DET ÄR JU GANSKA NICE HÄR - Teknikföretagen · 2014-12-22 · maskinerna, vill bli mekaniker ... De industriteknikelever vi intervjuat har den gemensamma nämnaren att de vill

DET ÄR JU GANSKA NICE HÄRVAD HÄNDER NÄR INDUSTRIN ENGAGERAR SIG I SKOLAN?

DET HANDLAROM FRAMTIDEN

INNEHÅLLINLEDNING 1OM SKRIFTEN 2SÄTT ATT ENGAGERA SIG 5 ELEVERNA 6LÄRARNA 20FÖRETAGEN 22AVSLUTNING 27

Industritekniska programmet på gymnasiet utbildar till yrken industrin behöver. Men samtidigt som delar av industrin ropar efter kvalificerad arbetskraft tappar vi en hel del elever på programmet till andra branscher. Detta är en förlust för alla inblandade, men som tur är är det långt ifrån omöjligt att ändra på. I den här skriften vill vi visa hur detta kan gå till, och vad som händer när man börjar arbeta för det.

Men först några rader om varför det ser ut som det gör.

Elever på yrkesprogram vill oftast komma ut och jobba direkt efter gymnasiet och industri-tekniska är inget undantag. Om eleverna inte vill eller har de kunskaper som krävs för att arbeta inom industrin söker de sig till andra branscher med lägre utbildningskrav, eller går i värsta fall ut i arbetslöshet. Som vi kommer att se längre fram går både elevernas intresse och kompetens dock att påverka, och i bägge fallen spelar ett ökat engagemang från arbetsgivarna stor roll.

I den här skriften vill vi inspirera och uppmana till handling. Genom att lära av elever som vill arbeta inom industrin och arbetsgivare som drar nytta av samverkan vill vi visa att nyckeln till att attrahera morgondagens yrkesarbetare är de företag som involverar sig i utbildningen, inspirerar och ställer krav.

Ni kommer att få möta elever med olika mål och drivkrafter men också med en gemensam nämnare. Bland dessa finns exempelvis Mamadou, som går industritekniska för att lära sig ett yrke innan han vill läsa vidare om några år, och Jennifer som började på elprogrammet men var nära att hoppa av skolan innan hon hittade industritekniska. Idag brinner hon för maskinerna, vill bli mekaniker och senare kanske helikopterpilot.

Den gemensamma nämnaren är förstås att eleverna förmodligen aldrig skulle ha sökt sig till industrin om det inte vore för arbetsgivare och lärare, som genom sitt engagemang väcker elevernas intresse och därigenom även studiemotivationen. Samma arbetsgivare har också förstått att engagemanget inte bara handlar om elevernas intresse utan också om att etablera en rekryteringskanal. Till syvende och sist är det ju inte bara elevernas framtid det handlar om, utan också arbetsgivarnas.

Stockholm i september 2014Tobias ErikssonVerksamhetsansvarig KompetensförsörjningTeknikföretagen

1

8/10 uppger att de är beredda att anstränga sig hårdare och lägga ner ännu mer tid på studierna om arbetsgivarna kräver det.

8/10 uppger att de känner sig nöjda med sitt val av skola och program.

BILAR/MC

GAMING

SPORT/TRÄNING

Elevernas största intressen: 3

Tankar om programmet: 4

DET ÄR ETT SÄKERT VAL

INFÖR FRAMTIDEN.

71%

DET HAR ETT INTRESSANT

UTBILDNINGSINNEHÅLL.

70% PÅ PROGRAM

MET GÅR

MIN TYP AV ELEVER/

KLASSKOMPISAR.

64%

Varför valdes IN? 1

DET GER GODA MÖJLIGHETER

TILL JOBB DIREKT EFTER

GYMNASIET.

58%

JAG HAR ETT INTRESSE

FÖR ÄMNESINRIKTNINGEN.

37% DET GER KUNSKAPER JAG

TROR ATT JAG BEHÖVER

I FRAMTIDEN.

33% DET GER M

ÅNGA

VALMÖJLIGHETER

EFTER GYMNASIET.

33%

SNÄLL

LUGNROLIG

GLADSOCIAL

Andel elever som beskriver sig själva som…2

57%42%

34%28% 27%

Om IN inte hade funnits 5

19%FORDONS- OCH

TRANSPORT-PROGRAMMET

19%BYGG &

ANLÄGGNINGS-PROGRAMMET

17%TEKNIK-

PROGRAMMET

45%ÖVRIGT

Källa: Enkätundersökning bland 1052 elever på IN december 2013 – januari 2014 utförd av UngdomsbarometernFrågorna ställdes:1 Varför valde du ditt gymnasieprogram?2 Vilka av följande ord skulle du använda för att beskriva dig själv?3 Hur intresserad är du av följande?4 Vad av följande förknippar du med IN?5 Om IN inte hade funnits, vilket gymnasieprogram hade du valt då?

6/10 uppger ”det ger goda möjligheter till jobb direkt efter gymnasiet” som en av anledningarna till att de valde industritekniska programmet.

