PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information.PDF generated at: Tue, 24 Nov 2009 10:04:38 UTC

Demokrati och diktaturoch allt annat

InnehållArtiklar

Monarki 1Demokrati 9Diktatur 18Mänskliga rättigheter 21President 25Premiärminister 26Regeringschef 27Lista över statsöverhuvuden 28

ReferenserArtikelkällor och författare 36Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 37

ArtikellicenserLicens 42

Monarki 1

Monarki

█▌ Länder som har monarki som statsskick

Monarki (från grekiska monos, ”en”,och archein, ”härskare”) är ettstatsskick där statsöverhuvudet ärmonark (kung, drottning, kejsare,furste eller motsvarande). Det hartidigare i historien ofta funnitsvalkungadömen, men i nutidamonarkier går tronen nästan alltid iarv, inom en och samma ätt. Någotsom skiljer en monarki från enrepublik är att i en monarki ärmonarken oftast statschef på livstidoch i en republik är → presidenten normalt vald för en viss ämbetsperiod. Det finns idag 29 monarkier i världen.

HistorikMonarkierna är en av de äldsta formerna av statsstyre, och har sin grund i hur stammar styrdes. Många monarkier harsin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha utkorats direkt avdessa (”konung av Guds nåde”). Monarken tänktes styra på nåd av gudomligheten, och blev störtad eller offrad tillgudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken varhärskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var kungar, präster och gudar i en och samma person. Kejsar Hirohito avJapan avsade sig sin gudomliga status efter Andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarandevara ättling till solgudinnan Amaterasu. I Thailand liksom i Nepal anses kungafamiljen ha i det närmaste gudomligstatus. Så var även fallet i de precolumbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin maktgenom att vinna stöd hos vissa grupper eller kaster i samhället.Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bliparlamentära demokratier. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkensmakt genom att bli konstitutionella monarkier. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier därmonarken är enväldig, exempelvis Brunei, Bhutan, Kuwait, Saudiarabien och Swaziland. I andra länder, somJordanien och Marocko, har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtalmonarkier har statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i Liechtenstein har monarken givits befogenhet attavskeda regeringen utan anledning.

Olika former av monarkiI flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, urgammal kontinuitet och för statsskicketi sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sinaundersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara”folklig” men bör därför inte beblanda sig alltför mycket med folket. Monarken anses inte vara en person ”vem somhelst”. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsadeller som i Sverige, ingen politisk makt. En suverän, även utan politiskt makt, fungerar som en gemensam”galjonsfigur” för landets invånare oavsett ursprung, politisk hemvist etcetera.

Monarki 2

Monarkens maktställningDet finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter;• Absolut monarki: Här har monarken enväldig makt. I den mån offentlig makt utövas av andra, är det för att

monarken själv har delegerat delar av makten.• Konstitutionell monarki: Här är monarkens maktbefogenheter reglerade i en grundlag, där monarken inte själv

kan tillvälla sig ytterligare makt. Sverige är en konstitutionell monarki - se Sveriges tron ochsuccessionsordningen.

Monarkens titelMedan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, harmonarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utankanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för denkultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’ (NE) ochexempelvis den aztekiska härskartiteln, tlatoani, betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare ärnästan undantagslöst en effeminerad form av den manliga titeln, med det nordiska ’drottning’ och engelskans ’queen’som ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, kung resp kejsare. Ett parutländska titlar har dock letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd.Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande:• Kejsare/kejsarinna• Kung/drottning• Tsar/tsaritsa• Sultan• Storfurste/storfurstinna• Furste/furstinna• Storhertig/storhertiginna• Hertig/hertiginna• Emir• Stormogul• Raja• Maharaja• Shah• Farao – gällde även en kvinnlig härskare• Tlatoani – gällde även en kvinnlig härskare

SuccessionMan skiljer på arvmonarki och valmonarki.Reglerna för succession varierar i olika monarkier, men generellt i en konstitutionell monarki regleras denna i lagsom stiftas av en representativ församling, till exempel ett parlament. I en arvmonarki går statschefens position i arvmellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebärsuccessionen att monarken skall efterträdas genom primogenitur, det vill säga att hans äldste son står först i tur,därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå, kommer döttrarna i fråga. Omingen lämplig tronarvinge står till buds, kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands kungahus. Mångetkrig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande ländernavarit oklara.

Monarki 3

En suverän är så gott som alltid landets högste beskyddare av den förhärskande religionen där. I de monarkier som ärmedlemmar i europeiska rådet och som skrivit under europakonventionen om mänskliga rättigheter är det emellertidoklart om kravet på att tillhöra en viss religion är förenligt med religionsfriheten. I Storbritannien ställsreligionstillhörighet som krav i Act of Settlement 1701 och i Sverige i Successionsordningen.I en del autokratier, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som om statschefsrollengår i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvis Nordkorea och Syrien. I sådana länder är det enomöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med detledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposter rentfaktiskt av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundarsig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen(parlamentarism).

Upplösning av en monarkiEn monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis Frankrike och Ryssland), genom attmonarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis Tyskland) eller genom en folkomröstning därfolket väljer att istället bilda en republik (exempelvis Italien).I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvis England och Spanien). I några fall harmonarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947-1975 och Ungern mellan 1920-1944.En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och varsanhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad kallas för tronpretendent.

Udda formerAndorra är världens enda "samfurstendöme" (franska co-principauté, katalanska co-principat) där Frankrikespresident och biskopen av Urgell är statschefer. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier,exempelvis Förenade arabemiraten där monarkerna tillsammans väljer en president. I Malaysia finns det en federalkung som kallas Yang di-Pertuan Agong (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de nio sultanerna som ärarvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia. Samoa beskrivs ibland som en monarki, MalietoaTanumafili II är furste/kung (hans titel är malietoa) på livstid. Han regerar tillsammans med en demokratiskt valdpresident.Förutom att vara den romersk-katolska kyrkans ledare är påven även härskare över Vatikanstaten. Då katolskapräster måste leva i celibat kan han således inte ge upphov till någon köttslig arvtagare. Hans efterträdare väljs därförbland och av kardinalerna vid en så kallad konklav. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning undermedeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes blandsläktingarna i dessa familjer. (Se vidare nepotism.)

Nutida monarkier i världenDet finns 43 självständiga monarkier i världen, varav 16 är samväldesriken som var och ett ser drottning Elizabeth IIsom sitt statsöverhuvud.

Monarki 4

Stat Titel Styrelseform Nuvaranderegent

Noterbart

Andorra furste (två samregerandefurstar)

konstitutionell monarki NicolasSarkozy ochJoan EnricVives Sicília

Statschefer är biskopen av Urgell och Frankrikesstatschef, såsom arvtagare till grevskapet Foix. Den endamonarkin med två statschefer i världen

Antigua ochBarbuda

Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir James Carlisle

Australien Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Michael Jeffery

Bahamas Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Dame Ivy Dumont

Bahrain Kung (Malik) Absolut monarki medinslag av konstitutionellmonarki

Hamad ibn Isaal-Khalifah

Betitlad emir fram till 2002.

Barbados Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Clifford Husbands

Belgien Kung eller drottning konstitutionell monarki Albert II

Belize Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Colville Young

Bhutan Kung (Druk Gyalpo,"Drakkung")

Absolut monarki Jigme SingyeWangchuck

Brunei Sultan Absolut monarki,sultanat

HassanalBolkiah

Danmark Kung eller drottning konstitutionell monarki Margrethe II Successionsordningen ändrad år 1953 för att tillåtakvinnliga statschefer. I riket ingår även Grönland ochFäröarna.

FörenadeArabemiraten

→ President konstitutionell monarki,federation

Khalifa binZayed AlNahayan

De sju regenterna i de monarkier som bildar Förenadearabemieraten väljer en av dem själva till president.Historiskt sett har oftast emiren av Abu Dhabi valts.

Grenada Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Daniel Williams

Jamaica Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Howard Cooke

Japan Kejsare (Tenno) konstitutionell monarki Akihito Världens för närvarande enda kejsardöme; efter Japansnederlag i andra världskriget har monarken inte längrenågon makt.

Jordanien Kung (Malik) Absolut monarki medinslag av konstitutionellmonarki

Abdullah II Monarkin etablerades med stöd av Storbritannien år1921. Kungaätten är en gren av den Hashimitiska ätten,som härstammar från profeten Muhammed.

Kambodja Kung av Kambodja,variationer somförekommer är: BrhatPada, Samdach Brhat,Varman, Rajadhiraja,Parama, och Adipati

konstitutionell monarki NorodomSihamoni

Monarkin återinförd år 1993.

Kanada Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Michaëlle Jean.

Monarki 5

Kuwait Emir, Amir ad-Dawlatal-Kuwayt ("Emir överstaten Kuwait")

Absolut monarki medinslag av konstitutionellmonarki

SaadAl-AbdullahAl-SalimAl-Sabah

Var känd som Hakim al-Kuwayt "Härskare över Kuwait"(felaktigt känd som "sheikh" liksom många andraarabiska regenter fram till 1961).

Lesotho Kung Absolut monarki medinslag avsemi-konstitutionellmonarki

Letsie III

Liechtenstein Furste Konstitutionell monarki,furstendöme

Hans-Adam II Vissa makter delegerade till Arvprins Alois.

Luxemburg Storhertig ellerstorhertiginna

konstitutionell monarki,storhertigdöme

Henri Världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburgvar i personalunion med Nederländerna fram till år 1890.

Malaysia Kung (Yang di-PertuanAgong, "överväldighärskare")

konstitutionell monarki,federation

Tuanku SyedSirajuddin

Formellt ett valkungadöme, i praktiken roterarstatschefsrollen mellan halvöns nio arvtagare i perioderom fem år vardera.

Monaco Furste Absolut monarki medinslag av konstitutionellmonarki, furstendöme

Albert II avMonaco

Sista suveräna monarkin som står under Frankrikesbeskydd.

Marocko Kung (Malik) Absolut monarki medinslag av konstitutionellmonarki

Mohammed VI Västsahara står under marockansk militärockupation

Nederländerna Kung eller drottning konstitutionell monarki Beatrix I riket ingår Aruba och Nederländska Antillerna.

Norge Kung eller drottning konstitutionell monarki Harald V Till Norge hör även Bouvetön, Jan Mayen och Svalbard.

Nya Zeeland,Cooköarna,Niue

Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Dame Silvia Cartwright

Oman Sultan Absolut monarki,sultanat

Qaboos

Papua NyaGuinea

Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Paulias Matane

Qatar Emir Absolut monarki, emirat Hamad binKhalifa

formerly Hakim Qatar "Ruler of Qatar", from 3-9-1971:Amir Dawlat Qatar "Emir of the State of Qatar"

Saint Kitts ochNevis

Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Cuthbert Sebastian

Saint Lucia Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Dame Pearlette Louisy

Saint VincentochGrenadinerna

Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Ralph Gonsalves

Saudiarabien Kung (malik) Absolut monarki Abdullah Saudiarabien förenades år 1932. Kungen är ävenbeskyddare av de heliga städerna (det vill säga Mekkaoch Medina).

Samoa Kung konstitutionell monarki MalietoaTanumafili II

Salomonöarna Kung eller drottning Samväldsrike Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Sir Nathaniel Waena

Spanien Kung eller Drottning konstitutionell monarki Juan Carlos I I riket ingår Kanarieöarna, Ceuta och Melilla. Kungenbär av historiska skäl även titeln kung av Jerusalem.Monarkin återställdes år 1975.

Monarki 6

Storbritannien Kung eller drottning konstitutionell monarki Elizabeth II Också drottning över Guernsey, Jersey, Isle of Man, ochde icke-suveräna staterna Anguilla, Bermuda, BrittiskaJungfruöarna, Brittiska territoriet i Indiska oceanen,Caymanöarna, Falklandsöarna, Gibraltar, Montserrat (ö),Pitcairnöarna, Sankt Helena, Ascension, Tristan daCunha, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna och Turks-och Caicosöarna.

Sverige Kung eller drottning konstitutionell monarki Carl XVIGustaf

Successionsordningen ändrades 1979 för att tillåtakvinnliga arvtagare.

Swaziland Kung (också Indovuzaki) Absolut monarki Mswati IIItillsammansmed Ntombi)

För närvarande pågår en → demokratiseringsprocess

Thailand Kung konstitutionell monarki BhumibolAdulyadej

Ibland kallad Rama

Tonga Kung eller drottning Konstitutionell monarki Taufa'ahauTupou IV

Tuvalu Kung eller drottning Konstitutionell monarki Elizabeth II Samväldesrike. Monarken representeras av engeneralguvernör, för närvarande Filoimea Telito

Vatikanstaten Påve Absolut teokrati Benedict XVI Suverän furste av den katolska kyrkan, vald av kardinaleri konklav,

Nutida submonarkier i världenDet förekommer att vissa monarker går ihop och bildar en federal regering; exempelvis består Förenadearabemiraten av flera emirater och Malaysia består av flera sultanat. I vissa länder kan monarker eller stamhövdingarfortsätta att existera som härskare av en provins eller ett territorium som ingår i en republik. Det är inte ovanligt attdessa styrelseformer liknar en traditionell monarki; monarken har ett hov, prestige och inflytelse samt ibland ävencentralmaktens välsignelse för sin verksamhet. Andra submonarker verkar i det fördolda eller till och med i exil.

Submonarkier: monarkier som ingår i andra stater (exkl. Förenade arabemiraten och Malaysia).

Territorium Titel Nuvarande regent Noterbart

Ankole (Uganda) Omugabe av Ankole Ntare VI Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regeringflera traditionella monarkier.

Buganda (Uganda) Kabaka avBugandaoch Nnabagereka avBuganda

Muwenda Mutebi IIoch Drottning Sylviaav Buganda

Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regeringflera traditionella monarkier.

Bunyoro (Uganda) Omukama ofBunyoro

Iguru Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regeringflera traditionella monarkier.

Busago (Uganda) Kyabazinga ofBusoga

Henry Wako Muloki Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regeringflera traditionella monarkier.

Sigave (Wallis and Futuna) Kung av Sigave Visesio Moeliku Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre kungar ochtre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis andFutuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis andFutuna.

Tibet (Landet är undermilitär ockupation avFolkrepubliken Kina)

Dalai Lama Tenzin Gyatso Den nuvarande Dalai Laman leder en teokratisk exilregering, iDharamsala som ligger i norra Indien. Dalai laman försöker attgenomdriva en → demokratiseringsprocess.

Toro (Uganda) Omukama of Toro Rukidi IV av Toro Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regeringflera traditionella monarkier.

Monarki 7

Tu'a (Alo) (Wallis andFutuna)

King av Tu'a Soane Patita Maituku Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre kungar ochtre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis andFutuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis andFutuna.

Uvea (Wallis- ochFutunaöarna)

Tui 'Uvea (Kung,också kallad Hau andLavelua)

Tomasi KulimoetokeII

Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre kungar ochtre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis andFutuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis andFutuna.

Zululand (Sydafrika) Kung av Zulufolket Goodwill ZwelethinikaBhekuzulu

Även om kungen inte har någon politisk makt erhåller han ettstipendium från Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stödbland de traditionella Zulufolket i KwaZulu-Natal.

