1

ENERGIPLAN

KARLSTADS KOMMUN

2006 – 2010

www.karlstad.se

2

”Solen som kommunens symbol är ledstjärnan för den framtida energiförsörjningen baserad på förnyelsebara källor. Kommunens agerande skall

präglas av det goda föredömet, som resurshushållare”.

Vision för Karlstads kommuns energiförsörjning Vision för Karlstads energiförsörjning Visionen vilar på två ben, förnyelsebara energikällor och effektivare energianvändning. De förnyelsebara energikällorna biobränsle, vattenkraft, och vindkraft bygger på kretslopp som skapas i naturen med hjälp av energi från solen. Karlstads kommuns symbol, solen, är en bra symbol för energivisionen. Visionen för Karlstads energiförsörjning antogs av kommunstyrelsen den 18 maj 1998. Visionen innebär att:

• solen ska ha en framträdande plats för energiförsörjningen i kommunen • Karlstads kommun skall i sin energianvändning utvecklas till en fossilbränslefri kommun • resurs- och energieffektivitet skall prägla energiområdet i allt från råvara, produktion, användning till slutprodukt i kommunen

• kommuninvånarna och företag i kommunen skall medverka till att vi i Karlstad tillhör de ledande kommunerna i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle

3

Bakgrund Energiplan 2006-2010 tar vid där den förra energiplanen slutar. Den förra gällde mellan 2000-2005 och antogs 2001 i kommunfullmäktige. I bilaga 1 utvärderas energiplanen mer ingående. Energiplanen 2006 innehåller vision, mål, kommunala styrmedel, målbeskrivningar, handlingsplaner, nyckeltal, omvärldsanalys, utvärdering av förra energiplanen med mera. För en mer ingående beskrivning av energisituationen i Karlstad som geografiskt område, se tidigare energiplan. Målen för energiplanen delas upp i externa och interna mål. De externa målen berör hur kommunen agerar i energifrågor. De anger hur kommunen vill och kan använda de styrmedel den har för att främja en hållbar utveckling mot den goda gröna staden. Interna mål gäller för kommunen som organisation, det vill säga alla förvaltningar och bolag. Här där kommunen själv är ägare och verksamhetsutövare ställs konkreta delmål upp på väg mot det övergripande målet; ett resurseffektivt och förnyelsebart energianvändande. Varje förvaltning ska i så stor utsträckning som möjligt leva upp till målen, men det totala målet ska räknas på hela kommunens verksamhet. Måluppfyllelse ska redovisas varje år i miljöredovisning eller liknande dokument. I bilaga 2 presenteras en omvärldsanalys av Karlstad och energifrågorna. Mål för Karlstads energianvändning: • effektivare energianvändning • mer förnyelsebar energianvändning Det övergripande målet för kommunens energianvändning är som visionen anger effektivisering och förnyelsebara energikällor. För att nå målet ska kommunen använda de styrmedel den har till sitt förfogande. Här följer en redogörelse av de styrmedel som kommunen ska använda för att styra mot vision och mål.

Fjärrvärmeutbyggnad:

• Karlstads Energi AB ska bygga ut fjärrvärmen 2006 Ö. Färjestad och Romstad 2007 Råtorp och Bellevue 2008 Kroppkärr och Älvåker 2009 Lorensberg 2010 Gustavsberg och Hagalund

• kommunen ska utreda förutsättningar för att fler orter i kommunen får fjärrvärme eller närvärme. I de fall där det är möjligt bör kommunen stötta sådana projekt

4

Kommentar första punkten: I augusti 2005 presenterades Karlstads Energi ABs utbyggnadsplaner för 2006-2010. Utbyggnaden kommer att ersätta främst eldningsolja men även en del vattenburen el. Eldningsoljan beräknas minska med 5 680 m3 (56 800 MWh) och elenergin med 14 300 MWh i fastighetsbeståndet. Enligt SCB (statistiska central byrån) motsvarar detta ca 20 % av Karlstads eldningsolja. Karlstads Energi AB är ansvarig. Kommentar andra punkten: Orter som kan komma ifråga är Skattkärr, Väse och Vålberg. Kommunen ser gärna privata initiativ liknande det i Molkom på fler orter. Ett sätt för kommunen att stötta fjärrvärme- och närvärmeprojekt är genom upphandling av värme i kommunala fastigheter, ett annat är genom KLIMP-ansökningar (klimatinvesteringsprogram) eller liknande. Förutsättningar att använda spillvärme bör ses över. Karlstads Energi prioriterar för närvarande inte en utbyggnad utanför tätorten men kan vara en finansiär av värmekartläggningar i mindre orter. Karlstads Energi, tekniska-, fastighets- och miljönämnden ansvarar. Bygglov, tillstånd och fysisk planering:

• fysisk planering och tillståndsgivning ska bli ett aktivt instrument för att få ett energieffektivare samhälle

Kommentarer: En ny PBL (plan- och bygglag) håller på att tas fram. Den kommer troligen att träda i kraft under 2007. Den nya PBL kommer att definiera begreppet hållbar utveckling och samordnas mer med miljöbalken. För planer föreslås att genomförandebeskrivningen inte bara ska redovisa åtgärderna utan även konsekvenserna. Ändring i PBL innebär en förändrad bygglovsprocess, vilket innebär att även projekteringen skall beaktas i processen. De föreslagna ändringarna kommer att ge kommunen större möjlighet att påverka nybyggen och fysisk planering. När den nya lagen börjar gälla ska kommunen aktivt agera för att utnyttja detta styrmedel. Byggnadsnämnden är ansvarig. Tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken:

• kommunen bör ställa krav på energieffektivitet och val av energikällor vid tillståndsgivning enligt miljöbalken

Kommentar: Miljöbalken ger möjlighet att ställa krav på energieffektivitet och förnyelsebara energikällor. Miljöförvaltningen bedriver tillsyn av olika verksamheter enligt miljöbalken. Se bilaga 2 för utförligare beskrivning. Miljönämnden är ansvarig. Markupplåtelse:

5

• kommunen ska ställa krav på energieffektivitet och fjärrvärme eller annan miljömässig uppvärmning vid markupplåtelse

Kommentarer: I de köpeavtal som kommunen skriver med fastighetsägare avseende byggnation av småhus ställs idag krav på att de inte ska använda direktverkande el. Med byggherrar/exploatörer ställs det krav på att de skall ansluta sig till befintligt fjärrvärmesystem om det finns utbyggt i området vilket det vanligtvis är. Ansvarig är fastighetsnämnden. Bidrag:

• kommunen ska ställa krav på energieffektivitet och val av energikälla vid driftsbidrag till lokaler i föreningslivet

Kommentarer: Kultur- och fritidsförvaltningen delar ut driftsbidrag till ett antal sport-, fritids- och kulturföreningar som har egna lokaler. Många av lokalerna har elvärme som tar en stor del av föreningarnas budget. Genom att inventera och se över möjligheten till effektivisering och nya energikällor kan driftskostnaderna ofta sänkas. Bidragskriterierna till sport- och fritidsföreningar omarbetas under 2007. Då kan energiaspekter arbetas in i de nya kriterierna. Kulturföreningar är främst bygdegårdar. Eventuellt kommer en energiinventering genomföras i bygdegårdarna. Den nya lagen om energideklarationer för fastigheter bör användas vid bedömning av driftsbidrag från kommunen. Kultur- och fritidsnämnderna tillsammans med energirådgivningen på miljönämnden ansvarar för styrmedlet. Rådgivning:

• kommunen ska bedriva energirådgivningen i syfte att få en effektivare och mer miljöanpassad energianvändning i kommunen

• kommunen ska bedriva transportrådgivning i syfte att få så många som möjligt att medverka till miljöanpassade, säkra och energieffektiva kommunikationer i kommunen

• kommunen bör satsa på minst ett större projekt för att minska direktelanvändningen i småhus

