Click here to load reader

Den mångkulturella förskolan - diva-portal.org519005/FULLTEXT01.pdf · Den mångkulturella förskolan . En kvalitativ studie om pedagogers interkulturella arbetssätt . ... den

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Den mångkulturella förskolan - diva-portal.org519005/FULLTEXT01.pdf · Den mångkulturella...

  • Lrarprogrammet Examensarbete, 15 hp

    Ht 2010 ______________________________________________________________

    Kurs: Pedagogiskt arbete III

    Den mngkulturella frskolan En kvalitativ studie om pedagogers interkulturella arbetsstt

    Uppsatsfrfattare: Sofia Larsson och Alexandra Gthlin

    Handledare: Joyce Kemuma

  • Abstract

    Examensarbete inom lrarutbildningen

    Frfattare: Sofia Larsson och Alexandra Gthlin

    Titel: Den mngkulturella frskolan. En kvalitativ studie om pedagogers interkulturella arbetsstt.

    r och Termin: 2010, Hsttermin

    Kursansvarig institution: Hgskolan Dalarna, Falun

    Handledare: Joyce Kemuma

    Nyckelord: Mngkulturell, Frskolan, Pedagogers arbetsstt, Interkulturell

    Sammanfattning

    Syfte: Syftet r att underska hur pedagoger p en mngkulturell frskola arbetar med den kulturella mngfalden i den dagliga verksamheten.

    Huvudfrga: Hur tnker pedagoger och vilket synstt har de p ett interkulturellt arbetsstt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mngfalden i barngruppen och utifrn barnets individuella frutsttningar? Har miljn utformats och anpassats fr att tillgodose den kulturella mngfalden?

    Metod och material: Den hr studien r en fallstudie av kvalitativ karaktr. Som metod anvndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. Fr att f en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetsstt genomfrdes observationer av pedagogers arbetsstt och observationer av miljn p en frskola. Intervjuerna skedde med verksamma frskollrare frn tv frskolor som tillhr samma enhet i kommunen.

    Resultat: Resultatet av studien visar att pedagogerna ser positivt p ett interkulturellt arbetsstt, att det r givande, spnnande, innehller utmaningar och bidrar till mnga intressanta mten. Det framkommer ven att ett interkulturellt arbetsstt kan vara vldigt krvande, att man mste vara mer flexibel. Man arbetar mycket med drama, bilder och kroppskontakt fr att tydliggra och konkretisera verksamheten fr barnen. Vidare visar resultatet att pedagogerna inte medvetet arbetar med den kulturella mngfalden i barngrupperna, men att de arbetar mycket utifrn barnets individuella frutsttningar p olika stt. Miljn p frskolorna har inte anpassats och utformats fr att tillgodose den kulturella mngfalden, dremot har de ett vldigt medvetet tnk kring miljn och dess betydelse fr varje individuellt barn.

  • Frord

    Denna studie har inspirerats av den kunskap vi tidigare skaffat oss inom lrarutbildningen och vr nyfikenhet p olika arbetsstt inom frskolans verksamhet. Vi vill rikta ett stort tack till alla frskolor och de pedagoger som generst mottagit oss, stllt upp och deltagit i intervjuer och observationer under studiens gng. Vi vill ven tacka vr handledare Joyce Kemuma fr den handledning hon gett oss i vr skrivprocess under studiens gng. ven ett tack till de studenter som deltog i vr handledningsgrupp fr vrdefulla diskussioner och bidragandet till nya tankar.

    Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till vra familjer fr tlmodig frstelse och ett otroligt std under dessa mnader.

    Falun, 30 december 2010

    Sofia Larsson och Alexandra Gthlin

  • INNEHLLSFRTECKNING

    1. INLEDNING .................................................................................................................................................... 1

    2. SYFTE ................................................................................................................................................................ 1

    3. BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 2

    3.1 HISTORIK ........................................................................................................................................................... 2

    3.1.1 Ett mngkulturellt samhlle ......................................................................................................................... 2

    3.1.2 Frskolan och barn frn andra kulturer - utvecklingen av den mngkulturella frskolan ........................................... 2

    3.2 FRSKOLANS UPPDRAG ...................................................................................................................................... 4

    3.3 INTERKULTURELL PEDAGOGIK ........................................................................................................................... 5

    3.3.1 Interkulturella perspektiv ............................................................................................................................. 6

    3.3.2 Ett interkulturellt arbetsstt ......................................................................................................................... 8

    3.3.3 Miljns betydelse fr interkulturellt arbetsstt p en mngkulturell frskola ............................................................ 9

    4. METOD ........................................................................................................................................................... 10

    4.1 DATAINSAMLINGSMETOD ................................................................................................................................. 10

    4.2 URVAL .............................................................................................................................................................. 11

    4.3 GENOMFRANDE ............................................................................................................................................. 13

    4.4 ETISKA STLLNINGSTAGANDEN ....................................................................................................................... 13

    4.5 STUDIENS TILLFRLITLIGHET ........................................................................................................................... 14

    4.6 ANALYSMETOD ................................................................................................................................................. 15

    5. RESULTAT ..................................................................................................................................................... 16

    5.1 PEDAGOGERNAS INTERKULTURELLA ARBETSSTT OCH TANKAR KRING DET .................................................... 16

    5.2 VERKSAMHETEN SPEGLAS MOT LROPLANEN ................................................................................................... 18

    5.3 ARBETET MED DEN KULTURELLA MNGFALDEN .............................................................................................. 18

    5.4 MILJN OCH DEN KULTURELLA MNGFALDEN ................................................................................................. 20

    5.5 FRLDRARNAS BETYDELSE I ARBETET MED DEN KULTURELLA MNGFALDEN ................................................ 22

    5.6 SPRKETS BETYDELSE I EN MNGKULTURELL FRSKOLA ................................................................................. 23

    5.7 DOKUMENTATION OCH REFLEKTION, EN DEL I ARBETET ................................................................................. 25

  • 5.8 SKILLNADER OCH LIKHETER I FRSKOLORS ARBETSSTT .................................................................................. 25

    5.9 SAMMANFATTNING AV RESULTATET ................................................................................................................. 26

    6. ANALYS/ DISKUSSION ............................................................................................................................... 27

    6.1 PEDAGOGERNAS INTERKULTURELLA ARBETSSTT ............................................................................................ 28

    6.1.1 Sprkets betydelse i en mngkulturell frskola ................................................................................................ 30

    6.1.2 Verksamheten speglas mot lroplanen ........................................................................................................... 31

    6.2 ARBETET MED DEN KULTURELLA MNGFALDEN .............................................................................................. 32

    6.2.1 Miljn, individen och mngfalden ................................................................................................................ 33

    6.2.2 Frldrarnas betydelse i arbetet med den kulturella mngfalden .......................................................................... 34

    6.3 INDIVIDANPASSAD VERKSAMHET ...................................................................................................................... 35

    6.4 DOKUMENTATION OCH REFLEKTION ............................................................................................................... 36

    6.5 SKILLNADER OCH LIKHETER I FRSKOLORS ARBETSSTT .................................................................................. 37

    6.6 SLUTSATS .......................................................................................................................................................... 38

    6.7 METODDISKUSSION .......................................................................................................................................... 38

    7. FRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING .............................................................................................. 39

    8. REFERENSFRTECKNING ...................................................................................................................... 40

    9. BILAGOR ........................................................................................................................................................ 42

  • 1

    1. Inledning

    Benckert, m.fl. (2008) menar att Sverige r ett mngkulturellt land dr mnniskor med olika bakgrunder och erfarenheter mts. Frskolan r representant fr Sverige och frr eller senare kommer alla pedagoger att mta barn med annan kulturell bakgrund och det r viktigt att hlla en levande diskussion kring hur man p ett bra stt bemter och arbetar med barn som har en annan kulturell bakgrund. Benckert m.fl. menar vidare att arbetet som pedagog i frskolan idag innebr att kunna vara ppen fr olikheter, men man br ven vara medveten om den egna kulturen d den pverkar det pedagogiska arbetssttet. I den egna kulturen och vrt kulturarv finns vra vrderingar och normer och de r de som styr vrt handlande. Vidare menar de att hur pedagoger mter och arbetar med barn i frskolan har stor betydelse, eftersom frskolan r barnens frsta skola och ska lgga grunden fr det livslnga lrandet. De menar att fr att detta arbete ska kunna ske p ett gynnsamt stt fr barnen, behver pedagoger inta ett interkulturellt frhllningsstt och mta andra med respekt och utan frutfattade meningar, dr alla sprk och kulturella perspektiv respekteras och ses som viktiga. Verksamheten ska baseras p frstelse och mjliggra fr en milj dr olikheter synliggrs, tillts och accepteras.

    Skollagen och lroplan fr frskolan, Lpf98 ger pedagogerna tydliga riktlinjer om arbetet med den kulturella mngfalden i frskolan och vilka vrden personalen br utg ifrn. Styrdokumenten sger vad och varfr man ska arbeta fr att uppn de bestmda mlen, men inte hur man ska gra. Med detta som bakgrund har vi valt att underska det interkulturella arbetssttet p tv mngkulturella frskolor, hur pedagoger arbetar med att tydliggra barngruppens mngfald fr att skapa de bsta frutsttningarna fr barnen, samt om frskolans lroplan och annan forskning r frankrad i detta arbete. Under vr utbildning har vi inte mtt ngot interkulturellt arbete p de frskolor vi vistats p. Detta har lett till att ett intresse vckts fr pedagogernas interkulturella arbetsstt i den dagliga verksamheten. Kulturell mngfald r ett aktuellt mne som vi kommer att mta i vr framtida yrkesroll och drfr vill vi samla p oss mer kunskap om pedagogers arbetsstt.

    2. Syfte

    Syftet r att underska hur pedagoger p en mngkulturell frskola arbetar med den kulturella mngfalden i den dagliga verksamheten, det vill sga om pedagoger har ett interkulturellt arbetsstt.

    Frgestllningar

    Hur tnker pedagoger och vilket synstt har de p ett interkulturellt arbetsstt?

    Hur arbetar pedagoger med den kulturella mngfalden i barngruppen och utifrn barnets individuella frutsttningar?

    Har miljn utformats och anpassats fr att tillgodose den kulturella mngfalden?

  • 2

    3. Bakgrund

    I det hr avsnittet kommer vi att ta upp historik, tidigare forskning, teorier och vrig litteratur som behandlar mngkultur och ett interkulturellt arbetsstt. Detta fr att ge en strre inblick i det som studien fokuserar.