Självständiga nationer som upphört att vara monarkier• Afganistan• Albanien• Brasilien• Bulgarien• Egypten• Etiopien• Frankrike• Grekland• Haïti• Irak• Iran• Italien• Korea• Laos• Makedonien• Mali• Mexiko• Montenegro• Nepal• Portugal• Rumänien• Ungern• Vietnam• Österrike

Monarki 8

Före detta kungadömen som upphört att existera som självständiga stater• Aragonien• Bayern• Böhmen• En mängd mellanamerikanska småriken: Texcoco, Tlacopan, Culhuacan, Cuauhnahuac, Tollan/Tula m.fl.• Ghana – inte detsamma Ghana som i dag• Hawaii• Jugoslavien• Kastilien• Kiev• Kongo – inte detsamma Kongo som i dag• Kush• León• Mali• Navarra• Neapel• Nubien• Osmanska riket• Preussen• Sachsen• Sardinien• Sicilien• Sparta (dubbelmonarki)• Stora Zimbabwe

Ett urval historiska kejsardömen• Brasilien• Indien (1876-1947 under den brittiske monarken)• Bulgarien• Bysantinska riket• Centralafrikanska kejsardömet• Etiopien• Frankrike• Haiti• Inkariket• Kalifatet i Bagdad• Kina• Korea• Mexiko – på 1800-talet• Mexiko-Tenochtitlán - från och med tlatoani Itzcoatl 1428-40• Mogulriket• Persien• Romarriket• Ryssland• Serbien• Tyskland

Monarki 9

• Tysk-romerska riket• Österrike

Se även• Monark• Republik och republikanism• Teokrati• Valmonarki

KällorDenna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia [1]

mwl:Monarquie

Referenser[1] http:/ / en. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Monarchy& oldid=48364097

Demokrati

Världens demokratier 2008 enligt Freedom House.

Demokrati i väldens stater år 2003 enligt Polity IV, ett index som är konstruerat avforskande statsvetare. De ljusaste länderna får en maximal demokratipoäng på 10, medan

de mörkaste länderna (Saudiarabien och Qatar), som anses minst demokratiska, har enpoäng på -10.

Demokrati är ett statsvetenskapligtbegrepp som syftar på några besläktadeformer av styrelseskick där makten i(oftast) en stat utgår från dessmedborgare via allmänna och fria val,oftast av förtroendevaldarepresentanter till dess parlament.Sedan slutet av 1900-talet är demokratidet styrelseskick som råder i flestnationer i världen. Av världenssamtliga allmänt erkända nationerförnekar endast Saudiarabien,Myanmar, Brunei samt Vatikanstatensin demokratiska legitimitet. Övrigaanser sig alltså ha ett demokratisktstyrelseskick av något slag[1] , även omdet ibland är högst tveksamt att landetskulle vara demokratiskt, bl.a. baseratpå brister i landets valsystem, vilkafolkgrupper som har rösträtt ochinstabilitet vad gäller den ytterstamakten. Andra styrelseskick är bl.a. →monarki, envälde, → diktatur,aristokrati och teokrati.

Demokrati 10

Democracy Index enligt The Economist. Sverige klassas i denna undersökning somvärldens mest demokratiska land, medan Nordkorea anses minst demokratiskt.

█▌ Funktionella demokratier█▌ Demokratier medanmärkningar█▌ Hybridregimer█▌ Auktoritära regimer

Statsskick:*Orange - Parlamentarisk republik.Grön - Presidentrepublik, baserad helteller delvis på ett parlamentariskt system.Gul - Presidentrepublik med delad exekutivmakt.Blå - Presidentrepublik med exekutiv makt hos statschefen och lagstadgande i

kongressform.Röd - Parlamentarisk konstitutionell monarki, i vilken monarken ej utövarexekutiv makt.Magenta - Konstitutionell monarki, i vilken monarken utövar exekutiv

makt bredvid ett svagt parlament.Lila - Absolut monarki.Brun - Republik medenpartisystem.Olivgrön - Militärdiktatur. Var god notera att flera av de republiker somkallar sig flerpartistater kan av en observatör dömas vara en diktatur med hårt regleradestater, i vilken makten är auktoritär hos ett parti. Kartan visar endast information från

länders konstitutioner och är "de juris" snarare än "de facto".

Demokratins de jure-status i världen. De blå länderna hävdar själva att de är demokratier,medan de röda inte gör det.

Som politisk filosofi bygger demokratipå att alla medborgare har en serie fri-och rättigheter, de demokratiska fri-och rättigheterna. Det finns fleravarianter av demokrati, med olika nivåpå representativitet och frihet förmedborgarna, bl.a. direktdemokratioch representativ demokrati.

De flesta demokratiska nationer hargrundlagar för att förhindra att denpolitiska makten blir snedfördelad, tillexempel genom att makten är deladmellan den verkställande makten, denlagstiftande makten och den dömandemakten. Återkommande kritiskapoänger är majoritetsförtryck, attmedborgarna inte har tid att sätta sig ini alla frågor, och att de politiskapartierna ägnar mer tid åt röstfiske änåt att styra. Intressekonfliktsfrågan ärockså vanlig.

Även om begreppet demokrati oftastanvänds i kontexten av politiska stateranvänds det också inom privataorganisationer, då ofta medhänsyftning på att alla närvarande harrösträtt. I det sammanhangetkontrasteras demokrati ibland motchefsstyre eller expertstyre.

Etymologi

Ordet demokrati är en sammanfogningav grekiskans δῆμος demos, folket,och κράτος kratos, styrelse, med denungefärliga betydelsen "folkstyre". Isvenskan finns ordet belagt sedan1596.[2]

Form och innehåll

En fruktbar tankemodell fördemokratiteoretiska studier, somåterkommer i olika statsvetenskapliga

Demokrati 11

Det här diagrammet visar utvecklingen av antalet demokratiska och auktoritära statermellan 1972 och 2005, enligt ett index som ges ut av organisationen Freedom House.

Valsedel i Tyskland.

sammanhang, och som kan varagynnsam att använda för bedömningarav olika staters demokratiska status, äratt dela upp demokratibegreppet i (1)"form" och (2) "innehåll" (ellermotsvarande). Till kategorindemokratiska former, (1), faller dåprinciper som berör självastyrelsesättet in, såsom exempelvisrösträttsregler (rösträttsålder,medborgarskapkrav etc) ochbeslutsprinciper (majoritetsbeslut,kvalificerad majoritet etc). Tillkategorin demokratiskt innehåll, (2),faller principer som ofta berörmedborgares och människors, enligtdemokratin, grundläggande rättigheterin, såsom exempelvis jämlikhets-,jämställdhets- ochlikvärdighetsprinciper. Modellensstyrka ifråga om att bedöma olikastaters demokratiska status ligger i dessförmåga att särskilja en tillsynes (påpappret) formell demokratis status,som till exempel kan brista i sinrespekt för mänskliga rättigheter, frånen demokrati som både formellt istatsskicket, men också ur ettmedborgarpespektiv, i realiteten ärdemokratiskt (dvs både (1) och (2)).Frågan om vilka folket omfattar, hargivit upphov till många olikatolkningar. Såväl i det antika Greklandsom i moderna styrelseformer har vissapersoner uteslutits som okvalificerade.De personer som var kvalificerade attbetecknas som folket (och alltså tillätsha ett politiskt inflytande) var de som var fria manliga medborgare, inom den klassiska definitionen; inte medborgareav en nationalstat utan av en stadsstat, exempelvis Athen, Sparta eller Rom. I modern teori är definitionen av "folket"i folstyrelsen avgörande för olika föreståelse av demokratins innebörd. I kommunistisk teori innebär folkstyrelse attde från de lägre samhällsklasserna regerar. I den så kallade västerländska demokratin inbegrips alla samhällsgrupperi begreppet "folk".[3]

Likaså har frågan om vad styret är och tolkningen av denna haft skiftande betydelser. Från det klassiska Greklandoch fram till slutet av 1700-talet förknippades demokrati med folkets direkta deltagande i den politiska

beslutsprocessen, idag kallat direktdemokrati. Demokratin var en styrelseform för stadsstater, vars begränsade geografiska utsträckning och överskådliga invånarantal gjorde det möjligt att samla medborgarna till diskussioner

Demokrati 12

och beslut om offentliga angelägenheter. Ett extremt exempel var det polska liberum veto-systemet som användesmellan 1652 och 1791, som krävde hundra procents uppslutning av sejmens/parlamentets ledamöter bakom ettbeslut. Vetosystemet används fortfarande i till exempel EU, NATO och FN.Den moderna demokratin uppstod i Västvärlden på 1800-talet med USA som ett tidigt exempel. Under 1900-taletspred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta kommunistländer.Olika effekter av demokratin har föreslagits av forskare. Ekonomen Amartya Sen har konstaterat att en hungersnödaldrig inträffat i en demokrati. Enligt den demokratiska fredsteorin har två demokratier aldrig gått i krig motvarandra.Demokrati kan ur andra synvinklar även syfta på ett större medbestämmande på andra arenor än i en stat, så sombrukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati med mera.

Olika demokratibegreppDet finns olika sätt att definiera och kategorisera politisk demokrati. Ett demokratiskt ideal där alla vuxna är aktivtinvolverade i beslutsprocessen har ställts upp av den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl[4] :• Beslutsjämlikhet: Vars och ens åsikt har samma tyngd när man skall fatta kollektiva beslut• Effektivt deltagande: Under hela beslutsprocessen har var och en lika stora möjligheter att uttrycka sina önskemål• Upplyst förståelse: Var och en skall ges tillräcklig tid för att sätta sig in i de frågor som ska beslutas• Kontroll över dagordningen: Folket bestämmer själv vilka frågor som skall eller inte skall beslutas genom

kollektivt beslutsfattande• Inklusion: Med folket menas alla vuxna som lyder lagarna, ej barn eller genomresandeSom synes är principen om medborgarskap och laglydnad (inklusion) viktig i Dahls kriterier. Under en stor del avdemokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och påmotsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerligarättigheter.En mer generell beskrivning har formulerats av filosofen Karl Popper. Enligt Popper skiljer sig ett demokratisktsamhälle från ett icke-demokratiskt (Popper använder termen "tyranni") genom att det erbjuder medel genom vilkade styrda kan avsätta de styrande, och att denna ordning inte utan vidare kan sättas ur spel.[5]

Typer av demokrati

Direkt demokratiDen traditionella indelningen av demokrati har varit direkt demokrati och representativ demokrati. Den direktademokratin brukar anses ha fötts i staden Athen i antikens Grekland, och innebär att alla röstberättigande beslutarsjälva i alla frågor, vilket har förutsatt att befolkningen är relativt liten. I antikens Athen utövades den direktademokratin genom att alla fria män samlades på ett torg och fattade beslut med handuppräckning. Samma system,med bistånd av viss modern teknik, används än i dag exempelvis i Schweiz' kantoner och i kommuner med lågtbefolkningstal i till exempel USA. Informationssamhället med datorer i snart varje hushåll anses öppna förmöjligheten av system med direkt demokrati även om befolkningstalet är stort. Folkomröstningar i enstaka frågor äridag den enda formen av direkt demokrati i kommuner, regioner eller länder med högt antal röstberättigade. ISverige är emellertid folkomröstningarna endast vägledande – statsmakterna eller kommunen behöver inte rätta sigefter folkomröstningens utfall.

Demokrati 13

Representativ demokratiRepresentativ demokrati eller indirekt demokrati är idag den dominerande formen av demokrati, och innebär att deröstberättigade väljer ombud som exempelvis får utgöra en förenings styrelse. På nationell, regional och kommunalnivå är det nästan uteslutande så att medlemmar av de politiska partierna (politiker) har kommit att fungera somombud i beslutsprocessen. De politiska partierna är även valorganisationer som tillhandahåller politiker för folket attrösta på. Politiker tillhörande partier är således representanter som med öppna mandat bestämmer å folkets vägnar inågon form av församling eller parlament, som i sin tur utser en styrelse eller regering. Parlamentet har denlagstiftande makten och regeringen den verkställande makten.

Andra typer av demokratiVärldens äldsta parlament återfinns på Island, där Alltinget grundades år 930. Även i de övriga nordiska ländernaförekom olika former av ting och beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden. Allalandskap i Sverige praktiserade ting, och exempel är bl.a. Jamtamot i Jämtland och Gutatinget på Gotland. På dessamöten hade dock, liksom i antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form av demokrati sombondedemokrati. Den lokala formen av ting var sockenstämman.Begreppet liberal demokrati demokrati har inget med liberala partier att göra, utan står för den ursprungligenvästerländska form av demokrati som även innefattar och garanterar mänskliga rättigheter och friheter,hänsynstagande till minoriteter, yttrande- och pressfrihet samt människors rätt till egendom.En annan demokratiterminologi som har sitt ursprung i marxismen är indelningen i politisk demokrati, socialdemokrati och ekonomisk demokrati, liksom i indelningen borgerlig demokrati och socialistisk demokrati. Politiskdemokrati står för avskaffandet av vad socialisterna uppfattar vara → diktatur (se borgerlig demokrati) genomavskaffandet av → monarkin och bourgeoisin. Social demokrati står för för ett samhälle där alla har lika värde ochursprungligen handlade det om att alla väljares röster skulle ha samma värde oberoende av väljarens inkomster.Ekonomisk demokrati i marxistisk terminologi står för en socialistisk fördelning av samhällets resurser ochproduktionsmedel, vilket är anledningen till att beteckningen "demokratiska republiken" ingår i namnet på ländersom Östtyskland och Vietnam.

Religion och demokratiDe flesta stater i dag hävdar officiellt att de är demokratiska. Graden av demokrati varierar med dess definition.Stödet för demokrati skiljer sig dock mellan olika religiösa områden.

IslamÄven inom den muslimska världen är demokrati och mänskliga rättigheter ord med hög status. Försvarare av islamhar introducerat termen "islamisk demokrati" för att visa detta. Nyare muslimska ideologer framhäver demokrati, ensekulär stat, tillämpning av islam och sådana islamiska källor som överensstämmer med eller uttrycker demokrati[6] .I artikelsamlingen ”Islam, gender, culture, and democracy” uttrycks slutsatsen att islamisk religion i sig själv inte ärett signifikant hinder för uppkomsten av demokratiska institutioner. Tessler finner i sin artikel lite bevis för att Islamoch demokrati är oförenliga. Tessler menar istället att anledningen till att demokratin inte tycks ha slagit rot i denarabiska världen beror på andra faktorer än religion; ekonomiska faktorer, relationer med internationell politiskt,eller beslut fattade av makthavare som kan motsätta sig övriga internationella politiska förändringar (Se för mer infoInglehart, ”Islam, gender, culture, and democracy”, 2003).I Koranen finns en vers som utgör en grund för försök att från islamiskt perspektiv förklara vad demokrati är: ”varsangelägenheter [är föremål för] rådplägning (shura) dem emellan, och som delar med sig av vad vi beskärt dem”. [7]

Hjärpe menar att med syftning på koranordet ovan (uppmärksamma begreppet shura) ger man parlamentetbeteckningen "madjlis ash-shura", dvs rådslagsförsamling.

Demokrati 14

Flera empiriska studier som på ett systematiskt sätt jämför islamiska stater med omvärlden har kommit fram till attislam leder till svagare demokrati och färre politiska rättigheter. År 2001 saknade 89 % av de 47 länder som hade enislamisk majoritet demokratiskt valda regeringar. Av världens 145 icke-islamska länder var samtidigt 76 % friademokratier baserade på allänna val. Sannolikheten att en stat är odemokratisk befanns vara nära tre gånger högre förislamiska än för icke-islamska stater. Inget enda arabiskt land kunde räknas till vad studien definierade som”electoral democracy”, dvs en demokrati grundad på fria, allmänna val.[8] Även efter kontroller för påståddainflytanden av historiska, politiska och ekonomiska faktorer, så fortsätter stater med islamiska religiösa traditioneratt vara signifikant mer auktoritära än icke-islamska stater. En förklaring till detta är de svaga rättigheterna förkvinnor i muslimska stater.[9] Uppföljande studier har bekräftat att muslimska länder är mindre demokratiska ochmer auktoritära än resten av världen. Det gäller även när man tar hänsyn till andra faktorer såsom demokratisktradition, ekonomisk utveckling, utbildningsnivå, omgivande stater, urbaniseringsgrad och skillnader iinkomstojämlikhet. Enligt studien hänger dock demokratibristerna inte direkt samman med kvinnors rättigheter, utanmer med arabisk kultur.[10] En senare studie, som räknade bort effekterna av skillnader i befolkningsstorlek, BNP,utsatthet för krig, råmaterialberoende och andra förhållanden - liksom särskilt effekterna av arabisk kultur - drogslutsatsen att islam har ett samband med färre politiska rättigheter, med undantag för de allra fattigaste staterna.Studien pekade på det svaga stödet för individuella rättigheter i islamisk doktrin som en förklaring.[11]

KristendomVissa studier har identifierat den kristna inriktningen katolicism som en faktor bakom försvagad demokrati.[10]

Historia

Demokratin i antikens Grekland

Pnyx i Aten, där folkförsamlingen samlades.

