40
Vi förändrar arbetsmarknaden 30 SOCIALFONDSPROJEKT STÄLLER UT PÅ MÄSSAN 60 ÅR AV SAMVERKAN OCH INNOVATION EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden 30 ESF-rådet/Event och... · 2017-11-10 · Många projekt skapar framgångsrikt bättre möjlig-heter och förutsättningar för många

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • Vi förändrar arbetsmarknaden

    30SOCIALFONDSPROJEKT

    STÄLLER UT PÅ MÄSSAN

    60 ÅR AV SAMVERKAN

    OCH INNOVATION

    EUROPEISKA UNIONENEuropeiska socialfonden

  • Många projekt skapar framgångsrikt bättre möjlig-heter och förutsättningar för många. På plats på mässan visar ett 30-tal av dem upp sin verksamhet. Här får du tillfälle att bekanta dig med dem.

    JobbMatchen 4

    Samlad Kraft för Ånges framtid 5

    UVAS Unga som Varken Arbetar eller Studerar 6

    Framgången 7

    Affärskraft Värmland 2.0 9

    KIVO Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och Omsorg 10

    Mirjam 11

    Arbetshoppet 12

    APIL Arbetsplatsintegrerat lärande 13

    IBIS IntegrationsBygget i Sörmland 14

    KNUT Kommunalt Nätverk för Utveckling 15

    Sverige bygger ut 17

    Sverige bygger nytt 18

    En byggbransch för alla 19

    Vi blir fler – Integration, Kompetens och Organisation i Kalmar län 22

    Change 23

    Vårdintegrerad SFI 24

    InVäst, Integration Västsverige 25

    Sätt färg på Göteborg 27

    Integration Halland 28

    Spel som etableringsverktyg 30

    YALLA Sofielund 31

    Rekrytera 32

    Ung Framtid 33

    Ung Komp 34

    Plug In 2.0 35

    RegioVux 36

    Ett pärlband av projekt 38

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

  • 4

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Projektet bedrivs i Västerbottens län och i Norrbottens län.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Arbetskraftsbrist och kompetensförsörjning för SME i området, med särskilt fokus på nyanlända med eftergymnasial utbildning.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Kvalitativ matchning och långsiktiga relationer med våra kunder.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Långtidsarbetslösa, nyanlända och övriga på arbetsmarknaden.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Matchning, arkivering av plats och samverkan med andra aktörer på arbetsmarknaden.

    Hur har ni arbetat?

    Uppsökande mot SME och ackvirerande utifrån individens kompetens och behov samt samverkan med andra aktörer på arbetsmarknaden.

    Vad har ni sett för resultat?

    Det finns ett stort behov och det råder kompetensbrist i regionen. Samtidigt är det svårt för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Projektet fortskrider och vi levererar resultat, men vi märker att det fortfarande är svårt för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Vi måste arbeta mycket med attitydföränd-ringar hos företagen.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Maria Johansson, Företagarna Västerbotten, Biträdande projektledare i JobbMatchen och Johan Vyöni, Företagarna Norrbotten, Biträdande projektledare i JobbMatchen.

    JobbMatchenArbetsförmedlingen, Företagarna i Västerbotten och Norrbotten

    1.

    Projektledare: Martin Hultsten, Arbetsförmedlingen (Norrbotten) Gerardo Penate, Arbetsförmedlingen (Västerbotten) Drivs av: Företagarna Västerbotten och Norrbotten samt Arbetsförmedlingen Kontakt: Zandra Lövgren | Projektperiod: 20150830–20180830 Telefon: Martin Hultsten, 010-4874784, Gerardo Penate, 010-48807547 E-post: [email protected] och gerardo.pente@arbetsförmedlingen.se | Läs mer: www.foretagarna.se/vaster-

    botten/jobbmatchen www.foretagarna.se/norrbotten/jobbmatchen

  • 5

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Ånge kommun.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Syftet med projektet är att minska målgruppen och hitta en metod som kan implementeras i kommunen.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Helhetsbild över deltagarens situation • Samverkan

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Unga som varken arbetar eller studerar i åldern 15–29 år och som inte är inskriven som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Både individuella och i grupp. Samtal, coachning, ledsagning, personligt ombud, prova på studier, läsa körkortsteori, korta praktikdagar i grupp med handledare, individuell praktik, studiebesök, arbetsmarknadskunskap, friskvård samt att träna på sociala färdigheter.

    Hur har ni arbetat?

    I team och i samverkan med andra aktörer. Veckoschema, deltagarkontrakt och handlings-plan är verktyg som vi använder och som underlättar uppföljningen och lärandet. Erbjuda efterstöd för att kunna säkerställa att deltagarna följer sin planering.

    Vad har ni sett för resultat?

    Attityd, motivation, uthållighet och vilja är avgörande för att deltagarna ska lyckas.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi har varit till Paris och berättat om vår metod på en nationell fransk ESF-konferens.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Tina Olsson Leander, projektledare och Ulrika Lindblom, projektledare/handledare.

    Samlad kraft för Ånges framtidÅnge kommun

    2.

    Projektledare: Tina Olsson Leander och Ulrika Lindblom Drivs av: Ånge kommun | Kontakt: Tina Olsson Leander Projektperiod: 2015-06-01–2018-06-30 | Telefon: 073-270 78 18 E-post: [email protected] | Läs mer: Vi finns på Facebook: ”Samlad kraft för Ånges framtid”

  • 6

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    I Jämtland Härjedalen med alla länets åtta kommuner deltagande.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Vi vill aktivera och involvera de unga 15–29 år att forma sin egen framtid, komma närmare arbetsmarknaden eller studier genom att skapa en positiv självbild via ett gott bemötande, delaktighet och individuellt flexibelt arbetssätt.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Samlat multikompetenta samverkansaktörer med gemensamt förhållningssätt, bemötande och arbetssätt som utmynnat i ett regionalt erfarenhetsbyte och lärande. • Ett gemensamt krafttag nära de unga i ett varierat, individuellt upplägg där ingrediensen tydlighet, närvaro och humor finns.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Unga som varken arbetar eller studerar, 15–29 år.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?Utbildningsinsatser, individuellt samt i grupp, personlig utveckling och coaching, dropIn, studiebesök, hälsa och olika sociala insatser samt diskussionsövningar, quiz gällande jäm-ställdhet och icke diskrimineringsfrågor.

    Hur har ni arbetat?

    I de fyra stegen Hitta – Möta – Aktivera – Matcha, med inkludering i första tanken och där nätverk, rutiner och välmående hittats. Vi har skapat förutsättningar för dialog över organisa-tionsgränser med ett stöttande i de ungas kontakt med myndigheter där viss ordning kunnat skapas. Kontinuitet i samarbete och möten utifrån de ungas behov och med andra aktörer.

    Vad har ni sett för resultat?

