EU hos oss i Västerbotten

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN ANNONS

EU hos ossi Västerbotten

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN ANNONS2

Europa Direkt ser till att EU pratar västerbottniskaHar du frågor om Europaoch EU? Då kan du vändadig direkt till EuropaDirekt Västerbotten föratt få svar. Deras upp-drag är att öka kunska-pen om EU och EU:sverksamhet och visa hurVästerbotten och Norr-land är lika mycket delarav EU som Paris, Berlinoch Bryssel.

– Det är en demokratisk rättighetför medborgarna att kunna vändasig till en verksamhet, som på ettopartiskt och enkelt sätt kan geinformation om allas möjligheteratt till exempel arbeta, resa ochbo i 26 andra länder i Europa,säger Anders Svanborg, verk-

samhetsledare på Europa DirektVästerbotten.Europa Direkt Västerbottens

tjänster är gratis att använda ochriktar sig till alla medborgare,organisationer, skolor och före-tag i länet. Anders Svanborgträffar många olika typer avgrupper, från skolklasser ochstudiecirklar till tjänstemän, po-litiker och föreningar i hela länet.En stor del av verksamheten be-står av allmänna seminarier omEU eller kring specifika politik-och verksamhetsområden inomEU.– Mitt uppdrag är inte att

berätta om hur bra eller dåligtEU är. Mitt mål är att alla fårmer kunskap om EU och servilka möjligheter man har inomEuropa. Det är ju också viktigtatt veta hur man kan påverkahur EU ska se ut i framtiden

och vilka frågor som man skadriva gemensamt, menar AndersSvanborg.– Vanligast när jag informerar

är en introduktion till vad EU äroch gör, hur vi ser på EU iSverige och hur övriga Europauppfattar samarbetet. Sverigehar varit medlemmar i drygtfemton år så jag tycker det ärviktigt att vi alla lär oss mer omhur Sverige och Västerbotten på-verkas av EU och hur vi kan på-verka EU, fortsätter han.Europa Direkt Västerbotten

lanserade under fjolåret en nywebbplats som innehåller infor-mation och nyheter. Man kanockså ställa sina frågor via web-ben. I år fokuseras verksamhetenpå Europaveckan 2010 och deneuropeiska språkdagen 26 sep-tember.– Skellefteå, Storuman, Vind-

eln eller Frostkåge är lika mycketEU som Paris, Berlin och Bryssel.Därför är det viktigt att detfinns en regional kontakt somman kan vända sig till vare sigman är EU-kritisk eller EU-positiv. Alla är välkomna,avrundar Anders Svanborg.

För mer information:Anders Svanborg, verksamhets-ledare Europa Direkt Västerbotten070-564 57 20, 0910-73 46 41,[email protected]

www.europadirektvasterbotten.euFinansiärer: EU-kommissionen, Skellefteåkommun, Region Västerbotten, Västerbot-tens läns landsting, Umeå kommun

Nu har vi västerbottningar varit medlemmar i EU i drygt 15 år. Handen påhjärtat – visst kan vi fortfarande generellt lite om EU och tycker mest att detkostar pengar och att saker bestäms i Bryssel, långt bort från oss?Visst, vissa saker bestäms i Bryssel och EU-medlemskapet kostar pengar varje

år. Men vi får också tillbaka pengar. Pengar som vi bestämmer vad vi ska göramed och som leder till utveckling. Denna utveckling bidrar också till att vi kanfortsätta leva och trivas i Norrland.Syftet med regionalpolitiken som bedrivs i EU är att öka den ekonomiska och

sociala samhörigheten mellan medlemsländerna och undvika ett Europa medstora regionala och sociala skillnader. Det ska leda till ett sammanhållet ochglobalt konkurrenskraftigt EU. Vi ska kunna bo, arbeta och trivas med att bo iVästerbottens län, trots att det är långt till många av våra marknader och att vi ärfå västerbottningar på en stor yta. Att kunna använda EU-pengar för att förbättravår infrastruktur som vägar, hamnar, flygplatser, tåg och bredbandsnät är enmöjlighet för att vi i Västerbotten och våra företag ska kunna fortsätta utvecklas.Nu är det inte bara regionalpolitik och regionala EU-medel som leder till ut-

veckling. Det är också satsning på forskning som ska utveckla våra forskningsom-råden och leda till en ännu starkare industri och ett stärkt näringsliv. De resursersom läggs på forskningen är viktiga för nya innovationer inom många områden iVästerbotten. Innovationer som leder till nya metoder inom sjukvården, styr-system för avancerade simulationer, hållbart byggande i trä, och inte minst tillnya arbetstillfällen.Det man lätt glömmer bort när man pratar om EU är de insatser som görs för

att öka rörligheten bland skolungdomar, föreningar, studenter och lärare. Attkunna utbilda sig eller kompetensutveckla sig i Europa eller göra utbyten medandra grupper i Europa är betydligt billigare och enklare i och med medlemskapeti EU.Vare sig man är kritisk eller positiv till EU kan man alltid lära sig mer och

chans till det finns 3–9 maj då en Europavecka arrangeras för första gången.Bakom arrangemanget står Region Västerbotten och Europa Direkt i Västerbot-ten i samarbete med Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen Västerbotten,Skellefteå kommun, Umeå Kommun och North Sweden. Tanken är att spridainformation om vad vi gjort för de EU-medel vi fått och att arrangera mötenockså där allmänheten kan delta. Delar av programmet hittar du på baksidan avden här bilagan och fler tillkommer framöver, så håll utkik!I bilagan du håller i din hand finns ett axplock av de projekt som bedrivs i

Västerbottens län och som delvis finansieras med EU-medel. Alla projekt har engemensam nämnare: att utveckla verksamheter som bedrivs på olika håll iVästerbotten. För att skapa nya produkter, för att ge nya arbetstillfällen, för attskapa nya näringar och framför allt för att skapa ett attraktivt Västerbotten.

Erik Bergkvistregionråd, Region Västerbotten

Första Europaveckani Västerbotten

Frågor gällande innehållet i denna annonsbilaga besvaras av Bernt Vedin, tel 070-316 37 17.Form och layout Sara Mejtoft, VK. Tryck Daily Print i Umeå AB april 2010.

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN ANNONS 3

Alla berörda aktörer äröverens om att förhållandenaför lax och havsöring måsteförbättras i Ume/Vindelälven.Om vi lyckas med det får vitillgång till en mycket attraktivresurs i framtiden.

Vi har redan idag mycket att glädjaoss åt. Ta till exempel den ökade lax-uppgången som skett under 2000-talet, som resultat av ett minskathavsfiske. Vi märker år från år ett alltstörre intresse från hela landet förlaxfisket i Vindelälven som gjort attnågra fiskevårdsområden har fördub-blat sin omsättning. Vi gläds ocksååt ”framgångssagan” om Ammarnäs-öringen. Genom ett bra samarbetemellan fiskerättsägare och företagarehar detta fiske blivit en attraktion.Den storvuxna och unika öringstam-men lockar idag sportfiskare från helavärlden som betalar ”Norge-priser”för fiskekorten och som också fårvaluta för pengarna.- Men det finns ännu mycket

som kan bli bättre och därför har

projektet Från Kust till Fjäll tagitsfram i samverkan mellan ägare avfiskerätt och vattenkraft, forskareoch det offentliga, säger projekt-ledaren Stig Westbergh.De frågor som det nu arbetas

med i olika delprojekt inom ramenför Från Kust till Fjäll är:

Fiskvandringsfrågornai StornorrforsFör att underlätta för lax och öringatt passera kraftverkskomplexet närde vandrar upp mot Vindelälven haren rad internationella experter tagitfram förslag på praktiska åtgärder.Dessa hoppas man nu kunna genom-föra under de närmaste åren.Men man arbetar också för att

det ska bli lättare för laxungar ochvuxen lax att vandra från älven mothavet. Därför ska det från och med isommar finnas en fiskavledare påplats vid den nya fisktrappan i Stor-norrfors. Den ska leda utvandrandefisk via fisktrappan istället för att de,som idag, tvingas passera genomkraftverkets turbiner.Löser man fiskvandringsfrågorna

blir Vindelälven en laxälv av heltannan dignitet än vad den är idag.

Miljöåterställning i Vindelälvenmed biflödenArbeten med att återställa i flottleds-rensade sträckor av Vindelälven medbiflöden har i princip pågått underhela 2000-talet. Vi kan i dag medsäkerhet säga att återställningarnagynnat bland annat öring. Idag pågårtvå projekt med inriktning på attåterställa ytterligare sträckor och åt-gärda dammar som utgör vandrings-hinder för fisk.

FiskeinformationsprojektAntalet besökare ska öka genom attman förnyar och uppdaterar infor-mationsmaterial och på så sätt görområdet tillgängligare. I projektethar en ny hemsida lanserats där fiske-vårdsområdena får presentera sig ochsälja sina fiskekort via nätet. Skyltaroch informationstavlor inom helaområdet har börjat rustas uppoch många nya kommer under 2010tillsammans med ett helt nytt informa-tionsmaterial. Dessutom kommer ett

fiskemagasin som beskriver fisket frånKust till Fjäll att ges ut under 2010.

FiskeområdesprojektetFiskeriverket beslutade hösten 2008att Vindelälven och Umeälvens nedredel ska bli ett av tio prioriteradefiske-områden i Sverige. Det innebäratt vi fått mer resurser och stöd föratt utveckla fisket i vårt område.Ambitionen är att skapa en rådgi-vande förvaltningsorganisation somtäcker hela fiskeområdet. Inom ramenför det projektet finns också möjlig-het för företag och organisationer attsöka pengar till egna projekt för attutveckla fiskerinäringen.

www.vindeln.seFinansiärer: Vattenfall AB, Naturvårdsverket,Region Västerbotten, Umeå kommun, Vännäskommun, Vindelns kommun, Lyckselekommun, Sorsele kommun, Arjeplogs kommun,Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå universitet,SLU, Vindelälvens Fiskeråd, Fiskeriverket

Färre bilar i Umeå centrum. Ökad tillgänglig-het för arbetspendlare i Umeåregionen. Alltför en bättre luftkvalitet i Umeåregionen.Det är målet för Hållbart resande i Umeå-regionen.

Mer än hälften av resorna i Umeåregionen är kortare änfem kilometer. Är inte det löjligt? Det tycker i alla fallprojektet Hållbart resande i Umeåregionen. Många avde korta resorna är ofta både snabbare, smidigare ochbilligare med cykel eller buss. Därför borde de bilresornavara lätta att minska på. Men det är inte alltid så lätt attfå människor att ändra sitt resbeteende.– Det gäller att få människor att prova på ett nytt

beteende och det är något vi har tagit fasta på. Förra åretsläppte vi ut 100 vanebilister som testresenärer på stads-bussarna och ytterligare 38 som fick testa att busspendlamellan Umeå och Vännäs, säger Ida Lundström på Håll-bart resande i Umeå.

Buss på provSom testresenär får bilisterna ett gratis månadskort. Igengäld lovar de att lämna bilen hemma minst trearbetsdagar per vecka, eller totalt tolv arbetsdagar underperioden. Testresenärerna hjälper också till att förbättralokaltrafiken genom att ge synpunkter och förslag ur enbilists synvinkel. Resultaten är över förväntan, mer än80 procent har fortsatt att åka buss efter periodens slut.Och det är människor som ofta knappt satt sin fot på enbuss förut.

Skolorna visar vägenProjektet samarbetar också med sju skolor i Umeåregio-nen, som har valt att bli en Skola för hållbart resande.När man undersökt hur barnen tar sig till skolan visardet sig att fler än hälften av barnen bor inom en kilo-meter från skolan. Trots det så skjutsas många av demändå med bil till skolan av föräldrarna. Skolorna får stödi att komma igång med aktiviteter för att få fler att gåeller cykla till skolan, cykeldagar och bussorientering förde äldre barnen. Vid två av skolorna har föräldrarnaockså fått hjälp att starta en Vandrande skolbuss. Det ärett organiserat samgående, där föräldrarna turas om attgå med barnen till skolan.– Många föräldrar vill inte låta barnen gå på grund

av trafiksituationen kring skolan. Då har Vandrandeskolbuss varit ett mycket uppskattat koncept. Barnenälskar det och blir mycket piggare inför skoldagen.Samtidigt slipper föräldrarna mycket morgonstress i ochmed att de bara ansvarar för att ta barnen till skolan endag i veckan, berättar Emma Ödling på Hållbart resandei Umeåregionen.

Taxi utan tomgångIbland är det små enkla förändringar som ger stor effekt.Taxichaufförerna på de två största taxibolagen i Umeåuppmuntrades att stänga av motorn när de hämtar ochlämnar passagerare. Den lilla beteendeförändringen min-skar tomgångskörningen med i genomsnitt femminuter per taxiresa. Utslaget på alla bilarna, lyckadesman med en bränslebesparing på 6 procent. En storbesparing för taxibolagen och en betydande minskning avutsläppen med en enkel beteendeförändring som inte ensinnebär att man måste minska på bilanvändningen.Aktiviteten fick stor uppmärksamhet nationellt, vilketvar en bidragande orsak till att Umeå vann en miljö-utmärkelse från Union of Baltic Cities.

