Evaluation in social entrepre ?· Evaluation in social entrepreneurship: A study on how social entrepreneurship…

  • Published on
    29-Aug-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

Evaluation in social entrepreneurship: A study on how social entrepreneurship initiatives evaluate social performance Utvrdering inom socialt entreprenrskap: En studie om hur initiativ inom socialt entreprenrskap utvrderar social prestation Kandidatarbete i Industriell ekonomi ANNA ANTONSSON NINA AXELSSON AXEL KULLANDER MALIN PFISTER Institutionen fr Teknikens ekonomi och organisation Avdelningen fr Management of Organizational Renewal and Entrepreneurship CHALMERS TEKNISKA HGSKOLA Gteborg, Sverige 2015 Kandidatarbete TEKX04-15-11 Frord Denna kandidatuppsats skrevs under vrterminen 2015 p avdelningen fr Management of Organizational Renewal and Entrepreneurship vid institutionen fr Teknikens ekonomi och organisation p Chalmers tekniska hgskola. Studien genomfrdes p uppdrag av Knowel under handledning av Per Svensson, universitetslektor vid avdelningen fr Management of Organizational Renewal and Entrepreneurship p Chalmers tekniska hgskola. Frfattarna vill tacka alla som har bidragit till att studien kunde genomfras. Ett srskilt stort tack riktas till handledare Per Svensson fr ovrderlig feedback, vgledning och uppmuntran under studiens gng. Tack ven till Knowels styrelse och samtliga projektgrupper fr deltagande under intervjuer och workshopar. Anna Antonsson, Nina Axelsson, Axel Kullander och Malin Pfister Gteborg 2015-05-19 Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att ge en verblick av existerande ramverk och mtverktyg fr utvrdering av prestation inom organisationer som enbart eller frmst har icke-finansiella ml. Vidare var syftet att utifrn verblicken utforma ett ramverk fr att utvrdera sociala entreprenrskapsinitiativ med avseende p social prestation. Slutligen var syftet att tillmpa det utformade ramverket i en modell fr att utvrdera projekt, med avseende p social prestation, inom den sociala entreprenrskapsorganisationen Knowel. Problem Utvrderingsmetoder inom den tredje sektorn r underutvecklade och det finns ingen vedertagen praxis fr hur socialt entreprenrskap ska utvrderas. Samtidigt kar pressen p sociala entreprenrer att kunna pvisa sin sociala pverkan. Prestationsmtning inom socialt entreprenrskap frsvras av att det saknas konsensus kring definitionen av begreppet social pverkan, av att sociala entreprenrer ofta har flera konkurrerande missioner av ungefr lika stor betydelse och vidare av att olika intressenters uppfattning om framgng skiljer sig t. Teoretiskt ramverk Det teoretiska ramverk som utformades utifrn litteraturen innefattar fenomenet socialt entreprenrskap, motiv till utvrdering av social prestation fr sociala entreprenrer, hur hllbar utveckling relaterar till utvrdering av socialt entreprenrskap samt en beskrivning av logikmodellen. Metod Studien som genomfrdes var en kvalitativ studie. En versikt gjordes ver befintliga ramverk och mtverktyg fr utvrdering utifrn en litteraturstudie med bde praktiker- och teoretikerperspektiv. Utifrn litteraturstudien utformades ett generellt ramverk fr utvrdering av social prestation. Baserat p ramverket och studier av tidigare projekt inom Knowel skapades en utvrderingsmodell fr projekt inom Knowel. Modellen testades empiriskt p tv av Knowels projekt. Resultat Studien gav tre resultat: en versikt ver ett urval av existerande ramverk och verktyg fr utvrdering av prestation inom organisationer med enbart eller frmst icke-finansiella ml, ett generellt ramverk fr utvrdering av initiativ inom socialt entreprenrskap och en tillmpning av ramverket i en utvrderingsmodell anpassad fr Knowels projekt. Det generella ramverket tillmpar logikmodellen och utvrderar sociala entreprenrskapsinitiativ utifrn perspektiven direkta resultat, social frndring och hllbarhet, och tillmpar principerna missionsmtningsprincipen, kontextprincipen och intressentprincipen. Abstract Aim The aim of this study was to provide an overview of existing frameworks and tools for performance evaluation within organizations that have exclusively or mainly non-financial objectives. From analysis of this overview the study further aimed to develop a framework for evaluating social performance in social entrepreneurship initiatives. Lastly the aim was to apply the developed framework in an evaluation model for evaluating projects within the social entrepreneurship organization Knowel. Problem The evaluation methods in the third sector are underdeveloped and there is no recognized praxis for the evaluation of social entrepreneurship. At the same time the pressure for social entrepreneurs to prove their social impact is increasing. Performance measurement in social entrepreneurship is made difficult by the fact that there is no consensus about the definition of the term social impact, that social entrepreneurs often have several competing missions of relatively equal importance and finally that different stakeholders have different opinions about what success is. Theoretical framework The theoretical framework designed from the literature includes the phenomenon of social entrepreneurship, incentives for social entrepreneurs to evaluate their social performance, how sustainable development relates to evaluation as well as a description of the logic model. Method The study conducted was a qualitative study. An overview was made of the existing frameworks based on a literature review including both the practitioner and the academic perspective. Based on the literature review a general framework for evaluating social performance was created. Based on the general framework and studies of past projects conducted within Knowel an evaluation model for Knowels projects was designed. The model was tested empirically on two of Knowels past projects. Results The study yielded three results: an overview of existing frameworks and tools for evaluating performance in organizations with exclusively or mainly non-financial objectives, a general framework for evaluating social entrepreneurship initiatives and an application of the framework in an evaluation model adapted to Knowel. The general framework applies the logic model and evaluates social entrepreneurship initiatives from the perspectives of direct results, social change and sustainability, and applies the principles of mission measurement, context and stakeholders. Ordlista Effektivitet Grad av mluppfyllelse i frhllande till resursanvndning Indikator Ngonting som pvisar frekomst av ngonting annat Mission En organisations vergripande syfte eller uppgift. Organisationens mission(er) stter allmnna riktlinjer fr vad organisationen ska gra. Mlpopulation Utgrs av de personer som avses pverkas av ett initiativ Produktivitet Mtt p frhllandet mellan output och input Sociala entreprenrskapsinitiativ Samlingsbegrepp fr att beskriva projekt, program och annan organiserad verksamhet inom socialt entreprenrskap Socialt syfte Initiativspecifik mission fr initiativ inom socialt entreprenrskap Socialt vrde Skapas av handlingar som kar livskvalitet fr individer eller frbttrar samhllen Tredje sektorn Den ekonomiska sektor som bestr av icke-statliga och icke vinstdrivande organisationer och som srskiljs frn den publika och privata sektorn Triple bottom line (3BL) Ett frhllningsstt dr organisationer utvrderar bde finansiell, miljmssig och social prestation Innehll 1 Inledning ........................................................................................................................1 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................1 1.2 Syfte .........................................................................................................................2 1.3 Problemanalys ..........................................................................................................2 1.4 Beskrivning av Knowel ............................................................................................3 1.5 Metod .......................................................................................................................5 2 Introduktion till socialt entreprenrskap ........................................................................ 10 2.1 Introduktion till begreppet socialt entreprenrskap ................................................. 10 2.2 Varfr utvrdering av initiativ inom socialt entreprenrskap behvs ....................... 12 2.3 Hllbar utveckling och utvrdering av initiativ inom socialt entreprenrskap .......... 13 3 Introduktion till logikmodellen...................................................................................... 15 4 versikt av ramverk och mtverktyg fr utvrdering av prestation inom organisationer som enbart eller frmst har icke-finansiella ml .................................................................... 17 4.1 Sammanfattande verblick ver ramverk och mtverktyg ....................................... 17 4.2 Ramverk som tillmpar den kommersiella sektorns metoder ................................... 21 4.2.1 Social Accounting and Audit ........................................................................... 21 4.2.2 Balanserade styrkort fr icke vinstdrivande organisationer .............................. 21 4.2.3 Cost-Benefit-analys ......................................................................................... 23 4.2.4 Cost-Effectiveness-analys................................................................................ 24 4.2.5 Social Return on Investment ............................................................................ 24 4.3 Teoretiskt utvecklade ramverk ................................................................................ 26 4.3.1 SIMPLE-modellen .......................................................................................... 26 4.3.2 Survival, Action and Change ........................................................................... 27 4.3.3 Hadads och Gucs ramverk ............................................................................ 28 4.3.4 Bagnolis och Megalis ramverk ........................................................................ 29 4.4 Ramverk utvecklade av och fr organisationer i den tredje sektorn ......................... 31 4.4.1 The Family of Measures Model ....................................................................... 31 4.4.2 GPS for Social Impact ..................................................................................... 32 4.5 Mtverktyg ............................................................................................................. 34 4.5.1 The Rickter Scale ............................................................................................ 34 4.5.2 The Outcomes Star .......................................................................................... 34 4.5.3 Local Multiplier 3 ........................................................................................... 35 4.5.4 Most Significant Change Technique ................................................................ 36 4.6 vergripande diskussion av ramverk och mtverktyg ............................................. 38 4.6.1 Vilka aspekter utvrderas? ............................................................................... 38 4.6.2 Hur gr mtning till? ....................................................................................... 39 4.6.3 Hur behandlas hllbar utveckling vid utvrdering? .......................................... 40 5 Generellt ramverk fr utvrdering av social prestation fr SE-initiativ .......................... 41 5.1 Ramverkets tre principer......................................................................................... 41 5.2 Ramverkets logikmodell ......................................................................................... 42 5.3 Ramverkets tre perspektiv ...................................................................................... 43 6 Utvrderingsmodell fr Knowel .................................................................................... 45 6.1 Kravspecifikation fr utvrderingsmodellen ........................................................... 45 6.2 Projektexempel: ABC ............................................................................................. 45 6.3 Schematisk bild och versikt ver utvrderingsmodellen ........................................ 46 6.3.1 Vad vill vi?...................................................................................................... 47 6.3.2 Br vi? ............................................................................................................ 48 6.3.3 Hur ska vi? ...................................................................................................... 50 6.3.4 Har vi lyckats? ................................................................................................ 54 6.3.5 Nu vet vi! ........................................................................................................ 56 6.4 Resultat av empiriska tester: Utvrderingsmodellen testas p Knowels projekt ....... 57 7 Slutdiskussion ............................................................................................................... 59 Referenslista ......................................................................................................................... 60 Bilaga 1: Intervjumall fr intervju med social entreprenr .................................................... 66 Bilaga 2: Generell intervjumall fr intervjuer med Knowels projektgrupper.......................... 67 1 1 Inledning I detta kapitel redogrs frst fr bakgrunden till studien. Drefter formuleras studiens syfte som fljs av en problemanalys. Kapitlets senare delar presenterar organisationen Knowel och redogr fr studiens metod. 1.1 Bakgrund Socialt entreprenrskap, hdanefter SE, r ett begrepp som anvnds allt mer flitigt och som innebr att lsa sociala problem med entreprenrsmssiga tillvgagngsstt. Benmningen SE m vara relativt ny, men konceptet r i sig inget nytt pfund. SE terfinns inom bde den privata, publika och tredje sektorn. Mnga sociala entreprenrer r beroende av externa finansirer fr att kunna driva sina initiativ varfr det r ndvndigt fr sociala entreprenrer att kunna pvisa sin sociala pverkan. Tidigare styrdes finansirers beslut till stor del av de skandes popularitet och marknadsfringsfrmga snarare n skapandet av socialt vrde. Det pgr dock ett skifte i vilket finansirer rr sig mot att vilja investera sina pengar dr de ger strst social pverkan per krona. I detta avseende blir det allt viktigare fr sociala entreprenrskapsorganisationer, hdanefter SE-organisationer, att mta sin sociala prestation, eftersom konkurrensen om de tillgngliga finansiella medlen hrdnar nr icke vinstdrivande organisationer blir fler i antal (Kaplan, 2001). Att utvrdera sin sociala prestation r inte bara ett medel fr att attrahera extern finansiering, utan ocks ett verktyg fr att styra organisationen mot den vergripande missionen, kommunicera framgng till intressenter och marknadsfra organisationen. Det finns ingen vedertagen praxis fr hur utvrdering av social prestation ska gras och enligt Peredo och McLean (2006) kan SE behva andra standarder fr utvrdering n kommersiellt entreprenrskap. Prestationsmtning inom socialt entreprenrskap frsvras av att det saknas konsensus kring definitionen av begreppet social pverkan, av att sociala entreprenrer ofta har flera konkurrerande missioner av ungefr lika stor betydelse och av att olika intressenters uppfattning om framgng skiljer sig t. Som mnesomrde r socialt entreprenrskap relativt nytt (Mair m. fl., 2006; Swanson & Zhang, 2010). Den litteratur som terfinns inom mnesomrdet behandlar i frsta hand definitionen av socialt entreprenrskap och litteraturen kring utvrderingsmetoder r begrnsad. Denna studie tog avstamp vid tidigare forskning fr att ge en verblick av existerande ramverk och mtverktyg och utifrn verblicken fresl ett eget ramverk fr utvrdering av social prestation fr initiativ inom SE. Ramverket tillmpades drefter i en utvrderingsmodell anpassad till SE-organisationen Knowel. Knowel efterfrgade en utvrderingsmodell fr att kunna pvisa sin sociala pverkan. Genom att pvisa sin sociala pverkan hoppas Knowel kunna skapa underlag fr potentiella finansirer, ka kontinuiteten i organisationen samt underltta fr urval av projektider. 2 1.2 Syfte Denna studie utfrdes i tre syften: 1. Att ge en verblick av existerande ramverk och mtverktyg fr utvrdering av prestation inom organisationer som enbart eller frmst har icke-finansiella ml, som terfinns i litteraturen och/ eller anvnds inom organisationer. 2. Att utifrn verblicken utforma ett ramverk fr att utvrdera sociala entreprenrskapsinitiativ med avseende p social prestation. 3. Att tillmpa det utformade ramverket i en modell fr att utvrdera projekt, med avseende p social prestation, inom den sociala entreprenrskapsorganisationen Knowel. Modellen avser ven bidra till att skapa underlag fr potentiella finansirer, ka kontinuiteten i organisationen samt underltta fr urval av projektider. 1.3 Problemanalys Utvrderingsmetoder inom den tredje sektorn r underutvecklade (Leadbeater, 1997). Liksom i den privata och publika sektorn menar Moxham (2009) att det inom tredje sektorn saknas konsensus kring vilka kriterier som ska anvndas vid prestationsmtning. Fr sociala entreprenrer frsvras utvrdering av det sociala syftet (Austin m. fl., 2006) och av att SE-organisationer ofta har flera konkurrerande missioner av ungefr lika stor betydelse (Lane & Casile, 2011). SE-organisationer r ocks i mnga fall beroende av en diversifierad grupp intressenter med ibland konkurrerande krav p SE-organisationen och olika uppfattning om vad framgng r (ibid). Fljande exemplifiering av problematiken r inspirerat av Lanes och Casiles (2011, s.239) diskussion: En SE-organisation bygger grundskolor fr flickor i ett samhlle dr flickor normalt inte gr i skolan. Till fljd fr fler flickor i samhllet utbildning, men det visar sig att dessa flickor fortfarande frvntas gifta sig och bilda stora familjer redan i tonren. Flickorna har allts ftt den utbildning som avsgs, men inte kunnat anvnda den fr att f arbete d de gifter sig direkt efter avslutad utbildning. En del intressenter skulle kunna betrakta initiativet som framgngsrikt eftersom flickorna fick den efterstrvade utbildningen. Utbildning kan mjliggra flera positiva frndringar, bde p individ- och samhllsniv. Andra intressenter skulle kunna se initiativet som misslyckat d utbildningen inte ledde till fler kvinnor i arbetslivet. I samband med sociala entreprenrers prestation talas det ofta om social pverkan. Begreppet saknar en allmnt erknd definition (se bl. a. Wallman-Stokes, 2013; Hadad & Guc, 2014), vilket bidrar till problematiken kring utvrdering av SE. Om innebrden av social pverkan skiljer sig t inom SE-organisationen, eller mellan SE-organisationen och dess intressenter, kan det leda till att uppfattningen om prestation ocks skiljer sig t. Om s r fallet frsvras framtagningen av prestationsmtt och utvrderingsmetoder. Burdge och Vanclay (1996, s. 59) definierar social pverkan som alla sociala och kulturella konsekvenser p mnskliga populationer som uppstr till fljd av offentliga eller privata handlingar vilka ndrar det stt 3 p vilket folk lever, arbetar, leker, relaterar till varandra, organiserar sig fr att tillgodose sina behov och allmnt fungerar som medlemmar i samhllet. Definitionen visar p ett vanligt frekommande perspektiv av social pverkan (se bl. a. Julian, 1997), nmligen att den sociala pverkan inte r den direkta effekten av utfrda aktiviteter, utan de konsekvenser som fljer av effekterna. Detta komplicerar enligt Austin m. fl. (2006) utvrdering av social pverkan d det ofta innebr en tidsfrskjutning mellan utfrda aktiviteter och genererad pverkan. Tidsfrskjutningen innebr att prestationen inte kan bedmas direkt utan frst efter en tid och leder vidare till svrigheter med att hrrra pverkan till ett utfrt initiativ (Austin m. fl., 2006). Svrigheterna med att hrrra pverkan till utfrt initiativ leder till att mtning av pverkan r svrt att utfra p ett tids- och kostnadseffektivt stt (Dees, 2007) och r en vanlig orsak till att utvrderingar misslyckas (Savedoff m. fl., 2006). Diskussionen ovan belyser flertalet svrigheter med utvrdering av social prestation. Dock efterfrgas denna sortens utvrdering av bde sociala entreprenrer och dess finansirer, se vidare avsnitt 2.2. Svrigheterna har hittills hindrat SE-organisationen Knowel frn att utvrdera och de efterfrgade en modell fr att utvrdera sina projekt. Detta leder fram till studiens frgestllningar. Fr att uppfylla studiens frsta syfte krvdes svar p fljande frgestllning: - Hur ser existerande ramverk och mtverktyg fr utvrdering av prestation inom organisationer som enbart eller frmst har icke-finansiella ml ut? Nr denna frgestllning hade besvarats kunde nsta syfte uppns genom att utifrn litteraturen besvara fljande frga: - Hur br sociala entreprenrskapsinitiativ utvrdera sin sociala prestation? Fr att kunna uppn studiens tredje och sista syfte krvdes svar p fljande frgestllning: - Hur br Knowels projekts sociala prestation utvrderas? Fr att besvara denna sista frga behvdes ven information om Knowels projekts utformning, varfr en sista frgestllning formulerades: - Hur har Knowels hittills utfrda projekt varit utformade? 