ avdelning (Nilsson, 2014).

2.6 Operationssjuksköterskan

Operationssjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden gällande hygien, aseptik och

kunskap om medicinsktekniska produkter som instrument och teknisk apparatur (Dåvoy

et al., 2012). Arbetet som operationssjuksköterska innefattar också ett stort ansvarar för

patientens välbefinnande och säkerhet under operationen.

I den intraoperativa fasen sker själva genomförandet av operationen och dess

medföljande omvårdnadsåtgärder av patienten som är kopplade till det kirurgiska

ingreppet som utförs (ibid). Under patientens operation instrumenterar

5

operationssjuksköterskan vilket innebär iordningställande, uppdukning med samtlig

utrustning och förser kirurgen med instrument (Gustafsson, 2014).

Operationssjuksköterskan och kirurgen arbetar sterilklädda nära varandra vid patientens

operationssår. I operationsteamet finns även en cirkulerande osteril

operationssjuksköterska eller undersköterska som servar övriga i teamet.

Under operation läggs fokus på patienten genom att ha en god infektionsprevention och

utföra fortlöpande kontroller för patientens säkerhet och hälsa.

Operationssjuksköterskan skall ha de kunskaper som krävs för att kunna förbereda

patienten på ett professionellt sätt inför operationen, som sker i en högteknologisk

vårdmiljö i samverkan med övriga medlemmar i operationsteamet (Riksföreningen för

operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011). Arbetet som

operationssjuksköterska är komplext vilket därför ställer stora krav på intellektuell

skärpa för att fortlöpande kunna lösa och hantera problem för patientens säkerhet. Det

ställer även stora krav på operationssjuksköterskan eftersom de anses som en konst att

kunna kommunicera med olika individer i teamet som har en ständigt skiftande

teamkonstellation (Gillespie et al., 2009).

2.7 Anestesisjuksköterskan

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor med

specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård ingår det i

arbetsuppgiften att bygga upp ett förtroende och trygghet hos patient och anhöriga

(Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening, 2012).

Den centrala rollen för anestesisjuksköterskan är att övervaka och säkra patientens

vitala funktioner, dokumentera och ge smärtlindring (Nilsson, 2014).

Anestesisjuksköterskan ingår som en del i operationsteamet och arbetar självständigt

utifrån ordination, stöd eller tillsammans med anestesiologen när anestesin genomförs

(ibid). Anestesisjuksköterskan arbetar i den intraoperativa fasen vid patientens

huvudända utanför det sterildraperade området under ingreppet. Under

operationsingreppet skall anestesisjuksköterskan ansvara för att upprätthålla fri luftväg,

cirkulation, temperatur och anestesidjup (Riksföreningen för anestesi och intensivvård

& svensk sjuksköterskeförening, 2012). Gemensamt med övriga i operationsteamet

ansvarar anestesisjuksköterskan för dokumentation, patientens omvårdnad,

positionering och säkerhetskontroller. I anestesisjuksköterskans kompetensområde ingår

det att kunna hantera, prioritera och ta snabba beslut vid akuta tillstånd (Nilsson, 2014).

För att kunna ge en personcentrerad och patientsäker vård krävs ett teamarbete med en

kontinuerlig kommunikation mellan professionerna.

2.8 Teoretisk referensram

Den specialistutbildade sjuksköterskan ingår ofta i team med andra yrkeskategorier

utifrån sitt specifika kompetensområde (Carlström et al., 2013). Det förekommer flera

perspektiv och teorier kring teamarbete. Den teoretiska referensramen som ligger till

grund för denna studie utgår från systemteori och sätter in teamarbetet i ett större

6

organisatoriskt sammanhang som ett kliniskt mikrosystem. I vårdorganisationen ses det

kliniska microsystemet som den minsta funktionella enhet där vårdteamet och patienten

möts. Enligt systemteoretikerna är systemet en organiserad helhet som består av

samverkande delar. När det sker förändringar i någon del av systemet får det

konsekvenser för hela systemet (Öquist, 2008). Ett operationsteam kan ses som en

organiserad helhet av samverkande element som utgörs av de olika professionerna som

ingår i teamet. För att ett system ska kunna utföra ett arbete mot ett mål krävs det

kopplingar mellan de olika delarna och nivåerna i systemet. Dessa kan vara

gemensamma normer och värden som utgör länken mellan systemets delar som

exempelvis inom sjukvården, att rädda liv eller göra patienten frisk. Systemtänkande

innebär att förstå världen i helheter, relationer, sammanhang och mönster där språket är

den cirkulära drivkraften (Lundahl & Öquist, 2002). Alla delar i systemet hänger ihop

och ingen del är viktigare än någon annan. Genom att ändra perspektiv från individen,

till individen i sitt sammanhang möjliggörs nya sätt att behandla och lösa problem i

systemet. Alla delar i ett system är ömsesidigt beroende av varandra vilket innebär att

alla professioner i operationsteamet är viktiga för operationen skall kunna genomföras

och nå målet (Dåvoy et al., 2012). I ett system uppstår förändringar av olika slag där det

gäller att skapa ett jämviktsförhållande mellan ordning och kaos (Öquist, 2008). Den

bästa grogrunden för systemet är att klara av en viss störning ett så kallat” kreativt kaos”

för att skapa bästa överlevnad och funktion på sikt. Om systemet allt för tidigt söker

stabilitet riskerar flexibiliteten minska som följd. Detta innebär att det krävs en viss

flexibilitet hos teammedlemmarna för att teamet skall fungera så optimalt som möjligt.

Det kan också kopplas till variationen av personalen som ingår i teamet som oftast inte

består av samma personer från en operation till en annan (Lind, 2009).

Systemtänkande är en utmaning där det handlar om att lära sig att uppmärksamma hela

strukturen i teamet (Öquist, 2008). Relationerna till varandra i teamet påverkar även

beteendet. Det kan vara svårt att se strukturen efter som vi själva som människa ingår

som en del i helheten. Att få insikten om att det förhåller sig på detta sätt kan dock leda

till nya lösningar och utveckling både individuellt och i organisationer (ibid).

3 Problemformulering Ett väl fungerande teamarbete inom vården har en stor potential att kunna påverka

patientsäkerheten och upplevelsen av delaktighet. Ett gott teamarbetet kan även påverka

och gynna professionell utveckling och teammedlemmarnas hälsa och arbetsklimat.

Operationsmiljön är en komplex och högteknologisk miljö där det samlas ett flertal

professioner med olika utbildningar, kunskapsområden och mål som samtliga utgör ett

professionellt operationsteam. För att teamarbetet skall fungera krävs att samtliga har

rätt kompetens, ömsesidig respekt för varandra och förmåga till att samarbeta. Det

förutsätter att varje individ i teamet har insikten om att teamet kan nå långt utöver den

individuella prestationen. Tidigare studier visar att ett välfungerande teamarbete med en

god kommunikation leder till ökad patientsäkerhet, färre misstag, ett effektivare arbete,

kortare operationstider och ett bra arbetsklimat. Operation- och anestesisjuksköterskor

utgör en stor del av de professioner som ingår i operationsteamet och har ett ansvar för

7

att främja ett gott intraoperativt teamarbete. Därför är det viktigt att få kunskap om hur

operation- och anestesisjuksköterskor upplever och erfar teamarbetet. Vad är det för

faktorer som kan främja eller hindra teamarbetet och därigenom påverka

patientsäkerheten? Genom att få en djupare kunskap och medvetenhet om det

intraoperativt teamarbetet skulle teamarbetet kunna utvecklas och förbättras vilket kan

medföra en godare och säkrare vård för patienten.

4 Syfte Syftet var att undersöka operation- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av

intraoperativt teamarbete.

5 Metod I metodavsnittet beskrivs studiens design, hur datainsamling genomförts och urval av

deltagare för intervjustudien. Analysen av intervjumaterialet kommer att redovisas i

dess olika analyssteg under dataanalysen och vilka etiska övervägande som tagits i

studien.

5.1 Design

För att undersöka operation- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av intraoperativt

teamarbete togs stöd av Kvale och Brinkmanns (2009) beskrivning av kvalitativ

intervjustudie vid genomförandet. Kvalitativ metod valdes för att undersöka

erfarenheter inom ämnet vilket ger en djupare förståelse om människors upplevelser,

åsikter, uppfattningar, kunskap och känslor. Kvalitativ forskningsmetod utgår ifrån

människors erfarenhet för att få en helhetsbild i det sammanhang som det erfars. Data

analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt

Graneheim och Lundman (2004).

5.2 Förförståelse

Förförståelse handlar om den kunskap och erfarenhet vi har med oss innan studiens

påbörjan och som tas med in under studiens gång (Malterud, 2009). Denna förförståelse

i form av kunskap och erfarenhet som alla människor bär är oftast av godo men kan

även vara hindrande för nya intryck och ifrågasättande. Intresset uppkom för ämnet

teamarbete under våra första veckor i den verksamhetsförlagda utbildningen till

operationssjuksköterskor. Enligt Malterud (2009) är förförståelsen en viktig del av

motivationen för att sätta i gång med en studie. Teamarbete ses som komplext och

kräver att samtliga professioner har ömsesidig respekt mot varandra och förmåga till att

samarbeta för att operationsteamet skall uppnå ett gott resultat. Vi har båda arbetat ett

flertal år inom prehospital sjukvård och räddningstjänst inom olika teamkonstellationer.