Tre varv runt jordenEn stor andel av resorna i Umeåregionen är människorsom är på väg till och från arbetet. Därför arbetarprojektet mycket med rådgivning för arbetsplatser. Idagsläget är det ett tjugotal arbetsplatser som ser översina resor och hur man kan ge bättre förutsättningar förde anställda till en hållbar arbetspendling. Förra hösten

främjades cykling vid arbetsplatserna genom cykel-tävlingen Pedal for Medal. Nästan 400 deltagare cyklademer än 12 500 mil på sju veckor. Det är mer än trevarv runt jorden och skonade Umeås luft från mycketavgaser.

Allt för luftenFör det är just med Umeås luft allt startade. Under flera århar halterna av kvävedioxid överskridit normen för godluftkvalitet och även för partiklar är normen nära att över-skridas. Något som kan ge negativa hälsoeffekter, framförallt för personer med astma som har problem med luft-vägarna. Projektet är en del av det åtgärdsprogram somUmeå tagit fram för att förbättra luftkvaliteten i staden.– Den stora utmaningen för oss som projekt är att

inte bara få människor att tänka nytt, utan också omsättatanken i handling, säger Carina Aschan, projektledare påHållbart resande i Umeåregionen.Lite mer än halvvägs in i projektet har man redan

börjat se en del effekter. Projektet har nått drygt 40 000personer och engagerat fler än 3 000 personer i olikaaktiviteter. Sammanlagt har detta besparat Umeås luftungefär 500 ton kväveoxider på grund av minskade bil-resor. En lovande start på vägen mot slutmålet – en godluftmiljö i Umeåregionen.

www.smartaresor.nu

Finansiärer: Europeiska regionalautvecklingsfonden, Umeåregionen,Trafikverket, Region Västerbotten,Västerbottens läns landsting

På resenärenssida i alla lägen

Lycksele kommun, Åre kommun ochUmeå universitet deltar i Clim-ATICtillsammans med regioner i Skott-land, Finland, Norge och Grönland.

I varje samhälle genomförs demon-strationsprojekt om klimatanpass-ning. Erfarenheterna från projektenska sedan bilda en självförsörjande

informations-, utbildnings- och råd-givningstjänst för klimatanpassningtill nytta för kommuner, företag ochmedborgare.Något som är viktigt på alla håll i

projektet är att koppla sammanmänniskor i alla åldrar för att få framnya idéer. Därför har 90 elever iåldrarna 9-12 år i Lycksele fått skapaegna lösningar på klimatproblemen.Det har inspirerat såväl allmänhetsom politiker.– Vad sägs om en koldioxidre-

nare som åker till det ställe i atmo-sfären där det råder ett överskott påkoldioxid och sedan omvandlar kol-dioxiden till syre? Det är ett exempelpå vad barn som får släppa loss sinkreativitet för att lösa klimatproblemkan hitta på, säger Annika Norden-stam som är projektledare i Lyckselekommun.Varje samhälle som deltar i

Clim-ATIC tar fram regionala klimat-scenarier och sårbarhetsanalyser somsedan ingår i de lokala klimatanpass-ningsstrategierna som tas fram.Lycksele kommuns arbete medstrategin har börjat med att regionalaklimatscenarier har sammanställts av

Umeå universitet. De har sedananalyserats av gymnasieelever, politi-ker och tjänstemän.Eftersom Lycksele kommun till

ytan består av 72 procent skogsmarkär det viktigt att ta reda på hur skogenoch skogsnäringen påverkas av ettförändrat klimat. Tillsammans meden grupp privata skogsägare, Sverigeslantbruksuniversitet, Skogsstyrelsenoch Norra Skogsägarna har en be-fintlig skogsbruksplan anpassats tilldet förändrade klimatet. Resultatetställs ut på Skogsmuseet i Lycksele iutställningen ”Det heta klimatet &Skogen” som invigs på Världsmiljö-dagen den 5 juni.

www.clim-atic.orgFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfon-den, Norra periferiprogrammet, Lycksele kom-mun, Åre kommun och Skogsstyrelsen

Lycksele satsar på klimatanpassning

Från Kust till Fjäll- Om att utveckla fisket i Vindelälven med biflöden och Umeälvens nedre del

Vill Du vara med ivindkraftsutbyggnaden?

Mer än 600 vindkraftverk planeras i Västerbottens län.Då behövs det t.ex: Väg/mark/byggentreprenörer, leverantörer av grus och betong, konsulter,mat och boende, anläggningsarbetare med mera

Region Västerbotten har startat projekt MedVind Västerbotten för att arbeta för att satsning-arna på vindkraft ska göra största möjliga nytta för länet.

MedVind Västerbotten sammanställer en förteckning över alla som vill delta i vindkraftsut-byggnaden och ger den till vindkraftsföretagen. Vill Du också vara med i förteckningen?

MedVind Västerbotten, Roland Lundqvisttel 070-3411344, e-post:[email protected]

- En satsning på hållbart fiske -

Foto Daniel Holmqvist

Klimatuppfinningar: Full aktivitet för att lösa klimatproblemen på Norr-ängsskolan i Lycksele.

Det förändrade klimatet innebär risker och möjligheter förvåra samhällen i norr. Lokala skyfall kan orsaka översväm-ning och problem i infrastruktur och på vägar. Samtidigtkan en ökad medeltemperatur öka tillväxten i våra skogar.Clim-ATIC är projektet som hjälper samhällen i norr attförbereda sig för effekterna av klimatförändringen.

FotoDanielJonsson


Fler charterturister från Schweiz,Tyskland och England ska besökanorra Sverige via en väl fungerandeinkörsport i Västerbotten. Det är vadprojektet Gateway Nord handlar om.

I dag är de västerbottniska turistföretagenstarkt beroende av besökare från Sverige ochfrån grannarna Norge och Finland. Av antaletgästnätter vid hotell, stugbyar, vandrarhem ochcampingplatser står gäster från övriga utländ

ska marknader bara för femprocent och tendensen är attden lilla andelen minskar.

För att turismen i länetska utvecklas långsiktigtmåste vi få hit fler inter-nationella gäster. Väster-bottens län ligger i utkantenav Europa, långt ifrån de storamarknaderna och långt ifrånde områden i Skandinaviensom intresserar de så kalladelågprisflygbolagen. Eftersomlågprisflygbolagen har ska-pat en hård konkurrensmellan världens destinationergäller det att samarbeta medde esearrangörer som ärvilliga att erbjuda charter-trafik till våra breddgrader.

Målet är därför att etablera Västerbottenslän och Umeå City Airport som en väl funge-rande ”gateway” till norra Sverige för interna-tionella researrangörer. Med gateway menasden punkt, flygplats, dit resorna sker – eninkörsport, om man så vill.Målgrupper för projektet är i första hand

intresserade researrangörer i Schweiz, Tysklandoch England. Med dem etablerar GatewayNord samarbete, visningsresor genomförs,produkter presenteras och marknadsförings-aktiviteter genomförs. Allt för att åstadkommatillräckliga gästvolymer för att på sikt kunnaupprätthålla charterflygtrafiken.Projektet förstärker också intresserade rese-

arrangörers marknadsföring av turistprodukterfrån Västerbottens län. Förhoppningen är att deuppnår sådana resenärvolymer att arrangörerna,tillsammans med näringen, på sikt kommer attsvara för marknadsföringsaktiviteterna själva.Genom att länets turistprodukter utsätts fören ökad internationell konkurrens kommerkraven på standard, service och kvalitet att blitydliga som underlag för fortsatt utveckling avvåra turistprodukter.Gateway Nord har hittills lyckats mycket

bra. Antalet resenärer har fördubblats varje årfrån startåret 2007 - trots att besöksnäringen,som många andra branscher, drabbades av enkraftig lågkonjunktur under 2009.

www.vasterbottensturism.seFinansiärer: Europeiskaregionala utvecklingsfonden,Länsstyrelsen Västerbotten,Umeå kommun, RegionVästerbotten ochVästerbottensTurism

Hur avancerad vård ska man ge påplats vid en svår olycka i glesbygden?Hur kan olika länder samarbeta föratt klara större olyckor? Det ärfrågor som projektet CoSafearbetar med.

I många år har vi sett och lärt av andra lands-ting i Sverige vad gäller planering och övningför hantering av ovanliga händelser och olyck-or. Kontakter med andra europeiska ländersom har liknande förutsättningar kan ge andraperspektiv och lärdomar.CoSafe är ett interregionalt projekt vilket

innebär samarbete mellan flera regioner i EU.I vårt projekt arbetar Västerbottens läns lands-ting tillsammans med grupper från norra Island,Uleåborgs län i Finland och Yttre Hebriderna- ett antal större öar utanför nordvästra Skott-land. Alla har gemensamt att de arbetar i glestbefolkade områden i norra Europa vilket inne-bär att egna resurser för exceptionella situationerär relativt sett begränsade både vad gäller per-sonal, transportkapacitet och utrustning. I vårt

samarbete har vi granskat varandras lösningaroch planer för att kunna hantera riktigt storaolyckor som flygolyckor, bussolyckor ocholyckor till sjöss.Grundförutsättningarna är trots allt väldigt

olika i skilda länder. I Skottland leder polisensamarbetet mellan olika myndigheter ochambulanssjukvård och övrig sjukvård arbetar ihelt skilda organisationer. De har också enstark uppbackning av militära resurser vid enstor olycka i form av inte minst helikoptrar.På Island finns ingen militär över huvud taget.Däremot finns en frivillig räddningsorganisa-tion av imponerande omfattning och kvalité.Islands unika geografiska miljö medför ocksåatt de har en utrustning långt utöver det vanligainte minst vad gäller terrängfordon.

Unikt ambulansflygFinland liknar Sverige i många avseenden,men även där förlitar man sig på stöd avmilitära resurser i händelse av exceptionellahändelser. I Sverige har vi, till skillnad frånFinland, fjällräddningen. Svenska NationellaAmbulansflyget (SNAM) är unikt för samtliga

länder. Generellt har vi en högre kompetens iambulanserna, som bemannas av sjuksköter-skor, men avsevärt färre ambulansenheter ännågot av de andra länderna.En intressant fråga vi arbetat med har varit

vem som har den bästa utrustningen och varutrustning ska vara placerad för att vara såtillgänglig som möjligt i hela området. Huravancerad vård ska man ge på en skadeplatsvid en omfattande olycka? Hur kan vi samarbetaför att vara så bra förberedda som möjligt ochvilken hjälp kan vi ge varandra i en akutsituation?

www.cosafe.euFinansiärer: Länsstyrelsen i Västerbotten, Socialstyrelsen,Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferi-programmet, Västerbottens läns landsting

Norra Sverige har tagit enledande position inommiljösäker hantering avmarkföroreningar. Det ärett resultat av forskningoch utveckling inomMarksaneringscentrumNorr, MCN, i samverkanmed branschföretag.

– MCN leder utvecklingen moten mer vetenskaplig förståelseoch hantering av riskerna runtförorenade platser, särskilt närdet gäller lämningar från bas-industrierna som skogsindustrin.Det är en nödvändig utveckling,säger Gustaf Sjölund, miljökon-sult vid WSP Samhällsbyggnad,Umeå.Industrisamhällets utveckling

har lämnat ett avtryck av kemi-kalier i mark och grundvattensom i dag utmanar miljömyndig-heter och forskare över hela

världen. I Sverige finns närmare12 000 förorenade platser sombehöver åtgärdas och för helaEuropa uppskattas siffran till3 miljoner platser.Oljeföroreningar står för den

största andelen, men betydligtgiftigare lämningar - som klore-rade lösningsmedel, tungmetaller,PAH och dioxiner står för deallvarligaste riskerna.– Vi samarbetar med ledande

forskningsgrupper i världen,bland annat när det gäller sprid-ningen av dioxiner från träim-pregnering vid sågverk. Studierhar visat allt ifrån hur påverkanser ut i stor skala för Östersjöntill hur människor påverkas iplatsernas närområde, berättarMats Tysklind, professor vidUmeå universitet och projekt-ledare.

Kräver vetenskapligkompetensUnder de senaste tio åren harsaneringsarbetet av förorenad

mark tagit fart i Sverige. Hittillshar åtgärderna bestått av upp-grävning och transport till depo-ni. I andra länder har en utveck-ling skett mot en riskbedömningsom baseras på planerad markan-vändning och mot riskreducerandesaneringsåtgärder som utförsdirekt på platsen. Trenden är nudensamma i Sverige.– Det finns inte resurser att

åtgärda alla platser. Det somgörs måste därför tydligt kunnamotiveras genom riskreduceringför människa och miljö. Utveck-lingen kräver medverkan av per-sonal med hög vetenskapligkompetens och utveckling avnya lösningar, konstaterar MatsTysklind.Största andelen av de 15

forskarna som hittills disputeratinom MCN är idag verksammainom branschen i Norr- ochVästerbotten. De ger konsult-och entreprenadföretagen i re-gionen en konkurrensfördel och

möjlighet att leda utvecklingeninom marksanering mot entydligare riskreduktion och miljö-nytta. MCN drivs av Umeåuniversitet i samarbete medbland andra Sveriges lantbruks-universitet och Luleå tekniskauniversitet

www.mcnio.comFinansiärer: Umeå universitet, Europeiskaregionala utvecklingsfonden Region Väster-botten, Länsstyrelsen Norrbotten, Umeåkommun, Luleå kommun, Boden kommun,Trafikverket, Billerud Karlsborg,MB Envirotek AB, Ramböll Sverige AB,Tyréns AB, Ragnsells/Nordmark Miljö AB,WSP Environmental, Sweco Viak, PelagiaMiljökonsult AB, SveviaVäglaboratorieti Norr AB (PEAB)

Miljösäker hanteringav förorenad mark

Gateway Nord ska locka flerinternationella gäster

CoSafe- samarbete vid stora olyckor i glesbygd

Foto Anni Axelsson

Foto Annika Nordenstam

Vi samarbetar medledande forskningsgrupperi världen.