1.4 Beskrivning av Knowel Fljande text utgr frn de intervjuer som genomfrts med Knowels styrelse och tidigare projektgrupper, se metod avsnitt 1.5.4. Knowel r en icke vinstdrivande organisation baserad i Gteborg som drivs och styrs av studenter p Chalmers entreprenrsskola. P sin hemsida beskriver Knowel sig sjlva som en SE-organisation med visionen att sprida vital kunskap som r ndvndig fr att bygga ett bttre samhlle (Knowel, 2015). Knowels verksamhet utgrs av fristende projekt och det har sedan Knowel grundades 2010 genomfrts ett tiotal projekt av olika karaktr. Knowels frsta projekt syftade till att, med hjlp av en bildbok, sprida kunskap om hur olyckor och sjukdomar relaterade till elektricitet respektive bristande hygien kan frebyggas. Totalt 4 distribuerade projektgruppen 3000 bcker i 17 olika byar p landsbyggden i Laos. Drefter har projekt genomfrts i bland annat Tanzania och Argentina. Knowels projektgrupper r sjlvstyrande i den mening att de sjlva planerar och ansvarar fr genomfrandet av sina projekt. Knowel agerar som en stdorganisation med avsikt att samla lrdomar frn tidigare projekt, hjlpa nya projekt med struktur och ska gemensam finansiering. Knowels styrelsemedlemmar har tidigare varit engagerade i projekt inom Knowel. Vid intervjuerna framkom det att projektgrupper i mnga fall valt det land de nskar genomfra projekt i fr att drefter vlja projektfokus. Vanligtvis r projektens planeringsfas tre till sex mnader lng. Projektgrupperna bestr i dagslget av cirka fem personer och genomfrandefasen varierar mellan en till fyra veckor. Hittills har projektgrupperna inte anvnt sig av nedskrivna projektml, utan har istllet fokuserat p visioner och frhoppningar som diskuterats muntligt. Det uttrycktes vid intervjuerna att projekten hade kunnat bli mer framgngsrika om ml diskuterats och skrivits ner p frhand. Knowel tillhandahller inte finansiella medel, utan respektive projektgrupp r ansvarig fr att ska egen finansiering. Finansieringen har hittills utgjorts av extern finansiering, vanligen stipendier och fretagssponsring. Finansirer av projekten har hittills inte krvt formell rapportering eller utvrdering av projektets utformning eller resultat. Knowel har i dagslget ingen modell fr att utvrdera sina projekt. I flertalet projekt har projektgrupperna tagit fram ett dokument dr det noterats lrdomar frn projektet. Dokumenten har sedan varit tillgngliga fr efterkommande projekt. Styrelsen efterfrgade en modell fr att utvrdera projekt med avseende p social prestation. Genom att utvrdera hoppas Knowel underltta fr att ska finansiering, ka kontinuiteten inom organisationen samt underltta vid urval av projekt. ven de tidigare projektgrupperna uttryckte vid intervjuerna ett intresse av en formell utvrdering, men bara om utvrderingen upplevs som givande fr projektmedlemmarna. Det uttrycktes vidare att kunskap gr t tv hll och utvrdering av den egna personliga utvecklingen efterfrgades. Det uttalades en nskan om att en utvrdering ska vara lttverskdlig och enkel att anvnda. 5 1.5 Metod Fr att gra studien hanterbar delades den upp i fyra faser dr varje fas hade ett tydligt syfte. Se figur 1:1 fr schematisk beskrivning av studiens faser och respektive syfte. Figur 1:1 Schematisk bild av studiens fyra faser. Bildklla: Frfattarnas egna bidrag Studien som genomfrdes var en kvalitativ studie. Kvalitativa studier anvnder ord eller visuella bilder som analysenheter och srskiljs drigenom frn de kvantitativa studierna inom vilka numeriska uppgifter r analysenheten (Lewis m.fl., 2009). Kvalitativa studier behvs d en tolkning behver gras frn del till helhet och nr det endast finns tillgng till enstaka fynd, fragment eller ofullstndig information (Walln, 1996). I studien tillmpades flera metoder fr insamling och analys av data d olika metoder krvdes i olika syften, men ven fr att ka mjligheten att besvara studiens frgestllningar och fr att ka tilltron till studiens resultat s kallad metodtriangulering (Denscombe, 2010). Dataanalysen skedde inte vid ett enskilt tillflle utan fortlpande under studiens gng jmsides med insamling av data, i en s kallad iterativ analys (Denscombe, 2010). 1.5.1 Frsta fasen: vergripande frstelse Studiens frsta fas syftade till att skapa en vergripande frstelse fr fenomenet socialt entreprenrskap, relevanta begrepp inom den tredje sektorn, problematiken kring utvrdering av prestation inom sociala organisationer och slutligen hur hllbar utveckling r relaterat till omrdet. Fasen var av explorativ karaktr. I fasen anvndes tv datainsamlingsmetoder fr att se p mnet frn bde ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Litteraturstudie fr vergripande frstelse Litteraturskningen var inledningsvis bred fr att vidare smalnas av genom en fortlpande iterativ analys av litteraturen varvid hnsyn togs till huruvida litteraturen var relevant fr studiens syfte och frgestllningar. Intervju fr vergripande frstelse Litteraturstudien kompletterades genom en intervju med en social entreprenr, (som nskar vara anonym) som varit aktiv i flertalet sociala entreprenrskapsinitiativ. Intervjun som genomfrdes var av semi-strukturerad karaktr. En semi-strukturerad intervju innebr att den som intervjuar har en tydlig bild av vilka problem som ska behandlas och vilka frgor som ska besvaras (Denscombe, 2010). Intervjuaren har dock mjligheten att vara flexibel och tillta den som intervjuas att tala mer fritt, samt stlla fljdfrgor och be om frtydliganden 6 (Ibid). Intervjuer av denna karaktr valdes d de mjliggjorde skapandet av goda kunskaper, insikter samt frstelse fr prioriteringar hos den intervjuade. Innan genomfrandet av intervjun utarbetades en intervjumall. Intervjun ljudinspelades och antecknades fr att undvika sakfel och bias i de fakta som samlades in. Intervjuerna sammanfattades efter genomfrandet. Respondentvalidering genomfrdes d sammanfattningen skickades till den intervjuade. 1.5.2 Andra fasen: verblick av ramverk och mtverktyg fr utvrdering Den andra fasen var av deskriptiv karaktr och bestod av en omfattande litteraturstudie med syfte att kartlgga de ramverk och mtverktyg som i dagslget anvnds fr att utvrdera prestation inom organisationer som enbart eller frmst har icke-finansiella ml. D det inledningsvis var svrt att avgra vilken litteratur som var relevant anvndes Snowball sampling, vilket innebr att ett fall leder vidare till ett nytt fall, som leder till ett nytt fall och s vidare (Lewis m. fl., 2009). Urvalet avslutades d teoretisk mttnad ansgs ha uppntts. Metoden resulterade i en mngd ramverk och mtverktyg inom vilka Purposive sampling anvndes vid urval, vilket innebr att studieobjekt vljs medvetet utifrn mjligheten de har att besvara studiens frgestllning (Lewis m.fl., 2009). Efter detta gjordes en sammanstllning av ramverken och mtverktygen. 1.5.3 Tredje fasen: Generellt ramverk fr utvrdering Den tredje fasen var av normativ karaktr och bestod av en ingende analys av insamlad data frn frsta och andra fasen. I denna fas anvndes en Grounded Theory Analysis (Denscombe, 2010). Utifrn sammanstllningen av ramverk och mtverktyg frn det andra fasen identifierades teman och litteraturen kodades och kategoriserades. Vidare reducerades koderna och kategorierna. Slutligen identifierades nyckelkoncept som stlldes i relation till den litteratur som underskts i den frsta fasen. Koncepten motsvarar de slutsatser som gav till fljd ett generellt ramverk fr att utvrdera sociala entreprenrskapsinitiativ. 1.5.4 Fjrde fasen: Utvrderingsmodell fr utvrdering av projekt inom Knowel Det fjrde fasen i studien var av normativ karaktr och hade som syfte att tillmpa det utformade generella ramverket i en modell fr att utvrdera Knowels projekt. Steget innefattade intervjuer med styrelse och projektdeltagare frn Knowel, inlsning av dokument frn organisationen samt empiriska tester av ramverket med styrelse och projektdeltagare frn Knowel. Figur 1:2 nedan visar en verskdlig bild ver hur utvrderingsmodellen sammanstlldes utifrn generella ramverket, intervjuer och dokumentation 7 Figur 1:2 verskdlig bild ver hur utvrderingsmodellen sammanstlldes. Bildklla: Frfattarnas bidrag Intervjuer med styrelse och projektdeltagare frn Knowel Intervjuer hlls med Knowels styrelse och projektdeltagare frn fyra tidigare genomfrda projekt p Knowel. Syftet med intervjuerna var att f en inblick i Knowels organisation och verksamhet samt i hur de projekt som genomfrts i Knowels regi utformats, genomfrts och fljts upp. Intervjuerna var av semi-strukturerad karaktr. Projektdeltagare frn fljande projekt deltog under intervjuerna:1 Laos 2011 Spreading vital knowledge through an illustrative book Tanzania 2013 Sustainable business development for micro-entrepreneurs Laos 2014 Spreading Vital Sustainability Knowledge in Laos Tanzania 2014 Business development in East Africa Urval av de projekt som granskades skedde naturligt d endast de ovan beskrivna projekten hade mjlighet att delta p intervju under den tidsperiod som denna typ av intervjuer genomfrdes. Dokumentation frn tidigare projekt Syftet med inlsning av dokumentation frn tidigare projekt var att ta del av specifika hndelser och personliga tolkningar som gjorts i anslutning till projekten. P s vis gavs en samtidsbild av projektens frfaranden vilket kompletterade den information som gavs vid intervjuerna. Dokumenten var av tre varianter: Information frn Knowels hemsida Blogginlgg som skrivits av projektdeltagare i anslutning till projektens genomfrande Lessons Learned, som r en typ av dokument som skrivits av projektgrupperna efter projektens genomfrande fr intern anvndning inom Knowel Empiriska tester av utvrderingsmodellen Fr att faststlla att den framtagna utvrderingsmodellen fungerade genomfrdes empiriska tester p en tidig version av utvrderingsmodellen. Huvudsakligen prvades om utvrderingsmodellen var tillmpbar p och anvndbar fr Knowels projekt, men ven om den upplevdes hanterbar. Testerna mjliggjorde fr frfattarna att revidera modellen fr bttre 1 Fr vidare information om projekten se: http://knowel.org/projects http://knowel.org/projects/laos-2011-book-project/http://knowel.org/projects/tanzania-2013/http://knowel.org/projects/laos-2014-spreading-vital-sustainability-knowledge/http://knowel.org/projects/business-development-east-africa-2014/http://knowel.org/projects8 passform. De empiriska testerna genomfrdes genom deltagande observation med tv tidigare projektgrupper och en intervju med Knowels styrelse. Deltagande Observation Empiriska tester genomfrdes i form av deltagande observation vid workshopar med deltagare frn tv genomfrda Knowel-projekt. Rapportens frfattare var nrvarande under workshoparna men avbrt inte och bistod inte med hjlp, svida det inte krvdes frtydliganden. Detta fr att bevara den naturliga arbetsgngen och drigenom mjliggra underbyggda valida slutsatser av observationen. Utvrderingsmodellen r ett verktyg som r mnat att tillmpas under hela projektet frn start till slut. D Knowels projekt inleds p hstterminen fanns det av naturliga skl inte utrymme fr detta kandidatarbete att testa utvrderingsmallen p det vis den egentligen avses anvndas. Vid testerna instruerades projektdeltagarna att vid de inledande planeringsstegen frestlla sig att de inte nnu genomfrt projektet. P s vis efterliknades ett verkligt anvndande av modellen. Projektdeltagare frn fljande projekt deltog under workshopparna2: Testgrupp 1: Indonesia 2015 Sustainability Through Entrepreneurship Testgrupp 2: Argentina 2014 Social Entrepreneurship Urvalet begrnsades av antalet projekt som genomfrts i Knowels regi och av projektgruppernas begrnsade mjlighet att delta under den tidsperiod som tester genomfrdes. Fr att undvika bias valdes projekt som inte intervjuats under den fas d det generella ramverket anpassats till utvrderingsmodellen. Intervju med Knowels styrelse Intervjun med Knowels styrelse var av ostrukturerad karaktr. Syftet med intervjun var att skerstlla att utvrderingsmodellen tillgodosg de motiv styrelsen hade fr skapandet av en utvrdering (Se avsnitt1.1) genom genomlsning och diskussion om utvrderingsmodellen. 1.5.5 Kllkritik Litteraturen tog frmst sin utgngspunkt i tidigare forskning och den litteratur som anvndes var frmst vetenskapliga publikationer. Frdelen med denna typ av data r den mngd information som finns tillgnglig samt att den r bestende (Denscombe, 2010). Den teori som anvndes av rapportens frfattare kan sledes anvndas i andra underskningar av liknande art. Den risk som finns vid insamling av sekundrdata r frmst att data som erhlls skapades i ett annat syfte n tesens och drmed inte r representativ (Denscombe, 2010). Vid urval av publikationer uppmrksammades tillfrlitligheten genom att beakta i vilket syfte dokumentet skrevs, vem som publicerat dokumentet och nr det publicerats. 1.5.6 Verifiering Verifiering av kvalitativ data kan vara besvrlig d den delvis r baserad p personliga sikter, uppfattningar och tolkningar (Walln, 1996). Silverman (2006) menar dock att det, ven om 2 Fr vidare information om projekten se: http://knowel.org/projects http://knowel.org/projects/social-entrepreneurship-in-argentina/http://knowel.org/projects9 kvalitativ data aldrig kommer vara mjlig att verifiera p liknande vis som kvantitativ data, r viktigt att tillgodose behovet fr verifiering. Konventionellt har fyra kriterier definierats fr verifiering av kvalitativa studier: validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och objektivitet (Denscombe, 2010). Validitet Validitet syftar till tillfrlitligheten av data och innebr att det som mts verkligen r det som avses mtas (Walln, 1996). Fr att ka studiens validitet anvndes triangulering vid insamling och analys av data. Triangulering innebr att studien utgr frn flera perspektiv fr att studera en enskild freteelse (Denscombe, 2010). Triangulering tillmpades i studien genom att anvnda flera kllor och metoder vid insamling och analys av data. Reliabilitet Reliabilitet r huruvida en underskning vid ett annat tillflle utfaller i samma resultat (Walln,1996). Eriksson och Wiedersheim-Paul (2008) menar att det knappast r meningsfullt att tala om reliabilitet i kvalitativa studier d det ofta berr observationer och uttalanden. Lincoln och Guba (1985) menar dock att reliabilitet aldrig kan skerstllas men att det kan efterstrvas. Reliabilitet efterstrvades i studien genom att tydligt redovisa metoder och analysfrfaranden. Generaliserbarhet Generaliserbarhet syftar till om studiens resultat r verfrbara (Lincoln och Guba, 1985). Det generella ramverket r genom den omfattande granskning som genomfrdes i frsta och andra fasen generaliserbart fr SE-organisationer. Utvrderingsmodellen skapades fr att vara verfrbar inom Knowels projekt vilket skerstlldes genom intervjuer med styrelsen och projektgrupper. Utvrderingsmodellen anses ven vara anvndbar inom liknande organisationer. Objektivitet Objektivitet innebr att forskaren inte lter sig pverkas av utomvetenskapliga vrderingar (Walln, 1996). Objektivitet gr inte att skerstlla och kvalitativ data r alltid ett resultat av en tolkningsprocess (Denscombe, 2010). 10 2 Introduktion till socialt entreprenrskap Kapitlet inleds med ett avsnitt i vilket en introduktion till begreppet SE ges. Drefter fljer ett avsnitt som behandlar varfr sociala entreprenrskapsinitiativ behver utvrderas. I kapitlets sista avsnitt redogrs fr hur hllbar utveckling relaterar till utvrdering av sociala entreprenrskapsinitiativ. 2.1 Introduktion till begreppet socialt entreprenrskap Det saknas konsensus kring definitionen av begreppet SE (Mair & Mart, 2006; Martin & Osberg, 2007; Dees, 1998). I en studie genomfrd av Light (2008) med 131 fretagsledare frn organisationer med sociala ml framgick att det bland de deltagande saknades samfrstnd gllande definitionen av SE. Austin m. fl. (2006) fresprkar en bred och inkluderande definition av begreppet fr att underltta fr ny forskning att ta vid. I kontrast till detta menar Martin och Osberg (2007) att en gemensam och rigors definition r ndvndig fr att frtydliga vad sociala entreprenrer r och gr. Fr att mjliggra ett tydliggrande av begreppet SE kommer fljande diskussion inledningsvis att redogra fr likheter och skiljaktigheter mellan olika definitioner fr att slutligen landa i den definition av SE som vidare kommer att anvndas i denna rapport. I korthet kan SE beskrivas vara en integration av ekonomiskt och socialt vrdeskapande (Mair & Marti, 2006). Dees (1998) menar att SE endast r en art av mnga i slktet entreprenrskap. Martin och Osberg (2007) ppekar att det som srskiljer SE frn vrigt entreprenrskap r den sociala nytta som vrde-erbjudandet genererar. Peredo och McLean (2006) menar att det finns en bred enighet om att sociala entreprenrer drivs av en vilja att skapa socialt vrde. Viljan att skapa socialt vrde r den frmsta gemensamma nmnaren i de definitioner av SE som terfinns i litteraturen (se bl. a. Dees, 1998). I Peredos och McLeans (2006) definition ppekas att mlet att skapa socialt vrde ska vara antingen det enda mlet eller ett framtrdande ml. Dees (1998) menar i sin definition av SE att sociala entreprenrer har en mission som inte bara mnar skapa, utan ven upprtthlla, socialt vrde. Dees utesluter dock inte att sociala entreprenrer ocks kan skapa privat vrde. Dessa definitioner lmnar utrymme fr fler ml vid sidan av det huvudsakliga mlet att skapa socialt vrde. Innovation r ytterligare en faktor som terfinns i flertalet definitioner av SE (se bl. a. Alvord m. fl., 2004). Austin m. fl. (2006) menar att SE r en aktivitet som karaktriseras av innovation eller skapandet av ngonting nytt. Enligt Dees (1998) innefattar SE hngivenhet till kontinuerlig innovation, anpassning och lrande. Social innovation r en ny lsning till ett socialt problem som r mer effektiv, produktiv, hllbar eller rttvis n existerande lsningar (Phills Jr m. fl., 2008). Social innovation kan enligt Phills Jr m. fl. (2008) utver en produkt, en produktionsprocess eller en teknologi ocks vara en princip, en id, en lagstiftning, en social rrelse, en intervention eller ngon kombination av dessa. I flertalet definitioner diskuteras ven SE i relation till frmgan att vara effektiv (se bl.a. Mair & Mart, 2006). Sociala entreprenrer anvnder resurser effektivt och innovativt samt rds inte av knappa resurser menar Peredo och McLean (2006). Dees (1998) instmmer i 11 resonemanget och anser vidare att sociala entreprenrer inte lter begrnsningen av resurser pverka den sociala visionen. Vidare ptrffas frmgan att identifiera och utnyttja mjligheter i flertalet definitioner av SE (Dees, 1998; Peredo & McLean, 2006; Martin & Osberg, 2007). Dees (1998) beskriver att dr andra ser problem, ser den sociala entreprenren en mjlighet. Sociala entreprenrer drivs inte endast av ett existerande socialt behov eller av medknsla, de har en vision om hur en frbttring kan ske och de r hngivna till den visionen (Dees, 1998). Alvord m. fl. (2004) diskuterar SE som ett stt att pskynda hllbara sociala transformationer som strcker sig lngre n det initiala sociala problemet. Utifrn detta perspektiv kan SE skapa sm frndringar p kort sikt som pskyndar stora frndringar i det lnga loppet (Ibid). ven Martin och Osberg (2007) diskuterar hllbarhet i sin definition av SE. De menar att SE mildrar lidande hos mlpopulationen samt skerstller en ljusare framtid fr mlpopulationen och samhllet i stort (ls vidare om hllbar utveckling i avsnitt 2.3). Ytterligare en faktor som diskuteras av Dees (1998) att sociala entreprenrer har en ansvarskyldighet gentemot mlpopulationen och fr de utfall som alstras. Dees menar vidare att det behvs en frstelse fr mlpopulationen fr att avgra huruvida en social entreprenr verkar produktivt och effektivt. Det krvs att sociala entreprenrer frstr behov och vrderingar hos mlpopulationen samt att de frstr finansirernas frvntningar. Ovanstende diskussion mynnar ut i fljande definition av SE som kommer att anvndas i denna rapport: Socialt entreprenrskap definieras av: missionen att frmst skapa bestende socialt vrde utan att gra avkall p hllbar utveckling frmgan att identifiera och utnyttja mjligheter genom insikt i mlpopulationens behov frmgan att skapa social innovation fr att lsa sociala problem frmgan att anvnda resurser effektivt Det framgr ur ovan diskussion att SE kan ske bde inom icke vinstdrivande och vinstdrivande organisationer som verkar i den privata, statliga eller tredje sektorn. Hdanefter i rapporten kommer begreppet SE-initiativ anvndas som samlingsbegrepp fr att beskriva projekt, program och annan organiserad verksamhet inom SE. Fr att beskriva de organisationer inom vilka SE-initiativen sker anvnds begreppet SE-organisationer. Fr att srskilja SE-organisationens vergripande mission frn den fr SE-initiativet specifika missionen kommer begreppet socialt syfte att anvndas fr att beskriva den senare. Begreppet SE har ftt mycket uppmrksamhet det senaste decenniet (Smith & Nemetz, 2009). Begreppet myntades dock redan p 1980-talet utifrn arbetet som utfrdes av Bill Drayton, som finansierade innovatrer med sociala visioner, och Ed Skloot som hjlpte icke vinstdrivande organisationer att finna nya inkomstkllor (Dees, 2007). SE fick stor uppmrksamhet d Nobels Fredspris r 2007 tilldelades Muhammad Yunus som grundat 12 Graamen Bank i Bangladesh med primrt syfte att ge mikroln fr att minska fattigdomen i omrdet (Ibid). Benmningen SE m vara relativt ny, men entreprenrsmssiga initiativ med syfte att lsa sociala problem r inget nytt pfund (Dees, 1998; Alvord m. fl., 2004). SE har under senare r kommit att bli mycket vletablerat i nringslivet (Peredo & McLean, 2006). Konceptet omnmns i svl skolbcker som artiklar i framstende branschtidningar, det r ett lromne p ledande handelsskolor och det finns en uppsj av hemsidor med diskussioner om begreppet samt information och rd om tillmpningen av SE (ibid). 