Lärobok i Regionskunskap

�

��

�

Det amlaenarp

Åren 1800 Åren 1800 Åren 1800 Åren 1800 ---- 2050 2050 2050 2050

Jane Günther

Detta manuskript finns tillgängligt på //EDUC/REGHIST/NWEUROP/SCANIA/MMLII/GENARP

Det är fritt nedladdningsbart för alla utbildningsnoder upp till sjätte graden. För högre noder och privata noder debiteras sedvanlig distributions- och författaravgift.

Bibliofilupplagan trycktes första gången på papper 2052 på Wileys konst- och boktryckeri, Gödelöv, Genarp, Scania.

i

FÖRORD

Denna skrift är ett examensarbete i Kulturgeografi på Lunds universitet, i kursen Landskap, Bebyggelse och Människa. Handledare för arbetet har varit docent Nils Lewan.

Min avsikt är att ur kulturgeografisk och humanekologisk synvinkel skildra en orts historia, nutid och framför allt dess framtid. Jag vill också visa att genom att göra ett medvetet val, medan tid ännu finns, kan man förändra utvecklingsriktningen mot ett stabilt kretsloppssamhälle, som dessutom är betydligt billigare att underhålla än dagens traditionella samhällen. Jag har valt att använda Genarp som exempelort. Detta för att ortens historia är väl dokumenterad, den är en lagom stor ‘sovstad’ till Lund och den skiljer sig inte principiellt från grannorter som Södra Sandby, Dalby och Veberöd. Ett ytterligare skäl är jag sedan fem år är bosatt i byn. I princip kunde dock skildringen gälla vilken ort som helst i Sverige.

Om skriften

Skriftens första del utgörs av historiskt material och utgör huvudsakligen en sammanställning av den litteratur som finns tillgänglig via biblioteket i Genarp. Därefter följer ett avsnitt som i ord, siffror och kartor skildrar dagens samhälle. Från ungefär år 2000 och framåt utgörs skildringen av ett tänkt scenario, som i korthet går ut på att utveckla och befolka landsbygden och bryta beroendet av fossilbränslebaserade transporter. Denna utveckling, som är urbaniseringens motsats har kallats ruralisering. Scenariot är inte byggt på fria fantasier utan har sin grund i seriös vetenskaplig forskning. Förslagen är också helt möjliga att genomföra i verkligheten.

Texten är genomgående skriven i retrospektiv form. Samtliga statistiska uppgifter fram till och med 1995 är autentiska. Eftersom materialet täcker en relativt lång tidsperiod härrör sig inte det statistiska materialet från exakt samma geografiska område. Detta medför att de siffermässiga uppgifterna inte kan jämföras exakt, men tillräckligt för att belysa de utvecklingstrender som skissas i texten.

Genarp, Gödelöv och Lyngby

Genarp ligger i sydöstra Skåne, på gränsen mellan lerslätt och sandigt backland. På kartan finner man orten i tyngdpunkten av en tänkt triangel mellan Malmö, Lund och Ystad.

ii

Genarp, Gödelöv och Lyngby utgjorde tillsammans Genarps kommun. Marken i Genarps kommun har ägts av få markinnehavare. 1974 ägde godsen Häckeberga, Toppeladugård och Björnstorp mer än 80% av all jord1. Genarps kommun inkorporerades i Lunds kommun 1974. Aktuellt idag är att Genarps gamla kommun skall bli kummundel under Lunds kommun med egen kommundelsnämnd.

Av de tre byarna är Lyngby den äldsta och har som sådan varit moderförsamling i pastoratet. Gödelöv är cirka 170 år äldre än Genarp. Genarp anlades på 1100-talet. Den ursprungliga byn låg strax öster om kyrkan och bestod av tolv gårdar och två hus. Genarp och Lyngby har hört till Bara härad medan Gödelöv hört till Torna härad. Denna skillnad accentuerades under järnvägsepoken då Björnstorp använde sig av Simrishamnsbanan i stället för Genarpsbanan.

Liksom på så många andra orter har godsen och järnvägen haft stor betydelse för utvecklingen av orterna fram till våra dagar. Kask (1974)2 uttrycker det sålunda: ”Det mesta som inträffat i byn - hukande mellan åsen och slätten - kretsar kring de här bägge polerna.

Med Genarp avses i det följande genomgående Genarp, Gödelöv och Lyngby. Ytan är ungefär 90 km2. För Genarps självständiga kommun före 1952 används uttrycket Genarps by.

Genarp 1995 - 09 - 28 Jane Günther

iii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD......................................................................................................................................................i

OM SKRIFTEN..................................................................................................................................................i

GENARP, GÖDELÖV OCH LYNGBY ..................................................................................................................i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................................... iii

INLEDNING ...............................................................................................................................................1

BEBYGGELSESTRUKTUREN................................................................................................................2

SKIFTESREFORMERNA....................................................................................................................................2

Genarps slumområden .............................................................................................................................3

JÄRNVÄGEN...................................................................................................................................................6

GENARP I SLUTET AV 1900-TALET .................................................................................................................8

Det post-industriella jordbruket.............................................................................................................11

RURALISERINGEN ........................................................................................................................................12

Husen .....................................................................................................................................................12

Beslutet...................................................................................................................................................15

BEFOLKNINGEN....................................................................................................................................21

NÄRINGSLIVET......................................................................................................................................25

DEN FÖRSTA UPPBYGGNADSTIDEN...............................................................................................................25

NEDLÄGGNINGARNAS TID ............................................................................................................................25

DEN ANDRA UPPBYGGNADSTIDEN................................................................................................................27

KOMMUNIKATIONERNA....................................................................................................................28

JÄRNVÄGEN.................................................................................................................................................28

BILTRAFIKEN ...............................................................................................................................................28

SPÅRTAXI ....................................................................................................................................................30

SKOLAN ...................................................................................................................................................31

En man före sin tid .................................................................................................................................31

2026 ett historiskt år ..............................................................................................................................32

SPORT OCH NÖJEN ..............................................................................................................................32

KYRKAN...................................................................................................................................................33

iv

SLUTORD .................................................................................................................................................34

REFERENSER OCH SLUTNOTER ......................................................................................................36

TACK

Först vill jag tacka min lärare och handledare Nils Lewan. Genom en inspirerande undervisning har han tydliggjort kulturlandskapets ständiga förändring och pekat på de faktorer som orsakar denna förändring.

Jag är skyldig min man, Folke Günther, ett stort tack för all hjälp med den grafiska layouten som tagit många timmar i anspråk. Sist, men inte minst vill jag tacka mina vänner Lennart-Axel Grip, Bengt Warne, Anders Nyquist och Wolfgang Brunner vars idéer och tankar, som kommit fram under inspirerande diskussioner, finns invävda i texten.

1

IIIINLEDNINGNLEDNINGNLEDNINGNLEDNING

År 2050 samlades tjugo representanter för invånarna i Genarp, Gödelöv och Lyngby

till ett holonmöte av andra ordningen3. Under mötet beslutade man att ge ut en

skrift om de förändringar som skett i byn de senaste tvåhundra åren. Kasks4

dystra utsaga från 1974 ”Genarp har aldrig blivit berömt för någonting.” hade under

de senaste 55 åren bytts mot ”Genarp framtidens ort, berömt för sitt nytänkande

och sin framsynthet”. Man enades om att skriften skulle utformas kring vissa

temata för att beskriva Genarps utveckling. Dessutom skulle den vara möjlig att

använda i skolundervisningen i ämnet regionskunskap. För att historien skulle bli

mer autentisk beslöt man att välja ett tidstypiskt teckensnitt vid tryckningen.

Avsikten var också att språket skulle vara autentiskt gammaldags, så som det

talades i slutet av nittonhundratalet, varför detta granskades av institutionen för

språkhistoria i veberöd. Härifrån intygas att språkdräkten är helt sjysst.

Veberöd, historiska institutionen, juli 2052

2

BEBYGGELSESTRUKTUREN

Tre företeelser har haft avgörande betydelse för bebyggelsestrukturen i Genarp: skiftesreformerna, järnvägen och ruraliseringen. Alla kom på sitt sätt, att inte bara påverka bebyggelsestrukturen utan också befolkningsstrukturen, det sociala och

kulturella livet, kommu-nikationerna, och skol-väsendet.

Skiftesreformerna Genarps by storskiftades 1798-1800. Enskifte ägde rum 1826-27. Skiftningen av jorden innebar inte bara att de spridda åkerlapparna lades ihop till större enheter. Den åtföljdes också av en omfattande nyodling. Nya växtföljder infördes. Potatisen slog igenom, vilket påskyndades av upptäckten att den dög som råvara i brännvinstillverk-ningen. Jordmobiliseringen, dvs utdikning och upp-odling av ängsmarker, blev framgångsrik sedd till de omedelbara resultaten. På längre sikt tog man dock betydande risker med den obalans som skapades mellan åkerarealen och

gödseltillgången6. Under vissa tider skilde man noga på kulturlandskapet, dvs den del av landet där jordbruk och matproduktion skedde, och stadslandskapet, där de flesta människorna bodde (ibland upp till 90%!) och konsumtionen av livsmedel skedde. Under dessa tider importerade man också livsmedel från jordens alla hörn. Detta gav naturligtvis upphov till transporter av en omfattning som vi inte ens kan föreställa oss i dag.

Storskifte, enskifte och laga skifte5:

Orsakerna till skiftena har diskuterats av många författare. Av betydelse var troligen

• = Frihetstidens näringspolitiska debatt.

• = Stigande folkmängd som gav försörjningsproblem

• = Uppodling av utmark. Vid denna tid odlade man inte foder. Uppodlingen av utmarken som tidigare använts till foder fick till följd att man kunde ha färre djur.