En delegation från Riga tas emot på UmeåCity Airport i samband med att AirBalticbörjar flyga Riga - Vasa - Umeå.


Fler turister och mer kultur tillLycksele! Det är en kort samman-fattning av målen för projektetArragamm – arrangemang påGammplatsen.

Arragamm jobbar för att Gammplatsen iLycksele ska utvecklas till en arrangemangs-scen. Genom det skulle antalet turister öka,men ett ökat utbud av kulturaktiviteterskulle också göra att Lyckseleborna fick utmer av området.– Förut har vi har varit tvungna att tacka

nej när större produktioner velat gästaLycksele. Det vill Arragamm ändra på, sägerprojektledaren Anna Larsson.Det är inte bara utbudet av kulturakti-

viteter som ska utvecklas genom projektet.Man ska också bevara och utveckla natur-och kulturmiljön för att ta tillvara det unikamed Gammplatsen. Genom att jobba medföreningarna på området och öka medlems-antalet i hembygdsgillet och sameföreningenvill projektet att Gammplatsen blir ”ett le-vande kulturarv” med ännu större attrak-tionskraft än i dag.

– Att besökssiffrorna och därigenomintäkterna mångdubblas är till nytta förkommunen eftersom Gammplatsen då kanbidra ännu mer till att sätta Lycksele på denturistiska kartan. På så vis bidrar Arragammtill utvecklingen av Lycksele som destination,säger Anna Larsson.Projektet räknar med att skapa tio nya

jobb och en gemensam organisation förGammplatsen.– En ansvarig organisation underlättar

för besökarna genom större samordning ochen bättre samsyn. Det underlättar förutsätt-ningarna att skapa ett större utbud av akti-viteter. Dessutom kan vi öka kvalitén ochprofessionalismen på området, avslutarAnna Larsson.

www.gammplatsen.com

Finansiärer: Lyckselekommun, Västerbottensläns landsting,LänsstyrelsenVästerbotten ochEuropeiska regionalautvecklingsfonden

Foto Eric Axelsson

Arragamm skasätta Lyckselepå turistkartan


Sommaren 2010 är dentredje och sista somma-ren som Västerbottensmuseum driver projektet”De Nordliga Kulturtra-ditionerna”. Syftet är attöka kunskapen om ensjälvklar men alltförosynlig del av vår kultur-historia: de samiskatraditionerna.

Trots att de samiska folken harfunnits i vår landsända i tusen-tals år är kunskapen om deraskulturer försvinnande liten.Under tre år arbetar Västerbot-tens museum därför intensivtmed ett EU-finansierat projektför att råda bot på okunskapen.

Den mest tydliga och kon-kreta satsningen är arbetet medatt komplettera FriluftsmuseetGammlias landskapstypiskabyggnader med olika modellerav kåtor hämtade från befintligasamiska miljöer i länet.– Äntligen kompletteras

byggnadskulturen med samiskabyggnadstyper också, sägerBritta Lindgren Hyvönen somär projektledare. Eftersom vi ärhela länets museum så är det påtiden att vi även får visa hursamerna har byggt sina hus, be-tonar hon. Nu blir det äntligenav!

Tre vistenInom de samiska kulturernafinns i huvudsak tre olika typerav byggnadstraditioner; den

nord-, syd- och skogssamiskastilen. Alla tre finns i höstrepresenterade på Gammlia.– Först ut att byggas, som-

maren 2008, var det skogssa-miska vistet; en timrad kåtamed tillhörande typisk tork-och förvaringsställning för köttoch skinn, skidor och akkjor.Ett helt nytt område röjdes uppi skogen och grusgångar an-lades, berättar Britta LindgrenHyvönen och fortsätter:– Invigningen av den skogs-

samiska kåtan skedde i sambandmed 10-årsjubileet av den samis-ka veckan i Umeå, i mars 2009.Det var magisk stämning denkvällen med levande ljus, jojkoch servering av samiska specia-liteter. Sedan dess har grupperoch skolbarn varit flitiga besökare.Alla vill lära sig mer om den

samiska kulturen och med en fastplats att vara på är utgångslägetett helt annat än tidigare.Britta Lindgren Hyvönen

påpekar att allt arbete är utförtav rutinerade byggherrar,Jörgen Stenberg från Malåoch Lennart Grundström frånAmmarnäs, båda med god kän-nedom om de samiska byggnads-traditionerna.– Utan Jörgen och Lennart

hade det här inte varit möjligt.Dessutom har vi haft omfat-tande samarbete med samerrunt om i länet, säger Britta.Under tiden byggprocessen

pågår strömmar allt fler besökaretill och satsningen uppmärk-sammas på många håll. NärEU:s ministermöte arrangeradesi Umeå hösten 2009 var ettbesök i vistet bland de mest

uppskattade. Men man behöverinte gå så långväga för att väckafascination. Inbitna västerbott-ningar och umeåbor är likaimponerade och intresserade.Inom ramen för projektet

görs också ett bildspel om denunika skogssamiska kulturen iMalå.

www.vbm.seFinansiärer: Europeiska regionala utveck-lingsfonden, Umeå kommun, Väster-bottens läns landsting, Umeå universitet,Länsstyrelsen Västerbotten, RegionVästerbotten, Västerbottens museum,Norrbottens museum, Ájtte

Jaktturism är idag enliten men växande verk-samhet i Sverige - inteminst i de två nordligas-te länen. De flesta före-tagen idag är små, mendet finns förutsättningarför att branschen skakunna försörja betydligtfler personer i glesbygdenän idag. För att detta skabli möjligt krävs att detblir lättare att marknads-föra och genomföra jakt-turism.

North Hunt är ett treårigtinternationellt utvecklingspro-jekt som startade i januari 2008och pågår till december 2010.Projektet stödjer utvecklingenav en hållbar jaktturism somkan bidra till den ekonomiskamångfalden i norra Europasglesbygdsområden. Myndighe-ter, forskningsinstitut ochnäringslivsorganisationer frånFinland, Sverige, Island, Skott-land och Kanada deltar tillsam-mans med företagare i varjeland. North Hunt leds avRuralia-institutet i Seinäjokioch i Sverige är det Sverigeslantbruksuniversitet och Hus-hållningssällskapet RådgivningNord som driver projektet.

Hittills har North Huntgenomfört en enkät till säljor-ganisationer om den internatio-nella marknaden för jaktturismi norra Europa och en enkät-och intervjustudie om social ac-ceptans för jaktturism i Sverige,Finland, Island och Skottland.Studien har presenterats på eninternationell konferens iUmeå i september 2009 ochen skriftlig slutrapport kommerinom kort.Man har också arbetat med

riktlinjerna för en jaktturism inorra Europa som är ekologiskt,ekonomiskt och socialt hållbaroch gjort fallstudier i form avvideointervjuer med erfarnajaktturismföretagare. Intervju-

erna kan användas för utbild-ning av nya företagare.Projektet skall leda till

utveckling av befintliga jakt-turismföretag och underlättaetablering av nya företag i norraEuropa och nordöstra Kanada.Projektets resultat kommerockså att ge värdefull informa-tion för att stödja beslut hosföretagare och myndigheter.Resultaten ska också bidra tillsocial acceptans för jaktturism-företagen och vara till hjälp förutbildning och rådgivning.Därför tar projektet fram mate-rial för nätverkande och mark-nadsföring för hållbar jaktturismi nordliga områden.En referensgrupp har bildats

i varje land för att tillföra erfa-renheter till projektet, föreslåriktlinjer för hållbar jaktturismoch bidra till att förankra jakttu-rismen i samhället.

www.north-hunt.org/seFinansiärer: Europeiska regionala utveck-lingsfonden, Norra periferiprogrammet,Länsstyrelserna i Norrbotten och Väster-botten, samt parterna SLU och Hushåll-ningssällskapet i de båda länen

Visit Kvarken jobbar för att öka omsättningengenom nya kundgrupper och fler besökare tillturistföretagen runt Kvarken. En stor del av arbetetgår ut på att göra destinationernas havsnära turis-tiska produkter kända och köpbara. Därför harmarknadsföring med destinationerna somavsändare en framträdande roll i projektet.

Umeå kommun sjösatte den 1 oktober 2008 det gränsregionalaturistprojektet Visit Kvarken där Kvarkenregionens kustdestina-tioner Umeå, Vasa, Skellefteå, Karleby, Jakobstad och Kristinestadsamverkar. Destinationerna är projektets motorer med havet somgränsregionens förenande länk. Idén till projektet föddes för treår sedan, då kommundelarna diskuterade ”den nordliga havs-miljön” som en del i Umeås kulturhuvudstadsansökan.Projektet fokuserar på etablerade turistiska spetsföretag och

nya produkter med havsprofil. 50 företag deltar. Varje företaghar ett nätverk på 2-3 företag runt sig, vilket innebär att ca 150företag medverkar.

Marknadsföringen viktigMarknadsföring och annonsering har det största utrymmet iprojektet och man annonserar i såväl regionala dagstidningar

som i specialmagasin. Visit Kvarken finns också med på storaturistmässor runt om i Europa. För att företagen ska ha bramarknadsföringsmaterial har man låtit göra korta filmer hos alla.De är nu utlagda på YouTube och det har redan visat sig hur storbetydelse de sociala medierna har i dagens kommunikation.En bärande tanke i gränsregionala projekt är att utbyta erfa-

renheter. Därför gör Visit Kvarken studieresor för att ta del avandra turistföretags erfarenheter och problemlösningar. Ocksåutbildning av företagen står högt i kurs. Man har arrangeratvärdskapsutbildning och paketeringskurser. Nu startar ävenmentorprogrammet för företagen. Alla har möjlighet att få enegen mentor, som stöder och hjälper i företagsutvecklingen.– För att få en uppfattning om vad gästerna tycker om oss

kommer en gästundersökning att genomföras i sommar. Under-sökningen ska visa på var det finns behov att bli bättre för att vialltid ska ha nöjda gäster, som vill återkomma till våra kustdesti-nationer, säger Barbro Ruda på Visit Kvarken.

www.umea.se/visitkvarkenFinansiärer: Botnia Atlantica,Region Västerbotten, Umeå kommun,Österbottens Förbund, Kvarkenrådet,Vasa stad, Karleby stad, Jakobstad stad

North Hunt – hållbar jaktturism i norra Europa

Guiden Anna-Lena hjälper den amerikanskejaktgästen att locka järpe.

VISIT KVARKEN – ett Botnia-Atlantica projekt

Med kärlek och respekt

Foto Petter Engman

Foto Håkan Gyllbring

För den som besöker Västerbotten är måltideninte bara ett sätt att stilla sin hunger. God mat,miljö, råvaror och service är några av de sakersom tillsammans skapar den helhetsupplevelsesom gästen bär med sig, berättar om för andraoch själv gärna återkommer till.

Res & Ät är ett gränsregionalt projekt som VästerbottensTurismdriver tillsammans med Österbottens Turism och Södra Öster-bottens Turism i Finland. Inom Kvarkenregionen finns ambitionenatt sätta en tydlig profil på gästens upplevelse av måltiden för attutveckla turismen i området.Regionen har jobbat med varumärket Gastro Botnia sedan år

2001. Nu har Västerbotten och Österbotten tagit ytterligare ettsteg tillsammans där Gastro Botnia har ett långsiktigt syfte:måltiden ska bli en viktig spetsprodukt i regionens turistutbud.Under 2009-2010 utbildas 50 företag regelbundet inom Res

& Ät. Deltagarna har höjt sin kompetens, arbetat med kvalitets-

krav och påbörjat ett nära samarbete med lokala producenter.Projektet betyder även samverkan med andra företag, bådeaktivitets- och restaurangföretag, i Sverige och i Finland.Res & Ät ska utveckla de delar som påverkar gästens

upplevelse av Måltiden genom aktiviteter som kan sammanfattasi begreppen:• Service - värdskap • Omvärld• Mat • MarknadGod mat, miljö, dukning, råvaror, tillagning, servering,

service, värdskap, produktkännedom och så kallad ”storytelling”är några av många viktiga ingredienser när man skapar helhets-upplevelser för besökare. Helhetsupplevelser som man gärnakommer tillbaka till.

www.gastrobotnia.com

Finansiärer: Botnia-Atlantica, RegionVästerbotten, VästerbottensTurism,Österbottens Turism, Kvarkenrådet,Österbottens Förbund, Skellefteåkommun

Res & ÄtRes & Ät spetsar turismutvecklingeni Kvarkenregionen

Gränsöverskridande samarbete över fjäll och havMeret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyöGrenseoverskridende samarbeid over fjell og havCross-border cooperation over mountain and sea

www.botnia-atlantica.eu

EUROPEISKA UNIONENEuropeiska regionala

utvecklingsfonden

Gränsöverskridande samarbete över fjäll och havMeret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyöGrenseoverskridende samarbeid over fjell og havCross-border cooperation over mountain and sea

www.botnia-atlantica.eu

EUROPEISKA UNIONENEuropeiska regionala

utvecklingsfonden


Att få fler att upptäckavilket smörgåsbord avupplevelser som finns iVästerbotten och att skapaambassadörer för denlokala turismen – det ärnågra av uppgifterna somprojektet Gold of Laplandägnar sig åt.