    Målgruppen har synliggjorts ute i kommunerna och KAA arbetet har kommit på banan i hela lä-net. Nya samverkanskonstellationer/dialoger, både internt och externt, har skapats runt de unga där projektet som fokuserade på det operativa parallellt blev väldigt strategiskt. Unga fått större tillit till vuxna samt myndigheter och att utbildning är nyckeln till långsiktiga, hållbara lösningar.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    START programmet i Östersund är en del av länsprojektet UVAS. START är även tillgängligt för unga deltagare från de andra kommunerna. All personal i projekt UVAS har tillsammans genomgått utbildning i 7-tjugo.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Maria Kristiansson och Anette Jäderfeldt, båda coacher och utbildningsledare START Östersund

    3. UVAS Unga som Varken Arbetar eller StuderarRegion Jämtland Härjedalen

    Projektledare: Bodil Englund | Drivs av: Region Jämtland Härjedalen Kontakt: Bodil Englund | Projektperiod: 20150601–20180630 Telefon: 063-146604, 070-618 82 02 | E-post: [email protected]

  • 7

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Falu kommun.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    De bärande idéerna i vårt projekt är:

    a. Hitta, prova och implementera metoder och insatser att stötta försörjningsstödstagare i Falu kommun mot långsikta lösningar med egenförsörjning (arbete eller studier)

    b. Förbättra och systematisera samverkan mellan kommunala förvaltningar och statliga myndigheter kring de gemensamma klienterna

    c. Förbättra och systematisera samverkan med privata och offentliga arbetsgivare i regionen, till nytta för målgruppen

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • En viktig framgångsfaktor är multiprofessionella team. • En annan är att vi behåller kontakten med deltagaren tills vi är någorlunda säkra på att lösningen håller. Då undviker vi återvändare till försörjningsstödet och får människor att känna att de lyckas.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Försörjningsstödstagare 25–64 år där flera utsatta grupper ingår, exempelvis personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer, personer med psykisk ohälsa, sjukskrivna med försörj-ningsstöd samt lågutbildade utrikes födda personer, särskilt kvinnor.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Vi arbetar i ett multiprofessionellt team med ett begränsat antal försörjningsstödstagare i syfte att få fram deras specifika behov. Vi arbetar med påverkansarbete internt i kommunen för att förändra interna strukturer mellan kommunala förvaltningar. Vi arbetar också utåt mot statliga samverkansparter som Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Vi bedriver kon-taktskapande verksamhet med både kommuner, samordningsförbund och andra ESF-projekt runt om i landet för att omsätta några av de goda exemplen även i Falun. Vi arbetar fram ett lokalt nätverk gentemot näringslivet för att avsevärt förbättra kompetensmatchningen samt för att få ut utsatta grupper på prövningsplatser i mycket större skala än idag.

    Hur har ni arbetat?

    Vi arbetar praktiskt med deltagare med mycket långa tider i försörjningsstöd. Vi arbetar med återkommande workshops internt och externt i lärandesyfte samt i syfte att vara kreativa tillsammans och skapa större samverkan och förståelse för våra respektive uppdrag.

    Vad har ni sett för resultat?

    Det finns en stor potential mot långsiktiga lösningar genom en tidig aktivering av deltagare. Många goda lösningar har skapats. Över 30 procent av deltagarna har gått ut till arbete eller

    FramgångenArbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen, AIK, Falu kommun

    4.

  • 8

    studier mot ett yrke med bara några månaders närvaro i projektet. Ett annat resultat/slutsats av vårt arbete är att multiprofessionella team har en potential att skapa lösningar mycket snabbare än enprofessionella; s.k. broroller är något vi vill nyttja mer av i vardagens samver-kan. Ett tredje gott resultat är att vi lärt oss mycket om människors situation, lärt oss mer om hur hantera människor med funktionsvariationer (mest psykiska) och ser fram emot att arbeta mer intensivt även med utrikes födda kvinnor.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi har en konkret ambition att förändra strukturer på riktigt. Projektet är sanktionerat på hög nivå och alla samverkande parter visar vilja till bestående strukturella förändringar i form av implementering i ordinarie verksamhet från januari 2019.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Jenny Eriksson, projektmedarbetare (arbetsförmedlare) och Karin Fredell, projektmedarbetare, (arbetsterapeut).

    Projektledare: Antonis Kassitas | Drivs av: Falu kommun Kontakt: Maria Jonsson, förvaltningschef, AIK, Falu kommun Projektperiod: 20160101–20190228 | Telefon: 023-876 89 E-post: [email protected] | Läs mer: www.falun.se, Näringsliv och

    Arbete och Projekt Framgången

  • 9

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Värmland.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att genom kompetensutveckling av anställda och ägare i solo- och mikroföretag öka affärsmässigheten och därigenom skapa tillväxt i de deltagande företagen.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Att projektmodellen är skräddarsydd och anpassad till målgruppen, både när det gäller omfattning, innehåll och metod.• Korta, konkreta utbildningar med fokus på verktyg och erfarenhetsutbyte mellan deltagare. • Utbildningsledarnas förmåga att inspirera och motivera, deras kunskapsnivå och pedago- giska skicklighet samt att deltagarna, förutom ökad kompetens, även får ett breddat nätverk.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Den primära målgruppen är anställda och ägare i solo- och mikroföretag.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Aktiviteter gentemot målgruppen är företagsanalyser, utbildningar och uppföljningsträffar.

    Hur har ni arbetat?

    Vi arbetar nära målgruppen och projektets utbildningsleverantörer och utvärderare, med fokus på metodutveckling och att kontinuerligt förfina och utveckla projektets processer och utbildningsmodellens alla delar. Detta för att skapa bästa tänkbara förutsättningar för ökade effekter bland deltagande individer och företag. Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning och utvärdering.

    Vad har ni sett för resultat?

    Enligt projektets följeutvärderare genomförs utbildningarna på ett bra sätt, både rent pe-dagogiskt och utifrån de horisontella principerna. Uppföljningen av utbildningar visar att deltagarna är nöjda, där exempelvis frågan om deltagarna skulle rekommendera en liknande utbildning till andra har ett genomsnitt på 5,63 på en sexgradig skala. Effektutvärdering på-går bland deltagarna och effekter på företagsnivå kommer att mätas först under våren 2018.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Affärskraft Värmland 2.0 bygger på ett projekt som genomfördes under föregående program- period, där 49 procent av de deltagande företagen ökade sin omsättning och 29 procent den avlönade arbetstiden, som ett direkt eller indirekt resultat av sitt deltagande i projektet.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Helena Englund, projektledare och Linda Johansson, projektadministratör.

    Affärskraft Värmland 2.0Handelskammaren Värmland

    5.

    Projektledare: Helena Englund | Drivs av: Handelskammaren Värmland Kontakt: Helena Englund | Projektperiod: 2015-09-01–2018-12-31 Telefon: 054-22 14 80 | E-post: [email protected] Läs mer: www.affarskraftvarmland.se

  • 10

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Hos samtliga kommuner i Gävleborgs län, samt i Älvkarleby kommun. I Uppsalas, Jämtlands och Västernorrlands län bedrivs ytterligare två ESF-finansierade KIVO-projekt som vi har nära samverkan med.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Tidig nära samverkan mellan blivande arbetsgivare och Arbetsförmedlingen kring den arbets-lösas sömlösa stegförflyttning mot anställning. Arbetsgivarna bidrar med tydlig information om yrket, för att underlätta matchningen. Vid alla arbetsplatsförlagda aktiviteter ingår inklude-rings-handledare. Utifrån deltagarens behov individanpassas val av aktiviteter som ska leda till anställning. Projektet servar med information om hur arbetsmarknadspolitiska resurser kan ge bättre effekt.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Tydlig samverkan mellan arbetsgivare och Arbetsförmedlingen synliggör vad som krävs för att få anställning, vilket ökar den arbetssökandes motivation.• Arbetsgivarnas delaktighet redan vid första matchning hos Arbetsförmedlingen leder till aktiva arbetsgivarna som vill klara sitt kompetensförsörjningsbehov.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Utrikesfödda långtidsarbetslösa.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Aktiv matchning, yrkesorientering, arbetspraktik, språkträning, kontakt genom utbildnings-perioden, yrkesintroduktionsanställning och slutligen tillsvidareanställning. Fortbildning av inkluderingshandledare för aktiv språkutveckling. Tillhandahålla systematisera stödstrukturer.

    Hur har ni arbetat?

    Lokal stöttning i kombination med strategisk påverkan på alla nivåer.

    Vad har ni sett för resultat?

    23 arbetssökande har stegförflyttats via utbildning till anställning, medan 27 har lämnat i förtid (många har flyttat). Kvar i projektet har vi 146 arbetssökande, och nya tillkommer löpande. Ömsesidig ökad kunskap och motivation hos arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen kring inkludering, vilket ger individen mycket högre effekt av valda aktiviteter.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Projektet har synliggjort att samverkan kommun och Arbetsförmedlingen kan effektiviseras genom att tydliggöra rollfördelning inom de olika avdelningarna både hos kommun och hos Arbetsförmedlingen.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Annika Bergman, nationellt samverkansansvarig KIVO-metoden och Leif Clase, Verksamhets-samordnare/ Eures linemanager Arbetsförmedlingen.

