ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR · snabbare service för både medarbetare och chefer. Telefontider till HR Shared services: • Måndag, tisdag och torsdag: 09.3011.00 och 13.0015.00

E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R

TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR 1 2019

Vi måste redan idag arbeta säkrare, effektivare och smartare på vägen

mot framtidens gruva.

I FRONTEN FÖR KIRUNAS FRAMTID

DUNDRET RUNT MED RICKARD -I SIN BÄSTA FORM NÅGONSIN

SID 10–11

SID 22

LEDARE SID 2

2 LKAB-BLADET #1 2019 LKAB-BLADET #1 2019 3

Gustaf Landén, projektledare, Malmberget:

– Att få tillbaka formen jag hade innan pappaledigheten.

Pia Hirvonen, guide, Malmberget:

– Ja, jag ska dansa mer.

Mats Ylipää, sektionschef, Malmberget:

– Jag har plågats hela vintern av diskbråck. Målet är att friskna till och komma igång med träning igen.Ett bredare och robustare LKAB

OMSLAG: Rickard Hannu, ekonom på LKAB, har antagit Charlotte Kallas utmaning. Målet är Dundret Runt i april. FOTO: JOSEFINE EJEMALM.

CITATET

TUMMEN UPP … för förädlingen i Svappavaara som nu rullar igen efter 4,5 månaders underhållsstopp.

Har du några träningsmål under 2019?

”Ett så här långt stopp gav oss möjligheter att åtgärda grundorsaker till många problem, inte bara lappa och laga symtomen.”

CARINA PERSSON, FÖRÄDLINGSCHEF I SVAPPAVAARA.

LKAB:S ÖVERLEVNAD och framtid som ledande gruvföretag ligger nu, som tidigare, i vår förmåga till nytänkande och innovation.LEDAREN:

Under hösten informerade vi om att geometrin av Kiirunavaaramalmen är mer komplicerad än tidigare antaget och dess utbredning annan än vad den

allmänna uppfattningen har varit. Detta skapar nya utmaningar för den framtida gruvdriften. Vi ökar därför kraftigt takten i vår gruvnära prospektering liksom prospektering av nya even-tuella fyndigheter i Kiruna, men även i Malmber-get. Tyngdpunkten i våra undersökningar kom-mer att bestå av ortdrivning för prospektering, kraftigt utökat borrningsprogram och geofysiska undersökningar.

Den globala järn- och stålindustrin är tillsam-mans med cementindustrin de industrigrenar som släpper ut mest koldioxid i sina processer. Ska de globala klimatmålen nås måste järn- och stålindustrin dramatiskt minska sina utsläpp. Genom vårt utvecklingsprogram SUM, Sustaina-ble Underground Mining, och HYBRIT ligger vi långt fram i arbetet med att skapa en koldioxid-fri kedja från järnmalmen i berget till färdigt stål. I utvecklingsprogrammet SUM driver vi, tillsammans med andra världsledande svenska bolag, arbetet för att skapa en ny världsstandard för underjordsbrytning på stora djup som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Föränd-ringen kommer att ställa krav på nya arbetssätt och en ny arbetsorganisation. Vi måste redan idag arbeta säkrare, effektivare och smartare på vägen mot framtidens gruva och släppa lös all den kreativitet som finns i vårt företag. Alla i LKAB måste bidra till företagets långsiktiga konkurrenskraft.

Nu fokuserar vi på utvecklingen av framtidens gruva genom att utveckla och anpassa design

för att öka skalan i skivrasbrytning. Vi ska utveckla systemdesign, integrationsplattformar och styrsystem för grupper av autonoma mobila maskiner.

LKAB är en leverantör av världens bästa järnmalmspellets, klimateffektiva och av hög kvalitet. Den utvecklingen ska fortsätta. I HYBRIT, som vi driver tillsammans med SSAB och Vattenfall, tar vi branschen till en ny nivå. Järnmalmspellets är första steget i den metal-lurgiska processen från järnmalm till stål. Med HYBRIT tar vi nästa steg i processen genom att använda vätgas från förnybara energikällor i stäl-let för kol när järnmalm ska reduceras till järn.

Vårt nya LKAB kommer även att etablera sig bredare på mineralmarknaden. Ett exempel är arbetet vi driver tillsammans med RagnSells dot-terföretag EasyMining, där vi ska utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur våra restpro-dukter. Idag råder det brist på såväl fosfor som sällsynta jordartsmetaller på världsmarknaden. Med vårt engagemang i specialprodukter kan vi göra LKAB bredare och motståndskraftigare mot svängningar på järnmalmsmarknaden. LKAB måste säkerställa ekonomiska resurser även för breddningen av företaget. En stark ekonomi ska-par förutsättningar för att, förutom utveckling av den egna verksamheten, expandera genom förvärv av andra verksamheter som gruvor och mineralföretag.

PIERRE HEEROMA, direktör för prospektering, strategi och affärsutvecklingFOTO: FREDRIC ALM

Alla i LKAB måste bidra till företagets långsiktiga konkurrenskraft.

LKAB Fastigheter på ny adress GÄLLIVARE. Efter att LKAB Fastigheters gamla kontor i Malmberget hamnade innanför stängslet i slutet av förra året har verksamheten nu flyttat in i nyrenoverade lokaler på Vinbärsvägen i Gällivare.

Just nu renoveras verkstä-derna i de nya lokalerna och flytten pågår fortlöpande fram till allt är klart, någon gång under våren.

– Det påverkar självklart verksamheten en del, men vi gör allt vi kan för att våra boenden ska påverkas så lite som möjligt, säger Erik Karls-son, fastighetschef i Malm-berget.

I övrigt är det inga för-ändringar, funktioner och öppettider är desamma som tidigare.

– Eftersom stora delar av vårt lägenhetsbestånd flyttat till Gällivare så känns det naturligt att även vi flyttar in, säger Erik Karlsson.

– Det kommer bli väldigt bra när vi har kommit i ordning, och alla är varmt välkomna att besöka oss på Vinbärsvägen 21.

PER JUNTTI

Använd webbportalen HR FixIT eller ring kortnummer 1905 om du vill ha hjälp med ett HRrelaterat operativt ärende. Med bara två kontaktvägar till HR behöver du inte själv hålla reda på vem du ska höra av dig till i olika frågor. Målet är ökad tillgänglighet och snabbare service för både medarbetare och chefer.

Telefontider till HR Shared services:• Måndag, tisdag och torsdag: 09.3011.00 och 13.0015.00• Onsdag och fredag: 09.3011.00

Övriga tider, använd HR FixIT som du hittar på intranätet Arena under sidan genvägar. Klicka på länken HR support, skapa ett ärende eller sök svaret på din fråga i kunskapsdatabasen.

ANVÄND HR FIXIT FÖR DITT HR-ÄRENDE

LKAB. Marknadsvillkoren var fortsatt goda under det sista kvartalet 2018 med en stark efterfrågan på högförädlade järnmalmsprodukter och en gynnsam dollarkurs. LKAB levererar ett förbättrat rörel-seresultat såväl för kvartalet som för helåret.

För helåret 2018 ökade om-sättningen till 25 892 (23 367) miljoner kronor. Rörelsere-sultatet förbättrades med 15 procent till 6 869 (5 975) miljoner kronor.

Trots produktionsbortfall på grund av ett antal oplanerade stopp samt det långa stoppet i Svappavaara i slutet av året kunde LKAB leverera 26,8 (27,6) miljoner ton järnmalmsproduk-ter under 2018.

– För att vara konkurrens-kraftiga på lång sikt behöver vi öka våra volymer. Det förutsät-ter en stabil och effektiv pro-duktion liksom att vi säkerstäl-ler tillgången till rågods genom utökad prospektering, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

TINA BENSON

Förbättrat rörelseresultat


SVAPPAVAARA. Förädlingen i Svappavaara har stått stilla i 4,5 månader, men det hastigt beslutade stoppet medförde också mycket positivt.

– Ett så här långt stopp gav oss möjligheter att åtgärda grundorsaker till många pro-blem, inte bara lappa och laga symtomen, säger förädlings-chef Carina Persson.