Gold of Lapland är en medlems-ägd ekonomisk förening där ettåttiotal företag i Lycksele, Malå,Norsjö, Robertsfors och Skellefteåingår. Tillsammans med kommu-nerna och Region Västerbottendriver föreningen ett projekt för

att stärka destinationsutvecklingeni sitt område, öka attraktionskraftennationellt och internationellt ochge turistföretagen möjlighet attgöra bättre resultat. En del av vägentill målet är att öka samverkan –både mellan företag och mellankommuner. En annan del är atttydliggöra varumärket ”Gold ofLapland” för att nå en störremarknad.

Bokning dygnet runtProjektet har tagit fram en varu-märkesstrategi för att skapa tydlig-het och en plan för framtiden. Pri-oriterade målgrupper och marknaderhar definierats och nu i maj lanserasen ny grafisk profil. För att ytterli-gare stärka varumärket kommer

Gold of Lapland att synas i tv-reklam i Västerbotten. Tankenmed det är att få fler att upptäckavilket smörgåsbord av aktiviteteroch upplevelser som finns och attskapa ambassadörer för den lokalaturismen. Projektet har också in-vesterat i ett bokningssystem därkunder kan boka boende ochaktiviteter dygnet runt på den nyawebbplatsen.Sture Andersson är vd på

Ostens Hus i Burträsk. Han ärväldigt nöjd med det nya bok-ningssystemet och menar att sam-verkan mellan turistföretagen ärett måste.- Att samla delar av en region

till en destination gör att man synsmer på en större arena. Ensam är

aldrig stark och genom Gold ofLaplandsprojektet har vi turist-företag fått möjlighet till gemen-sam marknadsföring, säger han. Visyns på mässor, i nya marknadska-naler och kan annonsera gemen-samt.

Stort engagemang hos företagenEtt tydligt bevis för att projektetengagerar är att antalet medlems-företag i Gold of Lapland mer änfördubblats från 40 till dryga 80företag sedan projektstarten.För att öka turismen är det intebara marknadsföring som gäller.Lika viktigt är att hålla en godkvalitet på vad man erbjuder ochge besökarna ett gott värdskap.Gold of Lapland har tillsammans

med VästerbottensTurism ochEU-projekten URTurism ochHemavan-Tärnaby startat ettpilotprojekt som utbildar värd-skapscoacher inom femton turist-företag. Sammantaget har Gold ofLaplands projekt nått runt 300personer inom turistnäringengenom en mängd olika projektak-tiviteter som kvalitetsutbildningar,paketeringsutbildningar, seminarieroch studieresor.

Uppmärksamhet internationelltGold of Laplands projekt har del-tagit på en emigrantmässa i Hol-land vilket gett positiva effekter påden holländska turismen i länet.Deltagandet på mässan har ävenlett till att Gold of Lapland blivit

utsedd till gästregion på en storeuropeisk värdskapskonferenssommaren 2010. Det kommerytterligare att stärka varumärketGold of Lapland. Dessutom ska-par det internationell uppmärk-samhet och intresse för att besökaregionen!

www.goldoflapland.comFinansiärer: Europeiska regionala utvecklings-fonden, Lycksele, Malå, Norsjö, Robertsforsoch Skellefteå kommuner, Region Västerbotten

Målet är värdskap i världs-klass som gör att gästen villkomma tillbaka och berättarom oss för andra. URTurismjobbar för en stärkt turism-näring i Umeåregionen.

Rese- och turismindustrin är viktig!Bara i Umeåregionen omsätter dendrygt 1 300 miljoner kronor och gerarbete åt 1 125 personer. Den gerdessutom miljontals kronor i skat-teintäkter till länet. För att bidra tillökad tillväxt inom turismen i länet

behöver vi skapa en ännu merattraktiv och tillgänglig destinationmed professionella aktörer. Därkommer URTurism in.Projektägare för URTurism är

Vindeln Utveckling. Fokus ligger påkvalitet och värdskap – konsten attfå människor att känna sig välkom-na och projektet handlar mycket omatt utveckla turistföretagare i länetoch få dem att jobba tillsammans.Aktörerna stärks genom åtgärdersom främjar deras kvalitets- ochvärdskapsarbete. Det kan handla omatt de får gå kurser i hur man pake-terar sin turistprodukt eller hur man

gör sig attraktiv för kunder påwebben.På den gemensamma webbsidan

visitumea.se samlas och samordnasturismen i Umeåregionen. Där görsutbudet tillgängligt genom förbätt-rade försäljningsmöjligheter ochkommuniceras till valda målgrupper.Där blir också aktörerna tillgängligagenom satsningar på ny teknik ochsäljfunktioner. Varumärket stärksgenom marknadsföring av såväl re-gionens aktörer och attraktionersom destinationen som helhet –visitumea.se ska ge en tydlig bild avdestinationen.

Genom att skapa förutsättningarför Umeåregionen att bli en attrak-tiv destination för turister bidrarURTurism till Västerbottens ut-veckling.

www.vindeln.seFinansiärer: Europeiska regionala utvecklings-fonden, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Väs-terbotten, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors,Umeå, Vindeln och Vännäs kommun

URTurism – för en attraktiv destination

Gold of Laplandbygger enväxandedestinationi Västerbotten!

Projektassistent Beatrice Dahlström i full gångmed ny hemsida och bokning online.

Camilla Nyhlander, Lycksele turistbyrå, och Christina Renström, Malå, på Vårmässan i Sundsvall 2009.

Att samla delar av en regiontill en destination gör att mansyns mer på en större arena.


Om vi kan odla och skörda energiråvaror iglesbygden kan vi göra stora vinster bådeekonomiskt och miljömässigt genom att ut-nyttja energin lokalt. Inom projektet RASLRESsamarbetar Norsjö med Irland, Skottland ochNordirland för att hålla landsbygden vid liv.

RASLRES är ett internationellt energiprojekt som skahitta framgångsrika sätt att börja producera nya typer avbiomassa på landsbygden. Med det ökar produktionen avförnyelsebar energi på landsbygden, vi får ökade affärs-möjligheter och nya jobb. Det övergripande målet medprojektet är att öka den lokala produktionen av förnyelsebarenergi i glesbygden i form av energigrödor, träbiomassaoch marin biomassa. Vi ska också sprida existerande kun-skap och nya erfarenheter till våra projektpartners i Irland,Skottland och Nordirland - platser med liknande ekono-miska, geografiska och demografiska förutsättningar.

Pilottest i NorsjöNorsjös del i projektet utgörs delvis av ett pilottest somgår ut på att stimulera lokal produktion och konsumtionav förnyelsebar energi i form av energigräset rörflen. Måletmed testet är att lämna efter sig en hållbar lokal marknad,med både tillgång och efterfrågan på rörflen. Markägareoch slutanvändare kommer att värvas till pilottestet för attodla respektive förbränna rörflen. Projektet kommer att setill att bränslet som tillhandahålls för slutanvändarna finnstillgängligt i form av rörflensbriketter under testet.Markägare kommer att anlägga rörflensodlingar med

kunskapsmässig stöttning från projektet. Slutanvändarna ipilottestet utgörs av hushåll och mindre industriföretag medett värmebehov av omkring 30-120kW som kommer attförbränna rörflensbriketterna under en bestämd tidsperiod.Det finns flera anledningar till att just rörflen är bräns-

let som introduceras. Det är en energigröda som lämparsig väl för odlingar på nordliga breddgrader och konkurreraroftast inte med traditionella livsmedelsgrödor eftersom detkan växa på flera olika typer av mark. Rörflen är också ettbra komplement till skog och ser till att hålla landskapetöppet. Dessutom är det en förnyelsebar energikälla efter-som den mängd koldioxid som släpps ut vid förbränningmotsvarar den mängd som bundits upp under levnads-perioden.

Stora vinsterDet finns två huvudsakliga anledningar till att vi bör satsamer på förnyelsebara energikällor. Det ena är att vi min-skar koldioxidutsläppen och därmed minskar vårt bidragtill den globala uppvärmningen. Den andra är att ickeförnyelsebara energikällor är ändliga, vilket betyder att deförr eller senare kommer att ta slut.Varför vill vi då skapa en lokal marknad? Vid all typ av

energiproduktion vill man effektivisera processen så långtsom möjligt för att få ut så mycket energi som möjligt urså liten kostnad som möjligt. Man vill helt enkelt inte för-bruka mer energi på att framställa energin än vad man fårut genom att utnyttja den. Här har vi nyckeln till driv-kraften bakom att skapa en lokal marknad. Vi kan görastora vinster både ekonomiskt och miljömässigt genom attutnyttja energin lokalt. Dessutom ser vi till att hålla lands-bygden vid liv!

www.raslres.euFinansiärer: Region Västerbotten.Europeiska regionala utvecklingsfonden,Norra periferiprogrammet

GEORANGE har sin utgångs-punkt i Sveriges malm-och mineraltillgångar.Unika tillgångar som inteså lätt låter flytta på sig,men som efterfrågas på englobal marknad. En efter-frågan vi måste ta tillvara.

GEORANGE är en samordnandeintresseorganisation där företag,universitet och kommuner samlas.Huvuduppgiften är att bredda sy-nen på samhälls- och näringslivs-utveckling kring gruv- och mine-ralindustrin för att skapa

förutsättningar för utveckling avnya och befintliga företag.Ett exempel på det är Euro-

MineExpo - Europas viktigastegruv- och prospekteringsmässasom anordnas vartannat år, när-mast i Skellefteå 8-10 juni i år.Under EuroMineExpo 2008 varintresset stort från hela världen.24 nationer från 5 världsdelarfanns representerade.– Gruvnäringen är global och det

avspeglar sig tydligt på EuroMine-Expo, säger Lennart Gustavsson,ordförande i GEORANGE.Att skapa nätverk är en viktig

del av verksamheten. I Kristinebergutvecklar GEORANGE exempelvis

Georange Environmental Testsite,där forskare, konsulter och etable-rade och nya gruvbolag kan mötasför ett utbyte av resultat, erfaren-heter och idéer kring miljöforsk-ning. GEORANGE är ocksåinblandade i Mineraljakten – entävling där vem som helst får varamed och leta fram nya minera-luppslag. Dessa kan sedan leda tillnya gruvor och därmed till nyajobb i norra Sverige.Mycket görs redan inom

GEORANGE. Men LennartGustavsson är övertygad om att vikan göra ännu mer för att skapalångsiktigt hållbar tillväxt utifrånvåra malm- och mineraltillgångar.

Det kan handla omatt utveckla metoderför konstruktiva lös-ningar i frågor ommarkanvändning, attöka kunskapen hos all-mänheten och att utvecklafler internationellt konkurrens-kraftiga företag, särskilt nu då ettökat internationellt intresse förSverige är tydligt. Vi borde ocksåkunna utveckla fler kunskaps- ochtjänsteföretag med koppling tillbranschen, menar han.– Efterfrågan från framför allt

Kina och Indien ska ses samman-taget med det faktum att vi inomEU konsumerar cirka 20 % av den

globala metallproduktionen med-an vi enbart producerar cirka 5 %.Ur europeiskt perspektiv kommerstrategiskt arbete med råvaruför-sörjning att vara en stor utmaning,säger Lennart Gustavsson.– Att se möjligheterna och an-

ta utmaningarna är avgörande förhur vi lyckas skapa goda framtids-möjligheter, avslutar han.

www.georange.se

Finansiärer: Europeiska regionala utvecklings-fonden, Region Västerbotten, LänsstyrelsenVästerbotten, Länsstyrelsen Norrbotten,Skellefteå kommun, Malå kommun, Lyckselekommun, LTU, Umeå universitet,Tillväxtverket, Sparbanksstiftelsen

RASLRES för en levande landsbygd

Se möjligheterna medgruv- och mineralindustrin!

Foto Matts BildströmLennart Gustavsson, ordförande i GEORANGE, vill se möjligheterna och anta utmaningarna.

Foto Ken Swanson


Sågverken kan idag röntga stockar för attkunna avgöra vilken kund de ska proces-sas för och akustiken i de höga trähusenär i toppklass. Det är några avresultaten som projektet TräCentrumNorr har uppnått hittills.