    KIVO Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och OmsorgHudiksvalls kommun, social- och omsorgsförvaltningen

    6.

    Projektledare: Annika Bergman | Drivs av: Hudiksvalls kommun Kontakt: Annika Bergman | Projektperiod: 20160101–20190228 Telefon: 070-191 46 63 | E-post: [email protected]

  • 11

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun eller län?

    I Östergötland och Södermanland.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att fler kvinnor med kortare utbildning ska arbeta eller studera efter avslutad etablering.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Att vi träffar kvinnorna fem dagar i veckan under 10 veckor och därmed lär känna dem. • En annan framgångsfaktor är att vi gör många studiebesök hos arbetsgivare och utbild- ningsanordnare.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Nyanlända kvinnor med max 10-årig skolgång som deltar i etableringsprogrammet.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Vi erbjuder vägledning med jämställdhetsfokus (cirka två dagar/ vecka), studiebesök (cirka två dagar/ vecka), inspiratörer (cirka en dag/ vecka) och en individuell mentor som träffar kvinnorna vid minst ett tillfälle under projekttiden.

    Hur har ni arbetat?

    Genom diskussioner och jämförelser framkommer dolda kompetenser och kvinnorna får en ökad kunskap om arbetsmarknaden och vilka yrkesval de kan göra.

    Vad har ni sett för resultat?

    Nio kvinnor har fått jobb inom följande branscher: restaurang, lokalvård, lager, livsmedelsbu-tik. Alla deltar fortfarande i etableringsprogrammet. En kvinna har startat eget, men avslutat företaget efter 6 mån. En kvinna har börjat studera på Folkhögskola och finansierar det med CSN-stöd. Flera kvinnor är just nu på praktik som eventuellt kan leda till arbete.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Studiebesök på företag är ett kraftfullt verktyg för att skapa tillfällen där våra kvinnor och arbetsgivare möts. Information om arbetsmarknaden, vägledning och studiebesök på arbetsplatser och hos utbildningsanordnare hjälper kvinnorna att göra yrkesval. Att visa en bredd utifrån bristyrken, intresse och även mansdominerade branscher gör att vissa kvinnor intresserar sig för yrken de inte tänkt på från början.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Maria Edberg projektledare och Magdalena Gustavsson jämställdhetansvarig.

    MirjamArbetsförmedlingen

    7.

    Projektledare: Maria Edberg | Drivs av: Arbetsförmedlingen Kontakt: Maria Edberg | Projektperiod: 2016-01-11–2019- 01-10 Telefon: 010-488 85 37 | E-post: [email protected] Läs mer: www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Om-Arbetsformedlingen/EU- projekt/Projektsidor/2016-01-19-ESF-projekt-Mirjam.html

  • 12

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    I Linköpings kommun via Forsknings och utvecklingscentrum (FoU) och kommunerna Norrkö-ping, Motala, Söderköping, Kinda, Valdemarsvik och Ödeshög. Tillsammans med Region Öster-götland, Arbetsförmedlingen och fackförbundet Kommunal ska de möjliggöra för 200 personer, som står långt från arbetsmarknaden, att få ett arbetsplatslärande inom vård och omsorg.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Deltagarna ska vara lika många män som kvinnor. De får extra stöd för att ta sig in på arbets- marknaden via en personlig ”case manager” och handledare på praktikplatsen. Cirka 30 ar-betsplatser och 60 handledare involveras i projektet. En av slutprodukterna i projektet är en väl dokumenterad modell för arbetsplatslärande. För deltagarna är målet att minst hälften ska ha ett arbete eller startat studier vid projektets slut.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Nära samarbete mellan aktörerna har underlättat för deltagarna att ta sig in på arbetsmarkna-den, case managern ser till att ge extra stöd när det ”strular”, det tillsammans med individuella anpassningar har lett till flera anställningar.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Personer som står långt från arbetsmarknaden, 100 kvinnor, 100 män, som kan tänka sig en karriär inom vård och omsorg. 80 procent av deltagarna har utländsk bakgrund.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Utbildning av deltagare, utbildning av handledare, arbetsplatslärande i sex månader. Utbyte med andra länder, framtagande och utprovande av stödjande webbverktyg för deltagarna.

    Hur har ni arbetat?

    Vi arbetar i tre geografiska områden och har en lokal projektledare i varje område. Projektet får hjälp av en arbetsförmedlare och en case manager i varje område. Vi en huvudprojektledare, ekonom och administratör. Arbetshoppet leds av en styrgrupp.

    Vad har ni sett för resultat?

    Personer långt från arbetsmarknaden har fått arbete när rekrytering skett från projektet. Vi har ökat kunskapen hos handledare, och en modell är på god väg för hur vi kan utforma utbildning och rekrytering för att kompetensförsörja till vård och omsorg i framtiden. Kommuner och Arbets- förmedlingen arbetar närmare och mer regelbundet, vilket gör det lättare för deltagarna att lyckas.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Malin Robertsson, Huvudprojektledare och Ingrid von Sydow, lokal projektledare för centrala Östergötland, Linköping och Kinda.

    ArbetshoppetLinköpings kommun FoU-centrum

    8.

    Projektledare: Malin Robertsson | Drivs av: Linköpings kommun Kontakt: Malin Robertsson | Projektperiod: Höst 2016 till höst 2019 Telefon: 013-20 70 39 | E-post: [email protected]

    Läs mer: www.linkoping.se/utforarwebben/vard-stod-och-omsorg/forsk- ning-och-utveckling/pagaende-projekt/arbetshoppet/

  • 13

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Eskilstuna, Oxelösund och Trosa.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att ge arbetslösa utomeuropeiskt födda personer goda förutsättningar att klara att utbilda sig till yrken inom vård och omsorg.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Nära samarbete mellan arbetsplats, vuxengymnasiet och SFI. • Lärande i språk och vård/omsorg även på arbetsplatserna med hjälp av utbildade språk- ombud som handledare på arbetsplatsen.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Arbetslösa utomeuropeiskt födda personer med kort utbildningsbakgrund.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Individuellt anpassad utbildning, med löpande validering och handledd praktik.

    Hur har ni arbetat?

    Med studier i svenska och vårdämnen, i kombination med arbetsplatsförlagd praktik tillsam-mans med ett språkombud. Vi har utbildat mottagande arbetslag i normkritik för att eleverna ska få goda förutsättningar för ett gott bemötande i arbetslaget.

    Vad har ni sett för resultat?

    Snabb språklig utveckling, stort intresse för yrken inom vård och omsorg. Stort engagemang i kommunerna från den enskilda arbetsplatsen och kommunledning till politiken.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Ann-Britt Nordahl, Regionförbundet Sörmland och Martin Vrethammar, projektledare.

    APIL ArbetsPlatsIntegrerat LärandeRegionförbundet Sörmland

    9.

    Projektledare: Martin Vrethammar | Drivs av: Regionförbundet Sörmland Kontakt: Martin Vrethammar | Projektperiod: 2016-08-01–2019-07-31 Telefon: 070-688 4282 | E-post: [email protected] Läs mer: www.esf.se/en/Resultat/Projektbanken-2014-2020/Alla-Projekt/ arbetsplatsintegrerat-larande/

  • 14

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Verksamhet på fyra platser i Sörmland. Eskilstuna, Flen, Katrieholm/Vingåker, Oxelösund/Nyköping.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Bidra till att förkorta den tid det tar för nyanlända att komma ut i arbete. Detta genom att läg-ga en bra grund i inledningen av etableringsprocessen. Projektet har tre fokusområden, språk, hälsa och myndighetssamverkan.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Hälsoskola för nyanlända i nära samarbete med Landstinget.• Språkträning med hjälp av suggestopedimetoden (språkförstärkning genom att använda alla sinnen).