    3.1 Historik

    3.1.1 Ett mngkulturellt samhlle

    Lunneblad (2006) uttrycker att Sverige under senare r har utvecklats till ett mer mngkulturellt samhlle i och med arbetskraftinvandringen p 1950 till slutet p 1960 talet och drefter under 1970- 80- och 90- kade antalet invandrare i och med att mnga flyktingar kom till Sverige. Men Sverige har egentligen alltid varit ett mngkulturellt land ett kulturellt heterogent samhlle. Eftersom samhllet alltid besttt av mnniskor med olika sprk, utbildning, varierade tillgngar och olika arbete, har ocks skilda kulturella miljer skapats, pverkats och formats. ven etniska minoriteter som bland annat samer, judar och romer har lnge varit en del av det svenska samhllet. Allt detta sammantaget gr att Sverige inte kan ses som ett land som under de senaste rtiondena utvecklats till att vara ett mngkulturellt samhlle, snarare kan man se att den kulturella mngfalden har funnits hr vldigt lnge. Lunneblad (2006) menar vidare att definitionen p ett mngkulturellt samhlle, r att samhllet bestr av medborgare med skilda etniska och/eller kulturella och/eller religisa bakgrunder. Under 1990- talet formulerade regeringen en integrationspolitik dr man valde att fokusera p att tala om samhllets mngfald, istllet fr mngkultur. Anledningen till det var att begreppet mngkultur blivit omdiskuterat fr att innebrden i begreppet misstolkats och fokuserat p olikheter. Med begreppet mngfald ansg man att alla mnniskors livserfarenhet oavsett var man skaffat dem, rttigheter och mjligheter skulle kunna frsts bttre och inte automatiskt associeras till en viss etnisk eller kulturell tillhrighet. Lunneblad (2006) vill med detta f oss att frst att det inte finns ngra givna grnser i samhllets mngfald.

    Sjgren (1993) anser i Hr gr grnsen, att det r viktigt att ka frstelsen fr det som kan knnas frmmande eller annorlunda och tnka p hur man sjlv agerar i de kulturmten som sker i vardagen och att det i mten r viktigt att visa hnsyn till andras integritet. Hon menar i likhet med Lunneblad (2006) att Sverige p olika stt alltid haft kontakt med andra lnder och att mnniskor kommit hit av olika anledningar. Men hon hvdar ven att Sveriges samhlle strvar efter att vara homogent ven om det inte r det och att det frr, mer n idag, ansgs viktigt att mnniskor frn andra kulturer anpassade sig till landets vrderingar. Samtidigt menar hon att det fortfarande finns tendenser till att samhllet vill att alla ska frsvenskas och anpassas inom srskilda ramar. Samhllet vill att det ska finnas mngfald, men inom de satta ramarna och inte alltid utifrn vad som r bst fr individen. Sjgren (1993) uttrycker att behovet av igenknnbarhet och av att veta var man tillhr, avgrnsar mnniskor i deras mten och i acceptans.

    3.1.2 Frskolan och barn frn andra kulturer - utvecklingen av den mngkulturella frskolan

    Lunneblad (2009) menar att innan frskolan fick en lroplan 1998 och hamnade under Utbildningsdepartementets ansvar, var Socialstyrelsen tillsynsmyndighet fr frskolan och de som

  • 3

    arbetade fram material som skulle ses som allmnna rd fr arbete i frskolan eller som senare kallades arbetsplaner och pedagogiskt program. I dessa dokument fr frskolan kan man lsa om relationerna mellan frskola och invandrarbarn, vilka teoretiska utgngspunkter och vilket arbetsstt som pedagogerna i frskolorna behvde anvnda sig av. Dokumenten fungerade som styrdokument och anvndes i det pedagogiska arbetet, men p ett mindre grundligt stt n arbetet med dagens lroplan fr frskolan.

    Lunneblad (2006) skriver i sin avhandling Frskolan och mngfalden att barnstugeutredningen som kom 1972 och som delvis r grunden fr dagens frskola, hade som uppdrag att sammanstlla ett teorimaterial som skulle ligga till grund fr frskolans teoretiska utgngspunkter och arbetsstt och d ven invandrarbarnens situation. Pedagoger i frskolan uttryckte i slutet p 1960- talet att situationen fr invandrarbarnen inte lngre var hllbar, eftersom pedagogerna inte kunde ge barnen det std de behvde. Kommunikationssvrigheter gjorde det omjligt fr pedagoger att frst barnen och de kunde inte f kunskap om barnens kulturella bakgrund. I barnstugeutredningen tog man med frslag som berrde invandrarbarnens situation i frskolan och att integrationen av invandrarbarn stllde nya krav p pedagoger. Pedagogers inlevelsefrmga och frstelse fr andra och deras syn p andra mnniskors vrderingar behvde strkas. Lunneblad (2006) sger vidare att barnstugeutredningen skriver om att invandrarbarnen metodiskt skulle slussas in i den svenska kulturen och samhllet. Invandrarbarnens situation med olika vrderingar och frhllanden i hemmen och frskolan, ansgs stta barnen i en risksituation. Pedagogers samarbete med frldrar, dr bda parter behvde inse denna situation var viktig fr barnet. Vidare menar Lunneblad (2006) att efter barnstugeutredningen, i mitten p 1970- talet, kom Socialstyrelsen ut med ett material som hette Arbetsplan fr frskolan - invandrarbarn i frskolan. I arbetsplanen fokuserade man p den identitetskonflikt som invandrarbarnen ansgs utsttas fr, dr hemmens vrderingar och normer kom i konflikt med frskolans. Man ansg att detta kunde leda till att invandrarbarn riskerade att hamna i psykologisk kris, eftersom det fanns risker i relationerna mellan invandrarbarnen och det svenska samhllet. I arbetsplanen betonades drfr invandrarbarnens utveckling och d srskilt hemsprkets betydelse fr utveckling och relationer.

    Lunneblad (2009) skriver om det material som Socialstyrelsen kom med 1987, som hade namnet Pedagogiskt program och att man i den valde att byta fokus och inriktade sig p invandrarbarnens kulturella bakgrunder och vilken innebrd det hade i mtet med det svenska samhllet och frskolan. Lunneblad menar vidare att i Pedagogiskt program ansg man att det var pedagogers uppgift att ge invandrarbarnen mjlighet att i frskolan f mta den egna ursprungskulturen, men ven den svenska kulturen. Pedagoger skulle arbeta medvetet med olika kulturer i barngrupperna och man sg invandrarbarnen som en tillgng i frskolans verksamhet, eftersom alla barn fick mjlighet att mta andra kulturer och levnadsstt, ven om mtet ansgs konfliktfyllt. Vidare skriver Lunneblad (2009) om Att ervra omvrlden som kom 1997 och utgjorde ett frslag till kommande lroplan fr frskolan, Lpf98. Lunneblad menar att i Att ervra omvrlden hade man frndrat benmningen p invandrarbarn till barn med utlndsk bakgrund. Mnniskor med olika kulturella bakgrunder som ger frskolan en mngfald skulle ses som en tillgng och skapa goda relationer. I materialet anvnde man sig av samhllsperspektivet, dr frskolan skulle ses som en viktig social mtesplats mellan olikheter och likheter, dr arbetet skedde mlinriktat fr att motverka frdomar, diskriminering, frmlingsfientlighet, vld och trakasserier precis som i arbetet ute i andra delar av samhllet. Frskolans och pedagogers roll blev att ppna upp fr tolerans och solidaritet mellan bde barn och vuxna.

    Obondo m.fl. (2005), menar i sin tur i Broar mellan kulturer, att den kulturella mngfald som nu prglar frskolan, gr att pedagoger i frskolan idag har nya utmaningar framfr sig nr det gller att stdja och skapa lrande situationer fr barn. Frfattarna menar vidare att lrandet i

  • 4

    Sverige baseras p vrden som jmlikhet och rttvisa och de kulturella olikheterna ska inte pverka hur vi bemter mnniskor. Men de menar att ordet olikheter har ftt fel fste hos pedagoger och kan fr en del innebra ngot negativt och avgra p vilket stt de bemter barnen. De anser att det finns risker med att mta och behandla alla barn som om de har samma bakgrund fr att motverka ojmlikheter inom barngruppen, ojmlikheter som kan uppst ur barnens olikheter.

    Lunneblad (2009) menar att lroplan fr frskolan, Lpf98 r en utvecklad variant av Att ervra omvrlden som kom 1997 och fljer de frslag som dr kom fram. I Lpf98 r de uppdrag och ml som gller frskolans arbete med kulturell mngfald inte specificerade eller avgrnsade i ett eget textavsnitt, utan de finns med p olika stllen i den vriga texten. I jmfrelse med de tidigare texterna frn Socialstyrelsen, dr konkreta frslag p handlingar fanns, finns i Lpf98 inga konkreta frslag p hur arbetet med frskolans kade mngfald br genomfras, bara att arbetet ska genomfras och att ansvaret r pedagogernas. Detta skriver Ellneby (2007) om och menar att det inte finns en modell fr hur arbetet med barn med annan kulturell bakgrund kan genomfras och att pedagoger har ett sjlvklart ansvar fr mtet med barnen. ven om det r ett stort ansvar s arbetar pedagoger i frskolan i arbetslag och tar hjlp av varandra och chefer. Alla frskolor har olika frutsttningar och alla barn har olika behov och Ellneby (2007) ger konkreta exempel p hur pedagoger p olika frskolor arbetar och utvecklar den mngkulturella verksamheten.

    3.2 Frskolans uppdrag

    Det svenska samhllets internationalisering stller hga krav p mnniskors frmga att leva med och frst de vrden som ligger i en kulturell mngfald. Frskolan r en social och kulturell mtesplats som kan strka denna frmga och frbereda barnen fr ett liv i ett alltmer internationaliserat samhlle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin frmga att frst och leva sig in i andras villkor och vrderingar. Frskolan kan bidra till att barn som tillhr de nationella minoriteterna och barn med utlndsk bakgrund fr std i att utveckla en flerkulturell tillhrighet (Lpf 98: 5).

    Lroplan fr frskolan, Lpf98, r ett styrdokument fr arbetet i frskolan och ger pedagoger en tydlig utgngspunkt i frskolans uppdrag d den inledningsvis tar upp den vrdegrund och det uppdrag frskolan har. Vrdegrunden ska bland annat prglas av demokrati. Pedagogerna i frskolan ska ocks frmja och se varje mnniskas egenvrde och helt ta avstnd frn det som strider mot dessa vrden. Frskolan ska frmedla, tydliggra och levandehlla de vrden som vrt samhlle vilar p, dr bland annat alla mnniskors lika vrde och individens frihet och integritet r viktiga. Pedagoger ska forma en verksamhet som mjliggr att barns olika uppfattningar synliggrs och respekteras och verksamheten ska utg och ta hnsyn till barns olika bakgrunder och frutsttningar med individens trygghet, vlbefinnande, lrande och utveckling i fokus. Om just frskolans uppdrag str det bland annat att frskolan ska ta hnsyn till att barn lever i olika livsmiljer och att barnen frsker skapa sammanhang och mening i sin tillvaro utifrn dessa individuella erfarenheter och att pedagogerna ska stdja individen i detta. Frskolans uppdrag r att mta och synliggra barnen i deras eget kulturskapande och skapa medvetenhet om deras kulturarv. Men samtidigt som frskolan ska gra detta s ska pedagogerna verfra det svenska kulturarvet, vrden, historia, traditioner, kunskaper och sprk fr att ge barnen en frstelse fr andras vrderingar och den mngfald samhllet har. Frskolan skall allts stdja barn i deras kulturella tillhrighet, frbereda barn att leva i mngfald, men pedagoger ska ven i arbetet tydligt lgga grunden och utveckla kunskaper hos barnen fr det som r det svenska samhllets gemensamma referensram (Lpf98).

  • 5

    Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i frskolan. Barn som tillflligt eller varaktigt behver mer std n andra skall f detta std utformat med hnsyn till egna behov och frutsttningar (Lpf98: 5).