Vi har under dessa yrkesverksamma år fått en viss erfarenhet med oss angående hur

betydelsefullt ett teamarbete kan vara för att uppnå en god vård för patienten. På grund

av våra tidigare erfarenheter inom ämnet har förförståelsen diskuterats under arbetets

gång och vi har aktivt försökt vara medvetna om den för att inte olika perspektiv ska

begränsas. Under intervjuerna har vi försökt att så förutsättningslöst som möjligt närma

8

oss informanterna och ställa följdfrågor och undvika att ha förutfattade meningar

(Malterud, 2009).

5.3 Urval och datainsamling

Tillstånd söktes hos en verksamhetschef på ett sjukhus i mellersta Sverige (bilaga A).

När samtycke erhållits från verksamhetschefen ombads en kontaktansvarig

operationssjuksköterska på avdelningen att delge information kring studien och om

intresse att delta. Då syftet med studien var att undersöka operation- och

anestesisjuksköterskors erfarenheter av intraoperativt teamarbete användes ett

ändamålsenligt urval. Urvalsformen anses passande till kvalitativa studier och beskrivs

som ett urval där informanterna väljs utifrån valda kriterier (Polit & Beck, 2007).

Inklusionskriterierna för att kunna delta i studien var att informanterna skulle vara

utbildade operationssjuksköterskor och/eller anestesisjuksköterskor och vara

verksamma i sin profession på en operationsavdelning. Inga andra inklusions- eller

exklusionskriterier användes på grund av att få ett bredare urval av deltagare som kunde

delta i studien.

Efter förfrågning om att delta anmälde sig tre frivilligt och efter en vecka visade

ytterligare tre intresset av att delta. Några veckor senare inkluderades ytterligare

informanter och fyra intervjuer utfördes. De som visade intresse av att delta i studien

erhöll muntlig och skriftlig information om studien och vad deltagandet innebar innan

intervjun genomfördes (bilaga B). Totalt genomfördes tio intervjuer där av fem

operationssjuksköterskor och fem anestesisjuksköterskor. Sex av informanterna var

kvinnor och fyra var män vilket speglar en ungefärlig könsfördelning inom den svenska

operationssjukvården. Åldern på informanterna i studien varierade från 28 till 57 år

(medelålder 41,9 år). Informanterna hade varit yrkesverksamma från fem månader till

27 år (medel 11,3 år) som operations- eller anestesisjuksköterskor.

En intervjuguide konstruerades (bilaga C) för att utföra semistrukturerade intervjuer

(Holloway & Wheeler, 2002). Öppna frågor användes för att kunna få så mycket

information inom området och så innehållsrika svar som möjligt. På grund av tidspress

kunde inte någon provintervju utföras. Intervjuerna skedde i avskilda rum på sjukhusets

operationsavdelning under arbetstid. Båda författarna deltog under samtliga intervjuer

där en var aktiv medan den andra hade en tillbakadragen roll. Den som var passiv kunde

då flika in med följdfrågor när det behövdes ett förtydligande eller utvecklas mer av det

informanten berättade. Intervjuerna tog mellan 20-45 minuter. Intervjuerna spelades in

digitalt och transkriberades. Alla intervjuer kodades med ett nummer för att kunna finna

citat som skulle kunna förstärka trovärdigheten i resultatet.

5.4 Dataanalys

Efter att intervjuerna transkriberats analyserades materialet utifrån en kvalitativ

manifest innehållsanalys med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman

(2004). Det manifesta innehållet i en kvalitativ innehållsanalys handlar om det textnära,

uppenbara innehållet. Det handlar även om att finna detaljerad information, kategorisera

9

de företeelser som motsvarar och är av intresse för studiens syfte. Genom att även

identifiera likheter och skillnader kan variationer beskrivas i olika kategorier. Induktiv

ansats innebär en förutsättningslöst analys av texter som är baserade på människors

berättelser om sina upplevelser och erfarenheter (Polit & Beck, 2007). Analysen utförs

utan särskilda förutsättningar och slutsatserna görs utifrån det som finns i texterna. För

en ökad tillförlitlighet genomfördes analysen av båda författarna och för att få en känsla

för helheten lästes texten flera gånger och för att lära känna materialet.

Efter att det transkriberade materialet lästs plockades meningsbärande enheter ur som

beskrev de tio informanternas erfarenheter av det intraoperativa teamarbetet vilka sedan

färgmarkerades. Ur materialet urskildes meningsbärande enheter som antecknades och

svarade mot syftet (Lundman & Graneheim, 2008). Meningsbärande enheterna

kondenserades genom att kortas ner utan att förlora innebörden i det central innehållet.

Texten kodades sedan där alla koder klipptes ut manuellt med sax för att urskilja

likheter och skillnader som sedan ledde fram till kategorier utifrån gemensamma

nämnare. Därefter bildades teman där varje tema fick en rubrik. För att öka studiens

trovärdighet valdes även talande citat ut till varje kategori. Dataanalysen resulterade i

fyra teman med tio tillhörande kategorier vilket presenteras i tabell I.

Tabell I. Exempel på dataanalys.

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Kategori Teman

Jag ser nog

teamarbete som alla

vi som är inne på

salen som

tillsammans gör

någonting för

patienten.

Teamarbete är när

alla inne på salen

tillsammans gör

någonting för

patienten.

Alla

tillsammans gör

något för

patienten.

Patien

ten i fo

ku

s

Gem

ensa

m sa

k

Det känns ju väldigt

bra. När det är flyt.

Och vi inte är

uppdelade utan är

tillsammans

liksom…

Det känns väldigt

bra när vi har ett

flyt och inte är

uppdelade utan

tillsammans.

Bättre känsla när

arbetet sker

tillsammans.

Gem

ensk

ap

10

Att det är så

uppdelat, utan att

man flyter lite över

gränserna och jag

behöver inte stå

passiv och vänta på

att det ska bli min

tur, utan att man

jobbat parallellt och

tillsammans med

varandra.

Det ät inte uppdelat

utan det flyter över

gränserna. Jag

behöver inte stå

passiv utan vi

jobbar parallellt

och tillsammans

med varandra.

Arbetar över

professions-

gränserna.

Intera

ktio

n m

ellan

pro

fession

er

Grä

nsö

versk

ridan

de

En go

grundstämning där

alla tar ansvar för att

det är bra stämning.

En bra

grundstämning är

när alla tar ansvar

för att stämningen

blir bra.

Alla ansvarar för

bra en stämning.

Öp

pen

het

Men det är ju inte

alla uppgifter vi kan

hjälpa varandra

med, utan en del är

ju specifika

beroende på

yrkeskategori.

Vi kan inte hjälpa

varandra med allt

utan en del är

specifika beroende

på yrkeskategori.

Kan inte hjälpa

varandra med

allt.

Yrk

esspecifik

kom

peten

s

Avgrä

nsn

ing

I början är man

ganska fokuserad på

sitt område och vill

ha full kontroll där

och tänker att när

jag är färdig med

mitt så tänker man

inte över gränserna.

I början är man

fokuserad på sitt

område och vill full

kontroll och tänker

inte över gränserna.

Ny i sin

yrkesroll tänker

inte över

professionsgräns

erna.

Beg

rän

sad

yrk

eserfaren

het

Stress kan nog vara

en sådan faktor. Att

man blir sämre på

att samarbeta för att

då blir det mer

fokuserat på det där

området som man

själv har hand om

och ansvar för.

Stress kan vara en

faktor som

påverkar

samarbetet där det

blir mer fokus på

sitt eget

arbetsområde.

Stress försämrar

teamarbetet.

Beg

rän

san

de stress

11

Men där tycker jag

att det handlar om

kommunikation att

vi pratar med

varandra att så här

ser det ut för oss.

Det handlar om

kommunikation, att

vi pratar med

varandra.

Att

kommunicera

med varandra.

Kom

mu

nik

atio

n

Intera

ktio

n

Man får ju va tydlig.

Annars kan man ju

inte räkna med att

någon hör vad man

säger.

Måste vara tydlig

annars kan man

inte räkna med att

någon hör.

Tydlig

kommunikation.

Tyd

ligh

et

Om man inte lyssnar

på varandra och inte

hör vad den andre

har för önskemål då

fungerar ju inte

arbetet.

Lyssnar eller hör

man inte på

varandras

önskemål fungerar

inte samarbetet

Samarbetet

fungerar inte om

man inte

lyssnar.

Lyh

örd

het

5.5 Forskningsetiskt övervägande

Författarna har tagit del av och använde sig av Vetenskapsrådets Codex (2015) som tar

upp etiska övervägande som bör beaktas innan en intervjustudie påbörjas. En etisk

egengranskning genomfördes av studien enligt Etikkommittén sydost för att identifiera

eventuellt behov av en vidare ansökan om etikprövning (Etikkommittén sydost, 2016).

Den etiska egengranskningsmallen gav ingen indikation för vidare etikansökan då

studien undersöker erfarenheter hos personal. Risken för en negativ inverkan på

informanternas fysiska och psykiska hälsa vid deltagande i studien bedömdes som låg

enligt författarna. Nyttan med studien utgörs av en ökad kunskap kring ämnet och det

bedömdes därför att nyttan var större än riskerna. Enligt Helsingforsdeklarationen skall

människans välfärd komma före samhällets och vetenskapens behov (Vetenskapsrådets

Codex, 2015). Studiens etiska övervägande byggde på fyra etiska grundkrav enligt

Helsingforsdeklarationen där informationskravet innebar att författarna informerade

deltagarna om den övergripande planen och syftet med studien och deras uppgift och

villkor för att delta (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna i studien upplystes också om

att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta sin medverkan när som helst utan

ange orsak. Samtliga deltagare som valde att delta fick både skriftlig och muntlig

information om studien och fick skriva på att de samtyckte att delta. Vid intervjun

informerades studiens deltagare om konfidentialitetskravet. Detta innebär att

informationen behandlas konfidentiellt med tystnadsplikt och allt material avidentifieras

och kodas så att ingenting kan härledas till en enskild person. Materialet förvaras så

ingen obehörig kan ta del av dem. Den insamlade data kommer endast användas till

avsedd studie och kommer sedan förstöras enligt nyttjandekravet.