Kommentar första punkten: Sedan 1998 bedriver kommunen energirådgivning i Rådrummet. Allmänheten, småföretag och organisationer kan använda kommunernas energirådgivning. Rådgivningen ger opartisk och lokalt anpassad information om energifrågor. Informationsarbete bedrivs även mot länets media och kommunens skolor. Tillsammans med länets energikontor driver energirådgivningen fortlöpande kampanjer mot olika målgrupper. Miljönämnden ansvarar för energirådgivningen i kommunen. Kommentar andra punkten: Karlstads kommuns transportrådgivning har sedan 1996 via information, rådgivning, utbildning och samordning arbetat för ett mer långsiktigt hållbart transportsystem. Via initiativ till och start av olika projekt genomförs attityd- och beteendepåverkansinsatser riktade till allmänhet, organisationer och företag. Partnerskap i olika former, stöd av bl a

6

Vägverket och samarbete med media medverkar till en bred spridning om behovet av en ny transportkultur och hållbart resande. Miljönämnden ansvarar. Kommentar tredje punkten: Mellan 2006-2010 finns förmånliga bidrag till småhus som konverterar bort direktverkande el. Energirådgivningen eventuellt tillsammans med energikontoret bör arbeta med minst en kampanj gentemot direktverkande elvärme småhus. Se bilaga 3 för inventering av kommunens småhus med direktverkande el. Mål för energianvändning i Karlstads kommuns organisation Karlstads kommun har skrivit på ”Bygga-bo-dialogen” som anger ett antal mål för kommunens framtida fastighetsförvaltning, både befintlig och sådan som ska byggas (maj 2003). Målen handlar om hur framtida fastigheter ska minska påverkan på natur, miljö och hälsa. De två första målen berör energianvändningen i fastigheterna. Bygga-bo-mål 1 ”Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och senast år 2025 sker uppvärmning och varmvattenberedning med endast begränsade inslag av fossila bränslen. Senast år 2015 erhålls mer än hälften av energibehovet över året från förnyelsebara energikällor.” Bygga-bo-mål 2 ”Användning av köpt energi i sektorn minskar med 30 % till år 2025 jämfört med 2000. Energianvändningen är lägre år 2010 än år 1995.” Målen som formuleras i energiplanen stämmer väl med de som anges i bygga-bo-dialogen. Energiplanens mål kan även ses som delmål för att på sikt nå fram till bygga-bo-målen som sträcker sig ända fram till 2025. I vissa fall sträcker sig energiplanens mål längre än bygga-bo-dialogens. Om inget annat anges är 2005 basår för de formulerade målen. Effektivitetsmål inom kommunens verksamhet: • kommunen ska genomföra de ekonomiskt rimliga åtgärderna som framkommer i

energideklarationerna, KBAB och teknik- och fastighetskontoret anser att återbetalningstider på mindre än 10 år är rimliga

• nyckeltal på högst 110 kWh/m2 värme och 65 kWh/m2 el till och med år 2010 i teknik- och fastighetskontorets bestånd

• nyckeltal på högst 115 kWh/m2 värme och 25 kWh/m2 el till och med år 2010 i KBABs fastighetsbestånd

• 10 % minskad elenergi i teknik- och fastighetsförvaltningens bestånd till och med år 2010

7

Kommentarer första målet: Enligt ett EG-direktiv ska de flesta fastigheter energideklareras mellan 2006-2009. Undantaget är bland annat fritidshus, lador, kyrkor och andra kulturella fastigheter. De första åren kommer större fastigheter att beröras för att på sikt gälla alla. Energideklarationen kommer att innehålla fastighetens primärenergibehov, levererad energimängd, CO2-belastning, energikostnader, lämpliga besparingsåtgärder med återbetalningstider samt en allmän energiklassning. De flesta av kommunens och bolagens fastigheter kommer att energideklareras inom några år, troligen 2006-2007 beroende på hur fort genomförandet av lagen går. I första hand kommer KBAB och teknik- och fastighetsnämnden att beröras. Energideklarationen och de besparingsåtgärderna som föreslås har ingen juridisk bindning för fastighetsägaren utan kommer att bli en kostnad. Kommunen vill använda deklarationerna för att hitta lönsamma åtgärder i fastighetsbeståndet. Kommentar andra målet: Jämförelse nationellt Teknik- och fastighet

2005 Mål 2010

Värme, kWh/m2 121* 117 110 El, kWh/m2 88* 70 65 *=SCB, 2003

Målen gäller teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler ej anläggningar. Det vill säga de gäller för skolor, kontor, bibliotek, äldreboende men ej reningsverk, verkstäder med mera. Siffrorna i jämförelsen ovan är framräknade från statistiska central byråns siffror och kan innehålla en del felkällor. För värmeförbrukningen innebär målet en minskning med 6 % och för elanvändningen blir minskningen 7 %. Målen ska nås genom driftsoptimering, energieffektivisering och konverteringar som ger bättre verkningsgrader samt information och utbildning av personal och hyresgäster. Karlstad har låga förbrukningar av främst el jämfört med andra kommuner, se tabell ovan. Trots den låga elförbrukningen så är värmeförbrukningen inte högre än riksgenomsnittet. Kommentar tredje målet: KBAB har låg användning av både el och värme. Jämförelse nationellt KBAB 2004 KBAB 2005 Mål KBAB 2010 Värme, kWh/m2 154* /149** 136 124 115 El, kWh/m2 40*** 30 27 25 * = SABO 2004, **SCB 2003, ***=STEM, Energiindikationer 2005, avser år 2004

Uttryckt i procent motsvarar målen en minskning med värmen på 8 % och elanvändningen med 7 %. KBAB planerar att genomföra åtgärder som kommer att öka energiförbrukningen. Bland annat planeras mekanisk ventilation, för att förbättra inomhusklimatet samt mer trygghetsskapande belysning. Genom effektivisering i andra delar av beståndet så kommer målen att nås. Målet innebär att framtida nyförvärv av fastigheter kan ha hög energianvändning men de bör ha en effektiviseringspotential som möjliggör att förbrukningen på sikt ligger kvar på lika låga nivåer.

8

Anledningen till att KBAB har så låg elförbrukning är att siffran endast innehåller fastighetsel medan teknik- och fastighetsförvaltningens elförbrukning även innehåller brukarel. Kommentarer fjärde målet: Målet gäller totala elförbrukningen för både fastighets- och anläggningssidan. Ungefär 3 % av målet kommer att tas genom konvertering av elvärme i fastigheter, se nedan under konverteringsmål. VA-sidan har uppskattningsvis 100 anläggningar med elvärme till exempel vattentorn och pumpstationer. Flera av dessa ska effektiviseras under perioden. Men för att nå målet så måste minst två större reningsverk effektiviseras. Kommunen har cirka 18 000 ljuspunkter i offentlig miljö som regleras från cirka 300 tändningsplatser, antalet ökar hela tiden. Det finns möjlighet att spara energi genom att tända senare, släcka tidigare, nedreglering under vissa tider och ny teknik. Konverteringsmål inom kommunens verksamhet: Eldningsolja:

• minst 80 % av eldningsoljan ska vara borta från 2005 till och med 2010 • all huvudsaklig uppvärmning med eldningsolja ska vara borta till och med 2015 • högst 5 % andel eldningsolja i KEABs fjärrvärmenät till och med 2010

Kommentarer första målet: År 2005 uppgick Karlstads kommuns och KBABs oljeanvändning till 887 m3, målet innebär en minskning med minst 710 m3 ner till en nivå på högst 177 m3. Med de fjärrvärmeanslutningar och biobränsleanläggningar som är planerade fram till 2010 uppskattas minskningen i eldningsolja bli 63 %. I bilaga 4 visas handlingsplan och lista på de kvarvarande oljeeldade fastigheterna. Med den tidigare minskningen av olja från 1999-2005 blir minskningen över 90 % på 11 år när målet uppfylls. Tekniska nämnden, fastighetsnämnden och KBAB ansvarar för målet. Kommentarer andra målet: Regeringen förespråkar att Sverige ska ha löst sina miljöproblem till 2020 vilket bland annat innebär att eldningsolja inte ska användas mer. Kommunen ska föregå med gott exempel och ersätta all huvudsaklig uppvärmning med eldningsoljan redan år 2015. Kommunen bör endast ha spets- och reservlast kvar år 2015. Den spetslast som förekommer bör minimeras genom effektbesparing i byggnader. Tekniska nämnden, fastighetsnämnden och KBAB ansvarar för målet. Kommentarer tredje målet: Idag är andelen eldningsolja i fjärrvärmenätet 10 %. I takt med att fjärrvärmen byggs ut ökar andelen eldningsolja. Den extra värmeproduktion som krävs vid nyanslutningar av fastigheter täcks med 30 % av olja, det vill säga marginaloljan är 30 %. Målet med högst 5 % eldningsolja i fjärrvärmenätet kan nås på olika sätt, till exempel genom utökad produktion av kraftvärme från biobränsle eller konvertering av befintlig topplastanläggning från fossil olja till bioolja. Vilket alternativ det blir beror på lagstiftning