    Johansson och Pramling Samuelsson, (2003) skriver i Frskolan barns frsta skola om att lroplanen r mlstyrd, det r strvansml fr barns lrande och utveckling som styr verksamheten. Men lroplanen anger bara strvansml och i vilken riktning pedagoger ska jobba och att strvansmlen p sikt ska uppns, inte hur arbetet ska genomfras. Detta kan ses bde som en utmaning och en svrighet och det r pedagogernas kunskaper och strategier fr arbetet som r i fokus. Pedagogernas arbetsstt med de olika strvansmlen och uppdragen ser olika ut, men det r viktigt att komma ihg att frska belysa saker utifrn hur barnen i frskolan ser p saker och vilken betydelse det skulle ha fr pedagogerna att arbeta och problematisera olika delar av verksamheten. Vidare str det att frskolor mnga gnger anser sig ha svrt att arbeta med temat barns kulturella mngfald, ven om alla barn i gruppen har olika kulturella bakgrunder. Frskolor som Johansson och Pramling Samuelsson (2003) nmner, ansg inte att det fanns behov av att arbeta med mngfalden eftersom det redan fanns mngfald. ven de frskolor som saknade kulturell mngfald ansg sig inte heller ha behov av att arbeta med mngfald fr att det saknades sdan. Men utifrn det som str i Lpf98 och hur man br arbeta med den anser frfattarna att det r viktigt att uppmrksamma barnen p den kulturella mngfalden, oavsett om den finns dr eller inte.

    Vi menar att ven om barngruppen bestr av barn med olika etnisk bakgrund r det ingen garanti fr att barn upptcker denna mngfald av sig sjlva. Lrarens uppgift r att hjlpa barn att f syn p det sjlvklara och belysa det ur olika aspekter. Detta visar p ett behov av att lrare p ett djupare plan analyserar och funderar ver hur man kan gra arbetet med sm barns kulturella mngfald synligt och vad detta kan innebra i termer av ett livslngt lrande (Johansson och Pramling Samuelsson, 2003: 16-17).

    Lunneblad (2006) menar att frskolan r en del av samhllets utbildningssystem dr mnniskor mts och kommunicerar, en plats dr kunskap och erfarenheter utbyts. Frskolan har ftt en roll att frbereda barn framt, fr ett liv i ett internationaliserat samhlle, med barnens olika kulturer som arbetsmaterial, samtidigt som barn ska introduceras till det svenska samhllet och kulturen.

    I lroplanen fr frskolan, Lpf98, str det om frskolans uppdrag:

    I frskolans uppdrag ingr att svl utveckla barns frmgor och barns eget kulturskapande som att verfra ett kulturarv vrden, traditioner, historia, sprk och kunskaper frn en generation till nsta (Lpf98: 9).

    3.3 Interkulturell pedagogik

    Det r viktigt att det finns vuxna som kan hjlpa barnen att utveckla en dubbel kulturtillhrighet och att man visar att det r okej att vara sig sjlv ven om det innebr att man utmrker sig frn mngden (Musk & Wedin, 2010). I Mte med mngfald skriver Bozarslan fljande:

    Det r viktigt att flersprkiga barn fr en positiv dubbel kulturell identitet. Frskolan bidrar till det genom goda relationer, genom kta personliga mten och genom ett medvetet arbetsstt, utifrn de individuella utvecklingsplanerna. Det gller att ge barnen valmjligheter, att erbjuda dem den svenska kulturen utan att krva att den ska erstta barnets eller frldrarnas kultur (Bozarslan 2001: 116).

  • 6

    Bozarslan (2001) menar vidare att den kultur, allts de vrden och normer, de stt att se p omvrlden och frhlla sig till inom familjen som mnga av de mngkulturella barnen har med sig nr de kommer till frskolan idag, inte stmmer verens med vra svenska normer och vrderingar. Att knna tillhrighet till ens kultur r av stor betydelse fr barns identitetsutveckling och det r drfr mycket viktigt att pedagoger i frskolan i sitt arbete visar en ppenhet och nyfikenhet infr de kulturer och synstt p vrlden som barnen har med sig i sina ryggsckar nr de kommer till frskolan. Mlet r att barnen ska knna sig vlkomna och hemma bde i sina ursprungskulturer och i vr svenska kultur.

    3.3.1 Interkulturella perspektiv

    Lorentz och Bergstedt (2006) skriver att interkulturalism str fr en process. I pedagogiska sammanhang innebr det en samverkan mellan olika kulturer fr att mjliggra frstelse och msesidig respekt. Interkulturell pedagogik r ett stort begrepp som innefattar bland annat interkulturell undervisning, interkulturell kommunikation, interkulturellt lrande, interkulturell pedagogisk forskning, mngkulturell utbildning och mngkulturell skolutveckling.

    Vidare beskriver Lorentz och Bergstedt (2006) begreppet mngkulturell som att det str fr ett tillstnd, en situation, en position och begreppet interkulturell str fr en handling, aktion och rrelse mellan individer. En mngkulturell skola str d fr en skola fylld med individer som representerar olika nationaliteter, etniciteter och kulturer. Interkulturell str fr en interaktionsprocess dr msesidig kommunikation mellan personer med skilda kulturella bakgrunder ger rum. Lorentz och Bergstedt (2006) skriver att interkulturalitet gynnar och vrdestter kulturmten och citerar Interkulturalitet p Sdertrns hgskola (2003), som skriver:

    Med interkulturalitet menar vi att utveckla ett frhllningsstt som omfattar msesidig nyfikenhet och kad frstelse fr egna och andras kunskapssyn, tankestt, vrdegrunder, livsformer och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och sociala aktiviteter (Lorentz och Bergstedt, 2006: 17).

    Enligt Lorentz och Bergstedt (2006) s har pedagogers situation under de senaste decennierna frndrats, framfrallt i mngkulturella skolor. Pedagogens roll r inte lngre att frmedla och verfra kunskap frn en generation till en annan. I dagens samhlle ska pedagogerna mer fungera som handledare fr individernas eget kunskapsbildande. Dagens pedagoger ska vara medaktrer som aktivt ska delta i lroprocessen och fr att lyckas med detta krvs att man utvecklar en frstelse fr hur dagens unga lr och sker kunskap, hur de skapar identiteter och genererar mening i livet. I de mngkulturella skolorna krvs d av pedagogerna att de har interkulturell och social kompetens. Vidare skriver Lorentz och Bergstedt (2006) att frutsttningen fr att skapa ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv i en mngkulturell lrandemilj r att alla som ingr i denna milj erknner att den r befolkad av mnniskor med olika kulturella uppfattningar och vrderingar som i sin tur ofta r baserade p vrt stt att frhlla oss till och se p den andre. Fr att kunna skapa social interaktion och interkulturell kommunikation i frskola och skola r det viktigt att vi frsker bryta vrt stt att se p andra i dikotomier, allts i ett vi och dem perspektiv och istllet fokusera p heterogeniteten bland dem som befinner sig i en mngkulturell lrande milj. Alla har vi vissa likheter och olikheter och det r nr vi upptcker dem och integrerar dem i nya upplevelser och i olika gemensamma konstellationer som vi har mjlighet att upptcka att alla r likvrdiga, att vi alla br p likheter och olikheter, och att denna upptckt leder till att vi kan brja se oss sjlva som en kulturprodukt likvl som vi ser dem som en sdan.

  • 7

    Lorentz och Bergstedt (2006) beskriver att man i en mngkulturell lrandemilj ofta blir medveten om dessa likheter och olikheter och det bidrar ven till att vi blir medvetna om mnniskors olika stt att uppfatta kunskap, lrande och meningen med livet. Nr man i frskolan och skolan praktiserar det interkulturella synsttet kan det leda till att man i flera olika mnen skdliggr lrande och kunskap utifrn lrare och elevers upplevelser, erfarenheter och frstelse utifrn flera kunskaps- och didaktiska dimensioner. Lorentz och Bergstedt, (2006) skriver om Lorentz stt att definiera interkulturellt lrande p fljande stt:

    Ett lrande dr olika kulturella beteenden, normer, vrderingar, kunskap och tankar hos olika individer med skild etnisk eller kulturell bakgrund, genom social interaktion och interkulturell kommunikation kan pverka subjektiva uppfattningar av skilda (kunskaps) fenomen i vrlden omkring oss (Lorentz och Bergstedt 2006: 29).

    Lorentz och Bergstedt (2006) skriver fortsttningsvis att ett interkulturellt lrande kan bidra till att ett gemensamt sprk uppstr, ett sprk dr social inkludering och gemenskap skapas av deltagande, sjlvmedvetenhet, identitet och ett gemensamt bildnings behov. Interkulturellt lrande knnetecknas av att kunskapens och lrandets villkor och innehll kan pverkas av interaktionen och kommunikationen mellan flera olika individer med skild etisk eller kulturell bakgrund i lrandesituationen. Interkulturellt lrande r en del i en mngkulturell verksamhet och dess avsikt r att motverka likhetstnkande och bejaka mngfald. Ett ml med interkulturellt lrande kan vara att skapa interkulturell och social kompetens i form av exempelvis interkulturell kommunikativ kompetens, en kompetens som blir allt viktigare att f med sig frn skolan och som man kommer att ha nytta av i dagens moderna och snabbt frnderliga samhlle.

    Samtidigt som Lorentz och Bergstedt (2006) talar om interkulturalitet som ett lrande och en kompetens, s menar Benckert, m.fl. (2008) att interkulturalitet r ett frhllningsstt, som handlar om p vilket stt pedagoger arbetar medvetet och skapar en milj p frskolan dr alla kulturer samverkar och synliggrs. Pedagoger ska med ett interkulturellt frhllningsstt mta andra med respekt och utan frutfattade meningar. Fr att frst vad ett interkulturellt frhllningsstt innebr br vi enligt Benckert, m.fl. (2008) frst stlla oss frgan vad kultur r? Det som man kanske frst tnker p nr man hr ordet kultur r dans, musik, konst, teater och litteratur och visst r allt detta r kultur, men kultur r ven s mycket mer. I Flersprkighet i frskolan skrivs fljande:

    Kultur kan definieras som i samhllet rdande vrderingar och uppfattningar, mnniskors stt att uttrycka sig och lsa problem. Mnniskors kultur uppstr genom barnuppfostran och genom det stt som familjerna fr ver sitt stt att tnka till nsta generation. Kultur r ocks det stt man lrt sig att bemta andra mnniskor p, hur man pratar, hur man klr sig, hur man r arg och vnlig, hur man uttrycker sig, hur man visar tacksamhet och hur man umgs med sina grannar (Benckert, m.fl. 2008:77).

    Benckert, m.fl. (2008) menar att kulturen inte heller r ngot fast, utan den frndras i mtet med andra kulturer och i takt med samhllets utveckling. Vi har alla vra egna kulturella ramar som vi knner oss hemma i och det r genom dem som vi agerar, reagerar och tnker. Detta r ngot som r sjlvklart hos oss, ngot som fljt oss genom livet och det r inte alltid som vi r medvetna om dessa kulturella ramar just fr att det r s sjlvklara. Det r ofta i mtet med andra kulturer som man blir medveten om sin egen kultur, det andra, det som r nytt och frmmande fr oss att reagera och tnka till. I en mngkulturell frskola r det viktigt att pedagogerna r medvetna om sina egna kulturella ramar och att de visar en ppenhet och respekt fr andra kulturella ramar. Benckert, m.fl. (2008) hvdar att det r frst nr man blivit medveten och reflekterat ver dessa ramar som man kan brja frst innebrden i ett interkulturellt frhllningsstt.

