Upload
trinhduong
View
240
Download
4
Embed Size (px)
Citation preview
D
igita
l kom
mun
ikat
ions
tekn
ik
Digital kommunikations-
teknik V2013
ARBETSBOK
www.skolportalen.se Thelin Läromedel
ISB
N:
978-
91-7
379-
234-
9 Läromedel för
GY2011
Jan-Eric Thelin 2013
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 1
FÖRORD Detta är boken Digital kommunikationsteknik ‐ Arbetsbok, Version 2013. Boken är anpassad efter
gymnasieskolans kursplan GY2011 för kursen Digital kommunikationsteknik med kurskod DAODIG0.
Boken är skriven med tanke på gymnasieelever på El‐ och energiprogrammet samt
Teknikprogrammet och passar även till elever från andra gymnasieprogram som läser denna kurs.
Med tanke på att samma punkter återkommer i kursplanerna till flera av gymnasieskolans kurser
inom GY2011 så kan viss del av innehållet i denna bok vara samma som i andra av våra läroböcker
anpassade för någon annan kurs.
Mer information till lärare ges i Lärarhandledningen. Med den medföljer även ett bildspel med
många av bilderna och figurerna i boken för att underlätta lektioner och genomgångar.
Om du käre läsare skulle hitta något i boken som du inte tycker stämmer eller om du saknar någon
viktig del så får du gärna meddela detta till oss. Vi är oerhört tacksamma för alla kommentarer och
tips. Det går bra att e‐posta till [email protected]
Eventuella uppdateringar och rättelser till boken som tillkommit efter denna upplagas tryckning finns
att ladda hem på Skolportalen, www.skolportalen.se.
Jan‐Eric Thelin, mars 2013.
Samtliga varumärken som förekommer i boken tillhör innehavaren av varumärket.
OBSERVERA ATT ALL KOPIERING ELLER ANNAT MÅNGFALDIGANDE AV DENNA BOK ELLER DELAR AV
DEN ÄR FÖRBJUDET ENLIGT LAG.
THELIN LÄROMEDEL AB, LIDKÖPING
Tel. 0510‐66100, www.skolportalen.se
Första upplagan, utskriven 2013‐03‐13
Beställningsnummer J200 3251
Tryckeri: JustNu
ISBN: 978‐91‐7379‐234‐9
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 2
FÖRFATTARENS FÖRORD Denna lärobok har skrivets med tanke på att användas i GY2011‐kursen Digital kommunikations‐
teknik. Jag har försökt att följa läroplanen så mycket som möjligt. Dock är den inte alltid så tydlig och
innehåller en hel del som kan tolkas på olika sätt. Jag har i mitt arbete försökt att följa dessa riktlinjer:
Trådlösa nätverk tillsammans med andra mobila kommunikationssätt ser jag som kursens
huvudsakliga innehåll. Jag har därför lagt mycket tyngd på denna del.
Jag har även tagit med grundläggande fakta kring kabelbunden datorkommunikation och kring
datorkommunikation i allmänhet. Jag ser denna kurs som den nya versionen av den gamla
kursen Datorkommunikation.
Ordentliga grundkunskaper är viktiga för att inte bara lära sig, utan verkligen förstå varför
saker och ting fungerar som de gör. Därför har jag lagt in en hel del repetition av
fysikkunskaper inom framförallt elektromagnetism.
Rikligt med praktiska exempel. Eftersom kursens innehåll många gånger är väldigt teoretiskt
har jag lagt in ett flertal praktiska exempel i Läroboken. Även i Arbetsboken finns det många
praktiska övningar.
I de praktiska exemplen i läroboken och de praktiska övningarna i arbetsboken behövs en del
hårdvara i form av Routrar, Accesspunkter och programvaror. Alla dessa kan också köpas från Thelin
Läromedel AB.
Jag förutsätter att du som elev redan har läst kursen Datorteknik 1A och gärna även kursen Dator‐
och nätverksteknik. Helst med våra läromedel för dessa kurser.
Till dig som lärare rekommenderar jag även att köpa Lärarhandledningen som hör till denna bok. I
denna finns mer användbar information. Dessutom medföljer en CD med bl.a. bildspel innehållande
figurer och bilder ur läroboken.
Denna bok är tänkt att kunna användas både som läromedel både för självstudier och för lärarledd
undervisning. Jag har för avsikt att uppdatera denna bok och utkomma med en ny version ungefär
vartannat år.
Gör nu övningarna i Arbetsboken till kapitel X
När du ser denna symbol och text så skall du ta fram Arbetsboken och gå till motsvarande kapitel i
den. Där skall du svara på frågor, lösa instuderingsuppgifterna och utföra de praktiska övningarna
som hör till det kapitel du just gått igenom.
Lycka till med kursen!
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 3
1. ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING
1) Vad heter elementarpartikeln som är bärare av den elektromagnetiska stålningen?
Foton. .........................................................................................................................................
2) Komplettera nedanstående tabell.
Signaltyp Frekvens Våglängd
Långvågsradio 30 KHz 10000 m
Komradio 27 MHz 11 m
FM‐Radio 100 MHz 3 m
TV 600 MHz 0,5 m
Trådlöst nätverk b/g 2400 MHz 125 mm
Trådlöst nätverk a/h 5200 MHz 58 mm
3) Hur stor är våglängden för synligt ljus?
Ca 380 nm – 700 nm. ................................................................................................................................................................
4) Vilket ljus har mest energi, rött ljus eller blått ljus? Motivera ditt svar.
Blått ljus har mer energi eftersom det har högre frekvens. ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 4
2. RADIOVÅGOR
5) Förklara kort skillnaden mellan Amplitudmodulering och Frekvensmodulering.
Med Amplitudmodulering så ändras radiovågen amplitud, alltså styrka ................................................................................................................................................................
beroende på signalen man sänder. ................................................................................................................................................................
Med Frekvensmodulering så ändras istället radiovågens frekvens beroende ................................................................................................................................................................
på signalen man sänder. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
6) Vilka tre olika typer av polarisation finns det? Ge även exempel på där denna används. Som lite hjälp har vi ritat in tre olika antenner.
Antenn Polarisation Exempel
Horisontal polarisation TV
Vertikal polarisation Radio, Trådlöst nätverk
Cirkulär polarisation Satellitkommunikation
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 5
7) Vilken organisation i Sverige har hand om tillståndsgivningen för radiosändningar och tilldelningen av frekvenser?