• = Minska det stora inbördes beroendet mellan jordbrukarna.

• = Uppnå bättre relation mellan arbetstid och transporttid.

Reformerna inleddes med förordningen om storskifte 1749. Denna reviderades 1757 och 1783. Nästa skede inleddes med förordningen om enskifte för Skåne 1803 och övriga landet 1807. Denna ersattes 1827 av förordningen om Laga Skifte, som var något mer liberal.

I praktiken kom storskiftet att genomföras väldigt långsamt och fick i praktiken aldrig någon betydelse. Enskiftet i Skåne genomfördes relativt snabbt. Det räckte med att en lantbrukare i byn krävde att jorden skulle skiftas för att skifte skulle verkställas. Enskiftet innebar att all jord till en fastighet skulle samlas i ett stycke och att gården skulle placeras på den egna marken.

Större delen av Sverige skiftades i och med förordningen om laga skifte. Denna tillät att jorden samlades i några få stycken. Enskiftet och laga skifte kom att innebära att många bystrukturer slogs sönder.

3

Genarps slumområden Genarps ‘slätter’ var den magra, kuperade terräng som upptogs som fäladsmark7 vid storskiftet och förblev gemensam fäladsmark även vid enskiftet. Om dessa skriver lantmätare Karthéus i sitt protokoll 1826: ”ojemn och på åtskilliga ställen höglänt Fäladsmark, allenast gagnelig till bete samt består av af sandjord på dels sand- och dels grusblandat sand botten”8.

1870 bodde troligen fler personer på Genarps slätter än i själva byn. Liknande områden fanns också i Lyngby. Här slog sig ‘fattigt folk’ ned eftersom markpriserna var låga. Byggnationen var oordnad och husen hade ofta jordgolv. 1869 byggde Genarps kommun en skånelänga för sina fattighjon. Detta hus blev så småningom Häckeberga värdshus10.

‘Slätterna’ blev Genarps slumområden i slutet av 1800-talet9.

4

Skiftesreformen kom också att innebära stora sociala förändringar. Vid den här tiden börjar en uppdelning av arbetsuppgifter. Hantverkare och specialaffärer tog allt mer över sådant

som bönderna tidigare klarat själva11. Denna utveckling kom att fortsätta fram till sekelskiftet 2000, då utvecklingen fick en annan inriktning.

Den första kända kartan över Genarps by är denna lantmäterikarta inför storskiftet vid sekelskiftet 1800. Lägg märke till hur bebyggelsen ligger runt kyrkan och är skyddad av en mur. Utanför denna låg byns åkrar12.

5

I mitten av 1700-talet, före storskiftet, låg gårdarna tätt samlade i själva byn. Den brukade jorden låg närmast byn, uppdelad i smålotter. Dåliga vägar ledde till betes- och ängsmarker som låg längre ut. Åarna flöt i sina naturliga lopp. Våtängarna runt dessa fick näringsämnen av översvämningarna och skördades under lågvattensperioder. Maskinkraft kom från vatten- och vindmöllor13.

Efter skiftesreformerna, i mitten av 1800-talet, låg varje gård på sin egen jord. En del gårdar hade därför fått flytta ut ur själva byn. Tidigare gemensamma marker skiftades också. Den hästdragna vändplogen blev vanlig i jordbruket. Jordmobilisering, dvs nyodling, kom att dominera landskapet14.

1876 skrev kronofogde Theorin rörande Torna och Bara härad: ”Invånarna veta att begagna sig av nyare tiders förbättrade uppfinningar15”. På 1870-talet vidtog en omfattande täckdikning16. För att möta det ökande behovet av tegelrör startade flera

tegelbruk t ex i Häckeberga. Torna och Bara härad beskrevs som för det mesta skoglöst 1844. På de större egendomarna fanns dock välskött lövskog. Bondeskogarna förblev fram till sekelskiftet 1900 utan någon

6

egentlig omvårdnad. Jakten var obetydlig17.

Järnvägen Som i så många andra orter kom järnvägen att få en avgörande betydelse för utvecklingen i Genarp. Genarpsbanan föddes ur många ekonomiska intressen längs banan. Konsul Hörstedt var starkast pådrivande, han ägde kritbruket i Kvarnby. Även godsherrarna förstod betydelsen av att få en bra förbindelse för sockerbetor och skogsprodukter.

Genarpsbanan var under sin tid ortens största arbetsgivare18. En livlig bebyggelseaktivitet startade i och med att banan stod klar 1894. Näringsliv och handel blomstrade. Banans nedläggning 1948, speglade den stagnationsperoid som präglade byns utveckling.

Kartan (från 191519) visar hur järnvägen har nått

Genarp. Man kan också se att Höje å har

kanaliserats för att utöka åkerarealen. De

tidigare översvämningsängarna har försvunnit.

Bilden nedan, från omkring 1930 visar hur

järnvägsstationen har blivit ett nytt centrum i

byn.

7

I mitten av 1900-talet var järnvägen ett viktigt element i landskapsbilden. Jordbruket hade börjat mekaniseras, vilket sammanföll med att många människor samlades i städer. Åkrarna hade blivit större, bl.a. för att diken och åar hade kulverterats eller kanaliserats. Våtmarkerna hade nästan försvunnit ur jordbrukslandskapet. Jordbruket sålde alltmer av sina produkter till livsmedelsindustrin. Petroleum var det huvudsakliga drivmedlet för maskinerna. Vind- och vattenkraft ersattes av industriellt framställd elektricitet20.

I slutet av 1900-talet var landskapet maximalt anpassat för att brukas av stora maskiner. Gårdarna hade blivit allt färre, och de som var kvar liknade fabriker. Landskapet var genomkorsat av högspänningsledningar. Energiinsatsen i jordbruket var lika stor som energiinnehållet i dess produkter. I landskapet fanns få människor och fåglar. På himlen såg man bara något enstaka jetplan21.

8

Genarp i slutet av 1900-talet

Mot slutet av 1900-talet kom ett allt större antal samhällsproblem att anhopas. Detta gjorde att samhällsstrukturen kom att ifrågasättas i allt högre grad. En bidragande orsak var naturligtvis de allt högre priserna på petroleum, vilket tidigare hade varit mycket billigt.

Bakom siffrorna i faktarutan döljer sig ett landskap som såg helt annorlunda ut än det vi är vana vid:

• = Dikena, som omgav åkrarna var igenlagda med rör. Det fanns inte heller några skyddsplanteringar. Detta gav självklart upphov till stora näringsämnesförluster.

• = Det fanns inga våtparker.

• = Dricksvatten köptes från speciella vattentäkter.

• = Urin, fekalier och gråvatten blandades med varandra och skickades i omfattande rörsystem till speciella centrala reningsverk som skulle ta bort urin och fekalier från gråvattnet igen.

• = Stora arealer god jordbruksjord användes till soptippar (sk deponier).

• = En stor del av landskapet hade hårdgjorts för att göra biltrafik möjlig. Dessa bilar drevs samtliga med petroleum.

• = De flesta människorna åkte flera mil med sin bil för att komma till sina arbeten.

Sveriges landsbygd i slutet av 1900-talet I landet som helhet fanns 1992 totalt 2,8 miljoner hektar åkermark, varav cirka 360 000 hektar eller 13% var obrukad åker! Det fanns 550 000 hektar betesmark varav 17% var obrukad. Dessutom fanns 23 miljoner hektar skogsmark.

Av dem som var bosatta i glesbygd fick ca 17% sin utkomst från jordbruket (alla hushållsmedlemmar inkluderade). De flesta lantbruk drevs som deltidssysselsättning22.

Av befolkningen arbetade 58 775 inom jordbruket dvs 1,5% av landets förvärvsarbetande befolkning23.

Uttryckt i ord: man kunde känna hur landsbygden levde på städernas villkor24.

9

Genarp under slutet av 1900-talet25 präglades av det för den tiden typiska jordbruket (Se bilden längst ned på sid. 7). Området dominerades av maximalt stora åkrar, raka diken (om de inte var kulverterade) och nästan ingen växtlighet mellan åkrarna. De få jordbruken låg ensamma utan någon kontakt med bebyggelsen. Detta berodde på att jordbruken levererade sina produkter till en avlägset belägen livsmedelsindustri, lustigt nog samma livsmedelsindustri som hushållen köpte sin mat från. En stor del av landskapet upptogs av det vägnät som användes av de petroleumdrivna bilarna. Samhället var utformat för att allting skulle någon annanstans så fort som möjligt26.

10

Kretsloppssystemet

Under senare delen av 1900-talet, det som senare kom att benämnas överflödstiden, var det mycket vanligt att man betraktade saker som värdelösa när man använt dem.

Det var därför vanligt att man försökte bli kvitt ett föremål så snart som möjligt efter begagnandet.

Eftersom man i allmänhet inte hade begrepp om eller förståelse för hur de kunde förnyas, hände det ofta att man blandade en mängd olika produkter.

Man blandade t ex överbliven mat, förpackningar av petroleumplast, metaller som aluminium eller järn, glasvaror och en mängd olika saker med varandra i det man ned ett samlingsnamn kallade sopor innan dessa transporterades till särskilda platser, sk deponier

De täcktes där med grus, cement och andra produkter som man inte heller utnyttjade flera gånger.

T.o.m. mänskliga restprodukter behandlades på samma sätt. I stället för att användas som gödselmedel blandades urin med fekalier och överblivet gråvatten, som inte transporterades till våtparker eller någon åker, utan fördes i enorma rörsystem till sk reningsverk, vars huvudsakliga uppgift var att ta bort den urin och de fekalier man nyss blandat i gråvattnet!