12

6 Resultat

I studiens resultat redovisas operation- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av

intraoperativt teamarbete. Analysen av insamlad data från de tio intervjuerna resulterade

i de fyra temana: Gemensam sak, Gränsöverskridande arbete, Avgränsning och

Interaktion (tabell II). Utvalda citat från intervjudeltagarna presenteras.

Tabell II. Teman och kategorier.

Teman Kategorier

Gemensam sak Patienten i fokus

Gemenskap

Gränsöverskridande

Interaktion mellan professioner

Öppenhet

Avgränsning

Yrkesspecifik kompetens

Begränsad yrkeserfarenhet

Begränsande stress

Interaktion Kommunikation

Tydlighet

Lyhördhet

6.1 Gemensam sak

Gemensam sak framkom som ett tema i operations- och anestesisjuksköterskors

erfarenheter av intraoperativt teamarbete. Att ha ett gemensamt mål med patienten i

fokus ansågs som en viktig del i teamarbetet. För att känna gemenskap krävdes att alla i

teamet såg sig som en del av teamet och inte olika yrkeskategorier. Interaktionen mellan

kollegor påverkade även hur god gemenskapen upplevdes och hur teamarbetet

fungerade.

6.1.1 Patienten i fokus

Operation- och anestesisjuksköterskor beskriver vikten av att ha ett gemensamt mål med

patienten i fokus. För att patienten skulle få en god och patientsäkervård krävdes det att

alla professioner ville samarbeta kring patienten. Ett teamarbete uppfattades betyda att

se patienten och att de arbetade tillsammans för patientens bästa.

”Jag ser nog teamarbete som alla vi som är inne på salen som tillsammans gör

någonting för patientens bästa.” (5)

Patienten ska ses som ett gemensamt ansvar hos operation- och anestesisjuksköterskor.

De efterfrågades även mer vilja av delaktighet kring patientarbetet som skedde

intraoperativt för att patienten skulle uppleva att de var ett gemensamt team som

samarbetade för dennes bästa. Patientens positionering var ett sådant gemensamt

ansvarsområde som synliggjordes där det påtalade önskemål om mer delaktighet mellan

professionerna. Det var även viktigt med ett gott patientbemötande och låta patienten

vara delaktig den korta tiden som de var vakna innan anestesin utfördes. Patienten skall

13

känna sig välkommen och som en del av teamet och få ett ansikte och hälsa på alla som

deltog i teamet.

”När patienten blir delaktig och bjuds in. Det är inte så lång stund den är vaken på

salen, men det är viktigt att de känner sig omhändertagna och välkomna.” (1)

6.1.2 Gemenskap

Flera uttryckte känslan av gemenskap som en betydande del för att uppleva en

teamkänsla. Operation- och anestesisjuksköterskorna beskrev att de var där för en

gemensam sak men med olika ansvarsområden. De beskrev vikten av att se varandra

som ett team inte olika yrkeskategorier. Det påtalades även att det inte blev något bra

teamarbete om de individualiserade sitt arbete. Istället skulle teamet se sig som en

helhet för att känna en gemenskap.

”Det känns ju väldigt bra när det är flyt och vi inte är uppdelade, utan är tillsammans

liksom.” (3)

Flertalet beskrev att det skulle vara känslan om ”vi tillsammans” och inte ”du och jag”.

Om man inte såg sig som ett team så fallerade hela tanken med ett optimalt teamarbete.

Det upplevdes vara en bättre känsla i teamet när arbetet skedde tillsammans därför att

det stärkte gemenskapen. Alla i teamet skulle uppfatta att de hade en viktig funktion och

att de arbetade på lika villor

”Det skapar mer en känsla av att alla är där på lika villkor. Det skapar som en sorts

gemenskap och det stärker. Vi är här för att göra detta tillsammans.” (5)

Många operation- och anestesisjuksköterskor nämnde att när de arbetade jourer och var

en mindre grupp fungerade teamarbetet bättre. De beskrev att när de var färre antal

personal som arbetade tillsammans hjälptes de åt på ett annat sätt och hade en ökad

förståelse för varandra. Informationsflödet dess emellan blev bättre och alla fick

information vilket undvek att det uppstod missförstånd. Alla oavsett profession visade

även engagemang på ett helt annat sätt vilket gjorde teamarbetet lättare och effektivare

och skapade en starkare teamkänsla.

”Jag tycker att det är ett intressant faktum att när man jobbar jour då har vi väldigt bra

teamarbete. Då är det två operationssjuksköterskor, två narkossjuksköterskor och en

narkosläkare och det passar, och ingen mer personal och det går jättebra. Alla hjälper

alla. Alla har förståelse. Det rullar på. Man behöver liksom inte be: Kan du ge mig

det?” (1)

Majoriteten av operation- och anestesisjuksköterskorna beskrev hur deras kollegors

personlighet även påverkade känslan av gemenskap i teamet. Teammedlemmarna

beskrev hur det kunde vara bättre eller sämre gemenskap dem emellan beroende på

personkemi. Personkemin förklarades enbart bero på hur de interagerade med varandras

14

olika personligheter. I vissa fall upplevdes det vara en sämre gemenskap vilket

förklarades och kopplades till att det var personbundet till individer.

”Alltid personbundet. Det beror ju på vilka man jobbar med och hur man, hur man går

ihop helt enkelt.” (6)

6.2 Gränsöverskridande

Gränsöverskridande framkommer som ett framträdande tema från operations- och

anestesisjuksköterskors erfarenheter av intraoperativt teamarbete. Professionerna

efterfrågade ett mer aktivt gränsöverskridande arbete som betydde att de olika

professionerna hjälptes åt och arbetade tillsammans. Det gränsöverskridande arbetet

gynnande även öppenhet i arbetsklimatet på operationssalen. Under analysen framträdde

vikten av att interagera mellan de olika professionerna för ett fungerande teamarbete.

Öppenhet för ett bra arbetsklimat och en god stämning på operationssalen var även

framträdande i analysprocessen för ett välfungerande teamarbete.

6.2.1 Interaktion mellan professioner

Att arbeta över sin professionsgräns uttrycktes som en väsentlig del i det intraoperativa

teamarbetet. Operation- och anestesisjuksköterskor påtalade vikten av att alla i teamet

skulle bidra med sitt kunnande och att teammedlemmarna var ömsesidigt beroende av

varandra. För att de skulle kunna se varandras behov av hjälp krävdes det en öppen

blick för kollegorna i teamet. Det uttrycktes att det var viktigt att se varandras behov av

hjälp och att inte tveka att fråga om hjälp professionerna emellan. Att de samarbetade

över professionsgränserna gjorde arbetet mer effektivt och roligt. Operation- och

anestesisjuksköterskor efterfrågade mer gränsöverskridande arbete tillsammans istället

för att teamet skulle vara uppdelat och arbeta var och en för sig.

”För att kunna nå ett bra resultat är det bra om vi samarbetar i det för annars så blir

det ju väldigt motigt. Det är mycket roligare när man kan jobba tillsammans och man

hjälps åt över gränserna och så.” (2)

För att professionerna skulle uppnå ett gott teamarbete var de av största vikt att alla i

teamet hjälptes åt oberoende av vilken profession man hade. De upplevde att det fanns

mycket arbetsuppgifter där det inte spelade någon roll för vem som utförde uppgiften

utan där samarbete mellan professionerna krävdes. En operationssjuksköterska beskrev

att en god gränsöverskridande situation var när de hjälptes åt från början av

operationsstarten. Hon som operationssjuksköterska hjälpte narkossköterskan och sätta

nål och dropp som hon inte gör vanligtvis och narkossköterskan tvättande patienten med

Descutan. Detta bidrog till ett effektivt och bra teamarbete över professionsgränserna

och en god öppenhet på salen.

”Att det inte är så uppdelat, utan att man flyter lite över gränserna och jag behöver inte

stå passiv och vänta på att det ska bli min tur, utan att man jobbat parallellt och

15

tillsammans med varandra. Nä, jag är operationssköterska jag gör bara detta eller jag

är anestesisköterska, jag göra bara detta som jag upplever att det kan krocka.” (8)

6.2.2 Öppenhet

Samtliga operation- och anestesisjuksköterskor synliggjorde öppenhet i arbetsklimatet

som en viktig aspekt av det intraoperativa teamarbetet. Att teammedlemmarna hade en

positiv attityd smittade av sig och präglade hela stämningen på operationssalen. När de

hade en god ton mot varandra upplevdes arbetet bli mycket roligare och mer effektivt.

En anestesisjuksköterska påtalade vikten av att kunna ha roligt och tillåta skratt i teamet

för att få ett gott och öppet arbetsklimat.

”Allting blir mycket roligare, det blir mycket lättare att jobba. Allting flyter på mycket

bättre, går snabbare, är en mycket mer positiv känsla. Det är roligare att jobba.” (5)

En operationssjuksköterska påtalade även att olika kollegors dagliga välmående och

humör kunde påverka arbetsklimatet. Detta ansågs dock att det skulle lämnas utanför

arbetet och sin professionella arbetsroll, eller talas om i gruppen för att få en större

förståelse.