TräCentrum Norr organiserar stora delar av den träme-kaniska industrin i norr. De stora skogsägarna, sågverkenoch de industriella träbyggarna är de tyngsta intressen-terna tillsammans med den offentliga sektorn i form avLänsstyrelserna i Norr- och Västerbotten, Skellefteåkommun och Europeiska regionala utvecklingsfonden.Det gemensamma målet för alla i TräCentrum

Norr är en svensk träindustri som genom nya ellerutvecklade produkter, system och tjänster kan ökaförädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften tillgagn för såväl företagen som hela samhället.Projektet samordnar aktiviteter och resurser för

trämekanisk forskning, utveckling och innovation ifrämst Norr- och Västerbotten. Samordning ger

bättre överblick, enkraftsamling kringgemensamma problem-ställningar och ettbättre utnyttjandeav resurserna.– Martinsons styr i huvudsak sina forsknings- och

utvecklingsinsatser till TräCentrum Norr och får där-igenom möjlighet till tillväxt via förbättrade processeroch ökad kompetens, säger Lars Martinson, vd förMartinson Group och en av intressenterna i projektet.TräCentrum Norr är uppbyggt kring Luleå tek-

niska universitet med avdelningarna för träprodukt-utveckling, träteknik och träfysik i Skellefteå ochavdelningen för träbyggnad i Luleå. Samarbete finnsockså med träbyggnadsforskningen vid Umeåuniversitet och forskning vid institutionerna.Verksamheten är inriktad på behovsstyrd forskning

och utveckling. De områden som man koncentrerarsig på är mätteknik och processtyrning på sågverk,industriellt träbyggande och beständighet för träpro-dukter ovan mark. Verksamheten har gett viktigaresultat, som bland annat innebär att sågverken idagröntgar stockar för att kunna avgöra vilken kund deska processas för, att akustiken i de höga trähusen är itoppklass och att vi vet hur virke ska hanteras för attskapa en definierad livslängd och därmed konkurrens-kraft för träprodukter för utomhusbruk.– Den nya komponentfabriken i Munksund är

baserad på den världsledande mät- och processtekniksom vidareutvecklats inom TräCentrum Norr. Utanden hade vi inte kunnat genomföra investeringen ikomponentfabriken, säger Anders Nordmark, affärs-utvecklingschef på SCA Timber.

http://www.ltu.se/ske/tcnFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Holmen Skog,Lindbäcks Bygg AB, Luleå tekniska universitet, Martinsons Group AB,Norra Skogsägarna, Finndomo AB, SCA Forest Products AB, SetraGroup AB, Skellefteå kommun, Sveaskog AB, SÅGAB, SågverkenMellansverige, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen iVästerbottens län

Att Västerbottensosten visas upp på en avItaliens viktigaste matmässor - Tutto Food- är ingen slump. Det är ett resultat avprojektet Globac som arbetar för attskapa affärsrelationer mellan länets före-tag och resten av världen.

Globac är projektet som ska skapa fler långsiktigaaffärsrelationer mellan företag i Västerbotten ochaffärspartners i andra länder. Ambitionen är att antaletexporterande företag i länet ska öka och att de somredan exporterar ska ta allt större marknadsandelar.Globac siktar in sig på strategiskt utvalda områ-

den i Europa, Kina och Indien för att knyta fastareförbindelser till regioner som Västerbotten haftrelationer till i tidigare sammanhang. Till exempel har

projektet deltagit i möten med representanter frånPoznan i Polen, regionen Novara i Italien och Xian iKina. Ett annat konkret sätt att öka exporten är attföretagare från länet får lära sig mer om andra ländersaffärskulturer och hitta nya affärskontakter. Därförhar Globac anordnat affärsresor till bland annat Indien,Polen och Franrike.– Det är viktigt att företagen kommer ut till andra

länder och med egna ögon ser hur det går till påmässor, hur kollegor och konkurrenter beter sig ochframförallt vilka krav som deras kunder ställer, sägerprojektledaren Jan Bergmark.

Utbyter erfarenheterSedan projektstarten 2008 har Globac erbjudit semi-narier och möten om olika kompetensfrågor för länetsföretagare. Det har handlat om allt från exempelvis

juridiska, finansiella och transporttekniska frågor tillinformationsmöten om enskilda länders affärs-möjlig-heter. Man har även startat tre olika så kallade Ex-portringar i Umeå och Skellefteå. Där får personerfrån ett antal företag träffas kontinuerligt för att utbytaerfarenheter.Sammanlagt har 141 företag hittills ökat sin

kompetens genom att delta i olika aktiviteter, somkompetensträffar, exportcirklar och affärsresor. Förvissa företag har det redan inneburit en ökadförsäljning – och kanske ligger det snart ytterligarevästerbottniska produkter i matdisken på Tutto Food.

www.ac.cci.se/page/projekt/globac.aspxFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, RegionVästerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteåkommun, Vännäs kommun

Globac skapar långsiktiga affärsrelationer

Forskning och utveckling fören konkurrenskraftig träindustri

Lars Martinsson, vdMartinson Group.

Västerbottniska produkter visas upp på Tutto Food- en av Italiens viktigaste matmässor.

Bild Calle Lundahl

Det är viktigt att företagen kom-mer ut till andra länder och medegna ögon ser hur det går till påmässor, hur kollegor och kon-kurrenter beter sig och framför-allt vilka krav som deras kunderställer.


Smarta energilösningar i glesbygdenär viktigt för miljön. Med det kanockså ge jobb på orten och billigareel. Det är tanken bakom SMALLEST– ett energiprojekt för människoroch organisationer på mindre orterdär Norsjö kommun är en av delta-garna.

SMALLEST ska skapa förutsättningar för gles-bygden att göra omställningen från traditionellaenergikällor, som olja och el, till förnyelsebarenergi. I glesbygden har man inte möjlighet tillsamma val som i större orter. Man har till exem-pel inte tillgång till fjärrvärme som till stor del ärenergi baserad på biomassa; alltså förnybar energi.En del av smarta energilösningar på mindre

orter kan vara småskalighet. För det mesta harkonsumenterna liknande behov och förutsättning-ar och en gemensam energiomställning kan varabåde ekonomiskt lönsam och spara tid. Det kanhandla om en lokal närvärmeanläggning som eldasmed den biomassa som finns att tillgå på plats.Tanken med SMALLEST är också att

främja företagande och sysselsättning lokalt isamband med att energin produceras ochförbrukas just lokalt. Pengar som förut gått tillstora energibolag eller oljeproducenter kanistället komma bygden till godo.

Utveckla hjälpmedelEn förutsättning för att lyckas med energiom-ställningen är naturligtvis att man har rätt tek-nik och rätt kunskap. Kanske finns det behovav komplettering eller fortbildning inom vissayrkesgrupper. Dessutom måste kunskapen ock-

så nå ut till de användare som behöver den föratt fylla någon funktion. Inom SMALLEST-projektet tittar man just på hur man kan för-medla rätt kunskap till energikonsumenternaför att hjälpa dem att fatta sina beslut. Projektettittar dessutom på lämpliga ägandemodeller försmåskaliga anläggningar och hur de skall drivasoch administreras.

Strategiskt viktigtAtt så många som möjligt använder sig av för-nybara energikällor är naturligtvis viktigt urmiljösynpunkt. Vi måste alla bidra till att minskavåra utsläpp av koldioxid som är en av de främstaväxthusgaserna. Dessutom har Sverige satt uppsom mål att vårt energibehov år 2020 minst till50 % ska tillgodoses av förnybara källor. Detgrundar sig i sin tur på ett EU-direktiv somkräver att vi ska uppnå 49 %.Ett aktivt val att göra en långt gående energi-

omställning kan också vara strategiskt för enregion eftersom man då utvecklar kunskapenoch kompetensen inom området. För norraSveriges del skulle det innebära att vi byggerupp arbetstillfällen och utvecklar regionen genomatt dra nytta av våra stora tillgångar av förnyelse-bara energikällor: biomassa, vatten och vind.

www.smallestnpp.euFinansiärer: Europeiskaregionala utvecklingsfonden,Norra periferiprogrammetoch Region Västerbotten

Röding är en attraktiv mat- och sportfisksom bara kan odlas i kalla vatten. Odlingensker fortfarande i relativt liten skala menhar potential att växa och utveckla en unikhögkvalitativ produkt med en ”hållbarhets-image från norr”.

Projektet Northcharr handlar precis som namnet antyderom röding i norr. Målsättningen är att skapa förutsätt-ningar för en ökning av industrin inom norra periferinsområde från de 3000 ton som nu odlas per år till 6000-12000 ton per år inom 4-8 år från projektets start. Denodlade rödingen ska ha ett dokumenterat kvalitetsmåttav omega-3 halt samtidigt som vi stävar mot ett hållbartnyttjande av fiskolja och fiskmjöl.

Stor efterfråganEfterfrågan på röding är större än tillgången och antaletrödingrecept som publiceras i tidningar ökar för varjemånad. För att sikta mot EU måste produktionen ökavilket underlättas genom ett samarbete mellan ländernasom ingår i projektet Northcharr: Island, Sverige ochNorge. Utmaningarna handlar både om krånglig byrå-krati för odlingstillstånd och om odlingstekniska pro-blem såsom romkvalitet som vi tillsammans kan lösa påett mer effektivt sätt.Projektets medlemmar är huvudsakligen forskare

med stor erfarenhet av röding och en etablerad kontaktmed egna landets rödingodlare. Inom Northcharr har vibland annat analyserat odlingsmetoder, flaskhalsar ochpotential för rödingodling i de tre länderna. Vi har ock-så startat ett antal forskningsprojekt som är viktiga för

rödingodlingens framtid. Ett handlar om att utvecklaett foder som ger en röding av bra kvalitet samtidigtsom användandet av fiskolja och fiskmjöl minskar.Äggkvalitet, avelsprogram, vattenanvändning ochfoderutnyttjande är andra viktiga forskningsområden.I Sverige odlas rödingen huvudsakligen i Västerbotten

och Jämtland. Fisken odlas i stora nätkassar som ärlokaliserade i kraftverksmagasin där läckande närings-ämnen från odlingen faktiskt har en positiv effekt påden vilda faunan. Vatten i kraftverksmagasinen harlakats ut som en följd av kraftverksutbyggnaderna ochkan betraktas som ”akvatiska öknar”. Därför kan mandelvis se det utsläpp av fosfor som sker från fiskodling-arna som en restaureringsåtgärd. Exempelvis leder enårlig produktion av minst 2200 ton röding i sjön Malg-omaj vid Vilhelmina till att fosfornivån höjs till denursprungliga nivån innan Ångermanälven dämdes.Vildfisken gynnas då genom att bytesdjuren ökar dåprimärproduktionen ökar. Våra beräkningar pekar påatt en naturlig produktion av vild fisk ökar minst 5gånger om 2200 ton röding produceras per år iMalgomajsjön.

Testar foderFör svensk rödingodling har projektet främst inriktatspå att säkerställa avelsprogrammets fortlevnad genomstatliga medel och öka avelsmaterialet. Vi har gjortutfodringsförsök på röding där fiskmjölet ersatts avmusselmjöl och en jästsvamp som utvinns som bipro-dukt från skogsindustrin. Detta har väckt stort politisktoch medialt intresse, speciellt efter Uppdrag grans-knings program om den norska laxodlingen. TidningenNorsk Fiskeopdrett publicerade en mer nyanserad in-formativ plansch om hur mycket fiskmjöl och fiskoljasom egentligen går åt för att producera ett kilo lax. Denhar nu genom projektet översatts till svenska och distri-buerats till odlarna. Resultaten från fodertesterna harresulterat i flera stora nationella forskningsanslag vilketgör det möjligt att testa foder i full skala.Vi har startat processen med att utprova en modell

för en ur EU:s djurskyddslag godkänd slaktmetod förröding. Modellen är anpassad till svenska förhållandenmed slakt året om som underlättar arbetet för odlarnaoch samtidigt uppfyller djuretiska krav. Efter en mycketlovande test inom ramen för detta projekt har vi bevil-jats medel från Jordbruksverket för att utveckla model-len i full skala.

www.northcharr.euFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferipro-grammet, Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland, SLUoch Vattenbrukscentrum Norr AB

Västerbotten Investment Ag

SMALLEST– energiprojektet för de minsta!

Röding – en unik produkt i norr


gency sätter Västerbottenpå kartan internationellt.

För att föra ut budskapet om detgoda investeringsklimatet somfinns i Västerbotten startade i slutetav 2008 projektet VästerbottenInvestment Agency, VIA. Syftetmed VIA är att bidra till tillväxteni länet. Enkelt sagt kan man sägaatt VIA arbetar med det som kallasplatsmarknadsföring och fungerarsom en länsöverskridande mark-nadsförings- och säljorganisationutanför Sveriges gränser. VIA kanockså bidra genom att förasamman små och medelstora före-tag i länet med utländska företagför att på så sätt bidra till en ökadinternationalisering av näringsliveti regionen.

Konkurrens om investeringarViktigt att komma ihåg är denotroliga konkurrensen som råderöver hela världen när det gällerplatsmarknadsföring. Bara i Sverigefinns det 17 regioner som jobbarmed samma sak i större eller min-dre omfattning. Lyfter man blick-

en något upptäcker man att detfinns fler än 800 regioner i Europasom också konkurrerar om sammainvesteringar. Globalt är det tusen-tals länder och regioner som allaslåss om att locka nya etableringartill just sin region.För att nå framgång i den tuffa

internationella konkurrensen ärdet viktigt att jobba fokuserat ochveta exakt vilken målgrupp manriktar sig till och vilket erbjudandeman paketerar. VIA jobbar medutvalda fokusområden där Väster-botten är konkurrenskraftigt påinternationell nivå; gruvnäringen,träindustrin, verkstad, fordonsrela-terad industri, miljöteknik ochförnyelsebar energi samt life scien-ce, som exempelvis antibiotika ochmedicinsk teknik.Arbetssättet är proaktivt och

handfast. VIA besöker bransch-mässor och knyter kontakt medutställande företag som vill ta delav länets kompetenser och natur-resurser eller vill etablera en strate-

gisk bas i ett intressant marknads-område. Utöver det jobbar VIA

tätt tillsammans med Invest inSweden Agency och deras utlands-kontor för att fånga upp intressenför Sverige som kommer in den

vägen. VIA är en serviceorganisa-tion som bidrar med expertkunskap,erbjuder information om affärs-möjligheter och assisterar genomhela investerings- och etablerings-processen.