:

KORT OM INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET (IN)

• Antal elever: 5500 st.• 89% killar / 11% tjejer• Antal skolor där programmet

finns: 186 st.• Antal kommuner där

programmet finns: 150 st.

INRIKTNINGAR (OCH ANDEL ELEVER):

• Driftsäkerhet och underhåll 8%• Processteknik 4%• Produkt och maskinteknik 48%• Svetsteknik 40%

ELEVERNA OCH DERAS GYMNASIEVAL

Ibland känns avståndet mellan skola och näringsliv stort. Som företag kan det vara svårt att veta hur man på ett bra sätt kan engagera sig, vad man kan förvänta sig av eleverna och framförallt vad som krävs för att skapa en långsiktig samverkan som gynnar alla inblandade.

Genom den här skriften vill vi både understryka vikten av samverkan och korta startsträckan för den. Utifrån intervjuer med elever, lärare och företag som redan har kommit igång ger vi dig en inblick i skolor där samverkan är en självklar och väl fungerande del av utbildningen, tillsammans med handfasta tips och råd.

För dig som föredrar siffor har vi också genomfört en studie bland drygt 1.000 elever på industritekniska programmet. Tillsammans med elevernas berättelser vill vi teckna en bred bild av vilka eleverna på industritekniska är, och vad som krävs för att de ska bli morgon-dagens medarbetare inom industrin.

När du har läst färdigt hoppas vi att du både ska känna dig inspirerad och ha de kunskaper som krävs för att komma igång. Förslag på hur eller kontaktuppgifter för att diskutera vidare hittar du på sista sidan!

OM SKRIFTEN DU HÅLLER I DIN HAND

IN = INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMETAPL = ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDETc = TEKNIKCOLLEGE

2 3

5Ta emot

studiebesök

Kompetensutveckling av lärare

Engagemang i Teknikcolleges

styrgrupper

Engagemang i programråd

Tillgång till maskinpark

Gästföreläsningar

APL

Sommarjobb

Projektarbeten

EXEMPELEn niondeklassare som ska välja gymnasieprogram har många saker att ta ställning till. Intressen och framtida möjligheter till jobb och studier ska vägas ihop med kompisars val, omgivningens åsikter och mycket annat. Enkelt? Knappast. För många ger rädslan att välja fel upphov till svår beslutsångest.

De industriteknikelever vi intervjuat har den gemensamma nämnaren att de vill jobba inom industrin efter gymnasiet. Detta var dock långt ifrån en självklarhet när de valde sina program – tvärtom har många fått upp ögonen för industrin först i kontakten med arbetsgivare.

Gymnasievalet kommer sannolikt aldrig att vara enkelt. Däremot kan valet av sysselsättning efter gymnasiet göras betydligt lättare, inte minst för eleverna på industritekniska programmet. Som vi har lärt oss i denna skrift uppstår nämligen magi när företag engagerar sig i utbildningen (t.ex. inom ramarna för Teknikcollege), och elever som vill ha jobb direkt efter gymnasiet blir sugna på industrin. Företagen etablerar i sin tur en direkt rekryteringskanal till framtida medarbetare med både rätt utbildning och rätt attityd.

Det riktigt enkla valet är alltså för företag att engagera sig i industritekniska programmet. Det är svårt att fatta ett bättre beslut kring framtidens kompetens.

1. JOBB EFTER GYMNASIET STÅR I FOKUS

Genom att engagera dig i IN skapar du tidigt en relation med potentiella framtida medarbetare. Utan denna relation söker sig många av dem till jobb utanför industrin.

4. STRUKTUR OCH TYDLIGA FÖRVÄNTNINGAR ÄR VIKTIGT

Som arbetsgivare är det är viktigt att förmedla vilka rutiner som finns och ställa tydliga krav på eleverna utifrån dessa. Många vill bidra, men är inte vana.

3. PÅ IN FINNS TEKNIKPRAKTIKER SOM KAN TÄNKA SIG ATT LÄSA VIDARE SENARE

För många arbetsgivare är praktisk erfarenhet i kombination med avancerade teoretiska kunskaper mycket eftertraktat. Genom att engagera dig i IN kan du redan tidigt etablera en relation med individerna som så småningom kommer att besitta detta.

2. ATT BLI ”EN I GÄNGET” OCH SKAFFA SIG FÖREBILDER ÄR VIKTIGT

Att ta in IN-elever underlättar generationsväxlingar, bygger laganda och bidrar till att kunskaper överförs till morgondagens medarbetare på ett strukturerat sätt.

5. STUDIEMOTIVATION OCH TEKNIKINTRESSE VÄCKS I MÖTET MED ARBETSLIVET

Utan arbetsgivarnas engagemang går industrin miste om många elever vars studiemotivation och intresse för att arbeta med teknik kan väckas bara de får komma ut och möta verkligheten.