Beslutet om det långa stoppet togs den 24 september, i slutet på ett sedan tidigare planerat underhållsstopp. Anledningen var ett behov att byta ut balkar under kylaren på pelletsver-ket, ett arbete som enligt plan skulle ha skett i omgångar men nu alltså behövde göras mer akut.

– Det har verkligen gått jät-tebra, med stort engagemang från såväl vår egen personal som entreprenörer och leveran-

Stoppet gav tid att gå till grunden med underhållet

törer. Det är en otrolig insats från alla inblandade, säger Carina Persson.

Ett underhållsstopp planeras i vanliga fall minst ett helt år i förväg, man börjar i princip di-rekt när ett stopp har avslutats.

– Med tanke på att beslutet togs snabbt och att vi inte hann förbereda oss har det gått fantastiskt bra. I vanliga fall ska man knyta upp firmor, beställa material och reserv-delar och planera den egna personalens medverkan. Våra grejer är ju inte direkt hyllva-ror utan måste specialtillverkas med långa leveranstider, säger Carina Persson.

Ändå lyckades man med det stora och tidskrävande arbetet med att byta ut och förbättra bärverket under pelletsver-kets kylare, plus en rad andra förbättrande arbeten i både anrikningsverk och pelletsverk.

Pelletsverket• Samtliga 14 windboxar i kylaren

utbytta • 26 balkar och samtliga 35

pelare som bär upp kylare och brännarplansgolv har reparerats

• Samtliga bärhjulsbalkar utbytta• Väggarna på kylaren är utbytta

mot ny konstruktion • Flera ombyggda och nya trans

portörer • Ficktoppen helt ombyggd • Ny plogtransportör, 4 av 6

dagfickor utbytta

KIRUNA. I år gick LKAB:s arbetsmiljöpris till Compass Group AB. Priset delades ut under Kirunagalan av Michael Palo, direktör Division Norra.

Delar ur motiveringen: Årets arbetsmiljöpris från LKAB går till en leverantör som sedan våren 2015 haft ett uppdrag inom fastighetsnära tjänster, städning, restaurang, ven-ding, avfall, återvinning och takskottning. Leverantören har, förutom att de uppnått betydande effektiviseringar mellan de olika uppdragen och därmed kostnadsbespa-ringar, också visat ett stort intresse och engagemang för arbetsmiljö- och säkerhetsfrå-gor. Det engagemanget har vuxit över tid – från vd och genom hela verksamheten.

Leverantören har lyckats öka rapporteringen av tillbud och risker och har inte heller haft något olycksfall med från-

LKAB:s arbetsmiljöpris 2019 utdelat

8,9 26,8var olycksfallsfrekvensen för koncernen LKAB under 2018.

miljoner ton järnmalmsprodukter levererade LKAB under 2018.

varo i sin verksamhet på LKAB i Kiruna på över två år.

– Arbetsmiljö för LKAB är alltid prioriterat och att vi i detta forum delar ut ett pris till

en leverantör som arbetar föredömligt med arbetsmiljö och säkerhet känns väldigt bra, säger Michael Palo.

ERIKA LINDBLAD

FOTO: REBECCA LUNDH

Anrikningsverket• Omarbetning och förstärkning

av flertalet fundament • Renovering av samtliga 9

kvarnar • 4 av 5 trumfilterkar utbytta,

renoverade trumfilter• En ny åkbar transportör för

rågods• 170 meter returvattenledning

på 600 mm utbytt• 2 av 5 vakuumpumpar utbytta

för bättre arbetsmiljö• Nödutgång och lyftschakt

rågodsinfrakt

Exempel på åtgärder

Utöver att produktionsproces-sens maskiner har setts över har gammal utrustning som inte längre används kun-nat rensas bort, vilket både förbättrar arbetsmiljön och underlättar underhållet. En annan fördel med det långa stoppet har varit att man kunnat åtgärda grundorsa-ken till flera återkommande problem. Exempelvis gjort om ostadiga fundament som stört växellådor och kugghjul vilka i sin tur skapat störningar i processen.

En lång rad entreprenörsfir-mor har varit delaktiga i det omfattande arbetet, och en del av ombyggnationerna har också utförts av LKAB:s egen personal. Bland annat har fyra transportband byggts om i

samarbete mellan driftsperso-nalen och mekavdelningen i Svappavaara.

– Det har varit roligt att göra något annat, det har fungerat jättebra att jobba tillsammans, säger Lars Wiss som är driftser-viceman.

Han har själv jobbat som me-kare tidigare, men berättar att det funnits uppgifter för alla utifrån var och ens färdigheter och kunskap. Han har varit med och byggt om två transport-band, det ena helt från grunden där allt gammalt revs bort. Om-växlingen i arbetsuppgifter var rolig, men målet var hela tiden tydligt, säger han:

– Det känns väldigt bra nu när verket rullar igen, det tycker vi allihop.

ANDERS LINDBERG

”Det går rakt och fint, det är roligt att se sligen komma på bandet”, säger serviceman Lars Wiss vid transportband 71 som hans skiftlag byggt om tillsammans med mekavdelningen.

”Nu ska vi se över hur vi arbetar med underhållsstopp. Maskiner och anläggningarna måste få styra mer över hur lång tid det tar”, säger förädlingschef Carina Persson.

FOTO: ANDERS LINDBERG



Maritha Mossberg: Lojalitet och kamratskap

V arje ord har sin egen betydelse. Lojalitet behöver inte betyda att lägga sig platt och säga ja till allt. För mig

handlar det mer om en grund att stå på. Ett gemensamt mål att gå mot. Att ha liknande grundvärderingar i olika större samman-hang. Jag tror att vi alla tolkar lojalitet på olika sätt.

”Vem kan man lita på?” Det är titeln på en låt med Hoola Bandoola band från 70-talet. Lika aktuell i dag som då. Att vara lojal mot sina vänner, familj eller arbetsplats är viktigt, tycker jag. Lojalitet bör kännas i hjärtat, ska upplevas ärligt och tyckas tryggt. Att vara solidarisk innebär att responsen också ska upplevas hederlig. Ordet lojal har en mängd synonymer som understryker att vara trogen, kamratlig, kollegial och så vidare.

Naturligtvis vet vi inte alltid i förväg vem vi kan lita på. Jag försöker leva efter att lita på mina medmänniskor både på jobbet och pri-vat till dess att motsatsen är bevisad för mig.

Det betyder att jag väljer den lojalitet eller hederlighet som visas för mig, att inte lyssna på andras värderingar och åsikter. Även om jag kanske inte kan låta bli att färgas någotav andras bedömningar. Det handlar om att välja och stå emot yttre påtryckningar.

Eftersom något nytt händer varje dag så ta dig tid att tacka för dagen, oavsett om det varit en bra eller dålig dag. Säg tack för att du har mat på bordet, tak över huvudet och en säng att sova i, det har inte alla. När du blickar tillbaka finns det alltid glimtar av glädje i livet. Det finns alltid en guldkant du kan skrapa fram ur minnesbanken, en guld-kant som skapats av en förändring. En del förändringar beror faktiskt på dina val av lojalitet, och förändringar pågår hela tiden.

Lev väl!

Lojalitet bör kännas i hjärtat

Bra start– Året började bra med ett resultat över budget, bra produktionsvolymer och bra försäljning. Framdriften av undersökningsorten går mycket bra, liksom betongproduktionen trots den stränga kylan. LKAB Mekaniska har fullgjort sitt uppdrag vid renoveringen av kylaren i Svappavaara. De har klarat tid, funktion, ekonomi och säkerhet under hela projektet på ett föredömligt sätt. Det var en bra månad för magnetit. Vi genomförde den första direktskeppningen till en kund i Mellanöstern för pipecoating. Integrationen av Francis Flower går enligt plan. VI planerar att ha en legal struktur på plats och helt integrerad hantering av alla affärer 1 juni. Vi har nu en gemensam ledning med en bra mix av ledare från de båda organisationerna, viktigt för en framgångsrik integration.

Leif Boström, Division Specialprodukter.