”Klart alla har sina dåliga dagar, men jag kan ju inte komma hit till jobbet och vara

arg på mina kollegor som inte har gjort någonting eller så, för det tycker jag man

lämnar utanför eller så säger man det att idag är en dålig dag.” (8)

En främjande del för att stärka ett öppet och positivt arbetsklimat synliggjordes även

genom att de kunde berömma varandra inom teamet. Berömmet handlade om att tala om

för sina kollegor när det gjort något som var bra. En positiv kommentar kunde även

användas för att höja en teammedlem som ansågs behöva det vid en speciell ansträngd

situation vilket kunde påverka teamarbetet till det bättre.

”Jag tycker också det är trevligt när man säger tack så mycket till varandra efter

dagen. Bra jobbat. Kul att jobba med dig. En känsla av att om man bjuder på det själv

så får man igen det. Jag brukar försöka.” (1)

6.3 Avgränsande

Operationsmiljöns komplexa teamsammansättning kunde vara avgränsande där flera

professioner med olika yrkesspecifika kompetenser möts i team. I vissa situationer

krävdes det fokus på sin yrkesspecifika del vilket gjorde att de inte kunde ha ett

helhetsperspektiv för sina kollegors arbete. Olika lång yrkeserfarenhet var även något

som påverkade avgränsningen av sin specifika del vilket medförde en svårighet att inte

se utöver sin egen profession. Stress framkom även som en avgränsning mellan

professionerna och påverkade det kollegiala bemötandet i teamet.

16

6.3.1 Yrkesspecifik kompetens

Operationsmiljön sågs som komplex eftersom flera professioner med olika utbildning

och kunskapsområden möts för att arbeta tillsammans i ett team. En del av

arbetsuppgifterna som utfördes var specifika och gick inte alltid att samarbeta kring.

Operations- och anestesisjuksköterskor har helt skilda kompetensbeskrivningar som är

specifika för sitt område där var och en ansvarade för sin del.

”Vi har inte samma kompetensbeskrivning, det har vi inte. Det skiljer sig. Vi gör olika

saker, vi har olika uppgifter.” (2)

I vissa situationer krävdes det enbart fokus på sitt eget område och hade då svårt för att

få en blick för helheten och för de andra professionernas arbete. Det uttrycktes som en

svårighet för teamarbetet att man lätt hamnade i sitt eget område och prioriterade det

som de viktigaste arbetsuppgifterna.

”Ibland händer det att man har, då har man dålig koll på vad som händer förutom det

som händer just inom min del av det jag ska göra. Då tror jag att man kanske känner

det som ett hinder liksom i teamarbetet. Då är man soloarbetare plötsligt.” (5)

En förutsättning för teamarbetet var att alla i teamet respekterade varandras professioner

och visste vad den andra hade för yrkeskunskap. Hade de inte insikt i andras delar av

arbetet kunde det vara ett hinder för teamarbetet. Förståelsen för varandras arbete kunde

då bli mindre god.

”Ja, att alla i teamet vet vad de andra har för yrkeskunskap och att man respekterar

och låter den utöva det och ingen är mer eller mindre inne på salen.” (1)

Det var även viktigt att bli medveten om den kunskap professionerna hade gemensamt

men även veta vad som var specifikt för den egna professionen. För att samarbetet

skulle fungera krävdes att var och en tog ansvar och utvecklade skicklighet och

kunnande i sin specifika del. För att teamarbetet skulle bli optimalt krävdes det också att

se vad gränsen gick för sin egen kompetens och där det fanns gemensamma

arbetsuppgifter där samarbete behövdes.

”Man har ganska inrutade roller, att man har kunskap kanske om just den biten som är

specifikt. Om man tänker att det är en uppgift som inte är områdesspecifik för mig så

spelar det ingen roll kanske vem som gör vad.” (5)

Många ansåg operationsteamet som en komplex och svår teamsammansättning med

dess olika professioner. Anestesisjuksköterskan, operationssjuksköterskan och

undersköterskan beskrevs som kärnan i teamet. En operationssjuksköterska berättade att

hon upplevde att operatören hade svårt att komma in i teamet och ses som en självklar

del av det. En anestesisjuksköterska påtalade att de kunde blivit bättre om de blivit

bemötta som en arbetsplats genom att mer aktivt dela lokaler och på så viss fått en

starkare gemenskap och tillhörighet mellan professionerna.

17

”Den starkaste teamgruppen det är ju anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor

och undersköterskor som är pass på sal. Det är kärnan. Så ser jag det. De andra blir

tillfälliga besökare och ändå är det kirurgen som dikterar villkoren, så att det, det är en

märklig gruppdynamik.” (1)

6.3.2 Begränsad yrkeserfarenhet

Operation- och anestesisjuksköterskor påtalade att yrkeserfarenheten påverkade

teamarbetet genom att de som var nya i sin yrkesroll enbart fokuserade på sitt område.

Att vara ny i sin yrkesroll gjorde att de var fullt upptagna med att ha kontroll på sin del

och hade svårt att se utöver sin egen profession. De vågade heller inte ta en självklar

plats i teamet och ställa frågor på grund av att de skulle uppfattas som okunniga.

”Tyckte själv i början att det var svårt att säga ifrån, att säga saker högt för jag var inte

riktigt säker på hur vi gjorde. Då vågar man inte sätta ner foten. Eller ställa någon

fråga man är rädd att det ska låta dumt och att man inte fattar.” (1)

Med tiden och erfarenheten växte operation- och anestesisjuksköterskorna in i sin

yrkesroll och kunde bidra till samarbetet i teamet på ett mer aktivt sätt. Genom

erfarenhet beskriver dem att det inte enbart fokuserade på sin del utan kunde mer få en

överblick på sina kollegors arbete. Detta gjorde att det fick en helt annan helhetsbild

över salen och kunde vara behjälplig på ett annat vis. Med en ökad yrkeserfarenhet

vågade de även ta mer plats i teamet genom att synas och höras mera.

”Men annars är man ju väldigt smal i början och kollar på sina grejer… Med åren så

kommer man väl mer till att få det här perspektivet att man kan hjälpa till på ett annat

sätt.” (7)

6.3.3 Begränsande stress

Många av operation- och anestesisjuksköterskorna menade att stress var en faktor som

påverkade och försämrade teamarbetet. Samarbetet dem emellan blev sämre och

bemötandet försämrades. Detta kunde ses genom att kommunikationen försämrades och

de blev kortare och otrevligare i tonen när det tilltalade varandra.

”Oftast blir det ju sämre och många blir ju kort i tonen och otrevliga och inte alltid lika

tillmötesgående.” (4)

Vid stress påtalade de att hjälpsamheten i teamet minskade och de hann heller inte

uppmärksamma varandras behov av hjälp. De synliggjorde bristen av personal och ett

väl optimistiskt operationsprogram som den grundläggande orsaken till att de blev en

tidspress vilket ledde till att dem blev stressade. Vid stress upplevdes det att samarbetet

försämrades vilket innebar att de inte arbetade med varandra utan parallellt. Stressen

medförde även att de olika professionerna avgränsade sig till sitt eget arbetsområde och

hade enbart fokus på det.

18

”Stress kan nog vara en sådan faktor. Att man blir sämre på att samarbeta för att då

blir det mer fokuserat på det där området som man själv har hand om och ansvar för…

Då känner man att man inte hinner med och resurserna är knappa. Då blir det ju

mindre fokus av det där teamarbetet och det märks ju tydligt tycker jag.” (2)

6.4 Interaktion

Interaktion genom kommunikation synliggörs som en väsentlig och viktig del för ett

fungerande intraoperativt teamarbete. Att vara tydlig i sin kommunikation anses vara av

största vikt för att den skall uppfattas korrekt och nå fram till mottagaren. Temat

interaktion illustreras av kategorierna Kommunikation, Tydlighet och Lyhördhet.

6.4.1 Kommunikation

Operation- och anestesisjuksköterskor betonade vikten av att kommunicera med

varandra för att samarbetet i teamet skulle underlättas och fungera. Kommunikation i

teamet ansågs som nyckeln till ett bra teamarbete. Att tala med varandra uttrycktes av

dem flesta som en väsentlig del för att samarbetet skulle bli tryggt och patientsäkert.

När kommunikationen var bristfällig synliggjordes det att information gick förlorad och

resulterade i att fel uppstod. Därför påtalades vikten av att delge varandra kontinuerlig

information för att samtliga i teamet skulle få ta del av och uppfattade den.

”Jag tycker att det som påverkar teamarbetet bäst det är om man har en bra

kommunikation. Det kan ju hända saker på vägen, men då måste man ju lösa dom

problemen, men så länge man pratar med varandra så brukar det, så brukar det gå bra.

Kommunikationen är viktig.” (1)

Flertalet påtalade att kommunikationen mellan professionerna var viktig för teamarbetet

och hade önskemål om att den även kunde förbättras. Det efterfrågades även att mer

aktivt kommunicera med och mellan varandras professioner. Operation- och

anestesisjuksköterskorna beskrev kommunikationen mellan professionerna som en

förutsättning för ett fungerande teamarbete. Således ansågs inte teamarbetet fungera om

inte kommunikationen fungerade dess emellan.