Behovet av Närhet Viggo Hansen27, före detta geografiprofessor i Köpenhamn, pekade på behovet av närhet för bebyggelsens lokalisering, framförallt på landsbygden. De fem viktigaste resurserna graderade han så här:

• = Vatten, behövs var dag i betydande mängd och blir därför både dimensionerande och lokaliserande för bosättning.

• = Åkermark och gräsmark måste finnas i balanserad tillgång och inom nära räckhåll och blir därför dimensionerande för bebyggelsen.

• = Bränsle och bebyggelsematerial kan hämtas från större avstånd och när tid finns.

Dessutom underströk Hansen vikten av ekologisk balans.

11

Det post-industriella jordbruket Till skillnad från jordbruken i slutet på förra seklet är det nutida jordbruket i huvudsak utformat för att förse den lokala befolkningen med mat på bordet. Samhället är utformat

med naturliga ekosystem som förebild, med jordbruket som rekonstruktör, samhället som konsument och de i systemet ingående mikroorganismerna som återvinnare. Tack vare de många olika grödorna och djurslagen blir jordbruket mångformigt. I och med att kulverterade huvuddiken numer har förbjudits, blir dikena och den därtill hörande växtligheten ett viktigt inslag i landskapsbilden.

Öppna dikenÅtervinning av växtnäringÖkad mångformighet i landskapetBoplats för skadedjursbekämpareVindskyddProduktion av biomassa

Funktionell storlekOmkring 200 pers. i varjeenhet, så att man kan upprätthålla personliga relationer.

VåtparkFör rening av gråvatten

Mångsidigt jordbrukFör att kunna produceraen stor del av maten

Anpassadstorlek: 50 ha för 200 pers.(0.2 ha / person)

Fruktträdgårdar,privat odling

12

Ruraliseringen28

I slutet av 1990-talet blev samhällets extrema beroende av petroleumbaserade drivmedel alltmer uppenbart i och med att dessa blev allt dyrare. I och med ‘andra energikrisen’ 1998 hade allt fler kommit att inse att situationen var ohållbar. Allmänheten blev alltmer orolig för innehållet i den allt dyrare maten. Nästan all mat som fanns att tillgå vid denna tid var nämligen den som levererades av några få stora livsmedelsgrossister. Forskare från skilda områden var överens om att den rådande situationen var instabil och extremt sårbar.

För att motverka dessa tendenser beslöt framsynta politiker att underlätta en bosättning som låg nära de matproducerande jordbruken. Detta skulle minska sårbarheten för dyra mattransporter, samtidigt som växtnäringsämnen i urin och fekalier lätt kunde återvinnas. Man räknade med att detta skulle minska samhällets sårbarhet avsevärt.

Eftersom detta medförde att allt fler stadsbor kom att bo i närheten av jordbruk, kom denna politik i folkmun att kallas för ruraliseringen.

Genom att ruraliseringen innebar att jordbruket kom att inriktas på en lokal matproduktion snarare än en specialiserad råvaruproduktion för livsmedelsindustrin, kom landskapet att bli mycket mer mångformigt än det

hade varit tidigare. Bidragen för upptagning av kulverterade diken och de nya vindskyddsplanteringarna gjorde att djur- och växtliv återkom i landskapet.

Husen De flesta människorna bodde före ruraliseringen i massproducerade hus. Kortsiktiga ekonomiska intressen hade också lett till sådana husskandaler som radon- och mögelhuskatastroferna. Många arkitekter hade emellertid tröttnat på att bygga hus som inte var människovärdiga.

Det första större projekt som startades i Sverige var i Gävle 1995, då arkitekten Anders Nyquist, systemekologen Folke Günther tillsammans med byggföretaget Skanska Norrland29 (som numer är nedlagt) byggde den första husgruppen i modern tid med källseparerande toaletter. I anslutning till bebyggelsen anlades den första våtparken för att återvinna gråvattnet. Nytt med dessa hus var också att de köptes i moduler allt efter behov. Detta kom att medföra en likartad men individuell bebyggelse. Försöket föll som de flesta vet väl ut, och husen finns kvar än i dag tack vare att utslitna delar kan skruvas av och bytas ut. Bygget i Gävle kom att väcka ett omfattande intresse för att bygga och bo i ruraliserade samhällen. Försöket hade också visat att de ursprungliga farhågorna för att inte få tillräckligt med köpare och hyresgäster var obefogade.

13

Lördagen den 26 oktober 1996

Jordbrukare kortsluter marknaden etablerar kretslopp

Mat mot avfall Jordbrukaren Anders Laurin

på Ekesvångs gård i Genarp slöt på onsdagen ett avtal med ett 25-tal Genarps familjer om att han skulle försörja dem med basmat mot att han skulle få tillbaka restprodukterna, dvs komposterbart hushållsavfall, urin och fekalier för att gödsla sina åkrar med. • = Det är helt i enlighet med

kretsloppslagen, säger han, - För första gången på ett par hundra år har ett full-ständigt kretslopp för människor etablerats.

Folk på gården För att avtalet skall fungera

skall de 25 familjerna bosätta sig i nya eller ombyggda hus i närheten av gården. Pend-lingen är man inte så orolig för. De som fortfarande arbetar i Lund eller Malmö planerar att samåka en hel del, men många kommer att ha sin ar-betsplats i det gemensamma kontoret där de arbetar med datakonsulteri, översättning eller andra tjänster som inte kräver en ständig närvaro på en viss arbetsplats. En tidning ges också ut från detta kontor. Hela arbetet görs med datorer, och manuskripten går via te-lekabel till pressarna. Längst ned i detta hus finns en liten

affär samt en verkstad med en industrirobot som kan pro-grammeras om till en mängd olika produktioner. För tillfället håller den på att portionera ut frön i påsar. Källseparerande toaletter

Husen skall förses med sk separationstoaletter för käll-sortering av avföringen. Urinen skall hämtas av jordbrukaren från tankar i närheten av hu-sen. Fekalierna efterkompos-teras i ett år innan de myllas ned.

• På så sätt blir man av med alla sjukdomsframkal-lande bakterier och virus, säger Anna-Maj Wandt, en av de entusiastiska deltagarna.

Jordbrukaren ser också till att hushållsavfallet komposteras tillsammans med stallgödsel i en gemensam an-läggning. Detta gör han helt enkelt med sin vanliga göd-selspridare.

Lönsamt för alla

Avtalet baseras inte på ren miljöentusiasm. De nyinflyt-tade familjerna skriver på ett avtal där de abonnerar på maten med olika leveransda-tum, från mjölk och ägg flera gånger i veckan till gris- eller nötkött några gånger om året. Rotfrukter lagras i ge-

mensamma jordkällare där var och en har egna fack.

Detta med en lokal mark-nad lönar sig verkligen för alla, säger Anders Laurin. De bo-ende får maten för ungefär halva priset mot vad affärerna tar. Samtidigt får jag själv 50 - 100 % mer än vad livsmedelsindustrin betalade mig för mina produkter. På så sätt slipper jag specialisera mig på en enda produkt, och den goda lönsamheten gör att jag inte behöver oroa mig mer, varken för EU eller jordbrukspolitiken. Negativt från transport-industrin

Företrädare för transportin-dustrin ser inte med blida ögon på detta experiment.

• Transportindustrin be-finner sig redan i dag i en mycket besvärlig situation på grund av de alltmer ökande bränslepriserna. En av dess viktigaste uppgifter har alltid varit att transportera jord-bruksprodukter till de platser där de behövs. En sådan här utveckling skulle, om den blev vanlig, helt underminera denna industri, säger Krister Karlsson, Skånes kraftfulle representant i transportin-dustriförbundet.

14

Förslag30

Den tidigare policyn föreslås kompletteras med följande punkter;

♦ = Nya byar och bostadsgrupper skall lokaliseras i överensstämmelse meddet övergripande målet om en långsiktig bärkraftig utveckling ochbaseras på Kretslopps- och Försiktighetsprinciperna.

Detta innebär att:

♦ = Bebyggelsens omfattning och läge skall bestämmas med hänsyn till dentillgängliga markens förmåga, att utan störningar kunna omsättahushållens restprodukter.- Mark för recirkulation av biologiskt avfall och avlopp skall finnasinom tomt/planområde eller säkerställas via avtal med närbelägnamarkägare/lantbrukare.

♦ = Området skall kunna erbjuda eget vatten.

♦ = Näringsämnen och tungmetaller får inte läcka till recipienter ochgrundvatten.

♦ = Uppvärmning genom förnyelsebara energikällor bör eftersträvas.-Möjligheterna att utnyttja bygdens brukare som leverantörer av energibör beaktas.

♦ = Energianvändningen begränsas genom att bostadsgruppen lokaliseras så,att den ligger nära kollektivtrafik eller där goda möjligheter finnsatt bygga ut denna.

♦ = Lokaliseringen får inte beröva vår region representativa, unika ellerhotade naturtyper och därmed påverka den biologiska mångfalden.

Punkterna ovan är speciellt kopplade till en bebyggelselokalisering pålandsbygden. Vid sidan av dessa punkter gäller även de allmännaintressen som skall beaktas vid lokalisering av bebyggelse och vidutformning av bebyggelsemiljön, enligt Plan- och Bygglagen, PBL;

♦ = Bostadsgrupper och hus utformas med hänsyn till behovet av hushållningmed energi och vatten, samt goda klimatiska och hygieniskaförhållanden.