DET ENKLA VALETFEM SAKER ATT TÄNKA PÅ PÅ HUR FÖRETAG KAN ENGAGERA SIG I YRKESUTBILDNINGARNA

54

ELEV

ogiltig frånvaro och godkänt i alla ämnen. Frånvaron är inget problem och jag jobbar för att komma ikapp.

När Robin får frågan om vad han vill bli när han blir stor, funderar han lite.

- Min stora dröm är att bli avdelningschef som min farbror. Det kände jag så fort jag kom in på företaget och såg vad han gjorde och hörde hur alla pratade gott om honom. Jag vill ha roligt och utvecklas när jag jobbar och det har jag i industrin. Kollegorna finns där och stöttar och ger beröm och för varje period känner jag hur jag kan mer och blir självständigare.

För Robin är det självklart att företag ska engagera sig.

- Det är en chans att lära känna framtida kollegor, samtidigt som de gamla rävarna får tid och anledning att föra sina knep vidare till nästa generation. Mycket sitter i händerna och det kan man inte lära sig genom att läsa böcker. Skolan lär ut nya tekniker som eleverna kan dela med sig av. Alla vinner på samarbetet.

- Egentligen hade jag tänkt satsa på typ fordon eftersom jag inte visste vad man gjorde i industrin. Men en farbror till mig fixade en praktikplats och när jag kom dit första gången var det som om allt öppnade sig. Maskinerna var häftiga och människorna snälla. Jag kände att det var här jag ville jobba.

Det var praktiken som gjorde att han valde industritekniska trots att han visste att det

var mycket att läsa.

- Teoriblocket i ettan var tungt, men teorin är värd att kämpa sig igenom för det är gör att man fattar varför saker funkar.

Genom att läsa upp betygen har Robin redan visat att han är beredd att jobba för att nå sina mål och nu väntar sommarjobbet.

- Jag satsar på att få ett sommarjobb via Teknikcollege, då är kravet nästan ingen

ROBIN NORDSTEDT 18 ÅR, ANDRA ÅRET PÅ INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET, ULLVIGYMNASIET

EN BRA ARBETARE ÄR STOLT ÖVER SITT YRKE

Robin behövde läsa upp några ämnen innan han började på gymnasiet och valde att varva praktik med skolbänken eftersom han var skoltrött.

”Jag vill ha roligt och utvecklas när jagjobbar och det har jag i industrin”

”Teoriblocket i ettan var tungt, men teorin är värd är kämpa sig

igenom för det gör att man fattar varför saker

funkar.”

VILKA ÄR DINA STYRKOR?

Jag är punktlig och vågar fråga när jag inte förstår.

VAD VILL DU BLI BÄTTRE PÅ?

Jag vill bli bättre på att ansvar för mitt skolarbete.

VAD ÄR DU STOLT ÖVER HOS DIG SJÄLV?

Jag blir stolt och glad när jag lyckas med saker jag kämpat med och när jag kan visa att jag kan mer än andra tror.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ...

Att få bli ”en i gänget” och skaffa sig förebilder är viktigt för många av IN-eleverna, som känner stolthet i yrkesgemenskapen. Genom APL och praktik etableras ett sätt för äldre och mer erfarna yrkesarbetare att få växla över sina kunskaper till yngre personer. Detta gäller framförallt den del av kompetensen som ”sitter i händerna” och kanske inte kan skrivas ner.

VISSTE DU ATT... 6 av 10 på IN har som mål med arbetslivet att trivas med kollegorna.

6 7

ELEV

MAMADOU BALDI 19 ÅR, FÖRSTA ÅRET PÅ INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET PÅ HÖGBERGSSKOLAN

JAG HAR ALLTID GILLAT TEKNIK

Hur tänkte du när du valde gymnasieprogram?

- Jag har alltid gillat teknik och Teknikcollege bjöd in oss till Atlas Copco. Jag tyckte att de jobbade på ett bra sätt där.

För Mamadou var mötet med industrin och vetskapen att industritekniska leder till jobb de stora anledningarna till hur han valde.

- Praktiken är bra för man kan inte läsa sig till allt. Man måste få chansen att göra också, att få jobba med händerna och pröva sig fram.

Värdet av att få den praktiska kunskapen var avgörande när Mamadou skulle välja program.

- Jag kom faktiskt in på teknikprogrammet också, men valde industritekniska för att lära mig ett yrke först. Jag vill bli CNC-operatör och jobba ett tag. Senare vill jag läsa vidare till ingenjör, därför läser jag in naturpro-grammets matte redan nu.

Det som överraskat Mamadou mest är det första blocket med ritningslära.

- Först förstod jag inte riktigt varför vi lade så mycket tid på just ritningslära, men när vi kom ut bland maskinerna insåg jag det. Man måste kunna läsa ritningarna för att kunna göra produkten.

Precis som många andra elever på industri-tekniska som vi har pratat med efterlyser Mamadou mer robotprogrammering.

- Det är bra att vi får lära oss det praktiska, till exempel att svarva och fräsa, i skolan. Men det skulle vara bra om vi fick öva mer på robotar också och mer programmering.

