Examensarbete lärarprogrammet

Demokrati i utbildningsväsendet – En jämförande läroplansstudie av den demokratiska värdegrunden inom samhällskunskap i Ryssland och Sverige.

Författare: Peter Ingemansson &

Bengt Johansson

Handledare: Johanna Jormfeldt

Examinator: Stefan Höjelid

Ämne: Samhällskunskap

Termin: HT14

Kurskod: GO5294

i

Sammanfattning

Denna uppsats jämför värdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för

skolan, med fokus på samhällskunskapen för gymnasiet, för att göra en jämförelse över

vilken roll de demokratiska värdena har i ländernas läroplaner. Avstamp tas i ländernas

utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den

demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hänsyn till relevanta

politiska ideologier med fokus på liberalismen.

I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument är utformade. Deras

värdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spåra den demokratiska

värdegrunden. Detta görs för att jämföra de olika ländernas styrdokument för skolan.

Konstitutionerna blir viktiga för analysen då samhällets värdegrund och skolans

värdegrund visar sig knutna till ländernas konstitutioner.

Skolan undersöks för att utbildningsväsendet är den del av staten som formar de framtida

medborgarna. Slutsatsen är bland annat att demokrati som begrepp har en betydligt

starkare ställning i de svenska styrdokumenten för skolan än i de ryska. Däremot är de

liberala värdebegreppen jämnstarka inom de båda ländernas konstitutioner och

utbildningsdokument.

Nyckelord

Ryssland, Sverige, Utbildning, Styrdokument, Demokrati, Liberalism, Samhällskunskap

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...........................................................................................................................

Nyckelord........................................................................................................................................

1. Inledning................................................................................................................................1

1.1 Syfte ............................................................................................................................................ 2

1.2 Frågeställningar........................................................................................................................... 3

1.3 Disposition................................................................................................................................... 3

2. Tidigare forskning..............................................................................................................4

2.1 Demokratiseringen och skolan.................................................................................................... 4

2.2 Demokratiseringen i Ryssland..................................................................................................... 7

3. Bakgrund............................................................................................................................ 12

3.1 Svensk utbildningshistoria ........................................................................................................ 12

3.2 Ryska utbildningssystemet .................................................................................................... 16

3.3 Rysk utbildningshistoria......................................................................................................... 17

3.3.1 Utvecklingen av det ryska utbildningssystemet under tsarryssland .............................. 17

3.3.2 Utvecklingen av det sovjetiska utbildningssystemet...................................................... 20

3.4 Socialismen i Ryssland ........................................................................................................... 22

3.5 Demokratiseringsprocesser ...................................................................................................... 23

3.6 Demokratiska drivkrafter ......................................................................................................... 25

3.6.1 Interna drivkrafter ............................................................................................................. 25

3.6.2 Externa drivkrafter............................................................................................................. 26

4. Teoretiska perspektiv ................................................................................................... 28

4.1 Demokratibegreppet................................................................................................................ 28

4.1.1 Liberalismen och den liberala värdegrunden..................................................................... 28

4.1.2 Liberal demokrati............................................................................................................... 31

4.2 Operationalisering av teorin.................................................................................................. 33

5 Metod .................................................................................................................................... 34

5.2 Material ................................................................................................................................. 35

5.3 Validitet och reliabilitet ......................................................................................................... 36

5.4 Metodkritik............................................................................................................................ 37

6 Resultat och analys .......................................................................................................... 39

6.1 Läroplanerna ......................................................................................................................... 39

6.1.1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Gy11

.................................................................................................................................................... 39

6.1.2 Ryska skolan – Läroplaner för secondary education, Metodiska brevet och läroplaner för

social studies............................................................................................................................... 43

6.2 Konstitutionerna.................................................................................................................... 48

6.2.1 Svenska Regeringsformen.................................................................................................. 48

6.2.2 Ryska konstitutionen.......................................................................................................... 50

6.3 Analys av Gy11 och ämnesplanen för Samhällskunskap 1b för gymnasiet .............................. 52

6.4 Analys av de ryska skoldokumenten......................................................................................... 57

7 Slutsats ................................................................................................................................. 64

7.1 Hur är den svenska läroplanen för gymnasiet och ämnesplanen för samhällskunskap

påverkade av den moderna liberalismens grundläggande demokrativärden? .............................. 64

7.2 Hur förhåller sig den ryska läroplanen för gymnasiet och ämnesplanen för samhällskunskapen

innehållsmässigt till den moderna liberalismens grundläggande demokrativärden?.................... 65

7.3 Vilka likheter och skillnader finns angående de liberala demokratiska värdena mellan de

svenska och de ryska styrdokumenten för skolan? ........................................................................ 66

7.4 Avslutande diskussion............................................................................................................... 67

Referenser ................................................................................................................................. 69

1

1. Inledning

Skolan har en viktig roll inom demokratier genom att förmedla den demokratiska

värdegrunden. Skola och utbildning beskrivs som både kunskapsbildande och fostrare av

blivande medborgare. De färdigheter och kunskaper som medborgarna behöver för att

fungera i det demokratiska samhället kommer från skolans värld.1 Skolan är på många sätt

en integrerad del av samhället som påverkas av både de politiska, ekonomiska och sociala

verkligheterna i ett land. Ett utvecklat industriellt land har ett stort behov av en utbildad

befolkning.2

Inom ämnet samhällskunskap, i den svenska skolan, är demokratibegreppet centralt då det

genomsyrar Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola

2011 både i den inledande värdegrunden och står som ledord i ämnesplanets syfte. Därför

är nyfikenheten stor över hur skolan ser ut i ett land som inte har några demokratiska

traditioner. Undersökning av huruvida samhällsutvecklingen och

demokratiseringsprocessen från Sovjetunionen till nutida Ryssland påverkat skolans

utformning kommer bedrivas i denna uppsats genom en kvalitativ litteraturstudie. Skolans

värdegrund återspeglar de värderingar som staten önskar att befolkningen ska bära och de

kulturella värderingar som bygger samhällets normer och värderingar.

Ryssland är enligt 1993 års konstitution en demokratisk stat men demokratitraditionen i

landet beskrivs som obefintlig. Landet vilar på rötter från en stark och enväldig monarki

under tsartiden och en hierarkisk toppstyrd era under Sovjettiden då landet styrdes både

totalitärt och auktoritärt.3 Den nuvarande ryska konstitutionen har slående likheter med

den svenska regeringsformen och lägger en demokratisk grund för det ryska samhället

precis som regeringsformen gör för Sverige.4 Trots detta anses inte Ryssland vara en fri

demokrati.5 Den svenska regeringsformen deklarerar att ”all offentlig makt i Sverige utgår

från folket […] den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick

och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”6 Ryska

konstitutionen skriver:”The Russian Federation – Russia is a democratic federal law-

1 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), Skolan, demokratin och de unga medborgarna, Liber AB, s7 2 Richardson, Gunnar (2010), Svensk Utbildningshistoria, Studentlitteratur AB, Lund, s11 3 McFaul, Michael (2001), Russia´s unfinished revolution: political change from Gorbatchev to Putin. New York: Cornell University Press 4 http://www.constitution.ru/, (2015-01-27) 5 Freedomhouse: http://www.freedomhouse.org/country/russia#.VC5oMvmSy0J, (03-10-2014) 6 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K3, (05-12-2014)

2

bound State with a republican form of government.”7 Inledningarna visar att båda länderna

har demokratiska ambitioner. Konstitutionerna utgör den yttersta institution som sätter

värdegrunden för samhället och anger de ramar som ger legitimitet åt övriga institutioner,

där skolornas styrdokument får sägas ingå.

Men dagens Ryssland med dess medborgare upplevs ha fastnat i övergången från

auktoritärt styrelsesätt till demokratiskt styrelsesätt. Men vilka demokratiska värderingar

ryms som inom den skolpolitiska (kulturella) traditionen i Ryssland – med utgångspunkt

från de liberaliseringar som faktiskt skedde under 1990-talet och ledde landet in i

demokratisk transition – är intressant att eftersöka. Intressant är att undersöka huruvida

analys av styrdokument från den ryska skolan kan ge oss en bild av hur benägen den ryska

staten är att sprida det demokratiska budskapet bland sina medborgare.

I en demokrati ska skolväsendet forma elevernas rationalitet så de därigenom skapar sig

förmågan att delta politiskt i landets styrning. Skolans roll är därför central i en demokrati

och de statliga styrdokumenten bör signalera vilka värderingar staten önskar forma

befolkningen efter. Deltagandet i politiken är en grundläggande demokratisk tanke. Detta

kan illustreras i exemplet från den första demokratin i antikens Grekland då en person som

hade möjlighet att delta politiskt, men valde att inte göra detta, kallades för idiot.8

Kulturell acceptans för demokrati och erkännandet att det demokratiska systemet är ”the

only game in town” krävs för en lyckad övergång från diktatur till fullskalig demokrati.

Ryssland med sin monarkiska och sovjetiska historia hade under stora delar av 1800- och

1900-talet västvärldens demokrati och kapitalism som sin politiska antagonist. Hur den

liberala västerländska demokratitypen applicerats på det ryska samhället genom

demokratibilden i de ryska styrdokumenten för skolan är något vi vill undersöka i denna

uppsats. Vilken värdegrund vill den ryska staten genom utbildning sätta på sin befolkning?

Svaret kan ge en indikation över vilket samhälle den ryska staten vill skapa på sikt.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att genom analys av svenska och ryska dokument av

utbildningspolitisk relevans i samhällskunskap, utifrån en demokratiteoretisk

utgångspunkt med fokus på liberala värden, göra en jämförelse över vilken roll de

demokratiska värdena har i ländernas läroplaner. Ryska konstitutionen och svenska

7 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm hämtat den 3 december 2014 8 Demokratisk socialisation, http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED435565.pdf, s70

3

regeringsformen analyseras för att undersöka hur värdegrunden i ländernas styrdokument

legitimeras. Därigenom belyses likheter och skillnader mellan de demokratiska

värderingar som finns inom de båda ländernas styrdokument för skolan.

1.2 Frågeställningar

– Hur förhåller sig den svenska läroplanen för gymnasiet och ämnesplanen för

samhällskunskap till den moderna liberalismens grundläggande

demokrativärden?

– Hur förhåller sig de ryska skoldokumenten för samhällskunskapsstudier på

gymnasiet till den moderna liberalismens grundläggande demokrativärden?

– Vilka likheter och skillnader finns angående de liberala demokratiska värdena

mellan de svenska och de ryska skoldokumenten?

1.3 Disposition

Uppsatsen är formad med först tidigare forskning och bakgrund. Vidare fortsätter vår

uppsats in på teoretiska angrepp och metod innan resultatet presenteras. Resultatet följs av

slutsatser med en avslutande diskussion.

I den tidigare forskningen belyser vi forskningen om demokrati kopplad till skolan.

Demokratiseringen i Ryssland är ett område som vi belyser i detta kapitel. Bakgrunden

kommer behandla utbildningshistorian i först Sverige och sedan Ryssland.

Utbildningshistorien kommer även ta upp utbildningsväsendets uppbyggnad i Sverige,

medan Ryssland mer strukturerat fördelas i utbildningssystemets uppbyggnad, för att

därefter behandla dess utbildningshistoriska skeenden. Socialismen i Ryssland placerar vi

i bakgrundskapitlet som en naturlig fortsättning på den ryska utbildningshistorian.

Avslutningsvis behandlar vi de demokratiska processerna och de demokratiska

drivkrafterna.

Teoretiska perspektiv tar upp demokrati som begrepp och den liberala demokratin.

Metoddelen behandlar textanalys, material, operationalisering, validitet och metodkritik.

Kapitlet väljer vi att placera före resultatdelen. Resultatdelen presenterar vårt resultat ut

den svenska regeringsformen och från läroplanen. Resultat från den ryska konstitutionen

och de ryska styrdokumenten presenteras här. I slutsatskapitlet redovisar vi svaren på

frågeställningarna och rundar av med en avslutande diskussion. Avslutningsvis har vi en

sammanfattning.

4

2. Tidigare forskning

I den tidigare forskningen har vi studerat forskningen inom områdena demokrati och

skolan samt demokratiseringen i Ryssland. Dessa områden belyser vi i detta kapitel för att

i nästkommande bakgrundskapitel beskriva Sveriges och Rysslands utbildningshistoria.

2.1 Demokratiseringen och skolan

Undervisning om demokrati, eller läroplaner som är präglade av demokratiska influenser,

syftar till att skapa aktiva medborgare i ett deltagande demokratiskt samhälle. Forskningen

redovisar dock olika resultat.

I Skolan, demokratin och de unga medborgarna diskuterar författarna Joakim Ekman och

Lina Pilo vilka förutsättningar skolan har att utbilda demokratiska medborgare. Frågan hur

demokratiska värderingar och normer förvärvas är en fråga där det inte råder någon

samstämmighet mellan statsvetarna. Den politiska socialisationens process syftar till de

kunskaper och förhållningssätt som förmedlas till unga individer som formar sin

personlighet efter dessa. När yngre generationer övertar en äldre generations värderingar

och färdigheter socialiseras ungdomen. Socialisering är ett vidare begrepp än uppfostran

vilket främst syftar till förmedlingen av de färdigheter som präglar ett barns uppväxt.