9

och prisutveckling på olika energislag. På grund av tidsåtgång för beslut, tillståndsärende och genomförande så beräknas målet nås först i slutet av perioden. Karlstads Energi AB ansvarar. Elvärme:

• 30 % minskad elvärme i teknik- och fastighetskontorets bestånd från 2005 till och med 2010

Kommentar: År 2005 uppgick elvärmen till 3 809 MWh/år målet innebär en minskning ned till 2666 MWh/år. Målet förväntas nås genom fjärrvärmeanslutningar av vattenburen elvärme samt konvertering av två större fastigheter med direktel. En av kommunens största fastigheter med direktverkande el är Hultsbergsskolan. Se bilaga 5 för kommunala elvärmda fastigheter. KBAB har inga elvärmda fastigheter, den enda elvärmen de har är några tvättstugor. Fastighetsnämnden ansvarar. Förnyelsebar energiproduktion i kommunen:

• Karlstads Energi AB ska öka andelen förnyelsebar elproduktion med 10 % till och med år 2010, varav en del ska vara vindkraftsproducerad el

• teknik- och fastighetsförvaltningen ska installera minst en solelsanläggning i fastighetsbestånd till och med år 2010

• teknik- och fastighetsförvaltningen ska installera 1000 MWh solvärme till och med år 2010

• Karlstads Bostads AB ska ha 8000 MWh vindkraftsproducerad el till och med år 2010 • Karlstads Bostads AB ska ha 450 MWh solvärme i sitt fastighetsbestånd till och med år 2010

• Karlstads Bostads AB ska ha 5 MWh solcellsproducerad el till och med år 2010 Kommentarer första målet: Kommunen förfogar över elproduktion i Oskarshamns kärnkraftverk (cirka 350 GWh/år), i Tåsans vattenkraftstation (cirka 60 GWh/år), i Hedens biobränsleeldade kraftvärmeverk (cirka 75 GWh/år) samt i det oljeeldade kraftvärmeverket i Yttre hamn (cirka 5 GWh/år). Av den totala elproduktionen härrör ungefär 25 % från förnyelsebar produktion (vattenkraft och biobränsle). Genom utbyggnad av produktion från exempelvis kraftvärme från biobränsle och avfall och från vindkraft kan andelen förnyelsebar elproduktion öka från 25 % till 35 %. Kommentarer andra målet: Teknik- och fastighetsförvaltningen bör installera en solelsanläggning med de förmånliga bidrag som gäller för tillfället. Förslagsvis på en exponerad plats som en symbol för solstaden Karlstad. Det 70 % statliga stödet för solceller i offentlig miljö gäller till och med december 2007. Kommentarer tredje målet: Fastigheter som lämpar sig bäst för solvärme är boenden och sport/fritidsanläggningar med stor förbrukning sommartid. Fastigheter utanför fjärrvärmeområdet är mest aktuella. 1000 MWh motsvarar cirka 2000 m2 solvärme.

10

Kommenterer fjärde målet: KBAB köper idag in ca 16 000 MWh el varav ca 2 500 MWh förmedlas till hyresgästerna. Målet innebär att hälften av bolagets el kommer att bli vindkraftsproducerad. Kommentare femte målet: Idag har KBAB 167 MWh solvärme per år från 325 m2 solfångare. Det området som är mest aktuellt för solvärme är Orrholmen. Kommentar sjätte målet: KBAB vill lära sig tekniken med solförsörjd belysning i samband med installation av energieffektivare belysning. Orrholmsgaraget och trapphus utan dagsljus är exempel på lämpliga projekt. Övriga interna mål: Inhyrningsmål:

• kommunen bör ej långtidshyra oljeeldade eller elvärmda fastigheter • kommunen ska ha eget elavtal i hyrda fastigheter

Kommentarer: Cirka 20 % av det fastighetsbestånd som teknik- och fastighetskontoret förvaltar är inhyrt. Krav på hyresvärdarna bör ställas i hyresavtalet. Redan idag har de flesta hyrda fastigheter eget elavtal. Fastighetsnämnden ansvarar. Mjuka mål:

• kommunen ska ha en hög kvalité på driften och en bra hushållning av resurserna • de kommunanställda och andra hyresgäster i kommunala lokaler ska ha en god kunskap i energihushållning

• individuell mätning och debitering av el, varmvatten och kallvatten ska uppmuntras Kommentarer första målet: Att säkra de vinster och mål som redan är tagna är viktigt. Detta sker genom kvalitetssäker bra drift som uppnås genom goda rutiner, bra dokumentation, fungerande underhållsystem och egenkontroller. Kommentarer andra målet: Teknik- och fastighetsförvaltningen tillsammans med miljöförvaltningen har tagit fram energisparbroschyren ”Stoppa onödan” i samarbete med Universitetet. Broschyren ska användas för att informera och utbilda kommunanställda i energihushållning främst genom Miljöstegen. Arbetsplatser som aktivt arbetar med energihushållning vinner på detta såväl ekonomiskt som miljömässigt. Kommentarer tredje målet: När energikostnaderna individualiseras i större utsträckning minskar energianvändningen. Studier visar att individuell mätning i boendet generellt minskar användningen med 10-25 %. KBAB har installerat individuell mätning i cirka 20 % av sina fastigheter.

11

Transporter: Basår för ställda krav och mål för transporter är 2005. Karlstads kommuns miljöbilsdefinition bygger på vägverkets definition med vissa ändringar, se bilaga 6. Som miljöbil räknas bilar med alternativa bränslen som etanol, fordongas eller elhybrider. Men hit räknas även vissa konventionella bensin- och dieselbilar med mycket låg drivmedelsförbrukning. Sjöstads avloppsreningsverk har sedan några år en rötningsanläggning som producerar biogas. Det pågår en utredning om möjligheten att förädla gasen till fordongas och att anlägga ett tankställe för gas i Karlstad. Ett samarbete med Kil som har en rötgasanläggning baserad på organiskt hushållsavfall kan bli aktuellt för att få upp volymerna. I den här energiplanen kan vi inte ställa krav på upphandlade skolskjutsar med buss. Den nu aktuella upphandlingen gäller till och med 2011 med möjlighet till förlängning fram till 2014. Upphandling ställer krav på drivmedel av miljöklass 1 eller bättre och motor med euroklass 2 eller bättre. Mer långtgående krav på busstransporter i kollektivtrafiken kan heller inte ställas inom ramen för denna energiplan. Upphandlingen som genomfördes 2005 gäller till 2013 och har kravet diesel miljöklass 1 med partikelfilter. På de flesta större arbetsplatser i kommunen finns det tjänstecyklar idag. Det finns ingen statistik över hur många, var och nyttjandefrekvens. Mål rörande tjänstecyklar bör ställas i kommunens resepolicy. Med miljöbilsdefinitionen som grund ställs följande mål för personbilar:

• 75 % av kommunens personbilar skall vara miljöbilar vid utgången av 2008 • 80 % av allt drivmedel som vi förbrukar i våra miljöfordon ska vara förnyelsebart,

t.ex. etanol, biogas eller elektricitet vid utgången av 2008 • 100 % av kommunens personbilar skall omfattas av Karlstads kommuns

miljöbilsdefinition vid utgången av 2010 • kommunen ska ha minst tre förvaltningsövergripande bilpooler vid utgången av 2010

De tre första målen är tagna av kommunstyrelsen i februari 2006. Kommentarer första målet: I kommunen finns idag 20 bilar med förnyelsebara drivmedel, dessa utgör 9 % av alla personbilar, se tabell nedan. Genom den nya upphandlingen 2005 och fortsatt förnyelse av bilparken anses målen kunna nås. Idag har kommunen få konventionella bilar som är miljöfordon men de antas öka. Karlstads kommun Karlstads Energi KBAB Totalt personbilar 206 21 7 234 etanol 12 2 4 18 elhybrid 2 2 eldrift 1 1

12

Tabell över antal personbilar och miljöbilar inom Karlstads kommuns organisation. Siffrorna kommer från en inventering i maj 2005.