PTS, Post och Telestyrelsen ................................................................................................................................................................
8) Vilken är den internationella samarbetsorganisationen för detta?
ITU, Internationella Teleunionen ................................................................................................................................................................
9) Vilka tre stora regioner är länderna på jorden uppdelade i när det gäller tele‐ och datateknik ?
EMEA-länderna (Europa, Mellanöstern och Afrika) = Region 1 ................................................................................................................................................................
Nord-, Mellan- och Sydamerika = Region 2 ................................................................................................................................................................
Asien = Region 3 ................................................................................................................................................................
10) Nämn några frekvensband som är befriade från tillståndsplikt för radiosändare?
Frekvens Användningsområde
27 MHz Amatörradio, Radiostyrning, Trådlös babyvakt mm
87,5 – 108 MHz Lågeffekts FM-sändare är tillåten
1880 – 1900 MHz Trådlösa DECT-telefoner
2400 – 2483 MHz WLAN 802.11 b/g, Bluetooth
5150 – 5650 MHz WLAN 802.11 a/h
11) Vilka radiosignaler har längst räckvidd, de med kort eller lång våglängd?
De med lång våglängd har längre räckvidd. Detta för att radiosignaler med ................................................................................................................................................................
hög frekvens dämpas mycket mer när de går genom luften. ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 6
12) Vad händer då två likadana radiovågor där den ena är spegelvänd strålar samman ?
De tar ut varandra ................................................................................................................................................................
13) Varför är det så bra att partvinna ledarana i en kabel.
Då tar de elektromagnetiska fälten från de båda ledarna ut varandra ................................................................................................................................................................
Och de sänder därför inte ut några störsignaler. ................................................................................................................................................................
Omvänt tas heller inga störsignaler upp av ledarna. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
14) Vad menas med Faradays Bur?
Faradays bur innebär att man bygger en bur eller låda av metall. ................................................................................................................................................................
Denna kan även vara gjord av ett finmaskigt metallnät. All ström som ................................................................................................................................................................
passerar genom buren leds i dess ytterhölje och det som finns inne ................................................................................................................................................................
i buren påverkas inte alls. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
15) Vad kan vara en anledning till att man får problem med Stående vågor vid radiosändning?
Om man använder fel typ av antenn eller antennkabel. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 7
INSTUDERINGSUPPGIFT 2.1 Leta upp den Svenska Frekvensplanen på nätet. Den finns på Post‐ och telestyrelsens hemsida.
Vilken frekvens används av DECT‐telefoner?
................................................................................................................................................................
Behöver man tillstånd för att få använda DECT‐telefoner?
................................................................................................................................................................
Vilka frekvenser används av RFID? (Det kan finnas flera)
................................................................................................................................................................
Finns det flera frekvensband reserverade för Trådlösa nätverk än 2,4 GHz och 5GHz‐banden?
................................................................................................................................................................
Finns det flera frekvensband reserverade för Trådlösa nätverk än 2,4 GHz och 5GHz‐banden?
................................................................................................................................................................
Vilka frekvensband används av 3G (UMTS) ?
................................................................................................................................................................
Teracom ansvarar för de marksändna Radio‐ och TV‐sändningarna i Sverige. Leta upp deras sida på nätet och ta reda på vilka frekvenser som används för TV‐sändningar i ditt län.
Vilken frekvens använder SVT1 och SVT2 ?
................................................................................................................................................................
Vilken frekvens används av TV3, TV4 respektive Kanal 5?
................................................................................................................................................................
Vilken bredd på antennen (Dipolantenn eller Yagiantenn) är lämplig som TV‐antenn där du bor?
................................................................................................................................................................
Inga svar till dessa frågor ges i Facit på grund av individuella förhållanden samt att informationen i Frekvensplanen kan vara ändrad sedan denna boks tryckning.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 8
3. LJUSVÅGOR
16) Vilken våglängdstyp av ljus är vanligt att använda inom fiberoptik?
Infrarött ljus, IR ................................................................................................................................................................
17) Vilken färg är vanligast för Laserljus?
Rött ................................................................................................................................................................
18) Nämn några sammanhang inom Datorteknik och Datorkommunikation där man använder Laser?
Laserskrivare, Laserpekare, CD- och DVD-spelare, Blue-Ray-spelare, ................................................................................................................................................................
Kommunikation med fiberoptik. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
INSTUDERINGSUPPGIFT 3.1 Leta upp hos någon elektronikleverantör lysdioder för fiberoptik. Anteckna nedan vilka våglängder de
använder.
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 9
4. Viktiga begrepp inom datakommunikation
19) Komplettera nedanstående tabell.
1 KB = 1024 Byte
1 MB = 1024 KB = 1 048 576 Byte
1 GB = 1024 MB = 1 073 741 824 Byte
1 TB = 1024 GB = 1 099 511 627 776 Byte
20) Komplettera nedanstående tabell med ASCII‐koder. Använd 8‐bitars PC‐ASCII.
Kod Tecken Kod Tecken Kod Tecken
$41 A $21 ! $45 %
$58 X $65 e $31 1
$38 8 $84 ä $20 Mellanslag
21) Vad menas med följande termer när det gäller kommunikation?
Simplex:
Kommunikationen går endast åt ena hållet, från sändare till mottagare. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Halv duplex:
Kommunikationen kan gå åt båda håll, men endast åt ett i taget. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Full duplex:
Kommunikationen kan gå åt båda håll samtidigt. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 10
5. DATASÄKERHET VID DIGITAL KOMMUNIKATION
22) Vilka två huvudtyper av kryptering finns det och vad skiljer dessa åt?
Symetrisk kryptering = Samma nyckel används både för kryptering och ................................................................................................................................................................
dekryptering ................................................................................................................................................................
Asymmetrisk kryptering = Olika nycklar används för kryptering och ................................................................................................................................................................
dekryptering ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
23) Vilken typ av huvudkryptering brukar användas för datatrafik under sändning och mottagning?
Symetrisk kryptering. ................................................................................................................................................................
24) En webbsida använder Hash‐funktionen för att lagra användarnas lösenord. Vad innebär detta?