”Vi skulle kunna prata mer med varandra än vad vi gör. Vi behöver ju inte vara så där

tysta att operationssidan står nere vid fötterna och pratar med varandra där nere och vi

uppe vid huvudet pratar med varandra där uppe liksom utan att man har lite mer

dialog.” (2)

Kommunikationen mellan professionerna ansågs även vara särskild viktigt då det fanns

situationer när inte alla professioner hade en överblick över salen. Det kunde handla om

att anestesisjuksköterskan satt avskärmad bakom operationsskynket och inte såg vad

som skedde på andra sidan och i sådana fall kunde kommunikationen vara avgörande.

”Och har man stora skynken hängande till exempel då är det ännu viktigare att vi

pratar med varandra så att man vet var vi är någonstans, vad är det som händer?” (5)

19

6.4.2 Tydlighet

Tydlighet i kommunikationen framkom som en betydande faktor i teamarbetet hos

operation- och anestesisjuksköterskorna. Att vara tydlig i sina behov och önskemål

ansågs underlätta teamarbetet. De betonade vikten av att tala högt och tydligt så att alla

på salen hörde den information som skulle förmedlas. En operationssjuksköterska

betonade vikten av mer korta, raka kommandon för att informationen skulle bli tydlig

och trygg och inte kunna misstolkas.

”Det är viktigt att man är tydlig i kommunikationen, kanske nästan rak, nästan så man

låter kortfattad, för att det ska bli tydligt. Man tänker sig som militären som har korta

kommandon. Man får nästan ta sig den kommunikationsformen för att alla ska lyssna

och alla ska hänga med.” (1)

I det intraoperativa arbetet kunde teamet bestå av många teammedlemmar vilket gjorde

det ännu viktigare med en tydlighet så att alla i teamet uppfattade den information som

delgavs. Vid akuta situationer ansågs tydlighet i kommunikationen vara särskilt viktig

för att teamarbetet skulle fungera och att missförstånd skulle undvikas. För att

samarbetet mellan professionerna skulle fungera bra var en tydlig kommunikation dess

emellan betydelsefull och det påtalades även användas mer inom teamet.

”Så man kommer tillbaka där till kommunikationen där… Att den är tydlig. Det är det

som är viktigast för ett bra samarbete.” (8)

6.4.3 Lyhördhet

Lyhördhet ansågs som en förutsättning för en fungerande kommunikation hos

operation- och anestesisjuksköterskorna. Om de inte var lyhörda för varandras behov

och önskemål påverkade det teamarbetet negativt. Att de lyssnade aktivt på den

informationen som försöktes förmedlas var viktigt och att den även uppfattades och

bekräftades.

”Att man lyssnar på det som sägs och även att man ser till att det man säger… Att den

andre förstår eller hör. Det är väl mest det som är bra kommunikation.” (8)

Flertalet operation- och anestesisjuksköterskor påtalade vikten av lyhördhet mellan

professionerna. Det var viktigt att lyssna in varandras arbete för att kunna vara

behjälplig när det uppstod svårigheter för den ena eller andra professionen. Det ansåg att

lyssna in varandras behov och arbete var en viktig egenskap. Att vara närvarande och

fokuserad beskrevs som betydelsefullt för att teamarbetet skulle fungera och

informationen skulle nå fram.

”Att jag är lyhörd för eventuella svårigheter med sövning och aspekter som jag kanske

är dålig på att se. För det är inte riktigt det jag jobbar med, men då måste jag ju lyssna

in.” (10)

20

7 Diskussion I föreliggande studie användes en kvalitativ intervjustudie med en manifest

innehållsanalys. Under metoddiskussionen tas studiens metod, förförståelse och

överförbarhet upp där fördelar och nackdelar diskuteras. Under resultatdiskussionen

diskuteras de mest framträdande delarna ur resultatet.

7.1 Metoddiskussion

För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats i form av en intervjustudie

med semistrukturerade frågor för att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors

erfarenheter av intraoperativt teamarbete. Metoden gav utrymme för att undersöka

erfarenheter inom ämnet och få en djupare, mer detaljerad information om människors

upplevelser, åsikter, uppfattningar, kunskap och känslor (Kvale & Brinkmann, 2009).

Observationer med uppföljande intervjuer kunde också varit aktuellt eftersom det skulle

kunna ge en djupare förståelse för fenomenet i studien. Detta på grund av att en

observation kan visa hur människor agerar och interagerar i det intraoperativa arbetet

eftersom det kan vara skillnad mellan ord och handling (Holloway & Wheeler, 2002).

Därför kan det vara en nackdel med en intervjustudie eftersom det kan vara skillnad på

det informanterna säger och sedan hur de egentligen agerar i verkliga livet. Fördelen

med en intervjustudie är dock att man kan få mycket information från deltagarna och att

få en chans att ställa följdfrågor för att informanten ska kunna utveckla det sagda.

En intervjuguide med semistrukturerade öppna frågor ansågs vara fördelaktig eftersom

informanterna kunde beskriva upplevelsen av teamarbete med egna ord (Holloway &

Wheeler, 2002). Däremot anses inte strukturerade intervjuer lämpliga i en kvalitativ

metod för att det inte ges möjlighet att utveckla och på så vis begränsar informanten att

fritt uttrycka sig. Intervjuguiden hjälpte till att skapa en struktur i intervjuprocessen och

följdes i alla intervjuer för att försäkra sig om att samla in liknande typ av data i alla

intervjuerna (Polit & Beck, 2007). Intervjuarnas funktion under intervjun har även varit

att uppmuntra informanterna och beskriva sina erfarenheter inom ämnet. Fördelen med

att använda sig av intervjuer var att vi hade möjlighet att låta informanterna utveckla

eller förtydliga vissa delar i det dem berättade.

En fördel var att båda författarna deltog under samtliga intervjuer, då en kunde vara

aktiv intervjuare och den andra passiv som kunde ställa följdfrågor. Detta kan emellertid

även ha varit mindre fördelaktigt att båda författarna medverkade i intervjuerna

eftersom informanten kan ha känt sig i underläge under intervjun (Holloway &

Wheeler, 2002). Att intervjuerna spelades in kan även ha påverkat deltagarna negativt

för att de kände sig obekväma och besvärade i situationen (Kvale & Brinkmann, 2009).

I början av intervjun kunde det upplevas en nervositet hos informanterna som sedan

avtog under intervjuns gång.

En nackdel i studien kan vara att författarna inte hann genomföra någon provintervju på

grund av tidspress vilket kan ha påverkat utformningen av en optimal intervjuguide och

intervjuteknik. En provintervju kunde förmodligen gjort att författarna blivit mer vana

21

att intervjua. Däremot diskuterades frågorna med handledaren och justerades för att

uppfylla syftet i studien.

Intervjuerna utfördes i lugnt och avskilt rum på operationsavdelningen. Polit och Beck

(2007) påtalar vikten av att intervjuer sker i en lugn miljö utan störande faktorer.

Tanken var från början att intervjuerna skulle ta mellan 30-60 minuter men den verkliga

tiden blev kortare än planerat och varade mellan 20-45 minuter. Detta kan ha flera

orsaker som att informanten inte kunde ge mer information kring ämnet eller vara mer

utvecklande i sitt svar men även på vår förmåga att intervjua. Efter att intervjuerna lästs

igenom och analyserats visade det sig att längden på intervjun inte var kopplat till

innehållets kvalité och svar på syftet. Inledningsvis genomfördes sex intervjuer där

materialet analyserades, för att få ytterligare variationer och beskrivningar av fenomenet

i studien genomfördes ytterligare fyra intervjuer.

För att försöka få en jämlik könsfördelning var målet att få lika andel män som kvinnor

att delta i studien. Deltagarna i studien bestod av fyra män och sex kvinnor vilket anses

spegla hur den verkliga populationen ser ut inom liknande verksamheter som

operationssjukvård. Intervjudeltagarna hade arbetat mellan 5 månader till 27 år som

operations- eller anestesisjuksköterska. Variationen av arbetslivserfarenheten ökar

trovärdigheten enligt Graneheim och Lundman (2004). Genom att ha en bredare

variation på deltagarnas erfarenheter, ålder och kön ges en fylligare beskrivning av

fenomenet.

Graneheim och Lundman (2004) beskriver begreppet överförbarhet vilket innebär

möjligheten att överföra resultatet till andra liknande grupper eller situationer. För att

kunna bedöma överförbarheten har författarna noggrant beskrivit urval, deltagare,

datainsamling och analys. Det är trots detta läsaren som avgör huruvida studiens resultat

är giltigt och i vilken utsträckning studiens resultat kan användas i andra situationer.

Studiens resultat anses kunna användas och vara överförbart på andra områden inom

hälso- och sjukvård men även på andra verksamheter där arbetet sker i team. Studiens

resultat visar att teamarbete bland annat handlar om god kommunikation, samarbete

mellan olika professioner och förståelse och respekt för varandra. Generellt sätt är detta

inte egenskaper som är unika just för teamarbete inom operationssjukvård utan för

teamarbete överlag oberoende av kontext.