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Personer som nyligen blivit inskrivna i Arbetsförmedlingens etablering.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Hälsoskola där deltagarna får lära sig egenvård, kost motion och stresshantering. Suggestopedisk språkträning. Studiebesök, praktik med mera.

    Vad har ni sett för resultat?

    Ökad kunskap om deltagarnas behov vilket ger en förbättrad kvalitet på deltagarnas fort- satta integrationsplan.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Stort intresse från Landstinget att implementera insatsen Hälsoskola för nyanlända.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Kenny Sjöberg och Lena Hallberg.

    IBIS IntegrationsBygget I SörmlandSamordningsförbundet Rar Huvudprojektägare

    10.

    Projektledare: Kenny Sjöberg | Drivs av: Samordningsförbundet RAR Kontakt: Kenny Sjöberg | Projektperiod: 2016-03-01–2018-12-31 Telefon: 072-2434072 | E-post: [email protected]

  • 15

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Projektet drivs av kommunerna Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje men bedrivs i kommuner i hela landet.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Från tro till vetande! Utveckling av arbetet inom ekonomiskt bistånd och lokala arbetsmark-nadsinsatser. Vi strävar mot 5R – Rätt person till Rätt insats, i Rätt tid, av Rätt aktör och till Rätt kostnad.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Tvärkommunalt ägarskap och delaktighet på flera nivåer, från socialsekreterare till verksam- hetschefer till politisk ledning, och samtidigt en och samma processledare över tid. Detta har gett kontinuitet i föränderliga organisationer. • Medel tilldelades från Socialfonden i flera omgånger, vilket gav möjligheter att börja i det lilla och sakta bygga upp en hållbar struktur som ger nytta i kommunerna.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Chefer och medarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser i alla Sveriges kommuner.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    - Utveckling av stödmaterial, KNUT har tagit fram Instrument X© – ett arbetsverktyg för att utreda och bedöma behov inom ekonomiskt bistånd samt Kort om Barnrätt – ett stödma- terial för att arbeta med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd. - Samarbete med IT-företag för att implementera Instrument X© i socialtjänstens verksam- hetssystem. - Håller i kompetensutveckling för medarbetare och chefer, bland annat MIX©-utbildningen – att utreda med MI och Instrument X© – samt årlig konferens om ekonomiskt bistånd.

    Hur har ni arbetat?

    KNUT har arbetat med delaktighet från början, där socialsekreterarna har varit med och identifierat utvecklingsbehov och utvecklat metoder och stödmaterial. KNUT arbetar också mycket utåtriktat med spridning av metoder och material, och informerar och utbildar i kommuner i hela landet.

    Vad har ni sett för resultat?

    - Ökad rättsäkerhet.

    - Ökad kvalitet i utredningar av ekonomiskt bistånd.

    KNUT Kommunalt Nätverk för Utveckling Ett samarbete mellan Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje

    11.

  • 16

    - Ökad förståelse för vikten att våga fråga, om till exempel beroendeproblematik och våld i nära relationer. - Ökat fokus på barnperspektivet vad gäller ekonomisk utsatta familjer.- Ökad kunskap om andra kommuners arbetssätt – lärande.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    KNUT samordnar utvecklingsgrupper utifrån behov och initiativ i kommunerna. Aktuellt är arbetsflödet mellan ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser samt mål-gruppen med stora rehabiliteringsbehov – hur kan vi arbeta smartare?

    Vilka är ni på plats i montern?

    Lena Rogeland och Daphne Wahlund, koordinatorer i KNUT.

    Projektledare: Lena Rogeland och Daphne Wahlund, koordinatorer Drivs av: Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje

    Kontakt: Lena Rogeland och Daphne Wahlund | Projektperiod: 2006–2012, därefter implementerad verksamhet | Telefon: 08-5230 2934, 08-5230 1499 E-post: [email protected], [email protected] Läs mer: www.instrumentx.se

  • 17

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Solna stad tillsammans i samarbete med Nacka kommun, Värmdö kommun och Sundbybergs stad. Samverkan med BYN.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att skapa metoder, verktyg och modeller för att kvalitetssäkra kommunal vuxenutbildning inom bygg- och anläggningsområdet både mot elever och bransch.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Nära samarbete och förankring hos bransch/näringsliv, BYN och Skolverket. SFI. • Engagemang och drivkraft i projektteamet.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Presumtiva elever, bransch och näringsliv samt kommuner och utbildningsleverantörer.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Utveckling av: digitala hjälpmedel för att stötta såväl elev och lärare som handledande företag, nya/kompletterande yrkesutgångar inom byggsektorn, validering mot kompletterande studier. Fokus på samverkansinsatser.

    Hur har ni arbetat?

    Under planerings- och analysfasen har fokus varit att få fram information, söka stöd för hypoteser och sammanställa intervjuer och enkäter i syfte att få fram utvecklingsområden inom Komvux.

    Vad har ni sett för resultat?

    Slutrapporten för planerings- och analysfasen har blivit godkänd och vi har nyligen gått in i genomförandedelen där vi utgår från den förändringsteori som vi tagit fram.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi mottar gärna input till utvecklingsområden och bjuder in till dialog och samtal om detta. Kontakta oss!

    Vilka är ni på plats i montern?

    Zandra Lövgren, projektledare och Emilie Tejeda Eriksson, projektsamordnare.

    Sverige bygger utSolna Stad

    12.

    Projektledare: Zandra Lövgren | Drivs av: Solna Stad (projektägare), i sam- arbete med Sundbybergs stad, Nacka kommun, Värmdö kommun och BYN. Kontakt: Zandra Lövgren | Projektperiod: 2016-11-01–2020-06-30 Telefon: 08-7461915 | E-post: [email protected] Läs mer: www.sverigebyggerut.se

  • 18

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Stockholmsregionen.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    I samverkan genomförs den fördjupande vägledande och marknadsförande insatsen ”Verktygslådan” för projektets deltagare i syfte att effektivare slussa projektets målgrupper till byggsektorn. Fördjupad handledning erbjuds till mottagande arbetsgivare. Projektet implementerar löpande sina metoder under genomförandefasen.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Genomförandefasen har nyligen startat och ”Verktygslådan” har visat sig vara ett tydligt filter för mer medvetna yrkesval. Flera av projektets deltagare har gått vidare till arbete och utbildning. Hittills är 14 procent av projektets deltagare kvinnor, mot byggbranschens statistik om 1 procent kvinnor.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Projektets målgrupper är nyanlända, långtidsarbetslösa, unga vuxna och personer med funk-tionsvariation. Särskilt fokus på jämställdhet och mångfald beaktas. Andra viktiga målgrup-per är arbetsgivare och utbildningsgivare inom byggsektorn.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?Projektets metoder/aktiviteter utgörs av ”Verktygslådan”, fördjupad vägledning för projekt-deltagare, fördjupad handledning för arbetsgivare, utvecklat språkstöd och kompetenskart-läggning som bland annat byggs på Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF).

    Hur har ni arbetat?

    Under projektets analys- och planeringsfas låg fokus på att detaljplanera aktiviteterna för projektdeltagare och arbetsgivare. Aktiviteterna genomförs nu löpande.

    Vad har ni sett för resultat?

    De första deltagarna startade i projektet i augusti 2017 och det löpande arbetet sker nu utifrån den förändringsteori och projektplan som togs fram under analys- och planeringsfasen.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Projektet ses som en testbädd för innovationscentrum på Arbetsförmedlingen när det gäller nya digitala och virtuella lösningar, inte minst kring utvecklat språkstöd, ökad förståelse för byggsektorn och att öka incitament för projektdeltagarna att välja en yrkesväg inom sektorn.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Kristina Hultgren, projektledare och Lovisa Gibson, projektadministatör.

    13.