Kommentarer andra målet: För att förbättra startegenskaperna vintertid är det bra att blanda in högre halter bensin vintertid. För att möjliggöra det och samtidigt leva upp till målet så bör minst 70 % av personbilsinnehavet kunna drivas med alternativa bränslen. Kommentarer tredje målet: Karlstads kommuns definition av miljöbilar skall följas vid samtliga inköp av fordon. Inköp som inte följer definitionen skall motiveras av förvaltningschef eller motsvarande. Fram till 2010 antas de flesta av kommunens personbilar ha bytts ut och ersatts med nya bilar som uppfyller miljöbilsdefinitionen. Idag finns inga miljöalternativ för personbilar med extra hög dragkapacitet eller fyrhjulsdrift. Kommunen antar att utbudet av miljöbilar kommer att öka så att även sådana bilar finns att tillgå om några år. Kommentarer fjärde målet: Idag har kommunen en förvaltningsövergripande bilpool i Tingvallastaden. I poolen ingår 10 bilar i stadshuset och bibliotekshuset som är bokningsbara genom kommunens datoriserade resursbokningssystem (Bok@). Fler ställen där detta kan bli aktuellt är ute i stadsdelar eller tätorter där skola, fritidgård, äldreomsorg med mera ligger relativt nära varandra. Totalt har kommunen cirka 230 bilar varav idag 10 stycken ingår i Bok@. Entreprenadfordon och arbetsfordon:

• 100 % av kommunens entreprenadfordon skall vara euroklass 3 miljömotor alternativt drivas med förnyelsebart drivmedel år 2010

• 100 % av kommunens upphandlade entreprenadfordonstjänster skall utföras med euroklass 4 miljömotor alternativt drivas med förnyelsebart drivmedel år 2010

• 75 % av arbetsfordonen ska drivas med förnyelsebart drivmedel senast år 2010

Kommentar första målet: Samtliga nyinvesteringar av entreprenadfordon inom kommunen som upphandlas efter 2006 kommer att vara euroklass 4. De fordon som vid utgången av 2010 håller euroklass 3 eller lägre är fordon som upphandlats före 2005 och som har en livslängd som sträcker sig längre än 2010. Förnyelsebara drivmedel som ersätter diesel finns inte idag. Under 2004 har kommunen testat syntetisk diesel med goda resultat. Syntetisk diesel är flytande raffinerad naturgas som har miljöfördelar i form av 90 % lägre halt av cancerogena polyaromater och aromatiska kolväten jämfört med diesel av miljöklass 1. Utveckling pågår för att framställa syntetisk diesel från biogas, en sådan diesel räknas in bland förnyelsebara drivmedel. Kommunen har som avsikt att söka KLIMP-projekt för att ansöka om ett tankställe för syntetisk diesel. Kommentarer andra målet:

13

En ny upphandling av entreprenadfordon ska genomföras under 2006 där euroklass 4 kan krävas. Samtliga nya tunga fordon som registreras efter den 1 oktober 2006 måste vara minst euroklass 4. Kommentarer tredje målet: Med arbetsfordon avses lätt lastbil, pick-up, traktor, hjullastare, redskapsbärare, sopmaskin, åkbar gräsklippare och liknande maskiner. Samtransport:

• kommunen ska utreda möjligheten för samordnad transport av alla upphandlade varor till kommunens olika arbetsplatser senast år 2008

Kommentarer: Kommunen köper varje år in stora kvantiteter varor som levereras till varje enskild arbetsplats. Leveransen ingår för det mesta i upphandlingen av varan. Ett sätt att minska transporterna runt våra arbetsplatser är att samordna alla varuleveranser. Förutom minskad trafik så kan även trafiksäkerheten öka, speciellt viktigt runt kommunens skolor, och kostnaderna minska. En utredning bör se över beställningsrutiner, logistik, miljövinster och ekonomi för en samordnad varutransport i kommunen. Kommunledningskontoret ansvarar för utredningen.

14

NYCKELTAL FÖR KARLSTADS KOMMUN Nyckeltal ska lyfta fram viktiga faktorer om hur energianvändandet förändras på sikt. Karlstads kommun 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Utsläpp ton CO2/invånare fossilt 5,8 5,7 5,2 5,6 5,6 5,3 4,4 Från trafik 3,20 3,23 3,18 3,14 3,20 3,32 3,4 Från eldningsoljor 2,44 2,44 1,93 2,36 2,32 1,82 0,88 Från avfallsförbränning 0,14 0,13 0,11 0,11 0,11 0,15 0,15 Nyckeltal från Karlstads Energi AB Fjärrvärme levererat, GWh 499 522 468 487 474 477 462 456 Andelen biobränsle i fjärrvärmen från, %

76 75 75 72 74 76 80 80

Andelen fossilbränsle i fjärrvärmen, % 17 15 13 17 22 21 19 19 Antalet nyanslutna fjärrvärmekunder 87 126 179 131 75 113 243 264 Antal pelletseldade pannor 26 36 77 92 170 207 351 596 Antal pelletseldade kaminer 29 31 58 67 82 94 142 166 Antal vedeldade pannor 1 905 1 648 1 684 1 668 1 629 1 338 2 446 1 599 Personbilstäthet/ 1000 inv

444 455 463 460 459 462 465

Energi för transporter MWh/invånare

11,9 12,0 11,8 11,8 11,9 12,3 12,5

Från de översta fem raderna av tabellen fås följande diagram.

0

1

2

3

4

5

6

Ton koldioxid per person

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

År

Koldioxidutsläpp Karlstad

Avfall

Eldningsolja

Trafik

Tabellen visa utsläpp av fossil koldioxid mellan åren 1996 och 2004 siffrorna bygger på SCBs siffror. Trenden för trafiken är svagt ökande medan eldningsoljan minskar drastiskt och avfallet ligger oförändrad. En anledning till att eldningsoljan har minskat så fort de senaste

15

åren är att en större industri med stor användning av tyngre eldningsoljor har lagts ner. Men minskningen beror även på utbyggnad av fjärrvärmen.

Fossil koldioxidutsläpp i Karlstad 2004, 4,4 ton/person

3,37

0,88

0,15

Trafik, 77 %

Olja, 20 %

Avfallsförbränning, 3 %

Diagrammet visar förhållandet mellan olika koldioxidutsläpp. Av transporterna står 1,51 ton CO2/person från bensin och 1,86 ton CO2/person från diesel.

Fossila koldioxidutsläpp från eldningsoljor 2004, 0,88 ton/person

0,38

0,19

0,03

0,03

0,17

0,08

EO1, 43 %

EO1, Fjärrvärmeutbyggnad 05-10, 22 %

EO1, KEAB, 3%

EO1, Karlstads kommun, 3 %

EO2-5, KEAB, 19 %

EO2-5, övriga, 10 %

I diagrammet visas att 43 % av den eldningsolja som används i kommunen är lätt eldningsolja (EO1) för fastighetsuppvärmning utanför fjärrvärmeplanerat område. I områden där Karlstads

16

Energi planerar fjärrvärme mellan 2005 till 2010 finns 22 % av den eldningsolja som används i kommunen. Karlstads Energi eldar 3 % av all eldningsolja som lätt eldningsolja för att spets vid olika tillfällen. Samtidigt som kommunens fastighetsförvaltning använder ca 3 % av all eldningsolja för uppvärmning. Här kommer en mindre del av sektionen/tårtbiten att dubbelregistreras eftersom en del av kommunens fastigheter kommer att anslutas till fjärrvärme. De två sista delarna av diagrammet är tunga eldningsoljor som används i industriella sammanhang. Karlstads Energi använder 19 % av all eldningsolja, främst för kraftvärme vintertid, det vill säga generera både värme och elektricitet. Övriga 10 % kommer från näringslivets användning. De innehåller troligen en uppstarts omgång av en numera nerlagd fabrik och kommer troligen att minska ytterligare när 2005 års siffror kommer.