Mamadou går i ettan och snart börjar sommar-lovet och det första sommarlovsjobbet.

- Jag var på min praktik igår och då fick jag reda på att jag får jobba där hela sommaren. De frågade om jag orkade jobba så mycket och om jag inte ville vara lite ledig, men för mig är det perfekt för jag har inget annat för mig i sommar. Det känns bra för de är jätte-trevliga där.

Mötet med Atlas Copco och industritekniska programmet har format Mamadous framtid och han tycker att fler företag ska engagera sig.

- Har man inte praktikanter tänker man inte på framtiden. Alla anställda kan bli sjuka, sluta eller blir pensionärer så småningom. Då måste man ha utbildat ny personal.

Mamadou kom till Tierp från Guinea som ensamkommande flyktingbarn för två och ett halvt år sedan. Nu pluggar han på industritekniska programmet samtidigt som han läser in naturprogrammets matematik.

”Man måste kunna läsa ritningarna för att

kunna göra produkten.”


Jag är bra på att plugga och lär mig fort.


Jag jobbar på att integrera mig i det svenska samhället och att få ännu fler kompisar här.


Jag jobbar som volontärmattelärare för Rädda Barnen här i Tierp och jag blir stolt när jag ser att mina elever verkligen förstår och utvecklas.

”Senare vill jag läsa vidare till ingenjör, därför läser jag in

naturprogrammets matte.”


En grupp elever på IN är teknikpraktiker. De gillar teknik men vill först lära sig att använda den och sen hur den fungerar. Genom att engagera sig i IN kan man som arbetsgivare komma i kontakt med ungdomar som vill jobba praktiskt ett par år först och sen vidareutbilda sig. En drömkombination för många industriföretag som i fallet ovan blivit verklighet genom studiebesök, APL och sommarjobb.

VISSTE DU ATT... 2 av 10 på IN absolut kan tänka sig att läsa vidare efter gymnasiet.

98

3TRE SAKER ELEVERNA TYCKER ATT DE ÄR BRA PÅ:• Ta till sig ny teknik• Samarbeta med andra• Arbeta med händerna

...OCH TRE SAKER DE VILL BLI BÄTTRE PÅ:• Få saker gjorda på utsatt tid• Tala inför grupp• Planera och organisera

ELEV

- Jag åker runt med min handledare och får skruva och lära mig hur allting fungerar. Målet är att bli som honom, min handledare kan plocka isär och skruva ihop det mesta. Jag stormtrivs och det bästa är att mitt ordningssinne verkligen är en styrka här. De vill att jag ska prata med skolan så att jag kan få sommarjobb via Teknikcollege.

Halvvägs genom gymnasiet med sommar-jobbet fixat närmar sig vuxenvärlden. När blir man egentligen stor?

- När man bor själv och kan betala sina räkningar. Just nu vill jag jobba som

mekaniker. Det är roligt och ger pengar, så småningom kanske jag vill plugga till något coolt som helikopterpilot. Men det får bli sen, jag valde att gå gymnasiet, trots att jag var skoltrött, för att jag ville ha ett jobb med en framtid och det är viktigare för mig än att klättra i karriären.

Jennifer har en klar bild av vad som är en bra arbetsplats.

- Det viktigaste är att kollegorna är snälla, inte mobbas och bryr sig om varandra. Bra arbetare gör sin del av arbetet och lämnar inte kamraterna i sticket.

Hon insåg dock snabbt att det inte vara något för henne och var på väg att hoppa av skolan när några kompisar fick henne att kolla in industritekniska programmet.

- Jag kände direkt att det här var ett bra val för mig och eftersom jag var så skoltrött så gjorde det ingenting att jag inte fick automatisk högskolebehörighet. Det kan jag alltid fixa sedan.

Jennifer går i tvåan och än så länge är hon positivt överraskad.

- Det är mycket roligare och jag har lärt mig mer än jag trodde att jag skulle göra. All teori i början av ettan var tråkig, men när vi kom ut i verkstaden insåg vi att den var bra att kunna.

På Jennifers praktik har hon fått möjlighet att se hela företaget hon jobbar på.

JENNIFER LARSSON 17 ÅR, ANDRA ÅRET PÅ INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET PÅ ULLVIGYMNASIET

JAG VILL HA ETT JOBB MED FRAMTID

”Jag stormtrivs där jag är, personalen är bra och arbetsuppgifterna roliga.”


Jag är noga och riktigt bra på att hålla ordning på saker. Så är jag duktig på Candy Crush också.


Jag är lite bekväm av mig och skulle vilja bli mer aktiv.


När jag har hjälpt någon lösa ett problem och när jag överträffar mina egna förväntningar.

Jennifer visste en sak när hon valde utbildning, hon ville ha ett jobb så fort hon hade tagit studenten, därför valde hon el & energiprogrammet.

”Just nu vill jag jobbasom mekaniker.

Det är roligt och gerpengar, så småningom kanske jag vill plugga till något coolt som

helikopterpilot.”