Lösenorden lagras inte i klartext. Med hjälp av Hash-funktionen beräknas ................................................................................................................................................................
en kontrollsumma ut av lösenordet. Detta värde lagras. När användare skall ................................................................................................................................................................
logga in beräknas samma kontrollsumma för det angivna lösenordet och ................................................................................................................................................................
jämförs sedan med det lagrade värdet. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
25) Vad innebär att en webbplats har ett Certifikat?
Då vet man att utgivaren av webbplatsen verkligen är den som den utger sig ................................................................................................................................................................
för att vara. ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 11
26) Förklara vad som menas med VPN?
Med VPN så skapas en privat krypterad förbindelse över en vanlig ................................................................................................................................................................
Oskyddad nätverks- eller internet-förbindelse. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
PRAKTISK UPPGIFT 5.1 Installera e‐legitimation i din dator.
Plats för anteckningar:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 12
6. ÖVERFÖRING VIA KABEL
27) Vilka olika standardhastigheter finns det för USB?
USB 1.0 Low speed 1,5 Mbit/s USB 1.0 High speed 12 Mbit/s
USB 2.0 480 Mbit/s USB 3.0 5000 Mbit/s
28) Vilka högsta överföringshastigheter klarar nätverkskablarna UPT kat 5 och UTP kat 5e?
Kat 5 klarar 100 Mbit/s, kat 5e klarar 1000 Mbit/s. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
29) Vad skiljer nätverkskablarna UTP och STP?
UTP = Unshielded Twisted Pair, oskärmad nätverkskabel. ................................................................................................................................................................
STP = Shielded Twisted Pair, skärmad nätverkskabel. ................................................................................................................................................................
30) Hur lång får en vanlig nätverkskabel vara mellan dator och Switch?
Högst 100 meter. ................................................................................................................................................................
31) Vilka färger brukar användas i en nätverkskabel och vilka ledare är nödvändiga?
RJ‐45 pinne Nödvändig Färg på kabeln
1 X Orange/vit 2 X Orange 3 X Grön/vit 4 Blå 5 Blå/vit 6 X Grön 7 Brun/vit 8 Brun
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 13
PRAKTISK UPPGIFT 6.1 Tillverka en egen nätverkskabel genom att med lämpligt verktyg montera på kontakter på en kabel.
Testa kabeln med ett mätverktyg för att kontrollera så att kablarna har anslutits rätt.
Testa även nätverkakabeln praktiskt genom att använda den för att ansluta en dator till ett nätverk.
Plats för anteckningar:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 14
7. TRÅDLÖS KOMMUNIKATION
32) Vilket frekvensband används av Bluetooth?
2,4 GHz-bandet ................................................................................................................................................................
33) Vilken teknik gör det möjligt för Bluetooth att undvika kollisioner och störningar?
Frekvenshoppteknik med 800 hopp per sekund ................................................................................................................................................................
34) Beskriv vad som menas med RFID. Nämn också minst fyra olika användningsområden för RFID.
RFID, Radio Freqency Identification är en mycket vanlig teknik för att ................................................................................................................................................................
läsa information på kortare avstånd från olika typer av små transpondrar. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Exempel på användningsområden är: ................................................................................................................................................................
- Identifiering av biblioteksböcker. ................................................................................................................................................................
- ID-chip till djur, bl.a. hundar ................................................................................................................................................................
- Tidtagningschip till sportevenemang ................................................................................................................................................................
- ID-brickor till elektroniska lås och passerkontrollsystem ................................................................................................................................................................
- Märkning och identifiering av varor i butiker och lager ................................................................................................................................................................
- Liftkort till skidanläggningar ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
35) Vad heter den nya tekniken som är en vidareutveckling av RFID?
NFC, Near Field Communication ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 15
36) Vilken beteckning har (huvud‐)standarden för trådlösa nätverk, WLAN?
IEEE 802.11 ................................................................................................................................................................
37) Vad heter det digitala systemet för mobiltelefoni som introducerades 1992 och vars teknik fortfarande används?
GSM ................................................................................................................................................................
38) Varför kallas de nyare, snabbare mobiltelefons‐teknikerna 3G och 4G?
Det står för 3:e, respektive 4:e generationens mobiltelefonisystem ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
39) Vilka är de ”riktiga” namnen på 3G och 4G?
3G = UMTS ................................................................................................................................................................
4G = LTE ................................................................................................................................................................
40) Satellitkommunikation utnyttjar kommunikationssatelliter i den geostationära banan på 36.000 km höjd. Hur lång tid tar det för en radiosignal att gå från en sändare på jorden upp till satelliten och tillbaka igen?
240 ms ................................................................................................................................................................
41) Vad innebär detta rent praktiskt för t.ex. Datorkommunikation?
Att det blir väldigt långa svarstider. ................................................................................................................................................................
Olämpligt för tillämpningar som kräver korta svarstider. ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 16
PRAKTISK UPPGIFT 7.1 ‐ Bluetooth Använd en utrustning för Bluetooth, till exempel ett headset, mus tangentbord eller en högtalare.
Koppla upp utrustningen till en bärbar dator och/eller en mobiltelefon och prova den.
Vilken Bluetooth‐profil använder din utrustning?
................................................................................................................................................................ Om du har tillgång till flera utrustningar så kan du upprepa övningen för ytterligare någon enhet.
PRAKTISK UPPGIFT 7.2 ‐ RFID Leta reda på någon transponder för RFID. T.ex. en prisetikett. Kontrollera hur denna är uppbyggd.
Försök ta reda på vilken frekvens som används för att läsa av transponder‐enheten.
................................................................................................................................................................
INSTUDERINGSUPPGIFT 7.3 ‐ NFC Har du tillgång till någon enhet som använder NFC?
................................................................................................................................................................ Sök efter aktuell information om NFC på nätet. Anteckna intressant information nedan.
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 17
8. STANDARDER OCH STANDARDISERINGSORGAN
42) Nämn en standard som är framtagen av IEEE?
Nätverk, IEEE 802.x, t.ex. Trådlösa nätverk IEEE 802.11 ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
43) Vilket internationellt organ handlägger samarbetsfrågor kring användning av radiofrekvenser?
ITU, Internationella Teleunionen ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
44) Vilken svensk myndighet hanterar tillstånd att använda radiofrekvenser?