17

Bilaga 1 Utvärdering av energiplanen 2000-2005 Sammanfattning: I energiplanen angavs konkreta mål för den kommunala verksamheten från 2000 till år 2005 med 1999 års statistik som grund. De uppställda målen har följts upp varje år utifrån den statistik som rapporterats från förvaltningarna. Förbrukningen av olja och el till uppvärmning har minskat stort och dessa mål är uppfyllda. Däremot nås inte målet att minska elanvändningen med 10 % eller transportmålen. Målformuleringarna i denna energiplanen tar fasta på vad som kommit fram och föreslår fler mål som baseras på använd yta. Mål: Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska minska med 50 % till år 2005 jämfört med år 1999. Utfall: Minskade med 52,3 %. Oljan har i första hand ersatts med fjärrvärme men även med pellets i de mindre tätorterna i kommunen. Mål: Användningen av fossila bränslen för drivmedel ska minska med 10 % till år 2005 jämfört med år 1999. Utfall: Målet har inte nåtts. Istället har fossila bränsleförbrukningen ökat med 8 %. Trenden var avtagande tills nya bussar köptes in av stadstrafiken under 2005. De nya bussarna drar cirka 2,5 dl mer diesel per mil. Mål: Vid nyinstallation får inga pannor med fossilt bränsle som energikälla installeras. Utfall: Inga pannor har installerats i fastighetsbeståndet. Mål: Minst 10 fordon som drivs med biogas ska vara igång till år 2005. Utfall: Det finns ingen biogas i Karlstad och inga biogasfordon i kommunal ägo. Det projektet som var aktuellt 1999 genomfördes aldrig. Idag är frågan om biogastillverkning i Karlstadområdet aktuell för utredning igen. Mål: Användandet av el, exklusive elvärme, ska minska med 10 % till år 2005 jämfört med år 1999. Utfall: Elanvändningen minskade med bara 1,8 % och målet nåddes inte. KBAB levde upp till målet och minskade sin elförbrukning med 13 %. Gamla ”fastighetskontoret” ökade med 19 %. Anledningen är att de förvaltar mer yta idag, och att ytorna har högre nyttjandegrad idag jämfört med 1999. Ytterligare en anledning är att kommunen är mer datoriserad idag. Inte heller gamla ”tekniska verken” har lyckats minska sin elförbrukning med mer än 1 % trots flera effektiviseringar. Anledningen är mer offentlig belysning samt olika konstbelysningsprojekt runtom i staden. Mål: Andelen el som används till uppvärmning ska minska med 15 % till år 2005 jämfört med 1999. Utfall: Målet uppfylldes, elvärmen minskade med 18 %. Anledningen är övergång till fjärrvärme samt effektiviseringar såsom värmeåtervinning och finjustering av värmesystem. Mål: Minst 200 m2 solvärme ska installeras i fjärrvärmeanslutet systemet till år 2005. Utfall: Totalt har 325 m2 solfångare installerats, samtliga i KBABs fastighetsbestånd. Mål: Minst 200 m2 solvärme ska installeras utanför fjärrvärmeområdet till år 2005.

18

Utfall: Ingen solvärme har installerats. Men fastighetskontoret har pengar avsatta i budget för solvärme utanför fjärrvärmebeståndet. Mål: Tio stycken solelsanläggningar installeras i lämpliga kommunala verksamheter till år 2005. Utfall: Ingen solelsanläggning har installerats. Tekniken är fortfarande relativt dyr och svårarbetad och inga lämpliga objekt har identifierats.

19

Bilaga 2 Omvärldsanalys

Energiplan Omvärldsanalys Karlstad Användning av energi är en av värdens största miljöpåverkare. Bara en bråkdel av den energi som används är förnyelsebar. Energi kan studeras från många olika sidor, till exempel från produktion av energi, användning av energi, miljöpåverkan, ekonomi med mera. Den här omvärldsanalysen gör inte anspråk på att vara heltäckande men vi ska försöka ge fakta, bakgrunder och samband inom energiområdet som påverkar Karlstad i framtiden och som bör lyftas fram i en energiplan.

Olja

32%

Naturgas

1%

Kol

4%Kärnkraft

35%

Vattenkraft

12%

Biobränsle

(med avfall)

16%

Bild 1. Energitillförsel till Sverige, början på 2000-talet. Att jämföra olika kommuner kan vara vanskligt. Jämfört med riksgenomsnittet för Sverige ligger Karlstad relativt lågt, se tabell nedan. Det beror på att Karlstad inte är en industristad utan en tjänstestad. En enda industri kan snedvrida siffrorna och göra det mycket svårt att få till en bra jämförelse. Till exempel så har Hammarö mer än sex gånger så stor energianvändning per person än Karlstad på grund av energiintensiv industri. Karlstad, total

energianvändning kWh/person, år

Sverige, total energianvändning kWh/person, år

Karlstad, CO2-utsläpp, kg/person, år

Sverige, CO2-utsläpp, kg/person, år

Industrier 3 769 20 617 246 1 987 Energi - - 416 665 Transporter 11 991 9 465 3 125 2 374 Service 9 217 8 558 270 222 Hushåll 9 557 9 459 408 271 Totalt 34 533 48 099 4 465 5 520

20

Tabell 1. Energianvändningen i Karlstad per person, 2003. Källa: www.scb.se Endast en tredjedel av energianvändningen är förnyelsebar, det vill säga vattenkraft och biobränsle, se bild 1. Jämfört med många andra länder är detta trots allt en relativt hög andel förnyelsebar energi. Det viktigaste för framtiden är att i första hand minska energianvändningen genom effektiviseringar. I andra hand gäller det att byta ut miljöförstörande energianvändning mot förnyelsebara alternativ med minimal påverkan på miljö, hälsa och natur. Trenden sedan oljekrisen på 70-talet är att samhället effektiviseras hela tiden. Industrin, service och boendet har blivit mycket effektivare de senaste 30 åren. Undantaget är transporter som inte effektiviserats i lika stor utsträckning. I boendet har mängden energi per ytenhet minskat drastiskt genom tilläggsisolering, strängare byggregler och bättre styr- och reglerutrustning. Trots det har inte mängden energi i boendet minskat. Anledningen är att vi i Sverige i dag bor på betydligt större ytor och att antal personer i hushållen har minskat. Den effektivisering som åstadkommits har ätits upp av mer välfärd och mindre trångboddhet. Trender

• Vi kommer att se mer effektiviseringar framöver, både bättre nyttjande av befintlig teknik och ny teknik.

• All energi kommer att bli dyrare i framtiden men de mer miljömässiga energislagen kommer att fortsätta att vara relativt billig jämfört med de miljöstörande.

Faktaruta om fossila bränslen: Fossila bränslen utgörs av nedbrutna växter och djur som under miljoner år tryckts ihop och omvandlats till kolväten. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs stora mängder energi. Förbränning av fossila bränslen ger upphov till en mängd miljö- och hälsoproblem t ex växthuseffekt, försurning, spridning av cancerogena ämnen som flyktiga kolväten och stoft. Fossila bränslen ger vid förbränning tillskott av koldioxid till atmosfären. Koldioxiden fångar upp och håller kvar värmestrålning i atmosfären längre vilket leder till global uppvärmning, växthuseffekt. Olja, bensin, diesel, kol, koks och naturgas är de fossila bränslen som används i Sverige, se bild 1. Ingen av dessa bränslen utvinns i landet utan importeras. De fossila bränslena utgör tillsammans 37 % av Sveriges energianvändning. Det kostar mycket energi att transportera, rena och förädla fossila bränslen innan den når slutanvändaren. Studier visar att transporter och rening ”kostar” 14 % av energiinnehållet i bensin från utvinningen tills det når slutanvändaren i Sverige. Kyoto-avtalet är FNs program för att minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Kyoto-avtalet är ingen lösning på växthuseffekten men kan ge en lindring av dess effekter. För Sveriges del innebär avtalet att vi kan släppa ut 4 % mer koldioxid 2010-2012 jämfört med 1990. Regeringen har förklarat att vi inte kommer att nyttja den möjligheten utan istället ska minska utsläppen med minst 4 % fram till 2010-2012. Olja