    Projektledare: Kristina Hultgren | Drivs av: Arbetsförmedlingen i samarbete med Installatörsföretagen, Stockholms stad, Solna Stad, Byggnads Stockholm- Gotland, BYN Stockholm Gotland, Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd och Sveriges Byggindustrier | Kontakt: Kristina Hultgren | Projektperiod: sep 2016–dec 2019 | Telefon: 010-486 04 41 | E-post: kristina.hultgren@ arbetsformedlingen.se | Läs mer: www.sverigebyggernytt.eu

    Sverige Bygger NyttArbetsförmedlingen

  • 19

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Stockholm.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att stärka kompetensen hos utsatta grupper i byggbranschen samt att värna jämställdhet, likabehandling och ickediskriminering.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Det är för tidigt att identifiera framgångsfaktorer i det här läget. Vi ber att få återkomma!

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Anställda i små och medelstora företag i byggbranschen.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Kompetensutveckling i t.ex yrkeskunskaper, Svenska språket, arbetsmiljö, ritningsläsning, ledarskap och kvalitetssäkring.

    Hur har ni arbetat?

    Vi har precis gått in i genomförandefasen och jobbar med kartläggning för närvarande.

    Vad har ni sett för resultat?

    Ett 50-tal deltagande företag har anslutit sig till projektet.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Små och medelstora företag i byggbranschen verkar på en marknad med hård konkurrens och konkurrerar inte sällan med oseriösa företag. Att stärka seriösa företag kan påverka branschen i regionen i en positiv riktning.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Christer Carlsson och Jörgen Landeborn.

    En byggbransch för allaByggnads

    14.

    Projektledare: Christer Carlsson | Drivs av: Svenska Byggnadsarbetareför- bundet. I projektets styrgrupp är BYN Stockholm-Gotland representerade. Övriga aktörer i styrgruppen är Dipart AB, Stenhusgruppen AB och Expandera Mera AB | Kontakt: Christer Carlsson | Projektperiod: 2017–2021 Telefon: 0703-452223 | E-post: [email protected]

  • 20

    60år

  • 21

  • 22

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Kalmar län. Regionförbundet är hemmahörande i Kalmar.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Intensiva kompetenshöjande insatser för offentligt anställd personal och ideella aktörer som möter nyanlända ska bidra till ett mer framgångsrikt och lyckat integrationsarbete i Kalmar län. Detta ska i sin tur medverka till att understödja en positiv demografisk utveckling och sätta Kalmar län i framkant när det gäller att vara ”bäst på bemötande”.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Anordna utbildningar i interkulturell kompetens med fokus på ökad samverkan, och att utveckla och sprida nya metoder till bättre bemötande i linje med länets integrationsstrategi.• 1300 individer ska genomgå utbildning och/eller delta i projektets insatser.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Anställda eller chefer hos projektets aktörer, som har integration som sitt professionella yrkes- område eller som möter nyanlända i sitt dagliga arbete, samt personer som arbetar ideellt i anknytning till projektets aktörer.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?Utbildningsinsatser, processer, dialogmöten och workshops för målgruppen, samt framtag-ning och spridning av utbildningsmaterial.

    Hur har ni arbetat?

    Efter en analys- och planeringsfas där aktörer spikades och behov analyserades, drog projektet i gång med utbildningar i bra bemötande och interkulturell kompetens samt processer för ökad samverkan.

    Vad har ni sett för resultat?

    Ökad medvetenhet om betydelsen av utbildning inom de ”mjuka” frågorna som bra bemötande är, samt en önskan om ökad samverkan mellan aktörerna som leder till nya gemensamma idéer.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi har ett lärande perspektiv på vårt arbete och försöker hålla balansen mellan att hålla oss till planen och vara lyhörda för aktörernas och individernas behov. Våra aktörer kommer från ganska olika organisationer – även det är ett kulturmöte och därmed både en möjlighet och en tillgång.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Mikael Eriksson, projektsekreterare (anställd inom Regionförbundet i Kalmar län), Ingela Lind-ström, strategisk ledningsgrupp (anställd inom Landstinget i Kalmar län) och Joakim Ivarsson, strategisk ledningsgrupp (anställd inom Samordningsförbundet i Kalmar län).

    15.

    Projektledare: Mette Lindgren Helde | Drivs av: Regionförbundet i Kalmar län Kontakt: Mette Lindgren Helde | Projektperiod: 2016-10-01–2019-09-30 Telefon: 0480-44 83 40 | E-post: [email protected] | Läs mer: www.rfkl.se/viblirfler

    Vi blir fler Integration, Kompetens och Organisation i Kalmar län

    Regionförbundet i Kalmar län

  • 23

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Alla 13 kommuner i Jönköpings län.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att stärka kommunernas integrationsarbete genom kompetensutveckling av medarbetare och utveckling av nya arbetssätt.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Flexibilitet. Att hela tiden vara lyhörd för och anpassa genomförandet till verksamheternas behov.• Kvalitetssäkring. Att ständigt föra en dialog om innehåll i utbildningar och handledning med fokus på att säkerställa relevans och kvalitet.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Kommunanställda.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Utbildning (temadagar, konferenser, kurser), verksamhetsutveckling (handledning och stöd till metodutveckling), forskning (utvärdering av verksamhetsutvecklingsprocessen).

    Hur har ni arbetat?

    Teambaserat, forskningsnära och i nära dialog med kommunerna. I styrgruppen sitter repre-sentanter från länets samtliga 13 kommuner, vilket har varit avgörande för förankring och kommunikation. Att besöka verksamheter, kartlägga behov och föra en dialog med föreläsare/utbildare om syfte och innehåll i utbildningar samt direkt uppföljning och utvärdering av utbildningstillfällen har varit en viktig del i kvalitetssäkringen av projektet.

    Vad har ni sett för resultat?

    Utifrån de enkätundersökningar vi har gjort så här långt ser vi att majoriteten av deltagarna upplever att utbildningsinnehållet är relevant och till nytta för dem i det vardagliga arbetet. En utmaning är att nå ut med information i kommunerna, men intresset har ändå varit stort för de utbildningar vi har erbjudit. Det är också en bredd av yrkesgrupper som har deltagit vilket är något vi har velat uppnå och därför är nöjda att ha lyckats med.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Joel Malmvall, projektledare och Louise Holm, verksamhetsutvecklare.

    CHANGERegion Jönköpings län

    16.

    Projektledare: Joel Malmvall | Drivs av: Region Jönköpings län | Kontakt: Joel Malmvall | Projektperiod: september 2016–augusti 2019 | Telefon: 070-253 0038 | E-post: [email protected] | Läs mer: www.rfkl.se/viblirfler

  • 24

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Nässjö Kommun.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att utlandsfödda får en yrkesutbildning, i detta fall en vård- och omsorgsutbildning som ska leda till arbete inom ett bristyrke och parallellt lära sig svenska snabbare genom den pedago-giska metoden suggestopedi.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Att utbildningen kommer att öka möjligheterna till arbete. Av 30 elever fick 21 elever sommarjobb. • Eleverna har i egna bedömningar angett både en stor utveckling av sitt språk och sig själva.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Utlandsfödda som helst är i etableringen, och som har behov av en yrkesutbildning och svenska för att öka möjligheterna till anställning.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?Den reguljära vård- och omsorgsutbildningen för blivande undersköterskor samt svenskun-dervisning enligt Suggestopedimetoden.

    Hur har ni arbetat?

    Flexlärande, med en ”digital lärplattform” med alla kurser inom utbildningen, undervisande och handledande lärare på plats och centrala lärare för rättning av prov, inlämningar samt betygsbe-dömningar.

    Vad har ni sett för resultat?

    Majoriteten har klarat av att få slutbetyg i alla kurser hittills, avsevärda framsteg inom svenska språket, ökad trygghet.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Ett av målen är att det ska vara 50 procent män och 50 procent kvinnor som genomgår utbildningen, att 80 procent ska bli anställningsbara samt utvecklas inom det svenska språket. Utbildningen är efterfrågad av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Wiveca Johansson, suggestopedilärare och Anna Franzén, vårdutbildare.

    17.

