Elisabet Mörnerud, vuxkonferens

  • View
    257

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Modersmålsbaserad sfi-undervisning. Presentation från vuxkonferens i nov 2013.

Text of Elisabet Mörnerud, vuxkonferens

  • 1. Modersmlsbaserad sfi-undervisning Konferens om sfi och grundlggande vuxenutbildning, Stockholm 22 november 2013 Elisabet Mrnerud Malm

2. Upplgg Sfi p Hyllie Park folkhgskola Modersmlsbaserad undervisning Ls- och skrivinlrning Framgngsfaktorer 3. Sfi p Hyllie Park Folkhgskola har c:a 10 % av Malm stads hela sfiUppdrag / betygsrttModersmlsbaserat Fokus p studievg 1 4. Antal studerande i sfi Hyllie Park Folkhgskola350 300 250200 150Rosengrd Kroksbck100 5020122011201020092008200720062005200420032002200120000ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt ht vt htvt ht vt ht vt ht april 5. 140120100806040200 6. Ngra lrare 7. HPF och modersmlsbaserad sfi, historiaSAS 1999- 2005 Ls- och skrivinlrning och grundlggande svenska som andrasprkSFI 2006-2013 sfi p uppdrag fr Malm stad Ls- och skrivinlrning,2011- sfi med betygsrtt p folkhgskolaExempel p projektExempel p projektDigitala klyftanIDEAL Etableringslots Utvecklingsprojekt 8. Folkhgskola och sfi Samarbetsinriktat Individbaserat Vuxet Helhetssyn Demokratitrning Bostadsnra och utveckla det lokalsamhllet verbrygga den digitala klyftan Integration med andra kurser Ntverk i det civila samhllet Modersmlsbaserat Kulturbrande Kulturutvecklande 9. Ecole ExperimentalTEST FRENCHTEST NATIONAL LANGUAGEEcole TraditionelTESTFRENCHTEST NATIONAL LANGUAGE 10. Svenska med hjlp av modersmlet 11. Thomas och Colliers studie (1997) visar att tvsprkiga elever ndde bttre resultat nr de gick i skolor dr devrdesattes och blev behandlade med respekt, en sociokulturellt stdjande milj. dr de tvsprkiga eleverna sgs som en tillgng deras livserfarenheter fick utrymme ochderas modersml respekterades och anvndes aktivt i undervisningen 12. Nyckelkunskaper som kan betraktas som viktiga fr att mnniskor aktivt ska kunna delta i olika sammanhang i det moderna samhllet. Med nyckelkomptenser avseskunskaper, frdigheter och attityder Ur Greppa Sprket, Skolverket 2011 13. P ett konkret plan handlar sprk om ljud, symboler och gester som man i ett samhlle har satt samman s att de kommunicerar. P ett djupare plan uttrycker sprket vem vi r som individer, samhllen och nationer. Kultur i ett samhlle refererar till dynamiska sociala system och delade mnster, beteenden, uppfattningar, kunskap, attityder och vrderingar. Kulturen tillhandahller den milj dr sprk kan utvecklas och den pverkar till och med hur det ska tolkas. Sprk r vrda att firas och hyllasFrn SIL:s hemsida,Why Language and Culture studies 14. FrstMotivation Trygghet Meningsfullhet Ansvar 15. Verklig tvsprkighet Individuella frdelarSamhllets vinster Jmlikhet Vrdighet Sprkliga och kulturella arv bevaras Strkt identitet, tillhrighet och sjlvbild Frstr bttre sin roll och sitt bidrag till vrlden Verklig dialog och verkligt samarbete Egna beslut och ansvar Samarbetsprojekt och samhllsutveckling Stimulerar smskaliga uppfinningar Lyckade exempel fr andra minoriteter, folk och sprk, nationellt och internationellt 16. Rapport frn forskningscirkel 17. Det hr r frsta skolan dr jag kan stlla frgor och frst svar. Det gr fortare att lra sig nr man frstr. Horeya 18. Det hr r frsta skolan som jag frstr och lraren frstr mig Saad 19. En dag i skolan nr jag frstr, r bttre n 100 dagar nr jag inte frstr. Fatime 20. Hur fr du hjlp i klassrummet nr du inte frstr? Nr det r en svensk lrare kan jag inte frga. De r ocks duktiga men de tnker och tnker och tnker. Jag r ju en snickare. Nr man ska snickra ngot och kan sl rakt p spiken s r det som en