Intresse för ämnesinriktningen är sällan den viktigaste anledningen att söka sig till IN, men många får upp ögonen för att det både är roligt och intressant att arbeta med teknik genom sina kontakter med arbetslivet. Arbetsgivarna spelar en viktig roll i detta eftersom det först är när tekniken används på riktigt som den blir rolig för många av de praktiska lagda IN-eleverna. När eleverna ser möjligheten att få ett roligt jobb direkt efter gymnasiet upplever många en ökad studiemotivation.

VISSTE DU ATT... 8 av 10 skulle anstränga sig hårdare i skolan om arbetsgivarna krävde det.

12 13

ELEV

– Jag velade länge innan jag bestämde mig, men närheten och månadspengen lockade. Plus att jag gillar att schemat ligger så att vi ska vara i skolan 8 – 16 varje dag. Det gör att det känns mer som ett jobb och minimerar risken för skolk.

Richard hade inga särskilda förväntningar på APLen men tycker att det är en bra grej.

– Det är bra att se hur det är innan man kommer ut, att få pröva att jobba skift och se olika delar av industrin. Hos oss får alla som går i trean och kan visa att de kommer gå ut med 2500 poäng åka på utlandspraktik via Sandvik, om de vill, och

det är också spännande. Jag och en till åkte till Thailand och fick se hur försäljnings-sidan fungerade.

Alla företag har inte samma möjligheter som Sandvik att ordna utlandspraktik. Richard tycker ändå att alla borde ta emot elever, till exempel genom att erbjuda studie-besök, sommarjobb eller andra saker som ökar elevernas intresse för att jobba inom industrin.

– Har man ett litet företag ska man satsa på elever från Teknikcollege. De skolor som är med är engagerade och har engagerade elever. Åk och kolla in skolan så ser ni vad

vi kan och gör. Vill man ha en framtid för sitt företag måste man ta sig tid att utveckla kompetensen. Lägger man lite energi på eleven ökar chansen att man får en bra anställd så småningom.

Richard har funderat på att läsa vidare och har läst till högskolebehörighet, men i nuläget lockar det mer att jobba efter gymnasiet, i alla fall först.

– Det är viktigt att hitta rätt. Jag vill inte

plugga för pluggandets egen skull. Jag kan tänka mig att vänta ett tag och sedan plugga vidare inom företaget så att jag får jobba med det jag utbildar mig till.

Även om Richard inte helt bestämt sig vad han ska göra framåt, ser han ljust på framtiden:

– Jag vill vara frisk, ha ett bra jobb och bo i ett stort hus, som jag gärna ritat och byggt själv, med en stor familj.

RICHARD ROBERTSSON 18 ÅR, TREDJE ÅRET PÅ INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET PÅ WILHELM HAGLUNDS GYMNASIUM

DET KÄNNS MER SOM ETT JOBB

Wilhelm Haglunds gymnasium grundades av Sandvik. För Richard var valet av skolan inte självklart, men upplägget på undervisningen spelade in i beslutsprocessen.


Jag är social och gillar att prata, en klassisk nätverkare helt enkelt.


Jag vill bli bättre på att laga mat och så borde jag träna mer.


Jag är stolt när jag har lyckats med något riktigt bra och när jag verkligen har bockat av allt på en av mina att-göra-listor.

”Jag gillar att schemat ligger så att vi ska vara i skolan 8 – 16 varje dag.”

VISSTE DU ATT... 3 av 10 på IN vill bli bättre på att hålla tider och deadlines.


Struktur och tydliga förväntningar är viktigt för många av IN-eleverna, inte minst i fråga om arbetslivet. Av den anledningen passar det jobbliknande 8-16-upplägget med sammanhållna arbetsdagar som finns inom Teknikcollege många av eleverna bra. Som arbetsgivare är det viktigt att förmedla vilka rutiner som finns och ställa tydliga krav på eleverna, oavsett som det handlar om APL, sommarjobb eller någon annan form av engagemang. Detta gäller inte minst de elever som går en mer traditionell IN-utbildning, som motsvarar dryga 23 timmars undervisning i veckan. Omställningen från detta till en arbetsplats kan komma som en chock för vissa.

14 15

”När de har varit här ett tag hör jag dem säga, med häpen röst:

Det är ju ganska nice här.”

– Ulric Hillstedt, Atlas Copco, om vad som överraskar eleverna mest

- APLen var viktig för mig när jag valde. Jag ville komma ut och se hur det är på företagen och kanske få en chans att stanna kvar om jag trivdes.

De många praktiska inslagen är det som överraskat mest.

- Vi har fått prova på både svarvar och fräsar, det är kul att få en känsla för det praktiska. Om jag skulle vilja ändra något skulle det vara att vi fick hålla på med robotarna mer. Det skulle vara kul att få lära sig programmera.