    Projektledare: Ingrid Malm | Drivs av: Miroi AB | Kontakt: Wiveca Johansson Projektperiod: 160201–181130 | Telefon: 072-513 03 37 E-post: [email protected] | Läs mer: www.miroi.se

    Vårdintegrerad SFIMiroi AB

  • 25

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    I 36 kommuner inom Göteborgsregionen, Skaraborg, Halland och Boråsregionen.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Genomgående i projektet är att det kollegiala lärandet är centralt. Det handlar om att ta fasta på befintlig kunskap och låta personalen tillsammans med professionellt stöd utveckla sin och varandras kompetens och organisationer. En stor del av projektet grundar sig på den kartläggning av sfi-utbildningar som gjordes av GR inom ramen för socialfondsprojektet GRINT (www.grint.se). Processtödet som erbjuds till sfi-verksamheter inom InVäst utgår ifrån de framgångsfaktorer som kartläggningen visade.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Samtliga processtöd till sfi-verksamheterna är anpassade utifrån respektive utbildnings- anordnares behov och önskemål, vilket gör att varje skola och kommun får möjlighet att utveckla det område som just de behöver bli bättre på.• Mötesplatserna fokuserar på olika målgrupper från 54 kommuner i Västsverige, vilket gör att kunskaperna som förvärvas kan få stor spridning i många olika organisationer som möter nyanlända.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Personal som arbetar med sfi, personal i organisationer som möter nyanlända, personal som arbetar med kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    1. Processtöd till utbildningsanordnare för att utveckla undervisningen i sfi. 2. Mötesplatser för att utveckla olika organisationers kompetens i att ta emot nyanlända. 3. Stöd och vägledning för bedömning av unga nyanländas kunskaper inför placering i gymnasieskola.

    Hur har ni arbetat?

    Inom projektet finns tre delprojekt med olika fokus – utveckling av sfi, mötesplatser för bättre mottagande samt vägledning för kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola. De två första delprojekten bedrivs i samtliga medverkande regioner under ledning av Göteborgsregio-nens kommunalförbund (GR). Det sista delprojektet genomförs endast i Göteborgsregionen.

    Vad har ni sett för resultat?

    Flera sfi-verksamheter har utvecklat sitt arbete med kartläggning av eleverna för att möjlig-göra en undervisning som utgår från elevernas förutsättningar och behov. Flera skolor har också utvecklat former för kollegialt lärande inom organisationen såväl med sfi-lärare som

    InVäst – Integration VästsverigeGöteborgsregionens kommunalförbund (GR)

    18.

  • 26

    andra professioner inom skolan. Skolledare har också uttryckt att de nu i högre utsträckning än tidigare har förutsättningar för att arbeta som pedagogiska ledare.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Tack vare projektorganisationens upplägg med flera medverkande regioner finns stora möjlighe-ter att de kunskaper som utvecklas inom projektet får spridning i hela Västsverige, vilket i sin tur kan medföra spridning och systempåverkan i fler delar av landet.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Anders Hemborg, delprojektledare för delprojektet Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola och Linda Karlsson, delprojektledare för delprojektet Möten för bättre mottag-ande av nyanlända.

    Projektledare: Sofia Reimer | Drivs av: Göteborgsregionens kommunalför- bund (GR) Kontakt: Sofia Reimer | Projektperiod: 2016-09-01–2019-08-31 Telefon: 0766-353981 | E-post: [email protected] Läs mer: www.grkom.se/inväst

  • 27

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Göteborgs kommun med fokus på stadsdelar med hög arbetslöshet.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Arbetslösa ungdomar från utsatta stadsdelar får testa på måleriyrket genom att måla upp konst på tråkiga och gråa ytor i staden. Om de får upp intresset för yrket kan de gå raka vägen in i en vuxenutbildning och utbilda sig till byggnadsmålare.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Projektets karaktär: win-win-projekt där stad, företag och statliga organisationer samarbetar för att integrera ungdomar till arbetslivet, samtidigt som konst målas upp i staden.• Måleribranschens brist på arbetskraft: En bransch- och arbetsgivarorganisation är projektägare och har en nära relation till företagen som i slutändan anställer ungdomarna.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Arbetslösa ungdomar 19–24 år från stadsdelar i Göteborg med hög arbetslöshet (Angered, Östra Göteborg och Hisingen).

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    I projektet får ungdomarna prova på måleriyrket i tre månader. De får testa på traditionellt måleri som renovering av lägenheter men också dekorativt måleri som att måla upp konst på husfasader. Vill ungdomarna bli målare kan de starta i en vuxenutbildning, vilket ger dem ett yrkesbevis i form av en lärlingsbok.

    Hur har ni arbetat?

    Vi har arbetat mycket med lokala aktörer i varje stadsdel för att få deras beskrivning av vad som inte fungerar i området. De lokala organisationerna sitter på en stor kunskap som är viktig att ta vara på. Vi arbetar också mycket flexibelt för att kunna ta vara på bra samverkansmöjligheter.

    Vad har ni sett för resultat?

    Eftersom projektet består av en prova-på-period (tre månader) och en vuxenutbildning (sju till nio månader) ligger resultaten med cirka ett års fördröjning. I oktober har hittills 73 ung-domar blivit inskrivna i projektet, 41 personer hade påbörjat en vuxenutbildning inom måleri och 15 ungdomar har fått ett jobb.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Projektets syfte är att främja integration och ge ungdomar som står långt bort från arbetsmark-naden ett yrke och ett riktigt jobb. Projektet ska bokstavligt talat binda samman staden genom att skapa en 21 km lång konststräcka, uppmålad av arbetslösa ungdomar från projektet.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Erling Zandfeld, projektchef för Sätt färg på Göteborg.

    Sätt färg på GöteborgMåleriföretagen i Väst

    19.

    Projektledare: Erling Zandfeld | Drivs av: Måleriföretagen i Väst | Kontakt: Erling Zandfeld | Projektperiod: Pågår fram till år 2021 | Telefon: 070-520 57 87 E-post: [email protected] | Läs mer: www.sattfargpa.se

  • 28

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Alla kommuner i Halland (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Hylte, Halmstad och Laholm).

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Förenkla nyanländas väg in på arbetsmarknaden genom att skapa och metodutveckla akti-viteter inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Projektet har också skapat en plattfrom för gemensamt lärande.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Samverkan på alla nivåer.• Nära samarbete med Arbetsförmedlingen – våra aktiviteter erbjuder sådant som förstärker och kompletterar deras etableringsuppdrag.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Primär målgrupp: nyanlända kvinnor och män som ska/ingår i Arbetsförmedlingens etable-ringsuppdrag.

    Sekundär målgrupp: kommuninvånare, arbetsgivare och personal i offentlig och privat sektor, samt verksamheter i förenings- och civilsamhället.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    • Integration i fyra steg (Guidning i föreningslivet, arbetsplatskultur, värderingsdiskussioner samt hälsa) (Laholm)

    • SPURT: samhällsorientering kombinerat med studie- och yrkesvägledning och individuell coachning (Halmstad)

    • Kurs i svensk arbetsmarknad och samhälle (Falkenberg)

    • Praktikverksamhet (Hylte)

    • Hälsoutveckling (Hylte)

    • Min väg till arbete (Hylte)

    • Kurser i arbetsplatskultur (Varberg och Hylte)

    • Kartläggning av studiesvårigheter (Kungsbacka)

    Hur har ni arbetat?

    Projektet arbetar med en lärplattform, där de ingående kommunerna och organisationerna kan dela erfarenheter och metoder med varandra. Det lägger grunden för ett gemensamt kun-skapsunderlag på integrationsområdet. Utöver arbetet med lärplattformen erbjuder Integration Halland specifika aktiviteter på kommunnivå.

    20. Integration Halland Hylte kommun (projektägare), alla övriga kommuner i Halland, Arbetsförmedlingen, Region Halland, Länsstyrelsen i Hallands län

  • 29

    Vad har ni sett för resultat?