Folkförsamlingar, vars sumeriska namn var ukkin och akkadiskapuhrum, vilka beskrivs ha beslutande funktioner, omtalas i texter frånkulturen i Mesopotamien. Särskilt goda belägg för dennafolkförsamlings natur och funktion finns i texter från den assyriskahandelskolonin i Anatolien (början av 2000-talet f.Kr.) och i texter frånde sumeriska stadsstaterna (2000-talet f.Kr.). Denna folkförsamlinguppges ibland vara indelad i två "kamrar": en befolkad av de"äldre/stora" och en av de "yngre/små". Folkförsamlingen ska hatillsatt kommittéer och utsett administrativa och politiska företrädare.Begreppet "primitiv demokrati" har använts för att beteckna sumeriskt styrelsesskick. Mycket forskning återstår dockför att klarlägga nämnda församlings exakta natur och organisation.

Antikens Grekland anses ofta vara den västerländska demokratins vagga; se Den athenska demokratin. Under någrafå århundraden gick man från → diktatur till en elementär form av demokrati. År 594 f.Kr. valdes Solon till arkontav Aten. Adelns vanstyre gjorde att en revolt hotade och han fick därför långtgående befogenheter. Han mildrade dedrakoniska lagarna och demokratiserade delvis Aten. Bönders skulder avskrevs och slavar frigavs. Tidigare hadebara adeln rösträtt, men i stället infördes timokrati, att rösträtten fördelades efter förmögenhet.Befolkningen delas upp i fyra fylen (socialklasser) efter rikedom, pentakosiomedimner, hippeis, theten och zeugiter.De valde nio arkonter för ett år i taget. Dessutom fanns det en folkförsamling (ekklesía) som var ett slags stormötendär samtliga medborgare har rösträtt. Det finns även ett så kallat folkråd (boulé) med 500 ledamöter funktion somberedningsorgan för folkförsamlingen.Efter Solon 590 f.Kr. togs makten åter av diktatorer (tyranner), men efter maktstrider återupptogs 507 f.Kr. dendemokratiska utvecklingen av Kleisthenes. Folket delades nu upp i tio fylen och ett råd inrättades med 50representanter från varje fyle. Dessutom inrättades en folkförsamling dit alla medborgare hade tillträde.

Demokrati 15

En intressant aspekt på den atenska demokratin var att ämbetsmännen utsågs med lottens hjälp, vem som helst kundebli ämbetsman. För att undvika inkompetens valdes tio ämbetsmän inom varje område. Val av ämbetsmän ansågsinte demokratiskt eftersom det skulle gynna den som hade stora medel och kunde påverka människor att rösta påhonom.

Demokratin i den Romerska republikenMellan åren 509 f.Kr. och 27 f.Kr. (omtvistat, sönderfallet stammade minst ett sekel tillbaka i tiden till mordet påbröderna Gracchus år 133 f.Kr.) var stadsstaten romarriket en republik, med då ungefär samma mening som enfolkvald demokrati. Folkförsamlingarna (comitiae) innehade indirekt den utövande makten genom att varje år utseämbetsmännen (magistrati), bl a kvestorerna, edilerna, pretorerna, konsulerna och censorerna. Konsulerna tjänadetvå stycken samtidigt ett år åt gången som senatens ordförande och överbefälhavare för republikens styrkor. Devaldes i slutet av varje år i direkta val av comitia centuriata, som bestod av alla vuxna manliga romerskamedborgare. Dessa sammanträdde på Marsfältet utanför staden och var enligt socialt spektrum (inkomst, socialbakgrund mm) indelade i 193 centurior. Dessa röstade inbördes vilken kandidat de ville se som konsul ochkandidaten som fick flest röster fick hela centurians röst (motsvarande delstaternas elektorsröster i dagens USA). Detvå kandidater som vann flest centurior satt som konsuler under året som följde, och hade absolut vetorätt övervarandra, samtliga ämbetsmän och över senaten. Denna var inte demokratiskt vald, utan bestod av de förnämstapolitikerna ur Roms rikaste familjer. Folkförsamlingen hade dock alla fria män födda i Rom (från 89 f.Kr. helaItalien) tillgång till, under förutsättning att de uppnått vuxen ålder. Att romerska medborgare "vallfärdade" till Romårligen för att rösta var dock mycket ovanligt, det var Roms befolkning som hade makten i folkförsamlingarna ochde rikare medborgarna hade även där högre inflytande.Ett ovanligt men välkänt tilltag med stora likheter till dagens undantagstillstånd var senaten och konsulernasmöjlighet att utse en diktator i orostider, ett berömt exempel är då Hannibal efter segern vid Trasimenus tågade motstaden. Senaten måste godkänna beslutet varpå konsulerna tillsammans utsåg en välkänd politiker till diktator. Dennahade, förutom ämbetsmännens vanliga immunitet under sin ämbetstid även fullständig juridiskt skydd från åtal ävenefter sin tid som diktator för förseelser begångna under denna period. Diktatorns makt var begränsad till ensexmånadersintervall och kunde inte förlängas. De två undantag som skedde, i båda fall under hot om vapenmakt,var Sulla och Caesars diktaturer. Den förra skulle vara på "obestämd tid" och nedlades frivilligt av Sulla efter knapptett år, den andra, Caears, på livstid men ändades kort efter mordet på honom.Under det sista århundradet före kristus började fundamenten i republiken krackelera. Efter en hastig återgång tilldemokratiska val efter mordet på Caesar 44 f.Kr. utropades det andra triumviratet följande år, enkonstitutionssanktionerad, tredelad militärjunta mellan Octavianus, Antonius och Lepidus. Efter att de tvåsistnämnda stupat respektive tvingats i exil och triumviratet upphört "återlämnade Octavianus makten till senatenoch folket", men innehade själv så stor popularitet bland folkförsamlingarna och legionerna att han i realiteten blevenvåldshärskare. Läs Augustus för mer information.

Modern tidDe första länder efter antiken som anses uppfylla vissa definitioner av demokrati är republikerna på Korsika och iUSA. Vid en tidpunkt under franska revolutionen hölls ett val med allmän rösträtt bland män. Under 1800-taletutvidgades gradvis den andel av männen som hade rösträtt i Europa och dess nybyggarländer. I början av 1900-taletfick även kvinnor rösträtt. Under andra halvan av 1900-talet fortsatte demokratin att spridas i Latinamerika, Afrikaoch Asien. Med Sovjetunionens fall ökade antalet demokratier ytterligare.Enligt Freedom House ökade mellan 1900 och 1950 andelen av världens befolkning som bor i demokratier medallmän och lika rösträtt från 0 till 31 procent. År 2000 hade andelen stigit till 58 procent och fortsatte att öka.[12]

Demokrati 16

Mått på demokrati

Democracy IndexDemocracy Index, demokratiindex, är ett jämförelsetal för graden av → demokrati, beräknat av tidskriften TheEconomist.Enligt detta index är Sverige det mest demokratiska landet med totalt 9,88 poäng, medan Nordkorea klassas som enav ett antal auktoritära regimer och hamnar sist med sina 0,86 poäng. Indexet omfattar 167 olika länder.Länderna delas in i fyra kategorier baserade på dess demokratiindex: funktionella demokratier, demokratier medanmärkningar, hybridregimer och auktoritära regimer.

Freedom HouseFreedom House publicerar varje år rapporter över sitauationen för demokrati och frihet i världens länder. Ländernabedöms i två aspekter, politisk frihet och → mänskliga rättigheter, på skalan 1-7. Därefter delas länderna in i trekategorier till följd av resultatet: fria (free), delvis fria (partly free) och ej fria (not free).Utöver den årliga publicationen Freedom in the World, publiceras årligen Freedom of the Press, Nations in Transitoch Countries at the Crossroad. Den första tar upp journalisters friheter och självständigheter runt om i världen,Nations in Transit fokuserar sin bevakning på 29 länder i centrala Europa och Eurasien. Countries at Crossroads ären publikation som behandlar 30 olika länder som alla står i ett vägskäl vad det gäller politisk utveckling. Vidare gesflera olika specifica och fristående rapporter ut varje år.

PolityIndexet Polity IV är konstruerat av statsvetare som retroaktivt har satt ett värde mellan 0 och 10 på världens ländervarje år sedan 1816 dels på en demokratiskala, dels en auktoritär skala.

Kritik av demokratin• Den teokratiska kritiken går ut på att samhället i stället skall styras av Gud och prästerskapet. Här finns också en

kritik av demokratin som en maskering av "Pax Americana".[13]

• En form av meritokratisk kritik (tillskillnad från den teokratiska) av demokratin kan härledas till Platons filosofi.Denne tog stort inrtyck av rättegången mot och verkställandet av dödsdomen mot hans mentor Sokrates och ansågatt detta var ett uttryck för en form av "pöbelstyre" eller motsvarande. Härigenom kom han i sina senare skrifter,framförallt i dialogen "Staten", att argumentera för ett elitstyre av samhället där de mest kunniga och insiktfullapersonerna skulle styra, sålunda företrädelsevis filosofer.

• Den direkta demokratins förespråkare är inte motståndare till demokratin. De anser att den liberala demokratininte är tillräckligt demokratisk utan istället utgör en skendemokrati, det vill säga ett odemokratiskt system meddemokratisk ytbeläggning. Demokratin måste fördjupas, utövas direkt av folket utan ombud, och den anses härockså böra förutsätta ekonomisk demokrati och social rättvisa.

Demokrati 17

Se även• Borgerlig demokrati• Demokratiutredningen• Demokratiskt underskott• Direkt demokrati• Statsskick• → Diktatur• → Monarki• Partikrati• Politeia• Oligarki

Externa länkar• Se även demokrati på svenskspråkiga Wiktionary.

• Wikiquote har citat av eller om Demokrati

• Demokratiutredningen [14] — En omfattande utredning om demokratin i Sverigeckb:یسارکومید mwl:Democracie

Referenser[1] http:/ / upload. wikimedia. org/ wikipedia/ commons/ 0/ 0a/ Democracy_claims_2. PNG[2] http:/ / g3. spraakdata. gu. se/ saob/ Uppslagsord "demokrati"[3] Arné Helldén, Regeringsmakt och demokrati, Stockholm 1966, s. 34[4] Dahl, Robert A. Dilemmas of Pluralist Democracy. Autonomy vs. Control New Haven: Yale University Press 1982[5] Popper, Karl R. Popper i urval. Thales 1997. Sid. 347. (Även i kap. 7 i Det öppna samhället och dess fiender, Akademilitteratur, 1980-1981).[6] Se t.ex. Hjärpe, Jan Shari'a 2005[7] (Se citat i Hjärpe, ”Islam lära och livsmönster”, 1988; samt Koranen översatt av Zettersteen, Sura 42: 36)[8] Karatnycky, Adrian (2002). "Muslim Countries and the Democracy Gap", Journal of Democracy Volume 13, Number 1 January 2002. (http:/

/ muse. jhu. edu/ journals/ journal_of_democracy/ v013/ 13. 1karatnycky. pdf)[9] Fish, M. Steven, (2002). "Islam and Authoritarianism," World Politics, Jan. 2002, pp. 4-37, (http:/ / muse. jhu. edu/ demo/ world_politics/

v055/ 55. 1fish. html) full-text pdf (http:/ / polisci. berkeley. edu/ Faculty/ bio/ permanent/ Fish,M/ Islam_and_Authoritarianism. pdf)[10] Donno, Daniela & Bruce Russet, (2004). "Islam, Authoritarianism, and Female and Empowerment: What Are the Linkages?", World

Politics, July 2004, pp. 582-607. (http:/ / muse. jhu. edu/ journals/ world_politics/ v056/ 56. 4donno. html)[11] Pryor, F, (2007). "Are Muslim Countries Less Democratic?" Middle East Quarterly, Fall 2007, pp. 53-58 (http:/ / www. meforum. org/

article/ 1763)[12] Freedom House, "Democracy's Century" (http:/ / web. archive. org/ web/ 20030701100954/ http:/ / freedomhouse. org/ reports/ century. pdf)[13] ”…(den iranska) revolutionen som ledde till den första Gudsstaten i modern tid.”’’Maktkamp överskuggar revolutionsjubileum i Iran’’,

Dagens Eko onsdag 11 februari 2004.[14] http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 3808/ a/ 22272

Diktatur 18

DiktaturEn diktatur (av latin dictatura, "en diktators ämbete; en diktators makt och myndighet") är en stat som är totalitär,styrd av en diktator.Diktaturen kännetecknas av maktkoncentration, men till skillnad från absolutism, envälde och tyranni betraktasdiktaturen i regel som provisorisk. Ofta uppstår diktaturen i demokratier, där man samlar makten till en liten grupp,och upphäver → den personliga friheten.[1]

Diktaturen i den romerska republiken"I tider av oro eller fara för staten meddelade den romerska senaten ett senatus consultum som överlämnades tillkonsulerna. Detta innebar en rätt för konsulerna att utnämna en diktator för en period av 6 månader."Den romerska diktatorn hade fullständiga befogenheter att bestämma över den romerska staten under sinmandatperiod, men med ett viktigt undantag; han fick inte besluta över de allmänna medlen. Mellan 501 f.Kr. och 44f.Kr. utsågs sammanlagt 88 diktatorer. De legitimerades med att diktatorn tillfälligt utsågs för att återställa ordningeni riket, och diktaturen var därigenom ett provisorium, till skillnad från en monarki som är på livstid och tillträdsenligt en ärftlig successionsordning.

Diktaturens moderna innebörd

Demokratiindex enligt The Economist. Demörkaste länderna är i allmänhet diktaturer.

Diktatur är i lexikalisk mening detsamma som regering utövad av endiktator. I sin moderna innebörd innefattar diktaturen även regering avett totalitärt eller auktoritärt kollektiv, som exempelvis en militärjuntaeller politbyrå.

Diktaturen anses, framför allt enligt en liberal diskurs, som →demokratins motsats. Det är också vanligt att likställa diktaturen medpolisstaten, det vill säga samhällsförhållanden med stark repressionfrån myndigheternas sida. Definitionsmässigt är detta dock ejnödvändigt för att diktatur ska anses föreligga.