2.2 Varfr utvrdering av initiativ inom socialt entreprenrskap behvs I litteraturen kan identifieras framfrallt tv anledningar fr att utvrdera SE-initiativs prestation: Fr att attrahera extern finansiering Fr att kontrollera och styra organisationens prestation mot att uppn den sociala missionen Mnga sociala entreprenrer r beroende av externa finansirer (Certo & Miller, 2008). Finansirerna kan krva redovisning av initiativens sociala pverkan bde fr att kunna demonstrera sin egen sociala pverkan och fr att anvnda som beslutsunderlag vid allokering av resurser (Arvidson & Lyon, 2013). Leat (2006) menar att det pgr ett skifte i vilket finansirerna rr sig frn att ha en finansiera det och glm sedan bort det-instllning till att vilja investera sina pengar dr de ger strst social pverkan per krona. Skiftet beskrivs ocks av Arvidson och Lyon (2013) som menar att sociala organisationer upplever att de befinner sig i en ny omgivning karaktriserad av konkurrens varfr bevis p social pverkan blir en ndvndighet. Enligt Dees (2007) har finansieringsbeslut hittills baserats mer p finansirens knslor samt den skandes popularitet, karisma och marknadsfringsfrmga n p skapandet av socialt vrde. Fljden av detta, menar Dees, r att mindre effektiva organisationer blir mottagare av finansiering p grund av att de har en bra historia, till frlust fr organisationer som hade kunnat uppn strre pverkan fr samma finansiering. Bde organisationerna sjlva och finansirerna skulle enligt Dees (2007) gynnas av trovrdig och noggrann utvrdering av socialt vrde. Det finns en uppfattning om att det som mts pverkar beteenden inom organisationer (se bl.a. Kaplan & Norton, 1992; Bagnoli & Megali, 2011). Fljaktligen kan organisationer genom att mta sin prestation bde kontrollera organisationens prestation (Pathak & Dattani, 2014) och styra organisationen mot sin mission (Sawhill & Williamson, 2001a). Kaplan (2001) menar att medarbetare i sociala initiativ ofta motiveras av personliga vrderingar och har individuella uppfattningar om hur ml ska uppns. Medarbetarnas uppfattning om hur ml ska uppns verensstmmer inte alltid med organisationens strategi. Kaplan menar vidare att sdan problematik kan verbyggas genom mtning. Att det som mts pverkar beteenden belyser vikten av att mta rtt saker fr att undvika vad Seymour och Ormiston (2011) kallar fr missionsmtningsparadoxen. Missionsmtningsparadoxen beskriver gapet mellan vad som r SE-organisationens mission och vad organisationen mter. I Seymours och Ormistons (2011) studie av sociala entreprenrer framkom att de sociala entreprenrerna anvnde mtt som relaterade till tillvxt snarare n till om den sociala missionen uppntts. En direkt 13 konsekvens av detta var att entreprenrerna fokuserade sina frndringar p att expandera organisationerna utan att ta hnsyn till social pverkan. Med andra ord svarade organisationerna p de tillvxtbaserade mtten och av den anledningen anpassades ej frndringar till den vergripande missionen. Liknande fenomen har bland annat identifierats av Sawhill och Williamson (2001a). Extern finansiering och prestationsledning r tv anledningar till utvrdering som fr stor uppmrksamhet i litteraturen, men utvrdering av prestation kan gynna SE-organisationer i fler avseenden n s. Bland annat kan det anvndas i marknadsfringssyfte (Punescu, 2014), fr urval av initiativ (Todd och Wolpin, 2008), fr resursallokering inom organisationen (Leadbeater, 1997) och fr att strka organisationens legitimitet (Eversole m. fl., 2013). 2.3 Hllbar utveckling och utvrdering av initiativ inom socialt entreprenrskap I Brundtlandskommissionen (1987) definieras hllbar utveckling som en utveckling som tillfredsstller dagens behov utan att ventyra kommande generationers mjligheter att tillfredsstlla sina behov. Hllbar utveckling r numera ett utbrett begrepp och anses av mnga vara det vergripande mlet fr samhllsutvecklingen lokalt och globalt (Elvingson, 2015). Hllbar utveckling delas ofta in i tre dimensioner: miljmssig, ekonomisk och social hllbarhet. Elvingson (2015) beskriver att en avvgning mellan dimensionerna mste gras, men att det inte r givet hur den ska gras. Han sammanfattar att hllbar utveckling sledes inte r ett svar utan en process dr olika synstt kan frenas. D SE-initiativ syftar till att lsa sociala problem bidrar deras arbete i frsta hand till den sociala dimensionen av hllbar utveckling, ven om det ocks finns SE-initiativ med ett tydligt miljfokus. Swanson och Zhang (2014) menar att hllbar utveckling r inkluderat i SE, vilket gr i linje med den definition av SE som anvnds i denna rapport (se s.11) . Detta innebr att SE-initiativ, ven om de mestadels eller endast bidrar till den sociala dimensionen, ocks ska ta hnsyn till de ekonomiska och miljmssiga dimensionerna. Ett SE-initiativs prestation br sledes inte bestmmas utan hnsyn tagen till samtliga dimensioner av hllbar utveckling. En aspekt av hllbar utveckling som behandlas av bland andra Mulder (2006) r problematiken kring knappa resurser. Genom att utvrdera kan SE-organisationer, som nmnt i avsnitt 2.2, bland annat skapa beslutsunderlag fr hur resurser ska allokeras inom organisationen. Utvrdering av SE-initiativ kan visa SE-organisationen vilka initiativ som ger strst pverkan till lgst resursanvndning. Organisationen kan d prioritera dessa initiativ och p s vis bli en mer hllbar organisation. I avsnitt 2.2 konstaterades att utvrdering av prestation kan styra en organisation mot den vergripande missionen. Eftersom SE-organisationers vergripande mission r av social karaktr innebr detta att utvrdering kan bidra till att organisationen uppnr en strre social pverkan och sledes har en strre positiv inverkan p den sociala dimensionen av hllbar utveckling. D de tre dimensionerna av hllbarhet r sammanlnkade kan positiv inverkan p en av dimensionerna vidare leda till en positiv inverkan p vriga dimensioner. Om ett socialt 14 initiativ exempelvis ger bnder medlen och kunskapen fr att producera eget organiskt gdsel skulle fljande effekter kunna tnkas vara ett resultat: Social effekt Bnderna blir oberoende av externa konstgdselsleverantrer fr att driva sin verksamhet. Ekonomisk effekt Bnderna behver inte lngre lgga pengar p konstgdsel. Pengarna kan d tas ut som vinst eller terinvesteras i verksamheten och skapa tillvxt. Om pengarna terinvesteras i verksamheten kan bnderna anstlla fler arbetare ur lokalbefolkningen, vilket leder till frbttrad lokal ekonomi. Miljmssig effekt Bnderna slutar anvnda konstgdsel som har en negativ inverkan p miljn. Att lokalbefolkningen fr arbete leder vidare till en social frndring fr de mnniskor som ftt arbete, och s vidare. Beroende p SE-initiativets karaktr kan utvrdering av initiativet sledes ha positiva fljder fr samtliga dimensioner av hllbarhet. 15 3 Introduktion till logikmodellen Kapitlet introducerar logikmodellen som anvnds i flera av de utvrderingsramverk som presenteras i kapitel 4. Logikmodellen anvnds fr att frklara vad de, fr rapporten, centrala begreppen output, utfall och pverkan innebr. Vidare utgr logikmodellen en del av bde det generella ramverket (se kapitel 5) och utvrderingsmodellen fr Knowel (se kapitel 6). Logikmodellen introducerades av Joseph Wholey p 1970-talet (McLoughlin m. fl., 2009) och har blivit ett populrt planerings- och utvrderingsverktyg (United Way of America, 1996). Det finns flera varianter av logikmodellen (se bl.a. Julian, 1997; Chen m. fl., 1999) och de har gemensamt att de innefattar faktorer i form av input, output och utfall. Input utgrs av resurser och aktiviteter och utfall delas ofta upp i kort-, mellanlng- samt lngsiktiga utfall, alternativt i utfall och pverkan. Gemensamt fr definitionerna r ven att logikmodellen mjliggr identifiering av, och br innefatta, de logiska orsak-verkan-sambanden faktorerna emellan. Figur 3:1 visar en grafisk representation ver de faktorer som de flesta definitioner av logikmodellen har gemensamt. Figur 3:1 Grafisk representation av de faktorer som flera definitioner av logikmodellen har gemensamt I denna rapport anvnds begreppen resurser, aktiviteter, output, utfall och pverkan fr att beskriva logikmodellens ingende faktorer, och de definitioner som avses nr begreppen anvnds i denna rapport r fljande: Resurser samtliga resurser som krvs fr att genomfra ett initiativ. Aktiviteter samtliga aktiviteter som krvs fr att producera output. Output produkter, varor och tjnster som tillhandahlls initiativets mlpopulation. Utfall frndringar p mlpopulationen som genereras av aktiviteter och output. Pverkan konsekvenser p det lokala samhllet eller samhllet i stort som uppstr till fljd av utfallen. Sociala utfall och social pverkan kommer gemensamt benmnas social frndring. Logikmodellen ger en frenklad illustration av den verkliga frndringskedjan. I verkligheten kan flera utfall ske i fljd, i en s kallad utfallskedja (Nicholls m. fl., 2009), innan pverkan sker. Kategoriseringen av social frndring i utfall och pverkan r inte alltid sjlvklar. Enligt Julian m. fl. (1995) r de logiska orsak-verkan-sambanden en av de stora styrkorna logikmodellen har som planerings- och utvrderingsverktyg. Enligt Leek Openshaw m. fl. 16 (2011) r det srskilt viktigt att styrande ramverk likt logikmodellen antas vid starten av ett initiativ fr att tillhandahlla samordning av de olika deltagarnas anstrngningar. De menar att bristen p ett sdant ramverk ofta resulterar i frlorad tid och bortkastade resurser samt att det kan leda till ett kaos som motverkar initiativets syfte. Logikmodellen kan ven utgra en grund fr att identifiera omrden fr mtning (McLaughlin & Jordan, 1999; McLoughlin m. fl., 2009) 17 4 versikt av ramverk och mtverktyg fr utvrdering av prestation inom organisationer som enbart eller frmst har icke-finansiella ml Kapitlet inleds med en kategorisering av de ramverk och mtverktyg som behandlas i kapitlet och fljs av en sammanfattning av respektive ramverk och mtverktyg. De nstfljande avsnitten ger en mer ingende beskrivning av respektive ramverk och mtverktyg. Efter varje ramverk och mtverktyg frs en kort diskussion som i texten r kursiverad. Kapitlet avslutas med en vergripande diskussion av det innehll som behandlas. 4.1 Sammanfattande verblick ver ramverk och mtverktyg I denna rapport grs en distinktion mellan ramverk och mtverktyg. Ramverken beskriver hur och/eller utifrn vilka perspektiv prestation ska utvrderas, men inte hur prestationsmtningen praktiskt ska g till. Drfr kompletteras ramverken med mtverktyg vilka avser praktiskt mta social frndring. Ramverken som presenteras gr att kategorisera utifrn hur de uppkommit: Ramverk som tillmpar den kommersiella sektorns metoder Teoretiskt utvecklade ramverk Ramverk utvecklade av och fr organisationer i den tredje sektorn Kategoriseringen av ramverken visas i Tabell 4:1. Tabell 4:1 Kategorisering av ramverk Kategori Ramverk Ramverk som tillmpar den kommersiella sektorns metoder Social Accounting and Audit Balanserade styrkort fr icke vinstdrivande organisationer Cost-Benefit-analys Cost-Effectiveness-analys Social Return on Investment Teoretiskt utvecklade ramverk SIMPLE-modellen Survival, Action, Change Hadads och Gucs ramverk Bagnolis och Megalis ramverk Ramverk utvecklade av och fr organisationer i den tredje sektorn The Family of Measures Model GPS for Social Impact 18 I tabell 4:2 presenteras en kort sammanfattning av samtliga ramverk. Tabellen fljs av tabell 4:3 som innehller en kort sammanfattning av samtliga mtverktyg. Tabell 4:2 Sammanstllning av ramverk Ramverk som tillmpar den kommersiella sektorns metoder Ramverk Sammanfattning Social Accounting and Audit I frsta hand ett ramverk fr rapportering, men kan innefatta utvrdering av social frndring. Ramverket bestr av tre steg: planering, redovisning samt rapportering och revision. Ramverket har ett 3BL-frhllningsstt. Balanserade styrkort fr icke vinstdrivande organisationer Ett prestationsledningssystem som mter en organisations prestation utifrn fyra perspektiv: finansiellt perspektiv, kundperspektiv, internt perspektiv samt perspektiv fr lrande och tillvxt. Inom varje perspektiv formuleras ml som kopplas till mtt. Mlen ska styra organisationen mot den vergripande missionen. Ramverket har ett tydligt intressent- och strategifokus. Cost-Benefit-analys En ekonomisk analysmetod som i monetra termer sammanstller samtliga kostnader och samhllsnyttor associerade med ett visst initiativ. Har fr avsikt att skapa en uppfattning om huruvida ett initiativ kommer att skapa nettonytta fr samhllet samt mjliggr fr jmfrelse av olika initiativ. Resultatet av analysen uttrycks antingen som nettonuvrde, en kvot eller internrnta. Cost-Effectiveness-analys En variant av Cost-Benefit-analys som inte krver att nyttor verstts i monetra termer, utan istllet uttrycker dem i andra kvantitativa termer. Anvnds som jmfrelseverktyg vid urval av initiativ med gemensamma initiativml. Social Return on Investment Ett ledningsverktyg som kan anvndas infr genomfrande av initiativ eller fr att utvrdera genomfrda initiativ. Analysen sker i sex steg: bestm omfng och identifiera nyckelintressenter, kartlgg frndringar, pvisa frndring och ge dem ett monetrt vrde, hrrr frndringar till initiativet, berkna SROI-kvot samt rapportera, anvnd och inkorporera resultatet. Fr att pvisa frndring anvnds indikatorer som kan tala om huruvida frndring har skett och hur stor frndringen var. Teoretiskt utvecklade ramverk Ramverk Sammanfattning SIMPLE-modellen En femstegsmodell fr att mta pverkan som delar in pverkan i fyra kategorier: finansiell, ekonomisk, social och miljmssig pverkan. Den ekonomiska dimensionen utvecklar 3BL-frhllningssttet till vad som benmns ett 4BL-frhllningsstt. Modellen utgr frn logikmodellen och modellens fem steg behandlar planering, mlformulering, mttframtagning, framtagning av datainsamlingsstrategi, rapportering samt inkorporering av resultat i beslutsfattanden. Modellen har vidare ett tydligt intressentfokus. 19 Survival, Action, Change Ett ramverk fr mtning av prestation p tre niver: organisationsverlevnad, social handling samt social frndring. Niverna behandlar ekonomisk livskraftighet, output samt utfall och pverkan. Frfattarna till ramverket menar att mtning av utfall och/eller pverkan behvs d outputmtt inte kan visa p varaktig social frndring. Hadads och Gucs ramverk Ett ramverk fr utvrdering av social frndring som uppsttt till fljd av initiativ. Ramverket utgr frn logikmodellen och har tre principer: normativa intressent-utiliarismprincipen, paretoprincipen och principen fr gemensam social frndring. Paretoprincipen i kombination med principen fr gemensam frndring innebr att organisationen bde br se till vilka initiativ inom organisationen som genererar strst frndring, men ven hur andra organisationer influerar den egna organisationens prestation. I ramverket utvrderas tre dimensioner som benmns organisationsverlevnad, adderat vrde samt skalbarhet och bieffekter. Bagnolis och Megalis ramverk Ett ramverk som anvnder logikmodellen och mter prestation utifrn tre dimensioner: ekonomisk och finansiell prestation, social effektivitet samt institutionell legitimitet. Integrerade mtt mellan dimensionerna inkluderas ocks i ramverket. Ramverket behandlar ven hllbar utveckling genom att mta huruvida resursanvndningen r ansvarsfull ur ett socialt perspektiv. Ramverk utvecklade av och fr organisationer i den tredje sektorn Ramverk Sammanfattning The Family of Measures Model Tillmpar en familj av mtt som vrderar en organisations prestation inom tre huvudomrden: kapacitet, aktivitet och pverkan. D pverkansmtten visat sig vara fr svra att implementera presenteras tre alternativ till pverkansmtt fr att mta framgng avseende initiativets mission: att mta indikatorer som kan visa p pverkan, att definiera snvare missioner s att framgng kan mtas direkt samt att investera i underskningar fr att avgra huruvida verksamhetens aktiviteter faktiskt bidrar till att uppn missionen. GPS for Social Impact Mter social frndring genom att mta hur mnniskors liv frndrats till fljd av ett initiativ. Frndring mts utifrn tre dimensioner: typ, skala och djup. Den sammanlagda sociala frndringen erhlls genom att resultatet frn mtningarna av de tre dimensionerna summeras. Frfattarna till ramverket fresprkar triangulering som metod fr att mta social frndring oprecist men korrekt, d de menar att problemet med mtning av social frndring inte gr att lsa precist. 20 Tabell 4:3 Sammanstllning av mtverktyg Mtverktyg Sammanfattning The Rickter Scale Mter en individs utveckling med avseende p mjuka utfall utifrn tio stycken tiogradiga skalor. Individen fr med hjlp av skalorna gradera hur hen knner betrffande respektive kategori. Finns i mnga olika versioner. The Outcomes Star Mter mjuka utfall med hjlp av sju stycken tiogradiga skalor. Var p respektive skala en anvndare befinner sig bestms med hjlp av en frndringsmodell. Mtning genomfrs innan initiativets start fr att vidare upprepas med jmna mellanrum i syfte att mta utveckling. Finns i flertalet versioner. Local Muliplier 3 Analytiskt mtverktyg som fr att mta den pverkan lokalt spenderande har p lokala samhllen. Baseras p multiplikatoreffekten, det vill sga den inkomst en summa pengar utifrn kan generera i ett samhlle. Multiplikatoreffekten berknas genom att flja pengaflden inom ett samhlle och summera lokalt spenderande. Most Significant Change Technique Ett kvalitativt mtverktyg som lyfter fram berttelser om upplevd pverkan frn mlpopulationen, genom att samla in kvalitativa berttelser och filtrera fram den som upplevs som mest signifikant fr missionen. 21 4.2 Ramverk som tillmpar den kommersiella sektorns metoder I fljande avsnitt presenteras ramverk som har haft kommersiella utvrderingsmetoder som utgngspunkt vid dess utformning. I ramverken tillmpas de kommersiella metoderna fr att ven inkludera, eller tydligare fokusera p, icke-finansiella aspekter. Ramverken har tagits fram bde av praktiker och teoretiker. 4.2.1 Social Accounting and Audit Social Accounting and Audit, hdanefter SAA, r ett 3BL-baserat ramverk fr rapportering som ven kan inkludera utvrdering av social frndring (Gibbon & Dey, 2011). Enligt Pearce (2001) r SAA ett ramverk med hjlp av vilket organisationer kan redovisa och rapportera sin sociala prestation samt skapa en handlingsplan fr att frbttra den. Vidare menar Pearce (2001) att SAA kan hjlpa organisationer att frst sin pverkan p samhllet och vara ansvarig gentemot sina nyckelintressenter. Ramverket bestr av ett frberedande steg och tre arbetssteg. Pearce och Kay (2005) beskriver stegen enligt fljande: Frberedande steg syftar till att skapa frstelse fr social redovisning och revision, kartlgga vad organisationen redan gr i detta avseende samt allokera resurser. Steg 1, Planering i detta steg sker social, miljmssig och ekonomisk planering inom vilken fretagets mission, vrderingar, ml, aktiviteter, intressenter och nyckelintressenter beskrivs. Steg 2, Redovisning i detta steg sker social, miljmssig och ekonomisk redovisning, vilket innefattar att identifiera indikatorer, datainsamling av kvantitativ och kvalitativ karaktr, rapportera miljmssig och ekonomisk frndring, gra en plan fr social redovisning och slutligen implementera redovisningen. Steg 3, Rapportering och revision i detta steg sker social, miljmssig och ekonomisk rapportering och revision med hjlp av en extern panel. Den externa panelen ska vara en oberoende part men besitta erfarenhet av social redovisning (Pearce, 2002). Panelen ska verifiera data och metoder som anvnts fr att sammanstlla rapporten och vidare granska tolkningar samt huruvida viss information exkluderats och i s fall varfr (ibid). Gibbon och Dey (2011) menar att ramverket erbjuder mnga potentiella nyttor, dr i bland mjligheten till kad transparens och ansvarsskyldighet. Enligt Pearce (2001) kan SAA frse en social organisation med ett medel att ta reda p om den nr sina ml, lever upp till sina vrderingar samt huruvida mlen och vrderingarna r relevanta och lmpliga. SAA betonar vikten av rapportering och dokumentering med ett tydligt intressentperspektiv. Det presenterar en mall fr hur rapportering kan planeras, genomfras och anvndas men beskriver inte problematiken kring hur den sociala prestationen ska utvrderas eller vad social prestation innebr. 