Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå

Estetiska uttrycksformer i förskolan – En strategi för språkutveckling

Aesthetics in Preschool –a Strategy for linguistic Development

Susi Russdal

Lärarexamen 210 hp 2016-04-08

Examinator: Johan Lundin Handledare: Els-Mari Törnquist

LÄ RA N DE O C H SA MHÄ LLE

Barn, unga, samhälle

1

2

3

Abstract

Syftet med studien är att undersöka om verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten

arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling. I studien

presenteras bland annat det teoretiska perspektivet på lärande vilket är det sociokulturella

perspektivet. Metoden utgörs av observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på två

olika förskolor i Malmö. Resultatet av studien visade att estetiska uttrycksformer praktiseras och

används som ett redskap för att stimulera barns språkutveckling. De estetiska uttrycksformer som

förekom mest i de två förskolorna där studien genomfördes var teater, “rollspelslekar” och

musik, sång rim och ramsor. Dessa estetiska aktiviteter förekom främst i den styrda planerade

verksamheten som barnen sedan bearbetade och gav uttryck för i den egna leken. Alla pedagoger

som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för

barnen att utveckla sin språkutveckling, men att det inte används i så stor utsträckning som det

skulle kunna göras. Flertalet deltagande pedagoger i studien hade inte tänkt medvetet på

sambandet mellan estetiska uttrycksformerna och barns språkutveckling, utan ansåg att språket

är något som hela tiden finns med överallt som en naturlig del av vardagen och barns lärande.

Nyckelord: Estetiska uttrycksformer, språkutveckling, förskola, sociokulturella perspektivet

4

5

Innehållsförteckning Abstract .......................................................................................................................................................... 3

Förord ............................................................................................................................................................ 7

1 Inledning ..................................................................................................................................................... 8

1.1 Syfte ............................................................................................................................................ 9

1.2 Frågeställningar .......................................................................................................................... 9

1.3 Studiens avgränsningar ............................................................................................................. 10

2 Teorigenomgång ....................................................................................................................................... 11

2.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv .................................................................................. 11

2.2 Estetik - Intryck och uttryck ..................................................................................................... 13

2.3 Estetiska uttrycksformen Musik ............................................................................................... 15

2.4 Kreativitet och fantasi - Vygotskij ........................................................................................... 16

2.5 Lekens betydelse för språkutvecklingen .................................................................................. 16

2.6 Estetiska uttrycksformer - En strategi för språkutveckling ...................................................... 18

3 Metod ........................................................................................................................................................ 20

3.1 Val av metod ............................................................................................................................ 20

3.2 Urval ......................................................................................................................................... 21

3.3 Tillvägagångssätt ...................................................................................................................... 21

3.4 Bearbetning av material ............................................................................................................ 22

3.5 Etiska överväganden ................................................................................................................. 22

4 Resultat och analys ................................................................................................................................... 24

4.1 Teater och rollspel .................................................................................................................... 24

4.1.1 Observationstillfälle 1 ........................................................................................................... 24

4.1.2 Analys av Observationstillfälle 1 .......................................................................................... 25

4.2 Musik- sång, rim och ramsor .................................................................................................... 27

4.2.1 Observationstillfälle 2 ........................................................................................................... 27

4.2.2 Analys av Observation 2 ....................................................................................................... 28

6

4.3 Sammanfattning av analys ............................................................................................................. 30

4.3.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling ........................................................ 30

5 Diskussion ................................................................................................................................................ 32

5.1 Resultatdiskussion ......................................................................................................................... 32

5.1.1 Estetiska utrycksformer som strategi för språkutveckling ......................................................... 32

5.2 Metoddiskussion ............................................................................................................................ 34

5.3 Vidare forskning ............................................................................................................................ 34

Referenslista ................................................................................................................................................ 35

7

Förord

Vi var två lärarstudenter från Malmö högskola som påbörjade denna studie tillsammans. Vi har

under skrivprocessens gång gått skilda vägar och har avslutat vår studie på var sitt håll. Detta är

anledningen till att det kommer att finnas två snarlika uppsatser representerade.

Jag vill tacka min studie kamrat för det goda samarbetet i examensarbetet. Denna studie har vi

ägnat många timmar genom att tillsammans reflektera och diskutera, skriva och skriva om

genom skrivprocessens gång. Jag vill tacka alla de pedagoger som intervjuades för deras

medverkan inför denna studie. Med stort engagemang och den tid de tog för att svara på våra

frågor gjorde denna studie genomförbar. Jag vill tacka våra handledare som har tillägnat sin tid

för att ge råd och vägledning genom skrivprocessen. Denna studie har gjort att jag fått en djupare

inblick i hur pedagoger arbetar med estetiska uttrycksformer i förskolan och vilka strategier de

använder för att gynna språkutvecklingen inom förskoleverksamheten.

8

1 Inledning

Under förskolärarutbildning har jag genom förskolans styrdokument, teorier och forskning

kunnat fördjupa mina kunskaper angående barns lärande gällande estetiska uttrycksformer. Mina

observationer och erfarenheter av detta ämne har visat att när vi upplever världen med våra

sinnen och får uttrycka dessa genom estetiska uttryckformer kan det bidra till ett lustfyllt lärande.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har jag observerat hur pedagoger arbetar på olika

sätt med de estetiska utrycksformerna utifrån de strävande målen i enlighet med läroplanen. Ofta

blir de estetiska ämnena ett verktyg för annat lärande i andra grundämnen, så som

språkutveckling. En fråga som ställdes inför studien var hur påverkar detta lärandemålen i de

estetiska ämnena och dess egenvärde, när de estetiska uttrycksformerna blir ett medel för annat

lärande?

Denna studie kommer att behandla ämnet estetiska uttrycksformer och hur dessa kan stimulera

språkutvecklingen i förskolan. Studien kommer att bearbeta följande forskningsfråga, Estetiska

uttrycksformer som strategi för språkutveckling? Jag vill ta reda på hur pedagoger använder

estetiska uttrycksformer i praktiken och vilka strategier de använder för att gynna

språkutvecklingen i förskolan.

Ordet estetik definieras med ”det som erfars via sinnena” (Aulin-Gråhamn, Persson &

Thavenius, 2004). Estetiska uttrycksformer menas med att man gestaltar och kommunicerar sig

själv med hjälp av till exempel musik, kroppsrörelser, bild, drama och digitala medel. De

estetiska uttrycksformerna inom förskoleverksamheten utgör även ett lärande innehåll i sig själv.

I enlighet med förskolans läroplans strävansmål ska barnen utveckla sitt lärande av det estetiska

språket samtidigt som det kan fungera som mål för lärande av något annat, då de estetiska

uttrycksformerna fungerar som ett verktyg för exempelvis språkutveckling (Lpfö 98 rev 2010).

Fröbel (1782- 1852) hävdar att barnens konkreta sinnesupplevelser med kroppen är grunden för

barnens lärande och utveckling. Det är genom de estetiska uttrycken som grunden läggs för

kommunikation och dialog (Riddersporre & Persson, 2010).