  • 8

    3.3.2 Ett interkulturellt arbetsstt

    I Myndigheten fr skolutvecklings skrift Komma till tals (2004), str det att lsa om hur viktigt det r att pedagoger mter de mngkulturella barnen med respekt och nyfikenhet, att de visar intresse fr deras kultur och att man ser detta mte som ett tillflle att utveckla sina kunskaper och berika bde deras egna och barngruppens erfarenheter. Bjrkvall och Engblom (2010) skriver om hur viktigt det r att uppmrksamma och tydliggra fr barnen att deras kultur, synstt och sprk r viktiga. I skolan finns en tendens att flersprkighet och annan kulturtillhrighet ses som ett problem snarare n som en frdel. De mngkulturella barnen har flera frdelar som de barn som bara tillhr en kultur saknar, de har ofta flera olika stt att se p vrlden, fler livsskdningar, de kan se saker och ting med andra gon och frn flera olika perspektiv vilket r en enorm frdel. De lr sig inte bara p ett utan p flera stt och de kan dela med sig av och bertta fr sina kamrater hur de upplever eller ser p ett visst fenomen och p det viset bidra till nytt lrande utifrn ett synstt som ofta skiljer sig frn det synstt vi svenskar r vana vid. Bjrkvall och Engblom (2010) anser att alla har mycket att lra av dessa barn och det r viktigt att pedagogerna lyfter fram dessa aspekter i den dagliga verksamheten. Vidare skriver Bjrkvall och Engblom (2010) att mngkulturella barn har tillgng till fler begrepp, definitioner och stt att se p omvrlden, vilket medfr att de har goda frutsttningar att fungera i ett frnderligt samhlle. I Musk och Wedin (2010) kan man vidare lsa att det r viktigt att man i frskolan frankrar vrdet av att vara mngkulturell till alla barn och att man arbetar aktivt fr att skapa tolerans och frstelse mellan olika kulturers skillnader. Att skolan sedan tar vara p detta arbete och fortstter att se p mngkulturalismen som en resurs r viktigt fr att bekrfta dessa barn. Att lta mngkulturalism och flersprkighet vara ett sjlvklart inslag ven i skolans dagliga verksamhet r viktigt fr att dessa barn inte ska uppleva att deras kultur och sprk r mindre vrt n det svenska eller engelska och fr att de inte ska knna sig exkluderade.

    I likhet med Musk och Wedin (2010) anser Benckert m.fl. (2008) att man med ett interkulturellt frhllningsstt ser olika kulturella skillnader som en mjlighet, som ngot nytt och spnnande som alla kan ha nytta av att lra sig ngot mer om. Benckert m.fl. (2008) menar ven att miljn br utformas p ett sdant stt att alla barnen p frskolan kan knna igen sig, att det finns ngot som symboliserar just deras kultur. Det interkulturella frhllningssttet br stndigt hllas levande genom diskussion, reflektion och uppfljning i arbetslaget fr att p bsta stt stdja barnen i deras dubbla kulturtillhrighet.

  • 9

    I figuren har vi gjort en sammanfattning av de olika checklistor kring ett vergripande interkulturellt frhllningsstt som Benckert m.fl.(2008) skriver om i Flersprkighet i frskolan. Sammanfattningen r vr och ska ses som de punkter vi anser r viktigast utifrn ett interkulturellt frhllningsstt.

    3.3.3 Miljns betydelse fr interkulturellt arbetsstt p en mngkulturell frskola

    Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar att barn lr olika och i frskolan ska varje barn ha mjlighet att utvecklas utifrn just sina unika frutsttningar tillsammans med andra barn och vuxna. Den kunskap som barnen ervrar i frskolan mste de f gra till sin egen genom att binda samman den med den kunskap som barnen redan har med sig hemifrn. Vidare skriver de att den pedagogiska miljn i frskolan skall vara utformad p ett sdant stt att den frmjar en allsidig utveckling hos alla barn p ett lustfyllt stt. Miljn ska inbjuda till lek, kreativitet och skaparlust. Nr man utformar den pedagogiska miljn r det viktigt att man ser till barnen och gr dem delaktiga i denna utformning. Barnens erfarenheter, nskeml, intressen och kunskaper ska bejakas i frhllande till lroplanens ml och frskolans verksamhet. Den pedagogiska organisationen och miljn i frskolan br utformas p ett stt som ger barnen mjligheter att skapa en kultur av barn, fr barn och med barn. Nr barn skapar bearbetar de upplevelser,

    Se varje barn som en individ, inte

    som representant fr en grupp

    Medvetet arbetsstt

    Den kulturella mngfalden som

    utgngspunkt

    Kulturella bakgrunder och miljer speglas i

    frskolans verksamhet

    Medvetenhet om den egna kulturella bakgrunden och de egna vrderingarna

    Utg frn barnens kunskaper,

    erfarenheter och styrkor

    ppenhet och positivitet mot

    olikheter

    Interkulturellt

    frhllningsstt

  • 10

    relationer och kunskaper hos sig sjlva och ngra av dessa tar sig uttryck i den kultur barnen r uppvuxna i. Detta medfr att vissa kulturella symboler som r viktiga fr barnet och den kultur barnet r uppvxt i, fr ett speciellt vrde fr just det barnet men kan helt sakna vrde hos ett annat barn som inte delar denna kulturella upplevelse. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar vidare att det p en mngkulturell frskola och egentligen p alla frskolor, br det finnas material frn olika kulturer. Det material som erbjuds barnen ska inbjuda dem att tillsammans underska, tolka, jmfra och dra slutsatser. Olika kulturella aspekter br kunna uppfattas i materialet och bidra till att en ppenhet och frstelse fr olikheter och likheter i andras kulturer och religioner integreras i barnen p frskolan. Vidare sger de att alla barn r olika och det r varje mnniskas rtt att respekteras s som vi r. Likheterna binder oss samman och olikheterna gr oss unika och synliga. P en mngkulturell frskola kan olikheterna vara mnga, men ven likheterna och det r viktigt att man p ett naturligt stt i den dagliga verksamheten arbetar fr att ka barnens frstelse fr olikheter, mngfald och skilda livsbetingelser genom att integrera olika kulturer, erfarenheter och bakgrunder. I lroplanen fr frskolan str det att:

    Frskolan skall uppmuntra och strka barnens medknsla och inlevelse i andra mnniskors situation. Verksamheten skall prglas av omsorg om individens vlbefinnande och utveckling. // Verksamheten skall syfta till att barnens frmga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom ppenhet och respekt fr skillnader i mnniskors uppfattningar och levnadsstt (Lpf98: 3-4).

    Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) menar vidare att man p en mngkulturell frskola br terspegla barnens olika livsbetingelser och bakgrunder bde i miljn och i det dagliga arbetet fr att barnen lttare ska kunna utveckla en frstelse fr dessa skillnader och se det som ngot naturligt. Barnens olika kulturer br synliggras i miljn, p vggar och i bcker, den svenska kulturen skall blandas med andra kulturer s att ocks barnen kan knna en trygghet och att de kan knna sig hemma i en milj som fr mnga barn annars kan upplevas som helt frmmande. De menar att pedagogerna p frskolan br vara medvetna om och reflektera ver vilka signaler som miljn och de material man erbjuder barnen ger och om det stmmer verens med frskolans ml och vrderingar.

    4. Metod

    Hr beskrivs frst valet av den datainsamlingsmetod som har anvnts fr att f svar p frgestllningarna och drmed uppn syftet. Sedan kommer en genomgng av hur urvalet gjordes och en beskrivning av underskningsgruppen. Observationerna och intervjuerna beskrivs sedan tydligare under genomfrandet. Drefter tas de etiska stllningstagandena och studiens tillfrlitlighet upp. Slutligen tas analysmetoden upp och dr frklaras hur materialet analyserats.

    4.1 Datainsamlingsmetod

    En fallstudie av kvalitativ karaktr har genomfrts p tv frskolor i Mellansverige genom observationer och intervjuer. Patel & Davidsson (2003) skriver i Forskningsmetodikens grunder om att fallstudier innebr att underskningen som sker grs i en mindre avgrnsad grupp, av en individ, en organisation eller en situation. Vid fallstudier frsker man att f tckande information genom ett helhetsperspektiv och intervjuer kombinerat med observationer r ett vanligt stt att gra insamlingar av empiriskt material p och ger underskningen en bredd. Rosenqvist och Andrn (2006) skriver i Uppsatsens mystik, att fallstudier anvnds nr man vill

  • 11

    f frdjupad information inom ett omrde. Men fallstudier ger enbart ett resultat om hur det kan vara och resultaten man fr gller det fall som underskts och r allts inte generaliserbara. Valet av metod baseras p att studiens syfte var att underska hur pedagoger p mngkulturella frskolor arbetar och frska f frdjupad information om hur just de arbetar. Syftet med studien var inte att gra en jmfrande underskning, istllet fokuserades underskningen till en frskoleenhet och d valdes denna metod. Underskningen ska ses som tillmpad forskning, dr avsikten r att den ska kunna anvndas i den praktiska verksamheten och drfr r relevant fr oss blivande pedagoger och redan verksamma pedagoger.

    Genom det Rosenqvist och Andrn (2006) skriver i Uppsatsens mystik, kan man frst att en kvalitativ underskning innebr att man skaffar sig djupare kunskap inom ett visst omrde genom att studera, tolka och frska frst, inte att generalisera eller faststlla samband. Man skaffar sig en helhetsbild och tolkar det man ser med hjlp av sin egen frfrstelse fr att frst. Man beskriver ven det som visar sig utan att anvnda sig av tidigare frfrstelse och bakgrunder inom omrdet fr att inte pverka synen p det som visar sig.

    I underskningen anvndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer som enligt Rosenqvist & Andrn (2006) anses vara bra metoder vid kvalitativa underskningar.

    Ostrukturerade observationer genomfrdes fr att se hur pedagogerna arbetar och enligt Rosenqvist och Andrn (2006) anvnds ostrukturerade observationer i utforskande syfte och fr att kunna samla in s mycket information som mjligt inom omrdet. Enligt Patel och Davidsson (2003) br man vid ostrukturerade observationer frska f med allting man ser. Men de menar att oavsett observationsmetod r det viktigt att vara vl frberedd. De menar vidare att den som genomfr ostrukturerade observationer tar reda p vilka som ska observeras, vilka situationer, hur man ska registrera det man ser och under hur lng tid man ska observera. Ostrukturerade observationer av fem avdelningars milj genomfrdes. Det skedde ven ostrukturerade observationer av pedagogers interkulturella arbetsstt p tre avdelningar p en mngkulturell frskola. Patel och Davidsson (2003) nmner ven att observatrer behver ta stllning till hur de ska frhlla sig vid en observationssituation, d det kan ske p olika stt. I den hr studien valdes att observationerna skulle vara icke deltagande. De nmner vidare att det r ett frhllningsstt som man kan anvnda vid observationer och dr observatren inte deltar aktivt i det som sker, s att observationer kan ske utan att det mrks eller vcker uppmrksamhet.