Håll linjen– Andelen olycksfall med frånvaro minskade med en tredjedel under 2018. Under 2019 fortsätter säkerhetskulturdagarna i en mer verksamhetsnära tappning. Trots störningar under året resulterade 2018 i produktionsrekord på färdig produkt. Vi kör anläggningarna med hög genomsättning, men det sker delvis på bekostnad av tillgängligheten. Under 2019 kommer SAKverken att fokusera på åtgärder som skapar stabilitet över tid och därmed högre total produktion samt förbättrad miljöprestanda. Året inleddes starkt, KA3/KK4 producerade över plan. Under andra delen av månaden hade vi en del störningar i övriga verk som gjorde att vi tappade 37 000 ton mot plan. Även gruvan har backat något på grund av renovering och ombyggnation av bergfickor.

Michael Palo, Division Norra.Jan Lundgren, Försäljning och logistik.Magnus Arnkvist, Division Södra.

17 11/3februari till 30 juni är Jan Lundgren tillförordnad enhetschef för försäljning och logistik.

februari startade pelletsverket i Svappavaara efter repstoppet.

juni 2018 ska integrationen av Francis Flower vara i hamn.

minskade andelen olycksfall med frånvaro i Division Norra under 2018.

FEBRUARI 2019:

Verk igång– Början av året har präglats av återuppstarten av förädlingsverken i Svappavaara och produktionsstörningar kring Alliansenspelet i Malmberget. På grund av den starka kylan var uppstarten i Svappavaara inte problemfri, men allt gick att lösa. Den 7 februari startade pelletsverket. Förutom att åtgärda stålet under kylaren har det gjorts en hel rad andra åtgärder både i anrikningen och pelletsverket. Anläggningen har fått ett rejält lyft ur arbetsmiljösynpunkt och produktionsmässigt. Tack till alla som har varit delaktiga i processen. Alliansspelet stod två veckor under januari för linbyte. Under det kommande majstoppet kommer vi att lägga extra fokus på anläggningen, och genomföra åtgärder på grund av bland annat rost.

Stålpriser ner– Inledningen på året har varit svag vad avser leveranser på grund av framskjutna båtar som kommit sent inom liggedagarna. Den tragiska dammolyckan i Vale i Brasilien ser ut att sätta ytterligare press från LKAB:s kunder att leverera i tid. Stålpriserna har vänt neråt och osäkerheten är stor kring en möjlig lösning på handelskonflikten mellan Kina och USA. LKAB:s kunder är mer oroliga nu än föregående år. Sverige har äntligen fått en regering. De första signalerna är positiva kring nya satsningar på järnvägsinfrastrukturen i landet. De norska och svenska myndigheterna har en god dialog kring planerna för kapacitetsökningar på Malmbanan och Ofotbanen. Återstår att se om förmågan att gå från ord till handling finns.


LKAB. Nuvarande huvudnivåer i Kiruna och Malmberget ger malm till 2035 respektive 2030. Leveäniemi dagbrott ger malm till 2030. Beslut att gå djupare och hur måste fattas i mitten av 2020-talet.

Arbetet med SUM i testgruvan är avgörande. LKAB tar ett helt nytt grepp i utvecklingen av framtidens gruvor. Aktiviteten i Konsuln ökar varje vecka.

– Ortdrivningen fortsätter framåt, med ett försprång på 414 meter i december och 391 meter i januari. Det är en nöd-vändig takt för att klara den övergripande projektplanen. I juni börjar vi testborra borrhål som är 40 meter per skiva. Utvecklingen i snedbanan kom-mer att nå nivå 486 i slutet av mars, så att vi kan öppna en ny nivå för testarbete. Vi har också förbättrat våra pumpsystem, säger Mike Lowther, ansvarig för testgruvan i Konsuln.

För att åstadkomma resultat som är gångbara efter 2030 stavas nyckeln till framgång samarbete. Tillsammans med ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen ska LKAB sätta en ny världsstandard för håll-bar gruvbrytning på stora djup.

– Vi är stolta över att vara en del av samarbetet med att ut-veckla världens mest moderna gruvverksamhet. Epiroc bidrar med batteridrivna, autonoma och effektiva gruvmaskiner och

Samarbetet i SUM avgörande

relaterade lösningar som kom-mer säkerställa ökad produk-tivitet och säkerhet i LKAB:s gruvor, säger Ulla Korsman Kopra, automationschef Epiroc.

Elektrifiering och automation ABB arbetar framförallt med två områden i SUM; det första är elektrifiering, att bygga en-ergieffektiva system som möj-liggör elektriska underjords-fordon. Lösningen omfattar ny teknik från nätet till fordonen, som levereras av Epiroc och Volvo, och innehåller batteri-lösningar och flexibel elektrisk infrastruktur.

– Vi är stolta över samarbe-tet mellan företagen i SUM. ABB levererar produkter som hjälper till att elektrifiera Epirocs drivlina med motorer och drivsystem samt laddinfra-struktur till Volvos elfordon, säger Björn Jonsson, Head of

Industrial Automation Division Sverige, ABB.

Det andra handlar om leve-rans av automationsplattfor-mar. Inom området automation och digitalisering kommer även Combitechs roll in.

– Vi bidrar med vår kompe-tens och erfarenhet av att knyta ihop autonoma processer och människor genom så kallade digitala ekosystem, säger Lars Ydreskog, vice vd Combitech.

Självkörande fordon Volvokoncernens bidrag i SUM är att utveckla självkörande, eldrivna lastbilar som ska transportera malmen upp ur gruvan. Tidigare har lastbilar kunnat agerat på egen hand, men de stora effektivitetsvin-ster som de nya teknologierna ger möjlighet till, bygger på lösningar där flera partners måste samverka.

– Vi är fortfarande i ett tidigt skede i utvecklingen av självkörande, elektriska och uppkopplade fordon. Även om vi har kommit en bra bit på väg, så återstår mycket tek-nikutveckling. Bara för att ge ett exempel så måste vi inom ramen för SUM lära oss hur Epirocs och våra maskiner kan tala med varandra vid test av autonom lastning, säger Niklas Wahlberg, Vice President So-cietal Challenges & Solutions, Volvokoncernen.

ERIKA LINDBLAD

Hur många fiskar har hittats som är missbildade?– Totalt är det cirka 11 fiskar i de två sjöarna som har deformationer.Vad kan missbildningarna bero på?– Det finns väldigt många tänkbara orsaker, ex-empelvis naturliga årsvariationer så som den ex-trema sommarvärmen som kan påverka närings-sammansättningen i sjöarna eller metallhalter som kan påverka fiskens utveckling.Varför berättar ni detta först nu om ni upptäckte det i somras?– Vi har utfört en rad analyser och samman-ställningen blev klar först vid årsskiftet. Vi har försökt utreda orsaken men ser nu att vi behöver ta ett större grepp och då vill vi berätta det.Finns det anledning för allmänheten att bli oro-lig av de här resultaten?– Nej, vi har inte funnit några tecken på halter av skadliga ämnen som skulle kunna vara farliga för människor, vare sig i fisken eller i vattnet. Vi förstår att det ändå kan väcka funderingar och vi kommer att lägga stora resurser på att finna orsaken till detta.

Är det farligt att äta fisken eller att bada i sjöarna?– Nej, vattnet visar inga skadliga halter av giftiga ämnen, och det gör heller inte fiskarna som kontrollerats.Har det hänt tidigare att LKAB hittat miss-bildade fiskar?– Trots tidigare års undersökningar av samma omfattning har detta inte uppdagats. I och med att vi nu ser det vill vi informera om fynden samt att vi påbörjat ett omfattande utredningsarbete gällande fiskarna.Vad gör ni nu?– Vi tar fram en omfattande handlingsplan med fler tester och anlitar externa experter inom eko-toxikologi och fiskbiologi för att få en förklaring till detta.

Finns det risk för det här på andra orter?– Vi har inte sett liknande missbildningar på andra orters fiskbestånd. Trots det kommer det långsiktiga arbetet inkludera en handlings-plan på samtliga orter för att vidare undersöka eventuella förändringar i fiskbestånden nära våra verksamhetsorter.

KIRUNA. Vid en biologisk undersökning i Rakkuri-sjöarna utanför Kiruna har LKAB funnit defor-merade abborrar. LKAB utreder om bolagets verksamhet är orsaken, men i nuläget är det inte klarlagt.