Somliga diktatorer har nämligen åtnjutit ett sådant folkligt stöd att någon repression inte varit nödvändig för dem isyfte att behålla makten. I sin mera inskränkta mening, är diktaturen en stat där fria, allmänna och lika val avpolitiska beslutsfattare inte förekommer. Inslagen av repression är alltså däremot inte oväsentliga. En diktaturskännetecken är en totalitär statsmakt med en auktoritär repession av befolkningen med militära, polisiära ochadministrativa medel, vari ingår övervakning, inspärrning och tortyr. Ett typexempel på en sådan diktatur finns iGeorge Orwells roman "1984" med det berömda uttrycket "En fot som trampar på ett ansikte. I evighet".[2]

Världens minst demokratiska staterHär listas de länderna som ingår i undersökningen Worst of the Worst: The World’s Most Repressive Societies, gjordav den USA-amerikanska organisationen Freedom House:[3]

Diktatur 19

Land Politiskfrihet

Mänskilgarättigheter

 Ekvatorialguinea 7 7

 Libyen 7 7

 Myanmar 7 7

 Nordkorea 7 7

 Somalia 7 7

 Sudan 7 7

 Turkmenistan 7 7

 Uzbekistan 7 7

PartidiktaturEn partidiktatur är en beteckning på stater vilka endast tillåter ett parti i maktställning, och är tämligen synonymtmed enpartistat. En så kallad kommunistisk partidiktatur har exempelvis typexemplet Sovjetunionen, i och med dessbildande 1922.[4] [5]

• År 1917 lägger bolsjevikerna grunden för den moderna diktaturen när Lenin leder dem till den absoluta makten iRyssland.[6]

• Fascistpartiet tar makten i Italien 1922 under Mussolini.[7]

• I Tyskland upprättas den nationalsocialistiska/nazistiska diktaturen år 1933.[8]

• I Spanien startas inbördeskriget 1936 där falangisterna tar makten under Franco.[9]

• I Bulgarien och Rumänien ersattes → monarkin med kommunistisk partidiktatur år 1946.[10]

• Polen och Ungern ombildas efter massarresteringar och andra terrorhandlingar till kommunistiska partidiktaturerår 1947.[11]

• Nordkorea bildas på sovjetiskt initiativ 1948 som en kommunistisk partidiktatur under Koreanska arbetarpartiet,även om tre statsbärande partier formellt är lagliga.

• Efter en statskupp i Tjeckoslovakien år 1948 infördes där kommunistisk partidiktatur.[12]

• Med sovjetiskt stöd år 1949 blir Östtyskland en kommunistisk partidiktatur.[13]

I spåren efter partidiktaturernas bildande kom blodiga utrensningar, i synnerhet oliktänkande människor i Bulgarien,Ungern och Tjeckoslovakien fick sätta livet till.[14]

• Fidel Castro omvandlar den auktoritära polisstaten Kuba till en enpartidiktatur under kommunistpartiet genomrevolutionen 1959.

• Baathpartiet griper makten i Syrien 1963 och i Irak samma år, slutligen 1968 och omvandlar dessa till reellaenpartistater.

• Shah Mohammad Riza Pahlavi gör Iran till en enpartistat under det monarkistiska Rastakhizpartiet 1975.

Diktatur 20

MarknadsdiktaturMed marknadsdiktatur menas en totalitär kapitalism, där marknadskrafterna helt dominerar samhällslivet, ekonominoch politiken.

MilitärdiktaturI en militärdiktatur kontrolleras makten ofta av en grupp officerer. Denna grupp kallas ofta för militärjunta eller barajunta. Historiskt sett så har de flesta militärdiktaturerna funnits i Latinamerika, men har även förekommit i ländersom till exempel Pakistan, Burma, Portugal, Grekland, Spanien samt Algeriet, Kongo-Kinshasa och en del övrigaländer i Afrika.

Diktaturens effekterDet är, som ovan sagts, inte alltid så att en diktatur är en polisstat. En diktatur tenderar dock i allmänhet att närma sigsådana samhällsförhållanden som sammanfattningsvis kan beskrivas som:

1. Ingen rättssäkerhet2. Inga fungerande demokratiska strukturer3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en personkult uppkommer.4. Enligt Rummels lag är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur.6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur.

De ovan angivna premisserna kan användas för att visa att världens stater generellt före parlamentarismensgenombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiskastrukturer.I moderna diktaturer som uppstod under 1900-talet var det vanligt att diktaturerna hade drag av demokrati, tillexempel i form av val, och regimerna menade sig i flera fall företräda folket mot förtryck, så som i Östblocket ochKuba. I och med att dessa stater inte tillät opposition, uppfylls dock inte kriterierna på allmänna och fria val. Tillskillnad från absolutism var diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, under det att regeringen skulleskapa folkstyre, som i detta fall har en annan innebörd än för liberaler.[15]

Se även• Diktator• Proletariatets diktatur• Statsskick• Totalitarism

Källor

Litteratur• Karvonen, Lauri, Diktatur, om ofrihetens politiska system, SNS Förlag 2008, ISBN 978-91-85695-43-0• Petersen, Kai, När Hände Vad, Bokförlaget Forum AB, Stockholm 1983. ISBN 91-37-08214-0.• Bonniers Världshistoria, Den tudelade världen, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, ISBN

91-34-50111-8.• Almqvist & Wiksell Förlag AB: "Lilla Focus". Stockholm.• Herbert Tingsten, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963.

Diktatur 21

• Bokia: "Illustrerad Världshistoria". Svenska utgåvan 2006. ISBN 1-4054-8220-6, ISBN 978-1-4054-8220-2• Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961", Bonniers bokförlag, Stockholmmwl:Ditadura

Referenser[1] Herbert Tingsten, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963, s. 18-19[2] Orwell, George: Nineteen Eighthyfour. (1948).[3] http:/ / www. freedomhouse. org/ uploads/ WoW09/ WOW%202009. pdf[4] Illustrerad världshistoria, "1900-talets ideologier" - sidan 447. ISBN 978-1-4054-8220-2[5] "Lilla Focus". uppslagsordet kommunism, Stockholm.[6] Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100[7] Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100[8] "Lilla Focus". uppslagsordet nazism, Stockholm.[9] Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100 ff[10] När Hände Vad,sidan 368. ISBN 91-37-08214-0.[11] När Hände Vad,sidan 368, 369. ISBN 91-37-08214-0.[12] När Hände Vad,sidan 369, 370. ISBN 91-37-08214-0.[13] När Hände Vad,sidan 370. ISBN 91-37-08214-0.[14] Bonniers Världshistoria, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, Kommunistblocket, sidan 80[15] Tingsten, ibid

Mänskliga rättigheter

Rättighetsteorier

Djurrätt

Medborgerliga rättigheter

→ Mänskliga rättigheter

Naturrätt

Negativa och positivarättigheter

Mänskliga rättigheter 22

Deklarationen om människans och medborgarensrättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling

1789

Denna artikel handlar om mänskliga rättigheter somjuridisk term. För en historik och ett mer allmänt perspektiv,se artikeln om naturrätt.

De mänskliga rättigheterna (förkortas MR) är en del avfolkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i olikainternationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerarrelationen mellan statsmakten och individen och fastställersamtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. Demänskliga rättigheterna har sitt ursprung i den engelska Bill ofRights från 1689, den franska Förklaring av människans ochmedborgarens rättigheter från 1789 och den amerikanskasjälvständighetsförklaringen från 1776. Vissa anger Kyros cylindersom ett tidigt exempel på en uppräkning av några av dagensmänskliga rättigheter.

De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebäratt de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andraomständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisktillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning,politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att allamänniskor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. Endast de rättigheter som skyddas i den primärafolkrätten kan dock upprätthållas i juridisk mening, oavsett viss stats anslutning till berörda internationellaöverenskommelser.

De mänskliga rättigheterna preciseras alltså i olika internationella överenskommelser. Bland dessaöverenskommelser kan man skilja mellan konventioner och protokoll, som blir bindande i.o.m. att staternauttryckligen förklarar sig bundna av dem, och förklaringar och deklarationer som utgör politiska förpliktelser. Denmest kända deklarationen är FN:s Universella Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna från 1948.

Universella konventionerEfter andra världskriget har olika dokument arbetats fram inom ramen för Förenta Nationernas stadgar sombehandlar de mänskliga rättigheterna. De grundläggande internationella konventionerna är• FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna [1] (1948)• Folkmordskonventionen (1948)• Konventionen mot rasdiskriminering (1965)• FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966)• FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (1966)• Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979)• Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984)• Konventionen om barnets rättigheter (1989)• Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (1990)• Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning [2] (2006)Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna,med Eleanor Roosevelt som ordförande. Den 10 december 1948 antogs den av generalförsamlingen med 48 rösterför, 0 emot, och 8 blanka, däribland Sydafrika, Sovjetunionen och övriga länder i östblocket.

Mänskliga rättigheter 23

Internationella konventioner• Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

(1950)• Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, (1969) [3]• Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, (1981) [4]• Kairodeklarationen om de mänskliga rättigheterna i islam (1990; aldrig officiellt antagen) [5]• Arabiska stadgan om de mänskliga rättigheterna (1994; har ännu inte trätt i kraft) [6]• Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, (2000) [7]

Kategorisering av de mänskliga rättigheternaUnder Världskonferensen i Teheran 1968 fastslogs att de mänskliga rättigheterna och friheterna är odelbara ochavhängiga varandra. Olika stater har emellertid sedan de ratificerat dem uttryckt kritik för att de ekonomiska, socialaoch kulturella rättigheterna utvecklats till ambitioner snarare än grundläggande, universella rättigheter.1941 formulerade president Roosevelt fyra friheter (The Four Freedoms) som var hans vision om världen efter andravärldskriget: frihet att tala och uttrycka sig över hela världen, frihet att tillbedja Gud på sitt eget sätt över helavärlden, frihet från armod (want), och frihet från rädsla. I synnerhet de två sista friheterna brukar framhållas sombeskrivning av de mänskliga rättigheterna, då de anses inbegripa de två förra.Olika kategoriseringar kan göras av de mänskliga rättigheterna, men detta görs alltid utan att dessa rättighetergraderas inbördes: Rättigheterna gäller varje individs rätt till ett drägligt liv, rätt till sina innersta tankar, skydd förfamiljen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning och rätt till yttrandefrihet och deltagande i landets styrelse.Emellertid preciseras de mänskliga rättigheterna i detalj av en lång rad dokument. För att få en överblick över dessakan till exempel följande kategorier av rättigheter urskiljas:• Medborgerliga och politiska rättigheter• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter• Skydd mot diskriminering• Nationella minoriteter och urbefolkningar• Barnets rättigheter• Kvinnors rättigheter• Rättigheter för personer med funktionsnedsättning• Asylfrågor• Övriga frågor

Skillnader mellan olika deklarationer och konventionerTrots att de mänskliga rättigheterna är universella, har dess konventioner formulerats olika, varför det ibland uppståttkonflikter i tolkningen. Europakonventionen och den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna,utgår huvudsakligen från individens rätt, och har sin idéhistoriska upprinnelse i humanismen, den västerländskadebatten om naturrätten och upplysningens idédebatt. Vad beträffar den afrikanska stadgan om de mänskligarättigheterna, och även generellt i u-länder och i totalitära stater, däribland Kina, har de mänskliga rättigheternadelvis kollektiva formuleringar, och betonar även folkets rätt till utveckling, men också individers skyldigheter.Under världskonferensen i Wien 1993 uppenbarades tolkningsolikheterna även så tillvida att bland annat Kina ochPakistan menade att de mänskliga rättigheterna är varje stats angelägenhet, och att FN inte har rätt att kontrollera attstaterna efterlever dem. I samband med detta enades konferensen om en deklaration som slog fast attvärldssamfundet har en universell kontrollfunktion och ska se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs. För dettainstiftades samma år en högkommissarie för mänskliga rättigheter. Högkommissarien är placerad i Genève och ärtillika chef för centret för de mänskliga rättigheterna.

Mänskliga rättigheter 24

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kan betraktas som internationell lag genom praxis (internationalcostumary law), även om den inte till formen är juridiskt bindande.

FN

FN:s råd för mänskliga rättigheterBeslutet att etablera FN:s råd för mänskliga rättigheter skedde vid Världstoppmötet 2005,[8] och rådet grundadesformellt av FN:s generalförsamling den 15 mars 2006. Rådet har mandat att undersöka brott mot mänskligarättigheter samt framföra rekommendationer om dessa.[9] Rådet är ett underorgan till generalförsamlingen.[10]

EU och mänskliga rättigheterI EU har Mänskliga rättigheter numera en central plats.Länder som vill söka medlemskap i EU möter krav på respektför grundläggande mänskliga rättigheter. EU ställer även krav på omvärlden. EU har också utarbetat särskildariktlinjer för att främja de mänskliga rättigheterna genom sina relationer med tredje land. Det gäller bland annatriktlinjer om dödsstraff och tortyr samt barns och kvinnors rättigheter.EU:s höga krav gäller dock inte i alla situationer. När Mänskliga rättigheter står mot medlemsländers ekonomiskaintressen låter EU ibland ekonomin gå före. Det mest flagranta exemplet är den forna spanska kolonin Västsahara,som invaderades av Marocko 1976 i strid med resolutioner från FN:s säkerhetsråd och domslut från Internationelladomstolen i Haag . Ockupationsmakten uppträder med brutalitet, slår ned fredliga demonstrationer. Det förekommermånga rapporter om tortyr och försvinnanden. Västsaharierna saknar grundläggande rättigheter enligt i rapporter frånAmnesty International och Human Rights Watch. Trots den olagliga ockupationen och övergreppen har EU slutitviktiga avtal med Marocko.[11]

Referenser[1] http:/ / www. unhchr. ch/ udhr/ lang/ swd. htm[2] http:/ / www. un. org/ disabilities/[3] http:/ / www. oas. org/ juridico/ english/ Treaties/ b-32. htm[4] http:/ / www. achpr. org/ english/ _info/ charter_en. html[5] http:/ / www. religlaw. org/ interdocs/ docs/ cairohrislam1990. htm[6] http:/ / www1. umn. edu/ humanrts/ instree/ arabhrcharter. html[7] http:/ / www. europarl. europa. eu/ charter/ default_sv. htm[8] ”Resolution adopted by the General Assembly : [without reference to a Main Committee (A/60/L.1) (http:/ / daccessdds. un. org/ doc/

UNDOC/ GEN/ N05/ 487/ 60/ PDF/ N0548760. pdf?OpenElement) : 60/1. 2005 World Summit Outcome”] (PDF). Förenta NationernasGeneralförsamling. 24 oktober 2005. . Läst 2009-08-12.

[9] ”The Human Rights Council” (http:/ / www2. ohchr. org/ english/ bodies/ hrcouncil/ ). Office of the High Commissioner for Human Rights.2007. . Läst 2009-08-12.

[10] ”The United Nations System” (http:/ / www. un. org/ aboutun/ chart_en. pdf) (PDF). Förenta Nationerna. . Läst 2009-08-12.[11] Världshorisont nr 3, 2009, s.8

• FN - Globalt uppdrag, huvudred. Lars Eriksson (Sthlm 1995)• Understanding Human rights. Manual om human rights education, Human Security Network, European Training

and Research Centre for Human Rights and Democracy, ed. Wolfgang Benedek och Minna Nikolova (ETC)(Graz 2003)

• Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter (Sthlm 1993)

Mänskliga rättigheter 25

Se även• Mänskliga rättigheter inom islam• Brott mot personlig integritet• Brott mot mänskligheten• Kyros cylinder• Amnesty International

Externa länkar• Wikisource har originalverk relaterade till Mänskliga rättigheter

• Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (http:/ / www. ohchr. org/ EN/ UDHR/ Pages/ Language.aspx?LangID=swd)

• Den svenska regeringens sida om de mänskliga rättigheterna (http:/ / www. manskligarattigheter. gov. se/ )• Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter (http:/ / www. shc. se)• Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter (http:/ / www. ostgruppen. se)• MRforum - Svenska icke-statliga organisationers sida om de mänskliga rättigheterna (http:/ / www. mrforum. se/

)• Svenska sektionen av Amnesty International (http:/ / www. amnesty. se/ )• Amnesty International (http:/ / www. amnesty. org/ )• IPS Inter Press Service (http:/ / www. ipsinternational. org/ se/ human. asp) Nyheter om de mänskliga

rättigheterna på svenska

PresidentPresident, titel, som etymologiskt har ungefär samma betydelse som ordet ordförande. En "president" är någon sompresiderar, som sitter som ledare (från lat. prae- "före", "framför" + sedere "att sitta"; jfr preses). Från början avsågtermen någon som ledde en ceremoni eller ett möte, som en ordförande, men numera avses ofta någon med exekutivmakt.1. President är ofta titeln på statschefen i en republik. En president väljs oftast för en viss period, till exempel fyra

år; se presidentval. Exempel på länder med president är Estland, Finland, Polen, Tyskland, USA, Ryssland, Indienoch Kina. Det finns även en → monarki där statschefen har denna titel, nämligen Förenade arabemiraten.