Kärnan inom socialisation är att skapa en bättre sammanhållning i samhället genom

medborgarnas konsensus inom samhällets värderingar. Det ligger i de styrandes (inom en

stat) intresse att skapa konsensus vilket i sin tur resulterar i att det alltid finns en

maktaspekt närvarande inom staters utbildningssystem. Oavsett statsskick ligger det i en

stats intresse att forma sina medborgare. Skillnaden mellan diktaturer och demokratier kan

ses i synen att diktaturer behöver lojala medborgare medan demokratier behöver

medborgare med demokratiska värderingar som därigenom kan upprätthålla demokratin.

Ett demokratiskt utbildningssystem skiljer sig vidare på punkten att medborgarna fostras i

rationellt tänkande i kontrast till en diktaturs undersåtar som propageras in i den

samhällsenliga normen där kritiskt tänkande ej är önskvärt.9

De ramar och förutsättningar skolan har formar skolan, och skolkontexten påverkar

undervisningen som i sin tur formar elevernas demokratiska förhållningssätt.10

Skolkontexten delas upp i yttre och inre faktorer. Den yttre kontexten syftar till skolans

ramar och förutsättningar, de institutionella faktorerna och den socioekonomiska

kontexten. Den inre kontexten syftar till de läromedel, värdepåverkan, lärarens roll,

9 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s16ff 10 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s74f

5

klimatet i klassrummet och elevinflytandet. Detta påverkar elevernas demokratiska

förhållningssätt kopplat till socialisationskontexter i hemmet, familjen, media och

kamratkretsen.11

Medborgare i en demokrati bör vara deltagande inom sitt demokratiska samhälle som en

förutsättning för en väl fungerande demokrati. Blir medborgarna för passiva överlämnas

makten till den styrande eliten. Deltagande medborgare bör involveras och tränas i sitt

politiska deltagande tidigt genom elevdemokrati i skolgången. Direkt och aktivt bör

medborgarna involveras i den politiska processen för att bibehålla den folkliga

förankringen inom demokratin. Konsolideringen är således något som ständigt måste

arbetas med för att värna om det demokratiska samhället.12

Värdegrunden är komplex och dess utformning inte helt inom utbildningsväsendets

kontroll. Förmedlingen av moraliska och politiska värden kan te sig på en formell basis

genom den skolbaserade undervisningen. De uttalade medvetna metoderna ligger i att

skapa värdepedagogiska lärotillfällen (exempelvis klassråd, skoldemokrati) där

värdegrunden tränas. De outtalade syftar till läraren som personlig förebild och skolans

organisatoriska struktur där konflikters hanterande i praktiken kan ha en stark påverkan på

elevers värdegrund. Utöver detta finns den informella, ej skolbaserade, förmedlingen av

värden och normer som ligger utanför skolans ramar. Detta är de socialisationskontexter

som påverkar de unga medborgarnas värdegrund utanför skolans kontroll (exempelvis

familjen, föreningslivet, kamratkretsar). Det ligger således på hela samhället och inte bara

på skolans axlar att forma medborgarnas normer och värderingar. Styrdokumenten kan

undermineras genom lärarnas och skolans praktiska arbete eller via de kontakter som sker

utanför skolgården.13

Education and Political Democratization: Cross-National and Longitudinal Findings är

en artikel som behandlar utbildningars påverkan på demokratiseringar, skriven av Aaron

Benavot.14 Det författaren undersöker är huruvida expansion av utbildning inom länder

leder till ökad demokratisering. Studien sker inom två tidsperioder, den första mellan

1965-1980 och den andra mellan 1980 och 1988. Den första tidsperioden visar mycket

svag korrelation mellan ökande utbildning och demokratisering överlag. Under den senare 11 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s80f 12 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s47f 13 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s77 14Benavot, Aaron. Education and Political Democratization: Cross-National and Longitudinal Findings Comparative Education Review, Vol. 40, No. 4, Special Issue on Democratization (Nov., 1996), pp. 377-403

6

perioden visar studien att expanderande utbildning på motsvarande grundskolenivå och

gymnasium har fortsatt svag korrelation medan ett starkt samband råder mellan ökande

högre utbildning (universitet) och demokratisering. Ingen av de oberoende variablerna

(som förutom utbildning gäller ekonomiska, politiska eller kulturella förändringar) visar

på konstanta och enkelriktade demokratiseringseffekter under någon av tidperioderna,

varken positiva eller negativa. Demokratisering (eller minskad demokratisering) verkar

enligt studien ske periodvis. Sammanfattningsvis tolkar Benavot i sin avslutning att

utbildningens viktigaste uppdrag för demokratisering är allmän massutbildning för

läskunnighet och skolans socialiserande effekter. Motivet är att utbildning gör människor

mer medvetna och effektiva politiska aktörer och vilket ökar deras aktiva politiska

medverkan. Dessutom deltar utbildningsinstitutioner i skapandet av nya sociala värden hos

fler grupper och att den politiska makten hittar nya sociala grupper som kan hävda sin rätt

till politiskt inflytande.

I Educational Change in Time of Social Revolution. The case of post-Communist Russia in

comparativ perspective av Vyachelav Karpov och Elena Lisovskaya berättar författarna att

i slutet av 1980-talet och i början på 1990-talet under den postkommunistiska revolutionen

sjösattes stora utbildningsreformer i Ryssland. Målet med reformerna var att skrota det

auktoritära sovjetiska systemet och göra skolorna mer demokratiska, humanistiska och

decentraliserade. Tio år senare hade pendeln svängt tillbaka till förmån för idéer som

liknade de som rådde under sovjettiden. Författarna förklarar detta genom att dra

paralleller till två andra stora sociala revolutioner, franska revolutionen 1789-1814 och

den kommunistiska revolutionen i Sovjetunionen 1917-1938. Forskarna menar att det går

att se mönster genom alla dessa tre revolutioner genom växlingar i den sociala miljön som

framkallar och vidhåller förändringar i utbildningssystem. Karpov & Lisovskaya menar att

förändringar i utbildningssystemen består av två komponenter: reformer och mutationer.

Reformer är planerade institutionella förändringar i en viss riktning. Mutationer är

spontana reaktioner på mikronivå beroende på en ostabil miljö. Författarna använder en

förklaringsmodell för revolutioner som innebär ett radikalt inledande skede följt av ett

reaktionärt mer konservativt skede. För Rysslands del innebar den postkommunistiska

revolutionen reformer som sade adjö till det gamla hårt kontrollerade utbildningssystemet.

Revolutionen gick dock betydligt längre än vad som var tänkt och de hårda politiska

kontroverserna försatte många skolor på gränsen till konkurs och skolorna lämnades att dö

eller att klara sig själva. Studien visar att många skolor överlevde genom spontana

anpassningar till den nya ostabila omkringliggande miljön, så kallade mutationer.

Undervisning, avgifter, kommersiella aktiviteter och kontakter med betydelsefulla och

7

resursstarka icke statliga bidragsgivare pågick i sådan omfattning att många

utbildningsinstitutioner bara hade lösa band till den nära nog helt paralyserade staten.

Samtidigt med dessa nya mutationer fanns en tendens att bevara gamla normer och

mönster inom utbildningsväsendet. Detta, menar författarna, var en reaktion från den elit

som hade förmågan att påverka och som inte stillatigande kunde se på hur

utbildningssystemet skulle rasers av revolutionen. Reformer i det följande mer

konservativa skedet försökte återskapa en modifierad version av det gamla

utbildningsystemet blandat med delar ur reformer ur det radikala skedet. För Rysslands del

innebär detta att det sovjetiska skolsystemet med dess starka institutioner och djupt

sittande normer har levt vidare och blandats med de reformer som uppstod under 1990-

talet med ledord som decentralisering, demokratisering, avideologisering, variation och

humanisering.15 Nuvarande presidenten i Ryssland Vladimir Putin uttryckte det så här

enligt Karpov & Lisovskaya:

Basically, as you know, I think that some elements of our past life, our Soviet life, do deserve to be

remembered with kind words. Education is one of them. Education, medicine and science – they

were all things the former Soviet Union could be proud of, and rightly so. There is an explanation

for this. Today, in countries that have a planned economy, you can see that they are quite successful

in these fields. One can understand why. The state is able to concentrate enormous resources in

those areas that it regards as priorities. As regards education, I would say the following: we are

going to try, at least I am going to try, to preserve what was the best in the previous education

system. And I repeat, it was a good system.16

Putin lyfter alltså fram utbildningssystemet under Sovjetunionen som något att vara stolt

över och som något är värt att bevara det bästa ifrån. Den politiska eliten i dagens

Ryssland kan därmed anses ha en positiv inställning till det gamla sovjetiska skolsystemet.

2.2 Demokratiseringen i Ryssland

Ryssland är som tidigare nämnts enligt konstitutionen en demokratisk förbunds-,

multietnisk-, federationsstat där det skall finnas en konstitutionell delning av makten

mellan verkställande, lagstiftande och dömande institutioner.17 Hur det verkligen står till

med demokratin i Ryssland finns det mycket skrivet om. Enligt Freedomhouse bedöms

Ryssland som inte fritt.18 Hur dagsläget än är så har Rysslands demokratiska konstitution

ingen demokratisk historia att bygga på menar professorn i statskunskap Michael McFaul.

15 Karpov, Vyachelav, Lisovskaya, Elena (2005). Educational Change in Time of Social Revolution. The case of post-Communist Russia in comparativ perspective. I: Eklof, Ben, Holmes, Larry E. & Kaplan, Vera. (red), Educational Reform in Post-Soviet Russia. Routledge, London, ss. 23-55 16 Karpov, Vyachelav, Lisovskaya, Elena (2005) s. 43-44 17 The territories of the Russian Federation 2012, 13. ed., Routledge, London (2012), s41 18 Freedomhouse: http://www.freedomhouse.org/country/russia#.VC5oMvmSy0J , (03-10-2014)

8

Ryssland var först en monarki styrd av de envåldshärskande tsarerna, därefter kom

Sovjettiden som fortsatte med ett diktatoriskt styre.19

Under mitten av 1980-talet skedde för första gången i Rysslands historia förändringar som

sakta skulle bana väg för en långsam demokratisering. Michael Gorbatjov utsågs till

generalsekreterare 1985, tre år tidigare var han chef för en kommission med uppgift att

utreda den ekonomiska situationen i landet. Utredningen gjordes med hjälp av bland annat

akademiska institut och visade en dyster bild av Sovjetunionen. Med detta i ryggen blev

Gorbatjov generalsekreterare och besatt en kunskap och insikt om ekonomin som andra i

partiets högsta ledning saknade.20 Under ledning av Gorbatjov iscensattes reformer som

öppnade upp Sovjetunionen. Michael McFaul beskriver början på reformarbetet som i hög

grad beroende på Gorbatjov som person och den makt han åtnjöt som generalsekreterare

för det kommunistiska partiet. Reformsträvandena var en ren top-down skapelse från ett

starkt hierarkiskt politiskt system.21

Gorbatjov beskriver de tidiga reformerna som inriktade främst på att åstadkomma

förändringar av de ekonomiska strukturerna i landet. De demokratiska influenser som

reformerna bestod av syftade inte till att demokratisera Sovjetunionen utan var mer ett

medel och försök att kravla sig upp ur den djupa ekonomiska stagnation som landet

befann sig i. Gorbatjov skriver: ”Uppgiften för inrikespolitiken handlade om att öka

tempot i landets sociala och ekonomiska utveckling. [… ] Vi trodde då att något sådant

var möjligt, att om man gav samhället en liten bit frihet skulle det få nya krafter.”22 De

friheter som Gorbatjov syftar på fick benämningen glasnost. Kristian Gerner beskriver att

glasnost innebar att politiskt oppositionella började accepteras, informationsfrihet och

samhällskritik började accepteras i det politiska livet och i samhället i stort.23

Första reformerna fokuserade på hårdare statlig styrning genom att beordra hårdare tempo

och mer produktion av maskin byggande för att kunna öka produktionstakten och

accelerera den ekonomiska utvecklingen. Reformens påverkan på industrierna var stor

men bara marginella förändringar kunde ses. Nästa reformpaket fick arbetsnamnet

19 McFaul, Michael (2001) Russia´s unfinished revolution: political change from Gorbatchev to Putin. New York: Cornell University Press, s1 20 McFaul, Michael (2001), s41 21 McFaul, Michael (2001), s.34 22 Michael, Gorbatjov (2013) Som jag minns det. Fri tanke förlag, s332 23 Gerner Kristian (2011) Ryssland. En europeisk civilisationhistoria. Lund: Historisk Media

9

perestrojka som kan översättas med omstrukturering eller förändringspolitik.24 I korthet

innebar reformerna att företag fick ökade rättigheter att bestämma tillverkningsvolymer,

priser och löner. På individnivå skedde också förändringar, det blev t.ex. tillåtet att

anställa personer och ta ut vinster i företag.

Problemen med transitionen i Sovjetunionen och Ryssland kan härledas från federala

institutioner och principer. Dessa skapade möjligheter för mobilisering av politiska

rörelser grundade i etnicitet. Så länge Sovjets administration var på plats hindrades

mobiliseringen av den statliga kontrollen men efter upplösningen mobiliserades den

etniska potentialen. Utöver detta skapades liberaliserande tendenser snarare än transition

mot demokrati i många av de före detta sovjetiska länderna. Liberaliseringarna var

frambringade utifrån Gorbatjovs perestrojka och glasnost. Dessa politiska reformer hade

kommit från en toppstyrd process som exkluderade stora delar av samhället när de

genomfördes. Detta var den politiska kulturen som existerade i staterna som skapade

möjligheterna för nationalism som en stark politisk kraft i de före detta sovjetiska

länderna. De sista åren av Sovjetunionen dök nationalistiska rörelser upp i hela unionen på

ett sätt som överraskade både politikerna och befolkningen i Sovjet.25

Sovjetunionens upplösning resulterade i en rad nya stater i både Europa och Asien. Detta

kommunistblocks upplösning sågs som en vinst för den liberala demokratin i tron att de

nya staterna snart skulle transiteras till liberala demokratiska stater av västlig modell.