21

Oljeprodukter är världens största handelsvara. Den största delen av oljan används som bensin och diesel till transporter och som olika eldningsoljor i energiproduktion. Men en betydande del, ungefär en tiondel av råoljan, går som råvara till tillverkningsindustrin och förser oss med plaster, syntesfibrer, lacker, färger med mera. Oljan är den råvara som har haft störst betydelse för västvärldens samhällsutveckling. Efterfrågan på olja ökar. De flesta västerländska länders energianvändning är uppbyggda på stor och billig tillgång på olja. Många länder, framförallt i folkrika delar av Asien, har en mycket stark tillväxt och moderniseras fort. Moderniseringen innebär en accelererande efterfrågan på olja. Om dagens utvecklingsländer kopierar västvärldens energianvändning hårdnad konkurrens om oljan ordentligt. Stigande efterfrågan driver upp priserna. Under 2005 noterades flera toppnoteringar på oljepriset. När stigande oljepriser tar en allt större del av pengarna för alla i samhället leder detta till lönsamhetsproblem och dämpad tillväxt. Men samtidigt driver ett högt oljepris på en snabb energiomställning till biobränsle. Det kan bli brist på olja. Olja är en ändlig resurs som vi förbrukar mycket snabbt. Det finns inga säkra uppgifter på hur stor dagens oljereserv är. Men många experter menar att vi närmar oss eller är på toppen av produktionskapaciteten. Av jordens kända ej använda fyndigheter finns två tredjedelar i Mellanöstern. De områden på jorden som har de geologiska förutsättningarna att innehålla olja på mycket väl kartlagda. Nya riktigt stora fyndigheter som kan täcka den ökande efterfrågan är inte att vänta sig. Oljetrender

• Oljan blir dyrare både på grund av högt världsmarknadspris men även på grund av den gröna skatteväxlingen.

• Växthuseffekten och Kyoto-avtalet aktualiseras allt oftare i olika medier. • Eldningsoljan minskar kraftigt till förmån för fjärrvärme, värmepumpar och biobränsle.

• Bensin- och dieselförbrukningen står stilla. Men nu verkar alternativa fordonsbränslen ta lite större marknadsandelar.

• Regeringen har det senaste decenniet beviljat en rad LIP och KLIMP projekt för att minska klimatpåverkan.

• En rad bidrags- eller stödformer för att ersätta eldningsolja är igång eller planeras. Idag ges stöd till hushåll, lokaler och offentlig förvaltning som konverterar bort olja.

Faktaruta om elenergi:

22

Elenergi Elenergin i Sverige kommer till cirka 40-45 % från vardera kärnkraft och vattenkraft. Anledningen till att tårtbiten för kärnkraft i bild 1 är tre gånger så stor som vattenkraft är att av all den energi som frigörs vid kärnkraftsverken nyttiggörs endast en tredjedel som el. Två tredelar blir spillvärme som inte används. Resterande elproduktion på 10-20 % kommer främst från biokraftvärme. På senare år bidrar vindkraft allt mer till elproduktionen, uppgick under 2004 till 0,5 %. Så fort temperaturen sjunker i Sverige så ökar elförbrukningen på grund av en mycket stor andel elvärme. Den extra el som behövs vid köldknäppar produceras till största del med olja många gånger med låg verkningsgrad. För att producera en kWh elektricitet krävs 3 kWh olja. Detta bidrar ytterligare till växthuseffekten och ger en fördyrning av elenergin. Sveriges elhandel avreglerades i slutet av 1990-talet. Anledningen är att el ska bli en produkt som ska handlas och röra sig fritt inom frihandelsunionen EU. Generellt är prisnivåerna i övriga Europa 20-70 % högre än i Sverige. Vid en fungerande europeisk elhandelsmarknad

Elenergins miljöpåverkan beror på hur den produceras. Vattenkraft är förnyelsebar och inga utsläpps sker under drift vilket är bra för miljön. Vattenkraftsdammar ger ingrepp i naturen som bl a leder till att den biologiska mångfalden minskar.

Kärnkraft ger begränsad miljöpåverkan vid normaldrift i form av spridning av radioaktiva ämnen. Vid en olycka kan konsekvenserna bli förödande på både kort och lång sikt. Kärnbränslet ”naturligt uran” räknas till de fossila bränslena pga att dess tillgång är begränsad, samtidigt sönderfaller uran spontant och tillgången minskar från år till år. Den största miljöpåverkan av kärnkraft fås idag vid brytning av kärnbränsle, då stora mängder radioaktiva ämnen sprids till luft, mark och vatten (sker ej i Sverige). En annan problematik med kärnkraft är att frågan om slutförvarning av utbränt kärnbränsle inte är löst. Miljöpåverkan från kraftvärmeproduktion beror på vilket bränsle som används, fossilt eller biobränsle. Miljöpåverkan beror även på anläggningen t ex hur effektiv rökgasreningen är och hur askan som bildas tas om hand. Kraftvärmeproduktions-anläggningar har ofta en hög verkningsgrad eftersom både värme och el produceras. Ett exempel på biobränslebaserad kraftvärmeproduktion i Karlstad är Heden 2.

Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som ger minimal miljöpåverkan. Den ger dock en förändrad landskapsbild och visst buller. Vindkraft utgör en mycket liten del av den producerade elenergin i Sverige samtidigt som den är den mest expansiva. Förutom påverkan vid produktion av el så ger även överföring av el konsekvenser. Stora arealer mark tas i anspråk för kraftledningsgator. Runt stora kraftledningsgatorna bildas omfattande magnetiska fält som kan påverka människa och natur. Långväga överföring av el leder till förluster i elnätet. Omkring 7 % av den producerade elenergin i Sverige försvinner som nätförluster i kraftledningarna.

23

förväntas svenska elpriser närma sig EUs nivå. Kapaciteten för att föra ut el från Sverige är än så länge begränsad. Utbyggnad av kabelkapacitet pågår. Karlstad har en relativt stor andel direktelhus på grund av att staden expanderade mycket under -70 och 80-talet. Eltrender

• Sveriges elanvändning ökar för varje år. • Många av de apparaterna som vi skaffar oss blir mer eleffektiva bland annat genom olika energimärkningar. Men energibesparingar äts upp av att vi skaffar oss fler apparater.

• Stand-by förlusterna ökar. Allt mer av den teknik vi har förbrukar el i ”avstängt” läge. Oftast inte så mycket el men antalet apparater leder till att elförbrukningen ökar.

• Effektbehovet ökar i Sverige samtidigt som tillgänglig effekt minskar. Kalla vinterdagar kan effektbrist uppstå. Framöver blir det viktigare med effektbesparingar.

• Enligt en ny lag ska alla elabonnenter få nya elmätare som kan fjärravläsas. Lagen kommer att omfatta alla elabonnenter innan 2009. Syftet med lagen är att komma bort från preliminärdebiteringen av el. De nya elmätarna gör det möjligt att mäta effektuttag. En trolig utveckling är att effekten kommer att kosta mer vid höglasttider än vad den gör idag. Begränsning av toppeffektbehov kommer sannolikt att löna sig mer framöver.

Fakta ruta om biobränsle:

Biobränsle Största biobränsleanvändarna i kommunen är fjärrvärmenäten. De använder mer är 500 GWh biobränsle. Den snabbast växande biobränslemarknaden för tillfället är pellets för

Biobränsle är ett inhemska bränslet som kan användas i större utsträckning. Till biobränslen räknas främst trädbränsle, avlutar, avfall (antas bestå av 50 % biobränsle och 50 % fossilt bränsle), torv, etanol och rapsmetylester. Miljöpåverkan av biobränsle beror på hur bränslet avverkas och hur det förbränns. Samtliga biobränslen utom torv är förnyelsebara och ger mindre miljöpåverkan än de fossila bränslena. Biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid som är den främsta växthusgasen. Men t ex utsläppen av kväveoxider liknar dem som fås vid förbränning av fossila bränslen. Kväveoxider ger upphov till försurning och övergödning av skog och mark. Vid ofullständig förbränning släpps ett stort antal organiska ämnen ut i omgivningen. Ämnen som många gånger är cancerogena. Speciellt stora är utsläppen från småskalig vedeldning i småhus utan ackumulatortank. Om biobränsle används på rätt sätt med anpassad utrustning blir miljökonsekvenserna minimala. Avverkning av stora arealer skog leder till hot mot den biologiska mångfalden. Stora delar av det biobränsle som används idag är restprodukter från andra verksamheter. Vid sågverk bildas stora mängder sågspån som används för pelletstillverkning. Vid avverkning av massaskog tas grenar och toppar tillvara för flisproduktion.