65 nya jobbEfter att ha varit i gång drygt ettår, kan VIA stoltsera med ettresultat på sex företagsetableringar

och 65 direkta och indirekta jobbskapade av dessa företag. Arbetensom ger miljontals kronor tillbakatill länet genom skatter, underleve-rantörsköp och påverkan på handel.

www. viavasterbotten.se

Finansiärer: Europeiska regionala utvecklings-fonden, Region Västerbotten, SkellefteåKommun, Umeå Kommun, Skellefteå Kraft,Umeå Energi, Länsstyrelsen Västerbotten

Västerbotten toppar tillväxtligan i Sverige. Länet har också landets lägsta kriminalitet,rankas som Europas gruvcenter, kan stoltsera med ett kluster inom digital kommunika-tion i världsklass och här finns Norrlands snabbast växande stad. Du som västerbottningkanske redan visste det, eller kanske inte. En sak är i alla fall säker: de allra flesta utan-för Sveriges gränser har inte en aning om det. Många av dem vet inte ens attVästerbotten finns. För den stora massan är Västerbotten en oupptäckt skatt medoräkneliga rikedomar och möjligheter både i form av naturresurser och av den kunskapsom människorna i länet har – och inte minst ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Från forskningtill innovationeri industrins tjänst

UMIT Research Lab är en satsning på att etableraett internationellt erkänt center för forskningmellan olika discipliner inom det beräknings-tekniska området. Inom centret möts ämnensom fysik, datavetenskap, informatik, matematikoch reglerteknik. Med finns också regionala ochinternationella industriella samarbetspartnerssom IT-företag, programutvecklare, datortillver-kare och process- och tillverkningsindustri.Vid centret förenas forskning inom områdena

modellering, beräkningsmetoder, programvara,simulering och visualisering för att skapa innova-tiva programvaror och IT-lösningar som möterindustrins och samhällets behov.– Området är i kraftig utveckling och berör

många delar av samhället, bland andra process-och tillverkningsindustrin, hälsa och underhåll-ning, säger Martin Servin, koordinator förUMIT.

Nya kullagerEtt av de pågående projekten vid centret handlarom hur man optimerar tillverkning av mineral-pellets och hur man ska utforma framtida maski-ner för skopning av grusmaterial. Samarbetspart-ners är bland andra LKAB, Oryx och Volvo CE.Tillsammans med företaget Valutec utvecklassimuleringsverktyg för att bestämma hur fukt-halten varierar i trä för att därigenom minskaden stora energiåtgången vid virkestorkning. Iandra projekt utvecklas teknik för att flytta storaIT-system över nätverk utan driftsstopp.

– Nya beräkningsmetoder krävs också iprojekt som rör dynamiken i kullager och iregleringen av mekaniska system där bland andraSKF och tyska aerospace-centret DLR deltar,berättar Martin Servin.

Grundforskning och industriell tillämpningUMIT:s forskningsprojekt varvar grundläggandeforskning med innovativ programvaruutvecklingoch industriella tillämpningsprojekt. Centret ärunder uppbyggnad och beräknas bestå avomkring 30 forskare och doktorander år 2011.– Världen låter sig beskrivas med matemati-

kens språk. Tillsammans med datorsimuleringarkan vi använda det för att studera, förstå ochoptimera processer, system och produkter.– Med nya sensorsystem, nätverkslösningar

och beräkningsprocessorer ökar både tillgångentill information och beräkningskapacitet ochdärmed potentialen att behandla allt mer kom-plexa system och processer, säger Martin Servin.

www.teknat.umu.se/english/umitFinansiärer: Umeå universitet, Europeiska regionala utvecklings-fonden, Baltic donationsfond och Umeå kommun

Minskad energiåtgång vid virkestorkning, utformning av framtida industrimaskineroch förbättrade kullager är några exempel där forskarna vid UMIT ResearchLab vid Umeå universitet är en stor tillgång för industrin. Centret är en fors-knings- och innovationsmiljö för industriell IT – ett område som växer kraftigt.

Enkelt sagt kan mansäga att VIA arbetarmed det som kallasplatsmarknadsföringoch fungerar somen länsöverskri-dande marknads-förings- och säljor-ganisation utanförSveriges gränser.


Krenova– startraketen för kreativa


entreprenörer

Det sjuder av kreativitet i lokalen,vi har kommit till Krenovas företags-inkubator i Umeå. Här kan personersom vill starta eget företag inomden kreativa sektorn få tillgångtill en kontorsarbetsplats heltkostnadsfritt.

Sedan 2008 driver Västerbottens läns lands-ting Mål 2-projektet Krenova i Väster- ochNorrbotten med syfte att hjälpa personer in-om de kreativa näringarna att starta och drivaeget företag.Den kreativa sektorns tillväxt i Europa har

de senaste åren slagit den traditionella industringenom att årligen växa med 5–7 %. ISverige räknar man att nära hälften av deyrkesverksamma tillhör den så kallade kreativaklassen. Forskning visar att kreativitet är en

stark drivkraft för både ekonomi och utveck-ling. Kreativitet är samhällsekonomisktväldigt lönsamt och den kreativa klassen enviktig grupp.Dessa kreatörer benämns ofta som

”ofrivilliga företagare” då det finns väldigt fåanställningar inom deras verksamhetsområ-den. Branscherna baseras ofta på frilans- ochkonsultuppdrag, vilket förutsätter eget före-tag. Det är här Krenova hittat sin nisch, attstötta kreatörerna när de ska starta sinaföretag. Huvuddelen av Krenovas arbete skeri Umeå och Luleå. Under 2010 planeras dockinspirationsföreläsningar och informations-träffar på andra orter i Väster- och Norrbotten.På Parkgatan i Umeå ligger Krenovas in-

kubator, där 17 arbetsplatser finns tillgängligaför kreatörer i uppstartsfasen av sitt företa-gande. Här får de kostnadsfritt tillgång tillkomplett utrustade kontorsarbetsplatser i upptill ett år. I paketet ingår även rådgivning,personlig coachning och säljträning. Idagfinns bland annat industridesigner, kulturana-lytiker, filmare, språkkonsult, konstnär, webb-resebyrå samt företag verksamma inom mediaoch webb representerade.- Mixen av verksamheter skapar en otro-

ligt kreativ miljö där många företag korsbe-fruktas och nya projektkonstellationer blir till.Alla delar generöst med sig av sina nätverkoch sin kompetens, vilket leder till att kreatö-rerna tillsammans gör varandra starkare, sägerSara Sundbaum, verksamhetsledare på Krenova.Navet i verksamheten är inkubatorn på

Parkgatan men Krenova arbetar även med

kompetensutveckling för kreatörer och medinformationsspridning där målet är att ökakunskapen om de kreativa näringarna hosframför allt näringslivet. I Luleå bedrivs sammaverksamhet fast än så länge i mindre skala.Krenova har tre personer anställda.

www.krenova.seFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfondenVästerbottens läns landsting, ALMI Företagspartner Nord,Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten och Umeåkommun.

Till de kreativa näringarna räknas:arkitektur dator- och tv-speldesign filmfoto konstupplevelsebaserat marknads-lärande kommunikationlitteratur mediamode musikmåltid turism/besöksnäringscenkonst

Foto Sara Lindquist

Mixen av verksamheterskapar en otroligt kreativmiljö där många företagkorsbefruktas och nyaprojektkonstellationerblir till.


De flesta bär alltid med sigen mobiltelefon. Trots det ärmycket av informationen tillbesökare baserad på att manska använda en dator. Detfungerar ju när man sitterhemma eller på hotellrummetoch planerar, men fungerarmindre bra när man befinnersig på språng och vill vetasaker då och där.

Behovet av information som finns åt-komlig via mobiltelefonen är någotsom projektet Visitas har tagit till sig.Projektet tar fram en funktionsrikdigital guide som man surfar till viamobiltelefonens webbläsare. Genomatt bygga lösningen med hjälp avöppen källkod och också göra denfärdiga produkten tillgänglig somöppen källkod uppnås flera olikapositiva effekter för regionen.Den digitala guiden ska öka ser-

vicenivån för besökare men ocksåstimulera till ekonomisk aktivitet avolika slag. Glasblåsaren i närheten avden gamla kyrkan ska få fler besökareoch restaurangen nära minnesmonu-mentet ska få fler lunchgäster. På såvis gynnas både besökare och olikaentreprenörer inom besöks- ochservicenäringarna.

Den digitala guiden är i grundoch botten en webbplats anpassad förmobiltelefonens lilla skärm. Guideninformerar via denna webbplats besö-kare och andra via mobiltelefonenom olika sevärdheter, restaurangeroch annat av intresse. Guiden harljuduppspelningsfunktioner, kart-funktioner, betyg- och kommentar-funktioner bland mycket annat.

Koppling till den sociala webbenDen digitala guiden är kopplad tillbilddatabasen Flickr så att man kanse bilder tagna av allmänheten frånområdet där besöksmålet ligger.Besökaren kan också betygssätta ochkommentera bland annat besöksmåloch förstås även läsa andras betyg ochkommentarer. På så sätt blir detlättare att bedöma om en plats ellerrestaurang är värd ett besök eller inte.Det är också ett sätt att få delar av

innehållet att bli användarstyrt. Olikaundersökningar har nämligen visatatt innehåll skapat av användare be-döms ha högre läsvärde och högretrovärdighet än information som ska-pats av en redaktion eller ett företag.

Öppen källkod ger frihetDen digitala guiden bygger på ettwebbpubliceringssystem som heterJoomla. Detta bygger i sin tur påprodukter som Linux, Apache,

MySQL och PHP. Alla dessa är såkallad öppen källkod vilket innebäratt de är fria för alla som vill använda

dem eller anpassa dem efter egnabehov och önskemål.Ett exempel på detta är den site

som tagits fram i projektet fokuseratpå besöksmål som berörts av 1808-1809 års krig och restauranger ochannat som ligger i närheten av dessabesöksmål. Piteå Summer Gameskommer att anpassa guiden och an-vända den för att informera fotbolls-ungdomar, föräldrar och ledare omexempelvis vilka planer som finns var,vilka lag som spelar och matchresultat.Den tekniska lösningen är som

synes mycket flexibel och kan hanterai princip allt slags innehåll. Somma-

DINo skapar möjlighet för möten mellan företag,konstnärer och forskare inom den kreativa näringen.Ett exempel är Creative Summit som lockat interna-tionella företag som Disney och Coca Cola tillSkellefteå.

DINo står för Digitala idéplatser norr och målet för projektet äratt bryta kreativa barriärer och utveckla den kreativa industrin inorra Sverige. Man vill helt enkelt lyfta den talang som finns lokaltoch regionalt och hjälpa artister och företag inom kulturella medieratt slå igenom nationellt och internationellt.I den kreativa industrin, som går starkt framåt, ingår bland annat

reklam, arkitektur, design, film, musik och spel. DINo arbetarfrämst för den audiovisuella industrin, men även med andra delar.Projektet hjälper bland annat till att skapa utvecklingsmiljöer därkreativa människor tillsammans utvecklar idéer, genomför teknik-tester och mycket annat inom film, spel och webb.DINo ger de kreativa företagen möjlighet att utöka sin kapa-

citet inom områden och tekniker som inte är fullt utforskadeännu. På så sätt kan företagen ligga långt fram och vara konkur-renskraftiga i sin bransch. Eftersom den kreativa industrin inteproducerar direkta varor utan främst tjänster måste man ligga iframkant, till exempel för att knyta samman tekniska och digitalainnovationer och få ut dem på marknaden.Inom DINo-projektet har det genomförts en rad aktiviteter

kring exempelvis ny teknik och affärsutveckling där ett stort antalföretag har deltagit. 10,5 nya arbetstillfällen har skapats och 9 nyaföretag startats inom branschen – siffror som visar vilken utvecklingden kreativa industrin har. Två aktiviteter som gett och ger godaresultat i projektet är Creative Summit och DINo-Lab.Creative Summit är ett evenemang där personer och företag

inom den kreativa näringen träffas och lyssnar till internationellaföretag som exempelvis Disney, The Mill, Coca Cola och NorthKingdom. Creative Summit gav bra resultat 2009. Det ledde tillnya kontakter mellan företag/företagare nationellt och internatio-nellt och till nya affärer till ett värde av ett par miljoner för näringeni regionen. Creative Summit kommer att genomföras igen undersommaren 2010.DINo-Lab är en aktivitet där företag inom branschen kan

komma in med idéer till en teknisk koordinator om vad sombehövs för att utveckla branschen. Idéerna testas sedan i labbet ochresultaten läggs ut på hemsidan, www.dinoprojektet.se. DINo-Labger branschen möjlighet att fortsätta ligga i framkant och nå enännu högre konkurrenskraft.

www.dinoprojektet.seFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden,Skellefteå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten,Västerbottens läns landsting, LTU, Umeå universitet,Umeå kommun

DINo-projektet– för att kreativiteten ska blomstra

Mobil guideför den mobilagenerationen Den digitala guiden

ska öka serviceni-vån för besökaremen också stimule-ra till ekonomiskaktivitet av olikaslag.

Jeff Voris, Disney, på Creative Summit i Skellefteå 2009. Fotot tillhör WDO


När lågkonjunkturen luraderunt hörnet samlades företagoch Vindelns kommun till enkraftsamling. Företagen haderedan bestämt sig för att deskulle stå starkare rustadeefter lågkonjunkturen än före!