Huntington skrev om Sovjets kollaps som en förlängning på den tredje demokratiska

vågen.26 Två decennier senare kan det konstateras att utvecklingen tett sig annorlunda i de

olika ex kommunistiska länderna. I Östeuropa har socialismens inflytande dött ut och

demokratin slagit igenom med en lyckad transition. De centralasiatiska länderna, som

Uzbekistan, Kirgizistan och Tadjikistan, har tvärtemot stannat i den demokratiska

transitionen och utvecklat auktoritära hybriddemokratier. Härmed kan det konstateras att

den politiska utvecklingen skiljts åt mellan de tidigare kommunistiska länderna.27

Relationen mellan staten, nationen och demokratin sammanfattar Linz och Stepan som

stateness28. Deltagande medborgare är viktigt för den moderna demokratiska staten. Går

24 Gorbačev, Michail Sergeevič (1989), Perestrojka: ett nytt sätt att se på vårt land och världen, MånPocket, Stockholm 25 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s367 26 Huntington, Samuel P. (1991), The Third Wave. Democratization in the Late Twentieth Century, University of Oklahoma Press 27 Silova, Iveta (2011), s1f 28 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s16

10

definitionen av vilka som är medborgare isär mellan staten och nationalistiska

grupperingar skapas problem med stateness. Sovjetunionens upplösning skapade stora

stateness problem. Jugoslavien var ett annat land vars upplösning resulterade i ett blodigt

inbördeskrig. Det går att konstruera eller manövrera ut irrationella nationalistiska

strömningar genom politiska intuitioner och politiska val. Den politiska viljan kan därmed

vara avgörande för länders interna sammanhållning och nationalismens inflytande.29

Gorbatjov var medveten om den nya tidens media och dess påverkan. Gorbatjovs reformer

syftade till glasnost; öppenhet eller offentlighet och perestrojka betyder ombyggnad eller

omorganisation. Dessa skulle genomsyra samhället genom både framtoning och budskap

från den politiska eliten. Reformerna syftade till att skapa ett Sovjetunionen med allt från

experimentlusta till öppna offentliga diskussioner och framåtanda. Sovjetisk tv, radio och

massmedia förändrades från att återgett rapporter från ett fulländat Sovjetiskt samhälle till

att kritiskt granska samhället. Slutändan resulterade istället i ett uppbrott av det

kommunistiska Sovjetunionen vilket inte motsvarade Gorbatjovs avsikter. Gorbatjovs

reformer väckte liv i nationalismen i Sovjets alla delrepubliker vilket i kombination med

en ekonomisk och industriell kris slutgiltigt styckade upp imperiet.30

Linz och Stepan trycker på Rysslands särskilda status som the major successor state av

Sovjetunionen. Som denna har Ryssland en komplicerad relation till både stateness och

medborgarskap. Transitionen konstateras ha varit svår även utan problemen med det

kommunistiska bagaget. I inledningen av den demokratiska staten Ryssland priviligierades

ekonomisk omstrukturering framför utbyggnaden av den demokratiska staten vilket i sin

tur försvagade en svag stat. Denna försvagning av staten i inledningen av den

demokratiska transitionen skapade underminering av den demokratiska statens

legitimitet.31

Linz och Stepan nämner vidare en rad punkter som avgörande för både Rysslands

transition som även varit utmärkande i de övriga ex sovjetiska staterna. För det första

existerade en förlängd samexistens mellan de gamla sovjetiska ickedemokratiska

institutionerna och det nya presidentskapet. För det andra existerade en dualitet i

legitimiteten för presidentskapet som ytterligare problematiserades i Ryssland då där

saknades en konstitution som tydligt klargjorde maktdelning och maktroller i styret. För

29 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s366f 30 Liedman, s265ff 31 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s367ff

11

det tredje hade sovjetländerna en politisk tradition av all power to the soviets som gav

partiledningen extraordinär makt. För det fjärde hade både Gorbatjov och Jeltsin haft

vicepresidenter som inte stödde deras politik och som i slutändan kom att delta i politiska

komplotter mot dem. För det femte hade konstitutionen rättigheter åt både presidenten och

parlamentet att avsätta ministrar vilket kan underbygga instabilitet i styret. För det sjätte

har politiska aktörer vänt sig till befolkningen vilket resulterat i att människor mobiliserats

i protester snarare än det resulterat i partipolitisk debatt. För det sjunde har presidentialism

och semi-presidentialism i den historiska synvinkeln inte lyckats etablera ett fungerande

flerpartisystem i de fall där ett långvarigt och strukturerat partisystem redan existerat. För

det åttonde finns det, enligt Linz och Stepan, en ökande tendens i de före detta sovjetiska

staterna för odemokratiska lösningar i styrelse och lagfrågor. Detta genom att öka det

presidentiella inflytandet över parlamentet och bedriva en demokratiskt tvivelaktig agenda

som förlänger sina mandat. Staterna ligger efter i att institutionalisera det demokratiska

deltagandet av människor i demokratiska deltagarstrukturer som genomsyrar både

samhället och det politiska systemet.32

32 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s398ff

12

3. Bakgrund

I bakgrunden behandlas först svensk utbildningshistoria för att belysa den svenska

utbildningstraditionen. Därefter behandlas Rysslands utbildningssystem och

utbildningshistoria för att klargöra utbildningstraditionen i Ryssland. Socialismen i

Ryssland behandlas som en fortsättning på den ryska utbildningshistorien. Ländernas

utbildningshistoria kommer skilja sig åt vilket är viktigt att ta med sig vidare i uppsatsens

jämförelse av de olika ländernas styrdokument för skolan. Avslutningsvis tar vi upp

demokratiska processer.

3.1 Svensk utbildningshistoria

Gustav Vasa utvecklade den svenska staten under 1500talet och dess grundläggande

byråkrati bestående av en stark centralförvaltning med underliggande lokala förvaltningar.

För att skapa en fungerande förvaltning behövdes utbildade tjänstemän vilket genererade

de första initiativen från staten att utveckla en statligt styrd utbildning även om utbildning

fortfarande sågs som en kyrklig angelägenhet.33 Utöver detta bröt Gustav Vasa med

katolska läran vilket gav svenska staten frihet från påven i Rom och gav staten samtidigt

möjligheten att beskatta samt underordna kyrkan.34

I samband med expansionerna under 1600talet krävdes ytterligare utbildningspolitik för

att integrera nya territorier. Nya universitet grundades i Dorpat och Lund och kunskaper

inom juridik och språk blev betydande. En ökad statlig styrning inom utbildningen växte

således fram under denna period.35 Prästerskapet hade en stark ställning inom

folkbildningen. Genom kungliga stadgar kunde kyrkan kräva befolkningens närvarande på

gudstjänster och kontrollera befolkningen. Luthers lilla katekes fanns tillgänglig som

pedagogiskt hjälpmedel vid den ideologiska indoktrineringen av befolkningen, enligt

Rickardsson jämförbart med Lenins skrifter eller Maos lilla röda. Vidare ansågs en ordnad

folkundervisning kunna motverka vidskeplighet under häxprocesserna och genom en

större kunskap om kristendomen ansågs svenska befolkningen vara bättre rustad mot

helvetets krafter.36

1842 års folkskolestadga slog fast statens yttersta ansvar för den svenska befolkningens

33 Rickardsson, Gunnar (2010), s23f 34 Larsson, Esbjörn (2012) i Westeberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria, Studentlitteratur AB, Lund, s27f 35 Rickardsson, Gunnar (2010), s29f 36 Rickardsson, Gunnar (2010), s36f

13

uppfostran och undervisning. Undervisningen handlade i huvudsak om att underordna sig

överheten i form av kyrkan, arbetsgivaren och staten.37 I varje stadsförsamling och i varje

socken skulle det nu finnas utbildade lärare som även kontrollerade kunskaperna på barn

som undervisades i hemmen. Under de kommande fyra decennierna byggdes folkskolan

upp och kan inte anses varit färdig förrän tillkomsten av den nya folkskolestadgan 1882. I

Sverige fanns nu ett parallellskolesystem med ett statligt läroverk och en kommunal

folkskola, mellan 1880-1950 kom nu detta system att vara i bruk. Huvudsaken var att alla

barn fick gå i skolan under denna industrialismens ålder som grundlade det moderna

Sverige under 1800talet.38 Antalet barn som gick i skolan hade före folkskolestadgan varit

omkring 20 % och efter 1842 fick nu alla barn läroplikt vilket resulterade i det största

kunskapslyftet i svensk historia.39 De kommunala folkskolorna styrdes formellt av kyrkan

fram till 1935 då via en lagändring skolfrågorna flyttades från den kyrkliga till den

borgerliga kommunen.40

Den svenska lärarkåren var under denna period väl utbildad och på läroverken jobbade

både lektorer och docenter. När Sveriges universitet räknades till Uppsala och Lund fanns

det under denna period fler disputerade lärare på läroverken än på de båda universiteten.

Det var på läroverken de flesta universitetsstudenter genomfört sin utbildning och den

tydliga samhällsstrukturen var att läroverken var finare än de kommunala folkskolorna.41

Från 1880-1970 urbaniserades Sverige och andelen av befolkningen som sysslade med

jordbruk minskade från 67 procent 1880 till 8 procent 1970. Framförallt gav detta en

samhällsförändrande effekt där kraven på utbildningssystemet ökade för att skapa

utbildade människor till ett kompetenskrävande samhällssystem. Den demokratiska

utvecklingen i kombination med en ekonomi som under efterkrigstiden exploderade (BNP

fördubblades 1950-70) skapade den svenska välfärden. Parallellskolesystemet ersattes av

enhetsskolan, grundskolan, som tillsammans med den samlade gymnasieskolan och den

kommunala vuxenutbildningen skapade den grundläggande svenska

utbildningsstrukturen.42

I Sverige idag finns det en stark koppling mellan utbildning och demokrati. Alla viktiga

styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar. I gymnasieskolans läroplan står

det: ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och

37 Larsson, Esbjörn (2012) i Westeberg, Johannes (red.), s103 38 Rickardsson, Gunnar (2010), s50ff 39 Rickardsson, Gunnar (2010), s54 40 Larsson, Esbjörn (2012) i Westeberg, Johannes (red.), s111 41 Rickardsson, Gunnar (2010), s67 42 Rickardsson, Gunnar (2010), s90f

14

de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”43

Svenska skolan ska präglas av ett aktivt ställningstagande för grundläggande demokratiska

värderingar. Däri ingår att ingen ska:

”utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller

funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling [...] intolerans måste bemötas

med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”44

En viktig uppgift för utbildningen är alltså att utbilda kommande generationer till goda

samhällsmedborgare. En god medborgare är inget givet utan definitionen av den gode

medborgaren formas i den kontext och den miljö som råder inom ett område, oftast inom

en stat. I västerländsk idétradition beskriver Magnus Dahlstedt och Maria Olson fyra

tidsepoker; 1940-talet – den svenska modellen tar form, 1960-talet – den svenska

modellens guldålder, 1990-tal – en svensk modell i brytningstid och det nya milleniet –

den svenska modellens död?45

Efterkrigstidens Sverige var ett visionärt land där statliga interventioner, genom social

ingenjörskonst, skapade ett mer jämställt samhälle genom den politiska kombinationen av

kapitalism och socialism. Drivkraften kom från de erfarenheter som dragits från andra

världskrigets totalitära stater som Sverige tog avstånd från. Det som kom att känneteckna

svenskheten var strävan efter demokrati och den demokratiska mognaden som ett

nationellt samförstånd före etnokulturella principer. Den svenska demokratin skulle vara

en deltagande demokrati för att garantera jämlikhet och säkra demokratin. Det var i

efterkrigstidens Sverige som demokratin slogs in som en ledstjärna i det svenska

folkhemsbygget. Utbildningen säkrade demokratin i folkhemmet som byggdes kring

demokrati, välfärd och nationell gemenskap.46 Reformkraven på skolan för att skapa

demokratiska medborgare resulterade bland annat i att parallellskolesystemets avskaffande

och grundskolans införande.47

Under den svenska modellens guldålder på 1960-talet befann sig Sverige i en kraftig

ekonomisk tillväxt och folkhemsbyggandet fick tillväxt som ledord. Effektivitet och

43 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket (2011), Stockholm, s. 5 44 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket (2011), Stockholm 45 Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus (2013), Utbildning, demokrati, medborgarskap, Gleerups, s24f 46 Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus (2013), s27ff 47 Larsson, Esbjörn (2012) i Westeberg, Johannes (red.), s113

15

rationellt tänkande fick större anseende i vad som var effektivast i kampen mot politiskt,

socialt och kulturellt förtryck. Expansionen av välfärdssektorn ledde till en stor expansion

av utbildningsväsendet där vuxenutbildningen byggdes ut som en samhällsutjämnande

kraft i valfrihetens namn. Kollektivets bästa går före individens bästa fortsatt även om

svenska skolans utformning skulle leda till en starkare individorientering senare fram emot

och efter det nya milleniet. Utbildningens roll gick från att garantera medborgarnas rätt till

utbildning till att garantera medborgarnas rätt till kunskaper i den ekonomiska

expansionen.48

1990-talet var en tid i Sverige där den svenska modellen bröts ned. Ekonomiska krisen

innebar reformer för politiken och institutionerna, däri påverkades utbildningen.