PTS, Post och Telestyrelsen ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Plats för anteckningar:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 18
9. REFERENSMODELLER
Inga frågor till detta kapitel.
10. OSI‐MODELLEN
45) Vad heter skikten i OSI‐modellen? Fyll i tabellen nedan:
Nr Skikt
7 Applikation
6 Presentation
5 Session
4 Transport
3 Nätverk
2 Datalänk
1 Fysisk
46) Nämn några typer produkter som standardiseras i det nedersta skiktet, skikt 1?
Kablar och kontakter ................................................................................................................................................................
47) I vilket skikt hanteras nätverkskortets MAC‐adress?
I Datalänkskiktet ................................................................................................................................................................
48) I vilket skikt hanteras en enhets IP‐adress?
I Nätverksskiktet ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 19
49) Nämn några funktioner i TCP/IP‐protokollet som ligger i Transport‐skiktet i OSI‐modellen?
TCP och UDP ................................................................................................................................................................
50) Vilken nätverkstyp använder sig av CSMA/CD?
Ethernet ................................................................................................................................................................
51) Vilken nätverkstyp använder sig av CSMA/CA?
WLAN ................................................................................................................................................................
52) Hur lång är maximala datalängden för ett datapaket i Ethernet?
1500 bytes ................................................................................................................................................................
Plats för anteckningar:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 20
11. TCP/IP ‐ PROTOKOLLEN
53) Vad är skillnaden mellan TCP och UDP?
TCP hanterar transportkontroll med flödeskontroll och handskakning ................................................................................................................................................................
UDP hanterar transportkontroll med flödeskontroll då kvittens från ................................................................................................................................................................
mottagaren inte behövs. ................................................................................................................................................................
54) Vilken Port används av vanliga webbsidor HTTP, respektive krypterade HTTPS ?
http : Port 80 ................................................................................................................................................................
https : Port 443 ................................................................................................................................................................
55) Vilken uppgift har DNS?
DNS har hand om adresseringen på internet. DNS kopplar ihop ................................................................................................................................................................
en domänadress och dess tjänster med IP-adresser. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 21
INSTUDERINGSUPPGIFT 11.1 – TCP/IP Ta reda på vilken IP‐adress som hanterar följande domäner:
telia.com
................................................................................................................................................................
tv4.se
................................................................................................................................................................
svt.se
................................................................................................................................................................
Ta reda på IP‐adressen till följande webbsidor:
www.tv4.se
................................................................................................................................................................
www.tv4play.se
................................................................................................................................................................
Plats för anteckningar:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 22
12. UPPBYGGNAD AV LOKALA NÄTVERK
56) I vilket skikt i OSI‐modellen arbetar följande utrustningar?
HUB:
Skikt 1, Fysiska skiktet ................................................................................................................................................................
Switch:
Skikt 2, Datalänkskiktet ................................................................................................................................................................
Router:
Skikt 3, Nätverksskiktet ................................................................................................................................................................
57) Vad är speciellt med en Switch som har stöd för VLAN?
Då kan man i denna switch dela upp nätverket i flera olika delar ................................................................................................................................................................
INSTUDERINGSUPPGIFT 12.1 Ta reda på vilken IP‐adress som du har på din dator i din aktuella nätverksuppkoppling.
................................................................................................................................................................
Ta reda på vilken MAC‐adress som du har i din dators nätverkskort.
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 23
13. METODER OCH PROGRAM FÖR FELSÖKNING OCH SPÅRNING
58) Vilka åtgärder kan du göra för att förnya lånet av IP‐adress?
Kör kommandot Diagnostisera , Återställ anslutningen ................................................................................................................................................................
Kör kommandot ipconfig /renew ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
59) När brukar man använda kommandot Ping och vad gör det för åtgärd?
Man kan använda Ping för att kontrollera om man får kontakt med en ................................................................................................................................................................
viss IP-adress via nätverket. ................................................................................................................................................................
Med Ping görs tre försök att nå målet. Om detta nås får man också veta ................................................................................................................................................................
hur lång svarstid man fått. ................................................................................................................................................................
60) Med vilket kommando kan man studera datorns lokala Routingtabell?
Route Print ................................................................................................................................................................
61) Med vilket kommando kan man lägga till en statisk Route i datorns lokala Routingtabell?
Route Add ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 24
INSTUDERINGSUPPGIFT 13.1 Kontrollera vilken IP‐adress din dator har i skolans nätverk.
................................................................................................................................................................
Kontrollera anslutningen mot Default Gateway med hjälp av Ping. Får du svar?
................................................................................................................................................................
Studera din dators lokala Routingtabell.
Provkör kommandot Arp.
Provkör kommandot Tracert genom att spåra kommunikationen mot www.microsoft.com.
Hur många hopp registreras?
Når du ända fram?
Försök förstå vilken väg kommunikationen går.
................................................................................................................................................................
Provkör kommandot Tracert genom att spåra kommunikationen mot några valfria adresser.
Provkör den visuella TraceRoute‐tjänsten på www.yougetsignal.com.
Testa några av de övriga visuella felsökningstjänsterna på www.yougetsignal.com.
Provkör programmet Ping Tester mot en kamrats dator.
Provkör programmet Wireshark och försök förstå vad trafiken på nätet kommer ifrån.
Skriv ner den trafik som du lyckas härleda.
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 25
14. TRÅDLÖSA NÄTVERK
62) Förklara följande begrepp och förkortningar genom att fylla i tabellen nedan.
Begrepp Förklaring
WLAN Wireless LAN, En förkortning för trådlösa nätverk
WiFi
Wireless Fidelity. En certifiering som innebär att produkten är testad och uppfyller standarder så att den kan användas tillsammans med andra produkter, oavsett tillverkare.
SSID Service Set Identifier. Namnet på det aktuella trådlösa nätverket.
802.11 Den ursprungliga standarden för trådlösa nätverk
802.11a Trådlösa nätverk i 5 GHz-bandet med upp till 54 Mbit/s överföringshastighet
802.11b Trådlösa nätverk i 2,4 GHz-bandet med upp till 11 Mbit/s överföringshastighet
802.11g Trådlösa nätverk i 2,4 GHz-bandet med upp till 54 Mbit/s överföringshastighet
802.11h En anpassning av 802.11a för att uppfylla kraven i Europa.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 26
63) Standarderna IEEE 802.11b och IEEE 802.11g använder båda i 2,4 GHz‐bandet. Vad beror det på att de har olika överföringshastigheter?