♦ = Husen skall vara sunda och hälsosamma att bo i, samt utförda ienergisnålt framställda och miljövänliga material, som äråtervinningsbara när husen rivs.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Byggnadsnämnden godkänner dessa Riktlinjer för en bärkraftigutveckling vid byggande på landsbygden, som ett komplement tilltidigare antagen policy; Byggande på landsbygden.

15

Beslutet Ovanstående beslut antogs av Lunds Stadsbyggnadskontor 1996-11-11. Förslaget hade arbetats fram av Eko-gruppen och hade som mål att försäkra kommunen om ett långsiktigt bärkraftigt samhälle på landsbygden. Detta i enlighet med tidens utveckling inom området ekologi och resurshushållning, men också i enlighet med kontorets egna utvecklingsprojekt. Genarpsborna hade sedan länge känt missnöje med den gällande Översiktsplanen31. Hos Byggnadsnämnden ansökte man därför om att få vara ”Utvecklings- och kontrollort”. Dessutom ville man att särskild vikt skulle läggas vid inkorporering av gammal bebyggelse i nybyggandet. Denna begäran antogs av Byggnadsnämnden. Dessutom erhöll Genarp vissa ekonomiska bidrag mot att man i framtiden skulle ta emot journalister och studiegrupper. Detta kom att leda till Genarps nutida berömmelse.

Efter att beslutet om ruralisering hade fattats började en uppbyggnadsperoid liknande den efter det att järnvägen nått bygden.

Byggandet startade med integrerade bostads och jordbruksområden nordöst om byn mot Gödelöv. Detta område angavs redan i Översiktsplanen från 1990 som lämpligt för bebyggelse. I ett första skede valde man att också satsa på tätare bebyggelse i form av två- och trevåningshus. En fortsatt integrerad bebyggelse kom också snart till stånd kring Toppeladugård. Valet, som diskuterats i Översiktsplanen, mellan att använda mark till jordbruk eller bebyggelse försvann av sig självt i och med tillägget till byggnadsstadgan.

Hela experimentet lovprisades i pressen. De enda som var missnöjda var transportindustrin och de stora livsmedelsgrossisterna (Läs om detta i SSD 1996-10-26).

På grund av den kraftiga inflyttningen i samband med ruraliseringen kom en livlig nybyggnad i gång, inte bara i byns utkanter, utan också i dess centrum. Detta välkända hus vid Nybyggarstigen 14A i Gödelöv byggdes 2006, till stor del av återvunnet material från det misslyckade brobygget över sundet32.

16

Det visade sig att Genarpsborna hade varit mycket nöjda med tillägget till Byggnadsstadgan från 1996 och att denna hade fått enorm genomslagskraft. I början av 2000-talet kom ytterligare ett tillägg, denna gång i form av en förordning från 2009-07-06.

Debattens vågor kom att gå höga i pressen om den nya byggnadsförordningen. Många befarade att städerna helt skulle försvinna. Vad skulle väl Skåne vara utan Lund. Länsparlamentet stod på sig och menade att det beslut som fattats var enhälligt och att den mesta oron var obefogad och oftast berodde på okunskap. Problemet, menade de, var inte om Lund skulle försvinna utan hur befolkningen skulle överleva i framtiden. Ett kort utdrag av debatten visar tidningsurklippet från den 7 juli 2009:

Ny byggnadsförordning

Länsparlamentet har i dagbeslutat om ändring avbyggnadsförordningenenligt följande:

§4 Ny-, om- ellertillbyggnadslån för bo-stadsfastighet får enbartbeviljas till fastighetdär man har mindre än enkilometer till jordbrukför försörjning medbasföda samt återvinningav restprodukter. Dettaförhållande skall styrkasmed kontrakt mellanfastighetsägaren ochvederbörande jordbrukare,gällande för åtminstonesamma tid som det avseddalånets varaktighet.Undantag från dennabestämmelse kan enbartgöras när det gällerfastighet med betydandekulturvärde.

17

Tisdagen den 7 juli 2009 ______________________________________________________________________

Stor debatt om nya byggnadsförordningen:

Beslutet kommer att bli städernas död !Länsparlamentet enigt

Trots den kritik som från vissa håll riktats mot länspar-lamentet för att inte ta hänsyn till kapitalintressena fattades beslutet med stor enhällighet.

• Vi kan inte ta på vårt ansvar att föra in Skåne i ett allt sårbarare läge, med en fjärrförsörjning av mat till våra tätortsbor som hänger på en allt skörare oljetråd, säger länsrådet Bertil Lundgren. - Vi har med oro sett hur det blivit allt svårare att få fram resurser till stadsområdena, och vi hoppas att på detta sätt inleda en utveckling mot en minskad sårbarhet mot sk fredskriser.

• Dessutom, fortsätter Lundgren, innebär beslutet också många andra fördelar. Kretsloppslagen blir lättare att efterleva, något som blivit nästan helt nödvändigt med de allt mer ökade förlust-avgifterna för växtnäringsämnen vi har fått ta de senaste åren. För de enskilda innebär det också många ekonomiska fördelar, något som vi har sett av de allt fler jordbruksbyar som har etablerats de senaste tio åren. Folk vill dessutom helt enkelt se var deras mat kommer ifrån.

Fallande priser Fastighetsnämndens beslut

att stoppa vidare etablering av bostäder i centralorter har mötts med blandade känslor på olika håll. Fastighetsägare och banker ser med oro på de fallande markpriserna i tätorterna, vilket innebär sämre säkerhet för de lån som har tagits där. Å andra sidan får tidigare lågvärderad mark i närheten av jordbruk ett högre värde än tidigare, vilket in-nebär att jordbruksfastigheter ökar i värde. Då får de lån som dessa har får större säkerhet, något som naturligtvis tillfredsställer bankerna.

Bönderna lyckliga

Jordbrukaren Anders Laurin, som var en av de första att starta ett samarbete med närboende konsumenter för över tio år sedan säger att han helt och hållet stöder länsparlamentets beslut.

• Det här var det bästa de kunde göra, säger han. Se bara så mycket mer ekono-miskt ett sådant boende är som beslutet framtvingar. Folk lever mycket billigare på det sättet än de har en chans att göra annars. Och se bara så mycket gladare och mer initiativrika de är!

Fastighetsägare rasar: Vi kan inte göra parker av

alla rivningshus!

Fastighetsägarföreningen i Lund har lämnat in en protestskrivelse till länspar-lamentet där man hävdar att det innebär en våldsam kapi-talförstöring att inte få bygga nytt på de gamla tomterna i centralorten. Man kräver att de nya reglerna för långivning omedelbart revideras eller att någon annan form av bidrag utöver de till park- och våtmarksanläggning skall utgå för de obebyggda tomterna.

• Å andra sidan, medger den kände fastighetsmagnaten Lennart Stenberg, så började det bli stora kostnader för den ständiga restaureringen av VA-nätet som vi ju har fått betala själva de senaste åren, och det var länge sedan byggmarknaden har varit så het som nu, med det starkt ökande intresset för byggande i jordbruksbyar. Vi har redan börjat att etablera oss på den nya marknaden.

18

Genarp år 2020, när kommunen hade omkring 10 000 invånare efter den kraftiga utvandringen från Malmö och Lund under den första ruraliseringsepoken. Bebyggelsen ligger ofta samlad i små byar runt de jordbruk som försörjer dem. Lägg märke till det stora antalet växthus i området. Dessa är inte i huvudsak avsedda för avsalugrödor, utan för att försörja de enskilda byarna med färska grönsaker. Nya vattendrag har kommit till synes (tex Gödelövsbäckens tillflöde), och kring de övriga kan man se nya våtmarksområden breda ut sig (tex vid Höje å). Den första spårtaxilinjen kommer in i Genarp från väster (streckad linje). Den följer den nedlagda järnvägens sträckning. Man kan även se de nya jordbruk som tillkommit runt centralorten, samt våtparker som anlagts för gråvattenrening. I byn ser man också de omdebatterade ‘Japanskraporna’ vid Häckebergavägen.

19

Genarp fotograferat 2040. Bebyggelsegrupper med ungefär 200 personer bildar en utglesad tätort med ungefär 500 personer per km2. En lokal självförörjningsförmåga som är mycket hög har framtvingats av de senaste decenniernas allt besvärligare kommunikationsförhållanden. De eldrivna spårtaxilinjerna strukturerar bebyggelsen lika mycket som biltrafiken tidigare gjorde. Nästan alla nödvändiga, men dyra, transporter sker med dessa, och husen ligger inte längre utmed vägarna, utan i noder i spårtaxinätet. Jordbruket är starkt differentierat för att tillgodose befolkningens behov av basförnödenheter. (Se sid 11.)

.

20

Detalj av 2040 års karta över Genarp. Till höger om högskolebyggnaden syns den runda ‘Ljuspunkten’ ett av Sveriges första interaktiva konstverk som uppfördes 2031, bekostat av Gaianerna i samband med ombyggnaden av Genarps torg.

Man ser också de båda ‘Japanskraporna’ som

revs 2044.

Nedan syns en originalskiss till torget, utförd av arkitekten Lennart Axel Grip, troligen redan år 2016.

21

BEFOLKNINGEN

Vid sekelskiftet 1900 kunde, i landet som helhet, en nyfödd räkna med att leva 15 år längre än 50 år tidigare. Spädbarnsdödlighet hade sjunkit, så att drygt 90% av alla nyfödda överlevde det första levnadsåret. Fruktsamheten, som sedan 1870-talet sjunkit i hela landet hade på 1920-talet gått ned till 26 ‰. Denna tendens fortsatte ytterligare ett tiotal år. Detta medförde att andelen barn i befolkningen minskade och födelsetalet närmade sig dödstalet. Alva och Gunnar Myrdal diskuterade detta 1934 i sin bok ”Kris i befolkningsfrågan”. Därigenom kom intresset för dessa frågor att bli uppmärksammat av allmänheten. Troligen skapades då grunden för den syn på befolknings- och välfärdspolitik som kom att gälla fram till sekelskiftet33.