Lösningen blir en representativ demokrati där den svenska modellens kollektiva lösningar

ersätts av individuella och privata lösningar. Kollektiva rättigheter byttes mot individuella

skyldigheter. Valfrihet och konkurrens blev ledstjärnan även för utbildningsväsendet.

Friskolereformen införs med rätten att välja skola. Decentraliseringen genomfördes vars

vision var att leda samhället genom mål före regler.49 I dagens samhälle tycks världen vara

utsatt för hot överallt (exempelvis klimatet, terrorn, olika epidemier, finanskrisen osv).

Utmaningen ligger i en uthållig demokrati i en orolig tid. Fostran av människan ska vara

mot en tolerant och deltagande medborgare som motståndskraftigt ska försvara det

demokratiska samhället. Politiska inflytandet minskar i samband med att det

marknadsorienterade samhället klämt politiken i den ekonomiska kostymen.50

Demokratin är i kris enligt Dahlstedt och Olson, detta sätter krav på utbildningsväsendet

för att ta demokratin ur krisen51. Svenska skolans aktuella demokratiuppdrag ligger i tre

olika aspekter enligt Ekman och Pilo. Den första aspekten rör förmedling av de

grundläggande värderingarna såsom tolerans, jämlikhet och solidaritet. Den andra

aspekten rör de praktiska förmågor elever förväntas behärska såsom informationssökning,

demokratiskt beslutsfattande, källkritiskt tänkande, kommunikationsförmåga och

konflikthantering. Den tredje aspekten handlar om de teoretiska kunskaper om samhället

och politik.52 Svenska befolkningens ökade utbildningsgrad illustreras via faktumet att

antalet registrerade studenter för grundutbildningar på svenska högskoleutbildningar

ökade från 185 600 (1987/88) till 384 733 (2007/08). Strategin att ta in fler studenter på

48 Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus (2013), 47ff 49 Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus (2013), s68ff 50 Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus (2013), s99ff 51 Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus (2013), s106 52 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s58

16

läroanstalterna samtidigt som nya högskolor och universitet har etablerats har höjt antalet

som studerar på högre utbildningar.53

3.2 Ryska utbildningssystemet

General education programme är den engelska översättningen för samlingsnamnet på den

ryska skolan som motsvaras av den svenska grundskolan och gymnasiet. Den

obligatoriska delen som kan ses i figur 1 innefattar två nivåer: primary general education

och basic general education. Därefter följer secondary (complete) general education för

de elever som klarar de avslutande examina som görs i slutet av basic general education.

De olika delarnas omfattning är följande: primary general education sträcker sig under

fyra år; basic general education pågår under fem år; secondary (complete) general

education är två eller tre år lång. Normalt börjar de ryska barnen i skolan vid sex års ålder

och slutar när de är 17 år gamla. I Ryssland finns närmare 66 900 utbildningsinstanser

med cirka 20 825 000 elever inom det obligatoriska skolväsendet.54

I secondary complete general education finns basic level och profile level.

Basnivåämnena är fokuserade på en mer allmän kunskapsutveckling och socialisering in i

den gemensamma ryska kulturen. Profilnivåns ämnen bygger mer på elevens individuella

val och är inriktade på att vara förberedande för kommande högre utbildningar.55

53 Rickardsson, Gunnar (2010), s256 54 http://en.russia.edu.ru/edu/description/sysobr/910/, (2014-12-09) 55 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, Secondary (complete) general education, General provisions, (13-01-2015)

17

Figur 1: Det ryska utbildningssystemet

De olika obligatoriska delarnas omfattning är följande: primary general education sträcker sig under fyra år

och basic general education pågår under fem år. Secondary (complete) general education är två eller tre år

lång och sker på frivillig basis. (Källa: http://en.russia.edu.ru/edu/description/sysobr/902/)

3.3 Rysk utbildningshistoria

3.3.1 Utvecklingen av det ryska utbildningssystemet under tsarryssland Fram till slutet av 1600-talet var den ryska ortodoxa kyrkan organisatör av utbildning i

Ryssland. Då Peter I (Peter den store) tillträdde som tsar 1682 iscensattes långsamt en

förändring som flyttade fokus från liturgisk kunskap till militär utveckling belyser

professorn i rysk 1800-tals intellektuell historia Robert Harris. Han menar vidare att sedan

Peter I tid fram till idag har utbildningssystemet styrts av statsmaktens överhuvud med

avsikt att förse befolkningen med kunskap. Under tsartiden fram till Sovjetunionens

bildande sågs inte kunskapsspridning alltid som något givet för alla. Med ökande

läskunskap fanns en rädsla hos ledarskiktet att nya insikter kunde förmå olika grupper att

vilja förändra samhället. Därför har ryska staten också genom delar av historien försökt

18

kontrollera vilka grupper som skall ha tillgång till utbildning.56

Även innehållet i utbildningen har under långa tider kontrollerats. Utbildningsprofessor

James Muckle beskriver det ryska utbildningssystemet som moralfixerat under tsartiden

ända fram till Sovjetunionen bildande. De viktiga värdena som genomsyrade

utbildningarna var lojalitet mot staten och den ortodoxa kyrkan. Grunderna till en utbredd

patriotism lades här och har mer eller mindre hållit i sig under de gångna seklerna sedan

dess menar Muckle.57

Peter I tog ett första steg mot utbildning för hela befolkningen, men det var under första

delen av 1800-talet som ett utbildningssystem för alla samhällsklasser började utvecklas.

En anledning var att i jämförelsen med vissa andra europeiska länder befann sig Ryssland

utvecklingsmässigt bakom, med ett haltande skolsystem och en outbildad befolkning. En

av förklaringarna, menar Harris, gick att finna i att de framgångsrika länderna som

Frankrike och Tyskland hade väl fungerande utbildningsstrukturer och satsade mer

resurser på att utbilda alla delar av befolkningen. Utbildningsministeriet bildades 1802

under namnet Ministry of Popular Enlightment. Nya lokala skolor öppnades över stora

delar av Ryssland, ett preussisk inspirerat gymnasium med humaniora som inriktning såg

dagens ljus och nya universitet etablerades. De nya institutionerna var fyllda med

utländska lärare och de västerländska idéerna om liberalism, humanism och upplysning

spreds bland studenterna. Ända fram till Sovjetunionens bildande rådde ett

motsatsförhållande i Ryssland: kunskapstörsten och inspirationslusten från väst var stor

men de liberalt (demokratiskt) laddade idéerna som elever och lärare inspirerades av vid

utbildninginstitutionerna accepterades inte av statsledningen.58

Tsar Nikolaj I (1825-1855) utbildningsminister Sergei Uvarov formulerade ett motto med

tre ledord: ortodox, autokrati och nationalitet som blev ett ledande tema för den ryska

utbildningspolitiken under tiden före Sovjetunionen. Uvarovs idéer tillskrev skolan

instrumentella värden att som statskontrollerad institution forma befolkningen efter statens

egna syften och mål. Denna skolfilosofi kom att påverka utbildningspolitiken under lång

tid, även under den Sovjetiska eran. Den snabbare reformeringen och de förändringar som

56 Harris, Robert (2010). Society and the Individual: state and private education in Russia during the nineteenth and twentieth centuries. I Politics, Modernisation and Educational Reform in Russia from past to present, David Johnson (red.), s 17-57. Oxford: Symposium Books Ltd, 2010. s. 17ff 57 Muckle, James (2010). Concept of Education in Russia: from past to present. I Politics, Modernisation and Educational Reform in Russia from past to present, David Johnson (red.), s 17-57. Oxford: Symposium Books Ltd, s. 160 58 Harris, Robert (2010). s. 17ff

19

skedde i väst beskrevs som samhällsomvälvande och ledande till oro och revolter.

Uvarovs politik underströk vikten av att Ryssland tvingades följa sin särpräglade

historiska mognad.59 Liberala reformer skedde under kontrollerade former och med en

gradvis transition för att bevara stabiliteten i landet. Resurser satsades på

gymnasieutbildning och högre utbildning åt lojala grupper och klasser. Höga

studieavgifter för högre utbildningar gjorde dem svårtillgängliga för de mindre bemedlade

klasserna. Den största majoriteten av Ryssland befolkning, bönderna, fick av staten bara

små resurser för grundskola och grundutbildning vars regi överläts åt den ortodoxa kyrkan

och frivilliga. Genom att på detta sätt styra utbildningen fanns det en inbyggd censur som

garanterade att staten kontrollerade utbildningsväsendet vilket förhindrade den stora

spridningen av liberalt inspirerade idéer. Uvarovs utbildningsfilosofi var en medelväg

mellan utbildningsinfluenser från väst och ett ryskt system med betoning på autokratiska

värden och rysk säregenhet.60

I mitten av 1800-talet blev den ryska monarken rädd för inflytandet från väst. Humaniora

och klassiska ämnen förbjöds och kontrollen av utbildningen ökade. Den styrande tsar

Nikolaj I styrde över fokus på utbildning från högre universitetsutbildning till militär

skolning för att minska idéinflytandet. Det var societeten i Ryssland som befolkade

gymnasierna och universiteten. Bland dessa sociala grupper var också det västliga

inflytandet störst. Detta i kombination med den samhällsmakt de besatt skrämde

monarken. Som reaktion mot den ökande kontrollen och skifte av fokus växte det upp

grupper inom universiteten som fick namnet kruzhki (studiecirkel). I grupperna träffades

studenter för att diskutera liberala idéer som filosofi, historia, nationalitet och identitet.

Inom grupperna skrevs texter som cirkulerade och spreds inom denna ibland slutna värld.

Rysslands fria tänkare sprungna ur dessa grupper har blivit ihågkomna som intelligentsian.

Intelligentsian lade grunden för de idéer som till slut revolutionerade det ryska samhället

under början på 1900-talet. Parallellt med det ryska utbildningssystemet odlade

intelligentsian ett eget utbildningssystem med utbildningsgrupper och nätverk.

Samhällskritiska och ideologiska skrifter spreds via dessa nätverk bland grupperna runt

om i Ryssland. Ofta bedrevs dessa aktiviteter utan den ryska statens godkännande i

hemlighet inom intelligentsian och allierade grupper.61

Under senare delen av 1800-talet befann sig Ryssland utvecklingsmässigt långt efter de

59 Harris, Robert (2010). s. 25 60 Harris, Robert (2010). s. 24ff 61 Harris, Robert (2010). s. 25ff

20

ledande västliga staterna Tyskland, Frankrike och England. Tsar Alexander II satsade på

forskning och utveckling för att komma ikapp. Universiteten ökade i antal och fler elever

från de fattigare provinserna antogs till studier. I mötet med de idéer som intelligentsians

på utbildningsanstalterna stod för blev allt fler människor intresserade av tankar om

frigörelse, socialism och revolution. Studentskaran blev mer revolutionär och hos allt fler

människor spreds och rotades tankar om frigörelse från tsarväldet. Under några år på

1860-talet stängdes en del universitet för att minska de revolutionära krafter som samlades

där. Studenter arresterades, kontrollerna ökade från centralmakten över läroplaner,

lektioner och examinationer. Läroplanerna dominerades av religiositet och patriotism

gentemot Ryssland och dess ledning.62

Utbildningsmässigt präglades politiken i slutet av 1800-talet av det kontraproduktiva

behovet i att modernisera landet utan att sprida revolutionära idéer.63 Efter studentrevolter

och mordet på Alexander II, sattes utbildningssystemet under hårdare press. De lägre

klasserna, som inte åtnjöt privilegier och därigenom inte heller ansågs vara lojala, fick

återigen inte tillträde till gymnasium och högre studier. Den ryska statens ovilja att

demokratisera och liberalisera utbildningsväsendet och att låta liberala ideologier få

genomslag ledde till ett stagnerande samhälle där staten begränsade istället för att låta nya

idéer utmana de gamla. Under första världskriget ställdes allt på sin spets, då de ryska

trupperna mötte de för den tiden hypermoderna tyska trupperna. I sin vilja att bevara sin

egen makt hade tsarväldet långsamt drivit fram sin egen undergång.64

3.3.2 Utvecklingen av det sovjetiska utbildningssystemet 1917 års revolutioner blev starten på nästa era i Rysslands historia. De kommunistiska

bolsjevikerna, under ledning av Lenin, satte genast igång ett utbildningsprogram. I juni

1918 skapades Folkkommissariatet för upplysning, vilket ersatte det tidigare

utbildningsministeriet. I samband med detta miste kyrkan formellt sin roll inom

utbildningsväsendet. Kommissariatet fick total makt över alla utbildningsinstanser i

landet. Inom Sovjetunionen växte centralt styrda partiorganisationer upp och de lokala

partiorganisationerna fick kontrollen över organisationen av skola och utbildning.