9

I studien definieras språk som verbalspråk, vilket innefattar tal- och skriftspråk men fokus ligger

i högsta grad på barns talspråk. Språket har en social funktion och är ett sätt att kommunicera

(Svensson, 1998). Studiens fokus gällande språkutveckling förklaras med att utveckling och

lärandet av verbalspråket vilket fungerar som ett verktyg för att förmedla och kommunicera sina

behov, känslor och attityder till omvärlden.

De estetiska utrycksformerna kan fungera som ett komplement till och ett stöd för barns

språkutveckling. Tänker pedagoger medvetet på att de estetiska uttrycksformerna kan vara ett

medel för annat lärande så som språkutvecklingen eller ser man de estetiska utrycksformerna

som ett lärande i sig? De estetiska uttrycksformer som ligger i fokus för studien är teater i form

av rollspel, den andra estetiska uttrycksformen är musik - sång rim och ramsor. Detta innefattar

en observation av en planerad sång och rytmik aktivitet. Den andra estetiska uttryckformen

innefattar teater i form av rollspel i den planerade verksamheten. Exempelvis när pedagoger

spelar upp en saga i form av dockteater eller en konflikt som pedagoger har observerat i

verksamheten i samspel mellan barnen, vilken pedagoger spelar upp i form av teater. Sedan kan

man se barnen ge uttryck för de estetiska intrycken i form av lek, genom att de bearbetar deras

upplevelser och intryck av sin omvärld (Lindö, 1998).

1.1 Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de

estetiska uttrycksformerna i samband med språkutveckling.

1.2 Frågeställningar

● Hur arbetar pedagogerna med estetiska uttrycksformer på förskolan?

● Vilka strategier använder pedagoger sig av i de estetiska uttrycksformerna för att

stimulera språkutveckling i förskolan?

10

1.3 Studiens avgränsningar Studiens fokus ligger på det verbala språkets utveckling i samband med de estetiska

uttrycksformerna. Kroppspråket är även en viktig beståndsdel i teater och i musik aktiviteter som

fungerar som ett verktyg för tidig kommunikation.

I insamlingen av data till studien gjordes kvalitativa intervjuer samt observationer där studien

avgränsats till de två estetiska uttrycksformerna musik och teater, då barnens verbala språk

synliggörs mer i dessa aktiviteter. De två förskolorna i studien är mångkulturella som båda

fokuserar på språkutveckling.

11

2 Teorigenomgång Utifrån forskningsfrågorna presenteras här vad styrdokumenten och relevant litteratur och teori

säger om de estetiska uttrycksformerna och språkutveckling inom förskolan. Här presenteras

bland annat det teoretiska perspektiv på lärande som grund för studien så som det sociokulturella

perspektivet. Det sociokulturella perspektivet är en teori om människans lärande som sker genom

kommunikation med andra människor.

2.1 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv

Studien utgår från att se barnens lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. En framstående

företrädare för den sociokulturella teorin är den ryske psykologen Lev Vygotskij (1934-1986)

som forskade om barns utveckling och lärande (Strandberg, 2009). Den främste förespråkaren i

Sverige för det sociokulturella perspektivet är Roger Säljö som är professor i pedagogik. Säljö

analyserar lärande, dvs. hur insikter, kunskaper och färdigheter uppstår, utvecklas och bevaras

(Säljö, 2005).

Språket är ett redskap som bildligt kan lagra kunskaper, och förståelser hos individer och

kollektiv. Genom att tolka händelser via språket kan människan jämföra och lära genom

varandras erfarenheter. Enligt Vygotskijs teori angående lärande (2000, refererad i Säljö)

beskriver han en utvecklingsnivå från biologiskt till sociokulturellt där barns utveckling övergår

från att bestämmas av biologiska faktorer till att övergå till sociokulturella förhållanden. I det

sociokulturella perspektivet sker lärandet och utveckling genom att skaffa sig färdigheter,

förståelse och kunskaper som är skapade och kommunicerade genom kultur. Kommunikativa

processer blir därför ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000).

Vygotskij lyfter fram fyra olika aktiviteter som leder till lärande och utveckling; (Refererad i

Strandberg, 2009) Dessa består av sociala, medierade, situerade och kreativa aktiviteter. Med de

sociala aktiviteterna menar Vygotskij att det barnet lär sig först tillsammans med andra är det

som de sedan kan göra själv. Det är i de styrande aktiviteterna där lärandet sker.

12

Säljö menar att lärandet finns i all mänsklig verksamhet, genom samtal, handling eller händelser,

individen eller kollektivet tar med sig utifrån de sociala situationer och använder dessa i

framtiden. Kultur förklarar Säljö med att det är den uppsättning av idéer, värderingar, kunskaper

och andra resurser som vi använder genom interaktion med omvärlden. En av utgångspunkterna

för det sociokulturella perspektivet på lärande och människans tänkande och handlande är att

man intresserar sig för hur individer och det kollektiva tar till sig och utnyttjar fysiska och

kognitiva resurser, det vill säga verktyg. I kulturen ingår de fysiska redskap, med andra ord

artefakter, som man använder sig av i vardagen (Säljö, 2000).

Säljö använder mediering som ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Mediering förklarar Säljö med att det är en samverkan mellan människors tänkande och handling

och de kulturella artefakterna. De intellektuella såväl som de fysiska artefakterna är tecken på

människans förmåga att samla erfarenheter och använda dem för sina ändamål.

Sammanfattningsvis kan man säga att i en kultur utvecklas därför artefakter. Säljös användning

av begreppet kultur förklarar han med att kulturen är något som är skapat av människan och som

finns mellan människan och omvärlden. Vygotskij menar att redskap är de resurser såväl de

språkliga, intellektuella som fysiska som vi har tillgång till och använder för att förstå vår

omvärld och hur vi ska agera i den (refererat i Säljö, 2000).

Man kan förklara det som att de kulturella artefakterna driver tänkandet och handlingar framåt

med andra ord, mediering genom artefakter. Ur ett sociokulturellt perspektiv blir det viktigt att

förstå hur människor som lärande varelser interagerar med tillgängliga kulturella artefakter och

hur dessa påverkar och driver lärprocessen. I detta perspektiv kan man uppfatta lärande som en

utveckling av vår förmåga att använda och tänka med hjälp av språk, begrepp och teorier som

därmed också blir redskap för att kunna analysera, förstå och lösa problem i vår omgivning.

Vygotskij (refererad i Jakobsson, 2012) menade att i detta perspektiv kan man uppfatta lärande

som en utveckling av vår förmåga, som vi kan använda och tänka med hjälp av språk och

begrepp och teorier som också blir verktyg för att kunna analysera, förstå och lösa problem i vår

omgivning (Jakobsson, 2012).

13

Vygotskij använder sig av begreppet situerade aktiviteter för lärande och utveckling och

förklarar det med att människans handlingar utvecklas och växer fram i specifika situationer som

rum och platser, där exempelvis förskolans kan ses som en kulturell plats där ett särskilt lärande

sker. Vygotskij pratar om en fjärde aktivitet vilket är det kreativa vilket innefattar att den

överskrider de gränser som finns. Människan använder sig inte bara enbart av medierade

artefakter för utveckling och lärande utan omskapar och omformar dem utifrån det som vi kallar

kreativitet utifrån den kunskapen vi har (Strandberg, 2009).