Den sociala tryggheten täcktes i gamla tider för en stor del av befolkningen av den skyddsfunktion som de stora tregenerationsfamiljerna, grannskapet, socknen och kyrkan gav sina medlemmar. I den nya kärnfamiljen försvann dessa skyddsmöjligheter och det blev nödvändigt för samhället att ta allt större ansvar. Under krisåren på 1920- och 30-talen spelade fattigvården en stor roll för att hjälpa de av arbetslöshet drabbade familjerna, även om de bidrag som utgick var ytterligt små34.

1870 beskrivs av Kask i boken Det Gamla Genarp, som ortens guldår. Då bodde 4 543 personer i Genarp, fördelade på följande sätt: Genarps by 2 322, Lyngby 1 356 och Gödelöv 865. År 1900 hade folkmängden sjunkit till 3 85635. I Genarp fortsatte den att sjunka under hela början och mitten av 1900-talet. 1920 bodde 3 356 personer i kommunen36. 1961 nådde folkmängden bottennotering. Då bodde där bara 2 166 personer. Satsningen på egnahemsbyggnation i större skala och gröna vågen kom att få kurvan att vända uppåt igen37. Befolkningen stabiliserades under slutet av seklet på mellan 3 500-4 000 invånare.

I och med ruraliseringen, som tog sin början 1996, kom befolkningen i Genarp att öka snabbt på grund av invandring från de närbelägna storstäderna. För att försörja en människa med bas-förnödenheter krävs ju 0.2 till 0.25 ha mark, och Genarps kommun skulle därför kunna försörja ca. 21 000 invånare38. För att värna om känsliga naturområden inom kommunen beslöt man år 2025, vid ett holonmöte av andra ordningen att inte låta befolknings-mängden överstiga 20 000 invånare. År 2050 bodde i kommunen nästan exakt 20 000 invånare (se diagram 2).

22

Tisdagen den 15 Mars 2023 samhalls@red.ssd. se

Holarki genomförs! Självstyret blir princip, säger Laurin

Länsparlamentet fattade på måndagen ett historiskt beslut om länets styrelsesätt. I stället

för den tidigare uppdelningen i kommuner och län skall Malmöhus län nu grupperas i tre nivåer av holon (av grekiskans holos som betyder helhet och ändelsen -on som betyder liten del). Det innebär att Malmöhus län från nu blir holonet Malmöhus. Detta uppdelas i mindre holon på ungefär 10 x 10 km, vilka i sin tur delas upp i ännu mindre holon på c:a 1 x 1 km, med en befolkning på ett par hundra personer. Varje holon blir självstyrande i alla ärenden som bara rör det området. Ärenden som är gemensamma för flera holon på en nivå beslutas av ett holonparlament på nivån ovanför.

Självstyre som princip - en

billigare metod Det nya styrelsesättet innebär naturligtvis

en stor omställning. SSD har intervjuat några personer angående reformen för att försöka reda ut vad den innebär och vilka för- och nackdelarna är.

Maria Laurin-Ingersdotter, f.d. länsråd som har avskaffat sig själv, en av de ivrigaste förespråkarna för det nya styrelseskicket:

• Egentligen har det varit som vanligt, vi politiker beslutar först när reformen i prakti-ken är genomförd. De senaste tjugo åren har boende i små husgrupper i anslutning till ett eller flera jordbruk blivit snarare regel än undantag. Min farfar var för övrigt en av dem som startade denna utveckling i slutet av nit-tonhundratalet.

Det som bara rör oss, rör bara oss

Denna sk ruralisering har lett till att dessa grupper blivit alltmer självständiga. ‘Det som bara rör oss, rör bara oss’ har blivit ett slagord som blivit allt vanligare när myndigheterna har velat vara med och bestämma. Den här tendensen har också gjort sig gällande i kommunerna, och att sitta och styra och ställa på länsnivå har blivit allt jobbigare.

Dessutom har det blivit allt dyrare samtidigt som oljepriserna stigit, man måste komma ihåg att bränslet i dag är mer än sju gånger så dyrt som det var i slutet av nittonhundratalet. Så kläcktes idén att man verkligen skulle lyssna på slagorden och låta folk själva få be-stämma över vad som bara angick dem själva.

Delvälde

Namnet holarki kommer av holon, som betyder en liten del som är en del av en större del, ett uttryck som myntades av en 1900-talsförfattare och arche som betyder välde. Efter mycket debatterande har vi kommit fram till dess nuvarande utformning med tre nivåer i länet.

Med holon menar man alltså egentligen två saker: Både en beslutsnivå och ett geografiskt område. Den lägsta nivån omfattar ett par hundra människor som bor på ett ställe och får fatta beslut om allt som bara gäller dem själva, på ett demokratiskt sätt naturligtvis. Så kan de, inom de lagar som finns, besluta om hur husen eller småskolan skall utformas, vilka brukningsmetoder som skall användas, eller hur deras datastuga skall vara utformad.

23

Ytterligare en stor förändring inträdde i slutet av 1900-talet i Genarps befolkningsstruktur. I gamla tider hade det varit självklart att man bodde och arbetade på i stort sätt samma ställe. Detta berodde naturligtvis på att man inte hade tillgång till några andra transporter än häst och vagn, cykel eller de egna fötterna. Under mitten av 1900-talet då oljan var extremt billig kom detta mönster att brytas. Det var vanligt att man bodde i speciella ‘sovstäder’ och arbetade i större städer. Även i Genarp såg man exempel på denna struktur.

Dessa mönster finner man om man i statistiken jämför förvärvsarbetande nattbefolkning - de som har sin bostad på orten och har förvärvsarbete, med antalet utpendlare - de som lämnar orten för att arbeta. Det finns ytterligare en grupp inpendlare - de som kommer till orten för att arbeta. Denna grupp var för Genarps del relativt liten, cirka 120-150 personer, eftersom orten då saknade högteknologisk småindustri. 1992 var för Genarps del utpendlingen nästan lika stor som nattbefolkningen39. 2040 hade detta förhållande förändrats radikalt (se Diagram 1).

Diagram 1. Antalet förvärvsarbetande, utpendlare och totalbefolkning 1970 -2040. Att antalet förvärvsarbetande ökade så kraftigt kring 2030 berodde på inflyttningen från kringliggande städer. Andelen utpendlare minskade på grund av de allt högre petroleumpriserna under 2000-talets början och genom strukturförändringarna på hemorten40.

Befolkningsrörelser Genarps kommun, 1970-2040

02000400060008000

1000012000140001600018000

1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040

Förvärvsarbetande Utpendlare Totalbefolkning

24

Diagram 241:

Petroleum

Petroleum bildades av havsmikroorganismer som sedimenterade på havsbottnen för ungefär 40 miljoner år sedan. Under syrefria förhållanden omvandlades dessa till flytande petroleum och gas. Denna process pågår fortfarande. Nybildningstakten är omkring 300 000 ton per år. Väldiga mängder petroleum hade samlats i underjordiska förråd när dessa började utnyttjas i början på 1900-talet. I dag ser vi tillgången till denna, under 1900-talet, oerhört billiga och skenbart obegränsade energikälla som en av de viktigaste orsakerna till de enorma omvandlingar i samhällsstruktur och befolkning som då skedde, och som nästan fick mänskligheten att kollapsa.

Mot slutet av 1900-talet blev den återstående mängden petroleum allt svårare att komma åt, vilket ledde till att all mer av dess energiinnehåll kom att användas till att uppbringa ny petroleum. När tillgängligheten på detta sätt kom att bli allt lägre steg naturligtvis priset. Medan en normal arbetares timlön under mitten av 1900-talet räckte till att köpa flera tiotal kilowattimmar energi i form av petroleum (se diagram 2), blev priset på 2020-talet så högt att en timlön bara räckte till omkring 0,1 kWh, dvs en deciliter petroleum i timmen. 1900-talets excesser i energianvändning blev naturligtvis inte möjliga att upprepa, och vi blev tvungna att anpassa oss till att i allt högre grad använda olika former av solenergi.

En förmån som vi ännu kan njuta av från 1900-talets överflödsdagar är emellertid en stor del av de kunskaper man samlade under denna tid, och en hel del av den finmekaniska utvecklingen, fortfarande står till vårt förfogande. Tyvärr försvann också under denna tid många kunskaper vi skulle behövt i dag.

Befolkning i Genarps kommun 1870-2050

0

5000

10000

15000

20000

25000

1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060

Befolkning

0,000

0,001

0,010

0,100

1,000

10,000

Tim/kWh

Befolkning Arbetstimmar per kWh fossil energi

25

NÄRINGSLIVET

Den första uppbyggnadstiden

Kring sekelskiftet 1900 blomstrade handeln i Genarp som aldrig förr. Det fanns bl a fem speceriaffärer och ett antal specialaffärer. Utanför samhället fanns små affärer som saluförde det allra nödvändigaste, detta för att kunderna skulle slippa gå så långt. På sina ställen fanns små ‘krogar’ där man kunde ta sig ett glas brännvin eller en kopp kaffe och kaka. 1907 bildades Konsumtionsföreningen i Genarp. 1995 hade föreningen sina affärslokaler där lokstallarna tidigare legat. Den hade då bytt namn till DOMUS.

Även byggandet var i början på 1900-talet intensivt. 1920-talets Genarp beskrevs som ‘en nybyggarstad i Vilda Västern. Hela byn låg insvept i flygande sand då höststormarna yrde fram’42.