2. Titlar som ministerpresident och konseljpresident används i vissa länder för → regeringschefen.3. President tituleras även chefen för vissa svenska domstolar, närmare bestämt hovrätter och kammarrätter; förr

även statliga myndigheter av typen kollegier.4. Även ordförande i vissa föreningar kallas presidenter.5. I engelsktalande länder används titeln president ofta om den person som är ordförande i en organisations styrelse.

President 26

Se även• Presidium• Förbundspresident• Rikspresident• Vicepresident• Presidentialism• Finlands president• USA:s president• Irans president

PremiärministerPremiärminister (förste minister) är titeln för regeringschefen i många länder, till exempel Frankrike, Indien ochStorbritannien. Den motsvaras i de nordiska länderna av statsminister (i Danmark användes dock titelnpremiärminister 1848-1854 (på danska Premierminister)).Se vidare artikeln → regeringschef.

Artiklar om premiärministerposter i olika länder• Kanadas premiärminister• Storbritanniens premiärminister

Listor över premiärministrar i olika länder• Belgiens premiärministrar• Frankrikes premiärministrar• Indiens presidenter och premiärministrar• Israels premiärministrar• Italiens premiärministrar• Japans premiärministrar• Kanadas premiärministrar• Nederländernas premiärministrar• Rysslands premiärministrar• Storbritanniens premiärministrar• Vietnams premiärministrar

Regeringschef 27

RegeringschefRegeringschef är den person som är främste medlemmen i en stats regering och som leder regeringens arbete. Oftaär det också regeringschefen som formellt eller informellt utser övriga ministrar.Titeln för regeringschefen är olika i olika länder. I till exempel Finland och Sverige används titeln statsminister.

Regeringschefer i olika länder

ChefsministerI många brittiska och tidigare brittiska områden används beteckningen chefsminister på en regeringschef för etticke-suveränt område, såsom en besittning eller delstat.

KanslerI vissa länder, idag främst tyskspråkiga länder, kallas regeringschefen kansler eller förbundskansler, i Tysklandtidigare rikskansler. Se vidare• Tysklands förbundskanslerer

KonseljpresidentKonseljpresident kallas regeringschefen i Italien. Titeln användes tidigare också för regeringscheferna i Frankrike(under tredje och fjärde republikerna) och Danmark.• Lista över Italiens konseljpresidenter

PremiärministerI många länder kallas regeringschefen efter brittiskt mönster → premiärminister. I Sverige är det inte ovanligt attregeringschefer i alla länder utom Norden och Tyskland slentrianmässigt kallas för premiärminister, oavsett om dettaär den formella titeln eller inte.• Indiens presidenter och premiärministrar• Japans premiärministrar• Rysslands premiärministrar• Storbritanniens premiärministrar

PresidentstyreI vissa länder är statschefen (ofta en → president) även regeringschef. Detta gäller bl.a. USA och många diktaturer,till exempel Zimbabwe.

StatsministerI Danmark, Norge, Finland och Sverige kallas regeringschefen statsminister.• Danmarks statsministrar• Finlands statsministrar• Norges statsministrar• Sveriges statsministrar

Regeringschef 28

TaoiseachDen iriska titeln för regeringschefen i Republiken Irland är taoiseach, som ungefär betyder "hövding". På engelska,som är Irlands andra officiella språk, kallas den irländska regeringschefen dock ofta prime minister(premiärminister).

Se även• Statsskick• → Lista över statsöverhuvuden

Lista över statsöverhuvudenDetta är en lista över statschefer och regeringschefer i självständiga stater, som visar statschefer och →regeringschefer när dessa skiljer sig åt, vilket oftast är fallet i stater med parlamentarism; det bör noteras att dessabefattningar sammanfaller i stater med presidentialism och i → diktaturer. Vissa stater har semipresidentialism ivilka rollen av regeringschef innehas både av den listade statschefen och regeringschefen.

Lista över staters ledareListan uppdaterad 12 februari 2009 (Gabon och Kroatien uppdaterade därefter, i övrigt inte genomgången)

Stat Regeringsform Statschef → Regeringschef

 Afghanistan presidentiell republik President Hamid Karzai

 Albanien parlamentarisk republik President Bamir Topi Premiärminister Sali Berisha

 Algeriet semipresidentiell republik President Abdelaziz Bouteflika Premiärminister Ahmed Ouyahia

 Andorra parlamentarisktfurstendöme

Samregerande furstar Joan Enric VivesSicília (företrädd av Nemesi Marqués Oste)och Nicolas Sarkozy (företrädd avChristian Frémont)

Regeringschef Albert Pintat

 Angola presidentiell republik President José Eduardo dos Santos Premiärminister Paulo Kassoma

 Antigua ochBarbuda

parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Louise Lake-Tack

Premiärminister Baldwin Spencer

 Argentina presidentiell republik President Cristina Fernández de Kirchner Premiärminister Sergio Massa

 Armenien presidentiell republik President Serzh Sargsyan Premiärminister Tigran Sargsyan

 Australien parlamentarisk monarki Elizabeth II, företrädd av GeneralguvernörQuentin Bryce

Premiärminister Kevin Rudd

 Azerbajdzjan presidentiell republik President İlham Aliyev Premiärminister Artur Rasizade

 Bahamas parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Arthur Dion Hanna

Premiärminister Hubert Ingraham

 Bahrain semikonstitutionell monarki Kung Hamad bin Isa Al Khalifa Premiärminister Sheikh Khalifa ibn SalmanAl Khalifa

 Bangladesh parlamentarisk republik President Iajuddin Ahmed Premiärminister Hasina Wajed

 Barbados parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Clifford Husbands

Premiärminister David Thompson

 Belgien parlamentarisk monarki Kung Albert II Premiärminister Herman Van Rompuy

Lista över statsöverhuvuden 29

 Belize parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Colville Young

Premiärminister Dean Barrow

 Benin presidentiell republik President Yayi Boni

 Bhutan absolut monarki Kung Jigme Khesar Namgyal Wangchuck Premiärminister Jigme Thinley

 Bolivia presidentiell republik President Evo Morales

 Bosnien ochHercegovina

federal, parlamentariskrepresentativt demokratiskrepublik

Presidentråd: Nebojša Radmanović, HarisSilajdžić, Željko Komšić

Premiärminister Nikola Špirić

 Botswana presidentiell republik President Ian Khama

 Brasilien presidentiell republik President Luiz Inácio Lula da Silva

 Brunei absolut monarki Sultan Sir Hassanal Bolkiah

 Bulgarien parlamentarisk republik President Georgi Parvanov Premiärminister Sergej Stanisjev

 Burkina Faso presidentiell republik President Blaise Compaoré Premiärminister Tertius Zongo

 Burundi presidentiell republik President Pierre Nkurunziza

 Centralafrikanskarepubliken

presidentiell republik President François Bozizé Premiärminister Faustin-ArchangeTouadéra

 Chile presidentiell republik President Michelle Bachelet

 Colombia presidentiell republik President Álvaro Uribe

 Costa Rica presidentiell republik President Óscar Arias

 Cypern presidentiell republik President Dimitris Christofias

 Danmark parlamentarisk monarki Drottning Margrethe II Statsminister Lars Løkke Rasmussen

 Djibouti presidentiell republik President Ismail Omar Guelleh Premiärminister Dileita Mohamed Dileita

 Dominica parlamentarisk republik President Nicholas Liverpool Premiärminister Roosevelt Skerrit

 Dominikanskarepubliken

presidentiell republik President Leonel Fernández

 Ecuador presidentiell republik President Rafael Correa

 Egypten presidentiell republik President Hosni Mubarak Premiärminister Ahmed Nazif

 Ekvatorialguinea presidentiell republik President Teodoro Obiang NguemaMbasogo

Premiärminister Ignacio Milam Tang

 Elfenbenskusten presidentiell republik President Laurent Gbagbo Premiärminister Guillaume Soro

 El Salvador presidentiell republik President Antonio Saca

 Eritrea parlamentarisk republik President Isaias Afewerki

 Estland parlamentarisk republik President Toomas Hendrik Ilves Premiärminister Andrus Ansip

 Etiopien parlamentarisk republik President Girma Wolde-Giorgis Premiärminister Meles Zenawi

 Fiji militärdiktatur President Ratu Josefa Iloilo Interim Premiärminister FrankBainimarama

 Filippinerna presidentiell republik President Gloria Macapagal-Arroyo

 Finland semipresidentiell republik President Tarja Halonen Premiärminister Matti Vanhanen

 Frankrike semipresidentiell republik President Nicolas Sarkozy Premiärminister François Fillon

 Förenadearabemiraten

semikonstitutionell monarki President Sheikh Khalifa bin Zayed AlNahayan

Premiärminister Sheikh Mohammed binRashid Al Maktoum

 Gabon presidentiell republik President Rose Francine Rogombé Premiärminister Jean Eyeghe Ndong

Lista över statsöverhuvuden 30

 Gambia presidentiell republik President Yahya Jammeh

 Georgien presidentiell republik President Michail Saakasjvili Premiärminister Nikoloz Gilauri

 Ghana presidentiell republik President John Atta Mills

 Grekland parlamentarisk republik President Karolos Papoulias Premiärminister Kostas Karamanlis

 Grenada parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Carlyle Glean

Premiärminister Tillman Thomas

 Guatemala presidentiell republik President Álvaro Colom

 Guinea presidentiell republik President Moussa Dadis Camara Premiärminister Kabiné Komara

 Guinea-Bissau presidentiell republik President João Bernardo Vieira Premiärminister Carlos Gomes Júnior

 Guyana presidentiell republik President Bharrat Jagdeo Premiärminister Sam Hinds

 Haiti presidentiell republik President René Préval Premiärminister Michèle Pierre-Louis

 Honduras presidentiell republik President Manuel Zelaya

 Indien parlamentarisk republik President Pratibha Patil Premiärminister Manmohan Singh

 Indonesien presidentiell republik President Susilo Bambang Yudhoyono

 Irak parlamentarisk republik President Jalal Talabani Premiärminister Nouri al-Maliki

 Iran presidentiell republik iteokratisk överhöghet

Revolutionens ledare Ayatollah Ali Khamenei; President Mahmoud Ahmadinejad

 Irland parlamentarisk republik President Mary McAleese Taoiseach Brian Cowen

 Island parlamentarisk republik President Ólafur Ragnar Grímsson Premiärminister Jóhanna Sigurðardóttir

 Israel parlamentarisk republik President Shimon Peres Premiärminister Ehud Olmert

 Italien parlamentarisk republik President Giorgio Napolitano Premiärminister Silvio Berlusconi

 Jamaica parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Kenneth Hall

Premiärminister Bruce Golding

 Japan parlamentarisk monarki Kejsare Akihito Premiärminister Taro Aso

 Jemen presidentiell republik President Ali Abdullah Saleh Premiärminister Ali Muhammad Mujawar

 Jordanien semikonstitutionell monarki Kung Abdullah II Premiärminister Nader al-Dahabi

 Kambodja parlamentarisk monarki Kung Norodom Sihamoni Premiärminister Samdech Hun Sen

 Kamerun presidentiell republik President Paul Biya Premiärminister Ephraïm Inoni

 Kanada parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Michaëlle Jean

Premiärminister Stephen Harper

 Kap Verde semipresidentiell republik President Pedro Pires Premiärminister José Maria Neves

 Kazakstan presidentiell republik President Nursultan Nazarbayev Premiärminister Karim Masimov

 Kenya semipresidentiell republik President Mwai Kibaki Premiärminister Raila Odinga

 Kina kommunistpartileddrepublik

President Hu Jintao Premiärminister Wen Jiabao

 Kirgizistan presidentiell republik President Kurmanbek Bakijev Premiärminister Igor Chudinov

 Kiribati presidentiell republik President Anote Tong

 Komorerna presidentiell republik President Ahmed Abdallah Sambi

 Kongo,Demokratiska republiken

semipresidentiell republik President Joseph Kabila Premiärminister Adolphe Muzito

 Kongo, Republiken presidentiell republik President Denis Sassou-Nguesso

Lista över statsöverhuvuden 31

 Nordkorea kommunistpartileddrepublik

Evig president Kim Il Sung;ÖverbefälhavareKim Jong Il;Statsöverhuvud för utrikes affärer iegenskap av ordförande för Verkställandeutskottet för högsta folkförsamlingen KimYong Nam

Premiärminister Kim Jong Il

 Sydkorea presidentiell republik President Lee Myung-bak Premiärminister Han Seung-soo

 Kroatien parlamentarisk republik President Stjepan Mesić Premiärminister Jadranka Kosor

 Kuba socialistisk republik President Raúl Castro Premiärminister Raúl Castro

 Kuwait semikonstitutionell monarki Emir Sabah al-Ahmad al-Jabir al-Sabah Premiärminister Nasser Al-MohammedAl-Ahmed Al-Sabah

 Laos kommunistpartileddrepublik

President Choummaly Sayasone Premiärminister Bouasone Bouphavanh

 Lesotho parlamentarisk monarki Kung Letsie III Premiärminister Pakalitha Mosisili

 Lettland parlamentarisk republik President Valdis Zatlers Premiärminister Ivars Godmanis

 Libanon semipresidentiellkonfessionell republik

President Michel Suleiman Premiärminister Fouad Siniora

 Liberia presidentiell republik President Ellen Johnson-Sirleaf

 Libyen jamahiriya President Miftah Muhammed K'eba(officiell statschef);Revolutionsledare Muammar al-Qaddafi(de facto statschef)

Premiärminister Baghdadi Mahmudi

 Liechtenstein semikonstitutionell monarki Furst Hans-Adam II;Prinsregent Alois

Regeringschef Otmar Hasler

 Litauen parlamentarisk republik President Valdas Adamkus Premiärminister Andrius Kubilius

 Luxemburg parlamentarisk monarki Storhertig Henri Premiärminister Jean-Claude Juncker

 Madagaskar presidentiell republik President Marc Ravalomanana Premiärminister Charles Rabemananjara

 Makedonien semipresidentiell republik President Branko Crvenkovski Premiärminister Nikola Gruevski

 Malawi presidentiell republik President Bingu wa Mutharika

 Malaysia parlamentarisk monarki Yang di-Pertuan Agong Mizan ZainalAbidin

Premiärminister Dato' Seri AbdullahAhmad Badawi

 Maldiverna presidentiell republik President Mohamed Nasheed

 Mali presidentiell republik President Amadou Toumani Touré Premiärminister Modibo Sidibé

 Malta parlamentarisk republik President Edward Fenech Adami Premiärminister Lawrence Gonzi

 Marocko semikonstitutionell monarki Kung Muhammed VI Premiärminister Abbas El Fassi

 Marshallöarna presidentiell republik President Litokwa Tomeing

 Mauretanien militärjunta Ordförande för Militära rådet för rättvisaoch demokrati Mohamed Ould Abdel Aziz

Premiärminister Moulaye Ould MohamedLaghdaf

 Mauritius parlamentarisk republik President Sir Anerood Jugnauth Premiärminister Navin Ramgoolam

 Mexiko presidentiell republik President Felipe Calderón

 Mikronesiensfedererade stater

presidentiell republik President Manny Mori

 Moçambique presidentiell republik President Armando Guebuza

 Moldavien semipresidentiell republik President Vladimir Voronin Premiärminister Zinaida Greceanîi

Lista över statsöverhuvuden 32

 Monaco konstitutionell monarki Furst Albert II Statsminister Jean-Paul Proust

 Mongoliet semipresidentiell republik President Nambaryn Enkhbayar Premiärminister Sandzjaagijn Bajar