Undervisningsmaterial censurerades och anpassades till den nya staten.65

Tron på människan som formbar skapelse av sin sociala miljö gjorde utbildningsväsendets

62 Harris, Robert (2010). s. 31ff 63 Harris, Robert (2010). s. 39 64 Harris, Robert (2010). s. 38ff 65 Matthews, Mervyn (1982), Education in the Soviet Union: policies and institutions since Stalin, Allen & Unwin, London, s 1ff

21

roll viktig. Individerna skulle utbildas till att vara anhängare till den socialistiska

revolutionen, starka disciplinerade kollektivister utan individuella mål och övertygade

ateister. Enheten var det viktiga där alla skulle få samma lära tilldels med fokus på att lära

sig och agera tillsammans. Skolan skulle integreras i den sociala processen där enhet

skulle råda mellan teori och praktik. Att splittra elever och klasser i teoretiska och

praktiska discipliner ansågs vara socialt splittrande. Inga individuella friheter fick

förekomma. Eleverna skulle utbildas i att vara trogna den Sovjetiska staten och allt vad

den stod för. All icke-socialistisk samhällsordning betraktades som avarter.66

Den ryska skolideologin behöll sin syn på att skolan skulle vara lika för alla. Olika

läroplaner med skillnader i innehåll för elever med olika förmågor fick inget genomslag,

det fanns inga alternativ att välja bland för eleverna. Läroplaner var något helgat åt den

centrala partiapparaten som innehade alla positioner inom den statliga organisationen.

Läroplanerna fokuserade inte enbart på kunskaper. En viktig ingrediens var också att

fokusera på att forma elever med rätt moral och rätta etiska värden.67 I Sovjetunionens

konstitution från 1977 återfinns värdeladdade egenskaper som goda sovjetiska medborgare

skulle inneha:

” [...] a Soviet patriot, an internationalist, sober, incorruptible and conscientious at work and

study, respectful to property (especially state property) and the environment, an atheist, a good

team worker, courageous and adventurous, disinclined to material wealth, in favour of stable

marriage, respectful to older people, respectful of manual labour, mindful of those who died for

their country, forward looking, technologically minded, and considerate of the opposite sex.”68

Detta var moralvärden som lärarna i sovjetiska skolorna skulle vara bärare av och

förmedla vidare till elever belyser Harris Muckle. Moralfixering som uppstod under

tsarväldet återfinns även under sovjettiden.

Under hela den sovjetiska eran har skolan alltid intagit en central roll, inte minst för att

forma människorna. Utbildningssystemet har varit mycket framgångsrikt och har troligen

hjälpt till att utjämna klassklyftor mellan grupper inom Sovjetunionen. Men fixeringen vid

att skapa ett samhälle av människor med rätt socialistiskt moraliska egenskaper, den så

kallade ”kommunistiska människan”69, lyckades inte anser Matthews. Denna slutsats drar

han på grund av olika anledningar. Först genom undersökningar om begreppet jämlikhet

66 Matthews, Mervyn (1982), s2ff 67 Matthews, Mervyn (1982), s202 68 Muckle, Harris (2010) s. 160-161 69 Matthews, Mervyn (1982), s. 202

22

mellan människor som anses vara en viktig socialistisk tanke. Jämlikhetstanken var inte

utbredd visade undersökningar om attityder till olika yrken bland unga människor, där

människor med vissa yrken var mer prestigefyllda än andra. För det andra fanns ett

kapitalistiskt tänk med mycket marknadsorienterade medborgare i och med den utbredda

svarta marknad som till viss del vägde upp bristen på vissa produkter och de långa

varuköerna. Till sist menar han att det fanns en utbredd social misär där framförallt stor

förtäring av alkohol skapade stora sociala problem.70 Detta i kontrast till de egenskaper

Harris beskrev som sovjetiska medborgare enligt konstitutionen skulle ha.

Sovjetunionens uppbrott gjorde det för första gången möjligt för utomstående att analysera

det ryska utbildningsväsendet. Detta gjordes av ett utbildningsteam från Världsbanken

från Finland, Frankrike, Korea och England under ledning av Stephen P. Heyneman.

Arbetet gick ut på att analysera problem och hitta lösningar inom alla de tidigare

kommunistiska länderna för att revidera deras utbildningssystem. Genom att utveckla

utbildningssystemet så skulle även transitionen av länderna förenklas och moderniseringen

gå snabbare. Detta var första gången som någon utanför det ryska kommunistiska partiet

analyserade det ryska utbildningssystemet.71

3.4 Socialismen i Ryssland

Socialismen som ideologi har haft olika inriktningar. De socialdemokratiska partierna

runtom i Europa, formade sin ideologi under 1800talet kring den marxistiska,

revolutionära, inriktningen av socialism. Revolutionära rörelsens grundtanke syftade till

att ett nytt samhälle var nödvändigt och inte kunde byggas på den gamla samhällsgrunden.

Det marxistiska inflytandet var stort inom det ryska socialdemokratiska partiet vilket kan

anses ha anlagt grunderna för en marxistisk kultur i Ryssland. Revolutionära marxisternas

antagonist blev revisionismen som hävdade att samhället gick att reformera utan

revolution. Inom ryska socialdemokratiska partiet skedde en splittring mellan

reformisterna mensjeviker (minoriteter) och revolutionärerna bolsjeviker (majoriteter).

Vladimir Iljitj Lenin var bolsjevikernas ledare och skapade efter revolutionen i Ryssland

1917 den kommunistiska internationalen. Därifrån splittrades socialismen i den

revolutionära kommunismen och den revisionistiska socialdemokratin.72

Lenin förespråkade vidare för att den västerländska demokratin befäste kapitalismens

70 Matthews, Mervyn (1982). s.202f 71 Silova, Iveta (2011), Globalization on the Margins - Education and Post-Socialist Transformations in Central Asia, College of Education, Lehigh University s27f 72 Liedman, Sven-Eric (2005), Från Platon till kriget mot terrorismen, Albert Bonniers Förlag, s246f

23

maktställning och det var enbart proletariatets diktatur som kunde skapa ett socialistiskt

samhälle. Proletariatet innefattar de människor som i sin kamp mot borgarna inte klarar av

att, inom en kapitalism, hävda sig i den ekonomiska konkurrensen; exempelvis bönder,

arbetare, hantverkare, mindre köpmän med flera.73 Därmed bekräftar Lenin den slutgiltiga

brytningen mellan den ryska kommunismen och den västerländska demokratin. Partiet

skulle fungera som en förtrupp för proletariatet där politiken leds och styrs men till sitt

utseende inte omfattar hela proletariatet. I Tyskland skapade socialdemokraterna ett öppet

massparti i motsats till det sovjetiska kommunistpartiet som blev ett slutet elitparti.74

Friheten från samhället och dess värderingar ansågs vitalt för kommunistiska partiets

möjlighet att organisera revolutionen. Organiserad sammanhållning och solidaritet var

Lenins syn på hur kommunismen skulle organiseras. Denna elitism legitimerade

Sovjetledarnas totalitära styre där partiet utformade en elit där partiledaren själv kunde tala

för hela arbetsklassen.75

I Sovjetunionen var alla vuxna medborgare röstberättigade i de regelbundna valen, men

enbart det kommunistiska partiet var tillåtet. Det fanns politiskt deltagande från

befolkningen men ingen politisk konkurrens eller politiska friheter som

organisationsfriheter, yttrandefrihet eller tryckfrihet. Detta resulterade i att det inte fanns

tillgång till alternativ information från de statskontrollerade informationskällorna. Den

demokratiska utmaningen för Ryssland sedan Sovjetunionens upplösande har således varit

att skapa liberaliseringar som genererar politisk konkurrens och friheter för det civila

samhället.76

3.5 Demokratiseringsprocesser

Demokratisering innebär den komplicerade process där ett land tar sig från auktoritärt

styre till demokrati. Processen är nödvändigtvis inte likartad för alla länder utan dess

tillämpning är normalt unik från fall till fall. Demokratiseringsprocessen har tre etapper;

liberaliseringar, transitionen och konsolideringsfasen. Dessa etapper kan skilja sig åt i

sitt förfarande beroende på länders unika inre förhållande och de yttre faktorer som

påverkar processen. Dessa inre och yttre faktorer som påverkar demokratiseringsprocessen

utgör de demokratiska drivkrafterna.

73 Midgaard, Knut, Malnes, Raino (2006), De Politiska idéernas historia, Studentlitteratur, Lund, s206 74 Midgaard (2006), s222 75 Liedman (2005), s252f 76 Sörensen, Georg (2008), s15f

24

Liberaliseringar definieras av O´Donnel och Schmitter som ”processen att effektivisera

vissa rättigheter som skyddar både individer och sociala grupper från godtyckliga eller

olagliga handlingar som begåtts av staten eller tredje part”.77 Liberaliseringar är de

politiska reformer som påverkar den sociala och politiska situationen för landets

medborgare. Exempel på liberaliseringar är de inrikes reformer där demokratiskt viktiga

institutioner som de mänskliga rättigheterna, yttrandefrihet, tryckfrihet och existensen av

politiska partier samt en politisk opposition. När ett land visar liberaliseringstendenser

uppstår frågor om vem som ligger bakom, hur de gått till och varför dessa liberaliseringar

uppstår. Liberaliseringar kan existera utan att demokratiseringsprocessen fortskrider78. För

att stater inte ska fastna i auktoritära hybridregimer är det viktigt att nästa steg tas vilket är

transitionen. I transitionen från en auktoritär stat till en demokratisk, är de fria och

regelbundna valen grundläggande.79, 80

O´Donnel och Schmitter definierar transitionen generellt som ”Intervallen mellan en

politisk regim och en annan.”81 Transitionsperioden är därmed en period mellan politiska

regimer. Inom demokratiseringsprocessen kräver transitionen att fria och rättvisa val har

hållits vid två av varandra tidsbundna tillfällen. Om detta inte inträffar är risken stor att

landet fastnar i en hybrid form av demokrati eller återgår in i en demokratisk recession.

Den demokratiskt valda regeringens suveränitet måste respekteras och får inte

undermineras av de maktcentra i landet som är tillsatta på odemokratiskt vis men ändå har

makt att påverka politiken. Exempelvis armén eller säkerhetspolisen.82

Befolkningens vilja att delta politiskt och påverka styret ur befolkningens intresse måste

respekteras av den nya regeringen. Den politiska oppositionen måste tolereras och

respekteras. 83 Yttrandefriheten, tryckfriheten och andra grundläggande liberaliserande

åtgärder måste ses efter och konsolideras. Misslyckas landet med detta undermineras

legitimiteten i det demokratiska styret. Via en ny demokratisk konstitution kan

demokratiska strukturer tillåtas bli standardiserade av både formella och informella

77 Schmitter, C. Phillipe, O´Donnel, Guillermo (1993), Transitions from Authoritarian Rule – Tentative Conclusions about Uncertain Democracies, The Johns Hopkins University Press, Baltimore och London, s7 78 Schmitter & O´Donnel, s10, egen översättning 79 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), Problems of democratic transition and consolidation: southern Europe, South America, and post-communist Europe. The John Hopkins University Press, s3 80 Potter, David, Goldblatt, David, Kiloh, Margaret, Lewis, Paul (2005), Democratization, Polity Press, The Open University, s498 81 Schmitter & O´Donnel (1993), s6, egen översättning 82 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s4 83 Diamond, Larry (2008), The spirit of democracy, the struggle to build free societies throughout the world, New York : Times Books, s292

25

maktcentra i landet.84

Vid införandet av demokrati är det vitalt att det råder enighet mellan demokratins

förespråkare om hur landets demokratiska styre ska utformas. Detta kan visa sig legitimt

viktigt för konsolideringen av ett lands demokrati om den saknar tryggheten från en

demokratisk historia. Vid oenighet och instabilitet i den nya regimen riskerar

förhållandena under den forna diktaturen romantiseras. Lockelsen mot det förgångna och

längtan tillbaka till en ordningsam auktoritär stat kan leda ett land in i demokratisk

recession. Den politiska eliten måste gemensamt skapa ett samförstånd om hur landet ska

styras och var tydlig i sin kommunikation mot allmänheten för att transitionen ska lyckas i

sitt genomförande.85

Slutfasen i demokratiseringsprocessen är när demokratin börjar stabiliseras i landet, den så

kallade konsolideringsprocessen. Konsolideringen är klivet från valdemokrati till liberal

demokrati, vilket förutsätter förändringar för den politiska eliten men även medborgarna

beträffande beteenden och attityder. Befolkningen bör inneha en övertygelse om att

problem av olika karaktär skall gå att lösa på demokratisk väg. I detta ingår att

befolkningen går med på att om ett valresultat inte går deras väg så kan de rätta sig efter

valresultatet. Konsolideringen är komplett när demokratiska lagar och normer ger

lösningar av konflikter, såväl politiska som civila.86

3.6 Demokratiska drivkrafter

I forskningen om demokratisering har en rad demokratiska drivkrafter identifierats som

vitala för den demokratiska processen. Man skiljer mellan fyra interna (auktoritär

splittring, ekonomisk utveckling, fria värderingar och civila samhället) och externa

drivkrafter (diffusion, externt fredligt tryck, demokratibistånd och externt tvång).87

3.6.1 Interna drivkrafter En viktig demokratisk drivkraft är att det skapas en auktoritär splittring inom eliten i den

diktatoriska regimen mellan ”Softliners” (reformvänliga grupperingar inom regimen) och

”Hardliners” (konservativa och mer ovilliga till kompromisser). Känner de reformvänliga

krafterna att de har mer att tjäna på att demokratisera landet så kan en splittring uppstå

mellan softliners och hardliners i regimen. Hardliners kan därigenom få svårare att

84 Potter, David, Goldblatt, David, Kiloh, Margaret, Lewis, Paul (2005), Democratization, s.405 85 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996) s4-5 86 Linz, Juan J & Stepan, Alfred C (1996), s.6 87 Diamond, Larry (2008), The spirit of democracy, the struggle to build free societies throughout the world, New York : Times Books

26

kontrollera landet, sköta dess ekonomi och befolkning.88

Demokratisk utveckling är beroende av ekonomisk utveckling. Skapas en ekonomisk

utveckling inom landet och i den närliggande regionen så sprids resurserna till

befolkningen som i sin tur kan utbilda sig och kräva ökade rättigheter. Medelklassen

ställer krav mot de styrande i landet och utbildade människor är mer självständiga

gentemot ledarna då de kan ifrågasätta information etc. Med bättre ekonomi skapas

dessutom flera maktbaser inom landet som kan skapa oenighet om styret likt den

auktoritära splittringen. Bättre ekonomi leder dessutom till en strukturell modernisering

och landet anknyter sig mer till det internationella nätverket i den globala ekonomin.