Med målet att undvika fler varselgenom att satsa på spetsutbildning sökteVindeln Utveckling tillsammans med

tre företag inom det skogstekniskaklustret projektpengar från EuropeiskaSociala fonden. Ansökan beviljades -man fick 3,4 miljoner kronor ochkunde spetsutbilda CNC-operatörer,svetsare och montörer. Projektet kundealltså kompetensförstärka företagensom då slapp varsla fler. När produk-tionen låg nere på grund av låg orde-ringång var de anställda sysselsatta medutbildning. Under senare delen avutbildningen har ett av företagen åter-anställt tidigare uppsagda för att klaraproduktionen under pågående utbild-ningsinsats.Företagen står också bättre rustade

när konjunkturen vänder. Då utbild-ningsinsatsen omfattat både inledandeoch avslutande testning har företagenkunnat identifiera och förstärka medar-betarnas kompetensprofil.

– Företagen vet vilken nivå medar-betarna ligger på idag och kan nuplanera vilken kvalitetsnivå de på längresikt vill uppnå för olika yrkeskategorier.Testresultaten blir ett bra underlag förindividuella utvecklingsplaner ochutformandet av en kompetensstege,säger projektledaren Ulrika Gustafsson.För de enskilda deltagarna har ut-

bildningen naturligtvis inneburit att devarit sysselsatta under lågkonjunkturensmest intensiva period. De har också fåtten kompetenshöjning och intyg översina kunskaper. Det betyder att bådeföretagen och deras anställda nu stårstarkare rustade. Projektet omfattadetotalt 129 medarbetare.Finansiärer: Europeiska socialfonden

Kommunerna Norsjö, Malå,Lycksele och Vilhelmina stårinför stora utmaningar när detgäller befolkningen. När utflytt-ningen har varit konstant desenaste decennierna och storapensionsavgångar väntar inomnågra år gäller det att få flyktingaratt trivas i våra kommuner.

Flyktingmottagandet är en tillväxtfråga förkommunerna. För att möta befolknings-utmaningen gäller det att mottagandet avkvotflyktingar fungerar så bra som möjligt.

För att utveckla samverkan mellan kom-munerna och förbättra informationen ochintroduktionen i mottagningsprocessen harkommunerna Norsjö, Malå, Lycksele ochVilhelmina gått ihop i ett samverkans-projekt medfinansierat av Europeiskaflyktingfonden.

Förenkla och öka trivselnProjektet ska göra det lättare för flyktingaratt bo här. En mer hanterbar vidarebosätt-ningsprocess, mer riktad information ochintroduktion och en starkare känsla av till-hörighet kommer förhoppningsvis resulterai att de nyanlända trivs och väljer attleva och verka i våra inlandskommuner.

Därför ska en struktur för informationoch introduktion ska tas fram i en sam-verkansmodell uppdelad i fyra steg. Dethandlar om att ta fram: information iflyktingläger, den första informationenfrån flyktingsamordnare, komprimeradsamhällsinformation och ett utbildnings-paket för flyktingarna.

Tvåväga kommunikationJust nu håller projektet på med utbild-ningspaketet som innehåller fördjupadsamhällsinformation och projektledarenCamilla Nilsson tycker att man nåttframgång på många plan.– Kvotflyktingarna som kommit från

40 graders värme till 10 graders kyla harverkat lugna och medvetna om vad somväntar, vilket tyder på att informationengått fram. Kommunikationen har varittvåväga och deltagarna har ställt mångafrågor till medverkande aktörer, berättarhon.Samverkansmodellen kommer att

genomföras i totalt två omgångar underprojektet för att sedan införas i kommu-nernas ordinarie flyktingverksamhet.

Ökad samverkanProjektet ska också bidra till en ökadsamverkan mellan kommunerna och andraaktörer som berörs av flyktingmottagandet,

såsom Arbetsförmedlingen, polismyndig-heten och landstinget.– Förhoppningen är att de kommer in

i ett tidigt skede av flyktingmottagningen,säger Camilla Nilsson.

www.norsjo.seFinansiärer: Europeiska flyktingfonden, Norsjö, Malå,Lycksele och Vilhelmina kommun

Verkstadsarbetare fick spetsutbildningi stället för varsel!

Bättre information ska välkomna flyktingar

ren 2010 blir en testperiod. Underhösten kommer erfarenheterna att tastillvara och eventuella tekniska juste-ringar görs. Därefter är den tekniskadelen av projektet klar. Det som dååterstår är att skapa mer innehåll ochstödja aktörer som vill använda guiden.

Guiden finns tillgänglig i entestversion på www.digitalvisit.seKoden kan laddas ner frånwww.sourceforge.net (sök på "visitas")

www.digitalvisit.seFinansiärer: Norrbottens läns landsting, Piteåkommun, Region Västerbotten, Robertsforskommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun,Västerbottens läns landsting samt Europeiskaregionala utvecklingsfonden

Ulrika Gustafsson, projektledare VindelnUtveckling, Olov-Anders Gottnersson,produktionschef Cranab, JohnnyRydman, produktionschef Protab, PeterStrömberg, personalspecialist Indexator.Bilden är tagen i samband med projektetsavslutning.

Under en temavecka medsamhällsinformation förflyktingarna deltar blandandra polismyndigheten.

I den digitala guiden blandas information frånofficiella avsändare och allmänheten.

En användbar funktion är att se vad som finns inärheten av den plats man befinner sig.

Guiden gör det lättare att hitta guldkornen som inteligger efter de vanligaste färdvägarna.


En ny behandling mot barnlöshet, en nässprejsom förhindrar förkylning och ett nytt testsom avslöjar bloddopning – det är upptäcktersom botar och lindrar, men som också skapartillväxt. Umeå Biotech Incubator, UBI, hjälperbioteknikforskare att utveckla forsknings-upptäckter till affärer.

I Uminova Science Park i Umeå erbjuder UBI laboratorie-lokaler, utrustning och hjälp med affärsutveckling. UBIverkar för att bilda bolag som kan attrahera kapital ochdärigenom växa och skapa fler arbetstillfällen inom denbioteknologiska industrin i regionen. Sedan starten 2004har femton företag startats. Företagen utvecklar produkterinom allt från diagnostik till läkemedel.– Vi ser fram emot fler nya affärsidéer och fler nya

bolagsbildningar. Prognosen är att det under 2010 kommer

att startas ytterligare fem nya bolag inom UBI. Med andraord ser framtiden ljus ut, säger vd Örjan Norberg.Life-science, livsvetenskap, är traditionellt stark vid

Umeå universitet. Mer än 2 000 personer är idag verksammainom området i Umeå, antingen inom företag eller vidakademin. Det finns ett 60-tal företag och ett stort antalinnovationer har nått marknaden.

– Ett väl fungerande innovationssystem, där UBI är enviktig del, bidrar i hög grad till regionens tillväxt, konstaterarUlf Edlund, prorektor vid Umeå universitet.

Upptäckter som botar, lindrar ochskapar tillväxt i regionen:Sårläkning: Omniohealer AB, vars grundare professorTor Ny också grundade UBI, har upptäckt ett nytt sätt attfrämja läkning av sår genom att stimulera och utnyttja dennaturliga inflammationsprocessen. Den första produktenriktar in sig på att läka hål i trumhinnan och motverkaeventuell hörselnedsättning. En annan stor grupp som harbehov av förbättrad sårläkning är de som lider av kroniskasår och patienter som har brännskador.

Hormonella problem:Umecrine AB, med grundare professorTorbjörn Bäckström, utvecklar läkemedel för kvinnor sompåverkas negativt av höga nivåer av vissa könshormoner.Det kan vara besvär som tar sig uttryck i grava premenstru-ella humörsvängningar, men också i inlärningsproblem.Företaget testar nu en av sina produkter på patienter.

Bloddopning: Ett projekt vid UBI som rönt stort intresseär en ny metod att avslöja bloddopning inom elitidrott.Forskaren Christer Malm utvecklar i ett nära samarbetemed WADA (World Anti-Doping Agency) och Vinnovaett nytt diagnostiskt test som avslöjar bloddopning. I för-längningen kan projektet också leda till nya metoder för atttesta kvaliteten på blod som lagras i blodbanker. I dagkasseras stora mängder på grund av att lagringstiden över-

skridits. Med en ny metod kan blodet sparas och användas ivården - något som är mycket angeläget eftersom det oftaråder brist på blod.

Barnlöshet: Trots stora framsteg inom behandlingen avbarnlöshet så finns en grupp kvinnor som inte kan få barn.Forskaren Kui Lui utvecklar tillsammans med UBI en nybehandling för dessa kvinnor. Det underliggande problemetär att kvinnans äggceller inte mognar och därmed inte kanbefruktas. Den nya behandlingen innebär att man tar ut ettantal ägg och låter dem mogna utanför kroppen, för attsedan befrukta ägget och återinföra det i livmodern.

Hjärt- och kärlsjukdomar: Den största orsaken till dödsfalli Sverige. Trots att det i dag finns bra behandlingar för högtblodtryck och förhöjt kolesterol är risken att insjukna ochdö fortfarande stor. Det gäller speciellt äldre och diabetes-patienter. Den kvarvarande risken efter behandling berortill stor del på att patienterna har förhöjda nivåer av trigly-cerider i blodet. Forskaren Stefan K Nilsson håller tillsam-mans med professor Gunilla Olivecrona på att utveckla ettnytt läkemedel som ska sänka triglyceridnivåerna.

Förkylning: Förkylning orsakas av virus och är ett ständigtåterkommande problem i samhället. Det orsakar sjuk-frånvaro och är jobbigt för den som drabbas. LäkarenKrister Tano, verksam vid Sunderbyns sjukhus, utvecklaren nässpray som kan användas för att förhindra att virus-infektionen etablerar sig och att förkylningen bryter ut.

www.ubi.se

Finansiärer: Umeå universitet, Umeå kommun,Västerbottens läns landsting, LänsstyrelsenVästerbotten, Innovationsbron, Europeiskaregionala utvecklingsfonden

Bioteknikforskning blir affärer

Foto Andreas Nilsson



En helt ny behandlingsstrategi av nerv och ryggmärgsskador

Transplantation av humanamesenkymala stamceller

GIS-tekniken ska användas ännu mer

Tills för inte så länge sedan troddeman att det var omöjligt att repa-rera nerv- och ryggmärgsskadorframgångsrikt. Men nu har ettprojekt vid Umeå universitetgenomfört lyckade försök medodlade celler för att förbättranervläkning.

Vid nerv- och ryggmärgsskador av-bryts förbindelserna mellan hjärnan ochresten av kroppen och man förlorarrörelse- och känselförmågan. Efter enryggmärgsskada finns idag inga kliniskametoder att få den skadade nervvävnadenatt läka. Efter nervskador däremot kanman med mikrokirurgisk teknik sätta ihopde skadade nervändarna och därigenomåterfå en viss, men långt ifrån god, nerv-funktion.

Efter sådana här skador kan manibland få en defekt i nervvävnaden. I vissafall kan andra friska nerver, framför alltfrån benen, användas som ”skarv-material”för att kunna foga samman de skadadenervändarna. Men metoden gör att mantappar känsel, får ärrvävnad och iblandsmärta där nervtransplantatet tagits. Vidbåde ryggmärgs- och nervskador uppstårdessutom skadereaktioner i de nervcellersom fått sina nervtrådar avskurna, vilketleder till att en stor del av nervcellernadör.

Stamceller och odlade cellerFör att reparera nerv- och ryggmärgsskadorbehöver alltså dels de skadade nervcellernaförmås att överleva och sedan stimulerasatt återväxa, dels behövs ”bryggor” avlämpliga material som gör att defekternasom ofta uppstår i nervvävnaden kan över-bryggas. Det är vad projektet ”Transplan-

tation av humana mesenkymala stamceller”arbetar med.För att utveckla behandlingsmodeller

studeras olika odlade celltyper med förmå-ga att producera nervtillväxtfaktorer. Medderas hjälp skulle man kunna rädda deskadade nervcellerna från undergång ochstimulera de skadade nervtrådarna att växatillbaka. Dessa celler kan utgöras av stam-celler eller andra celler som odlas fram iprovrör. Som ”bryggor” över skadeområdetstuderar projektet ett biosyntetiskt material.En förutsättning är att materialet ärimmunologiskt neutralt för att undgåavstötning, vilket redan har testats i enklinisk studie på nervskador. Nu arbetarman med att förbättra materialet för attåstadkomma en god miljö för transplante-rade celler.

Använder magnetkameraProjektet har också introducerat använd-

ning av magnetkameraundersökningar föratt studera hur de nya behandlingsalterna-tiven skulle kunna minska nervcellsdödensom ses efter nervskador. För tillfälletgenomförs en klinisk studie på nervska-dade patienter.

Nya produkter och tjänsterProjektet har skapat en miljö med kompe-tens inom produktions- och kvalitetstek-niska frågor inom området cellulära tera-pier av nervskador. Det har varit avgörandenär Sveriges kommuner och landsting,SKL, utsett Umeå till nationellt koordina-tionscenter för cellulära terapier av nerv-skador. SKL går också in med en finansie-ring under 10 år för att säkerställa dennanya viktiga behandlingsmetod som harstor framtida potential att hjälpa storapatientgrupper som i dag får behandlingmed mycket begränsade resultat.Den starka kunskapsmiljön innebär

också en grogrund för nya produkter ochtjänster. Vi ser redan idag att nya bolagbildas med specialistkompetens inomområdet cellulära terapier och som hållerpå att utveckla nya produkter. Nästa stegär att få produkterna godkända för försälj-ning på en internationell tillväxtmarknad.

www.imb.umu.se/anatomi/neuro/EU-projekt.htmFinansiärer: Umeå universitet, Europeiska regionalautvecklingsfonden, Umeå kommun, Anérs forsknings-fond, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten

Genom framgångsrika företaginom GIS-branschen har Lyckseleetablerat sig som centrum förGeografiska Informationssystemi regionen och som hemvist förett av Sveriges största GIS-kluster.Kompetensen är alltså stor, mentekniken skulle kunna underlättaför fler företag och organisationer.Projektet KCGEO - kompetens-centrum för geografisk informa-tionsteknik arbetar för att tillväxteninom GIS-området ska öka ännumer.