Vygotskij beskriver i sin bok Tänkande och språk hur begreppsutveckling går till och att

ordbetydelser utvecklas i förhållande till föremål i omgivningen. Man kan säga med andra ord att

det beskriver hur barnet lär sig att generalisera. Genom språkliga generaliseringar avspeglas det

som vi upplevelser genom sinnena. Dessa generaliseringar sker även mellan vår

uppfattningsförmåga genom sinnena och tanke så att den verklighet som uppfattas via intryck

avspeglas i medvetandet. Språket ger oss med andra ord generaliserad återspegling av

verkligheten genom sina ord. Orden får sina betydelser och tänkandet får betydelsen i orden.

(Vygotskij, 2001)

2.2 Estetik - Intryck och uttryck

Estetik kommer från det grekiska ordet aisthetikos vilket betyder det “sinnliga” (Riddersporre &

Persson, 2010). Nationalencyklopedin beskriver bland annat estetik som en kunskapsform, vilket

innefattar att man upplever världen, genom sina sinnen så som synen, lukt, hörsel, känsel och

smaken (Lindstrand & Selander et.al, 2009). Det är så vi skaffar oss kunskap om hur världen

fungerar och får kunskap om andra människor. Dessa intryck kan gestaltas i olika uttryck så som

musik, dans, teater och skapande, och blir därför ett redskap för kommunikation med andra

människor så väl som ett uttryck för i detta här fallet barnens upplevda verklighet. Vygotskij

menar att estetiska uttryck är fantasi som får inspiration från barnens upplevelser genom sinnena

(Refererat i Riddersporre & Persson, 2010).

14

I enlighet med förskolans läroplan och dess mål ska förskolan sträva efter att utveckla barnens

skapande förmågor och sina möjligheter att kunna uttrycka sina upplevelser, tankar och

erfarenheter i samtliga estetiska uttrycksformer (Lpfö 98, rev 2010). Fredrich Fröbel (1782-

1852) var en reformpedagog som startade barnträdgårdarna, med andra ord det som vi kallar idag

förskolan. Han hävdade att barns upplevelser genom sinnena var en förutsättning för lärandet,

och menade att barnens konkreta sinnesupplevelser med kroppen är grunden för barnens lärande

och utveckling. Det är genom de estetiska uttrycken som grunden läggs för kommunikation och

dialog (Riddersporre & Persson, 2010).

I artikeln “Ta skapandet på allvar” (Richter, 2012) talar Eva Änggård om estetiska lärprocesser

och förklarar begreppet som den praktiska kunskapen och läran genom sinnena. På så vis gör

man kunskapen till sin egen genom att aktivt bearbeta den. Man kan säga att man skapar om

kunskapen i en ny form. Grundtanken är att barn tar till sig kunskap bättre när de utför något

praktiskt i en aktivitet än att bara ta in information. Genom lärandet genom sinnena och känslor

blir inlärningen således mer lustfylld och djupgående (Richter, 2012). Pramling menar att

förskolans uppgift blir då att introducera för barnen variationen av ett estetiskt innehåll och läran

hur man ska behärska det. Detta leder till barns fria skapande där barnet behärskar det estetiska

innehållet och får därför en grund för att skapa något som får en ny form som kommer utifrån

barnens egna upplevelser och erfarenheter av deras omvärld (Richter, 2012). I läroplanen

tydliggörs estetiska uttrycksformer som medel och mål, där de estetiska uttrycksformerna blir ett

lärande i sig själv men även fungerar som ett lärande för annat (Lpfö 98, rev 2010). I svensk

förskola har teorier av Vygotskij och Reggio Emilia filosofin varit en inspiration för arbete med

skapande. Estetiska lärprocesser används som medel för att utveckla barn i ämnen så som språk,

matematik, demokrati och socialt samspel. Anders Marner, professor i bilddidaktik antyder som

författaren Pramling att det estetiska lärandet mister sitt egenvärde och blir ett redskap för annat

lärande i andra ämnen. Utvecklingen av detta menar Anders Marner kan innebära att förskolan

drar ner på sina resurser i de estetiska ämnena. Man drar ner skolperspektivet in i förskolan och

fokus blir på andra ämnen. Marner menar att detta perspektiv och tankesättet är för begränsat för

att förstå den världen man lever i (Richter, 2012).

15

2.3 Estetiska uttrycksformen Musik

Pramling beskriver fyra olika strategier för barns lärande. Den första strategin är reception och

innefattar barns egna iakttagelser av ett annat barns musikaktivitet, utan att själv delta i den. Den

andra strategin är imitation, vilket beskrivs med att barnen aktivt härmar de andra barnens

sånglekar. Den tredje strategin kallar han för identifikation vilket innebär att det enskilda barnet

inte imiterar allmänt utan vill härma ett specifikt barn i fråga. Med andra ord vill barnen imitera

sin förebild. Den sistnämnda strategin, elaboration kan närmast jämföras med kreativitet och

expressivitet. Barnen tar då egna initiativ i sång eller lekar samt blir självständiga och oberoende.

Därför skapar barnet interaktiv gemenskap under leken samtidigt som de lär sig att förstå lekens

regler (Pramling, 2011).

Jederlund beskriver att begrepp som är nära anknutet till musikalitet är ordet transfer. Transfer

menas med att kunskaper och förmågor utvecklade i ett sammanhang också är användbara i

andra sammanhang. Musikaliska kunskaper och förmågor blir alltså användbara i lärandet i

exempelvis språk och matematik eller hur samma erfarenheter gynnar barns sociala förmågor.

Dessa sinnliga och icke verbala i musik fenomenet har ofta tagits till nytta av främjandet av

annat lärande. Lärandet i traditionella kunskapsämnen så som matematik och språk påstås och

fördjupas om man integrerar dem i lärande processen. Barns tidiga lärande av ramsor och sånger

under lek och kommunikation till främst modern skapar grunden för den språkliga utvecklingen

(Jederlund, 2012).

Svensk forskning av bland annat Pramling visar att det estetiska lärandet i förskolan behöver ha

en större betydande roll. I förskolan är man duktig med att arbeta med det estetiska som medel

medan att det blir en utmaning att fokusera på estetiken som eget innehåll. I boken “Konsten att

lära barn estetik” Skriver Författaren Pramling om en undersökning från Åbo Akademi som visar

att musiken i förskolan inte ökar barnens musikaliska kunskaper utan används som medel för att

utveckla språk och sociala förmågor (Pramling, 2011).

16

2.4 Kreativitet och fantasi - Vygotskij

Vygotskij (1896-1934) som är den främste företrädaren för det sociokulturella perspektivet

menar att omgivningen och kulturen är en utgångspunkt för utvecklingen av barns

grundläggande kognitiva färdigheter, och då framförallt i ett socialt samspel och samarbete med

andra människor. Vygotskij menar att kreativitet är en mänsklig aktivitet som skapar något nytt

oavsett om det skapande är något från den yttre världen eller om det är något konstruerat från

intellektet eller en känsla. Kreativiteten existerar i människans inre och utgår från grundläggande

handlingar som står för återskapande eller reproduktion, vilken är kopplad till vårt minne, och

återuppspelar tidigare intryck. Aktiviteter som inte resulterar i återskapande av tidigare intryck

eller erfarenheter utan ger nya bilder eller handlingar kommer från kreativitet (Vygotskij, 1995).