Inom ramen för Teknikcollegesamarbetet kan företag skräddarsy sina praktikplatser. Detta

innebär att de i lugn och ro kan skola in nya medarbetare på specialiserade tjänster som matchar rekryteringsbehoven. Emils klass fick frågan om någon ville praktisera på ett och samma ställe under längre tid och lära sig sköta specifika maskiner. Emil räckte upp handen.

- Jag är helnöjd med min riktade APL. I min

arbetsgrupp har de inte nyanställt någon på 10 – 20 år så efter studenten kommer jag ta över efter en som går i pension. Det är skönt att redan ha fått in en fot.

För Emil har möjligheten att få ett jobb och tjäna egna pengar varit en viktig anledning till att gå industritekniska programmet.

- Jag är skoltrött, men jag vill ha ett bra jobb och industritekniska är vägen dit, men efter gymnasiet räcker det. Vill jag utbilda mig senare kommer jag göra det via företaget så att utbildningen är relevant för det jag gör. Jag är beredd att jobba för mina mål,

ta matten, jag har fått göra omprov ett par gånger. Det var surt att plugga extra, men det känns bra nu när jag klarat det.

Jobberfarenheterna har också givit honom en chans att reflektera över vad som gör en bra arbetare.

- En bra arbetare gör sitt jobb för att man gillar det och är engagerad, man är noggrann så att det inte blir problem för kollegorna längre fram.

EMIL KARLSSON 17 ÅR, ANDRA ÅRET PÅ INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET PÅ ULLVIGYMNASIET

JAG JOBBAR MOT MINA MÅL

”Jag vill ha ett bra jobboch industritekniska

är vägen dit.”

”APLn var viktigför mig när jag valde.

Jag ville komma utoch se hur det är på

företagen ochkanske få en chans att

stanna kvar om jag trivdes.”

När det var dags att välja gymnasium läste Emil på. Industrin lockade och när han såg att man fick praktisera mycket var valet enkelt – industri-tekniska programmet.


Jag är punktlig, engagerar mig i det jag gör och en klippa på Rome II (dataspelet).


Jag vill bli ännu säkrare på mina arbetsuppgifter, lära mig mer om robotar och lära mig bygga datorer.


Jag är stolt över att jag tog chansen att gå en riktad APL och att jag gjort jobbet så bra att jag blivit erbjuden jobb.

ELEV


Jobb efter gymnasiet står i fokus för de flesta på IN och mötet med företagen ser många som ett sätt att få in en fot i arbetslivet. Att just jobben är så viktiga innebär samtidigt att många kan tänka sig både andra program än IN och andra branscher än industrin. Genom att ta engagera sig i skolan skapar man tidigt en relation med potentiella framtida medarbetare och blir det naturliga valet av arbetsgivare när det är dags.

VISSTE DU ATT... 6 av 10 väljer IN för att få jobb direkt efter gymnasiet.

1918

LÄRARE

”I mars i trean. Det är då de inser att det är slut snart och att vuxenlivet

väntar.

Det bara rasslar till, allt de kan faller på plats och de som har slöat jobbar

som illrar för att komma ikapp.”

ANKI LINDGREN, LÄRARE PÅ ULLVIGYMNASIETS INDUSTRITEKNISKA PROGRAM

TILLSAMMANS UTBILDAR VI DEN PERSONAL FÖRETAGEN VILL HA

Efter fem år vid svarven började hon som yrkeslärare för att så småningom landa på Ullvigymnasiet. Ankis väg till katedern är ganska typisk för kollegiet. De flesta kommer från industrin där de mött elever och gillat handledarrollen.

- På gymnasiet är många skoltrötta. Därför jobbar vi mycket för att eleverna ska känna ett förtroende för oss lärare och ur det växer en respekt för oss och det vi vill lära ut.

Ett engagerat näringsliv skapar goda förutsätt-ningar för industritekniska programmet.

- Samarbetet mellan oss och näringslivet fungerar jättebra. Teknikcollege och program-rådet gör att vi kan träffas och diskutera. Skolans APL-samordnare utbildar handle-darna i vad det innebär att ha APL.

Samarbetet innebär att företagen har någon att

kontakta om det blir problem.

- Företagen brukar ringa direkt om det är någonting och eftersom vår samordnare åker runt får vi höra när det går bra också.

De fungerande kanalerna mellan skola och näringsliv inspirerar båda parter och Anki har planer.

- Varje år åker treorna på studieresa till företag ute i Europa som ofta är en del av eller använder produkter som görs här i Köping. Jag skulle vilja utveckla samarbetet inför resan så att eleverna kunde följa en produkt från ax till limpa.

Till de företag som drar sig för att engagera sig i skolan hälsar hon,

- Skolan säkrar industrins återväxt och genom APLn får ni både chansen att träffa framtida kollegor och den personal ni behöver.

Anki Lindgren är vårdbiträdet som hittade kursen ”Kul teknik för kvinnor” och skolade om sig för att börja inom industrin.

– Anki Lindgren, lärare, om när eleverna är som mest intresserade

20

FÖRET

AG

APLen. Det är roligt att se hur de utvecklas från försynta ungdomar som inte vågar ta för sig till självständiga personer som gör sitt jobb.