4.2.2 Balanserade styrkort fr icke vinstdrivande organisationer Balanserade styrkort r ett prestationsledningssystem (Kaplan, 2001) som utvecklades p 1990-talet av Kaplan och Norton fr organisationer inom den privata sektorn (Kaplan & 22 Norton, 1992). Balanserade styrkort behandlar verksamheter utifrn fyra perspektiv: finansiellt perspektiv, kundperspektiv, internt perspektiv samt perspektiv fr lrande och tillvxt (Kaplan, 2001 s. 354). Inom varje perspektiv ska ml formuleras och till respektive ml ska ett mtt kopplas. Det finansiella perspektivets mtt mter huruvida organisationens strategi, implementation och utfrande bidrar till fretagets finansiella resultat (Kaplan & Norton, 1992). Kundperspektivets mtt mter organisationens prestation med avseende p utvalda kund- och marknadssegment och hur organisationen skapar vrde till dessa (Kaplan, 2001). Det interna perspektivets mtt mter operativ prestation av de processer som r viktiga fr att skapa vrde fr kunden och fr att reducera de operativa kostnaderna (Kaplan, 2001). Perspektivet fr lrande och tillvxt innehller mtt relaterade till interna resurser s som anstlldas kompetens och motivation (Kaplan, 2001). Balanserade styrkort har ocks anpassats till icke vinstdrivande organisationer. Kaplan (2001) menar att det i icke vinstdrivande organisationer r missionen, inte finansiella ml eller aktiegarnas ml, som ska driva organisationens strategi. Fljaktligen menar Kaplan att ml inom de fyra perspektiven ska orienteras efter att uppn missionen. Framgng avseende missionen kan endast pvisas ver en lngre tid men styrkortets fyra perspektiv kan bidra med kort- till medellngsiktiga ml och feedback. ven kundperspektivet r annorlunda i balanserade styrkort fr icke vinstdrivande organisationer. Vid en transaktion i den privata sektorn menar Kaplan att kunden r bde betalare och mottagare av tjnsten. I en icke vinstdrivande organisation finansierar donatorer tjnsten, medan mlpopulationen r mottagare. Nr styrkortet tillmpas i en icke vinstdrivande organisation menar Kaplan att kundperspektivet drfr br utvidgas till att innefatta bde finansir och mlpopulation. Kaplan och Norton (1992, s.71) skriver att det du mter r det du fr vilket syftar till att det som vljs att mtas pverkar beteenden inom organisationen. Balanserade styrkort har ett stort strategi- och intressentfokus och Kaplan (2001) menar att framgng fr icke vinstdrivna organisationer ska mtas efter hur produktivt och effektivt de tillgodoser intressenternas viljor. Mtningarna ska fokusera p huruvida strategin uppns istllet fr p lokala operationella frbttringar. Kaplan (2011, s.358) understryker att initiativ ska vara medel, inte ml Fljaktligen menar Kaplan att organisationens strategi och prestationsmtning ska fokusera p de output och den frndring som avses uppns, inte p de initiativ som implementeras. Balanserade styrkort betonar vikten av att stta ml och att till varje ml koppla ett mtt. Kaplan och Norton menar sjlva att det som mts r det som blir gjort. Eftersom det fr mnga sociala ml kan vara svrt att hitta passande mtt r risken att valda mtt inte r representativa fr mlet. Om s r fallet riskeras att det som mts uppns istllet fr mlet, vilket ocks belysts i missionsmtningsparadoxen (se avsnitt 2.2). 23 Kaplan menar att kundperspektivet br innefatta bde finansirer och mlpopulation. Fr SE-initiativ r dock inte ndvndigtvis finansir och mlpopulation tv olika saker, utan mlpopulationen kan vara bde mottagare och betalare av tjnsten. Somers (2005) pongterar att mlpopulationen ocks kan vara med och skapa tjnsten. Kaplan menar att framgng ska mtas efter hur produktivt och effektivt ett initiativ tillgodoser intressenternas intressen. I frsta hand br dock social framgng mtas efter hur vl initiativet mter mlpopulationens behov, om behovet ej verensstmmer med vriga intressenters uppfattning om behovet. 4.2.3 Cost-Benefit-analys Cost-Benefit-analys, hdanefter CB-analys, r en ekonomisk analysmetod som i monetra termer sammanstller samtliga kostnader och nyttor associerade med ett visst initiativ (Arvidsson m. fl., 2010). Williams (2008) beskriver att avsikten r att skapa en uppfattning om huruvida initiativet kommer att ge en nettonytta till samhllet, samt att mjliggra fr jmfrelse av olika alternativ att allokera begrnsade resurser till. Arvidson m. fl. (2010) menar att kostnaderna ofta r direkta medan nyttorna uppns ver tid och att det sledes r ndvndigt att diskontera kostnader och nyttor fr att kunna uttrycka vrdet i nutida termer. Resultatet av analysen kan uttryckas antingen som nettonuvrde, en kvot eller internrnta (Williams, 2008). Williams (2008) menar att en bra CB-analys dels krver en knslighetsanalys i vilken det undersks hur robust analysen r. Vidare krvs att hnsyn tas till faktorer som inte kunnat mtas samt till hur faktorerna hade pverkat analysen. The Robin Hood Foundation (2015) arbetar fr att minska fattigdomen i New York. De ger p sin hemsida ett exempel p en CB-analys fr ett hypotetiskt bidrag p 400 000 USD till 100 stycken femteklasselever. Till fljd av bidraget uppskattas att 25 fler elever kommer ta examen frn ett gymnasium och att 20 fler elever kommer pbrja en hgskoleutbildning jmfrt med om bidraget inte funnits. Nyttan som fljer verstts till monetra termer p fljande stt: Mnniskor med en gymnasieexamen tjnar rligen i snitt 6 500 USD mer n motsvarande som inte tagit en gymnasieexamen. Den totala inkomstkningen uppskattas till 120 000 USD per person som avslutat gymnasiet. Mnniskor med gymnasieexamen lever nstan tv r lngre n mnniskor utan gymnasieexamen. Varje levnadsr vrderas till 50 000 USD. Den totala vrdekningen till fljd av nstan tv levnadsr uppskattas till 90 000 USD per person som avslutat gymnasiet. Fr varje r p hgskola kas inkomsten rligen i snitt med 2000 USD. Den totala inkomstkningen uppskattas till 40 000 USD per person som pbrjat hgskoleutbildning. Den totala nyttan rknas samman enligt fljande: 25 gymnasieexamen x [120 000 inkomstkning + 90 000 kad livslngd] + 20 hgskoleutbildade x 40 000 inkomstkning = 6 000 000 USD Den totala nyttan stlls drefter mot kostnaden, det vill sga bidraget, enligt fljande: 6 000 000 / 400 000 = 15 24 Fr varje dollar som The Robin Hood Foundation spenderar kar den kollektiva levnadsstandarden (inkomst och monetrt vrde av hlsa) med 15 dollar. Detta vrde kan jmfras med andra initiativ fr att avgra hur resurser ska frdelas. CB-analys ger lttkommunicerade mtt som ibland kan vara problematiska. Fr SE-initiativ som vill pvisa sin sociala frndring kan CB-analys ofta vara olmplig som enda utvrderingsmetod p grund av att den kan missa mycket information nr nyttor verstts i monetra termer. Det gr alltid att hitta p ett monetrt vrde men det kan ifrgasttas hur vl det motsvarar frndringens faktiska vrde. Det finns en risk att analysen inte beaktar faktorer som inte gr att verstta i monetra termer och sledes missar faktorer som har vrde fr samhllet. En fljd av detta r att resurser riskerar att allokeras till de initiativ som generererar strst andel nyttor som enkelt kan monetriseras och inte till de initiativ som genererar strst faktiskt socialt vrde. Analysen innefattar inte heller det sociala vrde som skapas p individniv. The Robin Hood Foundation tar exempelvis inte upp att kunskap kan ha ett vrde i sig och att kunskapen kan ge andra nyttor n inkomstkning och frlngd livslngd, bde p individ- och samhllsniv. 4.2.4 Cost-Effectiveness-analys Cost-Effectiveness-analys, hdanefter CE-analys, r en variant av CB-analys som inte krver att nyttor verstts i monetra termer (Williams, 2008). Vid en CE-analys uttrycks nyttorna istllet i andra kvantitativa termer, exempelvis Antal liv rddade(Donaldson, 1998, s.392). CE-analys anvnds som jmfrelseverktyg vid urval av initiativ med gemensamma initiativml. Enligt Donaldson (1998) besvarar CE-analys frgan Givet ett srskilt ml, vilket r det billigaste alternativet fr att uppn det?. Han menar att CE-analys i huvudsak sker i tv former. Om alternativens nyttor r lika behver analysen endast behandla skillnader i kostnader. I annat fall behandlas bde nyttor och kostnader, vilka sedan stlls i relation till varandra. CE-analysens mtt, i motsats till CB-analysens, beskriver den frndring som mts. Eftersom SE-initiativ verkar fr att lsa sociala problem kan det vara svrt att uttrycka samtliga nyttor i kvantitativa termer, vilket kan leda till att alla nyttor inte tas hnsyn till. Vidare utgrs den totala genererade sociala frndringen ofta av flera frndringar. D det kan vara svrt att avgra vilka kostnader som genererat vilka frndringar kan det vara problematiskt att avgra vilken del av kostnaden respektive frndring ska stllas i relation till. 4.2.5 Social Return on Investment Social Return on Investment, hdanefter SROI, kan syfta till bde analysmetoden SROI och mttet SROI. Analysmetoden utvecklades av organisationen REDF (Gibbon & Dey, 2011) men sedan dess har modellen utvecklats och det finns en mngd tillgngliga tillvgagngsstt (Arvidsson m. fl., 2010). I det avsnitt som fljer beskrivs SROI-analys utifrn The Guide to Social Return On Investment som skrivits av Nicholls m. fl. (2012), vilket r en reviderad version av den guide, skriven av samma frfattare, som publicerades 2009 av The Cabinett Office for the Third Sector i Storbritannien. 25 Nicholls m. fl. (2012) beskriver att SROI-analys kan anvndas som ledningsverktyg inom sociala organisationer i syfte att frbttra prestation, redovisa utgifter och belysa adderat vrde. SROI-analys kan genomfras infr implementering av initiativ eller fr att utvrdera genomfrda initiativ. SROI-analys sker i sex steg (Nicholls m. fl., 2012): 1. Bestm SROI-analysens omfng och identifiera nyckelintressenter 2. Kartlgg med hjlp av intressenter pverkan och visa relationen mellan input, output och frndringar. 3. Pvisa frndringar och ge dem ett monetrt vrde 4. Hrrr frndringar till utfrda aktiviteter genom att rkna bort vad som skulle ha hnt ven om initiativet inte genomfrts 5. Berkna SROI-mttet genom att summera alla nyttor, subtrahera negativ frndring och sedan jmfra resultatet med kostnaderna. Knslighetsanalys av resultatet kan genomfras. 6. Rapportera, anvnd och inkorporera resultatet Nicholls m. fl. (2012) belyser vikten av att vara transparent och att dokumentera varfr viss information inkluderats eller exkluderats, fr att inte analysens resultat ska bli missvisande eller ge en inkorrekt bild av verkligheten. Fr att pvisa frndring anvnds indikatorer. Nicholls m. fl. menar att det kan vara bra att komplettera subjektiva indikatorer med objektiva indikatorer fr att styrka resultatet. SROI-analys krver att bde input och frndringar uttrycks i monetra termer varfr det ocks r ndvndigt att uppskatta hur lnge frndringar kommer att best. Det finns en stor bredd av utfall och pverkan, varav mnga inte p ett meningsfullt stt kan kvantifieras eller versttas i monetra termer (Eversole m. fl., 2013) och SROI-analys har kritiserats fr att ngonting alltid frsvinner i analysen (Pathak & Dattani, 2014). ven om SROI-analysen innehller svl kvantitativ som kvalitativ information (Eversole m.fl., 2013) tenderar berkningar vara den karaktristiska och dominerande aspekten av analysen, till nackdel fr annan relevant information (Arvidson m. fl., 2010). Eversole m. fl. (2013) ifrgastter SROI och liknande mtt i termer av legitimitet och beskriver paradoxen kring att anvndandet av sdana mtt kan ka perceptionen av organisationens legitimitet, ven om mtten inte i sig r legitima. Eversole m. fl. (2013) menar att uppfattningen av fretagets legitimitet d kan verskugga legitimiteten av sjlva mtningarna. Liksom CB-kvot r SROI-kvot ett stt att uttrycka social effektivitet, eftersom mttet i monetra termer jmfr social nytta med input. SROI-analysen har ven samma problematik som CB-analysen nr det kommer till monetrisering av nyttor. SROI-analysen innefattar dremot ocks frndring fr individer och inkluderar drmed fler nyttor n CB-kvoten varfr CB-kvot och SROI-kvot ofta inte r jmfrbara. Nr nytta-kostnadskvoter anvnds behver drfr beskrivas tydligt vad nytta innebr och fr vem. Jmfrt med ramverk som inte verstter social frndring i monetra termer krver SROI, utver att frndring mts, ven metoder fr att vrdera frndringen i monetra termer. Jmfrt med andra ramverk kan SROI drfr inte enkelt ta hnsyn till lika mnga aspekter av frndringen fr samma tillgngliga resurser. 26 SROI-mtt och andra monetra mtt r uppskattade av finansirer (se bl. a. Gibbon & Dey, 2011). Om syftet med att utvrdera r att attrahera finansirer, eller att tillgodose existerande finansirers krav, kan SROI vara lmpligt av den anledningen. 4.3 Teoretiskt utvecklade ramverk I avsnittet presenteras ramverk som har tagits fram p teoretisk vg. Ramverken har i vissa fall testats p sdana organisationer som avses anvnda dem. 4.3.1 SIMPLE-modellen McLoughlin m. fl. (2009) har utvecklat SIMPLE-modellen och beskrivningen som fljer utgr frn skaparnas artikel A Strategic Approach to Social Impact Measurement of Social Enterprises. SIMPLE r kort fr Social Impact on Local Economies och modellen beskrivs vara en holistisk modell fr att mta pverkan inom sociala organisationer. SIMPLE-modellen delar in pverkan i fyra kategorier: finansiell, ekonomisk, social och miljmssig pverkan. Den ekonomiska dimensionen utvecklar 3BL-frhllningssttet till vad McLoughlin m. fl. kallar ett 4BL-frhllningsstt. Den finansiella dimensionen kan inte fnga in pverkan p exempelvis lokal BNP eller sysselsttningsgrad och kompletteras drfr med det ekonomiska perspektivet som enligt McLoughlin m. fl. tcker in sdan pverkan. Modellen bestr av fem steg. Det frsta steget syftar till att skapa frstelse fr vad pverkan r, vilka krafter som driver pverkan samt varfr pverkan ska mtas, fr att rttfrdiga den tid och de resurser som mtningsprocessen krver. De krafter som driver pverkan influerar vilken pverkan organisationen vljer att mta. Drivkrafterna delas enligt McLoughlin m. fl. in i fljande fyra kategorier: Mission och vrderingar Nr olika mlsttningar r motstridiga r det den vergripande missionen som ska avgra mlens prioritet. Organisationens explicita mission och ml r den centrala drivkraften vid urval av vilken pverkan som ska mtas, med stark influens av intressentanalys. Externa drivkrafter Externa faktorer, exempelvis finansirer och frndrade regleringar eller lagar, kan bde influera pverkan och ha inflytande ver pverkansmtt. Kontexten i vilken sociala organisationer verkar skapar bde mjligheter och hinder samt kan begrnsa beslutsfattanden. Interna drivkrafter Faktorer att beakta r organisationens storlek, styrning och produktens eller tjnstens natur samt tillgngliga resurser. Intressentdrivkrafter Intressenter r viktiga att beakta vid utvrdering av pverkan eftersom de bland annat har en nyckelroll vid utformning av mission och ml samt influerar beslut gllande strategi och styrning. SIMPLE-modellens andra steg syftar till att, med utgngspunkt i en logikmodell, p ett precist och systematiskt stt identifiera lnken mellan aktiviteter, output, utfall och pverkan. Vilka utfall och pverkan som ska mtas bestms i SIMPLE-modellens tredje steg. Utifrn de valda utfallen och pverkan identifieras indikatorer som p ett lmpligt stt kan representera utfallen och pverkan. McLoughlin m. fl. menar att det r nskvrt att implementera fre- och 27 eftermtningar, eller tminstone faststlla en vldigt tydlig utgngspunkt, fr att kunna pvisa frndring. Nr det har avgjorts vilka faktorer som ska mtas ska organisationen utveckla en datainsamlingsstrategi som sedan ska implementeras. Steg fyra behandlar rapportering av resultaten och i steg fem inkorporeras resultaten i verksamheten. I huvudsak r ramverket en tillmpning av logikmodellen och det ger en guide till hur pverkan kan mtas. Ramverket belyser att frarbete underlttar fr utvrdering att ske. Det har logikmodellens styrkor, allts konceptualisering och kartlggning av vad ett initiativ avser uppn och hur framgng ska mtas. Det frsta steget syftar bland annat till att skapa frstelse fr vad pverkan r och vilka krafter som driver den. Genom att beskriva vad social pverkan r kan organisationen styra initiativets medarbetare i samma riktning. Att definiera drivkrafter skapar frstelse fr hur olika drivkrafter inverkar p pverkan och underlttar planering av aktiviteter som uppnr hg social pverkan. Nr logikmodellen introduceras i ramverket belyses inte att ven negativa output, utfall och pverkan kan behva tas hnsyn till vid kartlggning. Det kan ge en missvisande bild av resultaten om inte eventuella negativa effekter beskrivs. 4.3.2 Survival, Action and Change Lane och Casile (2011) har utvecklat ett ramverk fr mtning av prestation inom SE-organisationer som de kallar fr SAC. SAC str fr Survival, Action och Change versatt till svenskans verlevnad, handling och frndring. Lane och Casile menar att prestation inom SE r mtbart p tre olika niver: organisationsverlevnad, social handling och social frndring. Organisationsverlevnad beskriver Lane och Casile (2011) relaterar till ekonomisk livskraftighet och mnskliga resurser. Ekonomisk livskraftighet menar de r en bred term som kan innefatta lnsamhetsmtt. Nivn ska minst behandla huruvida balansen mellan finansiering och utgifter r tillrcklig fr att upprtthlla verksamheten. Lane och Casile (2011) menar att produktivitet mjliggr fr organisationer att gra mer arbete med samma resurser och att det drfr kan vara ett ml. Fr mnga SE-organisationer r produktivitet en frga om organisationsverlevnad. P den andra nivn, social handling, mts output. Mtten r direkta och behandlar den dagliga verksamheten, exempelvis antal hemlsa som blivit serverade ett ml mat (Lane & Casile, 2011, s. 251). Mtten r relativt enkla att mta och indikerar direkt frndring p omgivningen, men r ofta missledande i termer av huruvida det finns ngon varaktighet social frndring. Lane och Casile (2011) exemplifierar p fljande stt: En SE- organisation har utvecklat ett stt att skerstlla bostder med lg hyra fr hemlsa. Den lokala befolkningen gynnas av detta. Ryktet om att det finns tillgngliga bostder fr hemlsa i omrdet attraherar nya hemlsa till omrdet. Om organisationen d mter antalet bostder som delats ut kommer tillvxt att pvisas. Om organisationen istllet mter procenten av hur mnga hemlsa i omrdet som fr hjlp kommer mtningen att visa p en minskning (Lane och Casile, 2011 s.251) 28 Eftersom mtt p social handling inte visar huruvida det finns ngon varaktig social frndring behvs den tredje nivn: social frndring. Lane och Casile (2011) anvnder social frndring som uppmtt frndring p mlgruppen, omrdet eller samhllet i stort, jmfrt med hur det skulle ha sett ut om ingenting gjorts. Som psttts av Lane och Casile kan produktivitet vara ett ml fr att det mjliggr mer arbete fr samma resurser. Att mer arbete utfrs skerstller dock inte i sig att strre social frndring uppns. Produktivitet kan drfr inte vara det enda mlet, utan det mste ocks ses till social frndring i frhllande till resurser. Som Lane och Casile sger kan produktivitet vara en frga om organisationsverlevnad, men social effektivitet r en frga om social frndring. Lane och Casile belyser risken med att lgga fr stor vikt vid outputmtt eftersom de kan vara missvisande. Ett stt att motverka att mtt blir missledande r att komplettera dem med annan typ av information, exempelvis hade mttet p procenten av de hemlsa som ftt hjlp kunnat kompletteras med informationen om att fler hemlsa nu befinner sig i omrdet. P s vis skulle en mer korrekt bild av verkligheten ges. Ytterligare en aspekt som fljer av att mtt kan vara missvisande r att organisationer medvetet kan vlja de mtt som, eventuellt felaktigt, visar p strst social frndring. I marknadsfringssyfte kan detta gynna organisationen i frga, men med missionsmtningsparadoxen i tanke riskeras att organisationen styrs i riktning mot vad de vill kommunicera snarare n vad de vill uppn. 4.3.3 Hadads och Gucs ramverk Hadad och Guc (2014) har utvecklat ett ramverk som SE-organisationer kan anvnda fr att utvrdera social frndring till fljd av initiativ och beskrivningen som fljer utgr frn skaparnas artikel Social Impact Measurement in Social Entrepreneurial Organizations. Ramverket utgr frn logikmodellen och har tre principer: Normativa intressent-utiliarismprincipen sger att social frndring ska mtas utifrn mlpopulationens perspektiv, eftersom mlpopulationens perspektiv har ett vrde i sig. Vidare r de initiativ som anses framgngsrika med avseende p social frndring de initiativ som genererar s stor nytta som mjligt fr s mnga mnniskor som mjligt. Paretoprincipen kan anvndas fr att mta organisationens produktivitet samt som medel fr att identifiera vilka 20 procent av initiativen som genererar 80 procent av den sociala frndringen. Principen fr gemensam social frndring syftar till att social frndring r proportionell mot antalet kllor som agerar i dess syfte och att sociala entreprenrer inte r isolerade utan r en del av ett komplext system. Hadad och Guc (2014) menar att bde hrda och mjuka metoder ska anvndas vid utvrdering av social frndring. Vidare menar de att det r vsentligt att mlen r tydligt 29 uttalade och att aktiviteterna som genomfrs kan relateras till social pverkan. Utvrderingen sker utifrn tre dimensioner: organisationsverlevnad, adderat vrde samt skalbarhet och bieffekter (Hadad & Guc, 2014, s. 130). Organisationsverlevnad relaterar till att SE-organisationen ska ha tillrckligt med mnskliga och finansiella resurser. P medellng till lng sikt, cirka fem till sju r, ska organisationen identifiera alla kllor som finansierar SE-organisationen och dess initiativ. Adderat vrde relaterar till psykologiska, sociala och ekonomiska effekter. Dimensionen kan ven innefatta miljmssiga faktorer och i de fall verksamhetens huvudaktivitet relaterar till politiska problem ska ven politiska faktorer beaktas. Skalbarhet och bieffekter mter potentialen att expandera verksamheten, indirekta effekter, ndrade regleringar och social medvetenhet. Applicering av paretoprincipen kan underltta allokering av resurser till de aktiviteter som bidrar mest till ett initiativs uppndda frndring. Det kan vara problematiskt att avgra respektive aktivitets bidrag till den totala frndringen. Processen krver frstelse fr orsak-verkan-sambanden mellan respektive aktivitet och typ av frndring och frsvras av att flera aktiviteter kan leda till samma typ av frndring. Aktiviteterna kan ocks vara beroende av varandra fr att kunna generera frndring, exempelvis kan en aktivitet mjliggra en annan aktivitet, och det blir d svrt att avgra hur bidraget till frndringen ska frdelas. Processen frsvras ytterligare av att ven externa faktorer kan inverka p aktiviteternas bidrag. Trots svrigheter r paretoprincipen viktig att ta hnsyn till eftersom den underlttar fr SE-initiativ att frdela resurser till de aktiviteter som ger strst bidrag till social frndring. Principen fr gemensam social frndring belyser att SE-initiativ befinner sig i en bredare kontext i vilken ven andra aktrer verkar. Oberoende av om de andra aktrerna verkar i samma syfte kan deras handlingar ha inverkan p den totala sociala frndring som genereras i det aktuella omrdet. Denna aspekt r viktig att ta hnsyn till bde i termer av att gra ansprk p den sociala frndring som genererats och att SE-organisationer behver vara medvetna om sin kontext och hur initiativet pverkas av den. Pstendet om att den sociala frndringen r proportionell mot antalet kllor som agerar i dess syfte kan ge en frenklad bild av verkligheten. Den sociala frndringen beror inte av hur mnga kllor som agerar i dess syfte, utan av hur effektivt dessa kllor uppnr syftet. 