LKAB analyserar regelbundet miljön runt anlägg-ningarna för att säkerställa att kraven i gällande miljövillkor uppfylls och att miljöpåverkan undviks, minimeras eller kompenseras på bästa sätt. Som en del av bolagets egenkontrollpro-gram utförs biologiska undersökningar av både växter och djur, och under 2018 utfördes en sådan undersökning i Rakkurisjöarna söder om gruvan i Kiruna.

Under tidigare års undersökningar har inga större avvikelser uppdagats. 2018 upptäcktes dock ett antal abborrar med missbildningar i form av deformationer på underkäkar, gällock och ryggrader. Tester av vattnet i sjöarna och det renade vattnet från klarningsmagasinet har

inte kunnat visa på några skadliga effekter. Det finns heller inga skadliga halter av giftiga ämnen i själva fiskarna, vare sig de deformerade eller de friska, vilket betyder att de inte är farliga att äta.

LKAB har upprättat en handlingsplan för att utreda orsakerna och om det finns en koppling till bolagets verksamheter. Det finns en lång rad möjliga orsaker, exempelvis naturliga variatio-ner i temperaturer eller metallhalter i vattnet, vilket gör att utredningen väntas bli mycket om-fattande. LKAB har inte genomfört förändringar i verksamheten med nya ämnen eller processer som ger ledtrådar till eventuell påverkan. Utöver LKAB:s egna miljö- och forskningsavdelningar anlitas två externa organisationer med expertis inom ekotoxikologi och fiskbiologi.

Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårds-verket, länsstyrelsen samt Kiruna kommun har informerats om ärendet.

ANDERS LINDBERG

Abborrarna levde i Rakkurisjöarna söder om Kirunagruvan och var trots sina deformationer inte undernärda. FOTO: PETTER MADSEN

Fiskar med deformationer funna utanför Kiruna

FRÅGOR & SVAR

FOTO: FREDRIC ALM

Mike Lowther, ansvarig för testgruvan i Konsuln. FOTO: FREDRIC ALM


KIRUNA. På 1 375 meters djup, ungefär under Matojärvi idrottsplats, pågår arbetet med att ge svar på en viktig gåta: hur mycket mer malm finns det i Kiruna? – Det är klart det är inspire-rande, man tänker på framti-den, säger betongsprutaren Joel Wahlberg som är med och bygger den nya undersök-ningsorten.

Beskedet i oktober i fjol skakade om många i såväl Malmfälten som i resten av landet. Malmkroppen i Kiruna fortsätter inte neråt med den form som den haft under de senaste över hundra årens brytning. Den minskar kraftigt i söder under huvudnivån 1365, men fortsätter ut i det okända mot norr.

– För att komma åt att under-söka fyndigheten mot djupet

I fronten för Kirunas framtid

måste vi förlänga undersök-ningsorten norrut. Därifrån kan vi sedan diamantborra ner mot 2 300 meters avvägning och få en bättre bild av vad som finns mellan Kiirunavaara och Luossavaara, säger Pierre Heeroma som är direktör

för prospektering, strategi och affärsutveckling.

Orten ska drivas under hela 2019, när de första 400 met-rarna av totalt 1 400 meter är klara kan man ställa in ett an-tal diamantborrningsaggregat. Utifrån det resultatet kan man sedan besluta i vilken vinkel resten av orten ska gå.

– Från varje borrplats borras en solfjäder av hål utåt och neråt mot det vi hoppas är fortsättningen på fyndighe-ten. Om vi får träffar så kan vi sedan borra tätare för att få högre kännedom. Vi hoppas kunna lämna besked om vilken potential som finns i början på 2021, säger Pierre Heeroma.

I orten som går över 1 000 meter under markytan (1 375 är djupet under nollpunkten vid Kiirunavaaras gamla topp) är

det 25 grader varmt och fuktigt som i en regnskog. Värmen sti-ger ju djupare man kommer i berget, och värmen från maski-nerna som arbetar gör sitt till. Betongsprutaren Joel Wahlberg på LKAB Berg & Betong sprider med säker hand betongen över det nakna berget i de senast drivna fem metrarna ort.

– Det är intressant att vara här när man tänker på vad det betyder. Det är lite ovanligt jämfört med andra ställen, säger han.

Sprutbilschauffören Emil Flygare kör åt Kauppis entre-prenad. Han levererar betong-blandningen och håller kontakt med Joel via radio under arbetet.

– Vi har ett bra samspel mel-lan oss entreprenörer, LKAB Berg & Betong och LKAB. Jag har jobbat tio år med det här och är ju runt överallt, det är min vardag, jag tänker kanske

inte så mycket på det där med framtiden. Fast nu när jag tän-ker efter... Jag har ju varit med och gjutit det nya stadshuset också!

Det skjuts en salva varje natt. Sen sker lastning, skrotning, betongsprutning, rensning,

Emil Flygare ser till att Joel Wahlberg får rätt blandning på betongen.

bultning, utsättning, borrning och slutligen laddning av en ny salva i tät följd. På det sättet drivs orten allt längre norrut cirka fem meter om dagen. Närmare och närmare svaret på den där gåtan.

ANDERS LINDBERG

Joel Wahlgren gillar jobbet i orten, trots värmen. ”Det går ett i ett, varje dag i högt tempo.”

Betong blandad med stålfiber sprutas på väggar och tak som en del av bergförstärkningen i undersökningsorten.

Pierre Heeroma, direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling:

Den stora frågan just nu är om malmfyndigheten i Kiruna är slut, hur ligger det till?– Det vet vi inte än. Det vi kunde konstatera i höstas var att den inte fortsätter som vi tidigare trott. Vi har bevis på att den fortsätter mot norr under dagens huvudnivå. Hur stor fyndigheten är under huvudnivån ska vi undersöka under de kommande åren.

Vad visar undersökningarna så här långt?– Ifjol inledde vi en del geofy-siska mätningar som indike-rar att vi har ett antal lovande strukturer att undersöka mel-lan Kiirunavaara och Luossa-vaara. Vi har kommit igång ordentligt med ortdrivning norrut och vi kommer att vara i läge för att börja borra mot

Allvarligt talat – är Kirunas malmfyndighet slut?djupet efter sommaren. Vi har även startat borrningar för att öka kännedomsgraden av mineraltillgångarna under den befintliga huvudnivån. Denna aktivitet kombinerad med SUM är högt prioriterad då den inom några år kan ge oss en förlängd livslängd på gruvan och ge prospektering-en extra tid för sina fortsatta undersökningar norrut.

Vad tror du om Kirunas fram-tid? Behöver samhällsborna vara oroliga?– Nej, jag tycker inte att man ska vara orolig. Vi har precis inlett våra undersökningar och jag tycker att det finns goda indikationer på att vi ska kunna förlänga gruvans livslängd.

Vad skulle du vilja säga till LKAB-anställda som funde-rar över framtiden och deras arbeten?

– Att det ser bra ut. Vi har ett spännande läge och vi kan tillsammans se till att vi hittar fortsättningen på fyndigheten. Vi har några spännande år framför oss.

JOHANNA FOGMAN

Pierre Heeroma, direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling


FOTO: ANDERS LINDBERGFOTO: FREDRIC ALM


12 LKAB-BLADET #1 2019

SAMTALET:

Namn: Georgeta Pop. Ålder: 42 år. Titel: Underhållsledare i anrikningsverket i Svappavaara. Bor: Svappavaara. Utbildning: Ingenjör inom träindustrin. Bästa egenskap: Envis och glad. Sämsta egenskap: Envis. Senast lästa bok: Svartvintern av Marianne Cedervall. Intressen: Baka tårtor, läsa deckarböcker, sticka & shoppa (jag saknar affärerna från min hemstad)

Vi kan hjälpa till att skapa bättre och

tryggare arbets platser.