Ekonomisk utveckling går således hand i hand med demokratisk utveckling.89

Bättre ekonomiska förhållanden leder således till ökade behov utöver basbehoven. En

utbildad befolkning kräver mer än trygghet, mat och boende. De självförverkligande ideal

som sprider sig när människor utbildar sig kopplas ihop med den liberala, demokratiska

ideologin.90

Utbildning är vitalt för en delaktig befolkning som bidrar genom engagemang inom det

civila samhället. Utbildning leder till medvetenhet som skapar krav på ökade rättigheter.

En utbildad befolkning kan delta mer i samhällslivets demokratiska institutioner,

föreningsliv och organisationer. Det civila samhället ska få lov att existera oberoende av

statlig inblandning. Civila samhället är grundläggande för demokrati och behövs för att

granska regering och aktivera befolkningen för att skydda sina rättigheter.91

3.6.2 Externa drivkrafter Det har visat sig att demokratiseringstendenser inom ett land har en förmåga att spridas

över nationsgränser och påverka internationella demokratiseringsprocesser. Denna

diffusion sker oftast mellan länder som ligger geografiskt och kulturellt nära varandra. Det

kan vara demonstrationer mot ledarskapet, upprättandet av civila organisationer, nya

tankar och idéer om lagstiftning som slår rot och sprider sig inom både det civila samhället

och den styrande eliten. Exempel på detta är den våg av demokratisering som startade

1989-1990 i Sydafrika och sedan spred sig över kontinenten där människor började kräva

sina mänskliga rättigheter och politiska friheter.92

Auktoritära regimer kan utsättas för externt fredligt tryck från internationellt håll i ett

försök att tvinga dem till att jobba med frågor som är synonymt med demokratisering.

88 Diamond, Larry (2008), s90f 89 Diamond, Larry (2008), s96f 90 Diamond, Larry (2008), s98ff 91 Diamond, Larry (2008), s102ff 92 Diamond, Larry (2008), s. 107f

27

Påtryckningar är vanliga på ekonomiska, säkerhetsmässiga eller sociala plan. Ekonomiskt

handlar det om handelsavtal, investeringar i landet och lån som kan etableras och erbjuda

stor hjälp till att få en ekonomi att ta fart. Säkerhetsmässigt kan erbjudande om militärt

understöd eller hjälp med att bygga upp ett fungerande rättsväsende finnas som lockbete.

Socialt är utbytesprogram inom utbildningsväsendet, resande och turism, hjälp med att

etablera organisationer viktiga påtryckningskanaler som beroende på land kan vara mer

eller mindre viktigt. Generellt kan sägas att ju starkare ett land är desto sämre fungerar

externa fredliga påtryckningskanaler.93

Demokratibistånd är en typ av demokratiseringshjälp som får demokratiska institutioner i

en auktoritär regim att växa genom att bistå med ekonomiska resurser, experthjälp och

idéer. Hjälpen erbjuds både till stater som har börjat sin demokratiseringsprocess och till

organisationer inom auktoritära regimer. Under 1980-talet fick den polska organisationen

Solidaritet stort ekonomiskt bistånd vilket var viktig grund i deras fortsatta kamp vilket till

slut fick den auktoritära regimen på fall. Demokratibiståndet går ofta just till

organisationer som utbildar och jobbar för mänskliga rättigheter. Biståndet fortsätter att

vara viktigt även en lång tid efter att landets bedömts vara demokratiskt utvecklat.94

Externt tvång syftar i regel till interventioner med våld och brukar betecknas som en sista

åtgärd om alla andra åtgärder misslyckats. Resultaten av tidigare bruk av externt tvång för

att åstadkomma demokratisering visar att det inte är en effektiv metod. Det brukar också

vara svårt att få till militära interventioner då dessa vanligen går via FN och kan med

lätthet blockeras av medlemmarna i säkerhetsrådet och deras vetorätt.95

93 Diamond, Larry (2008), s. 111ff 94 Diamond, Larry (2008), s. 120f 95 Diamond, Larry (2008), s. 133f

28

4. Teoretiska perspektiv

Demokrati som begrepp kommer att behandlas i detta kapitel. Det demokratiska

begreppet kopplas samman med den liberala demokratin som en fortsättning på

demokratiska processerna och drivkrafterna som togs upp i bakgrunden. Demokratiska

processen och liberala demokratin är viktiga byggstenar för uppsatsens resultat, slutsats

och diskussion.

4.1 Demokratibegreppet

I uppsatsen tar vi hjälp av liberalismen för att bana ut en väg att leta efter

demokratiinnehållet i de styrdokument som skall analyseras.

4.1.1 Liberalismen och den liberala värdegrunden Liberalismen beskrivs av Andrew Heywood som den ideologi som har blivit synonymt

med de industrialiserade länderna i väst. Det som vi idag benämner liberalism började

utkristallisera sig under 1800-talet och var ett resultat av att det feodala systemet

krackelerade och började ersättas av ett kapitalistisk och marknadsorienterat samhälle.

Liberalismen är en fortsättning i tanketraditionen från tidigare historiska filosofer som

Locke och Smith om individernas frihet.96 I dess tidigaste form kritiserade den liberala

doktrinen feodala och absoluta privilegiesystem och hävdade rätten till konstitutionellt

styre och så småningom också representativt styre. Liberalismen var under första delen av

1800-talet inriktad på så liten inblandning från staten som möjligt inom den ekonomiska

sfären, vilket har fått benämningen laissez-faire. Mot slutet av 1800-talet uppstod en ny

form av liberalism som utvecklades till en mer eller mindre socialliberal doktrin.

Heywood menar att det är denna form av liberalism som många idag betecknar som den

moderna liberalismen och som har varit rådande under 1900-talet.97

Grundläggande inom liberalismen är en marknadsekonomi baserad på respekt för privat

egendom. Utöver detta krävde liberalismen att statens legitima makt skulle baseras på

allmänviljan från befolkningen istället för att vara grundat på naturliga eller gudomliga

rättigheter. Därigenom ligger liberalismen nära demokratin där de som styr staten gör

detta utifrån stödet av en majoritet av befolkningen. Traditionellt var den liberala

demokratin först liberal, genom att skapa frihet för det civila samhället över den statliga

kontrollen, och sekundärt demokratisk, genom att skapa strukturer som säkerställde

makten för de ledare som hade folkligt stöd. Det stora dilemmat för den liberala

96 Liedman, Sven-Eric (2005), Från Platon till kriget mot terrorismen de politiska idéernas historia, TPB, Enskede 97 Heywood, Andrew (2002), Politics, 2. ed., Palgrave, Basingstoke

29

demokratin är marknadsekonomins ojämlikhet. Den kapitalistiska ekonomin kan kritiseras

för att inte vara demokratisk.98

David Held beskriver att det som idag betecknas som liberal demokrati fick sin nuvarande

form då medborgarskapet genomfördes för alla vuxna kvinnor och män.99 Vilket i innebär

att det finns lagar och institutioner som skall värna om alla medborgares rätt att få rösta

fram politiska beslutsfattare.100 Den största skillnaden mellan klassisk liberalism och

modern liberalism är som ovan kort beskrivits idéerna om statens roll. Den klassiska

liberalismen begränsar staten till att ta hand om ordningen i landet och borga för

individens säkerhet, medan den moderna liberalismen anser att staten skall hjälpa

medborgare att leva sitt liv. Med detta följer ett antal grundläggande liberala värden som

förknippas med västerländsk demokrati. Dessa är för den liberala demokratin, enligt

Heywood, individualism, frihet, förnuft, rättvisa och tolerans.101

Den liberala synen på individualism gör gällande att människor först och främst skall bli

sedda som enskilda individer. När det feodala samhällets värderingar (som präglades av

religiösa förklaringar) ersattes med rationella och vetenskapliga förklaringar började

samhällsfenomen förstår utifrån den individuella människan. Fokusen på individen kan

brytas ner i två antaganden. För det första att alla människor är unika. Detta innebär att

alla individer har inneboende kvaliteter och utmärkande egenskaper som är speciella för

dem själva. För det andra att alla är jämlika med utgångspunkt från att alla är individer.102

Det samhälleliga målet för liberalismen är att alla människor skall kunna utvecklas och

blomstra till det som den individuella människan anser vara det bästa goda för sig själv

efter sin egen förmåga. Liberalismen anses därför vara moralneutral med avseende på att

alla människor får lov att fatta sina egna moraliska beslut.103

I nära samklang med individualismen ligger den individuella friheten. I den tidiga

liberalismen var målet att få en fristad från kyrkans och statens makt, menar Held, och

beskriver att frihetsidealet skulle gälla civila samhället, det vill säga den enskilda

98 Sörensen, Georg (2008), s6ff 99 De rättigheter som tidigt förknippas med liberalismen som fri åsiktsbildning inom religiösa, ekonomiska och politiska frågor tillika att individerna ansågs vara fria och jämlika från födseln avsåg bara män och huvudsakligen män ur den nya medelklassen, som hade en självklar plats inom den offentliga och även den privata sfären. Held, David (1997) s.101f 100 Held, David, Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, 2., rev. Och utvidgade uppl., Daidalos, Göteborg (1997), s.101 101 Heywood, Andrew, Political ideologies: an introduction, 5. ed., Palgrave Macmillan, Basingstoke (2012), s24 102 Heywood, Andrew (2012), s 27ff 103 Heywood, Andrew (2002), s 43

30

individen, familjen- och näringslivet befrielse från politikens inblandning.104 Den

individuella människan skall enligt liberalismen kunna agera enligt sin egen vilja.

Individuella friheten står över jämlikheten, rättvisan och auktoriteterna. Dock måste

friheten hållas inom lagens tillåtelse så att inte en människas frihet hotar andra människors

frihet. Idealet är att varje människa skall kunna uppleva mesta möjliga frihet förenlig med

allas lika frihet.105 John Stuart Mill som anses vara en av den moderna liberalismens

förgrundsgestalter uttrycker det så här: ”Denna princip innebär att det enda fall där man är

berättigad att individuellt eller kollektivt ingripa i andras handlingsfrihet är till

självförsvar.”106

Tron på det mänskliga förnuftet ligger nära den individuella friheten. Upplysningen

försökte bryta med tron på det övernaturliga och istället betona den enskilda människans

förmåga att tänka rationellt och planera för sitt eget bästa. Heywood för fram att tron på

rationalismen innebär en tro på att människan och individer har en förmåga att hela tiden

utvecklas och förstå samhället och på sikt också forma det till det bättre. Ett resultat av

tankarna om det mänskliga förnuftet är att människor antas kunna ta kontroll över sina liv

och forma sin egen framtid. Utvecklingen är progressiv och människor kan hela tiden nå

lite längre i utvecklingen än tidigare generationer. Utbildning blir på detta sätt något gott i

sig själv då kunskap, ur ett vetenskapligt perspektiv, hjälper till att avslöja fördomar och

vidskepligheter samtidigt som den utvecklar individer. Inom förnuftsramen räknas även

den mänskliga förmågan att diskutera och argumentera sig fram till lösningar då olika

viljor och önskningar står mot varandra. Liberala lösningar på konflikter är alltid först och

främst vid förhandlingsbordet där olika argument för och emot får lov att vändas och

vridas på. Våld är enbart tillåtet (efter förhandlingar) i självförsvar och för att bryta ett

förtryck.107

Den liberala synen på rättvisa utgår från tankar från jämlikhet mellan människor. Det

finns olika typer av jämlikhet som tillsammans bildar en social rättviseteori. Den första

och grundläggande betonar alla människors lika värde och att de förtjänar att behandlas på

samma sätt. Det innebär att alla individer är födda som jämlikar, i alla fall vad beträffar

deras moraliska värden menar Heywood. I den andra syftar Heywood till formell

jämlikhet med lika rättigheter främst inom de rättsliga och politiska områdena.108 ”[…]

104 Held, David (1997) 105 Heywood, Andrew (2002), s 44 106 Mill, John Stuart, Om friheten, [Ny utg.], Natur och kultur, Stockholm (1984), s 17 107 Heywood, Andrew (2012), s 31f 108 Heywood, Andrew (2012), s 33

31

jämlikhet inför lagen […]” och ”[…] en person, en röst; en åsikt […]”109 Inga rättigheter

får vara förknippade med kön, hudfärg, religion och så vidare. För det tredje skall det råda

en jämlikhet med tanke på möjligheter. Alla i ett samhälle skall vara lika inför att kunna

lyckas eller att misslyckas. Total jämlikhet inom alla sfärer inom samhället är dock inte

uppnåbart då människor har olika talanger och inte är beredda att jobba lika hårt. Detta

föder hos liberalismen, menar Heywood, ett godkännande av en social- och ekonomisk

ojämlikhet. Liberalismen bygger detta motstridiga (mot ovan anförda) argument på tanken

om alla människors jämlikhet inför olika valmöjligheter som skall ge alla en chans att

utvecklas fullt efter sina förmågor.110

Held hävdar att liberala tänkare från tidigt till idag anser att en av den moderna rättsstatens

viktigaste uppdrag är att skydda individernas friheter och intressen. Staten är ett

nödvändigt ont för att kunna säkra individernas rättigheter inom samhället. Men staten får

inte lägga sig i allt utan skall borga för att alla medborgare får så stor frihet som det är

möjligt.111

Inom ett individuellt synsätt på samhället, med acceptans av allas rätt att leva sitt eget

goda liv, ligger ett krav på tolerans. Begreppet innebär att människor är villiga att tillåta

andra individer att tycka, tala, skriva och agera som de vill även om man ogillar detta.