 Montenegro parlamentarisk republik President Filip Vujanović Premiärminister Milo Đukanović

 Myanmar militärjunta utanrepresentativa institutioner

Ordförande för Statens freds- ochutvecklingsråd general Than Shwe

Premiärminister Thein Sein

 Namibia presidentiell republik President Hifikepunye Pohamba

 Nauru parlamentarisk republik President Marcus Stephen

 Nederländerna parlamentarisk monarki Drottning Beatrix Premiärminister Jan Peter Balkenende

 Nepal republik President Ram Baran Yadav Premiärminister Pushpa Kamal Dahal

 Nicaragua presidentiell republik President Daniel Ortega

 Niger presidentiell republik President Tandja Mamadou Premiärminister Seyni Oumarou

 Nigeria presidentiell republik President Umaru Yar'Adua

 Norge parlamentarisk monarki Kung Harald V Premiärminister Jens Stoltenberg

 Nya Zeeland parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Anand Satyanand

Premiärminister John Key

 Oman absolut monarki Sultan Qaboos bin Sa’id Al ‘Bu Sa’id

 Pakistan presidentiell republik President Asif Ali Zardari Premiärminister Yousaf Raza Gillani

 Palau presidentiell republik President Johnson Toribiong

 Panama presidentiell republik President Martín Torrijos

 Papua Nya Guinea parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Paulias Matane

Premiärminister Sir Michael Somare

 Paraguay presidentiell republik President Fernando Lugo

 Peru presidentiell republik President Alan García Premiärminister Yehude Simon

 Polen parlamentarisk republik President Lech Kaczyński Premiärminister Donald Tusk

 Portugal parlamentarisk republik President Aníbal Cavaco Silva Premiärminister José Sócrates

 Qatar absolut monarki Emir Hamad ibn Khalifa Al Thani Premiärminister Sheikh Hamad ibn Jaber AlThani

 Rumänien semipresidentiell republik President Traian Băsescu Premiärminister Emil Boc

 Ryssland semipresidentiell republik President Dmitrij Medvedev Premiärminister Vladimir Putin

 Rwanda presidentiell republik President Paul Kagame Premiärminister Bernard Makuza

 Saint Kitts ochNevis

parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Cuthbert Sebastian

Premiärminister Denzil Douglas

 Saint Lucia parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Dame Pearlette Louisy

Premiärminister Sir John Compton,ställföreträdare Stephenson King

 Saint Vincent ochGrenadinerna

parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Frederick Ballantyne

Premiärminister Ralph Gonsalves

 Salomonöarna parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Sir Nathaniel Waena

Premiärminister Derek Sikua

 Samoa parlamentarisk monarki O le Ao o le Malo Tupuola Tufuga Efi Premiärminister Tuila'epa SaileleMalielegaoi

 San Marino parlamentarisk republik Kaptenregenter Ernesto Benedettini ochAssunta Meloni

Lista över statsöverhuvuden 33

 São Tomé ochPríncipe

semipresidentiell republik President Fradique de Menezes Premiärminister Joaquim Rafael Branco

 Saudiarabien absolut monarki Kung och regeringschef Abdullah

 Schweiz parlamentarisk republik Schweiz förbundsråd: Hans-Rudolf Merz, Doris Leuthard, Moritz Leuenberger, PascalCouchepin, Micheline Calmy-Rey, Eveline Widmer-Schlumpf, Ueli Maurer. Presidenten

och vicepresidenten väljs för ett år ur medlemmar av Förbundsrådet.

 Senegal presidentiell republik President Abdoulaye Wade Premiärminister Cheikh Hadjibou Soumaré

 Serbien parlamentarisk republik President Boris Tadić Premiärminister Mirko Cvetković

 Seychellerna presidentiell republik President James Michel

 Sierra Leone presidentiell republik President Ernest Bai Koroma

 Singapore parlamentarisk republik President Sellapan Ramanathan Premiärminister Lee Hsien Loong

 Slovakien parlamentarisk republik President Ivan Gašparovič Premiärminister Robert Fico

 Slovenien parlamentarisk republik President Danilo Türk Premiärminister Borut Pahor

 Somalia de jure semipresidentiellrepublik

President Sharif Ahmed Premiärminister Nur Hassan Hussein

 Spanien parlamentarisk monarki Kung Juan Carlos I Premiärminister José Luis RodríguezZapatero

 Sri Lanka semipresidentiell republik President Mahinda Rajapakse

 Storbritannien parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II Premiärminister Gordon Brown

 Sudan presidentiell republik President Omar Hassan Ahmad al-Bashir

 Surinam presidentiell republik President Ronald Venetiaan

 Swaziland absolut monarki Kung Mswati III Premiärminister Barnabas Sibusiso Dlamini

 Sverige parlamentarisk monarki Kung Carl XVI Gustaf Statsminister Fredrik Reinfeldt

 Sydafrika presidentiell republik President Kgalema Motlanthe

 Syrien presidentiell republik President Bashar al-Assad Premiärminister Muhammad Naji al-Otari

 Tadzjikistan presidentiell republik President Emomali Rahmonov Premiärminister Oqil Oqilov

 Tanzania presidentiell republik President Jakaya Kikwete

 Tchad presidentiell republik President Idriss Déby Premiärminister Youssouf Saleh Abbas

 Thailand parlamentarisk monarki Kung Bhumibol Adulyadej Premiärminister Abhisit Vejjajiva

 Tjeckien parlamentarisk republik President Václav Klaus Premiärminister Mirek Topolánek

 Togo presidentiell republik President Faure Gnassingbé Premiärminister Gilbert Houngbo

 Tonga parlamentarisk monarki Kung George Tupou V Premiärminister Dr. Feleti Sevele

 Trinidad ochTobago

parlamentarisk republik President George Maxwell Richards Premiärminister Patrick Manning

 Tunisien presidentiell republik President Zine El Abidine Ben Ali Premiärminister Mohamed Ghannouchi

 Turkiet parlamentarisk republik President Abdullah Gül Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan

 Turkmenistan presidentiell republik President Gurbanguly Berdimuhammedow

 Tuvalu parlamentarisk monarki Drottning Elizabeth II, företrädd avGeneralguvernör Filoimea Telito

Premiärminister Apisai Ielemia

 Tyskland parlamentarisk republik President Horst Köhler Kansler Angela Merkel

 Uganda presidentiell republik President Yoweri Museveni

 Ukraina semipresidentiell republik President Viktor Jusjtjenko Premiärminister Julia Tymosjenko

Lista över statsöverhuvuden 34

 Ungern parlamentarisk republik President László Sólyom Premiärminister Ferenc Gyurcsány

 Uruguay presidentiell republik President Tabaré Vázquez

 USA presidentiell republik President Barack Obama

 Uzbekistan presidentiell republik President Islam Karimov

 Vanuatu parlamentarisk republik President Kalkot Mataskelekele Premiärminister Edward Natapei

 Vatikanstaten påvedöme Påve Benedictus XVI Kardinalstatssekreterare Tarcisio Bertone;Guvernör ärkebiskop Giovanni Lajolo

 Venezuela presidentiell republik President Hugo Chávez

 Vietnam kommunistpartileddrepublik

President Nguyen Minh Triet Premiärminister Nguyen Tan Dung

 Vitryssland presidentiell republik President Aleksandr Lukasjenko Premiärminister Sergey Sidorsky

 Zambia presidentiell republik President Rupiah Banda

 Zimbabwe semipresidentiell republik President Robert Mugabe Premiärminister Morgan Tsvangirai

 Österrike parlamentarisk republik President Heinz Fischer Förbundskansler Werner Faymann

 Östtimor parlamentarisk republik President José Ramos Horta Premiärminister Xanana Gusmão

Lista över icke-erkända staterDenna lista behandlar ledare av geopolitiska enheter som saknar internationellt erkännande som stater, eller endasthar erkänts av ett fåtal andra suveräna stater. Graden av vilken kontroll dessa ledare har över dessa territoriervarierar.

Stat Regeringsform Statschef → Regeringschef

 Abchazien presidentiell republik President Sergei Bagapsh Premiärminister Alexander Ankvab

 Kosovo delvis under ledning av FN och provinsiellainstitutioner

Generalsekreterarens särskilda kommissionär: JoachimRücker,President Fatmir Sejdiu, Premiärminister Hashim Thaçi

 Nagorno-Karabach presidentiell republik President Bako Sahakyan

 Nordcypern semipresidentiell republik President Mehmet Ali Talat Premiärminister Ferdi Sabit Soyer

 Palestina semipresidentiell republik President Mahmoud Abbas Premiärminister Salam Fayyad

 Somaliland presidentiell republik President Dahir Riyale Kahin

 Sydossetien semipresidentiell republik President Eduard DjabeevichKokoyty

Premiärminister Aslanbek Bulatsev

 Tamil Eelam presidentiell republik Velupillai Prabhakaran

 Taiwan semipresidentiell republik President Ma Ying-jeou Premiärminister Wu Den-yih

 Transnistrien presidentiell republik President Igor Smirnov

 Västsahara Huvudsakligen ockuperat av Marocko,exilregering administerar visst territorium.

President Mohamed Abdelaziz Premiärminister Abdelkader TalebOumar

Lista över statsöverhuvuden 35

KällorArtikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia [1].

Externa länkar• Rulers.org [2] Listor över statsöverhuvuden i olika länder och i historien

Referenser[1] http:/ / en. wikipedia. org/ w/ index. php?title=List_of_state_leaders& oldid=118754854[2] http:/ / www. rulers. org/

Artikelkällor och författare 36

Artikelkällor och författareMonarki  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10515689  Bidragsgivare: Ace90, Andejons, Annika64, B****n, BjörnF, Bruno Rosta, Caesar, Calle Widmann, Den fjättrade ankan,E.G., E70, Ean, EmilEikS, Fenix, Fille166, FredrikT, Grillo, Grön, Isthmus, Jsdo1980, Kruosio, Lamré, LarsN, Liftarn, Luttrad, M.M.S., Narym, Nicke L, Oden, Peterhöglund, Philippos, Pralin,Ptunen, Qlaz, Rsonreborn, Rudolf 1922, Scooba, ShineB, Softssa, Stora Gurkan, TKU, Thuresson, Torvindus, Wasell, Wing, Wvs, Xenus, Yvwv, conversion script, t2o940p24.telia.com, 36anonyma redigeringar

Demokrati  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10535139  Bidragsgivare: Abodi, Ace90, Aguila, Anfr0623, Av1123581321, B****n, Bibliotekstjänst, Bongoman, Caesar,Caspiax, Castrup, CommonsDelinker, Dakkour, Den fjättrade ankan, Dillinger, Diupwijk, Dodde, E70, Ean, Elinnea, Ericus Rex, Erif, Fenix, Fluff, GameOn, Ghostrider, Greverod, Grillo, Grön,Hakanand, Hannibal, Hashar, Heimvennar, Heldum, Herr Anonymus, Hib123, Hjalmar Staaf, IP, ISL 73, Icaros, Jacob Lundberg, Jakobi, Jlandin, Jlundqvi, Johdan, Jordgubbe, Karltony,Karmosin, Knuckles, Koios, LA2, LX, Lamré, Lars Törnqvist, Law, Liftarn, Lojak, Ludde23, M.M.S., Mankash, Marcustisk, Mattias Karlsson, Mimarob, Moralist, NERIUM, NH, Narcissist,Nicke L, Nicke Lilltroll, Notwist, Ntb, Nurka, PJ, Paul Levi, Popperipopp, Pratchett, Primus motor, Profanum vulgus, Reljons, Riggwelter, Rolf B, Rudolf 1922, Sakletare, Settembrini,Sjunnesson, Sjö, Slartibartfast, Slowmotion, Sollentuna, Staffan Jacobson, Sten André, Stora Gurkan, Svanjävel, SweJohan, TKU, Thuresson, Tim landegren, Torvindus, Tournesol, Trunkerad,Tubaist, Tudro, Ulto, Vatten, Wasell, Yakolev, Yger, Yvwv, Zaphod, Zman, Ztaffanb, conversion script, h64n1fls32o831.telia.com, 269 anonyma redigeringar

Diktatur  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10522435  Bidragsgivare: Aktalo, BjörnF, Bongoman, Calle, Chrizz, Den 10000:e, Dewil, Dillinger, Donyc, E70, Ericus Rex, Ettrig,Fenix, Fenrir, Filipman, Fredde 99, Greverod, Grillo, Grön, Habj, Hashar, Herr Anonymus, Historiker, IP, Kamfjord, Karpeth, Kruosio, LX, Lord Pelle, Ludde23, M.M.S., Mimarob, Miono,NERIUM, Nicke L, Rudolf 1922, Sabuni, Shaina94, Simson, Sintram, Sjö, Skagedal, SweJohan, TJ, TKU, Thuresson, Torvindus, Tubaist, Vints, Wasell, Xenus, Yvwv, 66 anonyma redigeringar

Mänskliga rättigheter  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10447264  Bidragsgivare: -nothingman-, Ace90, Aifos, Alter70, Anderssonskans, Apollonios Molon, Bongoman, BrunoRosta, Caesar, Caltande, Dinglenisse, Dwar, Essin, Filipman, FöredettaMH, Ghostrider, Hejkompis, Hib123, IP, ISL98, Isrid, Isthmus, Jlundqvi, Jono, Jopparn, Jsdo1980, Koyos, Kstaden, LX,Lelle1987, LindaAlex, MagnusA, Markus a, Marsve, Mbideke, Modo, Muneyama, NERIUM, Natox, Paraply, Popperipopp, Rudolf 1922, Samuel klein, Sextiotalet, Sjö, Slartibartfast, StaffanJacobson, Torvindus, Weser, Yvwv, 32 anonyma redigeringar

President  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10548998  Bidragsgivare: Andre Engels, B****n, Daymark, E.G., E70, Fenix, Grillo, Hm hm, IP, J 1982, Karmosin, Knuckles,Lamré, Liftarn, PJ, Rudolf 1922, Stora Gurkan, Suisui, TJ, TKU, Ulla, Wasell, 16 anonyma redigeringar

Premiärminister  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10447087  Bidragsgivare: Arezzo, Daymark, Den fjättrade ankan, Fenix, Iestyn, Markus a, Mux, NERIUM, OJH, Riggwelter,Rudolf 1922, Skvattram, TJ, TKU, Ulla, Vargungen, 4 anonyma redigeringar

Regeringschef  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10301827  Bidragsgivare: Daymark, Den fjättrade ankan, E.G., Ed hover, Essin, IP, NERIUM, Rudolf 1922, Stora Gurkan,TKU, Torvindus, 5 anonyma redigeringar

Lista över statsöverhuvuden  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10102600  Bidragsgivare: B****n, BjörnF, Bruno Rosta, E.G., Entheta, Essin, Fredde 99, Gottfried Multe, IP,Jopparn, Nicke L, Nisse VII, Riggwelter, Tomas e, Zeke333, 9 anonyma redigeringar