    Under 2016: 34 av projektets 340 deltagare avslutade sin etableringsperiod i förtid då de hade fått jobb eller utbildning. Majoriteten av deltagarna upplever att de efter deltagit i projektets aktiviteter står närmre arbetsmarknaden.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi har även ett internationellt samarbete (Immigrant integration in rural areas) på området inte-gration på landsbygden tillsammans med Lokalt ledd utveckling Halland och Leaderområden i Tyskland, Österrike och Finland.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Emma Gröndahl, projektledare och Emma Thor, biträdande projektledare.

    Projektledare: Emma Gröndahl | Drivs av: Hylte kommun (projektägare), alla övriga kommuner i Halland, Arbetsförmedlingen, Region Halland Kontakt: Emma Gröndahl | Projektperiod: 2015–2018 (genomförandeperiod januari 2016–juni 2018) | Telefon: 073-147 25 54 E-post: [email protected] | Läs mer: integrationhalland.se, @integrationhalland på instagram

  • 30

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Förstudieprojektet har genomförts vid dataspelsutbildningarna på Högskolan i Skövde. Arbetsteamet är verksamma inom forskningsområdet Serious Games.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    En av grundstenarna i förstudien är att ta till vara på ungas intresse för spel, spelteknik och spelkultur. Vi vill nyttja spelmediets drivkrafter för att inspirera ungdomarna att återuppta studier eller ta sig närmare arbetsmarknaden.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Arbetsteamet har skapat etableringsverktyget Studio Ludum, en både fysisk och digital plattform, där fokus har varit att spelifiera verksamheten som helhet och inte bara planera för aktiviteter med en spelkoppling. • Vi vill spelifiera genom att använda mekanismer som är vanliga inom spel, exempelvis motivations- och belöningsmekanismer. Vi vill alltså belöna deltagarnas ansträngning och framsteg, snarare än att bestraffa dem ifall de står kvar på samma utvecklingsnivå.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Studio Ludum vänder sig till spel- och spelkulturintresserade tjejer och killar (15–24 år) som varken arbetar eller studerar.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?Vi vill erbjuda en både digital- och fysisk plattform, vilka är nära sammankopplade. I den digita-la världen får deltagarna skapa sitt alter ego, en spelkaraktär, även kallad avatar, som kommer att samspela med deltagarnas fysiska jag. Om deltagarna medverkar i aktiviteter och ansträng-er sig i den fysiska världen så kommer deras digitala avatar att belönas.

    Hur har ni arbetat?

    Studio Ludum-konceptet bygger på en arbetsmetod där vi målmedvetet har inkluderat idéer och åsikter från representanter inom målgruppen och yrkesverksamma som arbetar nära målgruppen.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi vill att Studio Ludum skall uppfattas som ett spel där deltagarna är sina egna spelkaraktärer med mål att ta sig igenom spelet. När de har ”klarat” spelet så är vår ambition att dom är tillräckligt stärkta som individer för att orka studera eller hitta en plats på arbetsmarknaden.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Katrin Dannberg, projektledare, Christian Nyman Gomez, forskningsassistent, Jimmy Andersson, forskningsassistent

    21.

    Projektledare: Katrin Dannberg | Drivs av: Högskolan i Skövde Kontakt: Katrin Dannberg | Projektperiod: 1 februari 2017–31 oktober 2017 Tele-fon: 0500-44 88 02 | E-post: [email protected] Läs mer: www.his.se/Spel-som-etableringsverktyg/

    Spel som etableringsverktygHögskolan i Skövde

  • 31

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Malmö.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Arbetsträning som kan leda till arbete, vidare studier eller praktikplats för att närma sig arbetsmarknaden. Yalla Sofielund erbjuder detta till långtidsarbetslösa kvinnor och män med hjälp av Yalla Trappans pedagogik och metodik.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Beprövad metod som skalas upp i ett nytt utsatt område i Malmö.• Persona och arbetskultur.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Långtidsarbetslösa kvinnor och män.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Kök/Catering/Café, Tapetserarverkstad, Syateljé, Lokavård samt Kulturdoula.

    Hur har ni arbetat?

    Vi arbetar utifrån ”lära genom att göra” samt deltagarinflytande.

    Vad har ni sett för resultat?

    Deltagare har efter sin tid i projektet gått vidare både till studier, praktik och arbete samt annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

    Deltagare har ökat självförtroendet, kunskapen om svenska samhället och har fått ett tydligare sammanhang.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Detta är ett samarbete med Malmö stad som ägare och Yalla Trappan som genomförare.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Christina Merker-Siesjö, projektansvarig för Yallas Kunskapscentrum och ordförande för Yalla Trappan och Malin Davidsson, ansvarig pedagog för Kök/Café/Catering på Yalla Sofielund.

    Yalla SofielundYalla Trappan, Malmö Stad

    22.

    Projektledare: Louise Johnsson Zea | Drivs av: Malmö stad är ägare och Yalla Trappan genomförare | Kontakt: Louise Johnsson Zea | Projektperiod: 2016–2019 | Telefon: 0500-44 88 02 | E-post: [email protected] Läs mer: www.his.se/Spel-som-etableringsverktyg/

  • 32

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Helsingborgs kommun. Arbetet bedrivs i stadsdelarna Drottninghög, Dalhem och Fredriksdal som tillsammans utgör Nordöstra staden.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Invånare i utsatta stadsdelar ska ges bättre förutsättningar att nå självförsörjning och att komma ut på arbetsmarknaden. Tillsammans med samverkansparter och näringsliv ska våra invånare bli en resurs i samhället.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Närhet och tillgänglighet genom lokal närvaro och brobyggare • Samverkan i multiteam med bred service och korta beslutsvägar

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Målgruppen för projektet är nyanlända, utrikesfödda och personer med utrikes bakgrund samt långtidsarbetslösa som är arbetssökande och bosatta i Nordöstra staden.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Uppsökande verksamhet, nätverkande i företagsgrupper och näringsliv, workshops. Coachning, studie- och yrkesvägledning, CV-skrivning, vägledning, matchning, rekryterings-träffar samt informations- och inskrivningsmöte.

    Hur har ni arbetat?

    Vi formar projektet utifrån deltagarens behov och agenda. Deltagaren tar ett aktivt beslut och ansvarar själv för sin process med stöd från projektet.Vårt arbete sker tillsammans med våra deltagare som är medskapare i metodutvecklingen.

    Är det något annat ni vill nämna om projektet?

    Vi ser en positiv effekt av att projektet når personer som kan anses vara särskilt utsatta på arbetsmarknaden, exempelvis utrikesfödda kvinnor och ungdomar. Vi skapar även kontakt med invånare som aldrig tidigare funnits i systemet.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Besnik Nikq, arbetsmarknadscoach i Rekrytera, Catharina Lidberg, arbetsförmedlare i Rekrytera och Christina Palmkvist-Wester, samverkansansvarig Försäkringskassan.

    23.

    Projektledare: Ragnar Mattsson | Drivs av: Arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgs stad | Kontakt: Ragnar Mattsson | Projektperiod: 2016-09-01–2019-08-31 | Telefon: 042-10 58 55 | E-post: [email protected]

    Rekrytera Helsingborgs stad i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Helsingborgshem och Region Skåne.

  • 33

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Projektet finns på ett åttiotal orter i landet.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att minska ungdomsarbetslösheten genom att utgå från arbetssökandes och arbetsgivares behov.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Kunddriven verksamhetsutveckling.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Ungdomar mellan 16 och 24 år, ungdomar mellan 16 och 29 år i etableringsprogrammet, arbetsgivare.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Aktiviteter som tar deltagarna närmare arbetsmarknaden.

    Hur har ni arbetat?

    Ung framtid stöttar ungdomar ut i arbetslivet med hjälp av kunddriven verksamhetsutveckling.

    Vad har ni sett för resultat?