Hjärnan är inte bara ett organ som bevarar och reproducerar våra tidigare erfarenheter, utan den

kombinerar, bearbetar och skapar nya situationer ur tidigare erfarenheter. Denna kreativa

aktivitet i hjärnan kallas inom psykologin för fantasi. Fantasin är grunden till varje kreativ

handling. Sammanfattningsvis innebär detta att allt som omger oss och det som skapats av

människan, hela kulturens värld, är en produkt av människans fantasi och skapande. Utveckling

av barns skapande och stimulans av detta skapande har stor betydelse för barnens utveckling och

lärande. Vi kan se barns tidiga kreativa processer exempelvis genom leken. Barnens lek är inte

endast en gestaltning av det upplevda utan en kreativ bearbetning av barnens upplevda intryck,

nya sätt av kombinationer i deras omvärld som skapar en ny bild av deras upplevda verklighet

eller fantasi för barnen (Vygotskij, 1995).

2.5 Lekens betydelse för språkutvecklingen Fröbel Friedrich (1782-1852) startade en småbarnsskola 1940 som han kallade Kindergarten,

med den svenska översättningen barnträdgårdar. I Frödels pedagogik var leken central. Han

menar att leken är den viktigaste uttrycksformen under barndomen. Genom leken kan barnen ge

uttryck för sina känslor och upplevelser, och är i leken och genom leken som barnet lär sig förstå

sin omvärld (Hägglund & Fredin, 2011).

17

Leken är en plats där barnet kan möta sig själv, bearbeta sina upplevelser och gestalta sina

fantasier genom kreativitet. Språkets dialog kan liknas med lekens dialek, vilket innefattar leken

med andra och monologen innefattar leken med sig själv. Leken och språket har ett ömsesidigt

samspel där kommunikationen utgör basen. Det är i leken och samspelet med andra som vi bland

annat utvecklar språkförmågan. Detta sker genom att vi försöker göra oss förstådda och förstå

andra, vår omvärld helt enkelt. Det är ofta i leken som språket utvecklas och med språket

utvecklar barnen sin lekförmåga, de är således beroende av varandras utveckling. Ju rikare

erfarenhetsbank och intryck barnen har desto mer näring ges åt kreativiteten och fantasin

(Riddersporre & Persson, 2010).

I förskolans läroplan står det under Utveckling och lärande:

“Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” (skolverket, 2010)

I enlighet med målen i styrdokumentet läroplanen beskrivs möjligheterna av leken och hur den

kan vara bidragande till barns språkliga utveckling och lärande. Därför ska pedagoger sträva mot

att vägleda barnen när de leker och genom leken stimulera barnen att samspela med varandra och

därmed kunna utveckla sin språkliga förmåga. I leken använder barn språket för att kunna

kommunicera och uttrycka sina känslor. Barn söker och erövrar kunskap genom leken.

Pedagogerna bör därför stödja barnen i deras lek i förskolan genom att fokusera bland annat på

barns språkliga utveckling och lärande genom att iaktta, samtala och reflektera med barnen.

Leken introducerar även utmaningar så som utveckling av samarbete och problemlösning för

barnen.

18

2.6 Estetiska uttrycksformer - En strategi för språkutveckling

Frågor angående huruvida barnens språkutveckling förbättras i samband med de estetiska

uttrycksformerna, menar Fröbel och Bateson att det gör. Fröbel och Bateson definierar estetik

som en kunskapsform där vi kan uppfatta bilder, helheter och föreställningar för att på så vis

kunna sammanställa olika sinnesupplevelser till att skapa nya meningar och nya ord, begrepp.

Barnen lär sig ofta genom deras olika sinnen, såsom känsel, hörsel, syn, lukt och smak men även

från sina egna erfarenheter och upplevelser. Genom att barn får gestalta/uppleva/erfara alla sina

sinnen både i sitt tänkande och i sin kommunikation med andra genomgår de en stor språklig

process. Ordet process kan beskrivas som ett förlopp/flöde, alltså något som hela tiden pågår hos

varje individ. Jaget förekommer också i flera olika skeende som hela tiden skapar nya förståelser

av det aktuella ämnet - temat, föremålet och händelsen. Ett exempel kan vara när ett barn sjunger

utifrån ett aktuellt tema. Barnet lär sig då att ta in nya begrepp från temat och föremålen som

används vid musikstunder och kan även relatera kring tidigare erfarenheter i helhetsbilden kring

den estetiska aktiviteten.

Fantasin spelar också en väsentlig roll, att kunna kombinera fantasin med erfarenheter som leder

till nya tankar, produkter och handlingar som vilket i sin tur kan gynna den språkliga

lärprocessen (Myndigheten för skolutveckling, 2004)

Begreppet meningsskapande tydliggörs ofta inom den estetiska verksamheten som såväl i barns

språkutveckling. I barns språkutvecklingsprocess kan vi se barnens kommunikation samt

utforskning med hjälp av barnens fantasi, logik, känsla och förnuft. Man menar också på att

estetiska uttrycksformer gör omvärlden mer begriplig för barn, men även väldigt relaterad till

deras egen fantasi (Riddersporre & Persson, 2010).

När vi kommunicerar med varandra skapas det ett meningskapande i det att vi gör oss förstådda

av omvärlden, av varandra. Ett exempel kan vara att prata med varandra om vad som hänt under

gårdagen. Vi skapar då tillsammans en förståelse av den kunskap om vad som hänt, vilka som

19

har varit med och deltagit under gårdagen, det vill säga tidsuppfattningen kring vardagens

aktiviteter.

Meningsskapandet sker på olika sätt, såsom med hjälp av verbala och icke verbala

uttrycksformer, i estetiken finner vi meningskapande i bilder, teater, musik, sång, dans, gester

och miner, med mera. Beroende på vilken uttrycksform man uttrycker sig i utvecklar man olika

former av kunskap, om man språkar om teater använder vi oss utav olika former av språkliga

begrepp som är anpassade till det aktuella ämnet, det vill säga ett meningsskapande (Bjar &

Liberg, 2003).

Benämnande, repetition och imitation är de tre referenser Augustinus i språktillägnande

processer tillför. Sankt Augustinus och hans texter går ända tillbaka till 300 talet men Bruner

(Bjar & Liberg, 2003) tycker sig finna att det ligger en hel del i Augustinus teoretiska

antaganden. Augustinus baserade sin uppfattning kring språktillägnande processer utifrån egna

erfarenheter, däribland mycket av att den språkliga inlärningen berodde på vuxna, hur de talade,

vad de talade om och hur de namngav olika objekt. Han iakttog de olika objekten samt

föremålen och efter att ha hört orden i mängdvis olika meningar räknade Augustinus efter hand

ut vilka ord som tillhörde de olika objekt, föremålen.

20

3 Metod

Här beskrivs metoderna som använts i studien som är beskrivna i form av följande

ämnesrubriker: Val av metod, urval, tillvägagångssätt, bearbetning av material och etiska

överväganden.

3.1 Val av metod

Intervjuerna utfördes på två olika förskolor, 10 till antalet, samt två observationer. Där utfördes

observationer av den planerade pedagogiska aktiviten innehållande de estetiska uttrycksformerna

musik och teater.