4.3.4 Bagnolis och Megalis ramverk Bagnoli och Megali (2011) har utvecklat ett ramverk fr mtning av prestation inom sociala fretag och beskrivningen som fljer utgr frn skaparnas artikel Measuring Performance in social Enterprises. Prestation mts utifrn tre dimensioner: ekonomisk och finansiell prestation, social effektivitet och institutionell legitimitet. Utver mtt inom respektive dimension menar Bagnoli och Megali (2011) att integrerade mtt emellan dimensionerna kan anvndas, exempelvis produktivitet. 30 Dimensionen fr ekonomisk och finansiell prestation syftar till att kontrollera ekonomiska och finansiella vrden. Bagnoli och Megali argumenterar fr att sociala fretag i frsta hand r just fretag och fljaktligen ska deras sociala ml endast uppns med hnsyn till ekonomisk och finansiell effektivitet. Dimensionen fr social effektivitet mter input, output, utfall och pverkan med utgngspunkt i logikmodellen. Bagnoli och Megali (2011) beskriver social effektivitet som frmgan att uppn ml och implementera strategier samtidigt som resurser anvnds p ett socialt ansvarsfullt vis. De menar att social effektivitet r viktig fr att bedma ett socialt fretags framgng. Bagnoli och Megali menar vidare att utfallen, inte mngden output, avgr framgngen mot den sociala missionen. I relation till mtning av input beskriver Bagnoli och Megali att hnsyn ska tas till huruvida resursanvndningen r ansvarsfull ur ett socialt perspektiv. De menar att ett hllbart socialt fretag br: Vlja lokala leverantrer till frmn fr korta frsrjningskedjor Vlja social- eller miljcertifierade leverantrer Ha goda arbetsvillkor Ge sysselsttning till mnniskor frn utsatta sociala grupper (Bagnoli & Megali, 2011, s.15) Dimensionen fr institutionell legitimitet innefattar verifiering av att det sociala fretaget fljer de egna stadgarna samt lagar och normer dr fretaget verkar. Dimensionen innefattar ven att fretagets aktiviteter ska verensstmma med dess mission och handlingsplan. Bagnoli och Megali (2011) menar att prestationsmtning styr beteenden inom organisationer, p bde individuell och institutionell niv, mot att uppfylla organisationens ml. Dimensionen social effektivitet behandlar liksom nmnt mluppfyllelse, men Bagnoli och Megali (2011) belyser ocks att uppfattningen om vad effektivitet r varierar intressenter emellan. De menar att sociala fretag och icke vinstdrivande organisationer generellt har mnga olika intressenter som utvrderar effektivitet p olika stt. Resursanvndning talas i vriga ramverk endast om i termer av effektivitet eller produktivitet, vilka r viktiga prestationsmtt i sig. Bagnoli och Megali introducerar socialt ansvar i frhllande till resursanvndningen. Genom att beakta det sociala ansvaret gllande val av resurser kan ett SE-initiativ tnkas ka sin totala sociala frndring, samtidigt som det reducerar resursanvndningens eventuellt negativa inverkan p miljn. Om SE-initiativ exempelvis vljer att anvnda sig av lokala leverantrer s kan de gynna den lokala ekonomin, ka den lokala sysselsttningsgraden och samtidigt eventuellt reducera negativ miljpverkan genom kortare transporter. Att flja lagar r en frutsttning fr att SE-initiativ ska kunna genomfras, men Bagnoli och Megali belyser att ven normer ska fljas. Fr SE-initiativ kan mlpopulationens normer vara hinder eller mjliggrare fr social frndring varfr det r viktigt att vara medveten om normer. I fall dr normer r hinder fr positiv social frndring kan de behva arbetas runt istllet fr att fljas. 31 4.4 Ramverk utvecklade av och fr organisationer i den tredje sektorn I fljande avsnitt presenteras ramverk som har utvecklats av specifika organisationer fr anvndning inom den egna organisationen. 4.4.1 The Family of Measures Model The Family of Measures Model, hdanefter FMM, r utvecklad av och fr den icke vinstdrivande organisationen The Nature Conservancy (Sawhill & Williamson, 2001a). FMM tillmpar en familj av mtt som vrderar organisationell prestation inom tre huvudomrden: kapacitet, aktivitet och pverkan (Sawhill & Williamson, 2001a, s.375). Kapacitetsmtt Ska uppskatta till vilken grad organisationen mobiliserat ndvndiga resurser fr att uppfylla missionen (Sawhill & Williamson, 2001a). Mtten mter framsteg p samtliga niver inom organisationen och mjliggr p s vis fr organisationen att f saker gjorda (Sawhill & Williamson, 2001b). Aktivitetsmtt Ska fokusera p att uppfylla ml och implementera strategier (Sawhill & Williamson, 2001a). Mtten mter framsteg mot de ml och implementeringar som driver beteenden inom organisationen (Sawhill & Williamson, 2001b). Pverkansmtt Ska faststlla framgng med avseende p missionen (Sawhill & Williamson, 2001a). Mtten mter framsteg mot missionen och de lngsiktiga mlen som driver organisationens fokus (Sawhill & Williamson, 2001b s.102). Sawhill och Williamson (2001a) beskriver att pverkansmtten r svra att implementera och att det fr de flesta icke vinstdrivande organisationer r det bde fr svrt och fr kostsamt att etablera en direkt lnk mellan ett initiativ och dess bidrag till organisationens mission. Istllet fr att direkt mta framgng avseende missionen menar Sawhill och Williamson (2001a) att indikatorer kan anvndas fr att pvisa framsteg i riktning mot den vergripande missionen. Indikatorerna kan vara missionsorienterade mtbara ml. Frutom att anvnda sig av indikatorer beskriver Sawhill och Williamson (2001b) ytterligare tv alternativ fr hur framgng avseende missionen kan mtas. Det frsta alternativet r att definiera snvare missioner s att framgng kan mtas direkt. Om detta alternativ tillmpas menar Sawhill och Williamson (2001b) att verfrenkling mste undvikas s att inte symptomen istllet fr orsakerna till ett socialt problem behandlas. Det andra alternativet r att investera i studier fr att avgra huruvida verksamhetens aktiviteter faktiskt bidrar till att uppn missionen. Detta tillvgagnsstt menar de r svrare att tillmpa i verksamheter med mindre kvantifierbara ml. Sawhill och Williamson (2001b) drar slutsatsen att dessa tv alternativ ej r tillmpbara fr de flesta icke vinstdrivande organisationer. Sawhill och Williamson (2001a) utfrde en intervjustudie dr 30 stycken icke vinstdrivande organisationer deltog. Intervjustudien belyste betydelsen av prestationsmtt som ett stt att sammanlnka och strka organisationers mission, ml, strategier och mtt. Vidare menar Sawhill och Williamson att studien visade att ett mtsystems framgng var direkt proportionellt mot dess enkelhet. De menar att det r viktigt att mtt r okomplicerade, lttfrstdda och lttkommunicerade. 32 Den metod som fresprkas fr att mta missionsuppfyllelse r mtning av indikatorer istllet fr mtning av faktisk missionsuppfyllelse. Det kan vara problematiskt att skerstlla att indikatorn som mts avspeglar missionsuppfyllelse. En av de andra metoder som presenteras innebr att organisationen definierar snvare missioner som kan mtas direkt. Risken som tas upp med denna metod r verfrenkling, men det kan ocks kritiseras att en mission definieras snvt i syfte att underltta fr mtning. Mtning r dels ett medel fr att pvisa framgng och dels ett medel fr att styra organisationen mot framgng. Drfr ska missionen inte anpassas efter vad som r mtbart, utan mtten ska anpassas efter missionen. Sawhill och Williamson pstr att ett mtsystems framgng r direkt proportionellt mot dess enkelhet. Dock gr det att argumentera fr att mtsystems framgng, oavsett hur enkla de r att anvnda, br bedmas efter hur vl de visar det de avser att visa. Utvrderingen r enklare att genomfra om mtten r okomplicerade och att kommunicera resultat underlttas av lttkommunicerde mtt, men i frsta hand ska mtten mta vad de avser att mta. 4.4.2 GPS for Social Impact GPS for Social Impact, hdanefter GPS, r ett ramverk fr mtning av social frndring som utformades av Michael McCreless och Brian Trelstad i syfte att anvndas vid utvrdering av sociala initiativ som finansierades av de respektive sociala investeringsfonder McCreless och Trelstad arbetade fr (McCreless & Trelstad, 2012). Beskrivningen som fljer utgr frn skaparnas artikel A GPS for Social Impact. En SE-organisation eller finansir som vill veta den riktiga sociala frndringen som fljer av ett initiativ behver enligt McCreless och Trelstad (2012) information om hur frndringen pverkade mnniskors liv. De menar att frndringarna sllan r observerbara och att de ven om de r observerbara kanske inte r kvantifierbara. Vidare menar de att frndringarna, ven om de r kvantifierbara, har olika kulturella och ekonomiska valutor. De exemplifierar med fljande frgestllning: Hur kan ett lnglivat sngnt som skyddar ett kenyanskt barn frn malaria jmfras med ett ln till en smskalig bonde som mjliggr fr bonden att kpa gdsel som frbttrar skrden och kar inkomsten? (McCreless & Trelstad, 2012, s. 21) Trots detta menar McCreless och Trelstad att mnniskor knner igen social frndring nr de ser den eller upplever den, men att de inte ndvndigtvis behver veta precis hur stor den r. Enligt McCreless och Trelstad ska korrekthet, inte precision, efterstrvas vid mtning av social frndring. Med korrekthet avses sanningen och med precision avses berkning med ett visst antal decimalers noggrannhet. De menar att nskan om precision distraherar frn uppneliga och korrekta uppskattningar av social frndring. Problemet med mtning av social frndring gr enligt McCreless och Trelstad inte att lsa precist. Dremot r det mjligt att lsa det oprecist och korrekt. Genom att kombinera information frn flera estimatorer kan en mer korrekt uppskattning trianguleras. 33 GPS mter social frndring utifrn tre dimensioner: Frndringens typ beskriver frndringens natur Frndringens skala beskriver antal individer eller organisationer som pverkats Frndringens djup beskriver skillnaden i subjektivt upplevt vlbefinnande hos respektive individ och organisation I teorin motsvarar den sociala frndringen av ett initiativ sledes summan av skillnaderna i vlbefinnande fr alla typer av frndringar och alla individer eller organisationer som berrts. Utver outputmtt anvnder sig McCreless och Trelstad bland annat av initiativrapporterad information, besk p plats, fallstudier och andra tredjepartsrapporter samt kvalitativa och kvantitativa enkter vid sin insamling av data. Kostnadsdata inkluderas ven fr att effektiviteten ska kunna utvrderas. Fr att faststlla orsak-verkan-samband och hrrring samlas, nr det r mjligt, data in fr att faststlla vad som hade hnt om initiativet inte genomfrts. Datan kombineras sedan fr att skapa en fullstndig och korrekt bild av den sociala frndringen. I detta steg fokuseras p korrekthet, inte precision. Frst nr tillrcklig korrekthet uppntts kan fokus flyttas till att ka precisionen. Enligt McCreless och Trelstad (2012) r det centralt att vid implementering av GPS ha organisationens vergripande mission och strategi i tanke ven d detaljerna behandlas. De uttrycker att en risk annars r att datainsamlingen sker enbart fr mttets egen skull, istllet fr i syfte att stdja missionen och strategin. McCreless och Trelstad menar att social frndring inte kan mtas bde precist och korrekt och som lsning p problemet fresprkar de triangulering. Ju fler mtt som pvisar samma resultat desto troligare r det mycket riktigt att resultatet r korrekt. Det lser dock inte svrigheten med att hrrra resultatet till de utfrda aktiviteterna. McCreless och Trelstad skriver att det, nr det finns mjlighet, ska samlas in data fr att kunna hrrra frndringen till initiativet. McCreless och Trelstad belyser med sitt exempel problematiken med att jmfra olika sorters social frndring och att olika slags social frndring vrderas olika beroende p exempelvis kultur. Genom att mta frndring i subjektivt vlbefinnande fngas delvis in vad den sociala frndringen betyder fr mlpopulationen. Subjektivt vlbefinnande infngar dock inte frndringens betydelse fr samhllet. Det kan ofta vara en begrnsning i fall dr initiativ syftar till att skapa frndring fr samhllet, ven om subjektivt vlbefinnande har ett vrde i sig och ibland kan ses som en indikator p samhllsfrndring. 34 4.5 Mtverktyg I fljande avsnitt presenteras olika verktyg som kan anvndas fr att kvantitativt eller kvalitativt mta social frndring. Genomgende r att verktygen r resurskrvande och att de ofta inte r tillrckliga p egen hand, utan behver kompletteras med andra verktyg. 4.5.1 The Rickter Scale The Rickter Scale, hdanefter Rickterskalan, skapades av Keith Stead och Rick Hutchinson d de hade identifierat en brist p effektiva stt att mta individer ur mlpopulationens utveckling relaterad till mjuka utfall (The Rickter Company, 2015). Rickterskalan utgrs av en handhllen brda med tio kategorier som speglar en individs problem (Ibid). Varje kategori har en tiogradig skala som mjliggr fr individen att sjlv gradera respektive kategori. Rickterskalan har anpassats fr att kunna anvndas inom flertalet omrden. Ngra av verktygets starka sidor r enligt det egna fretaget att det engagerar och motiverar individen, vervinner kommunikationsbarrirer mellan individ och organisationsarbetare samt att det r icke-hotande och icke-dmande (The Rickter Company, 2015). Ett SE-initiativ skulle kunna anvnda ett verktyg likt Rickterskalan fr att kvantifiera subjektiva vrden hos mlpopulationen vilka kan visa p social frndring. Verktyget behver dock kompletteras med annan typ av datainsamling p grund av dess begrnsningar. Dels betyder inte kategorierna, exempelvis sjlvknsla, ndvndigtvis samma sak fr alla individer. Vidare kompliceras underskningen av skalan eftersom det r svrt att avgra vad det hgsta respektive lgsta vrdet innebr, samt att ven denna innebrd r individuell. Andra faktorer som kan pverka bedmningen r exempelvis anvndarens sjlvinsikt, rlighet och dagsform. 4.5.2 The Outcomes Star The Outcomes Star, hdanefter Utfallsstjrnan, beskrivs som ett verktyg som bde mter och stdjer individer ur mlpopulationens utveckling mot sjlvtillit och andra ml (The Outcomes Star, 2015c). Verktyget utvecklades r 2003 av Triangle Consulting fr St Mungos som r en organisation som arbetar fr att reducera hemlshet (The Outcomes Star, 2015a). Verktyget har vidareutvecklats och anpassats fr flertalet sektorer. En Utfallsstjrna bestr av ett antal tiogradiga skalor som motsvaras av lika mnga utfallsomrden (The Outcomes Star, 2015c), se figur 4:1. Utfallsomrden r omrden som initiativen vill frndra fr individen, exempelvis missbruksbeteende eller bristande sjlvknsla. Utfallsstjrnans skalor fylls i med hjlp av en frndringsmodell. Frndringsmodellen visar de steg en individ tar p sin resa mot att vara oberoende av utomstende fr att frndra sin situation (The Outcomes Star, 2015b). I frndringsmodellen har varje steg en tydlig beskrivning och motsvaras av en siffra mellan ett och tio. Siffran frs sedan ver till Utfallsstjrnan (The Outcomes Star, 2015b). 35 Figur 4:1 The Outcomes Star: Bildklla: (The Outcomes Star, 2015d) Den frsta mtningen grs innan initiativets brjan fr att sedan upprepas med jmna mellanrum i syfte att mta utveckling (The Outcomes Star, 2015c). Den orangea linjen i figur 4:1 motsvarar anvndarens utgngslge och den grna linjen resultatet frn den senaste mtningen. Resultatet kan anvndas fr att flja utvecklingen fr en enskild individ, fr att mta utfallen som uppntts av ett initiativ samt fr att gra jmfrelser med nationella genomsnitt fr liknande initiativ och klientgrupper (The Outcomes Star, 2015c). Likt Rickterskalan r Utfallsstjrnan ett verktyg som SE-initiativ kan anvnda sig av fr att kvantifiera subjektiva vrden hos en mlpopulation och likvl kvarstr den problematik som diskuterats i samband med Rickterskalan ven fr Utfallsstjrnan. Dock kan det tnkas att problemen gllande sjlva kvantifieringen p skalan r ngot mindre fr Utfallsstjrnan genom appliceringen av frndringsmodellen som ger en bestmd beskrivning av varje siffra. 4.5.3 Local Multiplier 3 Local Multplier 3, hdanefter LM3, r ett analytiskt verktyg utvecklat av The New Economics Foundation (Sacks, 2002). Enligt Sacks r LM3 ett analytiskt verktyg fr att mta den pverkan aspekter av lokalt spenderande har p lokala samhllen. LM3 baseras p multiplikatoreffekten (Sacks, 2002). Multiplikatoreffekten beskrivs som den inkomst en summa pengar utifrn kan generera i ett samhlle. Sacks (2002) frklarar att multiplikatoreffekten berknas genom att flja pengaflden inom ett samhlle och summera det lokala spenderandet. Den summa som kommer utifrn in i samhllet kan komma att delvis spenderas p lokala organisationer eller invnare. De lokala organisationerna och invnarna kan sedan komma att i nsta steg spendera delar av de pengar de erhllit lokalt, och s vidare. De delar av originalsumman som spenderas lokalt i varje steg summeras och ger multiplikatoreffekten. 36 Enligt Sacks (2002) utfrs framtagningen av den s kallade multiplikatorpongen genom att multiplikatoreffekten divideras med den initiala summan pengar som kom in i samhllet i frga. Han beskriver att LM3 har ftt sitt namn fr att metoden endast tar hnsyn till de tre frsta stegen i spenderingskedjan. Anledningen till det uppges vara att en grns mste dras ngonstans fr anvndarvnlighetens skull och att de flesta spenderingarna sker i de tre frsta stegen. Sacks (2002) betonar att LM3 r en indikator, inte ett exakt mtt. Han menar att LM3 ger en generell insikt i hur en aspekt av den lokala ekonomin fungerar och att resultaten r ppna fr tolkning. LM3 kan tnkas vara ett anvndbart verktyg fr SE-organisationer som nskar mta vilken inverkan deras initiativ har p ekonomin fr det omrde initiativet genomfrs i. D ett samhlles ekonomi ven influerar dess invnare kan resultatet av en LM3-mtning dock tnkas ligga till grund fr en utvrdering ven av sociala aspekter, exempelvis hur det genererade kassafldet pverkar mlpopulationen och dess samhlle. Anvndningen kan frsvras av att verktyget krver samverkan frn invnarnas sida fr att kunna samla in data om deras utgiftsvanor. Det kan tnkas vara mer eller mindre problematiskt att f invnarna att uppge den informationen beroende p samhllet och dess kultur. 