Click here to load reader

DEN KOMMUNALA FÖRVALTNING- EN SOM RATIONALISTISKT 523368/FULLTEXT01.pdf · PDF file DEN KOMMUNALA FÖRVALTNING-EN SOM RATIONALISTISKT IDEAL ... Akademisk avhandling som för avläggande

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of DEN KOMMUNALA FÖRVALTNING- EN SOM RATIONALISTISKT 523368/FULLTEXT01.pdf · PDF file...

  • DEN KOMMUNALA FÖRVALTNING- EN SOM RATIONALISTISKT IDEAL

    - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola,

    barnomsorg och miljö- och hälsoskydd

    Uppsala universitet Sociologiska institutionen

  • 2

    Distributör: Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet, Thunbergsvägen 3, 751 08, Uppsala. DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fall- studie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälso- skydd. Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen kommer att offent- ligt försvaras i Universitetshuset, St Olofsgatan, sal XI, torsdagen den 18 februari 1999 kl. 14.00. Abstract DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fall- studie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälso- skydd. (The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.) A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and is commonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of a well-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently. This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the ac- tions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the pro- blem an ideal-type steering model is used.

    The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and dis- cussed.

    The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibili- ties of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steer- ing mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearly room for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently.

    Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steering sometimes function more or less randomly because the administration exists in a complex context in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accor- dance with them. Mats Lundgren, Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet ISBN 91-506-1327-8

  • 3

    Förord Ett förord är väl närmast att betraktas som ett efterord, när man efter många om och men sätter sig ner och funderar över vad det är för process man har varit involverad i. Vad är det för händelser, litteratur, teorier, personer osv som har varit viktiga? Vad är det man vill säga läsaren och som inte ”platsar” i själva avhandlingen, men som ändå känns viktigt att förmedla. Ett av problemen med att skriva en avhandling är att den i en betydelse inte går att slutföra, därför att problemets komplexitet tycks öka med nedlagda ansträngningar. Detta inte som en ”bortförklaring” till vad mina ansträngningar lett fram till och alla de brister som kan finnas i denna avhandling, utan snarast som en insikt som avhandlingsskrivandet leder fram till. Ibland tvingas man emellertid av omständigheterna, tillfälligt eller för gott, avsluta en uppgift man tagit sig an. Jag har, till det akademiska systemets förfäran, varit en "långliggare". Den främsta orsaken till det är att jag hela tiden arbetat i den kommunala verksam- heten och endast under två kortare perioder haft möjlighet att enbart arbeta med denna avhandling. Med både en viss lättnad och ett visst vemod gör jag nu ett avslut av den uppgift som under många år sysselsatt mig, huvudsakligen på min fritid, och som nu visar sig i form av denna avhandling. Min förhoppning är att det kan finnas någon annan än jag själv som kan ha nytta av resultatet av mina ansträngningar. Det har självklart varit förenat med mycket arbete att slutföra denna avhandling, det har periodvis varit arbetsamt, men samtidigt mycket inspirerande. Jag är tacksam för att jag fått vara med om den process som det innebär att genomföra ett sådant här arbe- te, från en naiv föreställning, genom faser av tvivel, förtvivlan, hopp, för att så småningom se slutet, eller kanske början på fortsättningen.

    Jag har under hela mitt 25-åriga yrkesliv på ett eller annat sätt arbetat med kommunal verksamhet. Jag drar mig till minnes ett vänortsbesök i Jyväskylä i Fin- land någon gång i slutet av 1970-talet. När vi inför våra värdar skulle redogöra för vår komplicerade organisation som vi hade vid en Park-Fritid-Kulturförvaltning, där jag då arbetade, med 8 politiska nämnder och tre sammanslagna förvaltningar, kunde jag se deras något förvånade ansikten. Kanske var det där mitt intresse för hur kommunal verksamhet styrs väcktes på allvar.