    I studien har kvalitativa informella intervjuer anvnts, som enligt Rosenqvist och Andrn (2006) r lmpliga om man genom sina intervjuer vill komma t s mycket som mjligt av intervjupersonernas sikter. Vidare str det att syftet med informella intervjuer r att genom ett mer samtalsliknande tillflle frska frst och f inblick i det som sgs. Vid varje intervju har samma frgor stllts, men fljdfrgor och frtydliganden har stllts spontant och p ett individualiserat stt beroende p hur informanterna svarat p frgan. I intervjuerna har ljudinspelningar anvnts fr att lttare kunna terge mer exakt vad informanterna uttryckt, samt fr att kunna fra ett mer fokuserat samtal. Intervjuerna redovisas sammanfattningsvis i skrift under resultatdelen. I analysen/diskussionen bearbetas det redovisade materialet och kopplas till litteratur och tidigare forskning.

    4.2 Urval

    Utgngspunkten nr frskolor valdes, var att hitta frskolor med mngkulturella barngrupper. De kriterier som sattes upp var att det skulle finnas flera barn p frskolorna med annan etisk

  • 12

    och/eller kulturell tillhrighet n den svenska, samt att frskolorna skulle ha minst tre avdelningar dr intervjuer med en pedagog frn varje avdelning skulle f genomfras, samt att observationer av miljn och pedagogernas arbetsstt p samtliga avdelningar skulle f genomfras. Utifrn frgestllningarna som berr vilket synstt pedagoger p en mngkulturell frskola har p ett interkulturellt arbetsstt, deras stt att arbeta med den kulturella mngfalden och utifrn barnens individuella frutsttningar, samt att se hur miljn r anpassad fr att tillgodose den kulturella mngfalden, ville vi f kontakt med en mngkulturell frskola och valde drfr att kontakta en frskolechef i en kommun i Mellansverige som vi upplevde som mngkulturell. Denne valde i sin tur ut en lmplig kontaktperson inom frskolenheten. Kontaktpersonen erbjd en mjlighet att genomfra underskningen inom en enhet med tre frskolor med totalt femton avdelningar. Intervjuerna genomfrdes med pedagoger frn tv av frskolorna inom enheten, detta p grund av att den tredje inte var en mngkulturell frskola och drfr ansgs den som ointressant fr studien.

    Kontaktpersonen informerades via telefon om studiens syfte och upplgg. Det bestmdes ven via telefon tid och dag/dagar fr studien. Ett informationsbrev1 med anhllan om pedagogers tillstnd att delta i studien mailades. Kontaktpersonen tog sedan p sig ansvaret att vidarebefordra informationsbrevet till de enligt henne lmpliga och tillgngliga informanterna. Anledningen till att kontaktpersonen gavs ansvaret att vlja ut informanter, berodde p att det r svrt fr utomstende som inte har ngon inblick i verksamheten att veta vilka personer som kan tnkas lmpliga och tillgngliga fr studien. Kontaktpersonen valdes ut som en informant p grund av hennes arbete som pedagogista2

    Alla informanter som intervjuades var utbildade frskolelrare med olika lng arbetslivserfarenhet. Fr att skydda vra informanters identitet anvnds fingerade namn i studien. Nedan ges en kort beskrivning av informanterna.

    p frskolorna och att hennes arbete d sker p samtliga avdelningar p alla tre frskolorna.

    Tilda var relativt nyutexaminerad och hade arbetat p denna frskola i ca ett r, hon hade ven under sin utbildning haft sin VFU-period3

    Alva har stor erfarenhet av att arbeta i en mngkulturell frskola och hon hade under sin utbildning ftt chansen att prva att arbeta p en frskola med stor kulturell mngfald. Hon hade arbetat en kortare tid p denna frskola.

    p denna frskola och knde drfr till den sedan tidigare.

    Nadja har lng erfarenhet av att arbetet som pedagog. Hon har tidigare arbetat i flera olika frskolor och var med i mitten av 1970- talet d arbetskraftinvandringen frn Finland var stor, vilket ledde till att det kom mnga finska barn till frskolorna. Hon har tidigare erfarenhet frn att ha arbetat bde i mngkulturella frskolor och i frskolor med vervgande svenska barn. Hon har arbetat p denna frskola i flera r.

    1 Se bilaga 1

    2Pedagogistan har en teoretisk pedagogisk kompetensutbildning som grundar sig i den Italienska Reggio Emilia filosofin inom frskolans verksamhet. Pedagogistans frmsta arbete r att vara en pedagogisk utvecklare som handleder pedagogerna och som stter verksamheten i reflektion.

    3 VFU period = verksamhetsfrlagd del av lrarutbildningen

  • 13

    Ylva som arbetar som pedagogista har tidigare erfarenhet av att ha arbetat som frskolelrare i ungefr 20 r och vidareutbildade sig 2007 till pedagogista och har sedan dess arbetat p samtliga 15 avdelningar p alla de tre frskolor som ingr i samma frskoleenhet.

    Fem avdelningar p en av frskolorna valdes ut som plats fr att genomfra observationer av miljn. Just dessa valdes ut p grund av att de var de som lg nrmast intervjuplatsen, samt p grund av studiens begrnsade tidsramar. Vidare genomfrdes observationer av pedagogernas interkulturella arbetsstt under en frmiddag p tre avdelningar p en av frskolorna, dessa avdelningar valdes ut av kontaktpersonen utifrn avdelningarnas praktiska frutsttningar att ta emot besk.

    4.3 Genomfrande

    Efter att kontakt tagits med den utvalda frskolan tillbringades tv dagar p plats fr att samla in material till studien.

    Under den frsta dagen intervjuades tre pedagoger som arbetar p olika avdelningar p de tv frskolor som valts ut, samt en pedagogista som arbetar p samtliga av frskolornas avdelningar. Samtliga intervjuer genomfrdes i ett ostrt lrarrum efter ett bestmt tidschema. Varje intervju tog mellan 45-60 minuter. Intervjuerna bandinspelades med en videokamera riktad mot en vgg fr att kunna f en mer exakt tergivning av dessa i resultatet, samt fr att en mer samtalsliknande intervju med fokus p informanterna skulle kunna genomfras. ven block och penna anvndes under intervjuerna som en skerhetstgrd vid tekniska problem och som std nr informanten pongterade ngot srskilt. Samtliga intervjuer transkriberades sedan till text och sammanfattas i resultatdelen.

    Under den frsta dagen genomfrdes ven observationer av miljn p fem avdelningar p frskolan. Som observeringsmaterial anvndes block och penna. P tre av de fem olika avdelningarna gavs en snabb guidning av en pedagog som arbetade p den avdelningen och som kortfattat berttade om lokalerna, materialet och de olika rummens funktioner. P de vriga avdelningarna observerades miljn och sm minnesanteckningar frdes. Samtliga observationer av miljn p frskolan tog tillsammans ungefr 60 min.

    Under den andra dagen p frskolan genomfrdes icke deltagande observationer av de nrvarande pedagogernas arbetsstt. Dr observerades hur de arbetade med den mngkulturella barngruppen och under observationen frdes minnesanteckningar. Som observeringsmaterial anvndes block och penna. Samtliga observationer av pedagogers arbetsstt p frskolan tog tre timmar.

    4.4 Etiska stllningstaganden

    Innan studien pbrjades skrevs ett informationsbrev till alla informanter med anhllan om tillstnd av pedagogers medverkan i studien och dr syftet med studien beskrevs, hur genomfrande av studien skulle ske, hur allt material i studien skulle behandlas och att studien var helt frivillig och nr som helst kunde avbrytas. ven de andra pedagogerna som inte skulle delta i ngra intervjuer tilldelades informationsbrev s att de kunde ta del av syftet med studien och s att de visste att vi skulle beska frskolan. Samtliga ljudinspelningar och vrigt material som anvnts under studiens gng makulerades eftert fr att skydda vra informanters identitet.

  • 14

    Studien har grundats p forskningsetiska principer i humanistisk-samhllsvetenskaplig forskning som r antagna av Humanistisksamhllsvetenskapliga forskningsrdet i mars 1990. Att bedriva forskning r viktigt fr samhllet, men detta stller krav p forskaren. Det grundlggande individskyddskravet dr individer inte riskerar att utsttas fr psykisk eller fysisk skada, frdmjukelse eller krnkning kan konkretiseras i fyra allmnna huvudkrav p forskningen. Dessa r informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).

    Informationskravet - Forskaren skall informera uppgiftslmnare och underskningsdeltagare om den aktuella forskningsuppgiftens syfte och deras uppgift i projektet och de villkor som gller. Forskaren ska ven upplysa om att deltagandet r frivilligt, att de har rtt att avbryta sin medverkan och att de uppgifter som insamlas inte kommer att anvndas fr ngot annat syfte n fr forskning (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). Samtyckeskravet - Forskaren skall inhmta uppgiftslmnare och underskningsdeltagares samtycke fr forskningen och att de sjlva har rtt att bestmma ver sin medverkan. Uppgiftslmnare och underskningsdeltagare har rtt att sjlvstndigt bestmma om, hur lnge och p vilka villkor de skall delta. De ska nr som helst kunna avbryta sin medverkan utan pverkan och negativa fljder. Om de underskta r under 15 r br samtycke dessutom inhmtas frn frlder/vrdnadshavare (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). Konfidentialitetskravet - Forskaren skall upplysa uppgiftslmnare och underskningsdeltagare att de ges strsta mjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall frvaras p ett sdant stt att obehriga inte kan ta del av dem (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).

    Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer fr endast anvndas fr forskningsndaml (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).