Vår strävan var inledningsvis att nå en latent innehållsanalys enligt Graneheim och

Lundman (2004). Analysen visade sig hamna på en mer textnära och beskrivande nivå

varför en manifest innehållsanalys valdes istället. Intervjuerna transkriberades

ordagrant. Samtliga intervjuer lästes igenom flera gånger för att bekanta oss med

materialet och analysprocessen genomfördes tillsammans. Varje steg i analysen

diskuterades gemensamt och det reflekterades även över olika sätt att se och förstå

materialet. Det handlade även om att koder, kategorier överensstämde med textens

innehåll. Under analysprocessen har mycket arbete lagts på att ta ut meningsenheter

som motsvarar syftet på ett korrekt sätt. Lundman och Graneheim (2008) menar att

koder och kategoribenämning blir stärkta och mer framträdande när analysprocessen

22

sker på detta sätt vilket ökar tillförlitligheten i resultatet. Detta för att även inte riskera

att få för breda meningsenheter med flera betydelser eller för små enheter vilket ökar

trovärdigheten i resultatets innehåll (Graneheim & Lundman, 2004). Analysmaterialet

har även under hela analysprocessen diskuterats med handledaren som gett feedback

och kommentarer vilket kan stärka trovärdigheten av resultatet. Citat från intervjuerna

har använts för att kunna bedöma giltigheten av resultatet. Med yrkeserfarenhet och

studier till specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård finns en viss förkunskap

inom ämnet. Denna förförståelse kan därför ses färga resultatet till viss del. I en

kvalitativ studie kan förförståelsen ha två sidor, den kan bidra till att man kan förstå mer

och ge styrka åt studien men den kan även hindra öppenheten och därmed vara en börda

(Malterud, 2009). Förmodligen kan vi inte vara helt opåverkade av vår förförståelse

men har i enlighet med Malterud (2009) arbetat aktivt med att försöka vara medvetna

om vår förförståelse och diskuterat den under studiens gång för att inte begränsa olika

perspektiv. Under intervjun kunde även viktiga faktorer för teamarbete kännas igen men

där intervjuarna ändå var öppna för det som framkom och visade ett starkt intresse av

vad som mer kunde rymmas i fenomenet. Intresset bibehölls genom att följdfrågor

ställdes för att kunna få informanterna till att utveckla sin erfarenhet ytterligare för att få

fram ny och viktig kunskap inom området. Detta skulle kunna vara en fördel med den

öppenhet som författarna har haft gentemot deltagarna och på så vis inte prägla

resultatet vilket ökar trovärdigheten i studien.

7.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka operation- och anestesisjuksköterskors erfarenheter

av intraoperativt teamarbete. De mest framträdande delarna i resultatet kommer att

diskuteras i förhållande till tidigare forskning och teoretisk referensram.

Operationsmiljön framkommer som komplex där ett flertal professioner möts med olika

kompetenser och ska samarbeta i team. Detta kan kopplas till systemteorin som ser

teamet som en organiserad helhet som består av samverkande delar (Öquist, 2008).

Operationsteamet kan således ses som en helhet där professionerna utgörs av de

samverkande delarna. För att operationsteamet skall kunna utföra ett teamarbete krävs

en gemensam målbild med patienten i fokus. Detta är något som resultatet av denna

studie visar. Detta framstår som en viktig aspekt för att patienten ska få en god och

patientsäkervård. Enligt Björn och Lindberg-Boström (2008) är det viktigt att skapa en

god kontakt med patienten den korta tid som denne är vaken innan operationen för att

patienten skall känna sig bekräftad, väl omhändertagen och för att teamarbetet ska

fungera väl. Både operations- och anestesisjuksköterskorna i denna studie önskar mer

delaktighet kring patientarbetet som sker intraoperativt. Patienten ska ses som ett

gemensamt ansvar mellan alla professionerna där patientens positionering på

operationsbordet tas upp som en aspekt där mer samarbete krävs. Mitchell et al. (2011)

menar att operationssjuksköterskan ska vara patientens advokat och stämma av och

medverka till patientens positionering för att patienten ska känna sig väl omhändertagen

och ha en god komfort under operationen. Alfredsdottir och Bjornsdottir (2008)

beskriver hur sjuksköterskorna på operationssalen ska skapa varm, respektfull och säker

23

miljö för patienten vilket anses som grundläggande för patientens välbefinnande och

säkerhet. Att hälsa på patienten bidrar till en öppen och vänlig atmosfär med patienten i

fokus. I likhet med resultatet i föreliggande studie påtalas ett gott patientbemötande som

en viktig aspekt. Detta genom att hälsa patienten välkommen och att se patienten som

en del av teamet.

Xyrichis och Ream (2008) anser att för att kunna bedriva ett bra teamarbete inom den

perioperativa vården krävs att teammedlemmarna visar respekt för varandras

professioner och kunskaper. Gemenskapen i teamet blir starkare om det finns en tillit till

varandra och att teammedlemmarna har en god kommunikation sinsemellan. Denna

studies resultat visar att operations- och anestesisjuksköterskorna ser känslan av

gemenskap som en viktig komponent för att uppleva en teamkänsla. Alla i teamet ska

ses ha en viktig funktion och att arbeta på lika villkor anses betydelsefullt för ett

välfungerande teamarbete. Professionerna är ömsesidigt beroende av varandra och ska

respektera varandra och dess kunskap. Detta ömsesidiga beroende kan även ses inom

systemteorin där alla delar i systemet hänger ihop och att ingen del är viktigare än

någon annan (Lundahl & Öquist, 2002). Det gäller att individen ändrar sitt perspektiv

från individen, till individen i sitt sammanhang för att möjliggöra nya perspektiv och

lösa problem i teamet. Resultatet i studien visar att det inte blir något bra teamarbete om

man individualiserar sitt arbete utan måste se sig och teamet som en helhet. Det är

viktigt för teamarbetet att alla professioner ser sig som att ”vi” ska uträtta något, inte

”du och jag”. Enligt Collin, Paloniemi och Mecklin (2010) måste professionerna dela

ansvaret och stödja varandra och ta bort den individuella arbetskulturen inom

sjukvården för att få ett fungerande teamarbete. Teamarbetet beskrivs särskilt väsentligt

när det sker någon oförutserbar händelse då det kräver att alla hjälps åt och arbetar

tillsammans för att lösa problemet.

Gränsöverskridande arbete mellan professionerna framkommer i resultatet som en

betydande del för ett fungerande teamarbete. Professionerna efterfrågar öppenhet för ett

mer aktivt gränsöverskridande arbete för att arbetet skall bli patientsäkert, effektivt

vilket också främjar till öppenhet i arbetsklimatet. Silén-Lipponen, Tossavainen,

Turunen och Smith (2005) visar att samarbete mellan och över professionsgränserna

reducerar fel och misstag vilket på så viss ökar patientsäkerheten. Även Björn och

Boström (2008) menar att det som är avgörande för ett bra teamarbete är att alla

professioner måste samarbeta och vara aktiva och hjälpas åt. Samarbetet mellan

professionerna anses ge ett mer effekt och roligare arbete som ger ett positivt

arbetsklimat. Detta kan även ses i en studie av Xyrichis och Ream (2008) som menar att

ett välfungerande teamarbete leder till en bättre mental hälsa och välmående hos

teammedlemmarna. Både i föreliggande studie och i Collins et al. (2008) studie hävdas

att en god atmosfär är grundläggande för att teamet ska känna sig trygga och känna

välbefinnande i sin arbetsmiljö.

I studiens resultat påtalar operation- och anestesisjuksköterskorna vikten av att alla

hjälps åt oavsett vilken profession man har. De beskriver att det finns en stor del

arbetsuppgifter som inte är yrkesspecifika och har då inte någon betydelse för vem som

24

utför dem. Detta kan även ses i Collin et al. (2008) studie som menar att även fast vi har

specifika yrkeskompetenser med tillhörande uppgifter så krävs det att professionerna

har en hjälpande attityd och kan bistå utanför sin egen profession. I denna studies

resultat tar flertalet operation- och anestesisjuksköterskor upp hur betydelsefullt en

positiv attityd är som att vara glad, öppensinnad och kunna skratta tillsammans för ett

gott teamarbete. Denna attityd ses smitta av sig mellan teammedlemmarna och präglar

hela stämningen på operationssalen. Nurok et al. (2011) påtalar däremot hur en dålig

stämning på salen mellan de sterilklädda teammedlemmarna riskerar påverka

patientarbetet negativt. Ett störande beteende uppfattas vanligt i operationsmiljön. Det

medför en hämmad kommunikation och försämrar teammedlemmarnas relation vilket i

sin tur försämrar teamarbetet (Rosenstein & O`Daniel, 2006).

Interaktion genom kommunikation framkommer som en del av resultatet vilket

uppfattas som en förutsättning för ett bra och välfungerande teamarbete.

Kommunikationen anses som nyckeln till ett bra teamarbete. Att professionerna talar

med varandra uttrycks som en väsentlig del för att samarbetet ska bli tryggt och

patientsäkert. Detta överensstämmer med Riley och Manias (2006) som identifierar god

kommunikation som en faktor som måste fungera för att ett team ska kunna bedriva ett

teamarbete med en god och patientsäker vård. En god kommunikation bidrar även till en

trevlig stämning mellan teammedlemmarna. Awad et al. (2005) påtalar vikten av en bra

kommunikation i operationsteamet. Om kommunikationen brister och fel uppstår inom

operationsteamet kan medföra katastrofala medicinska följder och äventyra patientens

säkerhet. I denna studie uttrycker operation- och anestesisjuksköterskor önskemål om en

mer aktiv och förbättrad kommunikation mellan olika professioner. Teamarbetet ses inte

fungera om det inte har en fungerande kommunikation dess emellan.

I den aktuella studien framkommer tydlighet som en viktig faktor i kommunikationen.

Operation- och anestesisjuksköterskor betonar vikten av att tala högt och tydligt så att

kommunikationen blir trygg och inte kan misstolkas. Ovanstående resonemang visar

även en studie av Nestle och Kidd (2006) i vilken vikten av att prata tydligt med

varandra och undvika att mumla. Språket ska även vara artigt och ha en god ton för att

kommunikationen ska bli god och för att teamarbete ska fungera. I Nestle och Kidd

(2006) studie upplever operationssjuksköterskorna ett missnöje av den

kommunikationen som råder inom deras operationsteam och påtalar att den kan

förbättras. Enligt Mitchell et al. (2011) och Nestle och Kidd (2006) så påverkas vi

oavsett vilken sorts kommunikation vi möts av. Sättet som budskapet förmedlas på är av

stor betydelse och även för innebörden i informationen.