802.11b använder modulationstekniken DSSS medan 802.11g använder ................................................................................................................................................................
OFDM. Med OFDM delas kanalens frekvensområde i flera smala parallella ................................................................................................................................................................
Bärvågor som kan överföra information. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
64) Hur många kanaler har 2,4 GHz‐bandet som kan användas i Sverige, resp. USA?
13 kanaler i Sverige och 11 kanaler i USA ................................................................................................................................................................
65) Hur många kanaler har 5 GHz‐bandet (med 20 MHz bandbredd)?
24 kanaler ................................................................................................................................................................
66) Hur stor är den maximala uteffekten som normalt får användas av WLAN i 2,4 GHz‐bandet?
100 mW ................................................................................................................................................................
67) Vilka kombinationer av kanaler med 802.11b respektive 802.11g kan användas samtidigt utan att de överlappar varandras frekvensområden? Fyll i tabellen nedan.
Kanaler 802.11b 802.11g
1 : 2 : 3 : 4 Nej Nej
1 : 6 : 11 Ja Ja
1: 5 : 9 : 13 Nej Ja
3 : 8 : 13 Ja Ja
4 : 8 : 12 Nej Ja
2 : 7 : 13 Ja Ja
5: 10 : 13 Nej Nej
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 27
15. SÄKERHET I TRÅDLÖSA NÄTVERK
68) Vilka tre krypteringsmetoder används i trådlösa nätverk? Rangordna dem efter säkerhet.
WEP = minst säkert ................................................................................................................................................................
WPA = Säkert ................................................................................................................................................................
WPA2 = Säkrast ................................................................................................................................................................
69) Förklara följande begrepp och förkortningar genom att fylla i tabellen nedan.
Begrepp Förklaring
PSK
Pre-shared Key. Det lösenord man använder för att ansluta till ett trådlöst nätverk. Med hjälp av PSK räknas krypteringsnyckeln ut.
TKIP Temporal Key Integrity Protocol, är en av de krypteringssätt som kan användas inom WPA och WPA2.
AES Advanced Encryption Standard, är den andra av de två krypteringssätten som kan användas inom WPA och WPA2.
EAP
Extensible Authentication Protocol, är det standardiserade protokollet som används för att kommunicera med en RADIUS-server
RADIUS
Remote Authentication Dial-In User Services, är ett protokoll för att central administrera autentisering mot olika typer av utrustningar
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 28
70) Nämn två andra sätt att öka säkerheten, förutom olika krypteringssätt.
MAC-adress filtering och Dölja SSID ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
71) Vad är skillnaden mellan WPA Personal och WPA Enterprise.
Med WPA Personal används PSK för att generera krypteringsnyckeln ................................................................................................................................................................
Med WPA Enterprise används en RADIUS-server för att ge användarna ................................................................................................................................................................
access till det trådlösa nätverket. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
INSTUDERINGSUPPGIFT 15.1 – KRYPTERINGSMETODER Sök på nätet, t.ex. via Google eller Wikipedia, om fördjupad information angående
krypteringsmetoder i trådlösa nätverk.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 29
PRAKTISK UPPGIFT 15.2 – ETT ENKELT TRÅDLÖST NÄTVERK Sätt upp ett trådlöst nätverk med hjälp av en enkel Accesspunkt och anslut din dator mot detta
nätverk.
Ange SSID.
................................................................................................................................................................
Prova först med ett oskyddat nätverk.
Prova sedan med WEP‐kryptering. Ange säkerhetsnyckel.
................................................................................................................................................................
Ändra sedan till WPA‐kryptering. Ange säkerhetsnyckel.
................................................................................................................................................................
Ändra till WPA2‐kryptering. Ange säkerhetsnyckel.
................................................................................................................................................................
Kontrollera din dators MAC‐adress. Anteckna den här nedan:
................................................................................................................................................................
Koppla på MAC‐adress filtering. Ange att din dator får åtkomst till det trådlösa nätverket. Prova att
ansluta till nätverket. Prova med en annan dator. Kan denna ansluta sig?
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 30
16. PRODUKTER FÖR WLAN
72) Vad menas med PoE?
Power over Ethernet. Strömförsörjning av nätverksutrustning via ................................................................................................................................................................
några av de fyra extra ledarna i nätverkskabeln. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
73) Vad innebär det när Accesspunkten är konfigurerad som Wireless Bridge?
Den är konfigurerad som en Brygga. Detta används om man vill använda ................................................................................................................................................................
WLAN till att koppla ihop två skilda nätverk. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
74) Vad innebär det när Accesspunkten är konfigurerad som Wireless Repeater?
Den är konfigurerad som en Repeater. Detta används om man vill förstärka ................................................................................................................................................................
det trådlösa nätverket för längre räckvidd. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 31
INSTUDERINGSUPPGIFT 16.1 – ACCESSPUNKTER Sök på nätet hos olika datoråterförsäljare efter olika typer av Accesspunkter. Välj ut fyra olika som är
lämpliga för nedanstående önskemål. Anteckna specifikationer och priser nedan:
1. Billig bredbandsrouter med inbyggd Accesspunkt. Lämplig för hemmabruk.
Märke och modell
Leverantör
Pris
802.11‐standard
Krypteringsmetoder
Övriga funktioner
2. Accesspunkt för inomhusbruk på företag. Snygg design samt PoE är ett krav.
Märke och modell
Leverantör
Pris
802.11‐standard
Krypteringsmetoder
Övriga funktioner
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 32
3. Accesspunkt för utomhusbruk. Två stycken skall användas för att koppla upp en länk mellan två
byggnader som ligger på ett avstånd av 400 meter. Det är fri sikt mellan byggnaderna.
Märke och modell
Leverantör
Pris per styck
802.11‐standard
Krypteringsmetoder
Övriga funktioner
4. Avancerad Accesspunkt för användning på företag. Accesspunkten skall ha dubbla radioenheter
med stöd för både 5 GHz och 2,4 GHz‐banden samtidigt. RADIUS‐server skall kunna användas.