24

uppvärmning i fastigheter. Den har de sista sju åren fördubblats vart annat år enligt sotarregistret. Ungefär var tionde villa i kommunen värms med ved. Vilken status vedeldningsutrustningen har är oklart.

Karlstad ligger i ett skogslän där skogen växer till fortare än den avverkas för tillfället. Beredskapen för skogsbaseradt biobränsle anses därför vara god, bortsett från beroendet av fossila bränslen för att avverka, förädla och transportera bioenergin. Den vanligaste formen av uppvärmning i Sverige är fjärrvärme. Majoriteten av offentliga lokaler och flerbostadshus värms med fjärrvärme. Byte från olja till biobränsle, nyanslutning av fastigheter och bättre rening i fjärrvärmeanläggningar är en av de viktigaste orsakerna till att Sveriges miljö förbättrats de senaste decennierna. Karlstad var först i Sverige med fjärrvärme 1948. Utbyggnaden pågår fortfarande, idag har de flesta stora centralt belägna fastigheter fjärrvärme och nyanslutningar sker främst i villaområden och vid nyproduktion. Inom kommunen finns det tre fjärrvärmenät. Två stycken som Karlstads Energi AB äger i Karlstad och i Skåre samt ett privatägt i Molkom. En av fjärrvärmens fördelar är att den kan nyttja olika energikällor. Även energikällor som kan vara mer svårhanterliga till exempel avfall, spillvärme och olika biobränslen. Under de senaste åren har kol och olja i fjärrvärmeproduktion ersatts av främst biobränsle. Fjärrvärmen i Karlstad är i först hand baserad på biobränsle. Se tabell. Fakta om fjärrvärme i Karlstads Energis regi: Fjärrvärmen i Karlstad Energis regi är det enskilt viktigaste styrmedlet som Karlstads kommun har över energiutvecklingen. Vid dygnsmedelvärde på -2 °C går eldningsolja in som spets och vid -20 °C står oljan för halva värmebehovet. Ungefär 30 % av den sålda fjärrvärmen är temperaturoberoende, det vill säga främst varmvatten. KEAB eftersträvar jämnare effektuttag över året. Det vill säga effektbesparingar ger större koncernnytta än generella energibesparingsåtgärder. Trend fjärrvärme

• Fjärrvärmepriset har de senaste decennierna nästan stått stilla efter inflationskompensation. Jämfört med prisutvecklingen på olja och el är fjärrvärme idag en stor vinnare.

• Vid utbyggnad av fjärrvärmenätet ökar drifttiden av kraftvärme

Referenslitteratur Energimarknad 2005

25

Energimarknad 2004 Tar olja slut, Statens energimyndighet 2005 Energibilder, Svensk Energi försörjning, ÅF www.scb.se energisidorna

26

Bilaga 3 Elvärme i Karlstad I Karlstad finns mellan 15 000 och 16 000 småhus. De flesta av dem har vattenburna system, pannrum och skorsten. Detta möjliggör stor valfrihet vid val av ny värmekälla i huset. I Karlstad uppskattas 3 100-3 500 småhus ha direktverkande el som huvudskaklig uppvärmningskälla. Det är främst hus byggda under1970- och 1980-talet som har direktverkande el. De villaområdena som byggdes under den här tiden har stor andel direktel, se tabell nedan. Resterande direktel finns spridd i övrig bebyggelse eller på landsbygden. Ytterligare ca 1 300 småhus uppskattas ha vattenburen el, det vill säga elpanna. Hus som byggdes under senare delen av 1980-talet och 1990-talet har ofta elpanna. Husen saknar ofta pannrum och skorsten som möjliggör en egen bränsleförbränning. Men även äldre mindre småhus som bytt från olja/vedpanna förekommer bland villor med vattenburen el. En annan kategori är hus med luftburen elvärme. Karlstad har relativt få sådana hus, cirka 200 stycken. Till detta kommer ett antal hus som värms med el-patron i kombinationspanna. Senaste årens höga oljepriser leder till att många väljer el helt eller delvis för att värma husen. Men här finns ofta möjligheten att lätt och relativt billigt byta till andra uppvärmningsformer. I följande områden finns det större samlad bebyggelse med direktverkande el: Område Uppskattat antal Andel i området % Hultsberg 540 st 74 Stodene 360 st 54 Hagalund 320 st 47 Edsvalla /Vålberg 170 st 17 Skåre 165 st 23 Molkom 130 st 23 Alster 115 st 71 Skattkärr 80 st 15 Summa 1 880 st Tabell 1. Områden med större samlad bebyggelse av direktverkande el. Uppskattningarna ovan ger att 21 % av kommunens småhus har direktel, 8 % har vattenburen el och 1 % har luftburen el. Sammanlagt minst 30 % av villorna i kommunen värms med elvärme. Källa: Agenda 21-basen som bygger på senaste folk- och bostadsräkningen från mitten av 1990-talet. Tillsammans med uppskattningar från fjärrvärmeanslutningar, värmepumpar mm.

27

Bilaga 4 Oljeeldade fastigheter inom Karlstads kommuns organisation Eldningsoljan minskade från 1999 till 2005 med 54 %. Vid utgången av 2005 var Karlstads kommuns oljeförbrukningen 887 m3. KBAB har två oljeeldade fastigheter på Bellevue med ca 60 m3 olja årligen. När de ansluts till fjärrvärmen 2007 blir KBAB helt fritt från eldningsolja. På totalandelen gör det 7 %. Det ger 63 % minskad eldningsolja till år 2010 med planerade konverteringar, se tabell nedan. De 17 % som är kvar för att nå målet uppfylls genom att ytterligare 151 m3 olja ersätts. Se lista över kvarvarande oljeeldade fastigheter på nästa sida. Oljeeldade fastigheter Teknik- och fastighetsförvaltningen: Fastighet

Oljeförbrukning 2003/2004 m3/år

Planer för fastigheten

2006, Vallargärdesskolan 28 Biobränsle Skattkärrskolan 68 Biobränsle Gamla Vålbergsskolan 22 Rives Holken, Mariebergsskogen 25 Fjärrvärme Summa 143 16 % minskad olja tom 2006 2007 Ringgatan 68, korttidshem 4 Fjärrvärme Ullebergsgymnasiet 45 Fjärrvärme Råtorpsskolan 32 Fjärrvärme Våxnäshallen 13 Fjärrvärme, ev något senare Kroppkärrs växthus 60 Biobränsle Andstigen/Hägerstigen 45 Biobränsle Summa 199 38 % minskad olja -06 till -07 2008 Kroppkärrsskolan 60 Fjärrvärme Stodeneskolan 28 Fjärrvärme ev -09 Överstebostaden, Sandbäcksg 10 Fjärrvärme Skansen, Sandbäcksgatan 10 Fjärrvärme Möllbergs, Sågverksgatan 33 Fjärrvärme ev -09 Summa 131 53 % minskad olja -06 till -08 2009 Lorensbergs förskola 20 Fjärrvärme Summa 20 56 % minskad olja -06 till -09 2010 ?

28

Övriga fastigheter med eldningsolja

Oljeförbrukning 2003/2004 m3/år

Planer för fastigheten.

Edsvalla lågstadiet 50 Skutbergets motionscentral 42 Temp. Baden Örsholmen 39 Vålbergs reningsverk 27 Lufttork med värmeåtervinning. Förskolan Daggkåpan Skattkärr 20 Föreningslokal Tolvmansgatan 15 Får fjärrvärme vid byggnation av

tomten bakom. Alsters Herrgård 15 Skåre reningsverk 15 Kanske fjärrvärme men osäkert.

Alternativt lufttork med värmeåtervinning.

Tingvalla Isstadion FK 13 Blå hallen har fjärrvärme, det finns plats för fler anslutningar.

Edsvalla lärarbostad 10 Sjöstads reningsverk 10 Reservvärme. Skutbergets gård 8 Brakerud 1:2 7 Edsvalla stationshus 6 Segerstadsbyns skola 5 Väse Gamla skola 5 Ilanda IP 5 Det finns fjärrvärme till

Ilandaskolan. Väse Verkstaden 5 Eventuellt till försäljning. Mosseruds förskola 4 Fru Gustavas väg, Hultsberg 4 Fjärrvärme efter -10. Kroppkärrsgården 4 Eventuell lösning med Kroppkärrs

växthus -08. Molkom förråd, Prostgårdsv 4 Lokalen hyrd av vägverket.