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 37

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivareFil:Monarchies of the world.PNG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Monarchies_of_the_world.PNG  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: User:ZntripFil:Freedom House electoral democracies 2009.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Freedom_House_electoral_democracies_2009.png  Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Voland77Fil:Polity data series map 2003.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polity_data_series_map_2003.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Sbw01fFil:Democracy Index.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Democracy_Index.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:M.M.S.Fil:Forms of government.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Forms_of_government.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:JackarangaFil:Democracy claims 2.PNG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Democracy_claims_2.PNG  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:AriddFil:Freedom House Country Rankings 1972-2005.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Freedom_House_Country_Rankings_1972-2005.png  Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Ultramarine at en: wikiFil:Bundestagswahl 05 stimmzett.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundestagswahl_05_stimmzett.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AndreasPraefcke,Ronaldino, ZantastikFil:Pnyx.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pnyx.jpg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: ChristosV, Dorieo, Ultrogothe, Wart DarkFil:Wiktionary small.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wiktionary_small.svg  Licens: logo  Bidragsgivare: User:F l a n k e rImage:Wikiquote-logo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wikiquote-logo.svg  Licens: logo  Bidragsgivare: -xfi-, Dbc334, Doodledoo, Elian, Guillom, Jeffq, Maderibeyza,Majorly, Nishkid64, RedCoat, Rei-artur, Rocket000, 11 anonyma redigeringarFil:Democracyindex2.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Democracyindex2.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Compiled by Yvwv.Fil:Flag of Equatorial Guinea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Equatorial_Guinea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Emc2, Homo lupus, KlemenKocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, ThomasPusch, 1 anonyma redigeringarFil:Flag of Libya.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Libya.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: 16@r, Avala, Bapho, EugeneZelenko, Flad, Fred J, Homolupus, JR98664, Klemen Kocjancic, MaggotMaster, Mattes, Nematavka, Neq00, Olavfin, Reisio, Rocket000, Simetrical, Str4nd, Superm401, Udonknome, Vzb83, Wutsje, Zscout370, 12anonyma redigeringarFil:Flag of Myanmar.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Myanmar.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: *drew, AnonMoos, Homo lupus, KlemenKocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, Pixeltoo, Rfc1394, ThomasPusch, WikipediaMaster, 1 anonyma redigeringarFil:Flag of North Korea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_North_Korea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370Fil:Flag of Somalia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Somalia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Anakin101, Anonymous101, Flad, Gdgourou, Homo lupus,JLogan, Klemen Kocjancic, Mattes, SKopp, ThomasPusch, Tvdm, Ultratomio, Vzb83, 9 ,1ةيطع.دمحا anonyma redigeringarFil:Flag of Sudan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sudan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Doodledoo, Homo lupus, KlemenKocjancic, Ludger1961, Madden, Nightstallion, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, Zscout370, 7 anonyma redigeringarFil:Flag of Turkmenistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Turkmenistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83Fil:Flag of Uzbekistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Uzbekistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370Fil:Declaration of Human Rights.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Declaration_of_Human_Rights.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Agrafian Hem Rarko, Anne97432,AnonMoos, Cecil, Chaemera, Consta, David.Monniaux, Erasoft24, Eugrus, Herbythyme, Kallerna, Maksim, Shizhao, Thabet202, Unai Fdz. de Betoño, かぬま, 11 anonyma redigeringarImage:wikisource-logo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wikisource-logo.svg  Licens: logo  Bidragsgivare: Nicholas MoreauFil:Flag of Afghanistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Afghanistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: 5ko, Ahmad2099, Avala, Bastique,Dancingwombatsrule, Dbenbenn, Denelson83, Domhnall, F l a n k e r, Happenstance, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Lokal Profil, Ludger1961, MPF, Mattes,Myself488, Neq00, Nersy, Nightstallion, Orange Tuesday, Rainforest tropicana, Reisio, Rocket000, Sojah, Tabasco, 23 anonyma redigeringarFil:Flag of Albania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Albania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Consta, David Kernow, Dbenbenn,Denelson83, Esc, Frumpy, Happenstance, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Neq00, Nightstallion, Nikola Smolenski, Radu Gherasim, Ratatosk, Reisio, Sgt bilko, Sir Iain, Slomox, ThomasPusch,TigerTjäder, Torstein, 2 anonyma redigeringarFil:Flag of Algeria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Algeria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Andorra.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Andorra.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:HansenBCNFil:Flag of Angola.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Angola.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Antigua and Barbuda.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Antigua_and_Barbuda.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:DbenbennFil:Flag of Argentina.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Argentina.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:DbenbennFil:Flag of Armenia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Armenia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Australia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Australia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Ian FieggenFil:Flag of Azerbaijan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Azerbaijan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:jacobolusFil:Flag of the Bahamas.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Bahamas.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bahamas governmentFil:Flag of Bahrain.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bahrain.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp, User:Zscout370Fil:Flag of Bangladesh.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bangladesh.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Barbados.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Barbados.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83Fil:Flag of Belgium (civil).svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Belgium_(civil).svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bean49, David Descamps, Dbenbenn,Denelson83, Howcome, Ms2ger, Nightstallion, Oreo Priest, Rocket000, Sir Iain, ThomasPusch, Warddr, 3 anonyma redigeringarFil:Flag of Belize.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Belize.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Caleb MooreFil:Flag of Benin.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Benin.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKoppFil:Flag of Bhutan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bhutan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Ahsoous, Anime Addict AA, Dbenbenn, Denelson83,Ed veg, Himasaram, Homo lupus, Juliancolton, Klemen Kocjancic, Mattes, Mormegil, Neq00, Nightstallion, Ninane, VAIO HK, Zscout370, 2 anonyma redigeringarFil:Flag of Bolivia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bolivia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Bosnia and Herzegovina.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Dead-pain,Denelson83, DzWiki, Editor at Large, George McFinnigan, Himasaram, Klemen Kocjancic, Kseferovic, MKay, Madden, Mattes, Neq00, Nightstallion, Quahadi, SKopp, Sojah, Torstein,Zscout370, 19 anonyma redigeringarFil:Flag of Botswana.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Botswana.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:Madden, User:SKoppFil:Flag of Brazil.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Brazil.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Brazilian GovernmentFil:Flag of Brunei.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Brunei.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Denelson83, Klemen Kocjancic,Kookaburra, Mattes, Nightstallion, Permjak, Reisio, Zscout370, 4 anonyma redigeringarFil:Flag of Bulgaria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bulgaria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, Denelson83, Homo lupus, Ikonact, Kallerna,Klemen Kocjancic, Martyr, Mattes, Neq00, Pumbaa80, SKopp, Spacebirdy, Srtxg, Ultratomio, Vonvon, Zscout370, 8 anonyma redigeringarFil:Flag of Burkina Faso.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Burkina_Faso.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKoppFil:Flag of Burundi.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Burundi.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Pumbaa80Fil:Flag of the Central African Republic.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Central_African_Republic.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare:User:Vzb83Fil:Flag of Chile.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Chile.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Colombia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Colombia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 38

Fil:Flag of Costa Rica (state).svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Costa_Rica_(state).svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Denelson83, Homo lupus, Lokal Profil,Neq00, Nightstallion, Oren neu dag, Serinde, 6 anonyma redigeringarFil:Flag of Cyprus.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cyprus.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnonMoos, Consta, Dbenbenn, Denelson83, ErKomandante, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, NeoCy, Neq00, Nightstallion, Oleh Kernytskyi, Pumbaa80, Reisio, Telim tor, ThomasPusch, Vzb83, 13 anonyma redigeringarFil:Flag of Denmark.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Denmark.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:MaddenFil:Flag of Djibouti.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Djibouti.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EugeneZelenko, Homo lupus, Klemen Kocjancic,Mattes, Neq00, Nightstallion, Nishkid64, Pymouss, Ratatosk, Str4nd, ThomasPusch, Thyes, Tomasdd, 8 anonyma redigeringarFil:Flag of Dominica.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Dominica.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83Fil:Flag of the Dominican Republic.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Dominican_Republic.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, Denelson83,Er Komandante, Frispar, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Mschel, Neq00, Nightstallion, Rastrojo, Reisio, ThomasPusch, 43 anonyma redigeringarFil:Flag of Ecuador.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ecuador.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: B1mbo, Denelson83, Editor at Large, Eleassar,EugeneZelenko, Fsopolonezcaro, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Lokal Profil, Ludger1961, M.C., Madden, Neq00, Night Ranger, Nightstallion, Reisio, SkyBon, Srtxg,Valentinian, Vonvon, Yonatanh, Zscout370, 32 anonyma redigeringarFil:Flag of Egypt.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Egypt.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: 16@r, Alnokta, ArséniureDeGallium, BomBom, Denelson83,Dinsdagskind, Duesentrieb, F l a n k e r, Flad, Foroa, Herbythyme, Homo lupus, Iamunknown, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Ludger1961, Lumijaguaari, Mattes, Moroboshi, Neq00,Nightstallion, OsamaK, Reisio, Rimshot, Str4nd, ThomasPusch, Thyes, Vonvon, Wikiborg, Wikimedia is Communism, Überraschungsbilder, 27 anonyma redigeringarFil:Flag of Cote d'Ivoire.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cote_d'Ivoire.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Jon Harald SøbyFil:Flag of El Salvador.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_El_Salvador.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Dahn, Darwinek, Discospinster, F l a n k e r,Jack Phoenix, Jarekt, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Neq00, Nightstallion, Ninane, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, Wikiborg, Ysangkok, 16 anonyma redigeringarFil:Flag of Eritrea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Eritrea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00,Nightstallion, Ninane, Ratatosk, ThomasPusch, Vzb83, WikipediaMaster, 1 anonyma redigeringarFil:Flag of Estonia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Estonia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:PeepP, User:SKoppFil:Flag of Ethiopia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ethiopia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Aaker, F l a n k e r, Happenstance, Homo lupus, Huhsunqu,Ixfd64, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Pumbaa80, Rainforest tropicana, Reisio, SKopp, Smooth O, Spiritia, ThomasPusch, Torstein, Zscout370, 14 anonyma redigeringarFil:Flag of Fiji.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Fiji.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, ButterStick, Denelson83, Fry1989, Greentubing,Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Krun, Lokal Profil, Mattes, Multichill, Neq00, Nightstallion, Sam916, Urhixidur, Vzb83, 6 anonyma redigeringarFil:Flag of the Philippines.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Philippines.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Icqgirl, Kallerna, KlemenKocjancic, Ludger1961, Mattes, Pumbaa80, Slomox, Srtxg, ThomasPusch, Wikiborg, Zscout370, 24 anonyma redigeringarFil:Flag of Finland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Finland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of France.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_France.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp, User:SKopp, User:SKopp, User:SKopp,User:SKopp, User:SKoppFil:Flag of the United Arab Emirates.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_Arab_Emirates.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime AddictAA, Avala, Dbenbenn, F l a n k e r, Fukaumi, Gryffindor, Guanaco, Homo lupus, Kacir, Klemen Kocjancic, Krun, Madden, Neq00, Nightstallion, Piccadilly Circus, Pmsyyz, RamzyAbueita, 3anonyma redigeringarFil:Flag of Gabon.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Gabon.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKoppFil:Flag of The Gambia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_The_Gambia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Atamari, Avala, Denniss, Klemen Kocjancic,Mattes, Neq00, Nightstallion, Porao, ThomasPusch, Vzb83, WikipediaMaster, Zscout370, 3 anonyma redigeringarFil:Flag of Georgia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Georgia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Ghana.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ghana.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Indolences, Klemen Kocjancic, Neq00,SKopp, ThomasPusch, Torstein, 2 anonyma redigeringarFil:Flag of Greece.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Greece.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: (of code) (talk)Fil:Flag of Grenada.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Grenada.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Guatemala.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guatemala.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83, User:Vzb83Fil:Flag of Guinea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guinea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Guinea-Bissau.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guinea-Bissau.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Guyana.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guyana.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Haiti.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Haiti.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Chanheigeorge, User:Denelson83, User:Lokal_Profil,User:Madden, User:Nightstallion, User:Vzb83, User:Zscout370Fil:Flag of Honduras.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Honduras.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: D1990, Denelson83, Feydey, Fred J, Homo lupus,Klemen Kocjancic, Mattes, Matthew hk, Neq00, Oak27, Pumbaa80, Rocket000, RubiksMaster110, SKopp, ThomasPusch, Tocino, Vzb83, Yuval Madar, 10 anonyma redigeringarFil:Flag of India.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_India.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Indonesia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Indonesia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKoppFil:Flag of Iraq.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Iraq.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Hoshie, User:MilitaryaceFil:Flag of Iran.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Iran.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: VariousFil:Flag of Ireland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ireland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Iceland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Iceland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Ævar Arnfjörð BjarmasonFil:Flag of Israel.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Israel.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnonMoos, Bastique, Bobika, Brown spite, Cerveaugenie,Drork, Etams, Fred J, Himasaram, Homo lupus, Humus sapiens, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Madden, Neq00, NielsF, Nightstallion, Oren neu dag, Patstuart, Pumbaa80, Ramiy, Reisio,SKopp, Technion, Valentinian, Yellow up, 31 anonyma redigeringarFil:Flag of Italy.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Italy.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: see belowFil:Flag of Jamaica.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Jamaica.svg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Japan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Japan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: VariousFil:Flag of Yemen.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Yemen.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: -Fil:Flag of Jordan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Jordan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Cambodia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cambodia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:NightstallionFil:Flag of Cameroon.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cameroon.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: (of code)Fil:Flag of Canada.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Canada.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:E Pluribus Anthony, User:MzajacFil:Flag of Cape Verde.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cape_Verde.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Kazakhstan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kazakhstan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: -xfi-, AnonMoos, Davepape, Homo lupus,Klemen Kocjancic, Mattes, Mnmazur, Nightstallion, Potatoswatter, Reisio, Rocket000, SkyBon, Vonvon, Winterheart, Zscout370, 15 anonyma redigeringarFil:Flag of Kenya.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kenya.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Pumbaa80Fil:Flag of the People's Republic of China.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_People's_Republic_of_China.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare:User:Denelson83, User:SKopp, User:Shizhao, User:Zscout370Fil:Flag of Kyrgyzstan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kyrgyzstan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Made by Andrew Duhan for the Sodipodi SVGflag collection, and is public domain.Fil:Flag of Kiribati.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kiribati.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 39