Lars Nilssons möbelsnickeri stod klart samtidigt med järnvägen och sysselsatte ett tiotal personer43. Här tillverkades stilmöbler. Möbelfabriken låg i huset bakom Järnhandeln på Bygatan44. 1995 fanns bara Järnhandeln kvar.

På 1930-talet byggdes en brandstation på Gödelövsvägen nära torget. Huset var Genarps brandstation fram till 1955. Byggnaden revs 1988. Då hade brandstationen fått nya lokaler längre ner på samma gata.

Nedläggningarnas tid

Nedläggningarna började i slutet av 1950-talet och fortsatte under 60-talet. Lådfabriken sysselsatte under 1940-talet omkring 50 personer45. 1995 arbetade endast cirka 20 personer där.

Allvarligast för byns utveckling var nedläggningen av järnvägen 194846. Förlusten av järnvägen innebar inte bara att byn förlorade många arbetstillfällen utan också att man förlorade den bebyggelsestruktur som järnvägen fört med sig. Detta blev inledningen till byns utveckling mot ‘sovstad’, dvs de flesta yrkesverksamma arbetade på en annan ort (se diagram 1). Dessutom försvann successivt de flesta livsmedelsaffärerna. Kvar blev bara ICA och DOMUS. Specialaffärerna försvann också i och med att ägarna av ekonomiska skäl tvingades att arbeta på andra orter.

Möbelfabriken lades ned på 1940-talet. Kvarnen, Vattenmöllan, som funnits i minst 200 år, lades ner på 1930-talet. Kanalen, som drev kvarnen, var så gammal att den fanns utmärkt redan på kartor från 181547.

Fattighuset, som hade bytt namn till ålderdomshem, lades ner 196348. Under slutet på 1900-talet användes huset som värdshus.

26

På 1960-talet lades Folkets Park ned, eftersom folk reste till större orter för att roa sig eller stannade hemma och tittade på TV. 1931 ombildades Ungdomsföreningen till bygdegård. Verksamheten pågick en bra bit in på 1950-talet49. I järnvägshotellets lokaler blev det bibliotek fram till i början av 1990-talet, då biblioteket flyttade till

Medborgarhuset. Många bybor hade varit missnöjda med flyttningen av biblioteket till byns utkanter. Detta medförde att det blev svårare att komma dit för barn och äldre personer. I och med att Medborgarhuset revs i början av 2010-talet kom biblioteket att få sin nuvarande plats centralt i byn.

27

Den andra uppbyggnadstiden

Den andra uppbyggnadstiden tog sin början i slutet av 1996, efter det att kommunalfullmäktige antagit byggnadsnämndens förslag (se sid 14). I början av 2000-talet var byggnadsaktiviteten i full gång för att möta behoven från en ökande befolkning. Byggnationen underlättades av att man inte längre behövde ansluta husen till sk kommunalt avlopp. På flera ställen i den ursprungliga byn byggdes våtparker. Dessa syns på kartan på sid 19.

Företagsverksamheten var också den livlig. Antalet småaffärer ökade vid den här tiden kraftigt. Dessutom satsade man på att utöka antalet gemensamma lokaler. Innan 2000-talet fanns i byn nästan inga restauranger eller pubar. Vid den här tiden infördes det nu så välbekanta systemet med lokala bytesmarknader. Dessförinnan hade alla tjänster betalts med endast en sorts valuta, rikets gemensamma pengar. Att byta tjänster hade betraktats som skattefusk och hade i princip varit förbjudet.

Ortens första datastuga byggdes i denna första byggnadsiver. Den kom att ligga i Lyngby. Den följdes snart av flera.

Före 2000-talet fanns det bara några enstaka större växthus i bygden, men som syns på kartorna byggdes det många växthus för att motsvara behovet

av närskaligt producerade grönsaker. Antalet jordbruk ökade kraftigt, allt i enlighet med tillägget till byggnadsförordningen från 2009.

Genarp hade haft borgerlig52 brandkår under senare delen av 1900-talet. Denna hade med jämna mellanrum hotats av

Den ekonomiska krisen50

Vi hade vid 1990-talets början en situation där utgifterna översteg inkomsterna. En vanlig lösning på detta var att minska på utgifterna, Vid den här tiden var detta möjligt endast i begränsad omfattning eftersom många utgifter låg fast i långtidsåtagande t ex pensioner, omsorg och stadsskuldräntor.

Miljökrisen och ekonomisk tillväxt51 De flesta hade relativt goda kunskaper om miljökrisens orsaker och verkningar. Problemet var att enas om en gemensam lösning för komma till rätt med problemen. Den stora skiljelinjen låg mellan dem som hävdade att vi måste ha ekonomisk tillväxt för att lösa miljökrisen och dem som hävdade att den ekonomiska tillväxten var orsaken till miljökrisen. 1990 års långtidsutredning konstaterade att vissa miljöpolitiska mål inte var förenliga med 2% tillväxt.

Andra utvecklingsvägar Ett holistiskt synsätt, där människan arbetar med naturen i stället för emot den. Detta alternativ kom att återspeglas i den fortsatta utvecklingen. Landsbygden kom här att spela en central roll.

28

nedläggning. Den nya brandstationen stod klar i början av 2030. Återigen hade man nu fått yrkesbrandsoldater. 2035 utökades räddningstjänsten med två ambulanser som var stationerade i kommunen.

Många människor hade i slutet av 1995 känt sig oroliga över att ruraliseringen skulle innebära att de skulle bli isolerade på landsbygden. Dessa farhågor kom aldrig att besannas, vilket lätt inses genom att studera kartan från 2040 på sid 19.

KOMMUNIKATIONERNA

Järnvägen

Den 14 juni 1894 invigdes järnvägen Genarp-Malmö. Många människor transporterades av de tre loken som trafikerade banan i den behagliga farten 40 km/timme. Vid pingsthelgerna kunde det vara upp till 15 000 resande från Malmö. Många malmöbor reste ända till Genarp för att ha picknick i skogen eller promenera på Risen. Godstrafiken dominerades av krita från kritbruken i trakten av Kvarnby, tegel från Bara, lera från Kongsmarken, timmer och ved från skogarna kring Toppeladugård och Häckeberga dessutom transporterade man 25 000 ton sockerbetor per år53. Järnvägen sysselsatte ett 25-tal personer in på 1900-talet54. Banan nedläggningshotades första gången 1933, men räddades då av Skandinaviska banken. I slutet av 1930-talet var nedläggning åter aktuell. Denna gång var det andra världskriget som blev räddaren55. Banan lades slutligen ned 1948.

Biltrafiken

Biltrafik blev allt vanligare på 1930-talet. Industrierna längs järnvägen Genarp-Malmö köpte lastbilar och godsinkomsterna minskade. Bönderna köpte traktorer och fraktade själva sitt gods. Bussar (omnibussar) började trafikera landsvägarna och övertog snart persontrafik- och styckegods-transporten.

Härefter följde en dyster period i Genarps kommunikationshistoria. Under i stort sett hela resten av nitton-hundratalet skedde all transport, såväl av människor som av förnödenheter med petroleumdrivna, markbundna fordon. Någon drastisk förändring skedde inte förrän i början av 2000-talet, då ett omfattande spårtaxinät byggdes. Dessutom medförde den framgångsrikt genomförda rurali-seringen att behovet av transporter drastiskt hade minskat.

29

Bilismen Under större delen av nittonhundratalet var flytande bränslen oerhört billiga, mest på grund av att man utnyttjade stora förråd av fossilt petroleum som pumpades upp ur jorden i en oerhört snabb takt. Som kostnad för detta räknade man inte framställningen, vilken tagit miljontals år, utan bara den ansträngning man gjorde för att pumpa upp petroleum ur berglagren. Och detta gjorde man ju huvudsakligen med en petroleumbaserad industri!

Detta ledde till att man kom att sätta ett mycket lågt värde på denna dyrbara produkt. En hel liter kom att kosta mindre än en tiondel av en normal arbetares timlön!

På grund av det låga värdet använde man petroleum till de mest bisarra ändamål, t ex att värma upp hus och för att driva transportmedel. Många människor bodde flera tiotals kilometer från sina arbetsplatser, och de tillryggalade denna sträcka flera gånger om dagen med sina bilar. På grund av detta var det många som inte kände sina grannar mer än till namnet. Spårtaxi var ett praktiskt taget okänt begrepp ännu sent på 1900-talet, och vägnätet kom att ta upp en stor del av markytan.

De billiga transporterna gjorde att även maten transporterades över oerhörda sträckor, vilket ledde till att praktiskt taget all mat måste förpackas i (petroleumbaserade!) förpackningar. Väldigt få visste varifrån den mat de åt egentligen kom.

30

Spårtaxin

Bilepokens förlängning med olika petroleumsurrogat blev inte särskilt lyckad, eftersom man upptäckte att en stor del av transportkostnaderna gick till att underhålla det omfattande vägnätet. De bestående lösningarna blev kustsjöfart för längre transporter och spårtaxi eller järnväg för inlandstransporter. Spårtaxinätet är relativt billigt, det krävs ju bara stolpar var femtonde meter och transporthöjden på fyra meter gör att de inte konkurrerar med annan markanvändning. Det kom därför att breda ut sig snabbt under början av detta år-hundrade, tills det nådde den omfattning det har i dag. I början trodde man att säkerhetsfrågorna skulle bli svåra att lösa. Man tänkte sig att överfall och rån skulle bli vanligare när några få personer reste tillsammans i de små spårtaxihytterna. Dessa farhågor visade sig emellertid vara överdrivna, dels för att de människor som reser ofta känner varandra, dels av rent tekniska orsaker: debiteringssystemet gör att den resande alltid

är känd av styrdatorn, och vagnen ju alltid går in på närmaste nod och/eller till-kallar hjälp så fort någon trycker på alarmknappen. Helt utan problem har det naturligtvis inte varit, vilket den bifogade notisen från 2035 visar. Detta är emellertid den senaste större incident som är känd. Trots den relativt låga hastigheten på 60 km/tim kommer man ju fram fort eftersom vagnarna

aldrig stannar förrän de når sin destination. I dag är spårtaxistolparna ett så välkänt inslag i landskapsbilden att man knappt ser dem, och få skulle väl vilja vara utan möjlig-heten att snabbt nå andra orter. Det tar tex mindre än tio minuter att ta sig till Bjällerup.