Märke och modell
Leverantör
Pris
802.11‐standarder
Krypteringsmetoder
Övriga funktioner
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 33
PRAKTISK UPPGIFT 16.2 – INSTALLATION AV TRÅDLÖSA ENHETER Beroende på vilken utrustning du har tillgång till på din skola kan du kanske inte utföra alla
uppgifterna nedan.
1. Konfigurera en skrivare med trådlös nätverksanslutning. Ange en lämplig fast IP‐adress på
skrivaren. Installera sedan skrivaren på din dator och gör en provutskrift.
2. Konfigurera en övervakningskamera med stöd för WLAN. Prova kamerans funktion.
3. Anslut en mobiltelefon till ditt WLAN.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 34
17. ANTENNER
75) Vilken polarisation används av trådlösa nätverk? I vilken riktning skall en sprötantenn monteras?
Vertikal polarisation ................................................................................................................................................................
En sprötantenn skall monteras vertikalt. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
76) Vad innebär det att en antenn har en förstärkning på 13 dB?
Antennen sänder och tar emot signaler i sin ”rätta” riktning ................................................................................................................................................................
13 dB starkare jämfört med en helt rundstrålande antenn. ................................................................................................................................................................
13 dB innebär ca. 20 gångers förstärkning ................................................................................................................................................................
77) Fyll i nedanstående tabell över decibel kontra linjärt värde?
Decibel Linjärt värde
3 dB 2 x 6 dB 4 x 10 dB 10 x 13 dB 20 x 20 dB 100 x 23 dB 200 x 30 dB 1000 x
78) Ett trådlöst nätverk består av två antenner på ett avstånd av 100 meter. Den sändande antennen har en förstärkning på 10 dB och den mottagande har 13 dB. Fredvensen som används är 2,4 GHz och sändaren sänder med 100 mW. Hur mycket effekt når mottagaren?
Ca 2*10 -7 W = 0,2 W = 0,0000002 W ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 35
79) Hur lång bör en Dipolantenn vara?
Ett helt antal av halva våglängden ................................................................................................................................................................
80) Hur lång bör en Sprötantenn vara?
Ett helt antal av en kvarts våglängd ................................................................................................................................................................
81) Vad har de många parallella spröten på en Yagiantenn för funktion?
De förstärker signalen i antennens riktning ................................................................................................................................................................
82) Vilken antenntyp har bästa förstärkningen?
Parabolantennen ................................................................................................................................................................
INSTUDERINGSUPPGIFT 17.1 – ANTENNER Sök på nätet efter antenner lämpliga för trådlösa nätverk. Välj ut fyra olika som är lämpliga för
nedanstående önskemål. Anteckna specifikationer och priser nedan:
1. Antenn lämplig för placering i ett fönster eller på skrivbordet. Skall stråla runt i de flesta riktningar.
Skall användas för 802.11 b/g.
Märke och modell
Leverantör
Pris
Antenntyp
Förstärkning
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 36
2. Antenn lämplig för montering utomhus på en vägg. Skall användas för utomhusservering på ett
café mot ett flertal mobila användare. Skall användas för 802.11b/g.
Märke och modell
Leverantör
Pris
Antenntyp
Förstärkning
3. Antenn lämplig för montering utomhus. Skall användas för en länk mellan två byggnader på 100
meters avstånd. Skall användas för 802.11b/g.
Märke och modell
Leverantör
Pris
Antenntyp
Förstärkning
4. Antenn lämplig för montering utomhus. Skall användas för en länk mellan två byggnader på 2000
meters avstånd. Skall användas för 802.11a
Märke och modell
Leverantör
Pris
Antenntyp
Förstärkning
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 37
PRAKTISK UPPGIFT 17.2 – INSTALLATION AV TRÅDLÖS BRYGGA I denna uppgift skall du få sätta upp en brygga med två Accesspunkter för att koppla samman två
nätverk.
Konfigurera de båda Accesspunkterna och anslut dem till de två nätverken. Kontrollera att datorer i
Nätverk 2 kommer åt Nätverk 1 och Internetuppkopplingen i detta.
Anslut externa antenner för utomhusbruk till då båda Accesspunkterna.
Montera dessa utomhus och rikta in dem mot varandra.
Om möjligt, prova att montera dem på långt avstånd från varandra. Gärna flera hundra meter.
Kontrollera funktionen.
Kontrollera hur långt avstånd du kan upprätta en förbindelse på.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 38
18. VERKTYG FÖR ÖVERVAKNING OCH SIGNALKONTROLL
83) Nämn tre olika felsökningsfunktioner för nätverk som finns inbyggda i Windows.
Nätverksdiagnostik, Aktivitetshanteraren, Resursövervakaren ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
PRAKTISK UPPGIFT 18.1 – inSSIDer Ladda hem och installera programmet inSSIDer.
Kontrollera vilka trådlösa nätverk du hittar i din omgivning. Förflytta dig gärna till olika platser.
Undersök både 2,4 GHZ‐bandet och 5 GHz‐bandet (om ditt nätverkskort har stöd för det).
Anteckna uppgifter nedan.
Plats SSID Kryptering a/b/g/n Kanal Hastighet
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 39
Är något av nätverken du hittar okrypterat?
Anslut till detta och kontrollera med hjälp av t.ex. Bredbandskollen vilken hastighet du erhåller.
................................................................................................................................................................
Vilken kanal verkar vara mest utnyttjad?
................................................................................................................................................................
PRAKTISK UPPGIFT 18.2 – MÄTNING AV SIGNALNIVÅ MED inSSIDer I denna uppgift skall du använda inSSIDer för att göra en enkel mätning av en antenns riktverkan.
Denna övning är bäst att göra i en stor lokal eller allra helst utomhus. Du behöver ha tillgång till en
bärbar dator med inSSIDer installerat samt en Accesspunkt och minst en extern antenn med
riktverkan.
Sätt upp ett eget trådlöst nätverk med en Accesspunkt. Anslut en extern antenn som har någon form
av riktverkan. Har du tillgång till flera olika antenntyper så kan du senare prova med de andra också.
Starta nätverket och förflytta dig runt antennen i olika riktningar och på olika långt avstånd med din
bärbara dator. Studera i inSSIDer hur signalstyrkan från nätverket ändras beroende på i riktning och
avstånd till antennen.
Med ledning av ovanstående mätningar, rita upp ett enkelt antenndiagram för antennen du har
provat.