Anledningen till att använda kvalitativa intervjuer som metod i studien är för att synliggöra

intervjupersonernas verklighet så som just de ser den i den sociala miljön i förskolan. Alan

Bryman menar att en forskare i en kvalitativ intervju försöker synliggöra/fånga intervjupersonens

världsbild de har i den sociala miljön de vistas i. Vidare menar Bryman att den kvalitativa

intervjun oftast är en flexibel metod där intervjun kan ta olika riktningar. Det kan innebära att

forskaren kan behöva utveckla eller ändra sina frågeställningar under intervjuns gång. I en

kvalitativ intervju behöver inte frågeställningarna följas i kronologisk ordning utan intervjuns

fokus anpassas efter vad som är relevant för intervjupersonen för att undgå avbrott och att bidra

till en fortlöpande intervju (Bryman, 2011).

Det har utförts observationer i form av två besök på två förskolor. Syftet med att använda

observationer i metoden var att synliggöra det som faktiskt sker i praktiken gällande de estetiska

styrda aktiviteterna, Det finns skillnader i vad som pedagoger säger och uttrycker i intervjuerna

mot vad som faktiskt praktiseras i förskoleverksamheten. Observationerna som metod synliggör

saker som man inte alltid kan urskilja i intervjuer, så som kroppspråk, samspel etc. Anteckningar

har förts på respektive observationstillfällen i verksamheten. Det som främst observerats är hur

verksamma pedagoger i förskoleverksamheten arbetar med estetiska uttrycksformer och vilka

21

samband som finns gällande barnens språkutveckling. Musiken utgör sånger, rim och ramsor

med användning av medierade redskap. Teatern utgör gestaltning i form av rollspel i den

planerade pedagogiska verksamheten.

3.2 Urval

De två kommunala förskolorna som har valts ut för fältstudien är även där den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på förkollärarutbildningen genomfördes. Det är två

månkulturella förskolor där barnens språkutveckling ligger i fokus för verksamheten. Deras

strävansmål utifrån läroplanen och verksamhet ställer sig bra i förhållande till vårt syfte och

frågeställningar, det vill säga att de två förskolorna arbetar aktivt med barnens språkutveckling.

Det genomfördes intervjuer från två olika förskolor vilket resulterade i totalt 10 kvalitativa

intervjuer med verksamma pedagoger.

3.3 Tillvägagångssätt

Det började med att inför ett första möte med pedagoger från de två respektive förskolorna i

studien kontaktades, där presenterades ämnet och syftet med studien. Pedagogerna på respektive

avdelning med personal har medverkat i intervjun. Ytterligare en avdelning på förskolan har

blivit tillfrågade angående deltagande i studien, vilket resulterade i två avdelningars medverkan

från två förskolor i vår studie.

Inför intervjutillfällena har det till en början bestämts att förbereda respondenterna genom att låta

dem ta del av intervjufrågorna innan den aktuella intervjun. Respondenterna hade inte haft tid att

titta igenom eller förbereda inför intervjun vilket vi sedan såg som en fördel, eftersom vi

eftersträvade att få en öppen och spontan diskussion kring ämnet.

Samtliga respondenter informerades om att personuppgifter inte kommer att utlämnas till

allmänheten, det vill säga att namnen kommer bli fingerade.

22

Deltagarna informerades inför intervjutillfället om att intervjun skulle spelas in. Frågorna som

ställdes i intervjun var medvetet öppna i syfte för att skapa utrymme för vidare diskussion.

Intervjuerna varade ungefär mellan tio till tjugo minuter. Frågeställningarna till intervjun gjordes

enligt intervjuguiden utifrån ett målinriktat urval, vilket menas med att deltagare som valts att

intervjuas har ett samband med de frågor vi utgått ifrån, vilket vill säga utifrån vårt syfte och

frågeställningar (Bryman, 2011).

3.4 Bearbetning av material

Efter att ha slutfört alla tio intervjuer började transkriberingen av varje individuell intervju.

Under transkriberingen upptäcktes att en av de ljudinspelade intervjuerna var ohörbar och därför

kunde inte användas för studien. Transkriberingen gav en översikt över intervjumaterialet

samtidigt som det hade syftet att lättare kunna urskilja gemensamma faktorer och skillnader i

samtliga intervjuer. Sedan sammanställdes materialet till ett urval av ämneskategorier/rubriker

relevanta till syftet och frågeställningar till analysen.

3.5 Etiska överväganden

Inför forskares fältarbete skall man känna till sitt ansvar genom att göra etiska överväganden

som innefattar att undvika negativa konsekvenser för intervjudeltagare under undersökningar.

Deltagare för forskares undersökningar är berättigade skydd så som sekretess där inga personliga

uppgifter får utlämnas till allmänheten samt att individer inte får utsättas för psykisk eller fysisk

skada eller kränkande behandling. Dessa krav kan sammanfattas med individskyddskravet, vilket

innefattar fyra huvudkrav.

● Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om

studiens syfte och vad deras deltaganden innebär och på vilka villkor det sker.

● Samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna i studien har rätt att dra sig ur studien i

efterhand.

23

● Konfidentialitetskravet vilket innebär att alla personuppgifter som samlas in i studien inte

får utlämnas till obehöriga eller allmänheten.

● Nyttjandekravet vilket innebär att den insamlade datan om enskilda personer får

användas i syftet av forskningen eller studien. (Vetenskapsrådet)

Med hänsyn till de forskningsetiska principerna i enlighet med vetenskapsrådet har detta

förberetts genom att inför intervjutillfällen informerat samtliga respondenter i studien om vad

fältarbetet handlar om och vad som ska studeras. Inför varje individuell intervju informerades det

om att de uppgifter som framkommer i intervjun endast kommer att användas av skribenten i

syfte för analys av studien. Samtliga deltagare har medelats om att inga personuppgifter kommer

att användas i studien så som förskolans eller privatpersoners namn.

24

4 Resultat och analys

Här presenteras resultatet av empirin. I följande rubriker behandlas empirin av observationerna i

förhållande till de kvalitativa intervjuerna. Det empiriska materialet analyseras efter att relevanta

likheter och skillnader har urskilts för att sedan delas in i olika ämnen som är tydligt kopplat till

frågeställningar och syfte som jämförs med aktuell forskning och teori.

4.1Teaterochrollspel

4.1.1Observationstillfälle1

En vanlig estetisk uttrycksform som ofta förekommer i förskolorna enligt de intervjuade

pedagogerna var gestaltande i form av rollspel i den planerade verksamheten. Pedagogerna

utgick från ett temaarbete i smågrupperna där de spelade upp dockteater. Temaarbetet

innefattade värdegrundsfrågor gällande etik samt konflikthantering i enlighet med förskolans

läroplan. Pedagogerna använder relevant litteratur kopplat till ämnet. Boken Hjärtestunder-

livskunskap i förskolan av Eva Mathiasson används som inspiration och metodval för

värdegrundsfokuserat temaarbete. Innehållet baserades på olika sagor och/eller pedagogers

utdrag från observerade scenarier där en konflikt uppstått i barnens samspel med varandra i lek.