Liberaler menar att detta berikar det sociala livet och är en borgen som tryggar den

individuella friheten. Ledord inom ett tolerant synsätt inom kultur, moral och politik är

mångfald och autonomi som skall visa vägen till ett samhälle med allas, oavsett åsikt, rätt

till det fria ordet och den fria tanken. Detta, påpekar Heywood, skall enligt liberalismen

utveckla samhället och motverka oförsonliga förhållningssätt individer och grupper

emellan.112

4.1.2 Liberal demokrati Demokrati är den styrelseform inom vilken grundtanken är att staten styrs av folket. Vilka

förutsättningar som krävs för att en demokratisk kultur ska kunna uppstå skrivs om i

avsnitten demokratiska drivkrafter och demokratiprocessen nedan. Demokrati kommer

från grekiskans ”demos” som betyder folk och ”kratos” som betyder styre. Vilka som

klassas som ”demos” och får vara delaktiga i styret av landet samt hur styret ska utformas

109 Heywood, Andrew (2002), s 44, egen översättning 110 Heywood, Andrew (2002), s 44, Heywood, Andrew, 2012, s 33 111 Held, David (1997) 112 Heywood, Andrew (2012), s 34f

32

är demokratiska problem.113

Inom demokratin sätts vikt på de rationella egenskaperna i den röstberättigade delen av

befolkningen; demos. Grundläggande frågor för den demokratiska staten när de beslutar

vilka som ingår i demos är; vilka är berättigade att vara i demos och vilken är demos

auktoritet. Den styrande eliten behöver inom den demokratiska teorin sätta tilltro till

demos förmåga att fatta beslut enligt allmänviljan och inte bryta den demokratiska

ordningen när deras egenintresse hotas. Vidare bör den demokratiska processen, genom

vilken demos har möjlighet att fatta sina beslut, enligt Dahl uppfylla en rad kriterier. Dahl

har konstaterat att den idealiska demokratiska staten inte existerar, men följs dessa

kriterier eller ideal så följer staten en slags lathund över den demokratiska processen.114

Det första vitala kriteriet, som Dahl kallar för effektivt deltagande, syftar till att alla

medborgare ska ha möjlighet att uttrycka vilket avgörande som de förordar inom den

demokratiska beslutsprocessen. Medborgaren ska ha möjligheten att ta upp frågor på

dagordningen och förorda det beslut medborgaren har i sitt intresse. Nästa kriterium är

lika rösträtt vid det slutgiltiga avgörandet. Dahl syftar till de fria och rättvisa valen som vi

tagit upp tidigare inom demokratiseringsprocessen. Alla medborgare ska försäkras lika

rättigheter att utrycka ett val som har samma betydelse som övriga medborgares. Dessa

val ska vara den enda grunden för avgörande av det slutgiltiga beslutet vid en fråga. Det

tredje kriteriet, där vikten av utbildning kommer in, kallar Dahl för upplyst förståelse.

Upplysning och demokrati är två olika saker, demos behöver dock upplysning för att

skaffa sig förnuftet vilket krävs för demokratiskt styre. Demos skaffar sig upplysning

genom utbildning och genom en offentlig diskussion. Därigenom ligger skolans roll inom

demokratin i att skapa upplysning åt medborgarna så de kan genom den offentliga

diskussionen forma sin rationalitet. Den offentliga diskussionen är vidare beroende av

yttrande- samt tryckfrihet så medborgarna får lika möjligheter att hitta det val som ligger

bäst i dess intresse. Slutligen tar Dahl upp kriteriet om kontroll över dagordningen. Här

syftar Dahl till hur den fullständiga demokratin bör ha inflytande på alla områden i

samhället. Dagordningen bör inte sakna vitala områden som styrs inom landet på ett

odemokratiskt sätt, exempelvis utrikespolitik eller militära frågor.115

Efter dessa teoretiska resonemang är den stora utmaningen att föra dessa vidare till en

113 Sörensen, Georg (2008), Democrazy & Democratization - Processes and Prospects in a Changing World, Århus Universitet, Westview Press, s3 114 Dahl, A. Robert (1989), Democracy and its critics, Yale University Press, s130, 169 & 186 115 Dahl, A. Robert (1989), Democracy and its critics, Yale University Press, s170ff

33

användbar modell för att uppsatsens syfte skall kunna uppnås. Som en avslutning på det

teoretiska resonemanget och innan metoddiskussionen skall ett försök till

operationalisering göras.

4.2 Operationalisering av teorin

I kapitlet ovan har vi försökt definiera demokrati för vårt ändamål. Vår definition tar sin

främsta utgångspunkt i de liberala värdebegreppen individualism, frihet, förnuft, rättvisa

och tolerans. För uppsatsens är förekomsten av eller varianter av dessa begrepp indikatorer

på demokratiskt innehåll i skoldokumenten. Det är detta förhållande mellan de

värdeladdade begreppen och skoldokumenten som utgör grunden för analysen. Modellen

nedan visar att de fem värdeladdade begreppen är det filter som vi har tittat på texterna

genom. Tjockleken på pilarna är tänkta att ange var uppsatsens fokus ligger. Det är

värdebegreppens påverkan på främst skoldokumenten och jämförelsen mellan dessa som

är av intresse. Modellen visar att också konstitutionerna påverkar styrdokumenten. Detta

är tydligt i skoldokumenten på olika sätt. I de ryska dokumenten finns utskrivna referenser

till konstitutionen medan det i den svenska läroplanen är den skrivna värdegrunden som

främst visar ursprunget i regeringsformen.

Figur 2: Analysmodell

Demokratiindikatorer Analysdokument

Individualism Svenska Regeringsformen Ryska regeringsformen

Frihet

Förnuft

Rättvisa Lgy 11 Ryska läroplanen

Tolerans

34

5 Metod

Avsikten med uppsatsen är enligt syftet att undersöka förekomsten av demokratiskt

innehåll och demokratiska idéer i ryska och svenska skoldokument för ämnet

samhällskunskap. Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys. Den

ryska konstitutionen och svenska regeringsformen analyseras på samma sätt då den ligger

som grund för ländernas värdegrund. Uppsatsens definition av begreppet idéer är att dessa

är varaktiga och beständiga och rör sig inom ett visst gemensamt sammanhang. Om dessa

idéer utgörs av tankar om hur politik och samhälle bör organiseras bildar dessa

tillsammans en ideologi.116 Texterna har analyserats utifrån uppsatsens teoridel där några

av liberalismens grundvärden förklaras och definieras för att tjäna som verktyg i

genomläsningen av styrdokumenten. De värdeladdade begreppen som utgör vår analysram

och som förknippas med liberala demokratiska värderingar är individualism, frihet,

förnuft, rättvisa och tolerans. Begreppen byggs upp av värdeladdade idéer om hur

samhället enligt den liberala tanketraditionen skall organiseras efter för att åstadkomma ett

gott samhälle för så många av samhällets individer som möjligt. Dessa värdebegrepp har

vi tagit fasta på eftersom den liberala demokratin har blivit så synonymt med många av i

alla fall de utvecklade demokratiernas styrelseskick och att man i demokratiseringsteorier

pratar om det första viktiga steget som liberaliseringsfasen.117

Studien är till sin art mest beskrivande och försöker besvara frågan hur begreppen

individualism, frihet, förnuft, rättvisa och tolerans finns med och styr innehållet i

styrdokumentens texter.118 Det handlar här om att göra en nivåskattning om hur mycket

det demokratiska budskapet träder fram i texterna. Möjligen kan vi i studien också i alla

fall spekulera lite i några förklarande orsaker till skillnaderna mellan den svenska och den

ryska läroplanen med hjälp av bakgrundsbeskrivningen och tidigare forskning.

Exempel på hur begreppet individualism används i de ryska skoldokumenten är här

hämtad ur metodbrevet (Methodological letter). Här står att skolans mål skall stärka

utveckling samt utbildning på ett personligt plan. Det står vidare att ”[s]tandarden syftar

till skapandet av humanistiska och demokratiska värderingar, baserade på system av idéer

116 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund (2012), s. 139f 117 Schmitter & O´Donnel, s10 118Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm (2012) s.35f

35

förkroppsligade i den Ryska federationens konstitution.”119 Exemplet beskriver hur vi

arbetat för att urskilja demokratiskt innehåll i de ryska dokumenten.

Ytterligare ett exempel på hur vi jobbat med analysverktygen är hämtat från den ryska

läroplanen för samhällskunskap (Secondary (complete) general education, Social science

(including economics and law), Basic level). Där beskrivs att i läroplanens tredje område,

(som gäller människor och sociala relationer) skall allmän och individuell medvetenhet,

individuell socialisation, friheter samt ansvar och människor i det politiska livet ingå.120

Här är både begreppen individualitet och frihet med som markörer av hur vi valt att

kartlägga de demokratiska värderingarna i dokumenten.

5.2 Material

I uppsatsen är våra källor både svenska och ryska. De svenska källorna består av

regeringsformen och läroplanen för gymnasiet – Läroplan, examensmål och

gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.121 De ryska dokumenten som vi

jobbat med är sex till antalet. Dels är det utvalda delar av den ryska konstitutionen och

dels fem styrdokument gällande samhällskunskap. Översatta till engelska (från ryska)

heter de:

• Methodological letter

• Secondary (complete) general education, General provision

• Secondary (complete) general education, Common learning abilities, skills and

ways of working

• Secondary (complete) general education, Social science (including economics and

law), Basic level

• Secondary (complete) general education, Social science (including economics and

law), Profile level

De ryska källorna kräver en utförligare utläggning. Att jobba med ryska skoldokument

utan att kunna det ryska språket har sina utmaningar. För att få tag på dokument

kontaktade vi Ryska skolan i Göteborg, ryska ambassaden och några sociala grupper och

föreningar i Sverige med Ryssland som intresse.

Med hjälp av kontakterna hittade vi ryska styrdokument för deras utbildningsväsende på

det ryska utbildningsministeriets hemsida. Dokumenten fanns där i Wordformat men 119 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/ (11-11-2014), s. 5, egen översättning 120 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014), egen översättning 121 Skolverket (2011).

36

enbart på ryska och behövde översättas. Detta orsakade ett bekymmer då vi författare

uppsatsen inte kan ryska. Med hjälp av översättningsfunktionerna i Microsofts Word

onlinetjänst Bing och Google translate gjordes översättningarna. Problemet med hur väl

den engelska översättningen stämde med det ryska originalet hanterades genom att få en

del av översättningen vidimerad av en rysktalande forskarstuderande som intygade att

”Översättningen gjord av Bing Microsoft ser mycket bra ut. Den förmedlar desamma

mönster som återfinns i den ryska versionen av texten.” 122 De till engelska översatta

dokumenten som vi har jobbat med återspeglar i stor utsträckning det budskap som de

ryska originaldokumenten uttrycker. Att ord inte överensstämmer kan innebära problem.

Då vissa ord inte har verkat rimliga i sammanhanget har mer tid lagts ner på att jämföra

olika översättningar för att komma tillrätta med detta.

5.3 Validitet och reliabilitet

För vår del ligger validitetsproblemet i att översätta teorin till mätbara indikatorer på det

demokratiska innehållet i utvalda delar av svenska och ryska skoldokument.

Metodlitteratur beskriver vad god validitet är. För det första skall det finnas en

samstämmighet mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och de operationella

indikatorerna. För det andra skall det inte finnas några systematiska fel och för det tredje

att man mäter det som man påstår att man mäter.123

Vad gäller det första kriteriet är begreppen i uppsatsen teoridel i stort sett rakt översatta till

operationella indikatorer. I arbetet med att välja ut relevant resultat handlar det om – som

ofta textanalys gör – att tolka texter. Tolkningsförfarande kan kritiseras för att vara

subjektiv, där forskaren låter den egna tanken om att det förhåller sig på ett visst sätt styra

urvalet. Ett sätt att jobba med dilemmat kan vara att låta redan vedertagna definitioner

styra urvalet. Teorin kan på detta sätt vara en hjälp att leta efter nålen i höstacken. Våra

begrepp är definierade av liberalismen, vilket vi är medvetna om och resultatet blir på

detta sätt styrt i en viss riktning men stämmer väl med vårt syfte och frågeställningar. De

definierade begreppen går också att tolka på annat sätt än utifrån en demokratisk agenda

men med blicken på den teoretiska avgränsningen och definitionen av begreppen för

ögonen tror vi att vi lyckats hålla en någorlunda stringent linje i resultaturskiljningen.

Fördelen med våra begrepp är att de är förhållandevis enkelt definierade och textavsnitt

förknippade med begreppen blir på detta sätt urskiljbara.