Plats för antenndiagram:
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 40
PRAKTISK UPPGIFT 18.3 – MÄTUTRUSTNING FÖR WLAN I denna uppgift skall du använda någon form av mätutrustning för trådlösa nätverk. Till exempel
programmet Chanalyzer tillsammans med Wi‐Spy.
Installera utrustningen och programmet i en dator.
Starta programmet och bekanta dig med dess funktioner. Ta hjälp av manualer och hjälpfunktion i
programmet för att lära dig att använda det.
Genomför nu praktiska mätningar i din närhet för att kontrollera vilka signaler och störningar som
finns i frekvensbanden för trådlösa nätverk.
Finns det några speciella signaler och störningar du lägger märke till? Försök hitta källan till dessa.
Anteckna nedan:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Med ledning av dina analyser, vilken kanal skulle du föredra att använda om du skulle installera ett
nytt trådlöst nätverk?
................................................................................................................................................................
Gå nu till en plats nära en mikrovågsugn. Starta ugnen och kontrollera resultatet med din
mätutrustning.
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 41
19. TRÅDLÖSA NÄTVERK I PRAKTIKEN
PRAKTISK UPPGIFT 19.1 – ETT TRÅDLÖST NÄTVERK Sätt upp ett trådlöst nätverk med hjälp av en Accesspunkt.
Använd WPA2‐kryptering. Ange säkerhetsnyckel.
................................................................................................................................................................
Dölj SSID. Detta innebär att du manuellt får lägga till det trådlösa nätverket på de klientdatorer som
skall ansluta sig.
Koppla på MAC‐adress filtering. Ange vilka datorer som skall få åtkomst till det trådlösa nätverket.
................................................................................................................................................................
Om du har tillgång till en RADIUS‐server kan du prova att konfigurera denna.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 42
PRAKTISK UPPGIFT 19.2 – PROJEKTET TRÅDLÖST NÄTVERK I denna uppgift skall du få genomföra ett verkligt projekt, att planera, installera, driftsätta och
dokumentera införandet av ett trådlöst nätverk.
Dokumentationen är en mycket viktig del i detta projekt. Gör denna löpande under projektets gång.
Steg1: Börja med att definiera projektet.
Vad är dess målsättning?
Det kan t.ex. vara att leverera trådlös uppkoppling mot internet för ett café eller ett hotell, ett
komplett trådlöst nätverk åt ett företag för deras interna användning eller kanske en trådlös länk
över ett längre avstånd..
Ange vilka krav man har på nätverket. T.ex. hastighet, antal samtidiga användare, krypteringsnivå,
område som skall täckas m.m.
Steg2: Kartlägg lokalerna som nätverket skall täcka.
Genomför mätningar på plats för att kontrollera ev. störkällor samt andra befintliga trådlösa nätverk.
Vilken infrastruktur finns idag? Servrar, framdragna nätverkskablar, internetuppkoppling?
Tag fram en planritning över de aktuella lokalerna och platserna som skall täckas.
Steg3: Förslag och Kostnadsberäkning.
Med ledning av projektets målsättning och krav samt med uppgifter du fått fram genom kartläggning
har du nu förhoppningsvis den information du behöver för att ta fram ett förslag till lösning.
Skissa upp vilken utrustning du kommer behöva. Sök hos leverantörer efter lämpliga produkter. Om
olika valmöjligheter finns så kan du ta fram två olika förslag, ett lite billigare med sämre prestanda
och ett lite dyrare med bättre prestanda. Summera priserna för de produkter som behövs.
Räkna även fram vilken arbetsinsats som kommer behövas för att installera och driftsätta lösningen.
Uppskatta tiden i antal timmar. Räkna även ut om något kontinuerligt underhåll kommer krävas.
Behöver några ytterligare åtgärder utföras för att kunna driftsätta lösningen?
Behövs en ny eller snabbare internetuppkoppling?
Vilka krav ställs på klienterna som skall ansluta sig?
Steg4: Genomförande
Installera nu det trådlösa nätverket och sätt det i drift. Genomför nya mätningar som verifierar
nätverkets funktion och att de uppsatta kraven har uppfyllts. Dokumentera allting noggrant.
Demonstrera funktionen för din lärare och överlämna dokumentationen till hen.
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 43
20. MOBILTELEFONI OCH MOBIL DATORKOMMUNIKATION
84) Vilka två unika identiteter har varje mobiltelefon som är i drift?
IMEI, International Mobile Equipment Identity, som är ett unikt nummer ................................................................................................................................................................
för varje GSM-telefon som tillverkas. ................................................................................................................................................................
ISMI-numret, vilket står för International Mobile Subscriber Identity, ................................................................................................................................................................
och som är inbyggt i SIM-kortet. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
85) Vilka två koder har man i ett SIM‐kort?
En PIN-kod som kan ändras och en PUK-kod som är inprogrammerad och ................................................................................................................................................................
som inte kan ändras. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
86) Vad innebär Roaming när man pratar om mobiltelefoni?
Roaming innebär att man automatiskt flyttas över till en annan basstation ................................................................................................................................................................
om man förflyttar sig under ett pågående samtal. ................................................................................................................................................................
Kan även betyda att man kopplas via en annan operatör om man befinner sig ................................................................................................................................................................
i utlandet. ................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 44
87) Vilket är det ”riktiga” namnet på 3G?
UMTS ................................................................................................................................................................
88) Vilka är de ”riktiga” namnen på det man populärt kallar Turbo‐3G?
HSDPA och HSUPA ................................................................................................................................................................
89) Vad heter tekniken man menar när man pratar om 4G?
LTE ................................................................................................................................................................
90) Vilka hastigheter kan man uppnå för datatrafik med följande tekniker?
Beteckning Maximal datahastighet ner Maximal datahastighet upp
GSM 9600 bit/s 9600 bit/s
GPRS 30-100 Kbit/s 30-100 Kbit/s
EDGE 236 Kbit/s 118 Kbit/s
UMTS (WCDMA) 2 Mbit/s 2 Mbit/s
HSDPA 14,4 Mbit/s 384 Kbit/s
HSUPA - 5,7 Mbit/s
LTE 100 Mbit/s 50 Mbit/s
91) Vilka frekvenser används för 4G inom Sverige?