Att jobba med ungdomar handlar mycket om att få dem att förstå att de är en del av ett sammanhang, tycker Joacim.

- Tidspassning är en sak. Det brukar ta ett tag innan de förstår vikten av att komma i tid till arbetet. En annan sak är mobilernas inflytande som är svårt att bryta, men det gäller vuxna också. Men det brukar lösa sig när eleven kommer in i gruppen och inser att det hon/han svarvar idag gör att lastbi-larna rullar i ute i samhället om en vecka.

Joacim har aldrig märkt någon produktions-nedgång i samband med nya praktikanter, men däremot kan det ibland kännas frustre-rande.

- Det är de gånger när vi har riktigt mycket

att göra. När vi har APL-elever vill vi ha tiden att sätta dem in i verksamheten och har vi mycket att göra blir det svårt. Men det brukar lösa sig. Personalen tycker över lag att det är givande med alla frågor. Det får dem att se på jobbet utifrån och inse sin egen kompetens. De som drar sig för att ha praktikanter är de som inte har några uppgifter som eleverna kan få göra.

LEAX har fyra APL-elever per termin och Joacim kan på rak arm komma på två stycken som är kollegor idag. Förr om åren har de haft praktikanter som strulat, men på senare tid har samarbetet med skolan blivit bättre och ungdomarna mer engagerade.

- Som företag har man mer att vinna på att engagera sig än att låta bli. Du får möjlighet att hitta blivande anställda, lyfta industrins anseende och göra reklam för företaget. Varje nöjd elev är en ambassadör för dig.

- Visst har vi lite växtvärk, vi blev dubbelt så stora i somras när vi köpte upp en konkurrent, men mest är det spännande.

LEAX är aktivt i Köpings Teknikcollege och tillsammans med skola, kommun och andra företag hittar de vägar för att attrahera unga till industrin och industritekniska

programmet.

- Vi samarbetar för att säkra återväxten. LEAX ordnar praoplatser och studiebesök och finns med i öppet hus-sammanhang. Allt för att kunna visa vad vi gör och i vilken miljö vi jobbar. Det gäller inte bara för att få personal till produktion, adminis-trationssidan är minst lika viktig.

LEAX har varit med i Köpings Teknikcollege sedan starten och har alltid haft prao och sommarjobbare. Ett engagemang som Joacim tycker är både roligt och utmanande.

- På sätt och vis kan man säga att vi får chansen att fostra bra kollegor under

VILKA ÄR LEAX STYRKOR?

Vi har en platt organisation, allas röst är lika mycket värd och våra ägare är delaktiga i verksamheten.

VARFÖR TAR LEAX EMOT APL-ELEVER?

Vi bäddar inför framtiden, genom APL får vi en chans att lära av unga och se vad som attraherar dem och ge en sannare bild av dagens industri.

NÄR SKRATTADE DU SENAST PÅ JOBBET?

I morse. Vi uppvaktade en 50 åring som älskar att fiska och vi i personalen gav honom en böckling. Han såg bra paff ut innan han fick syn på presentkortet på fiskegrejor.

”Som företag har man mer att vinna på att engagera sig än att

låta bli. Du fårmöjlighet att hitta

blivande anställda, lyfta industrins anseende

och göra reklam för företaget.”

JOACIM BLOMBERG, MASKININGENJÖR PÅ LEAX KÖPING

VI SAMARBETAR FÖR ATT SÄKRA ÅTERVÄXTENLEAX grundades av vännerna LEnnart och AXel 1982 och arbetar med skärande bearbetning till tunga fordon. När Joacim Blomberg började för 21 år sedan var de runt 25 anställda, idag är de över 1200 runt om i världen.

”På sätt och vis kan man säga att vi får chansen att fostra bra kollegor under

APLn.”2322

FÖRET

AG

LORRAINE LIND, PERSONALCHEF, OCH ULRIC HILLSTEDT, PRODUKTIONSLEDARE, PÅ ATLAS COPCO TIERP

DÅ VET JAG ATT DE HITTAT HEM

- Vårt engagemang är självbevarelsedrift, vi måste säkra personalförsörjningen. Jag är nytillträdd ordförande i vårt lokala Teknikcollege och det är bra att ha ett forum där skola, näringsliv och kommun möts och diskuterar, säger Lorraine och Ulric fortsätter,

- Styrkan med Teknikcollege och APL är att utbildningen är mer uppstyrd. Skolan står för grunden, sedan tar vi vid och anpassar deras tid här efter våra behov och elevens fallenhet.

Att engagemanget i industritekniska programmet lönar sig blev tydligt för ett par år sedan när Atlas Copco även behövde ta in folk från gatan.

- Under den perioden fick vi avsätta både maskiner och personal för att lära de andra nyrekryterade saker som industri-teknikeleverna redan kan när de kommer hit. Praktiken ger oss en känsla för vad

eleven går för och så kan vi lära upp dem under sommarlovsjobben. En inskolning som både löser semesterproblemen och är en investering för framtiden, konstaterar Lorraine.