    71 procent av Ung framtids deltagare börjar arbeta eller studera.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Karolina Fastrup, Ung framtid, Blekinge, projektmedarbetare,

    Emma Svensson, Ung framtid, Blekinge, projektmedarbetare,

    Surab Sakha, Söderhamn, Ung framtid, projektmedarbetare,

    Kicki Pettersson, Avesta, Ung framtid, projektmedarbetare,

    Lisa Johannesdottir, Malmö Södra förstadsgatan, Ung framtid, projektmedarbetare.

    Ung framtidArbetsförmedlingen

    24.

    Projektledare: Malin Blomgren | Drivs av: Arbetsförmedlingen| Kontakt: Malin Blomgren | Projektperiod: 2015-04-01 till och med 2018-06-30 Telefon: 010-486 15 45 | E-post: [email protected] Läs mer: www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Under-25-ar-/Ung-framtid.html

  • 34

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    På nitton orter i landet.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Att minska ungdomsarbetslösheten genom att samverka med kommuner i multikompetenta team.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Samverkan med kommuner.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Ungdomar mellan 16 och 24 år, arbetsgivare.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Aktiviteter som tar deltagarna närmare arbetsmarknaden.

    Hur har ni arbetat?

    Aktiviteter som tar deltagarna närmare arbetsmarknaden.

    Vad har ni sett för resultat?

    63 procent av Ung komps deltagare börjar arbeta eller studera.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Johanna Hagelqvist Olsson, Visby, Ung komp, projektmedarbetare och Julio Hernandez, Norrköping, Ung komp, projektmedarbetare.

    25.

    Projektledare: Carolina Gianola | Drivs av: Arbetsförmedlingen Kontakt: Carolina Gianola | Projektperiod: 2015-04-01 till och med 2018-06-30 Telefon: 010-486 36 14 | E-post: [email protected] Läs mer: www.arbetsformedlingen.se/ungkomp

    Ung kompArbetsförmedlingen

  • 35

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    Projektarbete bedrivs på SKL, i åtta regioner och 50 kommuner.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    Det finns effektiva metoder och arbetssätt som fungerar för att minska frånvaro och studie-avbrott i skolan.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    Grunden för att på ett bra sätt stötta unga killar och tjejer till att fullfölja sin utbildning har i Plug In visat sig vara ett individcentrerat arbetssätt där elevernas helhetsbehov beaktas. Därför är positiva relationer till lärare och andra vuxna i skolan en avgörande faktor för elever med svag skolanknytning.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Ungdomar i riskzonen för att göra studieavbrott.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    Eftersom Plug In 2.0 består av nästan 50 olika lokala delprojekt bedriver projektet många olika aktiviteter. På PlugInnovation, där alla delprojekt finns beskrivna, finns exempel på allt ifrån hur man minskar skolfrånvaro, hittar effektivare studievägar för nyanlända till hur man stöttar unga som redan har hoppat av skolan till att återgå i studier eller annan sysselsättning.

    Hur har ni arbetat?

    Fokus i Plug In 2.0 är att arbeta förebyggande med utgångspunkt i de framgångsfaktorer som identifierades under första projektomgången med Plug In (2012–2015)

    Vad har ni sett för resultat?

    Resultatet för de individer som ingått i projektet kommer att redovisas under november månad. Men vi kan redan nu se tydliga indikationer på att ytterst få i målgruppen av gjort studieavbrott.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Gunnar Anderzon, nationell projektledare för Plug In och Ewa Westman Magnusson, regional projektledare för Plug In i Region Jämtland-Härjedalen

    Plug In 2.0Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

    26.

    Projektledare: Gunnar Anderzon | Drivs av: SKL | Kontakt: Gunnar Anderzon Projektperiod: 150301–180228 | Telefon: 070-1670830 E-post: [email protected] | Läs mer: www.pluginnovation.se

  • 36

    Var bedrivs projektet, i vilken kommun?

    I fyra utpekade regioner: Norrbotten (Lappland), Västerbotten, Västra Götalandsregionen (Skaraborg) och Kommunalförbundet Skåne.

    Vilken är den bärande/viktiga idén bakom ert projekt?

    RegioVux syftar till att utveckla samverkan mellan kommuner i de fyra medverkande regionerna som samarbetar i olika sträckningar för att förstärka yrkesvuxenutbildning över kommungränserna. Utifrån dessa fyra pilotprojekt är målet att utforma en utvecklad regional yrkesutbildning för vuxna. RegioVux-projektet bidrar till att höja kompetensen hos personer med kort tidigare utbildning, ökat samarbete med olika branscher, underlätta nyanländas utbildning, möta behoven av arbetskraft på arbetsmarknaden, och se över möjligheten att kunna läsa yrkesämnen och utbildning i svenska för invandrare parallellt.

    Vilka är de två viktigaste framgångsfaktorerna?

    • Nätverkande möjligheter på regional nivå genom att ta tillvara av de befintliga nationella kontaktnäten som Skolverket ställer till regionernas förfogande.• Viljan från medverkande regioner att avsätta tid och resurser för att utveckla regionala kontaktytor som ligger till grund för en regional samverkan inom yrkesvux.

    Vilka målgrupper har ert projekt?

    Under projektets ram har Skolverket pekat ut fyra regioner som pilotgrupp. Dessa regioner samt de kommunerna som ingår i dem fungerar som fyra pilotarenor där olika utvecklings-strategier provas för att skapa de regionala funktionerna som möjliggör ett regionalt yrkesvux.

    Vilka aktiviteter bedriver projektet?

    I syfte att skapa ett regionalt yrkesvux, handlar insatserna om att utveckla samarbete mellan olika branscher, utbildningsanordnare och myndigheter i respektive regioner. Löpande aktivi-teter i projektet avser regelbundna möten bland annat med Arbetsförmedlingen, SKL, Utbild-ningsdepartementet och Tillväxtverket för att byta erfarenheter och strategier kring de nödvän-diga regionala funktionerna avseende t.ex. validering, kommunal samverkan, vägledning.

    Hur har ni arbetat?

    Under projekttiden har såväl projektledning som projektmedarbetare kontinuerligt följt utvecklingsarbetet och månadsvis dokumenterat resultat och avvikelser. En nyckelfaktor i vårt arbete har varit att anordna regelbundna projektgruppsmöten (där vi kan följa upp varandras utveckling) samt löpande träffar med andra relevanta aktörer som ger viktiga inspel till projektmedarbetare.

    27. RegioVuxSkolverket

  • 37

    Vad har ni sett för resultat?

    Även om RegioVux befinner sig i en genomförande fas, har projektledningen kunnat samla ihop ett relevant underlag som riktar sig till att etablera förutsättningarna för regionalt yrkesvux där bland annat har upptäckts:

    - En förbättrad regional samverkan i Skaraborg och Skåne och en ny regional satsning i Norr- botten och Västerbotten för att utveckla en regional struktur där den kommunala yrkesut- bildningen för vuxna ingår.

    - Regionerna har insett relevansen och nyttan av att inom ett regionalt yrkesvux finns bättre förutsättningar till att erbjuda både sammanhållna yrkesutbildningar och enstaka kurser. Dessa kurser kan flexibelt kombineras utifrån individens behov och förutsättningar.

    - Ett annat viktigt resultat är att regionerna ser nyttan av att utbildningarna kan planeras och genomföras i samverkan med arbetsförmedlingen, den aktör som har regionalt utvecklings- ansvar samt berörda aktörer inom arbetslivet, t.ex. med byggbranschen och industrisektorn.

    Vilka är ni på plats i montern?

    Alberto Hylander, projektekonom och administratör, och en projektmedarbetare från deltagande region.

    Projektledare: David Lundgren | Drivs av: Skolverket | Projektperiod: 1/6-2016–31/5-2018 | Telefon: 08-52733200 (vx) | E-post: [email protected] Läs mer: www.skolverket.se/fran-skola-till-arbetsliv/yrkesutbildningar/ vuxenutbildning/regiovux

  • 38

  • 39

  • SVENSKA ESF-RÅDET020-33 33 [email protected] 47141100 74 Stockholm