4.5.4 Most Significant Change Technique Dart och Davies (2004) beskriver Most Significant Change Technique, hdanefter MSC, som en dialogbaserad och deltagandeorienterad utvrderingsteknik. Utvrdering sker genom att samla in berttelser om social frndring frn mlpopulationen utan att p frhand bestmma vad som ska utvrderas (Dart & Davies, 2003). Drefter lyfts de berttelser som anses mest betydelsefulla fram. Med berttelse avses en redogrelse fr frndring som besvarat en specifik frga, exempelvis Om du ser tillbaka ver den senaste mnaden, vad tycker du har varit den mest signifikanta frndringen? (Dart & Davies, 2003, s140). Vid insamling av berttelser dokumenteras tre typer av information fr att komplettera berttelserna (Dart & Davies, 2004 ss. 25-26): Information om vem som samlade in berttelsen, nr och var det hnde och under vilka omstndigheter. Detta hjlper lsaren att stta berttelsen i sin kontext och mjliggr fr granskning av berttelsen i efterhand. En beskrivning av berttelsen som ska belysa vem som var inblandad, vad som hnde och hur det upplevdes. Den signifikans berttaren upplever att berttelsen har. En bra berttelse innehller enligt Dart och Davies (2004) tydliga frhllanden, en sekvens av hndelser samt samband mellan orsak och verkan. Urvalet av den mest signifikanta berttelsen sker i flera steg inom vilka olika interna eller externa grupper inbrdes vljer ut en berttelse och de utvalda berttelserna vidare behandlas av andra grupper tills endast en berttelse kvarstr. Anledningar till alla val dokumenteras och de berttelser som inte vljs ut 37 arkiveras. Dart och Davies (2004) menar att MSC r ett bra verktyg fr att identifiera ovntade frndringar, men pongterar att det ska kompletteras med andra mtverktyg. En frdel med MSC, som Dart och Davies ocks belyser, r att verktyget mjliggr fr identifikation av aspekter som inte kunnat frutses. Att i frvg planera utvrdering kan frenkla utvrderingsprocessen, men d inte alltid alla frndringar p frhand kan frutses riskerar ofrutsgbara frndringar att frbises om hnsyn endast tas till p frhand bestmda aspekter vid utvrdering. Berttelserna ger ocks mlpopulationens perspektiv, vilket r viktigt fr SE-initiativ att beakta. I de fall organisationen vljer ut den mest signifikanta berttelsen sker dock vrderingen av berttelserna utifrn organisationens perspektiv. 38 4.6 vergripande diskussion av ramverk och mtverktyg versikten av ramverk och mtverktyg visar att det inte finns ngon samstmmighet om hur utvrderingar ska genomfras eller vilka aspekter som ska beaktas. versikten visar dock att det ocks finns flera likheter. Utav de presenterade ramverken r det endast Hadads och Gucs ramverk och SAC som uttryckligen utvrderar SE-organisationer. I fljande avsnitt diskuteras utifrn de presenterade ramverken vilka aspekter som utvrderas, hur mtning gr till och vidare hur utvrdering relaterar till hllbar utveckling. I diskussionen terkopplas till definitionen av SE som presenterades i avsnitt 2.1 fr att sammankoppla verblickens resultat med utvrdering av SE. 4.6.1 Vilka aspekter utvrderas? I flera av de presenterade ramverken belyses att direkta resultat av utfrda aktiviteter ska utvrderas. I Balanserade styrkort innefattas operativa mtt. I Bagnolis och Megalis ramverk, SIMPLE, GPS och SROI kallas direkta resultat fr output. SROI-analys mter output i analysen, men output vrderas inte i monetra termer. I SAC inkluderas de direkta resultaten i perspektivet social handling och i FMM kallas mtt p direkta resultat fr aktivitetsmtt. Liksom belysts i bland annat SAC samt Bagnolis och Megalis ramverk ger inte mtt p direkta resultat ngon information om huruvida social frndring skett. I Balanserade styrkort och i FMM belyses dock att ml gllande direkta resultat ska vara orienterade mot den vergripande missionen och att organisationer genom att mta sdan mluppfyllelse styr organisationen mot att uppn missionen. Genom att mta direkta resultat kan SE-initiativ redovisa vad resurser anvnts till och nr direkta resultat stlls i relation till resursanvndningen ges ett mtt p produktivitet. Produktivitetsmtt innefattas i flertalet ramverk och i SAC understryks att produktivitet kan mjliggra fr sociala organisationer att utfra mer arbete fr givna resurser. Som Kaplan sger ska aktiviteter vara medel, inte ml. Drfr r det inte tillrckligt fr SE-initiativ att endast utvrdera direkta resultat av aktiviteter. I majoriteten av ramverken behandlas mtt p social frndring. Ett SE-initiativs genererade sociala frndring r endast den sociala frndring som fljer av utfrda aktiviteter varfr ngon form av hrrring mste ske. I Hadads och Gucs ramverk beskrivs detta i principen fr gemensam social frndring. I SAC, SIMPLE, GPS och SROI framkommer att hrrring krver en uppfattning om hur situationen skulle ha sett ut om initiativet inte hade genomfrts. I bland annat GPS och Bagnolis och Megalis ramverk uttrycks att det r social frndring som avgr social framgng. Hur den sociala frndringen ska vrderas frsvras av att olika intressenter har olika uppfattning om vad framgng r (se avsnitt 2.2). Eftersom SE-initiativ verkar fr att lsa sociala problem fr en mlpopulation br framfrallt mlpopulationen, som intressent, beaktas vid vrdering av den sociala frndringen. Detta understryks av Dees (s.11) samt Hadad och Guc. Nr den sociala frndringen vrderas mste hnsyn tas till resursanvndningen. Detta belyses bland annat i CB-, CE- och SROI-analys. Tv olika SE-initativ kan ha genererat lika stor frndring men med olika mngd resurser. Prestationen fr det SE-initiativ med lgst resursanvndning br i detta avseende vrderas hgre n det andra. Social frndring i frhllande till resurser ger ett mtt p effektivitet. Frmga att vara effektiv r en del av definitionen av SE-initiativ (se s.11). 39 Ytterligare en dimension av utvrdering som belyses i ramverken r organsationers frmga att verleva lngsiktigt. I SAC och Hadads och Gucs ramverk benmns dimensionen organisationsverlevnad, och beskrivs som livskraftighet avseende ekonomiska och mnskliga resurser. I Bagnolis och Megalis ramverk behandlas inte aspekten enskilt, men det beskrivs att sociala ml endast ska uppns med hnsyn tagen till ekonomiska och finansiella aspekter. Vidare beskrivs att verensstmmelse med lagar och normer ska mtas, vilket r en frutsttning fr att f existera som verksamhet. Liksom fr organisationer i allmnhet mste ven SE-initiativ ha tillrckliga resurser och flja lagar och ta hnsyn till normer dr initiativet verkar fr att kunna utfra sina aktiviteter. Utifrn ovan diskussion kan det sammanfattas att fljande aspekter br utvrderas: Direkta resultat Social frndring SE-initiativets verlevnad 4.6.2 Hur gr mtning till? I samtliga ramverk innefattas mtning av social frndring och i flertalet ramverk belyses ocks svrigheter kring mtningen. Huvudsakligen gr tv frhllningsstt att urskilja: antingen behandlas inte hur mtning ska ske eller s sker mtning med hjlp av indikatorer. De ramverk som beskriver att indikatorer ska anvndas r SROI, SIMPLE och FMM. Mnga sociala frndringar r inte direkt mtbara, och i s fall gr det att anvnda indikatorer fr att pvisa social frndring. Det som nskas pvisas mts allts inte direkt, utan indikatorerna kan ge en antydan till huruvida ngonting har skett eller hller p att ske. Missionsmtningsparadoxen (se s.12) belyser att strategi och frndringar kan komma att anpassas efter det som mts. Val av indikator inverkar sledes bde p hur bra indikatorn avspeglar den avsedda frndringen och p huruvida strategin samt frndringar av SE-initiativ sker i linje med missionen. Det framgr i FMM att mtning r en resursintensiv process och det gr drmed inte att mta alla aspekter av ett SE-initiativ. Det mste ske ett urval av vad som ska mtas. I ramverken finns samstmmighet om att vad som ska mtas ska bestmmas utefter den vergripande strategin och missionen. D det som mts pverkar vad som blir gjort br mtt vljas efter vad som anses bst avspegla initiativets mission. Fr SE-initiativ r detta komplext d SE-organisationer, liksom tidigare nmnts (se avsnitt 2.2), kan ha flera, eventuellt konkurrerande, missioner. I flera ramverk, dribland SROI och SIMPLE, lggs stor vikt vid intressenter vid val av vilka frndringar som ska mtas. Fr att undvika missionsmtningsparadoxen br vad SE-organisationen anser vara viktigt i s hg grad som mjligt prioriteras ven om detta ej verensstmmer med samtliga intressenters intressen. Liksom belyses i exemplet i SAC (s.27) innehller mtt inte alltid tillrcklig information i sig utan behver kompletteras med ytterligare information fr att ge en mer korrekt bild av resultatet. Den kompletterande informationen kan antingen utgras av ytterligare mtt eller annan typ av information. I SROI fresls exempelvis att subjektiva mtt kan kompletteras med objektiva mtt fr att styrka resultatet. Genom att angripa en aspekt utifrn olika infallsvinklar kan, liksom beskrivs i GPS, strre noggrannhet uppns. Att komplettera mtt 40 med information kan ocks hjlpa i avseendet att hrrra den sociala frndringen till utfrd aktivitet. ven om det inte gr att hrrra den sociala frndringen p ett exakt vis kan SE-initiativ genom att beskriva kontexten i vilken det genomfrs mjliggra fr den som tar del av utvrderingens resultat att skapa sig en uppfattning om vilken frndring SE-initiativet genererat. Utifrn ovan diskussion kan fljande sammanfattas gllande mtning: Om social frndring inte kan mtas direkt kan indikatorer anvndas. Vad som vljer att mtas ska avspegla SE-organisationens strategi och mission fr att leda SE-initiativen i rtt riktning och vidare undvika frndringsbeslut som inte ligger i linje med strategi och mission. Mtt mste kompletteras med ytterligare information och en beskrivning av kontexten. 4.6.3 Hur behandlas hllbar utveckling vid utvrdering? I SAA och SIMPLE ska prestation mtas utifrn hllbarhetsdimensionerna, men inga ramverk vrderar prestation utifrn ett hllbarhetsperspektiv. Bagnolis och Megalis ramverk srskiljer sig frn vriga ramverk genom att beakta socialt ansvar vid val av resurser, vilket r en hllbarhetsaspekt. Eftersom SE-initiativ per definition verkar fr att lsa sociala problem utan att gra avkall p hllbar utveckling kan det tyckas vsentligt att vid utvrdering av prestation ta hnsyn till huruvida SE-initiativ pverkar samtliga dimensioner av hllbar utveckling. tminstone br beaktas huruvida SE-initiativ gr avkall p hllbar utveckling. En annan aspekt av hllbar utveckling i relation till SE-initiativ r huruvida det genererade sociala vrdet r bestende och/ eller kan fortstta skapas (se s.11) ven efter initiativet avslutats. I SROI-analys uppskattas hur lnge social frndring varar fr att kunna ge frndringen ett monetrt vrde, men i vrigt behandlas inte huruvida det sociala vrdet r bestende eller kan fortstta skapas i ngot av ramverken. Aspekten r viktig eftersom det kan argumenteras att en lsning endast lindrar ett problem utan att lsa det om det sociala vrdet inte r bestende eller kan fortstta skapas efter att ett initiativ avslutas. Argumentationen kan exemplifieras enligt fljande: Ett SE-initiativ utvecklar en produkt som lser ett socialt problem, men lr inte ut underhll och dylikt till lokalbefolkningen. Nr produkten s smningom gr snder kan inget mer vrde skapas utan hjlp frn SE-organisationen. Utifrn ovan diskussion kan fljande sammanfattas: SE-initiativs prestation ska utvrderas med hnsyn till hllbar utveckling. tminstone br beaktas huruvida SE-initiativ gr avkall p hllbar utveckling. SE-initiativs prestation ska utvrderas i termer av huruvida det sociala vrdet r bestende och/ eller kan fortstta skapas ven efter att ett SE-initiativ r avslutat. 41 5 Generellt ramverk fr utvrdering av social prestation fr SE-initiativ I detta kapitel presenteras ett generellt ramverk som togs fram utifrn tidigare presenterad litteratur och diskussion. Ramverket avses anvndas av SE-organisationer fr utvrdering av initiativ. Inledningsvis presenteras ramverkets tre utvrderingsprinciper vilka fljs av en redogrelse fr ramverkets logikmodell. Slutligen beskrivs ramverkets tre utvrderingsperspektiv. Det finns inte ett korrekt stt att utvrdera social prestation. Utvrdering mste anpassas till enskilda SE-initiativ eftersom varje SE-initiativ har olika ml och olika frutsttningar. Det finns emellertid centrala aspekter att ta hnsyn till, vilka tillsammans med logikmodellen utgr ett ramverk fr utvrdering av social prestation. De centrala aspekterna i detta ramverk utgrs av tre principer och tre perspektiv som illusterars i figur 5:1. Figur 5:1 Illustration av de centrala aspekterna i det generella ramverket. Bildklla: Frfattarnas bidrag 5.1 Ramverkets tre principer Vid utvrdering av SE-initiativs sociala prestation ska tre principer beaktas: missionsmtningsprincipen, intressentprincipen och kontextprincipen. Principerna r kompletterande och samtliga ska genomsyra hela utvrderingsprocessen. Missionsmtningsprincipen avser att det som mts ska avspegla SE-initiativets strategi och sociala syfte. Om denna princip negligeras riskeras att SE-initiativets aktiviteter och frndringsbeslut inte ligger i linje med det som avses uppns, eftersom det som mts kan pverka beteenden bde p initiativ- och individniv. 42 Intressentprincipen avser att SE-initiativ ska ta hnsyn till initiativets intressenter vid val av vilka resultat som ska mtas och hur vrdering av resultaten ska ske. Intressenterna kan ha olika frvntningar p initiativet och vidare skilda uppfattningar om vad framgng r. Sledes behver olika intressenters perspektiv beaktas fr att vrdera den sociala prestationen. Eftersom SE-initiativ verkar fr att lsa sociala problem fr en mlpopulation br framfrallt mlpopulationen, som intressent, beaktas vid bedmning av den sociala prestationen. SE-initiativ mste ven anpassa sig till intressenternas eventuella krav och ta hnsyn till vad som nskas kommuniceras till intressenter vid val av vad som ska mtas. Kontextprincipen avser att SE-initiativ inte existerar i ett vakuum, utan pverkas av sin omgivning. Fljaktligen mste kontexten beaktas och beskrivas fr att kunna hrrra social frndring till utfrda aktiviteter. Fr att utvrderingen inte ska bli missvisande behver ven beskrivas vad som inkluderats och inte inkluderats i utvrderingen och varfr. Mtt innehller viss information, men behver ofta kompletteras med ytterligare information fr att ge en fullstndig bild av resultatet. Det kan i mnga fall behva gras en avvgning mellan missionsmtningsprincipen och intressentprincipen. I de fall intressenterna krver mtt som inte ligger i linje med initiativets strategi och sociala syfte behver det skerstllas att beslut nd fattas i linje med det som avses uppns. Resonemanget ger en frenklad bild av verkligheten eftersom initiativet, liksom kontextprincipen belyser, existerar i ett strre sammanhang och r beroende av sin omgivning. Det finns inte ett rtt stt att hantera avvgningen, men SE-organisationen behver vara medveten om den. 5.2 Ramverkets logikmodell Logikmodellen (se kapitel 3) r ett konceptuellt verktyg dr frndring kartlggs genom logiska orsak-verkan-samband. Fljaktligen mjliggr logikmodellen konkretisering av innebrden av social frndring i specifika SE-initiativ, vilket delvis verbygger svrigheterna med att social pverkan r ett diffust och svrdefinierat begrepp (se avsnitt 2.2). Figur 5:2 visar detta ramverks variant av logikmodellen. Figuren fljs av en kort beskrivning av modellens ingende komponenter.Figur 5:2 Ramverkets variant av logikmodellen. Bildklla: Frfattarnas bidrag 43 Socialt syfte SE-initiativets vergripande sociala syfte vilket avspeglar SE-organisationens mission. Resurser inkluderar samtliga resurser som krvs fr att genomfra initiativet. Aktiviteter inkluderar samtliga aktiviteter som krvs fr att producera output. Output de produkter, varor och tjnster som tillhandahlls initiativets mlpopulation. Utfall sociala frndringar p mlpopulationen som genereras av aktiviteter och output. I verkligheten kan flera utfall ske i fljd i en s kallad utfallskedja. Pverkan utgrs av de sociala konsekvenser p det lokala samhllet eller samhllet i stort som uppstr till fljd av utfallen. I modellen har det sociala syftet placerats frst fr att understryka att aktiviteter ska utformas efter syftet. Resurser och aktiviteter har placerats parallellt p grund av att resurser inte kan allokeras utan bestmda aktiviteter och aktiviteter inte kan bestmmas utan hnsyn till resurser. 5.3 Ramverkets tre perspektiv SE-initiativ ska utvrdera sin sociala prestation utifrn tre perspektiv: direkta resultat, social frndring och hllbarhet. Perspektiven r interrelaterade och utver mtt inom respektive perspektiv kan det ocks behvas integrerade mtt perspektiven emellan. Den sociala prestationen kan inte vrderas utifrn endast ett perspektiv, utan samtliga perspektiv mste beaktas fr att ge en uppfattning om initiativets prestation. Direkta resultat I detta perspektiv ska output mtas och vrderas. Output utvrderas fr att visa huruvida aktiviteterna gav de direkta resultat som planerats fr. Output kan vrderas i relation till anvnda resurser fr att ge en uppfattning om produktiviteten. Att vara produktiv mjliggr fr SE-initiativet att producera mer output med givna resurser, eller samma output med mindre resurser. Genom att mta outputml styrs initiativet mot att det sociala syftet uppns, frutsatt att de logiska orsak-verkan-sambanden mellan output, utfall och pverkan r korrekta. Outputmtt sger dock ingenting i sig om uppndd frndring eller framgng mot det sociala syftet, varfr ven social frndring ska mtas. Social frndring I detta perspektiv ska utfall och pverkan mtas och vrderas. Utfall och pverkan utvrderas fr att visa framgng mot initiativets sociala syfte och vidare mot organisationens mission. Fr att utvrdera den sociala frndringen mste utfallens och pverkans karaktr vrderas. Den uppmtta frndringen kan ocks stllas i relation till initiativets utfalls- och pverkansml fr att mta social mluppfyllelse. Vidare kan den sociala frndringen stllas i relation till resurserna fr att mta den sociala effektiviteten. Social effektivitet r ett stt att vrdera den sociala prestationen, eftersom det visar p hur stor social frndring aktiviteterna gav fr de resurser som anvndes. Social effektivitet br efterstrvas fr att kunna uppn s stor social frndring som mjligt genom tillgngliga resurser. Om utfall eller pverkan inte kan mtas direkt kan de uppskattas med hjlp av indikatorer. Indikatorer r faktorer som kan visa p att ett utfall eller pverkan har skett. Nr mtning sker ska korrekthet, inte precision, efterstrvas. Detta kan uppns med hjlp av triangulering, exempelvis genom att kombinera subjektiva och objektiva samt kvantitativa och kvalitativa 44 mtt. Nr utfall och pverkan mts mste uppskattas vad som hade hnt om initiativet inte hade utfrts. Hllbarhet I detta perspektiv beaktas huruvida SE-initiativet r hllbart utifrn tre aspekter: Hllbar utveckling utifrn social, ekonomisk och miljmssig dimension Lsningens hllbarhet i ett tidsperspektiv Initiativets hllbarhet med avseende p verlevnad Den frsta aspekten avser att utvrdera lsningens pverkan p samtliga dimensioner av hllbar utveckling. Det sker ofta en avvgning mellan de tre dimensionerna varfr positiv frndring och negativa bieffekter br stllas i relation till varandra vid vrdering av initiativets hllbarhet. tminstone ska det beaktas vilka eventuella negativa bieffekter initiativet kan ha. Den andra aspekten avser utvrdera om lsningen r hllbar i ett tidsperspektiv. En hllbar lsning i ett tidsperspektiv ger positiva sociala effekter som r bestende, eller tilltagande, oberoende av fortsatt std frn SE-organisationen. Den tredje aspekten behandlar SE-initiativets frmga att verleva. Aspekten innefattar huruvida initiativet har tillrckliga resurser fr att genomfras. Resurser innefattar ven mlpopulationens resurser, eftersom mlpopulationen kan bidra till vrdeskapandet bde genom att skapa och betala fr tjnster och produkter. Aspekten innefattar vidare huruvida lagar fljs och hur initiativet frhller sig till lokala normer. Normer kan utgra hinder eller mjliggrare fr social frndring och pverkar drfr prestationen. I fall dr normer r hinder fr social frndring kan de behva arbetas runt istllet fr att fljas. 45 6 Utvrderingsmodell fr Knowel I detta kapitel presenteras den utvrderingsmodell som skapades fr Knowel. I kapitlets frsta avsnitt redogrs fr den kravspecifikation som utgicks frn vid tillmpningen av det generella ramverket (se kapitel 5) till utvrderingsmodellen fr Knowel. I kapitlets andra avsnitt presenteras ett projektexempel ABC som anvnds genomgende i beskrivningen av utvrderingsmodellen i syfte att frtydliga modellens olika faser. 6.1 Kravspecifikation fr utvrderingsmodellen Genom intervjuer med Knowels styrelse och tidigare projektdeltagare, samt inlsning av verksamhetens dokumentation, identifierades ett antal faktorer som togs hnsyn till vid utformningen av utvrderingmodellen fr Knowel. Kravspecifikationen sg ut enligt fljande: Utvrderingsmodellen br: Inte vara fr omfattande och resurskrvande Knowel r en liten organisation med sm projektgrupper och begrnsade resurser vad gller finansiella medel och tid. Kunna anpassas till mnga olika typer av projekt De projekt som tidigare genomfrts av Knowel har varit av varierande karaktr. D det fr varje projekt r nya projektdeltagare och Knowels vision r bred kan det vntas att ven framtida projekt kommer att variera i syfte och omfng. Inkludera tidig utvrdering av projektider Knowels styrelse efterfrgar en utvrderingsmodell som underlttar fr urval av projekt. Stta ramarna fr utformning av projekt Knowels styrelse efterfrgar en utvrderingsmodell som bidrar till kad kontinuitet genom att stta ramarna fr utformningen av projekt, men som samtidigt lter projektgrupper sjlva vlja projektider. Inkludera dokumentering och rapportering Knowels styrelse efterfrgar en utvrderingsmodell som bidrar till kad kontinuitet genom att ka lrande och intern kommunikation. Bist projektgrupper med verktyg fr att formulera ml och underltta planering av projekt Tidigare projektgrupper har haft problem med svl mlformulering som planering av projekt. 