Verksamheten flyttade delvis till reningsverket 2004.

Väse brandstation 3 Kilstad arrendegård 3 Kilstad familjehem 3 Har värmepump sedan 2004 osäkert

hur stort oljeberoendet blir. Brakerud 1:3 3 Gamla flygplatsen 3 Olja som spets till luftvärmepump? Edsvalla IP 1

29

Bilaga 5 Elvärmda fastigheter inom Karlstads kommuns organisation Anläggningslokaler är inte med. Fastighet Direktel/Vattenburen el Planer för fastigheten 4H-gården Direktel Inga planer Alsters FS Direktel Inga planer Björkmyren Direktel Inga planer Dubben 1:40 ? Inga planer Dyeparksvägen Direktel Inga planer Falkgatan ? Fjärrvärmen går förbi -06 Färjestadsskolan Vattenburet Fjärrvärme planeras -06 Gamla flygplatsen, del av. Vattenburet Verksamhetsplan? Grindstugans FS Direktel Inga planer Hamnkaptens bostad Vattenburet Inga planer Henstad FS Direktel Fjärrvärme till området efter -10 Hultbergsskolan Direktel Fjärrvärme till området efter -10 Ilanda fritidsgård Direktel Fjärrvärme finns i gatan IT-huset Direktel Fjärrvärme finns i gatan John Erikssonsgatan Direktel Fjärrvärme finns i gatan Kamomillgatan 13 Vattenburet Fjärrvärme till området -06 Karlslundsvägen 9 Vattenburet Fjärrvärme finns i gatan Killstad familjehem Bergvärmepump Kroppkärrs gamla skola Vattenburet Fjärrvärme eventuellt till

området -08 Kungsnäs klubbhus Direktel Kvarnbergets FS Direktel Fjärrvärme finns i gatan Lärkängens FS Vattenburet ? Lövsjövägen 19 Direktel Morkullans FS Direktel Nackabyliden Vattenburet Inga planer Oskarslundsskolan ? Fjärrvärme finns i gatan Romstad FSP Direktel Fjärrvärme till området -06 Rudsskogens FS Direktel Råtorps FS Direktel Fjärrvärme till området -08 Råtorps föreningsgård Direktel Inga planer Skagersviksgatan 6 Vattenburet Fjärrvärme planeras -06 Skåre Herrgårdsflyglar FS Direktel Inga planer Stodene FS Direktel Fjärrvärme till området -08 Södra bolaget ? Inga planer Terrassen ,Mariebergsskogen Vattenburet Fjärrvärme planeras -06 Ulvsby station Vattenburet Inga planer Väse, Räven FS Direktel Försäljning -06 Västerstrands FS Vattenburet Fjärrvärme till området -06 Älvbrinken 2 Direktel Fjärrvärme finns i gatan Öströmsväg 10 Direktel Inga planer

30

Bilaga 6

Karlstads kommun definition av miljöbil Karlstads kommun har beslutat att anta och följa Vägverkets nationella definition för miljöfordon, Kommunstyrelsen (KS) 2006-02-21, Dnr-Ks-2005-0014 Dpl 005. KS beslutade dessutom att

• Miljöbilsdefinition skall följas vid samtliga inköp av fordon. Inköp som inte följer definitionen skall motiveras av förvaltningschef eller motsvarande.

• Tekniska nämnden har uppdraget att köpa/leasa fordon så att Karlstads kommun har minst 75 % miljöfordon i sin fordonspark vid utgången av år 2008 och fördela de ökade kostnaderna solidariskt.

• 80 % av drivmedelsförbrukningen för miljöbilar skall vara förnyelsebara bränslen vid utgången av år 2008.

• 100 % av kommunens personbilar skall omfattas av Karlstads kommuns miljöbilsdefinition vid utgången av år 2010.

Vägverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell definition av begreppet miljöbil, 2005-06-17, SA 80A 2005:2141. Syftet var att ta fram en teknikneutral definition som är enkel att använda samt att stimulera utvecklingen mot en enda definition i hela landet och för alla ändamål. Förordningen som reglerar detta, ”Myndigheters inköp och leasing av miljöbilar”, trädde i kraft 1 jan 2006 (SF 2005:1228).

Kriterier och krav 1. Allmänt En miljöbil är en bil som är bränslesnål och har låga koldioxidutsläpp samt små utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Definitionen bygger på tre viktiga miljöegenskaper, att bilarna är rena, släpper ut små mängder av växthusgaser och är energieffektiva. Bensin- och dieselbilar med låg bränsleförbrukning klassas som miljöbilar. Dessutom införs bränsleförbruknings- och energikrav för alternativt drivna bilar.

2. Storleksklasser

• Miljöbil A: Vanliga personbilar med plats för upp till 6 passagerare inklusive förare. Varianter med fler sittplatser kan förekomma, då är i regel vissa platser inte möjliga att använda av vuxna längre sträckor.

• Miljöbil B: Personbil med plats för 7 till 9 passagerare (vuxna personer) inklusive förare, vanligen kallade minibussar. Gruppen omfattar inte bilar med små ”nödsäten”, där i praktiken endast barn kan sitta längre sträckor.

3. Krav emissioner och energianvändning

Grundkrav Miljöklass 2005 utgör lägsta kravnivå för miljöbilar. Bilar i miljöklass Hybrid och miljöklass El anses i detta sammanhang uppfylla emissionskraven för miljöklass 2005.

31

Extra krav för dieselbilar

Bilar med kompressionständ motor ska utöver miljöklass 2005 även uppfylla miljöklassen MK 2005 PM. Om denna miljöklass inte införs skall motsvarande krav, dvs. maximalt 5 mg partiklar/km, gälla. Tabell: Gränsvärden för koldioxidutsläpp för fossilbränsledrivna miljöbilar Utsläppskrav koldioxid

Koldioxidutsläpp max g/km

Motsvarande bensinförbrukning l/100 km

Motsvarande dieselförbrukning l/100 km

Miljöbil A 120 cirka 5,0 cirka 4,5 Miljöbil B 125 cirka 5,2 cirka 4,7 Observera att det är koldioxidutsläppen som gäller, förbrukningsvärdena är ungefärliga värden. Tabell: Gränsvärden för förbrukning respektive energianvändning för bilar som drivs med alternativa bränslen (omräknat från aktuellt bränsle till vad det sku(omräknat från aktuellt bränsle till vad det sku(omräknat från aktuellt bränsle till vad det sku(omräknat från aktuellt bränsle till vad det skulle motsvara i form av bensin)lle motsvara i form av bensin)lle motsvara i form av bensin)lle motsvara i form av bensin) Energikrav Bensin*

(l/100 km) Diesel* (l/100 km)

Naturgas* (m3/100 km)

Miljöbil A 9,2 8,4 9,7 Miljöbil B 9,5 8,6 10,0 * Undantag från bränsleförbruknings-/energikravet medges för automatväxlade miljöbilar. Bilar som med manuell växellåda klarar ovanstående krav får ha en högre bränsleförbrukning eller energianvändning om de utrustas med automatisk växellåda. Detta förutsätter att bilen i övrigt motsvarar den manuellt växlade bilen (motorstyrka, 2 eller 4-hjulsdrift etc.). Flertalet bilar som drivs med alternativa bränslen kan också köras på fossila bränslen och samtidigt är typgodkända för antingen bensin, diesel eller gas. För dessa gäller ovanstående gränser för bränsleförbrukningen. För eventuellt tillkommande bränslen ska bränsleförbrukningen understiga gränsvärdena för energi enligt ovan.

Tabell: Gränsvärden för elenergianvändning för batteribilar

Energikrav elbil Elenergi kWh/100 km

Miljöbil A 37 Miljöbil B 38 4. Uppföljning Definitionen ses över av staten i sin helhet vart tredje år. Första revideringstillfället är 2008. Karlstads kommun följer samma rutiner. Ansvarig förvaltning/nämnd för detta är teknik- och fastighetsförvaltningen.

32

Postadress: Karlstads Kommun, 651 84 Karlstad.

Besöksadress: Kungsgatan 12, Stora Torget, Karlstad. Tel: 054-29 73 00, Fax: 054-29 73 10