    4.5 Studiens tillfrlitlighet

    Stukt (2005) menar med tillfrlitlighet eller reliabilitet vilken kvalitet mtningarna har i studien och om studien har lg eller hg reliabilitet. Han menar att reliabiliteten avgrs av hur mtinstrumenten anvnts i en studie och Stukt menar att reliabilitetsbrister som kan finnas i en studie r bland annat fljande; vilka frhllanden som rdde vid studiens genomfrande, informanternas feltolkning av frgor eller intervjuarens feltolkning av informanternas svar, observatrens feltolkning av den observerades handlingar och yttre strningar under studien. I denna studie har olika mtinstrument anvnts, de mtinstrument som ndvnts r observationer av pedagogers arbetsstt p en mngkulturell frskola och intervjuer med pedagoger om deras arbetsstt p en mngkulturell frskola. Observationerna som gjordes av pedagogernas arbetsstt kan anses vara av relativt hg reliabilitet eftersom det frdes anteckningar om pedagogernas arbetsstt p olika avdelningar under en viss tid. Att vi var tv som observerade olika pedagogers arbetsstt kar troligtvis reliabiliteten och dessa observationer skedde utan egna kommentarer eller inblandning frn oss som observerade. Vid intervjuerna anvndes ljudinspelning och under transkriptionen av intervjuerna kunde man spola tillbaka och lyssna igen p intervjusvaren fr att frskra sig om att intervjusvaren uppfattats riktigt. Intervjuerna av pedagogerna har relativt hg reliabilitet eftersom de genomfrdes i ett avskilt rum och ftal yttre strningar strde, men det som kan tala emot studiens reliabilitet r att pedagogerna feltolkat intervjufrgorna eller att pedagogerna har blivit feltolkade i sina svar.

    http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfhttp://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfhttp://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfhttp://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfhttp://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

  • 15

    Stukt (2005) beskriver validitet som hur bra ett mtinstrument mter det man avsett att mta, enklare frklarat innebr validitet huruvida man verkligen har underskt det som var avsikten att underskas. Reliabiliteten kan vara hg utifrn hur underskningen genomfrts, men validiteten kan vara obefintlig om det som ska underskas i studien inte blir underskt. Stukt menar att validiteten r grundlggande fr underskningens vrde och han menar att man br fundera p om man undersker det som man verkligen vill underska. Hartman (2003) frtydligar validitetsbegreppet genom att frklara att forskningsmaterialet ska vara relevant fr problemstllningen, annars kan underskningen ha en bristande validitet. Denna studie anses ha god validitet, eftersom de intervjufrgor4

    Stukt (2005) beskriver att generaliserbarhet handlar om i vilken grad resultatet kan generaliseras och fr vem resultatet egentligen gller fr. Det som avgr studiens generaliserbarhet r bland annat att urvalet inte r representativt och att det r en liten underskningsgrupp. Han menar att vid kvalitativa studier har man ett lgt antal informanter, en begrnsad urvalsgrupp och att det d kan vara svrt att generalisera resultaten vid sdana studier. De pedagoger som representerar frskolorna i studien r valda utav frskolorna sjlva och det kan innebra att urvalet inte r representativt, eftersom vi inte vet om det fanns ngot syfte eller srskild anledning till att just dessa valts ut som informanter. Studien visar resultatet frn tv frskolor i en kommun i Mellansverige med relativt f informanter och observationer som skett under kortare tid och drfr ska studiens resultat inte ses som att det speglar ett arbetsstt p alla mngkulturella frskolor i hela Sverige. ven de intervjuer som skett talar emot studiens generaliserbarhet eftersom dessa har tolkats och analyserats utifrn de transkriptioner som skett, ven om vissa citat i resultatet strker det som pedagogerna sagt. Observationerna talar ven de emot studiens generaliserbarhet eftersom de genomfrts under kortare tid p f avdelningar. Studien visar istllet hur pedagogernas arbetsstt med mngkulturella barngrupper fungerar p dessa tv frskolor och ska ge en bild av hur arbetet p mngkulturella frskolor kan se ut.

    som sammanstlldes utgick ifrn studiens syfte och frgestllningar och ven observationerna gjordes utifrn syfte och frgestllningar. Frskolorna som var med i studien r frskolor som har hgt antal barn med olika kulturella bakgrunder i sina barngrupper och det ger studien god validitet.

    4.6 Analysmetod

    Efter att materialet var insamlat, transkriberat och sammanfattat kunde analys av detta pbrjas. Utifrn observationerna och intervjuerna sammanstlldes resultatet som sedan har analyserats och diskuterats utifrn frgestllningarna. Fr att skydda vra informanters identitet har fingerade namn anvnts i studien. Under resultatdelen framkommer hur vi namngett vra informanter och annan relevant information fr att frst resultatet och analysen/diskussionen.

    Intervjufrgorna var skapade s att de utgick frn syftet och frgestllningarna och de har sammanfattats under olika rubriker i resultatet. Vidare har resultatet av intervjufrgorna analyserats och tolkats med kopplingar till litteratur och tidigare forskning i bakgrunden och redovisas i analysen/diskussionen.

    Observationerna utgick ven de frn studiens syfte och frgestllningar och de har sammanfattats och vvts ihop med resterande resultat. Sedan har resultaten av observationerna analyserats och tolkats med kopplingar till litteratur och tidigare forskning i bakgrunden och redovisas i analysen/diskussionen. D observationerna inte gett ngot resultat under alla rubriker, medfr

    4 Se bilaga 2

  • 16

    detta att observationerna inte kommer att tas upp under alla rubriker i resultat- och analys/diskussionsdelen. Under de rubriker det inte finns ett observationsresultat kommenteras detta inledningsvis. Under de rubriker som det finns observationsresultat kommer observationer att redovisas i den flytande texten.

    5. Resultat

    Hr nedan kommer resultatet sammanfattningsvis att redovisas. Fr att skydda informanternas identitet har de ftt fingerade namn. Tilda och Nadja arbetar p samma frskola fast p tv olika avdelningar, Alva arbetar p en avdelning i en annan frskola. Ylva r pedagogista och arbetar p bda dessa frskolor p samtliga avdelningar. Frst redovisas det som framkom angende pedagogernas interkulturella arbetsstt och tankar kring detta arbete, sedan redovisas hur verksamheten speglas mot lroplanen, arbetet med den kulturella mngfalden, miljn och den kulturella mngfalden samt frldrarnas betydelse i arbetet med den kulturella mngfalden. Vidare redovisas resultatet av pedagogernas arbete och tankar kring sprkets betydelse i en mngkulturell frskola, pedagogernas arbete med dokumentation och reflektion, samt pedagogernas upplevelser av skillnader och likheter i arbetsstt mellan en mngkulturell frskola och en frskola med vervgande svenska barn. Allra sist kommer en kortare sammanfattning av det som framkommit i resultatet och dr metoderna frenas.

    5.1 Pedagogernas interkulturella arbetsstt och tankar kring det

    Tilda tnker sig ett interkulturellt arbetsstt som att man arbetar srskilt mycket med bilder och kroppssprket, att man r extra tydlig och verkligen visar att nu r jag arg eller glad, att man undviker mellanting fr det r svrt fr barnen att tyda. Hon berttar att de arbetar mycket med drama, kropp och bilder fr att frtydliga vad som ska ske fr de barn som saknar det svenska sprket. Man mste frmedla budskapet p andra stt n genom verbalt tal. Alva uttrycker att det interkulturella arbetssttet r otroligt givande, stimulerade och utvecklande samtidigt som det krver otroligt mycket av en som pedagog. Hon menar att det ger en dimension till i det pedagogiska arbetet, det kan vara vldigt slitigt, men det ger samtidigt otroligt mycket tillbaka. Nadjas tankar kring ett interkulturellt arbetsstt r att det r ett mycket spnnande arbete. Hon tycker det r vldigt intressant att mta alla mnniskor frn de olika kulturerna och ta del av deras berttelser. Vidare anser Nadja att ett interkulturellt arbetsstt innehller utmaningar och att man lr sig att det som r sjlvklart fr en inte behver vara sjlvklart fr andra.

    Det som framkom av observationerna av pedagogernas interkulturella arbetsstt var sammanfattningsvis att pedagogerna var vldigt tydliga i sitt stt att prata med barnen, de visade och hmtade barnen. De har mer nrkontakt med barnen, de gr fysiskt ner p deras niv och anvnder sig mycket av kroppssprket. Pedagogerna gr mycket tillsammans med barnen fr att visa hur de ska gra och vad som frvntas av dem. En pedagog dokumenterade en barngrupps upptckande genom att stta sig bredvid barnen och var en medupptckare, samtidigt som hon skrev ner det som sades och gjordes. Under samlingen anvnde sig pedagogerna av bilder t.ex. foton p barnen och sngkort, de hade rrelser till samtliga snger, jobbade lite med olika frger samt att de hade ett tydligt fokus p den kommande svenska hgtiden julen p olika stt. ven under samlingen dokumenterades verksamheten med kamera. De arbetar ven medvetet med sprket genom att ha hglsning fr barnen. Lsstunden anpassas till barnen genom att man frenklar texten i boken och lser mer utifrn bilderna samtidigt som pedagoger gjorde barnen uppmrksamma p vad bilderna visade genom att stlla frgor.

  • 17

    Frdelarna med ett interkulturellt arbetsstt enligt Nadja, r att de svenska barnen fr lra knna barn frn andra kulturer och lra sig att man kan vara kompisar ven om man har olika bakgrund och talar olika sprk. Nadja uttrycker sig shr:

    Frdelarna r ju att vra svenska barn fr komma nra och se att det blir bra kompisar av det hr, att de inte blir s rdd kanske fr de hr mnniskorna frn andra kulturer (Nadja)

    Ylva ser positivt p det interkulturella arbetssttet. Det hon frst kommer att tnka p r alla mten, med olika mnniskor, mten hon aldrig skulle f i sin egen vardag. Hon menar att det r berikande att mta mnniskor med olika livserfarenheter, bagage och upplevelser. Samtidigt i all denna olikhet menar hon att vi r ganska lika i mtet kring barnen, d vill alla samma sak. Ylva uttrycker sig shr:

    Alla vill utifrn sin utgngspunkt att det ska bli s bra som mjligt fr barnen och nr vi frstr varandra i det, d det blir bra! (Ylva).

    Ylva anser vidare att det interkulturella arbetssttet krver extra anstrngningar och att det ibland kan vara vldigt frustrerande att man har olika sprk, bde i mtet med barnen och med frldrarna. Vidare upplever hon att mtet mellan barnen och pedagogerna kan bli vldigt knapert nr de delar s f ord och undrar hur barnen fr uttrycka sina tankar och knslor p frskolan. Ylva menar att detta tvingar fram en nrhet i mtena, nr orden saknas. Man anvnder sig mer av kroppskontakt p ett naturligt stt fr att visa att man finns dr och det bidrar till att en gemenskap skapas som r svr att stt ord p. Nadja uttrycker en liknande tanke som Ylva d hon anser att det interkulturella arbetssttet krver att man r flexibel med hur man lgger upp verksamheten och att man ibland mste tnka i andra banor fr att frldrarna ska frst (nr de inte har det svenska sprket) vad barnen behver ha med sig till frskolan, exempelvis nr det gller klder och att barnen sover ute. Nadja menar att frldrarna kan ha svrt att frst varfr man ska vara ute s mycket i alla vder eftersom de inte sjlva r ute s ofta. Hon berttar att ven sprkresurserna5

    Det gller ju att bygga upp en kontakt och ett frtroende. // Man frsker ocks lista ut vad barnen r intresserade utav och plocka in material som de r intresserade utav// (Nadja).

    har uttryckt en undran ver varfr de gr ut nr det blser och regnar. De kan inte frst detta, men barnen tycker att det r roligt. Vidare anser Nadja att det r svrare att arbeta med den kulturella mngfalden nr barnen r sm. De frsker f in den kulturella mngfalden genom att lta frldrar bertta hur de har det hemma. Hon ger ven ngra exempel p hur de tidigare har arbetat fr att frska f in den kulturella mngfalden. Samtidigt uttrycker hon att det r lttare att jobba med detta med de ldre barnen. Nadja upplever att det r svrt att f de yngre barnen att bertta och reflektera. Med de yngre barnen innebr det interkulturella arbetssttet att man fokuserar p grunderna, det vill sga rutiner som exempelvis smn, mat och toalett och det r det som r viktigt att frankra i barnen frn andra kulturer. Sen r det ven viktigt att berika sprket och f dem att stt namn p allting. Detta arbetar de med genom att de frsker att bygga upp en kontakt och allteftersom lista ut och ta reda p vad barnen r intresserade utav och erbjuda ett sdant material. Det r viktigt att pedagogerna har en frstelse fr kulturella skillnader. Hon uttrycker sig s hr:

    Alva berttar att de medvetet vljer att inte ha s mycket olika saker framme samtidigt fr att det ska bli en mer konstruktiv lek. En del av de leksaker som finns p frskolan har de valt ut fr att

    5 Sprkresurser r invandrare som av kommunen erbjudits instegs- och nystartsarbete. Frskolorna erbjuds dessa sprkresurser som en extra resurs till barn, frldrar och pedagoger.