Två pedagoger spelade upp ett scenario på en samling där en flicka lekte med en docka och en

annan flicka kom fram och tog dockan ifrån henne och sa att det vara hennes. Flickan som inte

hade dockan längre börjar gråta. Pedagogerna slutar scenen och inleder en diskussion med

barnen och ställer öppna frågor så som vad hände? vad såg ni? Vad kände flickan? Pedagogerna

frågade barnen hur man kunde lösa konflikten på annat sätt. Barnen gav sina lösningar så som

man kan vara snäll och säga förlåt. Man kan ge en kram. Efter att man hade haft ett reflekterande

samtal kring det uppspelade sceneriet så spelade pedagogerna upp en ny scen som baserades på

barnens egen lösning på konflikten. Detta gestaltande i rollspel upprepade barnen sedan i den fria

leken, genom att bearbeta innehållet i form av dockteater. Vidare utvecklades deras upplevelser

till något nytt innehåll utifrån dockteatern, där kreativiteten var en bidragande roll.

25

När pedagoger på småbarnsavdelning använder sagoberättande i form av flanosagor (En saga

som berättas med hjälp av bilder) berättar en pedagog vilken betydande roll språket har i

förhållande till bilder och dockor har i språkutveckling och ordförståelse.

“Det är viktigt att benämna till exempel om du har språklust och dem ska sätta upp en saga med flano så får du hela tiden berätta vad dem gör, vad det är dem håller i, sätta upp, ta ner, vad det är på bilderna så att man hela tiden pratar och håller igång språket det är ju så dem små barnen lär sig för att dem inte har språket när dem kommer hit, oftast inte.”

En av pedagogerna på avdelningen menade att språkutvecklingen blir synlig i dramatiserade

rollspel.

“Man kan ju efter så spela upp ett rollspel. Det blir ju väldigt synligt. De andra barnen får också ta del, lyssna och höra och de lär av varandra. kanske dagen spelar de upp, de gör teater för varandra. Det märker man ju av och det är för de tycker det var roligt.”

Gestaltande i alla dess former förekom på förskolorna såsom utklädnader, rollspel i barnens lek,

då handlar rollekarna ofta om återkoppling och repetition av de intryck och känslor barnen

upplevt utifrån utforskning av sin omvärld men detta sker mestadels i leken. Den planerade

drama aktiviteten blir ett estetiskt intryck och bearbetningen sker sedan även med barnen som får

prova att rollspela med exempelvis dockor för att bearbeta de intryck och det lärande som sker.

4.1.2 Analys av Observationstillfälle 1

Teater och rollspel

När barn leker förhandlar dem samtidigt eller parallellt som leken pågår. Barnen förhandlar om

iscensättning, dess ramar, förändringar och hur leken ska avslutas. Dessa förhandlingar sker

genom ett ständigt pågående samtal mellan barnen (Pramling, 2011).

Anledningen till att det sociokulturella perspektivet på barns lärande blir relevant i vår

undersökning är att samspelet med andra barn är en viktig del av lek och lärande men den har

26

inte ett starkt teoretiskt fokus inom estetiken. Mina observationer visar däremot att barn skapar

tillsammans med varandra. De utmanar, inspirerar och kritiserar varandra på ett sätt som

pedagoger inte gör.

Vygotskij (2010) menar att fantasin är grunden till varje kreativ handling så som när barnen

gestaltar och har rollspels lekar i förskolan. Fantasin har inga gränser oavsett om den är i leken

eller i den planerade verksamheten gällande gestaltning, rollspel och dramapedagogik. I den fria

leken bildas en plats där var och en av barnen kan möta sig själva och bearbeta sina egna

upplevelser, gestalta sina fantasier genom kreativitet (Riddersporre 2010). Användning av språk

sker automatiskt vid lek. De barn som inte har sin verbala förmåga än, kommunicerar via

kroppsspråk och de som har ett större ordförråd kommunicerar likaså via kroppsspråk men också

i tal i de två förskolor vi besökt. Förskole pedagoger använder sig mycket av målande och

gestikulerande ord när de förklarar begrepp, föremål och objekt till barnen. Pedagogerna på de

två förskolorna använde sig av tekniken att tala klart och tydligt samt att upprepa begrepp och

namnge föremål för barnen.

Detta kan liknas till Sankt Augustinus tillvägagångssätt med de tre referenserna: benämnande,

repeterande och imiterande. Barn lär sig ofta i den språkliga inlärningen genom hur vuxna och

människor i omgivningen talar med dem (Bruner 2013). Detta synliggjordes i observationerna på

förskolorna när det utövades estetiska uttrycksformer, hur barnen tog efter förskole

pedagogernas ord och meningar, speciellt i leken där gestaltning och rollspel utövades (Bruner

2013).

27

4.2Musik-sång,rimochramsor

4.2.1Observationstillfälle2

Vid observationstillfället hade barnen musik och rytmik som aktivitet under vårt besök. Denna

Estetiska aktivitet brukade ske en dag i veckan där vanligtvis en pedagog planerar och genomför

musik och rytmik stunden för barn från totalt tre avdelningar på förskolan med barn i åldrarna 1-

5 år. Dessa utgörs av en småbarnsavdelning, ett storbarns avdelning och en blandavdelning.

Pedagogen använder sig av olika redskap som hjälpmedel för att utföra dem estetiska

aktiviteterna, pedagogen har oftast med sig sin gitarr och en trumma. Barnen hälsas välkomna

och pedagogen frågar vad barnen gjort i helgen, barnen som vill får återberätta vad de kommer

ihåg från sin helg.

I denna musikstund fick barnen sedan värma upp sina röster till en melodislinga till gitarrspel.

Efter barnen sjungit upp, sjungs sånger som barnen känner igen och som upprepas vid flertal

gånger där man tillsammans med barnen gör rörelser till sångerna för att förstärka vissa, enstaka

ord. Ibland så använder pedagoger olika redskap så som en sångpåse där barnen får välja ett

sångkort. På korten visas en bild, symbol som representerar sången. Barnen kopplar bilden till

melodin och orden. Barnen brukar oftast välja de sånger där man har rörelser till. Exempelvis

“rockspindeln” och “krokodilsången”.

En annan pedagog beskriver hur barn lär av varandra och samspelets inverkan på deras

språkinlärningsprocess.

“Dem läser ju och kommunicerar med varandra och så finns det barn som inte kan språket som kan lära sig på sånt sätt att dem kan härma sina kompisar göra visa. Det är ju språkutveckling, det sociala samspelet, sociala varelser helt enkelt för vi läser av varandra. Man har ändå barn som kommer från olika länder och skapa så att alla är med och lära sig olika. Jag menar musiken till exempel då är man avslappnad och genom dem lär man sig massor med språk och olika ord och sånt för att man bestämmer vad man ska fokusera på. Det är samma sak som när vi gör skapande när man målar och sånt då kommer fantasi och kreativitet och allt”.

28

En pedagog beskriver småbarns lärandeprocess i språket och ordförståelse med vikten av

upprepning.