modersmlslrare.Nr man ska sl in spiken frn en krnglig vinkel r det som nr man har en svensk lrare. De tnker och tnker och tnker. Efter en lng tid lyckas de frklara fr mig. Ibland fattar jag och ibland inte alls. 21. r det bra eller dligt att anvnda modersmlet nr du lr dig svenska? P vad stt?Det r mycket bra drfr attmodersmlslrare lser problemen. De vet vad jag inte frstr. Hon kan verstta direkt till exempel att ketaab heter bok p svenska, punkt slut, man fattar p en gng och bara svarar OK. Om de inte verstter det till mig kommer jag att sga; bok, bok, bok men jag vet inte vad det r eller betyder.Om de inte verstter det frstr jag aldrig det. Det liknar nr vi lser Koranen. Vi frstr inte innehllet frrn vi har ftt frklaring p pashtu. 22. Ls- och skrivinlrningen 23. Genomgende planeras lsundervisning p det officiella sprket. Utbildningssprk associeras fr det mesta med standardsprk. I de flesta fall blundar man fr en verklighet av uppenbar sprklig mngfald. Elisabet Mrnerud Hyllie Park FolkhgskolaResultatet blir att hnsyn inte tas till anvndning av minoritetssprk i planering av alfabetisering 24. Arbeta modersmlsbaserat Medvetenhet om L1 betydelse fr lrande p alla niver i organisationen Hr startar man att reflektera och planera Med tvsprkiga mneslrare Med modersmlslrare Med sprkhomogena grupper inom verksamheten eller med std utifrn Med tolk Med versttningsverktyg p ntet 25. Exempel frn Bergen NorgeHvem er sprkhjelperne? Viderekomne spor 2-deltakere P niv (A1), A2 eller B1 Ca 10 rs skolebakgrunn eller mer Deltakere i introduksjonsprogrammet 26. Bergen Norge SPRKHJELPERE i Norskoplaeringen Jeg har lrt deltakerne ting de trenger i livet i Norge, f.eks. dato, utlpsdato, skonummer og pningstider. Det er de motivert for, for det trenger de! Jeg har lrt forklare nye ord ved knytte dem til noe kjent. Evalueringen har vrt veldig viktig! 27. Elevernas utvrderingar N forstr vi. Fr leste vi bare, men forsto ikke. Vi mister motivasjon nr vi ikke forstr. N er vi motivert igjen. Fr flte jeg meg som en sinnssyk, det vil si at det virker p psyken nr du ikke greier flge med. Morsmlet er et verkty for oss. Vi kan f en helt nyaktig forklaring p hva ord betyr. Vi burde hatt dette fra starten av! Det finnes ikke ordbker p mitt sprk, og jeg lager en ordbok selv. Jeg skriver ned ord p begge sprk. Hjemme repeterer jeg ordene. Husker dem godt nr jeg har oversettelse . Jeg har lrt s mye mer nr vi bruker begge sprkene, vi kan jobbe slik som vanlige mennesker gjr. Vi burde ha hatt dette fra starten av. Jeg gikk 2 r uten forst. Kan vi f n dag til med morsmlshjelp? 28. Ngra framgngsfaktorer1. Ntverk och utvecklingssamarbete Folkhgskolan kunde anpassa till initiativ frn de studerande Malm stad & Hyllie stadsdel har varit en samarbetspartner i utvecklingsarbetet Knsla av garskap - studerande, folkhgskolan, politiker och tjnstemn i Malm stad 29. Ngra framgngsfaktorer2. Personalens kompetens Personal med olika lrarbehrigheter och sfikompetens Flera medarbetare har egen erfarenhet av andrasprksinlrning Flera svenskfdda lrare har erfarenhet och behrskar deltagares modersml Olika bakgrunder berikar och blir till exempel 30. Ngra framgngsfaktorer3. Teori- och forskningsanknutet terkommande handledning av forskare Egna och externa studenters uppsatser har belyst arbetet Studiebesk frn andra erfarna praktiker inom sfi Medverkan i konferenser ger bra terkoppling 31. IDEAL-projektetmodersmlsbaserat 32. P tal om status och attityder Sfi- status i vuxenutbildningen Ls- och skrivinlrningens status i sfi Attityder till andra sprk i svensk milj Hur kan jag hja status och mening fr sfi, ls- och skrivinlrningen?Vilka attityder till andra sprk har jag i mitt klassrum?