  • 18

    de inte har dessa hemma, samt att leksakerna r pedagogiska, tar upp t.ex. frger och r vldigt roliga.

    Nackdelarna med ett interkulturellt arbetsstt anser Nadja r att ngra av de svenska barnens frldrar har uttryckt att deras barn inte fr den rtta stimulansen fr att de mngkulturella barnen r s mnga. Hon menar ocks att en nackdel r att det tar mycket tid och kraft nr man har barn med andra sprk, de krver olika saker och de kan vara extra ledsna vilket gr att pedagogerna inte hinner med att stimulera alla barn.

    5.2 Verksamheten speglas mot lroplanen

    Under denna rubrik kommer inga observationer av pedagogers interkulturella arbetsstt eller frskolemiljn att redovisas, d det inte finns ngra observationsresultat som visar detta.

    Ylva berttar att de p frskolan utgr frn lroplanen fr frskolan, Lpf98 och speglar hela verksamheten mot den. P frskolan samarbetar de med tv andra frskolor och de trffas i olika forum dr de samtalar om verksamhetens olika delar utifrn lroplanen. Detta gr att lroplanen hlls levande och att de fr ta del av olika synstt och tankar kring den. Ylva ser det som en viktig del i hennes arbete att se till att den verksamhet som hon r med och utformar har sin grund i lroplanen. Ylva r ven ansvarig fr olika utvrderingar och nr hon delar ut blanketter som pedagogerna ska svara p ser hon ven dr till att ha Lpf98 som utgngspunkt. Ylva uttrycker ven att det i lroplanen str att man ska arbeta med den kulturella mngfalden, men att de inte gr det lika medvetet som de skulle kunna gra. Hon menar att bara fr att de r en mngkulturell frskola s betyder det inte att arbetet sker av sig sjlvt. De r medvetna om att det ser ut p det sttet men det r inget som de i nulget arbetar med. Nadja fokuserar istllet p sprket nr hon berttar om hur de frankrar arbetssttet till det som str i Lpf98. Hon uttrycker sig s hr:

    I Lpf98 str det ju att vi ska ge std i hemsprket. Sprkresurserna som vi har nu kommer och r med i gruppen. Sedan har vi modersmlsstdjare6

    Alva berttar att deras arbetsstt frankras i lroplanen bland annat genom att Ylva synliggr den p ett bra stt och trycker p att den aktivt ska finnas med i verksamheten. De jobbar stndigt med att frankra allt de gr i lroplanen och hon hvdar att det r frskolans verktyg och det r viktigt att pedagoger i frskolan inte frminskar sig sjlva och sitt arbete.

    // de kommer och r med specifikt just fr barnen. Frldrar fr fylla i om de vill ha hemsprksstd (Nadja).

    5.3 Arbetet med den kulturella mngfalden

    Under denna rubrik kommer inga observationer av pedagogers interkulturella arbetsstt eller frskolemiljn att redovisas, d det inte finns ngra observationsresultat som visar detta.

    Ylva menar att ledningen och pedagogerna p frskolan har kmpat fr att bygga upp hela sin verksamhet kring dokumentation och reflektion. Om det beror p att frskolan r Reggio Emilia

    6 Modersmlsstdjare r personer som kommer ut till frskolan just specifikt fr ett barn. Frldrar fr sjlva anska om att de nskar modersmlsstd fr sitt barn i frskolan.

  • 19

    inspirerad eller fr att det krvdes ett annat tankestt och behov p grund av omrdets karaktr och de mnga olika kulturerna som de i frskolan mste frhlla sig till kan Ylva inte svara p, hon menar att det r svrt att sga vad som r vad. Ylva menar att det mjligen kan vara s att de valt det Reggio Emilia inspirerade arbetssttet fr att det r ett arbetsstt som passar bra i den mngkulturella barngruppen. Vidare uttrycker Ylva att en frndring av det mer traditionella arbetssttet tvingades fram i och med att frskolan blev mer och mer mngkulturell, pedagogerna var tvungna att hitta nya vgar i och med de nya frutsttningarna. Ylva menar vidare att ven om frutsttningarna frndrades, s r detta arbetsstt nu deras vardag och det r sjlvklart fr dem och hon reflekterar inte s mycket ver att de har barn frn mnga olika kulturer, utan hon ser barnen som individer. Ylva anvnder sig bland annat av dess ord:

    Fr oss r det hr vardagen och det helt sjlvklara. Jag tnker sllan p att det r s hr, att vi har mnga kulturer, jag tnker inte s ofta p det faktiskt. Jag tnker p barnen som de personer de r (Ylva).

    Ylva uttrycker att de i deras arbete inte tar vara p alla de olika kulturer som de har, hon menar att de skulle kunna anvnda det mera och lta det f en tydligare del utav verksamheten. Ylva menar vidare att de behver bli bttre p att synliggra mngfalden fr barnen, samt att de behver bli bttre p att fira andra traditioner. De hr ibland diskussioner som sker mellan barnen om vardagliga ting, som varfr vissa inte ter flsk eller varfr ngon br sjal och d brukar de ta upp och frklara detta fr barnen men det r inget som de arbetar med annars. Det som hon upplever att de arbetar aktivt med r att lyfta fram alla sprk. De har exempelvis skapat en egen bok med olika djur, dr djurens namns str p alla sprk, man har ven skrivit vlkommen i hallen p olika sprk och gjort en liten berttelse om barnen som sitter uppe vid deras fack. Hon uttrycker att de befinner sig p en ganska ytlig niv i detta arbete och menar vidare att mngfalden har blivit fr sjlvklar fr dem, att de blir blinda fr tillgngarna nr det har dem mitt framfr nsan hela tiden. Ylva uttrycker att det r svrt att jobba med ett djupare utbyte och att det r skillnad p att vara mngkulturell och interkulturell, hon uttrycker sig fr att frtydliga genom att sga; r vi hr bredvid varandra eller pverkas vi av varandra och i s fall p vilket stt pverkas vi? Hon anser att vi mste ppna upp fr att inte bara mtas utan att ocks pverkas av varandra. Fr pedagogerna p denna frskola har instegs- och nystartsjobben/sprkresurser betytt vldigt mycket i just detta mte, dr de just pverkas av varandra. Ylva uttrycker sig s hr:

    Det r ngonstans nr man mts som personer som man blir pverkad och fr en annan frstelse. Det r en sak att prata om mnniskor som grupp eller nr man istllet knner en individ, dr tror jag nyckeln till integration ligger. Att vi mts och blir mnniskor fr varandra (Ylva).

    Ylva berttar vidare att frskolorna har arbetat med pedagogernas frhllningsstt, hur de mter barnen, ser p barnen samt hur de ser p kunskap och lrande. De arbetar ven med hur de br organisera sig i verksamheten fr att varje barn ska komma fram som individ. Ylva sger shr:

    //sen jag brjade som pedagogista ser jag saker ur ett annat perspektiv, har jag mer sett vrdet av hur vi organiserar oss fr att varje barn ska komma fram som individ. //Det r viktigt att arbeta p mnga olika stt i barngruppen fr att kunna se varje individ och lta individen komma fram (Ylva).

    Ylva pongterar dock att detta inte r ett tankestt som de har fr att de arbetar p mngkulturella frskolor, utan hvdar att hon skulle ha haft samma grundtanke var hon n befann sig, men att arbetet i sm grupper r viktigare p dessa frskolor med tanke p sprket. Man behver mer nra gonkontakt s att orden blir frstrkta, tydliga och synliga sger hon och drfr delas barnen ofta upp i mindre grupper fr att man ska f en strre chans att se varje barn.

  • 20

    Tilda tnker p ett liknande stt och berttar att nr de skulle ppna denna frskoleavdelning som d var helt ny och visste att de skulle f barn frn flera olika kulturer, s frskte de att tnka lite p hur de skulle kunna lyfta fram den kulturella mngfalden i verksamheten. Nr det sedan visade sig att de fick 14 barn frn samma kultur/land s stlldes deras tankar lite p kant d det inte gick att genomfra det som de frn brjan tnkt. Tilda berttar att de tar in barnens sprk nr de ter frukt och lter d barnen vara proffs p sitt eget sprk fr att de ska knna att deras sprk ocks r viktigt. De frskte ven att tydliggra att det finns fler sprk genom att till bilder skriva orden p flera olika sprk. Pedagogerna anvnder sig av det dokumenterade materialet fr att skapa min bok till varje barn, i dessa bcker finns det bilder p sdant som de arbetat med p frskolan och pratat om och pedagogerna upplever att barnen ofta sitter och tittar i dessa bcker och samtalar om det som de ser. Pedagogerna r med och lyssnar och bekrftar barnen ven om de inte alltid frstr vad de sger. Tilda trycker ven p att alla barn r olika och att det ska f vara det, att det r pedagogernas jobb att anpassa verksamheten utifrn barnens olika frutsttningar och intressen. De frsker fnga ett barns intresse och gra ngot av det, detta kan leda till att fler barn blir intresserade av samma sak och leda vidare till att en liten grupp skapas med ett gemensamt intresse. Vidare pratar Tilda om att barn lr av varandra och att det r ngot som man ska ta vara p och utnyttja. Hon uttrycker sig shr:

    Barnen lr ju av varandra och de tar ju tillvara p varandras lrande p ett bra stt tycker jag. Det r s det ska vara, barn lr av varandra, inte bara utav oss liksom. Vi ska ju vara dr som medforskare och medskapare och ska kunna ta fram material nr det behvs (Tilda).

    Pedagogerna frsker anpassa verksamheten s att alla barn syns ngonstans, samtidigt som det ska passa s mnga som mjligt. De flesta avdelningarna r ldersindelade fr att lttare kunna anpassa verksamheten och miljn efter barnen. Tilda berttar vidare att de frn brjan hade barnen i ldersintegrerade grupper men att de nu mer vergtt till att anpassa grupperna efter den [utvecklings] niv som barnen befinner sig p. Hon ger ett exempel:

    En tvring och en fyraring kanske ligger nra varandra i sin utveckling ven fast de r s lngt ifrn varandra i lder (Tilda).