Som produktionsledare är Ulric den som har mest daglig kontakt med eleverna och det roligaste han vet är alla som blir överraskade när de kommer ut första gången.

- Många har ingen koll på hur det är ute på golvet, så när de har varit här ett tag kan jag höra dem säga, med häpen röst, ”det är ju ganska nice här”. Då vet jag att de har hittat hem.

Det stora problemet är när eleven är omogen, inte kommer i tid eller inte gör sitt jobb. Ulric brukar först prata med eleven och om inte det funkar, med skolan.

- Annars tycker jag att det är problematiskt att samarbetet med skolan hänger på den enskilde lärarens engagemang. Alla elever får till exempel inte besök av sin lärare under APLen.

Atlas Copco Tierp har inga större problem med att få tag i handledare.

- Vi försöker se till att de både får gå med en gammal räv som kan allt och en som bara har jobbat ett halvår. Vi har märkt att det är bra att eleven får gå med någon som minns hur det är att vara ny och vad nya behöver.

Ulric ser APLn som en treårig provan-ställning utan förpliktelser för företaget och för både honom och Lorraine är det själv-klart att ta emot elever.

- Det är allas vår skyldighet att bidra till framtiden. Genom vårt engagemang säkrar vi Sveriges roll som industrination. För företaget innebär det att vi att vi rekry-terar bland de som vill bo kvar och på individnivå skapar vi meningsfull syssel-sättning.

Ulric Hillstedt har varit trogen Atlas Copco sedan han tog studenten, Lorraine Lind läste vidare och provade andra jobb innan hon återvände till uppväxtens Tierp och en post som personalchef.

VILKA ÄR ATLAS COPCO TIERPS STYRKOR?

Vi har en smidig organisation som kan leverera det kunderna vill ha. Alla anställda är beredda att rycka in där det behövs.

VARFÖR TAR ATLAS COPCO TIERP EMOT APLELEVER?

Det är där vår rekryteringsbas finns. 75 % av de som jobbar här idag kom hit via skolan.

NÄR SKRATTADE NI SENAST PÅ JOBBET?

Jag tror att vi skrattar varje dag här på jobbet, det är lätt gjort för stämningen är så trevlig här.

”De får gå bådemed en gammal rävsom kan allt och ensom bara har jobbat

ett halvår.”

”En inskolning löserbåde semesterproblemen och är en investering för

framtiden”26 27

Sist men inte minst: ”inget engagemang är

för litet!”

KONTAKT:

Tobias Eriksson

Verksamhetsansvarig Kompetensförsörjning

[email protected]

08-7820826

TACK till alla som medverkat i arbetet med denna skrift!

Anki Lindgren, Robin Nordstedt, Richard Robertsson, Mamadou Baldi, Jennifer

Larsson, Emil Karlsson, Joacim Blomberg, Lorraine Lind och Ulric Hillstedt

Alla Teknikcollege, processledare och lärare

Alla elever som deltagit i undersökningen

Vi som arbetat med skriften:

Projektledare: Ulrik Simonsson, Ungdomsbarometern

Intervjuer: Hedvig von Hofsten, Paddeborg Reklam

Layout & Grafik: Simon Kalicinski & Hannah Willén

29

Teknikföretag är motorn i samhällsekonomin och oerhört viktiga för Sveriges tillväxt, sysselsättning, utveckling och export. Därför finns det en stark koppling mellan framgångsrika teknikföretag och vår välfärd.

Så har det varit genom hela vår industriella historia där Sverige gått från att vara ett fattigt bondesamhälle till ett av de mest framstående välfärdssamhällena. Och så är det även idag. Svenska teknikföretag står för mer än hälften av den svenska varuexporten. Samtidigt är ungefär 1 000 000 svenskar direkt beroende av teknik- företagens framgångar för sina jobb. Genom skatter finansierar framgångarna också en stor del av vård, skola och omsorg.

Även i framtiden kommer svenska teknikföretag spela en avgörande roll i vårt samhälle. Vi står inför viktiga utmaningar och möjligheter inom områden som till exempel miljö, klimat och välfärd. Där är teknikföretagen en viktig del av lösningen – om de får rätt förutsättningar. Det kräver goda villkor för företagandet och satsningar på utbildning, forskning och utveckling. Dessutom behöver företagen tillgång till medarbetare i världsklass.

Teknikföretagen är en arbetsgivarorganisation för 3700 teknikföretag. En av våra viktigaste uppgifter är frågan om företagens framtida kompetensförsörjning. Därför arbetar vi för ökad samverkan mellan utbildning och teknikföretag, bland annat genom Teknikcollege.

FRAMGÅNGSRIKA TEKNIKFÖRETAG GER VÅR VÄLFÄRD

Documents

DET ÄR JU GANSKA NICE HÄR - Teknikföretagen · 2014-12-22 · maskinerna, vill bli mekaniker ... De industriteknikelever vi intervjuat har den gemensamma nämnaren att de vill