Superbakteriernas framfart Under senare hälften av 1900-talet upptäcktes olika syntetiska och naturliga medel som var mycket effektiva för att döda bakterier och andra mikroorganismer. Dessa sk antibiotika blev mycket vanliga över hela världen, och man använde dem frikostigt utan någon tanke på att det var just på detta sätt som mikroorganismer bekämpat varandra under miljarder år. Det dröjde därför inte så många årtionden förrän de flesta av dessa medel var praktiskt taget verkningslösa.

I slutet av nittonhundratalet var det inte ovanligt att nästan vem som helst reste hundratals mil flera gånger i sitt liv. På grund av befolkningens stora rörlighet kunde därför sk superbakterier, dvs sådana som på ett fullt normalt sätt utvecklat motståndskraft mot antibiotika, sprida sig blixtsnabbt över stora delar av jorden och förorsaka svåra farsoter (Läs mer om: Den Stora Pesten 2009 och Lungböld 2014). Detta är en av de orsaker som lett till de omfattande karantänsbestämmelser vilka gör det svårt och tidsödande att personligen förflytta sig över stora sträckor i vår tid.

31

SKOLAN

I samband med en landsomfattande undersökning 1839 fann man att skolor fortfarande saknades i mer än hälften av landets 2 300 försammlingar. Hemundervisningen var fortfarande viktig. För att skynda på utvecklingen stadgades 1842 att varje församling måste upprätta minst en barnskola med godkänd lärare och att skolgången skulle vara obligatorisk för alla och börja senast under det år barnet fyllde nio år. Inte förrän i början av 1880-talet fastställdes sexårig skolplikt56.

I Genarp omnämns, i samband med enskiftet 1826 ett skolhus som låg i närheten av kyrkan. Liknande skolhus fanns i Björnstorp och Lyngby. 1846 startar den första folkskolan i Genarps socken öppen för alla, även den belägen vid kyrkan57.

Satsningen på skolgång under 1800-talets mitt hade varit enorm. 1868 fanns i Genarps kommun inte mindre än nio skolor. Vad man däremot inte lyckats med var att ge barnen möjlighet att gå i skolan regelbundet. Närvaron var mycket låg. Av 822 skolpliktiga barn kom 302 till skolan. Förklaringarna till detta var många, bl a fattigdom, behov av barnen som arbetskraft, eller brist på skolkläder. En del barn hade det vid den här tiden så fattigt att när det var kallt ute var de tvungna att stanna i sängen

hela dagen eftersom de inte hade något varmt att sätta på sig58.

Vid 1930 års folkräkning var kunde 99,9% av alla personer mellan 15 och 70 år och 99,7% av alla över 70 år både läsa och skriva59. På 1920 och 1930-talen gick man 7 år i skolan. 1922 infördes en frivillig sk fortsättningsskola på ett år60.

En man före sin tid

Skollärare Nils Rosén61

I Tegelbrukets skola arbetade i början av 1900-talet makarna Nils och Bengta Rosén. Skollärare Rosén var en framsynt man. Han hade långt innan termen uppfunnits infört tillvalsämnen i skolan. För de barn som hade dåligt med odlingsbar jord i hemmen, upplät

32

han odlingslotter. Han undervisade barnen i trädgårdsskötsel och gav dem goda råd även under sommaruppehållet. När det framåt hösten var dags att bära hem skörden var han minst lika nöjd som barnen och skickade ofta med en korg äpplen62.

Läsåret 94/95 gick 304 barn i låg- och mellanstadiet vid Genarps två skolor. Läsåret 95/96 gick sammanlagt 349 barn i skolan. Denna siffra innefattade den nya sk barnskolan, där 50 st sexåringar gick63. Detta är det lägsta antal skolor som funnits i kommunen sedan allmän skolplikt fastställdes.

2026 ett historiskt år Bygatan, den väg som redan under danska tiden benämndes ”Byens gade”, var kantad med hurrande människor. Man hade samlats för att ta emot de första gymnasisterna från byns allra första gymnasium. Skolan hade stått klar i augusti 2021. Huset hade ritats av arkitekten Bengt Warne. Det var helt byggt i återanvändbara material, som huvudsakligen hade hämtats från trakten. Det var vad som vid den här tiden kallades ett kretsloppshus. Vid detta gymnasium lade man sig särskilt vinn om att bevara och utveckla

elevernas kreativa förmåga. Eleverna skulle också träna sig i ett holistiskt betraktelsesätt. I stället för den muntliga examen som fram till mitten av 1900-talet hade avslutat gymansie-utbildningen infördes vid denna skola två examensuppgifter som hade till syfte att visa att eleverna både kunde arbeta självständigt och i grupp. Dessutom skulle de både i ord, bild och i praktiken kunna visa hur de löst uppgifterna.

Den ena uppgiften bestod i att utrusta ett rymdskepp som skulle vara borta i 6000 år. Antalet passagerare måste hela tiden ligga omkring 100. Under sin långa resa skulle rymdskeppet vara helt självförsörjande. Det enda eleverna inte behövde ta hänsyn till var själva driften av skeppet64. Uppgiften skulle lösas tvärämnesmässigt, dvs elever från naturvetenskapliga och tekniska linjer skulle samarbeta med elever från humanistiska och estetiska linjer.

Den andra uppgiften var att i grupper om fem - sex elever utforma och uppföra en permakulturträdgård på 200m2.

Detta examinationssätt kom att ligga till grund för gymnasiestadgan från år 2050.

SPORT OCH NÖJEN

Järnvägshotellet byggdes ett par år efter järnvägens invigning. Hotellet var främst en mötesplats för folk i stadgad

ålder. Här dansade man, här samlades man vid högtidliga tillfällen, åt god mat eller förtärde starka drycker om man så

33

önskade65. Ville man övernatta här gick det bra. Det gick också bra att bada för alla dem som inte hade bad eller dusch i sina hem. Det fanns nämligen badstuga i uthuset. Läkarmottagningen fanns också inrymd i hotellet under en tid. Bakom hotellet fanns en marknadsplats66.

Inte bara handeln, utan även nöjeslivet blomstrade i Genarps by på 1920-talet. I början av 1900-talet startades Genarps Ungdomsförening. Hit gick framförallt jordbrukarungdom. 1920 byggdes Folkets Park på en tomt i byns utkant. Här kom Medborgarhuset sedermera att ligga. Bägge ställena skaffade sig snart utedansbanor. Ungdomsföreningen hade till och med en egen orkester, Svea67.

1901 bildades Genarps skytteförening och idrottsföreningen bildades 1931. Skyttebanan fanns 1995 vid Risen68.

De alltmer stigande petroleumpriserna gjorde det omöjligt för byns ungdomar

att resa till Lund för att roa sig eller för att utöva idrott.

Under den andra uppbyggnadstiden samlades därför den mesta idrottsverksamheten, som krävde speciella anordningar, på samma plats som idrottshallen hade funnits på 1990-talet. Här byggdes t ex tennisbana, fotbollsplan och skyttebana, dessutom byggde man här åskådarläktare. Runt om i kommunen byggdes mindre anläggningar t ex löparspår och lokaler för inomhusgymnastik.

Lättnaderna i utskänkninglagen gjorde det möjligt att starta allt fler småpubar och restauranger. Här kunde man redan omkring 2010 köpa platsbryggt öl, gjort av råvaror från trakten. Vartefter befolkningen ökade återuppstod dansställena.

KYRKAN

Härskaren på Häckeberga hade sedan Hack Ulfstrand låtit uppföra Genarps kyrka 1590-1593 haft rätt att tillsätta präst varannan gång - patronatsrätt. Denna rätt avskaffades 1924, men herrskapsläktaren disponeras för evigt av härskaren på Häckeberga. Kyrkan är intressant ur två aspeker, dels är det den enda kyrkan uppförd i Skåne under

1500-talet, dels kom tornspiran att stå som förebild för de två tornspirorna i Roskilde domkyrka69.

I och med att stat och kyrka skilts åt 1998 ökade raskt antalet frikyrkosamfund. Dessa hade lätt att knyta nya medlemmar till sig under den allmänna orostid som rådde i hela landet. I Genarp fanns i början av 2000-

34

talet t ex Gaianer, Buddhister, Taoister samt en hel rad andra mindre samfund.

I början av 2000-talet blev nödvändigt att anställa fler präster, dels för att motsvara kraven från en alltmer ökande befolkning, dels för att kunna

konkurrera med det ökande antalet kyrkosamfund med andra trosinriktningar. Från år 2020 hölls parallella högmässor i Genarps-, Gödelövs- och Lyngby kyrkor.

SLUTORD

Även om det samhälle som uppkom i och med ruraliseringen inte blev ett idealsamhälle kom många kritiska problem att lösas.