800 MHz, 900 MHz och 2600 MHz. (Även 1800 MHz) ................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 45
INSTUDERINGSUPPGIFT 20.1 – MOBIL DATATÄCKNING 3G/4G Ta reda på fakta om aktuell mobiltäckning för de fyra stora mobiloperatörerna i Sverige.
Vilken operatör har bäst täckning i Norra Sverige?
................................................................................................................................................................
Vilken operatör har bäst täckning övrig glesbygd?
................................................................................................................................................................
Vilken operatör har bäst täckning där du bor?
................................................................................................................................................................
Vilken operatör har bäst utbyggt nät för 3G?
................................................................................................................................................................
Vilken operatör har bäst utbyggt nät för 4G?
................................................................................................................................................................
Vilken operatör erbjuder högsta hastigheterna för 3G och 4G?
................................................................................................................................................................
Diskutera med dina vänner. Vilken mobiloperatör upplever Ni i praktiken som har bästa täckning i Ert
närområde?
................................................................................................................................................................
Vilken mobiloperatör är vanligast bland dina vänner?
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 46
21. KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING FÖR 3G OCH 4G
INSTUDERINGSUPPGIFT 21.1 – KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING FÖR
3G/4G Sök reda på vilken utrustning som finns att köpa för att skapa 3G och 4G anslutningar.
Ge förslag på ett 3G‐modem med USB‐anslutning
Produkt
Leverantör
Pris
Specifikationer
Ge förslag på ett 4G‐modem med USB‐anslutning
Produkt
Leverantör
Pris
Specifikationer
Ge förslag på en 3G‐Router med anslutning för nätverk
Produkt
Leverantör
Pris
Specifikationer
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 47
Ge förslag på en 4G‐Router med anslutning för nätverk
Produkt
Leverantör
Pris
Specifikationer
Ge förslag på en extern antenn för inomhusbruk för 3G och 4G
Produkt
Leverantör
Pris
Specifikationer
Ge förslag på en extern antenn för utomhusbruk för 3G och 4G
Produkt
Leverantör
Pris
Specifikationer
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 48
INSTUDERINGSUPPGIFT 21.2 – KOMMUNIKATIONSLÖSNINGAR FÖR 4G Sök reda på uppgifter från de fyra stora mobiloperatörerna i Sverige vilka kommunikationslösningar
de erbjuder för 4G.
Studera vilka erbjudanden de har. Oftast erbjuder de en lösning med ett abonnemang och en
utrustning som ingår till en fast månadskostnad. Kontrollera vilken bindningstid som gäller och om
trafikavgifter tillkommer eller om det är fri surf till en viss datamängd eller helt fri surf.
Anteckna nedan eller i ett separat dokument vilka erbjudanden hos operatörerna du tycker verkar
mest intressant:
Telia:
Namn på abonnemanget
Månadskostnad
Bindningtid
Begränsningar
Utrustning som ingår
Övrigt
Tele2:
Namn på abonnemanget
Månadskostnad
Bindningtid
Begränsningar
Utrustning som ingår
Övrigt
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 49
Telenor:
Namn på abonnemanget
Månadskostnad
Bindningtid
Begränsningar
Utrustning som ingår
Övrigt
Tre:
Namn på abonnemanget
Månadskostnad
Bindningtid
Begränsningar
Utrustning som ingår
Övrigt
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 50
PRAKTISK UPPGIFT 21.3 – MODEM FÖR 3G ELLER 4G Du skall i denna uppgift konfigurera ett USB‐Modem för 3G eller 4G.
Studera utrustningens datablad och installationsanvisning.
Installera utrustningen med drivrutiner och nödvändig programvara i din dator.
Provkör uppkopplingen mot 3G/4G‐nätet. Vilken uppkopplingshastighet får du?
Ange både nerladdningshastighet och uppladdningshastighet.
................................................................................................................................................................
Studera vilka inställningar man kan göra i programvaran och konfigurationen för modemet.
Går det att ansluta extern antenn? Gör det i så fall och kontrollera om du får högre hastighet.
................................................................................................................................................................
PRAKTISK UPPGIFT 21.4 – ROUTER FÖR 3G ELLER 4G Du skall i denna uppgift konfigurera en Router för 3G eller 4G.
Studera utrustningens datablad och installationsanvisning.
Installera och konfigurera utrustningen och anslut den till ditt nätverk.
Provkör uppkopplingen mot 3G/4G‐nätet. Vilken uppkopplingshastighet får du?
Ange både nerladdningshastighet och uppladdningshastighet.
................................................................................................................................................................
Studera vilka inställningar man kan göra i programvaran och konfigurationen för Routern.
Går det att ansluta extern antenn? Gör det i så fall och kontrollera om du får högre hastighet.
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 51
22. OPERATIVSYSTEM FÖR MOBILA ENHETER
INSTUDERINGSUPPGIFT 22.1 – MOBILA ENHETER Diskutera med ett antal personer som använder olika mobiltelefoner med olika operativsystem.
Vilka fördelar respektive nackdelar har de olika operativsystemen för mobiltelefoner?
Fyll i här nedan eller skriv i ett eget dokument.
Mobiltelefoner
iOS
Fördelar:
................................................................................................................................................................
Nackdelar:
................................................................................................................................................................
Android
Fördelar:
................................................................................................................................................................
Nackdelar:
................................................................................................................................................................
Windows Phone
Fördelar:
................................................................................................................................................................
Nackdelar:
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet
DIGITAL KOMMUNIKATIONSTEKNIK V2013 ‐ ARBETSBOK
©THELIN LÄROMEDEL 2013 SIDA 52
Vilket operativsystem och modell av telefon föredrar du själv?
Motivera ditt svar.
................................................................................................................................................................
Vilka fördelar respektive nackdelar har de olika operativsystemen för surfplattor?
Fyll i här nedan eller skriv i ett eget dokument.
Mobiltelefoner
iOS
Fördelar:
................................................................................................................................................................
Nackdelar:
................................................................................................................................................................
Android
Fördelar:
................................................................................................................................................................
Nackdelar:
................................................................................................................................................................
Windows
Fördelar:
................................................................................................................................................................
Nackdelar:
................................................................................................................................................................
Licens till detta läromedel är köpt via www.skolportalen.se. Licensen gäller enligt villkor som angetts vid köpet