FOTO: KAJSA LINDMARK

KAJSA LINDMARK

ANSVAR

1 Hur började din resa inom LKAB?

– Ursprungligen är jag från Rumänien, jag jobbade som in-genjör inom träindustrin på en virkesfabrik. När jag kom till Sverige ville jag jobba och fick börja göra praktik på LKAB i Svappavaara. Jag blev jätteglad, alla är så vänliga och jag fick ett så bra bemötande. Efter sex månader som praktikant fick jag plats på smörjavdelningen som vikarie. 2014 fick jag tjäns-ten som maskininspektör på anrikningen. Då blev jag även vald som skyddsombud. Det är två roller som går bra ihop. Som maskininspektör kollar man att allt funkar som det ska i verket, samtidigt kollar man på säkerhet. Den 1 januari i år blev jag underhållsledare i anrikningsverket.

2 Vad var det som fick dig att vilja bli skydds-

ombud?– Jag jobbade i Rumänien som jag sa tidigare och där är inte säkerheten på första plats. Här känns det som att den är det. Jag kände att jag kunde hjälpa till och jag blev så glad av att

kunna göra det. Det känns bra. Vi kan hjälpa till att skapa bättre och tryggare arbetsplat-ser.

3 Vad kan stå på agendan för ett skyddsombud?

– Skyddsombud är med och gör skyddsronder, riskanalyser och riskbedömningar både övergripande och för speciella arbetsgrupper. Om det finns riskfyllda arbetsmoment gör man även en fördjupande risk-bedömning. Man tittar på vad man kan göra för att minska riskerna. Chefen, ett skyddsom-bud och alla som är inblandade i jobbet är med vid riskbedöm-ningen. Skyddsombudet kan även kallas till utredningar av tillbud eller olycksfall.

4 Vad är det svåraste med uppdraget?

– Att hitta rätt verktyg för att kunna hjälpa till. Det är inte alltid lätt att prata med männ-iskor, men man måste göra det. Man måste kommunicera med alla. När vi har stopp i verket gör vi skyddsronder, vi går igenom skyddsutrustning bland annat. Vissa menar att de

”ska bara” och tycker att vi är poliser. Vi vill bara att alla ska vara oskadda när de åker hem från jobbet.

5 Var hittar man alla riskbe-dömningar?

– Alla nya på en arbetsplats följer med någon som vet vilka risker som finns, det är viktigt. Vill du läsa riskbedömningarna hittar du dem om du söker på Arena.

6 Vem ska bli skyddsombud tycker du?

– Den som har vilja att göra nya saker, att anta utmaningar. Det finns bra utbildningar man kan gå. Det är en viktig roll och vi behöver ha fler skyddsombud i LKAB. Alla som vill vara med att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö kan bli skyddsom-bud. Från 1 januari 2019 blev jag underhållsledare i anrik-ningsverket och då slutade jag vara skyddsombud eftersom jag bytte fack. För ett tag i alla fall. Intresset för att vara skydds-ombud finns fortfarande.

SKYDDSOMBUDET ÄR MED OCH SKAPAR TRYGGARE

ARBETSPLATSERSVAPPAVAARA. Hon flyttade från Rumänien till Sverige för nio år sedan.

Viljan att bidra till en bättre och säkrare arbetsmiljö blev stark då Georgeta upplevde att hon kunde vara med och påverka sin egen och

andras arbetsmiljö på LKAB.

Vill du lyssna på intervjun finner du den

under Division Södra på Arena.

LKAB-BLADET #1 2019 13


FOTO: ÅSA HAAPASAARI

FOTO: ÅSA HAAPASAARI

Upp- och nedgångar i arbetsmiljönLKAB. När arbetsmiljöåret 2018 sammanställs ligger koncer-nen som helhet på samma nivå i olycksfallsfrekvensen som året innan. Antalet olycksfall med frånvaro har minskat i Division Norra och Division Specialprodukter medan Divi-sion Södra har sett en ökning.

Koncernens olycksfallsfrekvens var 8,9. Siffran motsvarar antal olycksfall med frånvaro per en miljon arbetade timmar. Division Södra, där Malmberget och Svappvaara ingår, hade en frekvens på 16,1.

– Vi har inte haft ett lysande år i Division Södra. Vi ser att antalet olycksfall med frånvaro ökat. Det som överskuggade andra halvåret var den tragiska dödsolyckan i Svappavaara, säger Solveig Danskog, tillför-ordnad KMA-chef för Division Södra.

Du blir aldrig färdig med arbetsmiljöarbetet. Det är en fråga som ständigt måste vara på agendan”, säger Solveig Danskog.

Trenden 2018 är att det är färre allvarliga händelser och olycksfall”, säger Johanna Nordin.

Dödsolyckan har lett till ett systematiskt arbete med inspektion av tillträdesvägar i hela koncernen.

– Vi ska säkerställa att an-läggningarna inte har brister, det gäller all utrustning vi jobbar med, inte bara gångvä-gar. Säkerhetskulturarbetet är också viktigt. Hellre får en sak ta lite längre tid än att vi genar i kurvor, säger Solveig Danskog.

Johanna Nordin, KMA-chef för Division Norra, pekar också på vikten av säkerhetskultur-arbetet och den utbildning i säkerhetskultur som alla med-arbetare ska gå.

– I Division Norra leds ut-bildningen av chefer på LKAB. Ansvaret för arbetsmiljön blir väldigt tydligt på det sättet, säger Johanna Nordin.

I den norra divisionen gick olycksfallsfrekvensen ner från 12 till 7,8 under 2018.

– Det är ännu för tidigt att säga att vi har en bestående skillnad men det är positivt att det går åt rätt håll, säger Johanna Nordin.

Parallellt med fokus på anlägg-ningssäkerhet och säkerhets-kultur ska alla verksamheter även fortsättningsvis genomfö-ra en årlig psykosocial skydds-rond samt sätta upp normer och spelregler.

ÅSA HAAPASAARI

”

”

rätt personer på rätt plats, med rätt värderingar.

Skiftlaget på tillredningen är ett sammansvetsat gäng som har en lång gemensam erfaren-het och där alla gör sitt yttersta för att arbetet ska flyta på bra. De är överens om att de goda resultaten beror på flera fakto-rer. Efter organisationsföränd-ringen är det tydligt vem som ska göra vad och de har tydliga mål. Alla enhetsoperationerna i salvcykeln och stödfunktio-ner runt omkring, exempelvis underhåll och media, som de är beroende av, har fungerat bra.

Produktivitet och arbetsmiljö går hand i hand och det som genomsyrar allt är ordning och reda.

– Utöver mjuka värden har vi fokuserat på att jobba mer strukturerat och systematiskt och kommit långt, men det finns ännu mycket kvar att göra, framförallt på arbetsmil-jösidan, säger Patrik Johansson.

ANN-MARIE MÄKIENGAGERAD

MALMBERGET. Efter en organisa-tionsförändring och hårt jobb med de mjuka värdena har tillredningen gjort en föränd-ringsresa.

– Från november till januari har tillredningen gjort ett kanonresultat på 344 ortmeter över plan, säger Patrik Johansson, sektionschef södra gruva anläggning.

En övergripande organisations-förändring av hela gruvan har genomförts, med störst för-ändringar i SGA – södra gruva anläggning. Organisations-förändringen pågick under våren 2018 då bland annat nya produktionschefer tillsattes på bergförstärkning och tillred-ning och betongsprutningen MBL-förhandlades och lades över till LKAB Berg och Betong som tog över i oktober. Förändringarna har gjort att produktiviteten

Tillredningen har gjort en förändringsresa

höjts och verksamheten har blivit effektivare.

– Det var en turbulent tid med stor osäkerhet bland personalen under våren. Under hösten har vi jobbat mycket med mjuka frågor och en nyck-el till den positiva förändringen var jobbet vi gjorde med ”Från bra till bäst” då vi diskuterade mycket kring tydliga normer och spelregler. Då jobbade vi i grupper och mixade personal från olika arbetsgrupper, vilket var väldigt givande, säger Patrik Johansson.

Under organisationsföränd-ringen var det viktigt att få in

Patrik Johansson, sektionschef SGA

Skiftlaget på tillredningen. Från vänster: Krister Taivalsaari, Joakim Douhan, Victor Wennström, Fredrik Almespång, Johan Eriksson, Peter Engström, Per Öjemalm, Niklas Johansson och Stefan Landström. FOTO: ANNMARIE MÄKI

FOTO: ANNMARIE MÄKI

Statistiken visar på olycksfall med frånvaro i LKABkoncernen under åren fram till 2018.