GIS betyder Geografiska InformationsSystem och är ett datorbaserat system föratt samla in, lagra, analysera och presenterageografiska data och används alltså för attskapa, manipulera och utforska geografiskinformation. Enkelt kan GIS beskrivassom intelligenta, digitala kartor.Med en GIS-karta kan man ta reda på

precis den information man frågar efterför ett visst ändamål vid en viss tidpunkt.Till skillnad från en vanlig papperskartakan man samla en rad olika fakta som göratt GIS alltid visar aktuell, färsk informa-tion, till och med i realtid. GIS-kartor kanvisa all tänkbar, lägesbunden informationsom höjd, längd, bredd men också förän-dring över tid. Allt detta baseras på beräk-ningar och fakta som kan hämtas frånolika databaser. Med GIS kan man kopplasamman information som rör allt fråndemografi, konkurrens och kriminalitettill kommundelar och postnummer. Mankan även se trafikflöden, väder, vägar ochplatser.KCGEO jobbar för att skapa ny kun-

skap hos företag och offentlig sektor föratt se möjligheterna med att använda GIS

i sin verksamhet. Det kan handla om attanvända GIS som verktyg för positioneringoch navigering men också för exempelvisanalys, planering och beslutsunderlag i deflesta sektorer och näringar. KCGEO hjäl-per också till att skapa och stimulera

utveckling av ny teknik och nya innovativaprodukter inom GIS för att göra företagenmer konkurrenskraftiga.– När projektet är slut hoppas jag att

fler ska ha fått kunskap om GIS mångaanvändningsområden och att företagen iregionen ska fortsätta att utvecklas ochskapa nya produkter och tjänster baseradepå GIS. Förutsättningarna är bra, myckettack vare den stora kompetensen somfinns i regionen, säger projektledaren SofiaEriksson.

www.igis.seFinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden,Lycksele kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, RegionVästerbotten

Med en GIS-karta kanman ta reda på precisden information manfrågar efter för ettvisst ändamål vid enviss tidpunkt.

Webbaserat beslutsstöd

Zoo-guide

Historiskakartor

Tillgänglighetsguiden

Var är bussen?


Forskning vid Centrum förmedicinsk teknik och fysik,CMTF, vid Umeå universitet harresulterat i att ett flertal produkteroch patent med syfte att under-lätta och förbättra människorslivssituation har utvecklats.Dessutom har sju företagbildats.

– Flera tillämpningar för att underlättablindas och synskadades liv har tagitsfram tack vare den forskning centretbedriver, berättar Olof Lindahl, professoroch föreståndare för CMTF.Utvecklingen av så kallad resonans-

sensorteknik har bland annat inneburitatt man kan mäta ögontryck och upp-täcka cancerformer som till exempelprostatacancer och bröstcancer på etttidigt stadium. Centrets forskare harockså arbetat mycket framgångsrikt medflera olika mättekniker för att karaktärisera

och diagnostisera olika sjukdomstillstånd.CMTF bildades vid Umeå univer-

sitet år 2000 för att stärka den medicin-tekniska forskningen i regionen. Måletför verksamheten är att utveckla nyametoder, produkter och tjänster förbättre och säkrare sjukvård och på så visockså skapa nya arbetstillfällen.

Sju spetsföretag– För att bredda och fördjupa verksam-heten inleddes ett samarbete med Luleåtekniska universitet 2007. Forskarna vidUmeå universitet står för en stark basinom medicinsk forskning medan de iLuleå bidrar med framstående teknisktkunnande.– Forskningen innefattar det mesta

inom hälso- och sjukvård, från rena IT-lösningar till apparater, sensorer ochinstrument, säger Olof Lindahl.För att leda forskningsresultat vidare

till produkter som kan utvecklas avföretag i regionen och skapa tillväxt harforskarna bildat bolaget CMTF Affärsut-

veckling AB. Sju spetsföretag har skapats,däribland Bioresonator, Dermaspec, Lik-vor, Videoakt och DDD North.Sammanlagt har satsningen vid CMTFresulterat i 34 anställningar. Dessutomhar 11 patent sökts. Genom åren harnärmare 175 forskare deltagit inom de23 projekt som CMTF drivit.– Vi har fått en kontinuerlig samver-

kan med omkring 15 företag, men ävenmed hälso- och sjukvården i Norrbottenoch Västerbotten, berättar Olof Lindahl.– Vi har också samarbeten med uni-

versitet och forskningsinstitutioner i ländersom England, Japan och Israel, avslutarhan.

www.cmtf.umu.seFinansiärer: Umeå universitet, Västerbottens länslandsting, LTU, Europeiska regionala utvecklings-fonden

”Lockropen skalla – rävpipor åt alla!”

P-A Åhlén saknade en pipa med långräckvidd och ljusa toner när han jagade.En sådan fanns inte – så han tog framen egen modell och kom med idén tillUminova Innovation. Nio månadersenare hade 8 000 pipor sålts. I dagsäljs den över hela Europa.

Goda idéer är grunden för alla framgångsrikaföretag. Men bara en idé gör inget företag.Uminova Innovation satsar på affärsidéer base-rade på akademisk kunskap med tillväxtpotential.Uppdraget består i att ge entreprenörer och inno-vatörer rätt förutsättningar för att utveckla affärs-idéer och bygga upp företag.– Syftet är att stärka regional tillväxt och

entreprenörskap, att vara en länk mellan akademioch näringsliv så att innovationer och forsknings-projekt blir till nya affärsmöjligheter. UminovaInnovations Mål 2-projekt Innova bidrar till enstarkare, mer nytänkande öppen region, sägerNils-Olof Forsgren, vd Uminova Innovation.

Hjälp med att se objektivt på din idéLikvor AB är ett av bolagen inom medicinsk tek-nik som utvecklats hos Uminova Innovation. Dehar tagit fram ett instrument, CELDA, som an-

vänds för att mäta tryck- och flödesförändringarav cerebrospinalvätskan (CSF) som omsluterhjärnan. Så många som tio procent av de patientersom hittills har fått diagnosen demens kan i självaverket ha en behandlingsbar CFS- tryckstörning.Tack vare CELDA kan dessa förändringar nuupptäckas och rätt diagnos ställas.– Jag tror inte att Likvor hade funnits utan

Uminova Innovation. De kan hjälpa till att seobjektivt på en idé och ge stöd om du som nyföretagare vill undersöka om det finns ett intresseför din idé på marknaden, säger Kjell Öberg, vdför Likvor.Under de senaste fem åren har inte mindre än

1 095 affärsidéer kommit in till Uminova Innova-tion. 179 företag har startats, 78 licens- och sam-arbetsavtal har skrivits och 26 patentansökningarhar skickats in. Totalt har riskkapital motsvarandecirka 123 miljoner kronor dragits in av UminovaInnovation-anknutna företag.– Stödet från EU:s strukturfond genom Mål

2-projektet Innova har varit avgörande för denpositiva utvecklingen av nya företag, säger BarbroRenkel, affärscoach och projektledare UminovaInnovation

Några fler lyckade exempelProbac AB, håller i dagarna på med att ta fram ettbröd med liknande goda egenskaper som VerumHälsofil. Bakom Probac står företaget Essum som

bidragit till de kända Verum-produkterna. Probacvann kategorin ”Årets avknoppningsföretag” påUmeåGalan 2009.

Karlsson & Novak Medical AB har utvecklat kla-mydia.se där personer som befarar att de smittatsav könssjukdomen klamydia kan testa sig. Tjän-sten är gratis för användaren och är i dag tillgäng-lig för cirka 20 % av den svenska befolkningen.

UmBio AB erbjuder kundanpassad bildanalys ionlineproduktion till process-, livsmedels- ochläkemedelsindustrin. Detta ger kundnytta i formav ökad effektivitet, minskat svinn och färrereklamationer. Umbio blev ”Årets svenska inku-batorföretag” i 2009 års Metro Tech Challenge.

Framtiden ser innovativ utVi har bara påbörjat vår resa med att kommersia-lisera kunskap och forskning sprungna ur akademini Umeå. Framtiden lovar mer tillväxt!

www.uminovainnovation.se

Finansiärer: Umeå universitet,Umeå kommun, Västerbottensläns landsting, LänsstyrelsenVästerbotten, InnovationsbronAB, Europeiska regionalautvecklingsfonden

Var med och skapa enframgångsrik region!Genom kunskapsutbyten och samarbeten mellan företag, offentlig sektor

och akademin i Västerbotten – och övriga världen – stärks denregionala tillväxten och utvecklingen.

Har du idéer om samarbeten? Vill du stärka din internationella konkurrenskraftoch samverka med parterna inom vårt EU-projektkontor för Västerbotten?

Uminova Innovation skapartillväxt i regionen genom Innova

Forskning som leder till nya produkter och tillväxt

Välkommen att höra av dig med dina idéer till någon av våra kontaktpersoner,som du finner på www.euprojectoffice.eu

Västerbotten måste bli mycket aktivare än i dag för att klara den internationella konkurrensen. Vi har ett lågtdeltagande inom EU-programmen trots att det finns så stor kompetens i länet. Det måste vi gemensamt ändrapå. Jag är övertygad att även fler små- och medelstora företag i regionen kan vara med.

Lars Wikman, koordinator för EU-projektkontoret

EU-projektkontoret arbetar för tillfället med projekt som sträcker sig allt i från bioenergi till kreativa näringar.Andra exempel på projekt är e-hälsa och Östersjöprogrammet. Samarbetsländer omfattar allt från Kanada

till Kina och Sydamerika samt många länder i Europa.

Parter i EU:s projektkontor i Västerbotten är: Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Totalförsvarets forskningsinstitut,Västerbottens läns Landsting, Umeå kommun, Skellefteå kommun samt Region Västerbotten.

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN ANNONS

FotoJohanGunséus

Måndag 3 majLycksele lasarett, Fjällvråken9:00-12:00 Angår EU-finansiering även mig?13:00-16:00 Personlig konsultationEU- finansiering för utveckling av hälsa och sjukvård.Läs mer på www.vll.se/eu-utbildningArrangör: EU project office och Västerbottens läns landsting

Tisdag 4 majSkellefteå lasarett, Aulan9:00-12:00 Angår EU-finansiering även mig?13:00-16:00 Personlig konsultationEU- finansiering för utveckling av hälsa och sjukvård.Läs mer på www.vll.se/eu-utbildningArrangör: EU project office och Västerbottens läns landsting

Umeå Folkets Hus14.30-17.00 Nya marknader - Nya möjligheterDen ekonomiska krisen håller sakta men säkert på att lämna oss,ekonomin håller på att ta fart igen och näringslivet ser ljust på fram-tiden. För att skynda på utvecklingen och visa på nya möjligheter är nivälkomna för att få lite stimulans och intressanta tips om hur man kangöra för att hitta nya marknader.Arrangör: Västerbottens handelskammare

Umeå, Hamnmagasinet18:30-20:30 EU:s möjligheter för unga människorArrangör: Umeå kommun

Onsdag 5 majSkellefteå, CampusMot Lissabon och Europa 2020 via norra SverigeKonferensen vänder sig till alla som är intresserade av hur norraSverige påverkar EU och hur EU påverkar norra Sverige. Anmälansenast 29 april till [email protected]äs mer på northsweden.euArrangör: North Sweden European Office

Onsdag 5 majUmeå09:30-12:30 Kompetensutveckling i EuropaÄr du lärare/förskolelärare och vill kompetensutveckla dig i Europa?Det finns möjligheter att få resa, uppehälle och kurs betald– vi berättar hur!Arrangör: Skellefteå kommun och Europa Direkt Västerbotten

Torsdag 6 majSkellefteå, Stadshuset, Tillväxt Skellefteå09:00-12:00 Projektstöd SkellefteåEuropean Office ger projektstöd.

Umeå, Stadsbiblioteket, Kommunhörnan10:00-12:00 Projektstöd UmeåHandläggare från Umeå kommuns Internationella enhet gerprojektstöd.

Skellefteå13:00-16:00 Kompetensutveckling i EuropaÄr du lärare/förskolelärare och vill kompetensutveckla dig i Europa?Det finns möjligheter att få resa, uppehälle och kurs betald– vi berättar hur!Arrangör: Skellefteå kommun och Europa Direkt Västerbotten

Skellefteå, Scandic Kongresscenter18:00-21:00 EU-medel - något för din förening?Hur kan föreningar dra nytta av EU-medel för att utveckla verksam-heten? Medverkar gör representanter från: Leaderområdena MareBoreale och Trekom, Eurodesk Skellefteå som berättar om Ungdoms-portalen och Ung & Aktiv och EU:s program för livslångt lärande.Arrangör: Skellefteå kommun och Europa Direkt Västerbotten

Program Europaveckan 2010

Se fullständigt program på europaveckan.eu

Documents

EU hos oss i Västerbotten