“Eftersom vi jobbar på småbarns avdelning så gör vi samma sak många gånger, om och om igen som exempel, när jag har rytmik med musik då gör jag samma sak två, tre gånger, då har jag det på fredagar, Då ser man ju, av upprepandet ser man att dem har lärt sig, men när man gör saker flera gånger så ser man utvecklingen du ser processen och att dem har lärt sig. Genom att upprepa är ju, samma sak om och om igen”.

Samma pedagog fortsätter att beskriva barnens lärande process genom att barnet först observerar

den estetiska aktiviteten, sången, detta återgår till att barnet sedan härmar det som sjungs för att

sedan kunna i nästa steg i lärprocessen behärska sången på egen hand.

“Ja, alltså efter hand så, vi har ju sångstund i hela huset en gång i veckan och då ser man ju att dem kanske inte sjunger från början men ju mer man hör det vecka efter vecka samma sång så fastnar det till slut liksom och då kan dem gå en helt annan dag och sjunga samma sång”.

Inför intervjutillfället när en förskollärare fick frågan hur dem anser att språkutvecklingen blir

synlig genom estetiska uttrycksformer svarade hon så här:

“Det blir det ju genom sång, då använder dem ju jättemånga nya ord, ibland kan dem sjunga orden men sen kanske dem inte direkt vet vad dem betyder men då får man på nått sätt gå igenom det, som bockarna bruse där har man gjort det mer bildligt talat, man har tagit bilder med bockarna, bron, gjort orden mer synliga, bildliga för barnen så att dem förstår, samma sak med bäbä vita lamm, så mycket inom sång tycker jag.”

4.2.2AnalysavObservation2

Musik- sång, rim och ramsor

Ur ett sociokulturellt perspektiv blir fokus på att förstå hur barns lärande interagerar med

tillgängliga kulturella artefakter och hur dessa påverkar och driver lärprocessen. Pedagogerna i

det observerade sceneriet använde sig av olika verktyg i dem estetiska aktiviteterna, exempelvis i

musik och sång använder sig pedagoger av tecken eller symboler i form av sångkort och

kroppsrörelser för att förstärka orden i sången. Dessa fungerar då som ett medierande redskap.

29

Säljö menar att genom dessa medierande redskap innebär att barnen så småningom kommer att

kunna behärska orden i sången på egen hand (Säljö, 2000).

I den observerade sång och rytmikstunden visade sig barnens språkinlärningsprocess genom

sånger i olika steg, reception där barnen iakttar andra barns musikaktivitet som sedan går över

till imitation där barnet börjar härma de andra barnen och det dem sjunger. Ett sista steg i

lärprocessen är en så kallad elaboration som man kan förklara med ordet kreativitet och hur

barnen uttrycker sig (Pramling, 2011). I detta skede tar barnet egna initiativ till sång. En pedagog

beskrev att barnen spontant går och sjunger sångerna de lärt sig i efterhand.

Vygotskij menar att det barnen lärt tillsammans med andra är det som de sedan kan göra själv

Han pratar om situerade aktiviteter vilket utgör det kreativa som innefattar att de överskrider de

gränser som finns. Människan använder sig inte bara enbart av medierade artefakter för

utveckling och lärande utan omskapar och omformar dem utifrån det som vi kallar kreativitet

utifrån den kunskapen vi har (Vygotskij, 2011).

Det är vanligt i våra två förskolor att man använder sig utav bilder eller rim kort vid inlärningen

av nya ord i samband med sångstunden. Det är olika kort som föreställer ett objekt på vardera

kort, exempelvis en boll eller ett djur. Detta kan vara ett redskap för att gynna språkutveckling.

Bilder är avsedda att “läsas” av barnet då bilden ska representera ljudet av ordet så den får

förståelse av ordets mening. Risken av att arbeta med bilder i samband med exempelvis rim är att

barnen fokuserar sig på ordets mening istället för ordets uttal, dess ljud. Detta kan vara ett

problem i barnens lärande och grundläggande förståelse av rim, och funktionen av skapande av

rim. (Pramling et al.2011)

30

4.3 Sammanfattning av analys

4.3.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling

De båda förskolorna använde sig av temaarbete där dom estetiska uttrycksformerna inkluderades

och utgjorde en naturlig del i verksamheten. Barnens utveckling och lärande är tydligt kopplat

till verksamhetens temaarbete som oftast pågår i en längre period. Pedagogerna var överens om

att dom estetiska utrycksformerna gynnar språkutvecklingen. Dom använde dock inte alltid

medvetet kopplingen i praktiseringen av dom estetiska utrycksformerna i studien till

språkutveckling, utan såg barnens språkutveckling som en naturlig lärprocess som sker hela

tiden, kontinuerligt i förskolans vardag.

Förskollärarna använder sig av redskap såsom bilder, föremål, objekt och gestikulerar orden för

barnen för att förstärka betydelsen av orden och dess innebörder.

Det kan vara bilder som är upphängda i förskolemiljön, repetitioner av olika sånger och

gestaltningar i lek samt rollspel som förskole pedagoger och barnen utgör tillsammans.

Benämnande, repetition och imitation är de tre referenser Augustinus i språktillägnande

processer tillför. (Bruner, 2013)

Det hade varit intressant att se hur barnen hade påverkats om förskole pedagogerna förde in mer

estetiska uttrycksformer in i den planerade verksamheten, utifrån barnens önskemål. För att på så

vis ge förskole pedagoger mer stadga, planering och kunna se ur ett större perspektiv kring

barnens språkutveckling i samband med estetiska uttrycksformer. Det var tydligt att just de

estetiska uttrycksformerna kan vara till stor hjälp vid språkutveckling, såväl i intervjuerna och

observationerna. Resultaten visar på att de estetiska uttrycksformerna borde få mer utrymme i

förskoleverksamheten, speciellt på mångkulturella förskolor där barn har svenska som

andraspråk. Man kan se i observationerna vilken betydande roll estetiska uttryckformer har för

barnen, både verbalt, språkligt och för deras kreativitet och fantasi.

I observationstillfälle 1 av musikstunden framgår det att det oftast är den pedagog som har mest

kunskaper inom musik som leder musikaktiviteten, då musiken som ämne får en tydligare

31

lärandefokus. I observationer och i flertalet av de intervjuade pedagogerna uttrycker att de

använder sig av en repertoar av traditionella sånger i musikstunderna och i den dagliga

samlingen, den estetiska aktiviteten blir ofta ett mål för annat lärande.

32

5 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras resultatet i samband med teorigenomgången utifrån våra

frågeställningar och syfte med studien. Frågeställningarna lyder som följande: Hur arbetar

pedagogerna med estetiska uttrycksformer på förskolan? Vilka strategier använder pedagoger sig

av i de estetiska uttrycksformerna för att stimulera språkutveckling?

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 Estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling Studiens resultat visar att samtliga förskolor använder sig av estetiska uttrycksformer. Dessa

praktiseras genom temaarbeten som pågår under längre perioder på förskolorna. De estetiska

ämnena får plats och vävs in med kärnämnena på ett naturligt sätt. I Intervjuerna synliggörs att

pedagoger inte alltid arbetar medvetet på kopplingen mellan estetiska utrycksformer och

språkutvecklingen utan ser språkutvecklingen som en naturlig läroprocess som genomsyrar hela

förskoleverksamheten, i vardagens olika aktiviteter. Ofta ses de estetiska ämnena som ett

redskap för annat lärande. De uttrycksformer som används mest är sång och ramsor vilket

praktiseras dagligen i form av samling.