6.2 Projektexempel: ABC ABC r en SE-organisation vars mission r att skapa hllbara lsningar fr kad hlsa. ABC utfrde under 2012 ett projekt i Nigeria dr de i samrd med lokalbefolkningen hade identifierat ett socialt problem. Det fanns inget utvecklat vatten- och avloppssystem, utan befolkningen utrttade sina toalettbehov i latringropar. Latingroparna frorenade grundvattnet med frorenat dricksvatten som fljd. Det frorenade dricksvattnet ledde till sjukdomar och diarrer, vilka r ddliga fr sm barn. ABC har utvecklat ett alternativt latrinsystem bestende av en vattensnl toalett som separerar urin och avfring. Varje familj fr sitt eget latrinsystem, varfr ingen rening krvs. Urinen och avfringen kan sedan anvndas till gdsel eller biogasproduktion. 46 I projektet, finansierat av en privat finansir, frsgs mlpopulationen med utbildning och verktyg fr att kunna bygga latrinsystemen. Infrandet av latrinsystemen i samhllet var tnkt att minska diarrer och sjukdomar samt att gra bnder i hgre grad sjlvfrsrjande avseende gdsel fr att minska beroendet av externa leverantrer. I frlngningen skulle det kunna frbttra den lokala ekonomin. Den producerade biogasen kan anvndas som brnsle i spisar vid matlagning. Tidigare eldades istllet med ved, med stor rkutveckling som fljd. Den minskade rkutvecklingen skulle kunna frbttra hlsan bland frmst kvinnor och sm barn, eftersom det i huvudsak r de som vistas vid spisarna. Ngra mnader efter projektet uppmrksammades dock att latrinsystemen som hade byggts hade rostat och blivit oanvndbara. 6.3 Schematisk bild och versikt ver utvrderingsmodellen Utvrderingsmodellen r uppbyggd av fem faser: Vad vill vi?, Br vi?, Hur ska vi?, Har vi lyckats? och Nu vet vi!. Figur 6:1 ger en schematisk bild av modellen och fljs av en kort beskrivning av de fem olika faserna. I avsnitten som fljer ges en ingende beskrivning av respektive fas inom vilka projektexemplet ABC (se avsnitt 6.2) anvnds i frtydligande syfte. Figur 6:1 versiktsbild av utvrderingsmodellens faser. Bildklla: Frfattarnas bidrag 47 Vad vill vi? Syftar till att utifrn ett socialt syfte utforma en projektid som adresserar ett socialt problem. Br vi? Denna fas utgr en tidig bedmning av projektider som syftar till att avgra huruvida en projektid ska arbetas vidare med eller inte. Fasens bedmning kan ocks anvndas fr urval av projektider. Hur ska vi? Syftar till att kartlgga aktiviteter som leder till att det sociala syftet uppns, formulera projektml och planera fr hur utvrdering ska genomfras. Har vi lyckats? I denna del sker datainsamling, mtning och utvrdering i syfte att underska om och hur vl projektet uppndde sina ml. Nu vet vi! Slutligen sker i detta steg dokumentering och rapportering av projektets sociala prestation i syfte att kommunicera resultaten internt och eventuellt externt. 6.3.1 Vad vill vi? Vad vill vi? r en inledande fas i vilken en projektid ska ta form. Projektidn ska ha utgngspunkt i ett socialt syfte som ska utforma fr att adressera ett socialt problem. Det sociala syftet ska verensstmma med Knowels vergripande mission och strategi. Projektidn ska utformas fr att uppn det sociala syftet, det r inte det sociala syftet som ska utformas efter projektidn. Denna fas ska mynna ut i en tydlig formulering av det sociala syftet och projektidn. EXEMPEL ABC vergripande mission Att skapa hllbara lsningar fr kad hlsa Socialt problem Anvndandet av latringropar leder till frgiftat dricksvatten med sjukdomar och diarrer som fljd. Socialt syfte Frbttrad hlsa och kad livskvalitet genom att minska diarrer och sjukdomar till fljd av frorenat grundvatten. Projektid Frse mlpopulationen med utbildning och verktyg fr att kunna bygga ett hllbart latrinsystem 48 6.3.2 Br vi? I denna fas ska en frsta bedmning av projektidn utfras i syfte att avgra om idn r rimlig och huruvida den ska arbetas vidare med. Resultatet av bedmningen kan ocks anvndas fr att vlja mellan olika projektider. Bedmningen ska utformas som en checklista dr projektgruppen jmfr projektidn med p frhand uppsatta kriterier. Bedmningskriterierna ska vara frutbestmda krav frn Knowels styrelse. Aspekter som ska tas hnsyn till vid utformning av bedmningskriterier redogrs fr i fljande lista: Identifierat behov avser huruvida det finns ett identifierat behov och om det identifierade behovet r prioriterat av mlpopulationen. Strategi och mission avser huruvida projektidn ligger i linje med Knowels vergripande strategi och mission. Hllbarhet avser dels huruvida det sociala syftet och projektidn r hllbara ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Nr denna aspekt behandlas ska det resoneras kring vilka eventuella negativa externaliteter som kan uppst. Hllbarhet avser ven huruvida lsningen r hllbar i ett tidsperspektiv, det vill sga huruvida den ger sociala effekter som r bestende, eller tilltagande, oberoende av fortsatt std frn projektgruppen. Tillgng till resurser i termer av tid samt intern och extern kompetens avser huruvida projektgruppen r rtt personer fr att adressera det sociala problemet. Projektgruppen ska resonera kring vilken kompetens som r ndvndig fr att utfra projektet och utifrn dessa kriterier utvrdera sig sjlva. Kompetens avser bland annat kunskap kring projektledning, omrdet inom vilket projektidn innefattas, mlpopulationen och omgivningen i vilken mlpopulationen befinner sig. All kompetens behver inte finnas internt utan kan ocks finnas externt, exempelvis hos samarbetspartners eller deltagare ur mlpopulationen. Tillgng till finansiering avser huruvida det finns mjlighet att erhlla tillrcklig finansiering av projektet. Br vi-fasen ska mynna ut i ett beslut kring huruvida projektidn ska arbetas vidare med, eller om projektgruppen ska g tillbaka till Vad vill vi?-fasen. Ett godknnande av projektidn i detta steg innebr inte alltid att projektet ska, eller kommer att, genomfras. Det innebr snarare att projektidn r tillrckligt bra fr att arbetas vidare med. I fljande exempel utformas checklistan som en lista med frgor som besvaras med ja eller nej, men det gr ocks att gra bedmningen med hjlp exempelvis skalor. 49 EXEMPEL ABC Finns det ett identifierat behov? Ja, frorening av grundvatten r ett stort problem med diarrer och sjukdomar till fljd. Behovet identifierades i samrd med lokalbefolkningen. verensstmmer projektidn med organisationens vergripande strategi och mission? Ja. ABC verkar fr att utveckla hllbara lsningar fr kad hlsa och latrinsystemet r en sdan. r projektidn hllbar? Ja, bde ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Latrinsystemen minskar froreningen av grundvattnet vilket direkt gynnar mlpopulationen. Genom att kunna producera eget gdsel minskar beroendet av externa leverantrer och vidare kan det frbttra den lokala ekonomin. Om naturligt gdsel erstter konstgdsel r ven effekten p miljn positiv. Eftersom mlpopulationen r delaktig i projektet, och efter projektet fr verta verktyg och material, blir inte mlpopulationen beroende av oss. Lsningen r sledes hllbar i ett tidsperspektiv. Inga negativa externaliteter har identifierats. Har vi rtt resurser i termer av tid samt intern och extern kompetens? Projektets lngd r inte knd i detta stadie, utan beror av tillgngen till finansiering. ABC har rtt kompetens latrinsystemet har redan utvecklats och det finns en etablerad kontakt med lokalbefolkningen som bistr med ndvndig kunskap om bland annat mlpopulation och dess omgivning. Tillsammans med lokalbefolkningen och mlpopulationen r ABC rtt personer att utfra projektet. Eftersom ABC har utvecklat latrinsystemet har ABC kompetens att bygga det. ABC talar mlpopulationens sprk och kan sledes med mindre svrigheter lra mlpopulationen hur latrinsystemet ska byggas. Finns det mjlighet att erhlla tillrcklig finansiering? Ja. ABC har skt finansiella medel frn en privat finansir och r medvetna om kraven som finansiren stller p projektet. Mngden finansiering kommer avgra projektets omfattning. 50 6.3.3 Hur ska vi? I denna fas ska tre saker gras: 1. Kartlggning av aktiviteter som leder till att det sociala syftet uppns 2. Formulering av projektml 3. Planering fr hur utvrdering ska genomfras Kartlggning av aktiviteter som leder till att det sociala syftet uppns I denna del av Hur ska vi?-fasen ska en logikmodell anvndas som konceptuellt verktyg fr kartlggning av projektet. Figur 6:2 illustrerar logikmodellen och fljs av en beskrivning av de ingende komponenterna. Figur 6:3 p sida 52 visar hur en kartlggning kan se ut. Figur 6:2 Illustration av logikmodellen. Bildklla: Frfattarnas bidrag Socialt syfte det sociala syfte som togs fram i Vad vill vi?-fasen Aktiviteter alla aktiviteter som direkt bidrar till att det sociala syftet uppns. Aktiviteter relaterade till exempelvis planering, administration och finansiering mjliggr projektet, men bidrar inte direkt till att det sociala syftet uppns och inkluderas sledes inte i logikmodellen. Resurser de resurser som krvs fr projektets kartlagda aktiviteter. Resurser som krvs fr aktiviteter ssom planering, administration och skning av finansiering inkluderas sledes inte i logikmodellen. Output de direkta resultat aktiviteterna producerar, det vill sga de produkter, tjnster och varor som tillhandahlls mlpopulationen. Utfall de positiva och negativa effekter som output logiskt kan leda till. Flera utfall kan ske i fljd i en s kallad utfallskedja. Pverkan de positiva och negativa effekter som utfallen logiskt kan leda till 51 EXEMPEL ABC Socialt Syfte Frbttrad hlsa och kad livskvalitet genom ett minskat antal diarrer och sjukdomar till fljd av frorenat grundvatten. Aktivitet Distribution av latrinsystem Resurser Projektmedarbetare, deltagare ur mlpopulationen, fordon Output Mlpopulationen fr tillgng till latrinsystem Utfall Ett minskat antal diarrer och sjukdomar Pverkan Frbttrad hlsa och kad livskvalitet Med hjlp av logikmodellen ska projektgruppen kartlgga de logiska orsak-verkan-sambanden mellan aktiviteter, output, utfall och pverkan. Aktiviteter ska planeras fr att uppn det sociala syftet. Aktiviteter och resurser beror av varandra och ska planeras s att de verensstmmer. Vilken output ett projekt kommer att ha r direkt beroende av de aktiviteter som genomfrs. Utifrn output ska projektgruppen genom logiska orsak-verkan-samband kartlgga de utfall som kan komma att flja av respektive output. P samma stt ska gruppen utifrn utfall avgra vilken pverkan projektet kan komma att ha. Vid kartlggningen ska hnsyn tas till hllbarhet. I varje steg av logikmodellen ska gruppen frga sig sjlva r det hllbart?. Fr att bedma hllbarheten ska hnsyn tas till effekter, bde positiva och negativa, utifrn samtliga dimensioner av hllbar utveckling. Hllbarhet avser ven huruvida lsningen r hllbar i ett tidsperspektiv. En hllbar lsning i ett tidsperspektiv ger positiva sociala effekter som r bestende, eller tilltagande, oberoende av fortsatt std frn projektgruppen. De kartlagda utfallen och pverkan ska tcka in det sociala syftet. Om det sociala syftet inte innefattas av utfall och pverkan r aktiviteterna inte lmpade fr att uppn syftet. I s fall ska projektgruppen revidera aktiviteterna. Om det inte gr att identifiera aktiviteter som uppnr det sociala syftet ska projektgruppen g tillbaka till Vad vill vi?-fasen och revidera projektidn. ven i de fall d projektet anses fr ineffektivt ska projektgruppen g tillbaka till Vad vill vi?-fasen. Om projektidn ndras innan eller under utfrandet av projektaktiviteterna ska kartlggningen revideras. 52 En frutsttning fr att kartlagda aktiviteter ska leda till kartlagda utfall och pverkan r att projektgruppen r kritisk och realistisk i sin framtagning av orsak-verkan-sambanden mellan varje steg. Hnsyn ska ven tas till de externa faktorer som kan komma att pverka resultatet, ssom politiska frndringar eller externa intressenter. Det r ocks viktigt att all output, utfall och pverkan tas med i kartlggningen, ven de som r negativa eller inte direkt verkar fr syftet. Figur 6:3 Exemplifiering av kartlggning av projektexemplet med hjlp av logikmodellen. Bildklla: Frfattarnas bidrag Formulering av projektml Projektgruppen ska formulera ml som avspeglar det sociala syftet utifrn kartlagda output, utfall och pverkan. Mlen rver d de logiska orsak-verkan-sambanden. Fljaktligen kan uppndda outputml indikera rrelse mot utfallsml och uppndda utfallsml kan indikera rrelse mot pverkansml. I kartlggningen ska alla effekter tas hnsyn till, men alla effekter behver inte vara ml. Ml kan vara av bde kvantitativ och kvalitativ karaktr. EXEMPEL ABC Outputml x antal mnniskor fr tillgng till latrinsystem Utfallsml att minska antalet diarrer och sjukdomar Pverkansml att frbttra hlsa och kad livskvalitet 53 Planering av genomfrande av projektets utvrdering I detta steg ska planeras fr hur utvrdering konkret ska g till. Steget utgrs av tre delmoment: I. Val av vad som ska utvrderas II. Framtagning av mtt fr output, utfall och pverkan III. Planering av datainsamling Nedan redogrs fr de tre delmomenten fr planering och genomfrande. I. Val av vad som ska utvrderas Utvrderingen ska ske utifrn tre perspektiv: Direkta resultat ska utvrderas fr att visa huruvida aktiviteterna gav de output som planerats fr. Output ska mtas och stllas i relation till outputml respektive resursanvndning fr att utvrdera mluppfyllelse respektive produktivitet. Direkta resultat ger en uppfattning om hur vl aktiviteterna utfrts i frhllande till vad som planerats, men de ger ingen information i sig om huruvida det sociala syftet uppntts. Social frndring ska utvrderas fr att visa huruvida det sociala syftet uppntts genom att mta utfall och pverkan. Den uppmtta frndringen ska stllas i relation till de uppsatta utfalls- och pverkansmlen och till resursanvndningen fr att utvrdera den sociala effektiviteten. Hllbarhet ska utvrderas fr att visa huruvida lsningen var hllbar utifrn de tre hllbarhetsdimensionerna och i ett tidsperspektiv Det r inte alltid mjligt att utvrdera alla de formulerade mlen och i s fall ska de ml som anses vara viktigast fr att uppfylla det sociala syftet utvrderas. Om utvrdering sker fr intressenters skull ska hnsyn ocks tas till vad intressenterna anser vara viktigt. Vad som r viktigt fr det sociala syftet ska dock i s hg grad som mjligt prioriteras ven om det ej verensstmmer med alla intressenters intressen. II. Framtagning av mtt fr output, utfall och pverkan Nr det beslutats vilka ml som ska utvrderas ska lmpliga mtt fr output, utfall och pverkan tas fram. Outputmtten r direkta och i mnga fall enkla att ta fram. Utfall och pverkan kan om mjligt mtas direkt och annars med hjlp av indikatorer. Indikatorer mter inte faktiska utfall eller pverkan, men kan ge en indikation p att det faktiska utfallet eller den faktiska pverkan har skett. Mtt kan vara av bde kvalitativ och kvantitativ karaktr. Mtt innehller inte alltid all ndvndig information utan ska kompletteras med information som dels beskriver mtten men ocks kontexten. III. Planering av datainsamling Utifrn valda mtt ska datainsamling planeras. Datainsamling kan ske kvalitativt och/ eller kvantitativt beroende p vad som ska mtas. Outputdata ska samlas in i direkt anslutning till aktiviteternas genomfrande. Utfall och pverkan sker ofta ver tid och drmed ska det planeras fr hur data ska kunna samlas in nr projektgruppen inte lngre finns p plats, exempelvis med hjlp av samarbetspartners eller deltagare ur mlpopulationen. 54 Data gllande resursanvndning ska samlas in fr att kunna utvrdera produktivitet och social effektivitet. I resursanvndningen ska samtliga projektets resurser, som anvnts i projektets samtliga faser, inkluderas. ven samarbetspartners och mlpopulationens resurser ska inkluderas i resursanvndningen. Det ska ven planeras fr hur social utfall och pverkan ska kunna hrrras till utfrda aktiviteter. Om mjligt ska ngon typ av fre och efter-mtning anvndas. Om en mtning inte kan gras ska projektgruppen fre och efter genomfrda aktiviteter tminstone beskriva mlpopulationen och dess omgivning. Datainsamling ska sledes ske ven innan aktiviteterna genomfrs. EXEMPEL ABC Outputml x antal mnniskor ska f tillgng till latrinsystem Outputmtt antal mnniskor som ftt tillgng till latrinsystem Datainsamling sker i samband med distributionen Utfallsml att minska antal diarrer och sjukdomar Utfallsmtt antal fall av diarrer Datainsamling de som ftt tillgng till latrinsystem fr dagbok en period innan projektets start, och efter att de erhllit latrinsystemen Pverkansml att (1) ka livskvalitet och (2) frbttra hlsa Pverkansmtt 1 subjektivt vlbefinnande (indikator p kad livskvalitet) Datainsamling kvalitativa enkter Pverkansmtt 2 frlngd livslngd (indikator p frbttrad hlsa) Datainsamling offentliga register 6.3.4 Har vi lyckats? I denna fas ska datainsamling och utvrdering genomfras. Output och aktiviteternas utfrande ska utvrderas i direkt anslutning till projektets avslut. I mnga fall sker utfall och pverkan frst efter en tid och ska drmed utvrderas frst d de uppstr. Utifrn datainsamlingen ska de p frhand bestmda mtten sammanstllas och kompletteras med ytterligare information inklusive en beskrivning av projektets kontext. 55 EXEMPEL ABC En frsta utvrdering av projektets resultat genomfrdes p projektets sista dag i Nigeria. Mlpopulationens storlek uppskattas till m individer. Innan latrinsystemen distribuerades anvndes latringropar av samtliga individer i mlpopulationen. Efter distributionen har fortfarande en stor del av mlpopulationen inte tillgng till latrinsystem. ven de som har tillgng till latrinsystem kommer att anvnda sig av latringropar nr de inte befinner sig hemma. Direkta resultat Antal mnniskor som ftt tillgng till latrinsystem: y st. Med tillgng menas att ett latrinsystem finns i hushllet. Mluppfyllelse: y mnniskor fick tillgng till latrinsystem jmfrt med x som var mlet. Produktivitet, distribution: y/z mnniskor fick tillgng till latrinsystem per krona, dr z SEK motsvarar kostnaden fr resurserna som anvndes fr att distribuera latrinsystemen. En andra utvrdering av projektets resultat genomfrdes genom kontakt med byrdet ngra mnader efter det att ABC lmnat platsen. Vid denna utvrdering framgick att latrinsystemen hade rostat snder och slutat anvndas flera mnader innan utvrderingen utfrdes. Fljaktligen valdes att inte mta utfall och pverkan. Den sociala frndringen utvrderades drmed inte. Avseende hllbarhetsperspektivet kunde konstateras att vrdet inte var bestende i ett tidsperspektiv. 56 6.3.5 Nu vet vi! I denna fas ska resultatet av Har vi lyckats?-fasen dokumenteras och kommuniceras. Projektgruppen ska rapportera sin utvrdering till Knowels styrelse och eventuellt till projektets intressenter. Knowels styrelse ska dela informationen inom organisationen. EXEMPEL ABC ABC dokumenterade utvrderingens resultat p sitt intrant och skickade en rapport till organisationens samtliga medlemmar. ABC formulerade ocks en rapport till den privata finansiren. Nr ABC sker finansiering infr nsta projekt kan de visa hur mnga mnniskor de kan ge tillgng till latrinsystem fr en viss summa pengar. 57 6.4 Resultat av empiriska tester: Utvrderingsmodellen testas p Knowels projekt En tidig version av utvrderingsmodellen testades med tv olika testgrupper. En intervju genomfrdes ocks med Knowels styrelse. Syftet med testerna och intervjun var att bedma utvrderingsmodellens tillmpbarhet, anvndbarhet och hanterbarhet. Testgrupperna bestod av representanter frn tv olika projekt och kommer i detta avsnitt hnvisas till som testgrupp 1 och testgrupp 2. Knowels styrelse kommer i detta avsnitt hnvisas till som styrelsen. Vad vill vi?-fasen upplevdes enkel att genomfra. Det framgick att bda testgrupperna tnkt i banor av vad som ville uppns och hur det skulle kunna uppns nr deras projekt utformades, men att syfte och ider inte formellt skrivits ned. Testtgrupp 1 kunde tydligt formulera vergripande mission, socialt syfte och projektid, men hade svrt att avgra vad som var vad. Att formulera socialt syfte och projektider uppfattades som ett bra internt kommunikationsverktyg. Bland annat uttrycktes att en formell formulering kan verbygga meningsskiljaktigheter inom projektgrupper avseende vad gruppen vill och ska gra, vilket vidare skulle minska tidskrvande diskussioner. Br vi?-fasen upplevdes ocks enkel att genomfra. Bda testgrupperna ppekade att det inte alltid gr att svara ja eller nej p ett bedmningskriterium. De var positiva till idn att istllet bedma vissa bedmningskriterier med en skala. Testgrupp 1 menade att de inte sjlva stllt sig Br vi?