I studiens resultat betonas tydlighet som en viktig aspekt för att alla i operationsteamet

ska uppfatta informationen som delges. Detta överensstämmer med Mitchell et al.

(2011) som påtalar vikten av att informationen måste delas mellan alla teammedlemmar

för att teamarbetet ska vara effektivt. Det krävs en aktiv kommunikation genom

interaktion mellan samtliga teammedlemmar och professioner om händelser och

moment under operationen för att operationen ska bli patientsäker (Riley & Manias

2006). I den aktuella studiens resultat anser operation- och anestesisjuksköterskorna

25

lyhördhet som en förutsättning för en fungerande kommunikation. Att de är närvarande

och öppna för den information som förmedlas är viktigt och att den även uppfattas och

bekräftas. Detta i enlighet med Nestle och Kidd (2006) som menar att lyssna aktivt är en

väsentlig del för att kommunikationen ska vara effektiv. En tvåvägskommunikation

anses viktigt för att kunna få informationen bekräftad där mottagaren visar att den

uppfattat informationen som delgetts. I denna studie framkommer att de som var nya i

sin yrkesroll avgränsade sig. Det berodde på att de var fullt upptagna med att fokusera

på sitt eget område. Detta styrks även av Gillespie, Chaboyer och Fairweather (2012)

som visar att mindre erfarna teammedlemmar tenderar att fokusera så sitt område vilket

kan leda till begränsad situationsmedvetenhet och påverka hur säker kommunikationen

blir. Det är av största vikt för ett bra teamarbete och en god interaktion genom

kommunikation att inte låta hierarkins maktinverkan få hindra kommunikationen inom

operationsteamet (Collin et al., 2010; Nestle & Kidd, 2006; Mitchell et al., 2011).

Oavsett vilket profession och erfarenhet man har är det viktigt att våga utrycka

eventuella fel och risker för att undvika vårdskada. Resultatet i studien påtalar vikten av

att alla ska våga ta plats i teamet oavsett profession och erfarenhet för att teamarbetet

ska bli välfungerande vilket resulterar i en god och säker vård för patienten.

7.3 Slutsats och klinisk implikation

Studien visar att intraoperativt teamarbete är en komplex sammansättning av flera

professioner där operation- och anestesisjuksköterskor ingår. Det anses därför viktigt att

teamet har ett gemensamt mål med patienten i fokus. Ett bra teamarbete kräver mycket

av den enskilda teammedlemmen som måste interagera med övriga i teamet där även

personkemin påverkar. Ett fungerande teamarbete kräver ett gränsöverskridande arbete

mellan professioner som måste hjälpas åt. Därför är det också en förutsättning att ha

ömsesidig respekt för varandra och deras olika yrkeskompetenser. En stark känsla av

gemenskap och vara där på lika villkor framkommer som en central del i studien för en

god teamkänsla. Öppenhet och en positiv attityd anses främja ett gott teamarbete vilket

smittar av sig och präglar arbetsklimatet. För att arbetet skall bli effektivare och för att

patienten ska få en god vård med färre misstag vilket bidrar till en ökad patientsäkerhet,

framstår en god och tydlig kommunikation som en grundläggande del av teamarbetet.

Med stöd i studiens resultat anses det finnas en vinst för teamkänslan och gemenskapen

om man försöker sammanföra professionerna till att inte vara så uppdelade.

Teamträning skulle även kunna vara en möjlighet till att utveckla teammedlemmarna

genom att de praktiska och teoretiska kunskaperna som redan finns i teamet används

tillsammans med andra färdigheter som kommunikation, situationsmedvetenhet och att

framförallt medvetandegöra egna och andras reaktionsmönster i teamet. Dessutom kan

en struktur i form av riktlinjer och mallar som exempel WHO:s checklista för en säker

kirurgi kunna förbättra och underlätta kommunikationen i teamet. Genom att använda

sig av WHO:s checklista som ett korrekt instrument skulle även kunna göra att det blev

lättare att följa och initiera som ny medarbetare. Föreliggande studie tar enbart upp

operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av intraoperativt teamarbete. Det

finns all anledning till fortsatta studier inom ämnet teamarbete där även operatörens

erfarenheter av teamarbete anses kunna tillföra betydelsefull kunskap om

26

operationsteamet. Detta skulle ge en bredare insikt i de olika professionernas

erfarenheter av teamarbete. Detta skulle även kunna öka förståelsen för varandras

yrkesroller och på så vis förbättra teamarbetet vilket resulterar i en bättre och säkrare

vård för patienten.

27

Referenser

Alfridsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the operating

room. Journal of Advanced Nursing, 61(1), 29-37.

Arakelian, E., Gunningberg, L., & Larsson, J. (2011). How operating room efficiency is

understood in a surgical team: a qualitative study. International Journal for Quality in

Health Care, 23(1), 100-106.

Awad, S. S., Fagan, S. P., Bellows, C., Albo, D., Green-Rashad, B., De la Garza, M., &

Berger D. H. (2005). Bridging the communication gap in the operating room with

medical team training. The American Journal of Surgery, 190, 770-774.

Björn, C., & Lindberg-Boström, E. (2008). Theatre nurses’ understanding of their work.

A phenomenographic study at a hospital theatre. Journal of Advanced Perioperative

Care, 3(4), 148-155.

Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. Ingår i A.

Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén, (red.), Omvårdnad på

avancerad nivå: Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s.63-101).

Lund: Studentlitteratur.

Coe, R. & Gould, D. (2008). Disagreement and aggression in the operating theatre.

Journal of advanced nursing, 61(6), 609-618.

Collin, K., Paloniemia, S., & Mecklin, J-P. (2010). Promoting inter-professional

teamwork and learning – the case of a surgical operating theatre. Journal of Education

and Work, 23(1), 43-63.

Dåvoy, G. M., Eide, P. H., & Hansen, I. (red.). (2012). Operationssjukvård -

operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Etikkommittén sydost. (2016). Etisk egengranskningsmall. Hämtad 2016-01-20 från

http://www2.bth.se/hal/eksydost.nsf/sidor/e084d4bc55b19982c1257a86003d6764?Open

Document

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Gardezi, F., Lingard, L., Espin, S., Whyte, S., Orser, B., & Baker, R. (2009). Silence,

power and communication in the operating room. Journal of Advanced Nursing, 65(7),

1390-1399.

28

Gillespie, B. M., Chaboyer, W., & Fairweather, N. (2012). Interruptions and

Miscommunications in Surgery: An Observational Study. AORN Journal, 95(5), 576

590.

Gillespie, B. M., Chaboyer, W., Longbottom, P., & Wallis, M. (2009). The impact of

organisational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative

study. International Journal of Nursing Studies, 47(6), 732-741.

Gillespie, B.M., Gwinner, K., Chaboyer, W., & Fairweather, N. (2013) Team

communications in surgery - creating a culture of safety. Journal of interprofessional

care, 27(5), 387-393.

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing

reserarch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24(2), 105-112.

Gustafsson, Å. B. (2014). Specialistsjuksköterska med inriktning mot

operationssjukvård. L. Nordgren & S. Almerud- Österberg, (red.), Att bli

specialistsjuksköterska eller barnmorska- utbildningar för framtiden 1:a uppl. (s. 155-

173). Lund: Studentlitteratur.

Halverson, A. L., Casey, J. T., Andersson, J., Anderson, K., Park, C., Rademaker, A.

W., & Moorman, D. (2011). Communication failure in the operating room. Surgery,

149(3), 305- 310.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research for nurses. Oxford: Blackwell

Sciences.

Hu, Y-Y., Arriaga, A. F., Peyre, S. E., Corso, K. A., Roth, E. M., & Greenberg, C. C.

(2012). Deconstructing intraoperative communication failures. Journal of surgical

research, 177(1), 37-42.

Hull, L., Arora, S., Aggarwal, R., Darzi, A., Vincent, C.A., & Sevidalis, N. (2012). The

impact of nontechnical skills on technical performance in surgery: a systematic review.

Journal of the American College of Surgeons, 214(2), 214-230.

Hurlbert, S.N., Garrett, J. (2009). Improving operating room safety. Patient safety in

surgery, 3(1), 1-6.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Leach, L. S., Myrtle, R. C., & Weaver, F. A. (2011). Surgical teams: role perspectives

and role dynamics in the operating room. Health Services Management Research, 24(2),

81-90.

29

Lind, J-I. (2009). Teambaserade strukturer – en möjlig utvecklingsriktning. I. J. Berlin,

E. Carlström & H. Sandberg (red.), Team i vård, behandling och omsorg. Erfarenheter

och reflektioner (s.190-216). Lund: Studentlitteratur.

Lingard, L., Espin, S., Whyte, S., Regehr, G., Baker, G.R., Reznick, R., Bohnan, J.,

Orser, B., Doran, D., & Grober, E. (2004). Communication failures in the operating

room: an observational classification of recurrent types and effects. Quality Safety

Health Care, 13, 330-334.

Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Perioperativ vård- att förena teori och praxis. (2:a

uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C., & Öquist, O. (2002). Idén om helheten-utvärdering på systemteoretisk

grund. Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., & Hällgren- Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I. M.

Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård1:a uppl. (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

Makary, M.A., Sexton, J.B., Freischlag, J.A., Hotzmueller, C.G., Millman, E.A.,

Rowen, L., & Pronovost, P.J. (2006). Operating Room Teamwork among Physicians

and Nurses: Teamwork in the eye of the beholder. Journal of the American College of

Surgeons, 202(5), 746-752.

Malterud, K. (2009). Kvalitativ metoder i medicinsk forskning En introduktion. Lund:

Studentlitteratur.

McCulloch, P., Mishra, A., Handa, A., Dale, T., Hirst, G., & Catchpole, K. (2009). The

effects of aviation-style non-technical skills training on technical preformance and

outcome in the operating theatre. Quality Safety Health Care, 18(2), 109-15.

Mills, P., Neily, J., & Dunn, E. (2008). Teamwork and Communication in Surgical

Teams: Implications for Patient Safety. Journal of the American College of Surgeons,

206(1), 107-112.

Mitchell, L., Flin, R., Yule, S., Mitchell, J., Coutts, K., & Youngson, G. (2011).

Thinking ahead of the surgeon. An interview study to identify scrub nurses’ non-

technical skills. International Journal of Nursing Studies, 48(7), 818-828.

Nestel, D., & Kidd, J. (2006). Nurses´perceptions and experiences of communication in

the operating theatre: a focus group interview. BMC nursing, 5(1), 1-9.

30

Nilsson, U. (2014). Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård. L.

Nordgren., & S. Almerud Österberg, (red.), Att bli specialistsjuksköterska eller

barnmorska- utbildningar för framtiden1:a uppl. (s. 47-57). Lund: Studentlitteratur.

Nurok, M., Evans, A. L., Lipsitz, S., Satwicz, P., Kelly, A., & Frankel, A. (2011). The

relationship of the emotional climate of work and threat to patient outcome in a high-

volume thoracic surgery operating room team. BMJ Quality & Safety, 20(3), 237-242.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2007). Nursing research: Generating and assessing

evidence for nursing practice. (8th ed) Philadelphia: JB Lippincott.

Rogers D. A., Lingard, L., Boehler, M.L., Espin, S., Mellinger, J.D., Schindler, N., &

Klinggensmith, M. (2013). Surgeons managing conflict in the operating room: defining

the educational need and identifying effective behaviors. American journal of surgery,

205(2), 125-130.

Rosenstein, A-H., O’Daniel, M. (2006). Impact and Implications of Disruptive Behavior

in the Perioperative Arena. Journal of American College of Surgeons, 203(1), 96–105.

Rydenfält, C., Johansson G., Larsson P, A., Åkerman, K., & Odenrick, P. (2011). Social

structures in the operating theatre: how contradicting rationalities and trust effect work.

Journal of advanced nursing, 68(4), 783-795.

Riksföreningen för anestesi- och intensivvård & svensk sjuksköterskeförmedling.

(2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 2016-01-

16 från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar-

publikationer/anestesi.komp.webb.pdf

Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2011).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen

inriktning mot operationssjukvård. Hämtad 2016-01-17 från

http://www.seorna.com/media/31056/kompbeskrivning.pdf

Riley, R., & Manias, E. (2006). Governing time in operating rooms. Journal of Clinical

Nursing 15(5), 546-553.

Sandberg, H. (2006). Det goda teamet. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2009). Det goda teamet. I. J. Berlin, E. Carlström., & H. Sandberg, (red.),

Team i vård och behandling och omsorg- erfarenheter och reflektioner (s. 217-237).

Lund: Studentlitteratur.

31

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2016-01-10 från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/

Sharp, L. (2012). Effektivare kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur.

Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., & Smith, A. (2005). Potential errors

and their prevention in operating room teamwork as experienced by Finnish, British and

American nurses. International Journal of Nursing Practice, 11(1), 21-32.

Svensk sjuksköterskeförening & Svenska läkaresällskapet. (2013). Teamarbete och

Förbättringskunskap tvärkompetenser för god och säker vård. Hämtad 2016-01-15 från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kvalitet-

publikationer/teamarbete.och.forbattringskunskap.pdf

Undre, S., Sevdalis, N., Healey, A. N., Darzi, A., & Vincent, C. A. (2006). Teamwork

in the operating theatre: cohesion or confusion? Journal of evaluation in clinical

practice, 2(2), 182-189.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådets Codex. (2015). CODEX – Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad

2016-01-15 från http://codex.vr.se

Wauben, L.S.G.L., Dekker- van Doorn, C.M., van Wijngaarden, J.D.H., Goossens,

R.H.M., Huijsman, R., Klein, J., & Lange, J.F. (2011). Discrepant perceptions of

communication, teamwork and awareness among surgical team members. International

Journal for Quality in Health Care, 23(2), 159-166.

World Health Organization. (2016). WHO Surgical Safety Checklist. Hämtad 2016-01-

16 från http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/checklist/en/

Xyrichis, A., & Ream, E. (2008). Teamwork: a concept analysis. Journal of Advanced

Nursing, 61(2), 232-241.

Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken-konsten att lösa problem och nå resultat.

Stockholm: Gothia Förlag.

I

Bilagor

Bilaga A

Till Verksamhetschef/Enhetschef

Förfrågan om att få genomföra en intervjustudie om operation- och

anestesisjuksköterskans erfarenheter av intraoperativt teamarbete.

Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot

operationssjukvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. I utbildning ingår det att utföra en

vetenskaplig studie som skall presenteras i form av en magisteruppsats. Syftet med studien är att

undersöka operation- och anestesisjuksköterskans erfarenheter av intraoperativt teamarbete.

I operationsmiljön arbetar flera professioner med olika utbildningar och kompetensnivåer i ett

multiprofessionellt team. Att arbeta i team kan vara komplext och ställer stora krav på de

individer som ingår i teamet. Ett flertal studier har visat på att ett välfungerande teamarbete och

kommunikation mellan de olika professionerna leder till en ökad patientsäkerhet och effektivare

arbete. Det är därför intressant att undersöka operation- och anestesisjuksköterskans

erfarenheter av interoperativt teamarbete för att kunna identifiera faktorer som kan påverka. För

att kunna undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av intraoperativt teamarbete har vi tänkt

genomföra en empirisk studie med hjälp av intervjuer som beräknas ta 30 – 60 minuter. Vi

önskar där med att få er tillåtelse att genomföra enskilda intervjuerna med

operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor på Er enhet. Intervjuerna sker individuellt i

avskild miljö och kommer att spelas in digitalt för att sedan skrivas ut och analyseras. Det

insamlade materialitet kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att materialet

kommer att kodas. Vid publicering kommer resultatet att redovisas på ett sådant sätt att enskilda

personer inte kan identifieras. Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas när som

helst under studiens gång utan att ange någon anledning.

För mer information eller frågor om studien är du varmt välkommen att kontakta oss enligt

nedan.

Med vänliga hälsningar

Patrik Kristoferson Sofie Lindskog

Operationssjuksköterskestudent Operationssjuksköterskestudent

Tel: Tel:

Email: Email:

Åsa Roxberg

Docent, Handledare

Tel:

Email:

Godkännande till Intervjustudie

……………………………………………………………………………………………………

Datum, underskrift och enhet

……………………………………………………………………………………………………

Telefon och email

II

Bilaga B

Information och förfrågan till dig som operationssjuksköterska, och

anestesisjuksköterska om medverkan till en intervjustudie för en

magisteruppsats

Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot

operationssjukvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. I utbildning ingår det att utföra en studie som

skall presenteras i form av en magisteruppsats. Syftet med studien är att undersöka

operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskans erfarenheter av intraoperativt teamarbete.

Vi inbjuder Dig till att medverka i denna intervjustudie. Intervjun kommer att utföras

individuellt i avskild miljö och beräknas ta cirka 30-60 minuter. Intervjun kommer att spelas in

digitalt för att sedan skrivas ut ordagrant och analyseras. Det insamlade materialitet kommer att

behandlas konfidentiellt, vilket innebär att materialet kommer att kodas och vid publicering

kommer resultatet redovisas på ett sådant sätt att enskilda personer inte kan identifieras.

Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst under intervjun utan att

ange någon anledning. Väljer du att delta kommer vi boka in en tid under din arbetstid som

passar dig och verksamheten. För mer information eller frågor om studien är du varmt

välkommen att kontakta någon av oss enligt nedan.

Med vänliga hälsningar

Patrik Kristoferson Sofie Lindskog

Operationssjuksköterskestudent Operationssjuksköterskestudent

Tel: Tel:

Email: Email:

Åsa Roxberg

Docent, Handledare

Tel:

Email:

Godkännande till Intervjustudie

……………………………………………………………………………………………………

Datum, underskrift och enhet

……………………………………………………………………………………………………

Telefon och email

III

Bilaga C

Intervjuguide

Ålder

Kön

Profession/utbildnings nivå

Antal år i yrket

Öppna frågor

Vad är teamarbete inom operationsteamet för dig?

Hur upplever du teamarbetet med andra yrkesgrupper i den intraoperativa fasen?

Finns det faktorer inom teamet som påverkar teamarbetet? Hindrande/främjande?

Kan du beskriva ett tillfälle som du upplevde som ett gott/välfungerande teamarbete?

Kan du beskriva ett tillfälle som du upplevde var mindre gynnsamt teamarbete?

Hur kan du bidra till ett välfungerande intraoperativt teamarbete?

Följdfrågor

Vad hände då?

Kan du berätta mer?

På vilket sätt?

Hur då?

Kan du förklara?

Kan du ge ett exempel?

Kan du beskriva?