Krafttag för minskad vattenförbrukningKIRUNA. Vattnet i LKAB:s pro-duktionskedja cirkulerar i ett komplext system. Via sand- och klarningsmagasin återförs det renade vattnet till föräd-lingsverken. Förändrade vä-derförhållanden har medfört att tillgänglig vattenmängd i dammarna i Kiruna närmar sig ett kritiskt läge. Verksper-sonalen tar nu krafttag för att minska vattenförbrukningen.

I mitten av 1970-talet anlades två dammkonstruktioner väster om Kiirunavaara, ett sand- och ett klarningsmagasin. Vattnet som pumpas upp från gruvan och processvattnet från verken passerar genom magasinen, klarnas och återförs till verken för att där användas på nytt.

Miljötillstånd och tydliga regel-verk styr nivåer och eventuella utsläpp till intilliggande vat-tendrag.

Kiruna är den enda av LKAB:s verksamhetsorter som inte har någon tillförsel från externa vattendrag. Därför får variatio-ner i nederbörd och förändrade väderförhållanden extra stor påverkan. Över året är vatten-balansen positiv, men den torra sommaren och hösten resulte-rade i onormalt låga nivåer i magasinen.

– Vädret är annorlunda och det är verkligen inte till LKAB:s fördel. Vi på driften följer väderprognoserna noga. Nu hoppas vi på mer snö, för utan snön som skyddande

täcke fryser en del av vattnet i sanden, vilket minskar nivån ytterligare, säger Cecilia Olofs-son, beredare som arbetar med drift och tillsyn av dammarna i Division Norra.

– Driftspersonalen gör täta ronderingar och har stenkoll på nivåerna i dammarna. Vi har även bildat en vattengrupp med representanter från olika verksamheter där vi regelbun-det informerar och tillsammans resonerar om åtgärder, säger Fredrik Funck, driftsledare.

Anrikningen är den del i för-ädlingsprocessen som kräver mest vatten. Sedan i höstas är vattenförbrukningen en stående punkt på de dagliga morgonmötena på KA1/KA2. Minskad vattenförbrukning i förädlingsverken är första ste-get för att bibehålla en hållbar nivå i magasinen.

– Vi försöker återcirku-lera det mesta av vattnet och minska på spolningarna som går direkt till sandmagasinet. Vattensystemet är samman-kopplat mellan alla verk och det är viktigt att alla hjälps åt för att spara vatten, säger Lars Esberg, processingenjör på anrikningen i Division Norra.

Med gemensamma krafter har sovrings-, anriknings- och pel-letsverken nästan halverat sin vattenförbrukning.

– Personalen gör ett fantas-tiskt arbete. Långsiktigt behövs strategiska insatser för dam-marna och en ny syn på vår vat-tenanvändning. Det arbetet har påbörjats, säger Jan Carlsten, förädlingschef i Kiruna och an-läggningsägare för dammarna.

TINA BENSON

Fredrik Funck och Cecilia Olofsson kontrollerar sand och klarningsmagasinen väster om Kiirunavaara. FOTO: TINA BENSON

LKAB söker nytt undersöknings- tillstånd vid Luossavaara

Området sträcker sig väster om Luossavaara från Luossajärvi till Nukutusjärvi.

KIRUNA. I samband med LKAB:s undersökningar av fyndigheterna i Kiruna an-söks nu om ett nytt tillstånd väster om Luossavaara. Syftet är att få en bättre hel-hetsbild av mineralisering-arna norr om den befintliga malmkroppen.

LKAB har sedan tidigare en rad undersökningstillstånd runt den befintliga gruvan i Kiruna. Det nu sökta området angränsar också till den så kallade bearbetningskonces-sionen för den kända järn-malmen, alltså det område där LKAB har rätt att bryta.

Sedan tidigare pågår under-sökningar både under jord, där en ny undersökningsort drivs norrut, och ovan jord, där såväl flygmätningar som efterforskning med hjälp av

elektricitet har genomförts.Området, som i ansökan

benämns Luossavaara nr 1, är cirka 50 hektar och sträcker

sig från Luossajärvi på Luossa vaaras västra sida ned till Nukutusjärvi.

ANDERS LINDBERG

Tre tips på hur du kan spara vatten i förädlingsverken: • Återcirkulera vattnet i varje verk.• Behålla vattnet i systemet vid

verks och sektionsstopp.• Minska ineffektiv vatten

spolning som går till avfalls rännor.


Tydlig kommunikation och gemensam samsyn driver projektet framåtKIRUNA. Sovringsverket i Kiruna är kuggen mellan gruva och verk och är i gång dygnet runt, året runt. Samtidigt pågår just nu byten av långlinje-bandgångar, ett projekt som beräknas vara avslutat 2020. Tydliga roller, regelbunden kommunikation och en gemen-sam samsyn är viktigt för att verket och projektet ska fung-era sida vid sida.

– Alla i sovringen vet att vi får en säkrare arbetsmiljö när vi är i mål. Då finns det också en förståelse för att det är stökigt under projekttiden, säger Roger Töyrä, kontrollrumsoperatör och skyddsombud.

Egon Rova, byggledare, sitter som spindeln i nätet mellan entreprenörer och sovringsver-kets personal. Det är Egon som kontaktas om det exempelvis ska göras underhåll inom en-treprenörens arbetsområde, om material måste flyttas eller om fordon står i vägen för den dag-liga driften. Tydliga kontaktvä-gar skapar trygghet.

– Det är mycket som ska samordnas för att få ett sådant här komplicerat projekt att rulla. När vi har ett gemensamt uppdrag där alla har väldefinie-rade roller och tar ansvar, då jobbar vi konstruktivt, säger Egon Rova.

Projektet har också ett bestäl-larombud från verksamheten. Stig Drugge är med på projekt- och projekteringsmöten och hans roll kan beskrivas som länken mellan projektet och sovringsverkets driftorganisa-tion.

– Jag förankrar projektets lösningsförslag med berörda medarbetare och förmedlar in-formation mellan rätt personer. Ibland blir det kompromisser men då vet jag varför lösningen ser ut som den gör, säger Stig

LKAB:s sovringsverk i Kiruna uppfördes 1957 och är Kirunas äldsta verk.I sovringsverket siktas, krossas och separeras råmalm för att höja järnhalten och få fram rågods i rätt storlek för anrikningsverken i Kiruna och Svappavaara. Sovringsprocessen utförs i finkrossverk och styckemalverk. Mellan dessa två byggnader transporteras malmen i två långlinjebandgångar med fyra transportörer i respektive bandgång. All råmalm från Kirunagruvan transporteras i dessa bandgångar

Drugge, processingenjör och beställarombud i projek-tet.

Under åren på LKAB har Roger Töyrä, Egon Rova och Stig Drugge byggt mycket kompetens och insikter som de generöst delar med sig av.

– Det är värdefullt att ha med så erfarna personer i projektet. De känner till allt som är värt att veta om sovringsverket. Att de har ett stort engagemang

Bakom Stig Drugge, Roger Töyrä och Egon Rova syns den nyaste bandgången.

vilket gör att störningar får stor påverkan på LKAB:s produktion.

På grund av stora rostangrepp på bandgångarna togs investeringsbeslut om att ersätta dem, ett arbete som påbörjades 2015. Just nu pågår bytet av den andra bandgången samtidigt som ny gråbergsutfrakt byggs. Projektet med bandgångarna leds av Johan Wiman och beräknas vara avslutat 2020.

I sovringsverket arbetar 82 personer, verkschef är Stefan Tano.

går inte att ta miste på, det spiller över på alla andra

och gör det lätt att job-ba, säger Johan Wiman, projektledare.

– Det är klart att jag vill vara delaktig. Det

är ju min arbetsplats det handlar om. Vi kan inte

vänta på att projektet blir klart och sen utvärdera, utan vi måste jobba tillsammans från start. Tät dialog och samarbets-förmåga, då kommer vi framåt, säger Stig Drugge. TINA BENSON

”Vi ska utvecklas tillsammans och som individer”MALMBERGET. Avdelningschefen för förädlingen i Malmberget, Anders Henriks son, tar pen-sion 1 april. Monika Sammelin blir hans efterträdare.