-fasens frgor nr de planerade sitt projekt och tyckte att bedmningskriterier r ett bra stt att markera viktiga aspekter p. Testgrupp 2 menade att ven denna fas r bra som kommunikationsmedel inom gruppen och ett bra stt att f alla att strva t samma hll. Testgrupp 2 hade haft mnga projektider och de trodde att en bedmningsmall skulle kunna hjlpa till vid urval av ider. Bda testgrupperna uttryckte att kunskap om kultur- och sprkbarrirer r en viktig aspekt att behandla i samband med resursbedmningen, eftersom denna aspekt var ett stort hinder vid projektens genomfrande. Slutligen understrks av bda testgrupper att det trots bedmningskriterier alltid gr att argumentera fr att ett projekt br genomfras eftersom det inom grupperna finns en stor vilja att genomfra sina projektider. I Hur ska vi?-fasens kartlggning gjordes framfrallt tv noteringar. Den frsta var att bda testgrupperna samt styrelsen hade svrt att srskilja output, utfall och pverkan. Den andra var att kartlggningen skulle kunna utgra ett viktigt kommunikationsmedel inom projektgrupper. Styrelsen uttryckte att kartlggningen kan vara ett bra hjlpmedel fr att ge en versikt ver projekt. Testgrupp 1 menade att kartlggning kan hjlpa till att konkretisera ider vid brainstorming och frkorta processen nr aktiviteter ska planeras. Testgrupp 2 var frst kritiskt instllda till kartlggningen och menade p att aktiviteter som planeras utefter syftet automatiskt leder till syftet varfr kartlggning inte r ndvndigt. Det belystes dock att kartlggning skulle kunna vara anvndbart fr att lista de resurser som skulle krvas fr att n nskad output. Planeringen av resurser menade testgrupp 2 hade varit ett problem nr de sjlva planerade sitt projekt. Bde testgrupp 1 och 2 menade att det ven i detta steg finns en stor risk fr bias och fr att projektgrupper formar kartlggningen s att de kan rttfrdiga sina projektider. 58 Steget i vilket projektml skulle formuleras upplevdes svrt. Indelningen output-, utfall- och pverkansml upplevdes svr att applicera p testgrupp 1:s egna projektml. De uttryckte att indelningen skulle kunna bringa klarhet och struktur vid mlformulering, men att de inte trodde att indelningen i sig skulle pverka beteenden inom projektgruppen. Testgrupp 2 menade att deras ml redan var kartlagda i kartlggningssteget och ifrgasatte mlformuleringssteget. Det diskuterades d att kartlggningssteget ska innefatta inte bara sdant som nskas uppns, utan ocks eventuella bieffekter, varfr kartlggningen i sig inte tydliggr vad som ska vara projektml. Vid Hur ska vi?-fasens planering av utvrdering menade styrelsen och de bda testgrupperna att utvrdering r mycket resurskrvande och svrt. Diskussionerna var fokuserade kring svrigheter snarare n mjligheter och avslutades med slutsatsen att det inte gr eller r fr svrt att utvrdera. En styrelsemedlem freslog dock att feedback och information skulle kunna anvndas fr att pvisa frndring. Samma styrelsemedlem diskuterade ocks tanken kring att de skulle kunna frga sina samarbetspartners om de skulle vilja genomfra samma projekt igen, vilket skulle kunna vara en indikator fr att projektet i viss mn varit lyckat. Testgrupp 2 trodde att planering av utvrdering skulle ka sannolikheten fr att utvrdering skulle genomfras. En annan diskussion som lyftes av testgrupp 2 var att de i utvrderingsmodellen saknade utvrdering av projektgruppens personliga utveckling. De menade att den personliga utvecklingen och att f ngonting tillbaka r den enskilt strsta motiverande faktorn fr deltagande i projekt. Detta ligger i linje med vad som framkommit i intervjuer med tidigare projektgrupper (se avsnitt 1.4). Testgrupp 2 ppekade att kunskap gr t tv hll och nr utvrdering av den egna mottagna kunskapen diskuterades talades mindre i termer av svrigheter och mer i termer av mjligheter. Kring Har vi lyckats?-fasen och Nu vet vi?-fasen frdes ingen strre diskussion eftersom ingen av testgrupperna hade gjort ngon datainsamling eller genomfrt ngon utvrdering av sina projekt. Det uttrycktes av bda testgrupperna samt av styrelsen att utvrdering skulle vara ett bra stt att kommunicera p inom organisationen fr att skapa kontinuitet och vidare att det skulle vara bra att kunna skapa underlag fr att ska finansiering. Utifrn testerna och intervjun valdes att gra vissa frtydliganden i utvrderingsmodellen, men inga strre frndringar gjordes. 59 7 Slutdiskussion Denna rapport presenterar tre olika resultat vilka uppfyller rapportens tre syften. Det frsta resultatet r en versikt ver ett urval av tillgngliga ramverk och verktyg fr utvrdering inom organisationer med enbart eller frmst icke-finansiella ml. Ramverken och verktygen kommer frn vetenskapliga kllor eller r specifikt utvecklade metoder fr specifika organisationer eller syften. versikten visar att det inte finns ngon samstmmighet om hur utvrderingar ska genomfras, men att det nd finns flera likheter. Logikmodellen r en central modell som inkluderas direkt eller indirekt i flertalet ramverk. Slutsatser utifrn ramverken r att SE-initiativs sociala prestation ska utvrderas med avseende p direkta resultat, social frndring och hllbarhet, dr social frndring r den aspekt som visar p framgng mot det sociala syftet. Rapportens andra resultat presenteras som ett generellt ramverk fr utvrdering av SE-initiativs sociala prestation. Ramverket tar utgngspunkt i logikmodellen och utgrs av tre principer och tre perspektiv. Principerna r missionsmtningsprincipen, intressentprincipen och kontextprincipen, vilka betonar vikten av att mta det som r viktigt, med hnsyn tagen till sina intressenters viljor och initiativets kontext. Perspektiven r direkta resultat, social frndring och hllbarhet som tillsammans med de tre principerna avser ge en holistisk bild av ett SE-initiativs sociala prestation. Det betonas att utvrdering mste anpassas till enskilda SE-initiativs ml och frutsttningar. Det generella ramverket tillmpas i en utvrderingsmodell fr Knowel, vilken utgr denna rapports tredje resultat. Utvrderingsmodellen exemplifieras med hjlp av en beskrivning av ett genomfrt SE-initiativ inom organisationen ABC. Utvrderingsmodellen har fem faser och tcker hela projekts utfrande, frn idstadie till rapportering av resultat. Modellen har testats empiriskt p avslutade projekt inom Knowel. Slutsatser frn testerna var att modellen frmst underlttar tidig utvrdering av projektider och planering av projekt. Vidare underlttar modellen intern och extern kommunikation vilket bidrar till kontinuitet inom organisationen. Ytterligare tester med nya projektgrupper vore nskvrda fr att kunna bedma utvrderingsmodellen i sin helhet och i sitt sammanhang 60 Referenslista Alvord, S. H., Brown, L. D. och Letts, C. W. (2004) Social entrepreneurship and societal transformation: An exploratory study. The Journal of Applied Behavioral Science, vol. 40, nr 3, ss. 260-282. Arvidson, M. och Lyon, F. (2013) Social Impact Measurement and Non-profit Organisations: Compliance, Resistance, and Promotion. VOLUNTAS: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, vol. 25, nr 4, ss. 869-886. Arvidson, M., Lyon, F., McKay, S. and Moro, D. (2010), The Ambitions and Challenges of SROI, (Working Paper) Third Sector Research Centre, Southampton. Austin, J., Stevenson, H. och Wei-Skillern, J. (2006) Social and Commercial Entrepreneurship: Same, Different or Both? Entrepreneurship Theory and Practice, vol. 30, nr 1, ss. 1-22. Bagnoli, L. och Megali, C. (2011) Measuring Performance in Social Enterprises. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, vol. 40, nr 1, ss. 149-165 Brundtland, G. H. (1987) Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Oxford: Oxford University Press. Burdge, R.J. och Vanclay, F. (1996) Social impact assessment: a contribution to the state of the artseries. Impact Assessment, vol. 14, nr 1, ss. 59-86. Certo, S.T. och Miller, T. (2008) Social entrepreneurship: Key issues and concepts. Amsterdam: Elsevier Inc, Chen, W.W., Cato, B.M. och Rainford, M. (1999) Using a Logic Model to Plan and Evaluate a Community Intervention Program: A Case Study. International Quarterly of Community Health Education, vol. 18, nr 4, ss. 449-458. Dart, J. och Davies, R. (2003) A Dialogical, Story-Based Evaluation Tool: The Most Significant Change Technique. American Journal of Evaluation, vol. 24, nr 2, ss. 137-155. Dart, J. och Davies, R.J. (2004) The Most Significant Change (MSC) Technique: A Guide to Its Use. http://www.mande.co.uk/docs/MSCGuide.pdf (2015-05-07) Dees, G. (1998) The Meaning of Social Entrepreneurship. Kansas City, MO and Palo Alto, CA: Kauffman Foundation and Stanford University. Dees, G. (2007)Taking Social Entrepreneurship Seriously. Transaction: Social Science and Modern SOCIETY, vol. 44, nr 3, ss. 24-33. Denscombe, M (2010) The Good Research Guide: For small-scale social research projects, fjrde upplagan. Berkshire: Open University Press Donaldson, C. (1998) The (Near) Equivalence of Cost-Effectiveness and Cost-Benefit Analyses: Fact or Fallacy? Pharmacoeconomics, vol. 4, ss. 389-396. http://www.mande.co.uk/docs/MSCGuide.pdf61 Elvingson, P. (2015) Hllbar utveckling. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. (2015-05-04) Eriksson, LT och Wiedersheim-Paul, F (2008) Rapportboken. Stockholm: Liber Eversole, R., Luke, B. och Barraket, J. (2013) Measurement as legitimacy versus legitimacy of measures: performance evaluation of social enterprise. Qualitative research in accounting & management, vol. 10, nr 3/4, ss. 234-258. Gibbon, J och Dey, C. (2011) Developments in Social Impact Measurement in the Third Sector: Scaling Up or Dumbing Down? Social and Environmental Accountability Journal, vol. 31, nr 1, ss. 63-72. Hadad, S. och Gauca, O. (2014) Social impact measurement in social entrepreneurial organizations. Management & Marketing, vol. 9, nr 2, ss. 119-136. Julian, D.A. (1997) The Utilization of the Logic Model Level Planning and Evaluation as a System Device. Evaluation and Program Planning, vol. 20, nr 3, ss. 251-257. Julian, D.A., Jones, A. och Deyo, D. (1995) Open Systems Evaluation and The Logic Model: Program Planning and Evaluation Tools. Evaluation and Program Planning, vol. 18, nr 4, ss. 333-341. Kaplan, R. S. (2001) Strategic Performance Measurement and Management in Nonprofit Organizations. Nonprofit Management and Leadership, vol. 11, nr 3, ss. 353370. Kaplan, R.S. och Norton, D.P. (1992) The balanced scorecard-measures that drive performance. Harvard Business Review, vol. 70, nr 1, ss. 71-79. Knowel (2015) About Knowel. http://knowel.org/about/ (2015-05-03) Lane, M.D. och Casile, M. (2011) Angels on the head of a pin: the SAC framework for performance measurement in social entrepreneurship ventures. Social enterprise journal, vol. 7, nr 3, ss. 238-258. Leadbeater, C. (1997) The rise of the social entrepreneur. London: Demos. Leat, D. (2006) Grantmaking Foundations and Performance Measurement: Playing Pool? Public Policy and Administration, vol. 21, nr 3, ss. 25-37. Leek Openshaw, L., Lewellen, A. och Harr, C. (2011) A Logic Model for Program Planning and Evaluation Applied to a Rural Social Work Department. Contemporary Rural Social Work, vol. 3, ss. 40-49. Lewis, P., Saunders, M. och Thornhill, A. (2009) Research Methods for Business Students, femte upplagan. Harlow: Pearson Education Limited. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utvecklinghttp://knowel.org/about/62 Light, P.C. (2008) The Search For Social Entrepreneurship. Washington D.C.: The Brookings Institution. Lincoln, Y och Guba, E. (1985) Naturalistic Enquiry. Newsberry Park, CA: Sage Mair, J. och Mart, I. (2006) Social entrepreneurship research: A source of explanation, prediction and delight. Journal of World Business, vol. 41, nr 1, ss. 36-44. Mair, J., Robinsion, J. och Hockerts, K. (2006) Social Entrepreneurship. Houndmills, Basingstoke, Hampshire and New York: PALGRAVE MACMILLAN. Martin, R. L. och Osberg, S. (2007). Social entrepreneurship: The case for definition. Stanford Social Innovation Review, vol. 5, nr 2, ss. 28-39. McCreless, M. och Trelstad, B. (2012) A GPS for Social Impact. Stanford Social Innovation Review, vol.10, nr 4, ss.21-22. McLaughlin, J.A. och Jordan, G.B. (1999) Logic Models: a tool for telling your programs performance story. Evaluation and Program Planning, vol. 22, nr 1, ss. 65-72. McLoughlin, J. m. fl. (2009) A Strategic Approach to Social Impact Measurement of Social Enterprises. Social Enterprise Journal, vol. 5, nr 2, ss. 154-178. Moxham, C. (2009) Performance measurement: examining the applicability of the existing body of knowledge to nonprofit organisations. International journal of operations & production management, vol. 29, nr 7, ss. 740-763. Mulder, K. (2006) Sustainable development for engineers: a handbook and resource guide. Sheffield: Greenleaf Publishing. Nicholls, J., Lawlor, E., Neitzert, E. och Goodspeed, T. (2009) A Guide to Social Return on Investment, S. Cupitt (Ed.) (London: Office of the Third Sector, Cabinet Office). Available on: http://www.thesroinetwork.org/sroi-analysis/the-sroi-guide (2015-04-04) Seymour, R. och Ormiston, J. (2011) Understanding value creation in social entrepreneurship: the importance of aligning mission, strategy and impact measurement. Journal of social entrepreneurship, vol. 2, nr 2, ss. 125-150. Peredo, A.M. och McLean, M. (2006) Social entrepreneurship: A critical review of the concept. Journal of World Business, vol. 41, nr 1, ss. 56-65. Pathak, P. och Dattani, P. (2014) Social return on investment: three technical challenges, Social Enterprise Journal, vol. 10, nr 2, ss. 91 - 104. Punescu, C. (2014) Current trends in social innovation research: social capital, corporate social responsibility, impact measurement. Management & Marketing, vol. 9, nr 2, ss. 105-118. http://www.thesroinetwork.org/sroi-analysis/the-sroi-guide63 Pearce, J. (2001) Social Audit and Accounting Manual (Edinburgh: Community Business Scotland (CBS) Network). Refererad till i J. Gibbon och C. Dey, Developments in Social Impact Measurement in the Third Sector: Scaling Up or Dumbing Down? Social and Environmental Accountability Journal, vol. 31, nr 1 (2011), ss. 63-72. Pearce, J. (2002) Some contemporary issues in social accounting and audit. Social and Environmental Accountability Journal, vol. 22, nr 1, ss. 1-7. Pearce, J. och Kay, A. (2005) Social Accounting and Audit: The Manual (Edinburgh: CBS Network). Refererad till i J. Gibbon och C. Dey, Developments in Social Impact Measurement in the Third Sector: Scaling Up or Dumbing Down? Social and Environmental Accountability Journal, vol. 31, nr 1 (2011), ss. 63-72. Phills Jr, J.A., Deiglmeier, K. och Miller, D.T. (2008) Rediscovering Social Innovation. Stanford Social Innovation Review, vol.6, nr 4, ss. 34-43. Sacks, J. (2002) The Money Trail: Measuring your impact on the local economy using LM3. New Economics Foundation. Savedoff, W.D., Levine, R. och Birdsall, N. (2006) When Will We Ever Learn? Improving Lives through Impact Evaluation. Washington, D.C.: Center for Global Development Sawhill, J. C. och Williamson, D. (2001a) Mission Impossible? Measuring Success in Nonprofit Organizations. Nonprofit Management and Leadership, vol. 11, nr 3, ss. 371386. doi: 10.1002/nml.11309 Sawhill, J. C. och Williamson, D. (2001b) Measuring what matters in nonprofits. McKinsey Quarterly, nr 2, ss. 98-107. Silverman, D. (2006) Interpreting Qualitative Data: Methods for Analyzing Talk, Text and Interaction, tredje upplagan. Thousand Oaks, CA: Sage Smith T.C. och Nemetz, P.L. (2009) Social entrepreneurship compared to government foreign aid: Perceptions in an East African village. Journal of Research in Marketing and Entrepreneurship, vol. 11 nr 1, ss. 49-65. Somers, A.B. (2005) Shaping the balanced scorecard for use in UK social enterprises, Social Enterprise Journal, vol. 1, nr 1, ss. 43-56. Swanson, L.A. och Zhang, D.D. (2010) The social entrepreneurship zone. Journal of nonprofit & public sector marketing, vol. 22, nr 2, ss. 71-88. Swanson, L.A. och Zhang, D. D. (2014) Linking Social Entrepreneurship and Sustainability. Journal of Social Entrepreneurship, vol. 5, nr 2, ss. 175-191. The Outcomes Star (2015a) Development of the Outcomes Star. http://www.outcomesstar.org.uk/how-was-the-outcomes-star-deve (2015-04-20). http://www.outcomesstar.org.uk/how-was-the-outcomes-star-devehttp://www.outcomesstar.org.uk/how-was-the-outcomes-star-deve64 The Outcomes Star (2015b) The Ladder of Change. http://www.outcomesstar.org.uk/star-model-of-change (2015-04-20). The Outcomes Star (2015c) About the Outcomes Star. http://www.outcomesstar.org.uk/about-the-outcomes-star (2015-04-20). The Outcomes Star (2015d) Outcome Star. http://www.outcomesstar.org.uk/ (2015-05-18) The Rickter Company (2015) What is the Rickter Scale?. http://www.rickterscale.com/what-we-do/the-rickter-scale (2015-04-09) The Robin Hood Foundation. (2015) Measuring Impact. https://www.robinhood.org/metricsinfographic (2015-05-18). Todd, P.E. och Wolpin, K.I. (2008) Ex ante evaluation of social programs. Annales d'conomie et de statistique, vol. 91/92, nr 91/92, ss. 263-291. United Way of America. (1996) Measuring program outcomes: A practical approach. Alexandria, VA: Author. Refererad till i Leek Openshaw, L. m. fl., A Logic Model for Program Planning and Evaluation Applied to a Rural Social Work Department. Contemporary Rural Social Work, vol. 3, (2011) ss. 40-49. Walln, G. (1996) Vetenskapsteori & forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Williams, B. (2008) Cost-benefit Analysis. Economic & Labour Market Review, vol. 2, nr 12, ss. 67-70. Muntliga kllor Philip Axelsson (Projektdeltagare, Laos 2011, Knowel) intervjuad av frfattarna den 25 mars 2015. Pablo Bardossy (Styrelsemedlem; Projektdeltagare, Argentina 2014, Knowel) intervjuad av frfattarna den 7 maj 2015. Deltog vid workshop den 8 maj 2015. Matilda Berntsson (Styrelsemedlem, Knowel) intervjuad av frfattarna den 7 maj 2015. Johanna Fohlin (Projektdeltagare, Laos 2014, Knowel) intervjuad av frfattarna den 26 mars 2015 Janna Forsn (Projektdeltagare, Laos 2014, Knowel) intervjuad av frfattarna den 26 mars 2015. Carl Gunnarsson (Deltagare, Laos 2014, Knowel) intervjuad av frfattarna den 26 mars 2015. Johanna Jonsson (Projektdeltagare, Argentina 2014, Knowel) deltog vid workshop den 8 maj 2015. http://www.outcomesstar.org.uk/star-model-of-changehttp://www.outcomesstar.org.uk/star-model-of-changehttp://www.outcomesstar.org.uk/about-the-outcomes-starhttp://www.outcomesstar.org.uk/about-the-outcomes-starhttp://www.outcomesstar.org.uk/http://www.rickterscale.com/what-we-do/the-rickter-scalehttp://www.rickterscale.com/what-we-do/the-rickter-scalehttps://www.robinhood.org/metricsinfographic65 Stina Linge (Projektdeltagare, Tanzania 2013, Knowel) intervjuad av frfattarna den 25 mars 2015. Sandra Melin (Projektdeltagare, Tanzania 2014, Knowel) intervjuad av frfattarna den 19 mars 2015. Camilla Vachet (Projektdeltagare, Tanzania 2014; Styrelsemedlem, Knowel) intervjuad av frfattarna den 19 mars 2015. Intervjuad av frfattarna den 7 maj 2015. Charlotte von Numers (Projektdeltagare, Indonesien 2015, Knowel) deltog vid workshop den 7 maj 2015. Emma Woxlin (Projektdeltagare, Indonesien 2015, Knowel) deltog vid workshop 7 maj 2015. 66 Bilaga 1: Intervjumall fr intervju med social entreprenr Beskriv kortfattat projektet/verksamheten Vad gjorde ni? Syfte och ml (ekonomiska/sociala/ekologiska)? Resultat? Arbetade ni med utvrdering infr, under eller efter projektet? Hur gick utvrderingen till? Vad syftade utvrderingen till? Vad utvrderades och varfr? Varfr utvrderade ni p detta stt? Beskriv frdelar och nackdelar med utvrderingen Vad r ltt och vad r svrt? Vad finns det fr hinder? Uppstod problem? Hur skulle ni kunna utvrdera om ni gjorde p ett annat stt? Frdelar och nackdelar? Varfr anvnds inte detta stt? 67 Bilaga 2: Generell intervjumall fr intervjuer med Knowels projektgrupper Bakgrund Varfr valdes det projektet som genomfrdes? Vad var tanken/ syftet med projektet? Skedde ett urval mellan flera projektider? Ml Vad var projektet tnkt att leda till? Output Utfall Pverkan Varfr definierades just dessa ml? ndrades mlen under tiden? Varfr? Kontakter Hade ni kontakter p plats? Innan/ Under/ Efter projektet? Om inte: hade det kunnat finnas en kontakt? Innan/ Under/ Efter projektet? Om efter: hur lnge hade ni kvar den kontakten? Resurser Hur mnga personer var kopplade till projektet? Innan/ Under/ Efter projektet? Anvnde er av ngra externa resurser? Om ja: var det volontrarbete eller betalt arbete? Hur lng tid hade ni att lgga p projektet? Innan/ Under/ Efter projektet? Hinder/ Problem Sttte ni p ngra hinder/problem, vilka var dessa? Finansiering Hur stor budget hade ni? Innan/ Under/ Efter projektet? Var kom finansieringen frn? Pverkades projektets ml av finansirerna? Stllde finansirerna ngra krav p projektet? Utvrdering Genomfrdes ngon utvrdering? Om ja: Hur gick den till? Fanns det ngra problem/ hinder med utvrdering Om nej: varfr inte? Hade det varit nskvrt?

Recommended

View more >