Vid överflödstidens slut fanns en överhängande risk för att många människor i städerna skulle få svälta för att maten som producerades på landsbygden inte kunde levereras. När petroleumpriset steg över den extremt låga nivå som rådde i slutet av 1900-talet, kunde livsmedelsindustrins kom-plicerade logistik inte längre upprätthållas. (Ett liknande problem uppkom i samband med Sovjetunionens fall 1990, men planerarna tycktes inte ta någon lärdom av detta.)

Den ruralisering som blev utmärkande för början av 2000-talet ledde till att de täta stadsstrukturerna luckrades upp och växte ut över den tidigare så glest befolkade landsbygden. Härvid uppkom en ny typ av bebyggelse som varken var stad eller landsbygd, utan en befolkad jordbruksbygd.

Genom ruraliseringen kom många människor att bo nära de livsmedels-producerande jordbruken. Sårbarheten minskade och många samband blev mer tydliga. Jordbruken kunde få sina insatsvaror och en hel del extra arbetskraft direkt från den närbelägna bebyggelsen. Maten på bordet hörde inte längre till vardagens överhängande problem.

Andra problem uppkom naturligtvis i stället. Det blev allt besvärligare att resa längre sträckor. När spårtaxin utveck-lades blev visserligen kortare resor enkla, men karantänsbestämmelserna (se faktarutan om superbakterierna) gjorde i stället längre resor komplicerade. Nu för tiden tar det visserligen bara två dagar med kustbåten till Stockholm, men å andra sidan får man sitta i karantän i en vecka innan man kan utföra sitt ärende, och på vägen tillbaka är det samma sak, så de flesta tänker sig för både en och två gånger innan de gör en längre resa. Det finns emellertid tecken på att dessa

35

restriktioner kan komma att mildras så småningom.

Ur social synvinkel har ju ruraliseringen löst de stora problem med äldre- och barnomsorgen som var utmärkande för samhället under slutet av 1900-talet eftersom människor av olika ålder nu inte skiljs åt på samma sätt som då. Somliga är emellertid kritiska mot den ‘bymentalitet och det skvallersamhälle’ som de anser ha kommit i det tidigare samhällets ställe. Andra pekar på att boendet i mindre grupper har lett till en ökad social trygghet. Positivt är också den lokala kultur som uppkommit i och med att ett stort antal människor med en lokal identifikation har kommit samman.

De stora problem som samhället har haft att brottas med det senaste seklet kan vi nu kanske inte se som lösta, men i alla fall mindre hotande än förr. Eller, för att citera ordföranden i fjärde holonet, Helga Laurin, när hon öppnade mötet 2051:

Framtiden är inte längre ett hot — vi kan nästan se den som ett löfte.

36

REFERENSER

Andersson, Gösta. 1960 och 1961. Minnen från Häckebergatrakten. Särtryck ur Skånsk Samlings årsbok Säasä 11960 och 1961.

Andersson, Helge. 1955. Genarps slätter. Särtryck ur Skånes Natur XLII (1955).

Andersson, Helge. 1955. Malmö-Genarps Järnväg. Lundgrens Söners boktr. Malmö.

Guteland, G & al. 1983. Ett Folks Biografi, Befolkning och Samhälle i Sverige från historia till framtid. Liber Förlag. Stockholm.

Günther, Folke. 1993. Systemekologi och samhällsplanering. I (red.) Berg, Per G. Biologi och Bosättning.

Günther, Folke. 1995. Dense Urban Settlements: Ecological Obstacles and Energy Price Vulnerability. The Ecosystem Approach to the Design of Settlements in Different Future Energy Price Scenarios. Submitted to Landscape and Urban Planning, Elsevier

Elevregister över Genarps rektorsområde. Pers. komm., Agneta Prellner från rektorsområdet aug. 1995.

Ekonomisk Karta, skala 1:20 000, Gula kartan. Blad Genarp 2C:29.

Frimer, Jens & Eiler Worsøe. 1995. Fra bondeland til landbrugsland. I: Natur og Miljø. Danmarks Naturfredningsforening.

Hansson, Lennart. 1992 års jordbruksmätning. Pers. komm. Länsstyrelsen i Malmö.

Ingemansson, Margareta & Peeter-Jaan Kask. 1988. Människor i Genarp och Häckeberga en by- och torpvandring i gamla tider. KF-Sigma. Lund.

J:son Skog, Anette & Eva Lindberg. 1994. Idéer om hur Kristineberg kan bli en ekologiskt hållbar stadsdel. Examensarbete, 5 poäng. Biologisk- Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Kask, Peeter-Jaan. 1974. Det gamla Genarp. Utgiven av Genarps kommun.

Kjellberg, Sven. 1948. Minnesblad. Torna Bara och Harjagers härads Sparbank 1848-1948.

Lantmäteriverket. 1985. Historisk Atlas, 20 områden i SSK-regionen genom 170 år.

Lewan, Nils. 1989. Bebyggelse och landskap - en översikt. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Lunds universitet.

37

LKSÅ, Lunds Kommun Statistisk Årsbok. 1975.

LKSÅ, Lunds Kommun Statistisk Årsbok. 1980.

LKSÅ, Lunds Kommun Statistisk Årsbok. 1987.

LKSÅ, Lunds Kommun Statistisk Årsbok. 1992, efter FoB 1990.

Matz, Richard. 1984. Skott och revor. Akademilitteratur. Stockholm.

Policydokument antaget av Byggnadsnämnden i Västerås Stad 1994--02-03. Bilaga 1994-02-15 § 44.

SCB, Statistiska Centralbyrån. 1990. Historisk statistik för Sverige. Stockholm.

SCB, Statistiska Centralbyrån. 1994. Jordbruksstatistisk Årsbok.

Svenska petroleuminstitutet, 1995. Pers. komm.

Svenska Shell AB, 1995. Pers. komm.

Söderberg, Bengt. 1995. Landsbygdsboendet som brygga mot kretsloppssamhället. Hushållningssällskapen. Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva.

Översiktsplan för Lunds Kommun, 1990. ÖPL-90R. Upprättad 1990-10-10, reviderad 1992-03-27 och 1992-08-19. Antagen av kommunalfullmäktige 1992-10-22.

38

SLUTNOTER 1 Kask, 1974. 2 Kask, 1974 s. 2. 3 Se urklippet ur Sydskånska Dagbladet 2023-03-15. 4 Kask, 1974 s. 2 5 Lewan, 1989. 6 Guteland m fl, 1983. 7 Fäladsmark användes till bete och djurfoder. Fä betyder djur. 8 Andersson, 1955 och Kask, 1974. Citat ur Andersson, s. 9 Bilden föreställer Hanna Backas hus. Ur Kask, 1974. 10 Kask, 1974. 11 Kask, 1974. 12 Ur Kask, 1974. 13 Efter Frimer & Worsøe, 1995. 14 Efter Frimer & Worsøe, 1995. 15 Kjellberg, 1946 s 60. 16 Som så många andra tekniska innovationer visade sig detta också leda till oväntade nackdelar. 17 Kjellberg, 1948. 18 Kask, 1974. 19 Historisk Atlas 1985. Bilden är från ett flygfoto taget omkring 1930, ur Kask, 1974. 20 Efter Frimer & Worsøe, 1995. 21 Efter Frimer & Worsøe, 1995. 22 Söderberg, 1995. 23 Jordbruksstatistisk årsbok 1994 24 Lewan, 1989. 25 Ur Gula kartan 2C:29, 1985. 26 Richard Matz, 1984. 27 Lewan, 1989. 28 Se Günther, 1993; 1995. 29 Detta är ett verkligt projekt, som startade 1995. Inblandade parter är också verkliga. Utvärderingen

tillhör självklart scenariot. 30 Nedanstående text är en avskrift av Policydokument antaget av Byggnadsnämnden i Västerås. 31 Översiktsplan Lunds Kommun, ÖPL-90R. 32 Bilden är ur J:son Skog & Lindberg, 1994. 33 Guteland m fl, 1983 34 Guteland m fl, 1983 35 Kask, 1974. 36 Kask, 1974. 37 Kask, 1974. 38 Genarp hade 1992 ungefär 4 300 ha åker och 1 500 ha bete. Om man antar att 0,2 hektar åker eller

0,33 hektar bete kan försörja en människa kan kommunen maximalt försörja 21 260 personer. 39 LKSÅ, 1992.

39

40 LKSÅ, 1975; 1980; 1987; 1992 41 Kask, 1974; LKSÅ, 1975; 1980; 1987; 1992, Svenska petroleuminstitutet 1995, Svenska Shell AB,

1995. 42 Kask, 1974. 43 Kask, 1974. 44 Ingemansson & Kask, 1988. 45 Kask, 1974. 46 Kask, 1974. 47 Ingemansson & Kask, 1988. 48 Ingemansson & Kask, 1988. 49 Kask, 1974. 50 efter Söderberg, 1995. 51 efter Söderberg, 1995. 52 Brandsoldaterna hade andra yrken samtidigt och hade tre minuter på sig att inställa sig vid

brandstationen efter det att larmet gått. 53 Andersson, Helge, 1955. 54 Kask, 1974. 55 Andersson, Helge, 1955; Kask, 1974. 56 Guteland m fl, 1983. 57 Ingemansson & Kask, 1988. 58 Kask, 1974. 59 Guteland m fl, 1983. 60 Ingemansson & Kask, 1988 61 Bilden ur Andersson, 1960 och 1961 62 Andersson, 1960 och 1961. 63 Ur Elevregister över Genarps rektorsområde. 64 Denna pedagogiska idé används av högstadielärare Wolfgang Brunner, Visby. 65 Kask, 1974. 66 Ingemansson & Kask, 1988 67 Kask, 1974. 68 Kask, 1974. 69 Kask, 1974.