– Det är otroligt spännande och roligt att få jobba i en sådan här stor organisation, säger Monika Sammelin.

Hon är för närvarande sek-tionschef för gruvnära prospek-tering i LKAB.

– Jag brinner för ledar-skapsfrågor, den här tjänsten kommer att innebära att jag får vara med att utveckla andras ledarskap, men också mitt eget, säger Monika Sammelin.

Det finns redan ett stort fokus på arbetsmiljö och säker-

het inom Division Södra men den positiva trendkurvan vi kunde se tidigare har sedan några år planat ut.

– Arbetsmiljö och säkerhet står högst upp i priorite-ringslistan. Jag ser det som att säkerhetstänk är en färskvara. Vi måste få in det i vårt vardagliga arbete och se det som naturligt att ta hand om varandra, säger hon.

Mycket ska göras framöver som påverkar produktionen i Malmberget, totalprövning av tillstånd och stora utvecklings-frågor inom HYBRIT som några exempel.

– Jag tycker att det är spän-

nande att titta på processer och mycket för mig blir att titta på helheten och se på hur flödet ser ut så att vi får max ut av hela linjen. Vi ska samverka

och förstå var vi befinner oss i värdekedjan, vem som är min kund. Jag kommer att jobba med att vi både ska utvecklas tillsammans och som

individer. Det är viktigt att vi har en positiv anda i

vårt arbetssätt, har roligt på jobbet samtidigt som vi jobbar effektivt. Det går hand i hand, inget utesluter det andra, säger Monika Sammelin.

KAJSA LINDMARK

Monika Sammelin blir ny chef för förädlingen i Malmberget. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON

ENGAGERAD

FOTO: TINA BENSON

ANSVAR


Rekordår för produktionen

Ett annat moment som orsakar störningar är slagg (påbyggnader) som täpper igen pelletsmaskinen vid hög och stabil drift. Genom att sys-tematiskt skjuta bort påbygg-naderna med en industrikanon som avlossar cirka 300 – 400 skott en gång i veckan, kan produktionen rulla på.

– En utveckling av industrikanonen har skett för att underlätta detta arbete som är tungt och utförs i en mycket varm miljö. Förbättringarna har medfört att arbetsmomentet är lättare att genomföra och med en högre precision, säger Helena Ojanlatva.

KK4 har idag sex rullkretsar som måste stop-pas några gånger per år för underhållsarbeten. Genom att kombinera avställningar med inpla-nerade dygnsstopp och FU-stopp, uppnås en så hög och jämn produktionstakt som möjligt.

– Vi har goda förutsättningar för att leverera bra och nå de mål som är uppsatta. Januari i år har inletts bra, vi har haft en tillgänglighet på 98 procent, säger Kristian Suup.

Även i KA3 ligger fokus på ständiga förbätt-ringar och att hålla en dialog med alla parter. Att matcha underhåll mot den ständigt ökade produktionstakten är en utmaning.

– Vi har jobbat mot målen och minskat störningsbilden, det är tredje året i rad som vi har lyckats öka produktvolymen, säger Roger Marjavaara, underhållsingenjör norra förädling, KA3/KK4.

– Nu gäller det att driva utvecklingen framåt och spänna bågen. En av nyckelfaktorerna är att fortsatt förbättra samverkan mellan drift och underhåll, säger Simon Töyrä, processingenjör norra förädling, KA3/KK4.

JOHANNA FOGMAN

KIRUNA. År 2018 gick till historien som det bästa produktionsåret hittills i KA3/KK4. Det skedde genom målmedvetenhet, lagarbete och med fokus på störningar.

– Vår prioritet ligger nu på en bra arbetsmiljö, med en hög och stabil produktion, säger Helena Ojanlatva, sektionschef norra förädling, KA3/KK4.

Året började tufft. Ett slitet grateband i KK4 orsa-kade konsekvenser i alla följande led.

– Personalen fick hantera spill under dygnets alla timmar. Det krävdes en hel del kraft av alla för att hantera det, säger Helena Ojanlatva.

Sedan kom det stora haveriet. Gratebandet gick sönder just innan planerat FU-stopp och medförde ett förlängt stopp och ökade kostna-der.

– Det finns över 10 000 objekt i ett pellets-verk, då gäller det att ha koll på alla detaljer. Allt hänger på drift och underhåll. Vi måste öka tempot, inte för fort men ändå med en rimlig

I Malmberget:

! Nytt årsrekord för pellets, 7 227 kton, 23 kton mer än det tidigare rekordet från 2017.

! Nytt årsrekord för MAC, 372 kton, 47 kton mer än det tidigare rekordet från 2008.

! Nytt månadsrekord totalt för pellets i december, 688 kton, 3 kton mer än det tidigare rekordet från augusti 2018.

! Nytt årsrekord pellets MK3, 3618 kton, 10 kton mer än det tidigare rekordet från 2017.

”En stor eloge till alla i gruvan och i förädlingen som möjliggjort produk

tionsresultaten.”Anders Henriksson,

förädlingschef i Malmberget

I Kiruna:

Sovringsverket, SAK total färdig produkt (FP)2018: 14 896 kton (14 699)

SAK Pellets2018: 13 999 kton (13 989)

KK42018: 5 611 kton (5 221, OBS! År 2016)(Inom parantes anges resultatet för 2017 om inget annat anges.)

”Ett fint resultat volymmässigt, som inte hade kunnat förverkligas utan att hela kedjan hänger ihop. Ett stort tack till alla inblandade organisationer som har bidragit.” Jan Carlsten, förädlingschef i Kiruna

Joakim Sörensen, operatör, ger en kort lägesrapport till Simon Töyrä och Kristian Suup i kontrollrummet på KK4.

FOTO: JOHANNA FOGMAN

Fler fina produktionsrekord under 2018:

FOTO: FREDRIC ALMVerken i Kiruna levererar rekord. KA3/KK4 gjorde sitt bästa produktionsår hittills under 2018.

KMR2018: 898 kton (710)

fart. Det kräver att alla samarbetar. Vi har bra förutsättningar då anrikning och pelletsverk har byggts ihop, och vi har ett gott samtalsklimat, säger Kristian Suup, underhållsingenjör norra förädling KA3/KK4.

En ny strategi togs fram gällande gratebandsby-tet. I kombination med en ökad produktionstakt och störningsbilden som har varit, kommer gratebandet bytas ut vart tredje år i stället för vart femte år.

– Vi ökar hela tiden produktionstakten, då ser vi också hur mycket störningar det blir. Det kommer att ge resultat framöver, säger Kristian Suup.

Ett annan stor utmaning är arbetsmiljön, fram-förallt i maskinhuset och utfrakten i KK4. I egen regi har mindre projekt såsom dysramper och försök med omdragning av DU-kanaler genom-förts. Projektledningen har initierat ett projekt där gruppen tillsammans med en projektledare ska se över vad som kan göras och i vilken ord-ning, för att få ett samlat grepp över aktiviteter.

NYTÄNKANDE


Bidra till Sovrat! Mejla: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

Tack:Ett stort tack till alla arbetskollegor för uppvaktningen med tårtor och present i samband med min pensionering.Kenneth Sundling

Ett stort tack till er alla för uppvaktningen på min 60års dag.Dick ”Svarvare” Johansson

Tack för all uppvaktning och presenter vid min pensionering.Roland Hugin

Det hände:23/1: LKAB på arbetsmarknadsmässa LARV, Luleå Tekniska Universitet2829/1: Future Mine and Mineral i Stockholm29/1: LKAB på arbetsmarknadsmässa Uniaden, Umeå universitet31/11/2: Mingelkväll och näringslivsgala i Kiruna13/2: Svemins arbetsmiljöseminarium i Luleå15/2: Delårsrapporten för fjärde kvartalet 2018 publiceras

Det händer:31/3: Års och hållbarhetsredovisningen publiceras31/3: Sista dag att nominera till LKAB:s kultur och idrottsstipendium25/4: Delårsrapporten för första kvartalet 2019 publiceras25/4: LKAB:s årsstämma i Luleå

Lediga jobb på LKAB:Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:http://www.lkab.com/sv/Karriar/

Produktionschef till gruvan, Kiruna.Underhållsingenjör, Kiruna.Produktionschef till laboratoriet, Malmberget.Kvalitetsingenjör, Malmberget. Marknadskommunikatör, Luleå.Semestervikarier till LKABkoncernen, Kiruna/Svappavaara/Malmberget.

