eReviews Dyman Associates Publishing Inc: Bli Steve Jobs fokuserar p en annan Apple Era

Den viktigaste punkten i den nya affrsmssiga biografin Blir Steve jobb av Brent Schlender och Rick Tetzeli r att Steve Jobs har varit missvisande. Skylla Walter Isaacson Steve Jobs (2011), som frfattarna, fr den allmnna uppfattningen att Mr Jobs aldrig vxte ifrn ledande stil med den intrigerande, skrikande, fusk, illaluktande brushuvud han kan kan har varit i hans tidiga r. I stllet, Mr Schlender och Mr Tetzeli sger i sin nya bok, Mr Jobs utvecklat en kloka, mogna, avsiktlig executive stil som han sllan fr kredit, som hjlpte leda Apple till hrliga hjder. Vanligtvis skulle inte denna uppenbarelse gr vgor. Men en strid har brutit ut mellan dessa tv biografier. Mr Isaacson bok var officiellt auktoriserade versionen. Men Apples hjdare godknt bullrande Blir Steve Jobs som en korrigerande och Apple historia kan inte f mycket mer officiell n. Om Isaacson boken ruggig Apple fjdrar, hade sina chefer bttre spnna sig fr Alex Gibney dokumentr Steve Jobs: The Man i the Machine som bara hade premir p sderna av Southwest festivalen. Det r en sak att lsa om ngons beteende. Det r en helt annan att titta p den omfattande arkivmaterial fr den obevakade Mr Jobs som formar Mr Gibney portrtt. Skriver om och intervjua en kraftfull person alltid krver att gra ngon form av avtal med djvulen. Mr Isaacson sger sitt mne inte lgga sig, men hans bok r klart bara s personlig som Mr Jobs skulle tillta det r. I varje fall dela sin bok klokt sin uppmrksamhet mellan mannen och hans skapelser, firar de skl hans arv skulle frga. Boken publicerades bara tre veckor efter Mr Jobs dd, och hade emotionella heft av en gravskrift och anvndarvnlig knslan av en Apple-produkt. Under tiden Mr Schlender (som arbetat i frmgenhet och The Wall Street Journal) och Mr Tetzeli (en fre detta redaktr fr frmgenhet, nu verkstllande redaktr fr Fast Company) ocks fungerar som beror p tillgng till business titans. ven om han skrev denna bok med Mr Tetzeli, Mr Schlender gr sig sjlv en karaktr i boken (och ofta talar till eller om Mr Jobs med I). Mr Schlender, som brjade som tcker Mr Jobs 1986, hnvisas ofta till deras nra vnskap, som var skert mycket nra faktiskt; Han deltog i Mr Jobs begravningen. Men reportern-titan relationer, oavsett hur varm, en aspekt av opportunism. Blir Steve Jobs skulle ha varit bttre hade det varit mer alert till maktspel Mr Schlender hade att spela. Men det lter mer stolt n insiktsfull om dem. Blir Steve Jobs gnar strre uppmrksamhet till en tidsperiod som frfattarna knslan har frbisetts: interregnum mellan Mr Jobs tv snppa som chef fr Apple. Det var tiden, de tror, nr hans impulsiva, opraktiskt yngre sjlv brjade ge vika fr en mer pragmatisk visionr, bttre rustade att leda. Eftersom det r s mycket mindre nyhetsvrde n de mer tabloidy aspekterna av hans historia, presenterar de det med en air av upptckten. Och de har mnga anekdoter att konkretisera den tiden. Vad de inte har r en djup och konsekvent inblick i vad, bortom ldrande, var krnan i denna tillvxt. Denna bok har ocks ingen klar uppfattning om vilken typ av lsekretsen r det efter. S rehashes det ngra av de mest knda delarna av Silicon Valley lore; Om du vet varfr januari 1975 tcka av populra elektronik r, i vissa kretsar, sexigare n bsta Sports Illustrated baddrkt frgan ngonsin eftersom den skildrar vrlden frndras Altair 8800 computer kit du behver inte vara berttade om det igen. Om du inte vet varfr det r viktigt, d det finns mycket du mste f veta, och det r grundlggande datorhistoria du inte hittar hr. I samma riktning, boken rehashes bekanta delar av arbetstillfllen mytologi men lmnar ut ngra av de mest frgstarka, frn hans desdigra frieri av John Sculley till det faktum att frfattaren Mona Simpson r hans syster. Blir Steve Jobs betonar konkurrens, frsljning och dator specs p bekostnad av ngot utver business. Resultatet r en bok som r alltfr ojmn att vara en bra introduktion till jobb lore. Frfattarna r p sitt bsta nr analysera produkterna Mr Jobs skapade, srskilt under vildmarken r tillbringade frn Apple. De skriver om hur nr han tvingades ut, han hade frlorat sin knsla av praktiska och ngra av hans bsta tidiga medarbetare, som han gjorde ett bra jobb av alienerande. Istllet skapade han fretaget nsta med en ny extravagans och inga verkliga grepp av business maskiner var det tnkt fr att bygga.

Som Blir Steve Jobs gr klart, hade han en stor knsla fr enheter som han sjlv kan anvnda, men en stationr maskin som behvs fr att ansluta till andra stationra maskiner? Mer pengar spenderades p utformningen av en snygg fabrik n p de datorer som det skulle bygga. Och fabriken haft aldrig anledning att tillverka mnga.