    5.4 Miljn och den kulturella mngfalden

    Tanken p hur miljn utformats och anpassats fr att tillgodose den kulturella mngfalden med tanke p barnens tidigare erfarenheter och livssituation r en tanke som ganska nyligen ftts hos pedagogerna. Ylva uttrycker att det r oerhrt viktigt att barnen har ngot som de kan knna igen sig i nr de kommer till frskolan, men att pedagogerna varit s uppfyllda av att bygga upp en annorlunda milj som inte r s hemlik och som skiljer sig frn miljn p mnga andra frskolor, att igenknningsfaktorn fr barnen glmts bort. Vidare berttar Ylva att eftersom detta r en relativt nyppnad frskoleavdelning s fanns det ingen befintlig barngrupp vid start, detta medfrde att miljn p avdelningen var helt oknd och ny fr hela barngruppen. Att de flesta barnen dessutom var nyanlnda till Sverige och inte haft ngon kontakt med frskolan tidigare gjorde det extra svrt fr dem att frst vad som var meningen, vad som var mjligt i miljn och hur pedagogerna hade tnkt. Hon upplevde att det blev vldigt tydligt vilken nytta man har av en befintlig barngrupp som r bekant med miljn och kan hjlpa de nya barnen in. Pedagogerna insg nr de brjade se sig omkring att igenknningsfaktorn saknades, den hade frsvunnit i tnket att skapa en milj som inte var som hemma. De insg d att de kanske hade behvt en mer igenknnande milj just d nr gruppen var ny och att man sedan kunnat g vidare fr att skapa den milj som nu fanns. Ylva uttryckte fljande.

  • 21

    Det som ni sger nu r en tanke som har ftts hos oss ganska nyligen faktiskt, det hr med att igenknnandet r oerhrt viktigt och det har vi nog inte s medvetet tnkt p tidigare (Ylva).

    Under hsten skapades ett pedagogiskt rd dr man diskuterat olika frgestllningar som uppkommit i verksamheten och hur man kan ta tag i dessa och jobba fr att komma framt. Ylva uttrycker att de arbetar mycket med bilder i form av dokumentation, men ven fr att frstrka och underltta fr barnen i olika situationer. Bilderna anvnds ven fr att de barn som nnu saknar det svenska sprket ska f en chans att hnga med och frbereda sig p vad som komma skall. En del bilder hjlper barnen att knna sig mer sjlvstndiga s att de inte behver frlita sig p de vuxna hela tiden. Ylva berttar vidare att rummen i frskolan r frgkodande fr att alla barnen skulle knna sig hemma i alla rum och att det ska vara lttare att frndra miljn och rummens funktioner. Alva uttrycker att de har gamla lokaler med slitet material och tycker att arbetet med miljn r eftersatt d det har varit en tuff period med mnga vikarier. De fr arbeta med det de har uttrycker hon. Varannan vecka har de en trff med Ylva som vgleder dem i arbetet med bland annat miljn p frskolan. Alva uttrycker att det r annorlunda att jobba Reggio Emilia- inspirerat, att man d tnker rum i rummen och att man inte har s mycket frdiga leksaker utan att de frsker bygga upp en stimulerande milj dr barnen fr lugn och ro och dr de kan utvecklas. Nr observationerna av miljn genomfrdes p en av frskolorna, fokuserades det p om miljn utformats och anpassats fr att tillgodose den kulturella mngfalden i frskolan och om pedagogernas interkulturella arbetsstt syntes ngonstans. Det man kunde se var att samtliga avdelningar p frskolan hade ett papper med barnens namn, var de var fdda, vilket sprk de talar, hur deras hemflagga ser ut och det fanns ven en bild p barnet med. Det framkom att detta papper om barnen hade frldrarna fyllt i. Avdelningarna hade ven digitala fotoramar dr ett bildspel p barnen visades. I en av frskolans hallar fanns det bilder p alla kldesplagg och i hallarna ver varje barns hylla fanns ven ett litet kort med en bild p barnet, barnens namn, sprk och hemland. P en avdelning hade alla barn varsitt familjekort med bilder p alla frn deras familj, de hngde i barnens niv och barnen kunde ltt ta ned och titta p sitt kort. P en annan avdelning fanns det i vissa rum tydliga bilder som visade vad barnen kunde gra dr och hur materialet som fanns dr kunde anvndas. P en annan avdelning hade de en ljus och en mrk pinndocka. Dr fanns det ven tydligt material till samlingssituationen som frutom verbalt tal, konkret visade fr barnen vad pedagogerna sjng, eller berttade om. Det fanns bland annat sngkort med bilder som visade vilken sng det var, flanosagor som anvnds fr att frtydliga sagor visuellt och ven sagoldor med konkret material med t.ex. sm djur och figurer fr att ven dr visuellt frstrka sagan.

    Ylva ser miljn som en potentiell pedagog, men hon menar att det r viktigt att miljn tillgodoser alla barns olika behov. Ylva tycker att rummens olikheter r viktig, det ska finnas mnga olika mjligheter att gra olika saker och uppleva tillsammans, i mindre grupper och enskilt. Ylva uttrycker att miljn mste vara frnderlig med barnen och barngruppen. Hon menar att miljn och materialet br vara utformad p ett sdant stt att den inbjuder till gemenskap s att barnen p ett naturligt stt genom leken kan skapa nya relationer och f en chans att utveckla sprket eftersom mngfalden r stor. Ylva sger ven att det r viktigt att det finns tillrckligt mycket material s att barnen kan t.ex. bygga det som de tnkt ven om fler barn kommer och vill vara med. I likhet med Ylva, anser Tilda att miljn p frskolan mste anpassas efter barnen och hon menar att de inte tnker p den kulturella mngfalden. Hela arbetssttet och miljn anpassas efter barnen som individer, det r deras intressen som styr hur pedagogerna utformar och anpassar miljn. Tilda menar att eftersom frskolan p det stora hela r Reggio Emilia inspirerad, ser de miljn som en potentiell pedagog och en viktigt sdan. Tilda menar att man ser vad den gr, att barnen beter sig olika beroende p vilken milj de befinner sig i och Tilda menar att man ska vga frndra miljn, att miljn inte fr vara statisk. ven Nadja ser miljn som en mycket viktig pedagog och berttar att de p frskolan har ett vldigt medvetet tnk kring miljn utifrn

  • 22

    barnen. Nadja uttrycker ven hon att de inte tnker s mycket p den kulturella mngfalden nr de utformar miljn, utan utgr mer ifrn det som barnen verkar intresserade av. Nadja berttar att de inte har ngot speciellt material p frskolan som tydliggr den kulturella mngfalden. Alva dremot menar att utifrn de frhllanden som nu rder p hennes frskola, anser hon att miljn inte tillgodoser alla barns behov, men hon menar att miljn nd anpassas efter barnens intressen och hlls p barnens niv.

    5.5 Frldrarnas betydelse i arbetet med den kulturella mngfalden

    Under denna rubrik kommer inga observationer av pedagogers interkulturella arbetsstt eller frskolemiljn att redovisas, d det inte finns ngra observationsresultat som visar detta.

    Tilda uttrycker att pedagogerna med hjlp av frldrarna frskte f in lite mer av barnens kultur i frskolan genom att frga efter snger och lekar frn barnens hemlnder. Hitintills har ingen frlder delat med sig av ngot sdant. Ngon avdelning har till ett frldramte bett frldrarna att ta med sig ngot att ta, fr att p det sttet f in de olika kulturerna. Detta r ngot som varit mycket uppskattat. Nadja dremot upplever i frldrakontakten, att en del frldrar har svrt fr att frst varfr man ska sitta och prata om varje barn. Hon uttrycker vidare att om en frlder har tta barn, s tror Nadja att det r de ldre syskonen som fr skta om sina smsyskon och att frldrarna inte har s mycket koll. Hon upplever hr kulturella skillnader, att de mste bertta fr frldrarna att det r s man arbetar p frskolan och ven senare i skolan. Nadja uttrycker sig s hr:

    Vi har tolkar p frldrasamtal och utvecklingssamtal och det kan ibland vara svrt att f frldrar att frst att det r viktigt att sitta och prata. De tycker att vi i barnens land, vi pratar s vldigt om allt (Nadja).

    Alva uttrycker att det frmsta arbetet p en mngkulturell frskola r att vara lyhrd. Det r viktigt att ta reda p vad dem har med sig i bagaget d de kommer frn olika miljer och vissa har frldrar som r analfabeter. Om arbetet med mngkulturalism r nytt fr en r det extra viktigt att man tar reda p vilka livssituationer barnen kommer ifrn. Alva har via frelsningar ftt veta att en viss folkgrupps stt att leva stmmer verens med vrt stt att leva p 1800-talet, vilket ger en vidare insikt och strre frstelse nr man upplever att de gr en stor sak av ngonting och reagerar starkt p ngot som fr oss r sjlvklart.

    Alva uttrycker att det svenska klimatet [vdret] upplevs som svrt av frldrarna, barnen har inte rtt klder med sig till frskolan och pedagogerna diskuterar detta mycket, fr det r inte deras ansvar att barnen har rtt klder med sig, men samtidigt mste de se till s att barnen inte fryser. Alva sger att arbetslaget upplever att mnga frldrar inte har ngon uppfattning om vad frskolan gr ut p, hon ger ett exempel p en pappa som tyckte att pedagogerna var barnens frldrar nr han jobbade och d fick hon frklara att det inte r s utan att de r barnets lrare. Detta hade pappan lite svrt att frst eftersom de vrdar hans barn och det hll hon med om, men frskte frklara att de p frskolan inte kan tillgodose alla praktiska behov. Alva hvdar att pedagogerna har en viktig roll i att strka frldrarna i deras frldraroll och att det d r viktigt att se var grnsen gr fr att inte frminska frldrarna i denna roll. Alva menar att det r otroligt viktigt att man r ppen och flexibel i arbetet p en mngkulturell frskola och vl medveten om de frdomar som man br med sig. Alva sger s hr:

    Det gller att ha en ppenhet och flexibilitet tycker jag och ocks en otrolig ppenhet nr det gller ens frdomar // nr man jobbar s hr s r det extra viktigt att man r medveten om sina

  • 23

    frdomar och frsker arbeta med dem. Det hjlper ingen genom att g runt och prata bakom ryggen p dem nr de gtt hem, att oj vad de skter sig dligt, fr s fungerar det inte, det r ingen som gr det med flit, alla frldrar vill sina barns bsta och s mste vi tnka i frskolan och nnu mer hr (Alva).

    Alva anser nd att de r ganska bra p att f in den kulturella mngfalden i frskolan genom att anvnda sig av frldrarna. Fr att f en bild av barnens kultur s r det lttast att anvnda sig av frldrarna. Vid t.ex. fdelsedagskalas s r frldrarna duktiga p att ta med sig sdant som de brukar ha nr de firar fdelsedag och det r jtteroligt och en styrka. Frldrarna r vldigt genersa och vill grna bjuda p det som de kan och det ska man ta vara p. Alva berttar vidare att frskolan kan fr mnga frldrar vara den enda kontakten med svenska mnniskor och hon menar att det d r viktigt att de knner sig vlkomna och att vi r intresserade av dem. Pedagogerna frsker vidare att lra sig enkla ord p barens sprk, rita flaggor och prata med barnen om deras hgtider. De frsker visa respekt och frstelse genom att aldrig lgga frldramten eller utvecklingssamtal p deras hgtidsdagar. Alva uttrycker att det r viktigare hr n p vanliga frskolor att visa respekt, jmlikhet och solidaritet, att alla r lika mycket vrda. Alva uttrycker vidare att man mste vara speciell fr att arbeta p en mngkulturell frskola, att det r ett tufft arbete och att man ofta har nra kontakt med socialen och habiliteringe