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. nr2

Maritha Mossberg0970–766 44

Per Juntti0970–763 20

Johanna Fogman, redaktör0980–714 75

Kajsa Lindmark0970–767 78

Tina Benson0980–710 85

Erika Lindblad0980–712 41

Josefine Ejemalm0980–649 10

AnnMarieMäki0970–764 24

Åsa Haapasaari0980–648 43

AndersLindberg0980–783 55

Fredrik Björkenwall0980–715 44

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:





Utkommer 3/5 Manusstopp 23/4

Rickard Hannu satsar mot Dundret Runt KIRUNA. Rickard Hannu har bestämt sig, i april ska han ta sig an Dundret Runt – i bättre form än någonsin förut. Många träningstimmar kommer att passera innan han står på startlinjen den 6 april.

I oktober gick startskottet för LKAB:s och Char-lotte Kallas gemensamma satsning mot Dundret Runt och månaden inleddes med en grundträ-ningsperiod – med särskilt fokus på kondition. Efterföljande månader har bland annat mål och motivation, vallning, utrustning och teknik stått i centrum.

– De senaste åren har det blivit mer och mer längdåkning, framförallt klassisk skidåkning. Jag tycker det är en rolig träningsform och såg det här som en chans att åka ännu mer skidor men framförallt som en chans att vässa formen. Det blir på sätt och vis en anledning till att träna mer seriöst, säger Rickard Hannu, ekonom på LKAB i Kiruna som antagit Charlotte Kallas utmaning.

Enligt Charlotte Kallas upplägg ska deltagare träna tre pass per vecka. För Rickards del har det blivit fler pass än så.

– Jag snittar fyra till fem pass i veckan och det

har gått riktigt bra, jag känner att grundkondi-tionen och styrkan är betydligt bättre än förut. Nu handlar det om att få ihop ännu fler timmar i skidspåret, förbättra tekniken och tåligheten.

Sedan startskottet i oktober har efterföljande månader kantats av hård träning, fysiskt och psykiskt, i gymmet och i skidspåret. I snöfall, minusgrader och kärva skidspår har Rickard kämpat mot mjölksyran för att komma i sitt livs form inför vårens stora skidfest.

– Jag registrerar alla mina pass i en app som heter Endomondo. Där kan jag till exempel se distans, fart, tempo och pulskurvor från trä-ningspassen. Ett bra tecken på att det går åt rätt håll är att jag kan ha en lägre puls än tidigare vid samma tempo i träningen. Jag ser även att min vilopuls mellan passen har sjunkit sedan jag inledde satsningen.

Men satsningen mot Dundret Runt har bidragit till fler positiva effekter än så. På löpbandet springer Rickard både snabbare, lättare och med mindre ansträngning. Dessutom har vikterna i de klassiska styrkeövningarna som bänkpress successivt ökats.

– Jag märker att jag orkar betydligt mer. Nästa månad, som är sista chansen att vässa

formen, väntar ett riktigt eldprov. Rickard åker på träningsläger till finska Levi och planerar för två pass per dag i hela tre dagar. Det ska göra honom härdad och rustad inför urladdningen på Dundret.

– Planen är att åka skidor på förmiddagarna, omkring fem mil, och köra löpning eller styrke-pass på eftermiddagarna, säger Rickard Hannu.

JOSEFINE EJEMALM

Kort om Rickard Yrke: Ekonom på LKAB i Kiruna. Träningsbakgrund: Tränat lagidrott sedan barnsben men har på senare år växlat över mer till individuell träning så som löpning, längdskidåkning och gymträning. Tränar regelbundet men hoppas på en ny lägstanivå med stöd från världens bästa skidåkerska. Önskad position april 2019: Hoppas kunna ta sig över mållinjen på omkring fyra timmar. Tekniken ska sitta och flåset ska inte sätta stopp för att nå fyratimmarsmålet. Bästa träningstips: ”Hitta en träningskompis som pushar dig. Det är så mycket svårare att hoppa över ett pass om man vet att man har en kamrat som väntar på dig”.

NARVIK. Klokken 20:45 søndan 10.2.19 gikk Frontier Brilliance fra kai 7 med en last på

150 000 tonn KPBO. Dette er første skipet av denne stør-relse, over 100 000 dwt, som er ferdiglastet i kai 7.

– Arbeidet med å få kai 7 ferdig til normal drift har gått bra den seneste tiden og vi er kommet et godt stykke på vei mot full drift i kaien. I inneværende uke blir det gjennomgang av erfa-ringer og sjekk i anlegget før vi tar fatt på ny i kai 7, sier Jacob Steinmo, VD for LKAB Norge.

JOHANNA FOGMAN

Første Cap-Size båt ferdiglastet i kai 7

På vei mot full drift i Kai 7.FOTO: JOSEFINE EJEMALM

FOTO: JOHANNA FOGMAN

FÖRÄDLINGSVERK

KIRUNA, TUSEN TON 2019 ............... 2018

PELLETSVERK KK2 ....................... 273 ............... 353

PELLETSVERK KK3 ........................ 436 ............... 427

PELLETSVERK KK4 ....................... 553 ............... 531

ANRIKNINGSVERK SPECIAL ...... 77 ............... 84

FÖRÄDLINGSVERK

MALMBERGET, TUSEN TON 2019...... 2018

PELLETSVERK BUV................................ 314...... 296

PELLETSVERK MK3 ............................... 315...... 325

ANRIKNINGSVERK ANR ..................... 179...... 178

SBV (MHF)................................................ 0...... 0

SVAPPAVAAARA, TUSEN TON

PELLETSVERK SK.........................................0...... 307

PRODUKTKVALITETLEVERANSER

KVALITETSMÅL 96%

ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNENAntal olyckor med frånvaro.

ARBETSMILJÖ | KVALITET | PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktionavser moderbolag och anslutna dotterbolag

90,8%

KOMMENTARER21 januari - 3 februari1. KC211 akutrep., B11 akutrep., fullt framåt.2. Rep./kyla.3. Låga sliglagernivåer, verkstopp på grund av 31DC001.4. Låga sliglagernivåer.5. Uppstartsproblem efter underhållsstopp, problem med inlastningsficka.

ACKUMULERAT-januari 2018 .....................88,7%

KOMMENTARER

1. Störningar bergspel samt många stopp i anläggningarna på grund av skrot.2. UH, planerad uppstart 9 februari.3. Ingen produktion.4. Godsbrist, problem med frysningar, prio MAF.5. Godsbrist, problem med frysningar, prio MAF.

NORRA, TUSEN TON

RÅMALM ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . -230,0

SPECIALPRODUKTER (KMR) .. -1,3

PELLETSVERK KK2 .... . . . . -37,9

PELLETSVERK KK3 ...... . . . . -13,8

PELLETSVERK KK4 ...... . . . . . 11,7

PELLETSVERK SK ...... . . . . . . -61,6

NARVIK LULEÅ TOTALT

LEVERANSER, TUSEN TON

2019 2018

KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA

RÅMALM, TUSEN TON

2019 2018

779

533

SÖDRA, TUSEN TON

RÅMALM................................... -62,8

FINES (MAF) ................................. 1,5

SPECIALPRODUKTER (MAC). -0,0

HEMATITFINES (MHF) ............ -0,0

PELLETSVERK BUV............... -15,4

PELLETSVERK MK3 .............. -15,9

1 69

7

1 59

0

653

668

2 35

1

2 25

8

1 31

4

1 28

2

JANUARI2019

2 33

9 2 73

0

3 2019

72018

STATISTIKEN AVSER PERIODEN 1 JANUARI - 31 JANUARI 2019

1

2

5

4

3

1

2

3

4

5

Documents

ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR · snabbare service för både medarbetare och chefer. Telefontider till HR Shared services: • Måndag, tisdag och torsdag: 09.3011.00 och 13.0015.00