I studien finns intresset av att synliggöra olika perspektiv som lärarna utgår ifrån i praktiseringen

av dom estetiska utrycksformerna för att gynna språkutvecklingen. Intervjuerna och

litteraturgenomgången gav oss svar på dessa frågeställningar. Perspektiven innefattar

språkutveckling, intryck och uttryck, kreativitet och fantasi. Alla dessa perspektiv är viktiga

enligt de intervjuade. Dessa utgör lärandet i de estetiska utrycksformerna.

Resultatet av intervjuerna visar att pedagoger använder sig av tillsammans med barnen

benämning, repetition och imitation när det handlar om språkutvecklingen i

förskoleverksamheten. Vilket utgör en betydande del av barnens lärandeprocess. I fokus på

estetiska uttrycksformer som strategi för språkutveckling spelar det estetiska ämnet en stor roll,

33

genom att bidra med ett varierat sätt att arbeta på, där barnen får uppleva världen, tolka och

bearbeta den genom dess olika sinnes uttryck. Detta blir då ett lustfyllt lärande. Genom barns

upplevelser genom sinnena skapar man förutsättningen för lärande. Barnens konkreta

sinnesupplevelser med kroppen anses vara grunden för barns lärande och utveckling. Genom de

estetiska uttrycken läggs grunden för barns kommunikation och dialog. Detta nämns i intervjuer

av pedagoger. Barnen leken de som de upplevt från teater. De bearbetar, imiterar för att sedan

hitta på något nytt som utgår från deras kreativitet och fantasi. De estetiska utrycksformerna

vidgar barnens sätt att uttrycka deras upplevelse av omvärlden.

I läroplanen tydliggörs estetiska uttrycksformer som medel och mål, där de estetiska

uttrycksformerna blir ett lärande i sig själv men även fungerar som ett lärande för annat. I svensk

förskola har teorier av Vygotskij och Reggio Emilia filosofin varit en inspiration för arbete med

skapande. Det anses att det estetiska ämnet i sig mister sitt egenvärde då det blir ett redskap för

annat lärande i andra ämnen, så som språkutvecklingen. Detta kan innebära att man drar ner sina

resurser för det estetiska ämnet. Resultatet av detta kan innebära att skolperspektivet förs in i

förskolan och fokus blir på de andra grundämnena. (Richter, 2012) Enligt studieresultaten visar

att estetiken har en plats i förskolan och att den används som verktyg för annat lärande i andra

ämnen. En teori till att det läggs fokus på andra ämnen är att pedagoger ser sig mer som

medforskare i de estetiska ämnena tillsammans med barnen. Pedagoger i studien använder sig

exempelvis av en repertoar av traditionella sånger och ramsor. Det arbetas inte så mycket utanför

ramarna inom de estetiska uttrycksformerna. Detta påstående kan sammanställas genom de

observerade tillfällena synliggör en brist på kunskap inom dom estetiska utrycksformerna.

Resultatet av detta kan vara att dom estetiska utrycksformerna inte får ett tillräckligt egenvärde i

förskolan genom detta påstående.

Det estetiska ämnet utgör ett lustfyllt lärande, att barnen på ett roligt sätt lär sig genom alla sina

sinnen. Genom resultatet av denna studie tydliggörs vikten av att praktisera de estetiska

utrycksformer inom förskoleverksamheten för att gynna språkutvecklingen. Pedagoger behöver

bara ge möjligheten att lära barnen hur man använder redskapen inom det estetiska ämnet. Får

barnen tillgång till dessa redskap eller med andra ord olika artefakter använder barnen dessa

själva i gemensamma lekar och aktiviteter.

34

5.2 Metoddiskussion

De intervjufrågor som ställdes kunde ha varit mer djupgående och det hade varit bra att ha

följdfrågor för att få ett annat perspektiv. Vissa frågor ledde till svar inom andra ämnesområden

som inte kändes tillräckligt relevanta för syfte och frågeställningar, därför kunde de utvecklas

och förtydligats mer. I en kvalitativ intervju så vägleder frågorna mycket det innehåll som sägs,

vilket kan resultera i att man kan omedvetet får vissa svar som är förväntade. I och med detta

resultat hade det varit en fördel att ha diskussioner i grupp med de medverkande pedagogerna i

studien för att få fler perspektiv på frågeställningarna.

5.3 Vidare forskning

Studiens resultat visar att det hade behövts mer forskning om hur pedagoger arbetar med

estetiska uttrycksformer för att det ska få en mer betydande roll inom förskoleverksamheten.

Skolan och läroplanen visar på en redan pågående process mot tydligare mål kring det estiska

ämnet inom förskolan. I praktiken så används de estetiska uttrycksformerna ofta som medel för

annat lärande. Det borde även tillhandahållas fortbildning för pedagoger för att vidga deras

arbetsätt och metoder för de estetiska uttrycksformerna för att öka det estetiska ämnets

egenvärde inom förskolan.

35

Referenslista Bjar Lousie och Liberg Caroline (2003), Barn utvecklar sitt språk, studentlitteratur.

Bryman Alan (2011), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, upplaga 2

Dahlberg Gunilla et al. (2014). Från kvalitet till meningskapande, postmoderna perspektiv-

exemplet förskolan. Tredje upplagan Liber AB Stockholm.

Hägglund Kent och Fredin Kirsten, (2011), Dramabok, Liber AB

Jakobsson Anders (2012), Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som

begreppsmässig precisering och koordinering, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg. 17 nr 3–4 s 152–170 ISSN 1401-6788

Jederlund Ulf (2012), Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och

lärande. upplaga 2, Liber

Lindstrand Fredrik och Selander Staffan et.al, red. (2009), Estetiska lärprocesser,

studentlitteratur AB Lund.

Myndigheten för skolutveckling (2003), Faktisk fantasi- Barns språkutveckling genom skapande.

ISBN: 9789185128129, Stockholm.

Pramling Samuelsson Ingrid, Bjervås Lise-Lotte & Emilson Anette, (2012) Samspelet mellan

forskning och skola, kommunikation och lärprocesser i förskolan.

http://www.forskul.se/ffiles/00415135/ful8.pdf

Pramling Samuelsson Ingrid, Asplund Carlsson Maj, Olsson Bengt, Pramling Niklas, Wallerstedt

Cecilia (2011), Konsten att lära barn estetik, Norstedts AB.

36

Smidt Sandra (2013) Bruner och de små barnens kommunikations utveckling, Svenska. ISBN

9789144081373

Strandberg Leif (2009) Vygotskij i praktiken, bland plugghästar och fusklappar. Förlag Norstedt. ISBN: 9789113026510

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Norstedts Akademiska Förlag.

Säljö Roger. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.

Riddersporre Bim och Persson Sven, (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan, Natur &

Kultur, Stockholm.

Elisabeth Richter, 2012. Tidning: Förskolan, Ta skapande på allvar, 2012-01-06 10:50.

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.

Tryck: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4

Vygotskij S Lev. (2006). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Vygotskij Lev (2010). Fantasi och kreativitet i barndomen, Göteborg: Daidalos