    Vid samma tid kom jag också för första gången i kontakt med sociologiäm- net. Det var Jürgen Hartman, vilken senare under en period kom att bli min handle- dare, som fick mitt intresse för ämnet att ta fart. Jürgens förmåga, att se ett problem från många olika håll har onekligen gjort att avhandlingsskrivandet kom att ta läng- re tid än det annars skulle ha gjort. Jag är honom tacksam för det, eftersom det beri- kat mina kunskaper och fått mig att inse att världen är komplicerad och intressant att utforska.

    Det är många personer som blivit ”inblandade” i mitt avhandlingsskrivande. De har gett mig mängder av synpunkter som bidragit till, att förbättra slutresultatet.

  • 4

    Jag vill därför passa på att tacka ER alla!! Personalen vid Dalarnas Kommun- förbund, som jag kontinuerligt kunnat diskutera med för att testa och pröva mina idéer. Jag tänker särskilt på Kerstin Stafås som tålmodigt läst och gett kloka och uppmuntrande synpunkter, Stig Persson som påpassligt upptäckt saker som jag själv inte hittat och inte minst min chef Ingvar Frodell som hela tiden uppmuntrat mig. Jag vill också tacka personalen vid Dalarnas forskningsråd som varit vänliga att ge kloka synpunkter på avhandlings uppläggning och innehåll, framför allt till fil. dr Erik Westholm och professor Ulla Pettersson. Jag vill också tacka mina nuvarande kolleger vid Högskolan Dalarna och Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna för många och värdefulla synpunkter. Inte minst Gunnar Olsson för hans eminenta förmåga att få till stånd, för min del, två betydelsefulla seminarier. Värdefulla syn- punkter har jag också fått av Yohannan Stryjan, Handelshögskolan i Stockholm och Johan Edman, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Ett särskilt tack vill jag rikta till Ingrid Nyström, Markus Arvidsson och Solveig Perjos som tålmo- digt velat diskutera, läsa och ge synpunkter på mitt manus i olika skeden. Inte minst vill jag tacka de personer i ”fallkommunen” som så välvilligt lät sig intervjuas och svara på mina närgångna frågor om deras yrkesverksamhet. Den engelska översätt- ningen av avhandlingens sammanfattning har gjorts av Michael Williams, vilken jag samtidigt vill tacka.

    Utan en förstående, tålmodig och stödjande inställning från min fru, Ylva, hade det inte varit möjligt att lägga ner den tid på det sätt som jag gjort. TACK! Jag vill också tacka min dotter Helen för att hon då och då ”släppt till” ”datortid”.

    Slutligen vill jag tacka professor Tom Burns vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet som fungerat som dubbelläsare och och framför allt min handledare bitr. professor Berth Danermark vid Högskolan i Örebro, som var den som genom uppmuntrande, handfasta råd och synpunkter gjorde det möjligt att jag kunnat slutföra denna avhandling. Borlänge i november 1998 Mats Lundgren

  • 5

    Innehåll Abstract 1 Förord 3 Innehållsförteckning 5 DEL I Problemområde, syfte, undersökningsmetod och teoretisk ansats 11 1. DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGENS UPPGIFTER 12 1.1 Inledning 12 Avhandlingens disposition 13 1.2 Bakgrund 14 Förvaltningen och det kommunala sammanhanget 14 Den kommunala expansionen 16 1.3 Den organisationsteoretiska forskningen 22 Utvecklingstendenser inom organisationsläran22 Forskningen om den kommunala förvaltningen- en översikt 27 Kommunernas hållning i FoU-frågor 28 Sektorsforskningen 29 Den ämnesspecifika förvaltningsforskningen 30 Utvecklingsarbete inom förvaltningen 31 1.4 Verksamhetssektorerna och fallkommunen 33 De studerade verksamhetssektorerna - några generella kännetecken 33 Fallkommunen - en kort beskrivning 35 Några data 35 En kort betraktelse över fallkommunnen 36

    Sammanfattning 37 2. STUDIENS SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 38 Syfte 38 Avgränsningar 40 Sammanfattning 45 3. METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN 45 Inledning 45 3.1 Den kvalitativa fallstudiemetoden 46 En tolkande och förståelseskapande ansats 46 Något om kvalitati

Search related