Fil:Flag of the Comoros.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Comoros.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of the Democratic Republic of the Congo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Democratic_Republic_of_the_Congo.svg  Licens: Public Domain Bidragsgivare: Anime Addict AA, ChongDae, Denelson83, Ed veg, Homo lupus, Klemen Kocjancic, LA2, Mattes, Moyogo, Nagy, Neq00, Nightstallion, ThomasPusch, Urhixidur, Vzb83,Westermarck, Zscout370, 5 anonyma redigeringarFil:Flag of the Republic of the Congo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_the_Congo.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Denelson83,Estrilda, Homo lupus, Klemen Kocjancic, LA2, Madden, Mattes, Moyogo, Neq00, Nightstallion, Ratatosk, ThomasPusch, ThuressonFil:Flag of South Korea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_South_Korea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: VariousFil:Flag of Croatia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Croatia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Ante Perkovic, AnyFile, Denelson83, Denniss, Dijxtra,Klemen Kocjancic, Kseferovic, Minestrone, Multichill, Neoneo13, Nightstallion, O, PatríciaR, Platonides, R-41, Rainman, Reisio, Rocket000, Suradnik13, Zicera, Zscout370, 5 anonymaredigeringarFil:Flag of Cuba.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cuba.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: see belowFil:Flag of Kuwait.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kuwait.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Laos.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Laos.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Lesotho.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Lesotho.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: User:Zscout370Fil:Flag of Latvia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Latvia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Lebanon.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Lebanon.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Ilmari KaronenFil:Flag of Liberia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Liberia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Government of LiberiaFil:Flag of Liechtenstein.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Liechtenstein.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Denelson83, F l a n k e r, Himasaram,Homo lupus, IJA, Klemen Kocjancic, Krun, Madden, Mattes, Mevsfotw, Nightstallion, Reisio, Umaluagr, WikipediaMaster, 7 anonyma redigeringarFil:Flag of Lithuania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Lithuania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Luxembourg.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Luxembourg.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Madagascar.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Madagascar.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Macedonia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Macedonia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKoppFil:Flag of Malawi.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Malawi.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Malaysia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Malaysia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Maldives.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Maldives.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Gabbe, Klemen Kocjancic,Mattes, Nightstallion, Ninane, Rfc1394, VAIO HK, Vzb83, 3 anonyma redigeringarFil:Flag of Mali.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mali.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Malta.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Malta.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Gabbe, Klemen Kocjancic, Liftarn, Mattes, Nightstallion,Peeperman, Pumbaa80, Ratatosk, Zscout370, 2 anonyma redigeringarFil:Flag of Morocco.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Morocco.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Barryob, Bgag, Cimoi, Cycn,Denelson83, Doodledoo, EugeneZelenko, Flad, Fred J, Gmaxwell, Herbythyme, Klemen Kocjancic, Mattes, Meno25, Mindspillage, OsamaK, Ppntori, Reisio, Str4nd, ThomasPusch, Vispec,Xiquet, Zscout370, 6 anonyma redigeringarFil:Flag of the Marshall Islands.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Marshall_Islands.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Mauritania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mauritania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, AnonMoos, Cactus26, Flad,Fred J, Fry1989, Gabbe, Herbythyme, Homo lupus, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, SKopp, ThomasPusch, 7 anonyma redigeringarFil:Flag of Mauritius.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mauritius.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKoppFil:Flag of Mexico.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mexico.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:NightstallionFil:Flag of Micronesia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Micronesia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: -Fil:Flag of Mozambique.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mozambique.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AFBorchert, FedericoF, Hautala, Homolupus, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Nemo5576, Nightstallion, Ratatosk, ThomasPusch, 3 anonyma redigeringarFil:Flag of Moldova.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Moldova.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:NamenekoFil:Flag of Monaco.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Monaco.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Mongolia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mongolia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Montenegro.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Montenegro.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:B1mbo, User:FroztbyteFil:Flag of Namibia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Namibia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83Fil:Flag of Nauru.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nauru.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of the Netherlands.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Netherlands.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anarkangel, Bawolff, Dbenbenn,Fibonacci, Klemen Kocjancic, Madden, Ms2ger, Odder, Pumbaa80, RaakaArska87, Reisio, Rfc1394, SB Johnny, Upquark, Urhixidur, Wisg, Zscout370, 21 anonyma redigeringarFil:Flag of Nepal.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nepal.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Nicaragua.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nicaragua.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Dahn, Davepape, GeorgHH, Giggy, KlemenKocjancic, Kookaburra, Lokal Profil, Mattes, Muro de Aguas, Nightstallion, Rfc1394, ThomasPusch, Vzb83, Zscout370, 9 anonyma redigeringarFil:Flag of Niger.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Niger.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:verdy_pFil:Flag of Nigeria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nigeria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:JhsFil:Flag of Norway.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Norway.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:DbenbennFil:Flag of New Zealand.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_New_Zealand.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Adambro, Arria Belli, Bawolff,Bjankuloski06en, ButterStick, Denelson83, Donk, EugeneZelenko, Fred J, Fry1989, Hugh Jass, Ibagli, Jusjih, Klemen Kocjancic, Mattes, Nightstallion, O, Peeperman, Poromiami, Reisio,Rfc1394, Shizhao, Tabasco, Transparent Blue, Väsk, Xufanc, Zscout370, 34 anonyma redigeringarFil:Flag of Oman.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Oman.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: *drew, Happenstance, Homo lupus, Klemen Kocjancic,Liftarn, Mattes, Neq00, Nightstallion, Orange Tuesday, Pumbaa80, Rfc1394, ThomasPuschFil:Flag of Pakistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Pakistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Abaezriv, AnonMoos, Badseed, Dbenbenn, Gabbe,Himasaram, Homo lupus, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Pumbaa80, Rfc1394, Srtxg, ThomasPusch, Túrelio, Zscout370, 7 anonyma redigeringarFil:Flag of Palau.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Palau.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:GabbeFil:Flag of Panama.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Panama.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: -xfi-, Addicted04, Fadi the philologer, KlemenKocjancic, Liftarn, Mattes, Nightstallion, Ninane, Pumbaa80, Reisio, Rfc1394, Thomas81, ThomasPusch, Zscout370, 17 anonyma redigeringarFil:Flag of Papua New Guinea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Papua_New_Guinea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA,Herbythyme, Klemen Kocjancic, Mattes, Nightstallion, Sarang, VAIO HK, Vzb83, Xufanc, 3 anonyma redigeringarFil:Flag of Paraguay.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Paraguay.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Republica del ParaguayFil:Flag of Peru.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Peru.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Dbenbenn, User:Dbenbenn, User:DbenbennFil:Flag of Poland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Poland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Mareklug, User:WantedFil:Flag of Portugal.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Portugal.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AFBorchert, ALE!, Afonso Silva, Anime Addict AA,Conscious, Denniss, Er Komandante, Flad, FoeNyx, Herbythyme, Jelte, Kam Solusar, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Nick, Nightstallion, Reisio, Rkt2312, Skatefreak, Stunteltje,Thomas81, Tuvalkin, 27 anonyma redigeringarFil:Flag of Qatar.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Qatar.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: (of code)Fil:Flag of Romania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Romania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AdiJapan

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 40

Fil:Flag of Russia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Russia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AndriusG, Davepape, Dmitry Strotsev, Enbéká, Fred J,Gleb Borisov, Herbythyme, Homo lupus, Kiensvay, Klemen Kocjancic, Kwj2772, Mattes, Maximaximax, Miyokan, Nightstallion, Ondřej Žváček, Pianist, Pumbaa80, Putnik, R-41, Radziun,Rainman, Reisio, Rfc1394, Rkt2312, Sasa Stefanovic, SeNeKa, SkyBon, Srtxg, Stianbh, Westermarck, Wikiborg, Winterheart, Zscout370, Zyido, ОйЛ, 34 anonyma redigeringarFil:Flag of Rwanda.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Rwanda.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:ReisioFil:Flag of Saint Kitts and Nevis.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saint_Kitts_and_Nevis.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Pumbaa80Bild:Flag of Saint Lucia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saint_Lucia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Saint Vincent and the Grenadines.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saint_Vincent_and_the_Grenadines.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare:User:SKoppFil:Flag of the Solomon Islands.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Solomon_Islands.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Samoa.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Samoa.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, Emijrp, Fry1989, Klemen Kocjancic, Kookaburra,Kronocide, Mattes, Nightstallion, Telim tor, Vzb83, Xufanc, 1 anonyma redigeringarFil:Flag of San Marino.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_San_Marino.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: B1mbo, Dbenbenn, Denelson83, Dzordzm,Gabbe, Herbythyme, Keepscases, Klemen Kocjancic, Lokal Profil, Mattes, MichaelMaggs, Nameless, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, Vonvon, Vzb83, 5 anonyma redigeringarFil:Flag of Sao Tome and Principe.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sao_Tome_and_Principe.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:GabbeFil:Flag of Saudi Arabia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saudi_Arabia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: some flag-makerFil:Flag of Switzerland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Switzerland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:-xfi-, User:Marc Mongenet,User:Zscout370Fil:Flag of Senegal.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Senegal.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:NightstallionFil:Flag of Serbia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Serbia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: ABF, Avala, B1mbo, Denelson83, EDUCA33E,Herbythyme, Imbris, Nightstallion, Nikola Smolenski, Nuno Gabriel Cabral, R-41, Rainman, Rokerismoravee, Sasa Stefanovic, Siebrand, ThomasPusch, Zscout370, 7 anonyma redigeringarFil:Flag of the Seychelles.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Seychelles.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Denniss, Emijrp, Gabbe, Homo lupus,Klemen Kocjancic, Nightstallion, Porao, Sertion, ThomasPusch, Vzb83, Zscout370, 2 anonyma redigeringarFil:Flag of Sierra Leone.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sierra_Leone.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes,Nightstallion, Rocket000, ThomasPusch, Zscout370, 1 anonyma redigeringarFil:Flag of Singapore.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Singapore.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: VariousFil:Flag of Slovakia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Slovakia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Slovenia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Slovenia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp, User:Vzb83, User:Zscout370Fil:Flag of Spain.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Spain.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Pedro A. Gracia Fajardo, escudo de Manual de ImagenInstitucional de la Administración General del EstadoFil:Flag of Sri Lanka.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sri_Lanka.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Arria Belli, Ezeu, FredBauder, Fsopolonezcaro, Juliancolton, Kanonkas, Klemen Kocjancic, Krun, Lokal Profil, MPF, Mattes, Nightstallion, Ninane, Patstuart, PhilKnight, Spiritia, ThomasPusch, 14 anonymaredigeringarFil:Flag of the United Kingdom.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_Kingdom.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370Fil:Flag of Suriname.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Suriname.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: ALE!, Homo lupus, Klemen Kocjancic,Kookaburra, Krun, Mattes, Mmxx, Nightstallion, Pfctdayelise, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, 13 anonyma redigeringarFil:Flag of Swaziland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Swaziland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EugeneZelenko, Homo lupus, Klemen Kocjancic,Mogelzahn, Nightstallion, Ratatosk, ThomasPuschFil:Flag of Sweden.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sweden.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Hejsa, Herbythyme, J budissin, Jon Harald Søby,Klemen Kocjancic, Lefna, Mattes, Meno25, Odder, Peeperman, Quilbert, Reisio, Sir Iain, Str4nd, Tabasco, Tene, Thomas Blomberg, Thuresson, Wiklas, 31 anonyma redigeringarFil:Flag of South Africa.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_South_Africa.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Syria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Syria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: see belowFil:Flag of Tajikistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tajikistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Alex Spade, Apatomerus, EugeneZelenko, Homolupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Nameneko, Neq00, Nightstallion, Rinkio, Умед Джайхони, 3 anonyma redigeringarFil:Flag of Tanzania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tanzania.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Chad.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Chad.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: ALE!, ANDROBETA, Aaker, Bff24, Denelson83, KlemenKocjancic, Neq00, Pixeltoo, SKopp, Shizhao, ThomasPusch, Tryphon, Zscout370, 12 anonyma redigeringarFil:Flag of Thailand.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Thailand.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Betacommand, Emerentia, Gabbe, Gurch, Homolupus, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Paul 012, Rugby471, TOR, Teetaweepo, Zscout370, 22 anonyma redigeringarFil:Flag of the Czech Republic.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Czech_Republic.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: special commission (of code):SVG version by cs:-xfi-. Colors according to Appendix No. 3 of czech legal Act 3/1993. cs:Zirland.Fil:Flag of Togo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Togo.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Aaker, Ahsoous, EugeneZelenko, Klemen Kocjancic,Mattes, Mxn, Neq00, Nightstallion, Reisio, ThomasPusch, Vzb83Fil:Flag of Tonga.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tonga.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Badseed, Herbythyme, Klemen Kocjancic, Krun, Liftarn,Mattes, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, 5 anonyma redigeringarFil:Flag of Trinidad and Tobago.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Trinidad_and_Tobago.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Boricuaeddie, Enbéká,Homo lupus, Klemen Kocjancic, Madden, Mattes, Nagy, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, SKopp, Tomia, 9 anonyma redigeringarFil:Flag of Tunisia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tunisia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnonMoos, Avala, Bender235, Elina2308,Emmanuel.boutet, Flad, Gabbe, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, Meno25, Neq00, Nightstallion, Reisio, Str4nd, 5 anonyma redigeringarFil:Flag of Turkey.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Turkey.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:DbenbennFil:Flag of Tuvalu.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tuvalu.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, CommonsDelinker, Davepape, Denelson83,DiamondVertex, Fry1989, Greentubing, Homo lupus, Jed, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Neq00, Nightstallion, Vzb83, 8 anonyma redigeringarFil:Flag of Germany.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Germany.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Pumbaa80Fil:Flag of Uganda.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Uganda.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Emijrp, Ezeu, J. Patrick Fischer,Klemen Kocjancic, Kookaburra, Madden, Mattes, Mxn, Neq00, Nightstallion, Ninane, Rechta, Reisio, Str4nd, ThomasPusch, Wikiborg, 9 anonyma redigeringarFil:Flag of Ukraine.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ukraine.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:JhsFil:Flag of Hungary.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Hungary.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of Uruguay.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Uruguay.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Huhsunqu, Klemen Kocjancic, Kookaburra,Lorakesz, Mattes, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, Reisio, ThomasPusch, 5 anonyma redigeringarFil:Flag of the United States.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_States.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn, User:Indolences,User:Jacobolus, User:Technion, User:Zscout370Fil:Flag of Vanuatu.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Vanuatu.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EugeneZelenko, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00,Nightstallion, PeterSymonds, Vzb83Fil:Flag of the Vatican City.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Vatican_City.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:F l a n k e rFil:Flag of Venezuela.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Venezuela.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bastique, Denelson83, George McFinnigan,Herbythyme, Homo lupus, Huhsunqu, Infrogmation, Klemen Kocjancic, Ludger1961, Neq00, Nightstallion, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, Wikisole, Zscout370, 9 anonyma redigeringarFil:Flag of Vietnam.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Vietnam.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:Lưu Ly

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 41

Fil:Flag of Belarus.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Belarus.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Andrew c, Bender235, Denelson83, Gmaxwell, Homolupus, Klemen Kocjancic, Liftarn, Neq00, Nightstallion, Permjak, Pianist, Pumbaa80, Sir Iain, SndrAndrss, Str4nd, Vzb83, Zscout370, 11 anonyma redigeringarFil:Flag of Zambia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Zambia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370Fil:Flag of Zimbabwe.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Zimbabwe.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:MaddenFil:Flag of Austria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Austria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Flag of East Timor.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_East_Timor.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppBild:Flag of Abkhazia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Abkhazia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Alaexis, Anime Addict AA, AnonMoos, Cybrut,EugeneZelenko, Herbythyme, Homo lupus, Huhsunqu, Jarekt, Libertad y Saber, Mattes, Nokka, Reisio, Rp., SkyBon, Urmas, Valentinian, 5 anonyma redigeringarBild:Flag of the United Nations.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_Nations.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83,User:Madden, User:Zscout370, User:Denelson83, User:Madden, User:Zscout370Bild:Flag of Nagorno-Karabakh.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nagorno-Karabakh.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:DbenbennBild:Flag of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg  Licens: okänd Bidragsgivare: Absar, Bjs, Carnildo, Dbenbenn, Himasaram, Homo lupus, Juiced lemon, Mattes, Multichill, Neq00, Ninane, Nokka, Pumbaa80, Reuvenk, SkyBon, Slomox, Wutsje, 10 anonymaredigeringarFil:Flag of Palestine.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Palestine.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:MakaristosBild:Flag of Somaliland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Somaliland.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Anime Addict AA, AnonMoos, B1mbo, Gildemax,Hellerick, Homo lupus, Ketiltrout, Mattes, Yakoo, Yonidebest, 3 anonyma redigeringarBild:Flag of South Ossetia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_South_Ossetia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:DbenbennBild:Flag of Tamil Eelam.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tamil_Eelam.png  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: B1mbo,Bryan Derksen, Himasaram, Hugo.arg, LERK, Mattes, Nightstallion, Ninane, R-41, 1 anonyma redigeringarFil:Flag of the Republic of China.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_China.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: 555, Bestalex, Bigmorr,Denelson83, Ed veg, Gzdavidwong, Herbythyme, Isletakee, Kakoui, Kallerna, Kibinsky, Mattes, Mizunoryu, Neq00, Nickpo, Nightstallion, Odder, Pymouss, R.O.C, Reisio, Reuvenk, Rkt2312,Rocket000, Runningfridgesrule, Samwingkit, Shizhao, Sk, Tabasco, Vzb83, Wrightbus, Zscout370, 72 anonyma redigeringarBild:Flag of Transnistria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Transnistria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Mattes, Max sonnelid, Nokka,Perconte, Urmas, Walden69, Zscout370, 2 anonyma redigeringarFil:Flag of Western Sahara.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Western_Sahara.png  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: User:SKopp

Licens 42

LicensCreative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unportedhttp:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/