122 Babajan, Tigran, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen på Linnéuniversitetet. Mailkonversation (15-12-2014) 123 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012)

37

För det andra så skall inga systematiska fel finnas. Vi har utgått ifrån definierade begrepp

för att mäta demokratiskt innehåll i textdokumenten. Frågorna vi ställer, ställer vi till

texterna och uppsatsen har inte för avsikt att dra några djupare och längre slutsatser om

hur dessa dokument har påverkat samhället eller hur den aktuella situationen ser ut i de

båda samhällena idag som en orsak av skoldokumentens innehåll. Systematiska fel som

kan uppkomma är till exempel i tolkningsförfarandet då det sker en bedömning av

materialet utifrån författarnas ståndpunkter. Att helt eliminera forskarens påverkan på

urvalet är i det närmaste omöjligt. En styrka kan vara att det är två uppsatsförfattare som

oberoende kan göra tolkningar och därigenom arbeta så att denna risk minskar. En fråga

som är värd en diskussion och som kan orsaka ett än större systematiskt fel är om våra

valda begrepp verkligen är en indikator på demokratiskt innehåll. Som försvar mot kritik

av detta slag är att modern liberal teori innehåller de fundamentala grundprinciper som i

det moderna samhället har blivit synonymt med demokratiska värderingar. Dessa är i

grunden individens fri- och rättigheter. Demokrati kan definieras på annat sätt och utifrån

definition kan inte uteslutas att resultatet blir annorlunda. Här har vi också snuddat vid

validitetens tredje kriterium att mäta det man avser att mäta. Vi anser att på det sätt som

vår undersökning är upplagd klarar vi av att mäta det vi säger oss att mäta, det vill säga

demokratiskt innehåll i styrdokumenten utifrån liberala teorier.

5.4 Metodkritik

Uppsatsens undersökningsmetod utgår ifrån tankar om värdegrunder och demokrati som

är sprungna ur en liberal idétradition. Kritik mot detta upplägg är dess brist på perspektiv i

sättet att tolka styrdokumenten på. För Sveriges del finns det en lång socialdemokratisk

era av maktinnehav som borde kunna föranleda en analys även utifrån mer socialistiska

perspektiv. För Rysslands del har detta argument än större giltighet med tanke på den

långa period av kommunistiskt styre som har präglat landet och som många av landet idag

styrande elit är fostrade inom. Motiveringen till uppsatsens val av angreppssätt är att inom

många av de egenheter som forskningen tillskriver en demokratisering härstammar från

det liberala tankeparadigmet.

Ytterligare kritik kan ges till att välja att granska dokument från ett språk som vi som

uppsatsförfattare inte behärskar. Även om översättningen i det stora hela stämmer finns

det säkert nyanser och översättningar av enskilda ord som blir annorlunda. Översättningen

som gjordes med Microsoft Bing är en så kallad automatisk maskinöversättning och

bygger på statistiska jämförelser av språket hos miljontals dokument för att få en så bra

översättning som möjligt. Enligt en magisteruppsats från översättarutbildningen som

38

studerar Google translate, (teknikerna är ungefär desamma för Microsoft Bing och Google

Translate124) visar att översättningar med denna teknik gör få fel i sina översättningar

mellan texterna och att dessa översättningar producerar begripliga översättningar.125

Denna kritik gällde ett obekant språkområde men även mot ett område som

uppsatsförfattarna är mer bekanta med kan frågor väckas.

Hur skall man som uppsatsförfattare förhålla sig till det faktum att vara fostrad i en

tradition som tar demokratin för given och förutsätter att den skall vara en del av ett

fungerande samhälle? På ett sätt går det inte att skriva sig fri ifrån detta då varje människa

befinner sig i den kontext som har präglat hen under hens liv. Valet av uppsatsämne är

också präglat av en kommande karriär som samhällskunskaps- och historielärare i Sverige,

där demokratibegreppet genomsyrar i alla fall ett av ämnena. I den svenska läroplanen är

demokratibegreppet ett honnörsord som all undervisning och skolverksamhet byggs

utifrån. Vår bakgrund kan vi inte komma ifrån, men bakgrunden kan också hjälpa oss att

ifrågasätta. Är skolan överallt en plats som genomsyras av en demokratisk kontext? Det är

just det ifrågasättandet som har fått oss att vilja undersöka närmare en läroplan som vi för

det första inte vet något om och för det andra mer eller mindre omedvetet har en

förutfattad mening om. Ryssland är en demokrati i gungning och hur ser det då ut med

ramarna till den institution som borgar för dess framtid?

124 Ranta, Aarne, När kan man lita på maskinöversättning (2011) http://www.ep.liu.se/ecp/054/006/ecp10054006.pdf , (17-12-2014) 125 Lindqvist, Amanda, Maskinöversättning – bra eller dåligt? En översättningsvetenskaplig studie om typiska fel och begriplighet hos maskinöversatta facktexter (2012), https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32504/1/gupea_2077_32504_1.pdf , (17-12-2014)

39

6 Resultat och analys

Resultatdelen presenterar först vårt resultat ut de svenska och ryska skoldokumenten.

Därefter presenteras resultat från utvalda delar av den svenska regeringsformen och den

ryska konstitutionen. I slutet av kapitlet kommer analysen av skoldokumenten.

6.1 Läroplanerna

6.1.1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Gy11 Från det svenska utbildningsväsendet har vi använt oss av ett sammanhängande dokument.

Resultatredovisningen av den svenska läroplanen är indelad i två avsnitt. Det första är från

den generella läroplanen som är övergripande och gäller för hela gymnasieskolan alla

ämnen. Det andra avsnittet är ur ämnesplanen för ämnet samhällskunskap.

6.1.1.1 Läroplanen

Kunskaper och värderingar är ledord för läroplanen. Den första meningen i det första

kapitlet (skolans värdegrund och uppgifter) i läroplanen lyder: ”Skolväsendet vilar på

demokratins grund.”126 I läroplanens följande text beskrivs närmare vad som avses.

Väsentligt är att eleverna skall erhålla kunskaper och värderingar som syftar till alla

elevers utveckling och lärande. Viktigt är respekten för de mänskliga rättigheterna och de

demokratisk värderingar som det svenska samhället består av:

[m]änniskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som

utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen

tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.127

I nästa stycke betonas vikten av att alla människor respekteras och att all form av

diskriminering aktivt motarbetas oavsett kön, tro, etnisk härkomst, sexuell läggning, ålder

eller funktionsnedsättning.128 Utbildningen skall vara likvärdig. Syftet är att oavsett var i

landet så skall samma förutsättningar finnas att nå målen som styrdokumenten anger.

Särskilt betonas att de elever som har svårigheter att nå de utsatta målen skall få hjälp.

Likvärdig innebär också att kvinnor och män skall ha samma chanser att nå de mål som

126 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm (2011), s 5 127 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm (2011), s 5 128 Skolverket (2011), s. 5

40

finns för verksamheten.129

Det inledande kapitlets tyngsta fokus ligger på kunskapsuppdraget som i skolan skall

uppnås med demokratiska arbetsmetoder. Eleverna skall ha inflytande över utbildningen

och sin utveckling vilket förutsätter att skolan på ett tydligt sätt förmedlar vilka mål som

finns och vilket innehåll som gäller. Målet med kunskapsinhämtningen i skolan är att

eleverna skall bli ansvarskännande och aktiva yrkes- och samhällsmedborgare med hjälp

av kunskapsförmedlingen i skolan som skall hämta sin främsta inspiration ifrån

demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna.130

Under rubriken Övergripande mål och riktlinjer som är kapitel två i läroplanen kommer

kunskapsmålen först, därefter normer och värden, följt av eleverna ansvar och inflytande.

Vad beträffar kunskapsmålen står det först att skolan skall ta ansvar för att alla elever når

kraven som är satta för respektive programs examensmål, det vill säga att yrkesprogram

skall ge förutsättningar för att yrkesliv, högskoleprogram skall ge förutsättningar för

högskolestudier och introduktionsprogram skall ge förutsättningar för fortsatta studier.

Kunskaper, som är skolans ansvar att eleverna når, presenteras i punktform. Av dessa är

tre av väsentlighet för denna studie: ”har kunskaper om de mänskliga rättigheterna” och

”har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv”

och ”har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för

att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor”131 Läraren ska

”utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” och ”se

till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett

jämställdhetsperspektiv”.132 Dessutom skall läraren planera för att eleverna ”utvecklas

efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin

förmåga”133

Rubriken normer och värden presenterar dessa elevmål:

[K]an göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och

grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter; respekterar andra

människors egenvärde och integritet; tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och

kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor; kan samspela i möten med andra

129 Skolverket (2011), s. 5 130 Skolverket (2011), s. 5 131 Skolverket (2011), s. 10 132 Skolverket (2011), s. 11 133 Skolverket (2011), s. 11

41

människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia; kan leva

sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras

bästa för ögonen och till sist visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett

vidare perspektiv.134

De riktlinjer som anges är sammanfattat att alla som arbetar i skolan skall jobba för att det

utvecklas en känsla av solidaritet och samhörighet med olika människor i samhället och

världen. Läraren skall tydliggöra de demokratiska värderingarna och grundläggande

mänskliga rättigheter som det svenska samhället bygger på och tillsammans med eleverna

ta upp konflikter som kan ske mot dessa värderingar i vardagslivet. Dessutom skall läraren

i samarbete med eleverna arbeta fram regler som skall fungera vägledande i det dagliga

arbetet.135

Delen om elevernas ansvar och inflytande har som mål att eleverna tar eget ansvar för

studierna, är aktiva i sitt inflytande över sin utbildning och med kunskaper om

demokratiska normer utvecklar demokratiska arbetsformer. Detta skall läraren stödja i sitt

arbete.136 Ovan gäller generellt för hela gymnasieskolan, och ligger som grund för arbetet

och ämnesplanerna i de enskilda ämnena där samhällskunskap ingår.

6.1.1.2 Ämnesplanen för samhällskunskap

Gällande den specifika ämnesplanen för samhällskunskap beskrivs ämnet som

tvärvetenskapligt innefattande statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi med

utgångspunkt i nuet med ett historiskt perspektiv. Syftet är att eleverna utvecklar sin

förståelse för människors livsvillkor kopplat till olika samhällsfrågor. Detta genom att

belysa hur de politiska, ekonomiska och sociala banden sammanlänkar människor i dagens

globala samhälle. Syftet är vidare att ge eleverna kunskaper om demokrati, jämställdhet,

de mänskliga rättigheterna och barnens rättigheter utifrån FNs barnkonvention. Eleverna

ska utöver detta bilda sig en förståelse för arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. 137

Eleverna ska lära sig att vetenskapligt förhålla sig till samhällsfrågor och därigenom skapa

sig förutsättningar att själva bli deltagande demokratiska människor. Källkritik och kritiskt

tänkande är vitalt i dagens informationssamhälle och eleverna ska därför utveckla sin

förmåga att kritiskt granska informationsflödet. Utifrån informationsflödet ska eleverna

kunna utvärdera och dra slutsatser utifrån ett källkritiskt perspektiv. Undervisningen ska

134 Skolverket (2011), s. 11 135 Skolverket (2011), s 12 136 Skolverket (2011), s 13 137 Skolverket (2011), s 143

42

hjälpa eleverna med detta genom att variera undervisningsmetoder, exempelvis muntligt,

skriftligt och genom modern informationsteknik.138

Utöver en sammanfattning av ämnet och dess syfte så punktar ämnesplanen upp fem

punkter som konkret visar vilka förmågor som ämnet samhällskunskap ska ge elever för

förutsättningar att utveckla. Först och främst ska eleverna lära sig om demokrati och de

mänskliga rättigheterna, både sina kollektiva och individuella rättigheter. Utöver detta ska

eleverna lära sig olika samhällsförhållanden, samhällsfrågor och hur olika samhällen är

organiserade utifrån både lokala och globala perspektiv. Andra punkten handlar om de

historiska perspektivens betydelse för olika samhällens funktioner och strukturer.

Historiens betydelse för nutida skeenden. Tredje punkten behandlar behovet av att elever

ska kunna belysa samhällsstrukturer och fenomen på ett samhällsvetenskapligt sätt genom

begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritiken kommer på punkt fyra och beskriver

hur elever ska klara av att söka, granska och tolka information. Utöver detta ska elever

kunna värdera källornas relevans och trovärdighet. Slutligen frambringas kravet på att

elever ska kunna uttrycka sina färdigheter inom samhällsvetenskap genom olika

presentationsformer. 139

Ämnesplanen delar in samhällskunskapsämnet i sju olika kurser. Nedan kommer från den

grundläggande större kursen Samhällskunskap 1b. Det centrala innehållet föreskriver att

undervisningen skall ta upp

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. […] Medborgarnas

möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och

påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller

[…]. […]De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur

man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. […]Gruppers och individers

identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån

kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.140

I kunskapskraven som utgör mallen för vilket betyg eleverna skall erhålla anges att

eleverna skall kunna redogöra för och analysera organisationen i olika samhällsystem och

vilka idéer som ligger bakom, skillnader och likheter dem emellan och hur historiska

skeenden har betydelse för dagens samhällsförhållanden med avseende på individers,

gruppers och strukturers påverkan av dem. Även de mänskliga rättigheterna skall kunna

138 Skolverket (2011), s 143 139 Skolverket (2011), s 143 140 Skolverket (2011), s 150

43

redogöras för.141

6.1.2 Ryska skolan – Läroplaner för secondary education, Methodological letter och läroplaner för social studies

Från det ryska utbildningsväsendet har vi använt oss av fem läroplansdokument. Två är av

mer allmän karaktär och gäller för hela secondary education och alla dess ämnen. Tre

gäller mer specifikt ämnet social studies som motsvarar samhällskunskapen, inom den

svenska gymnasieskolan. Översatta från ryska till engelska heter dessa dokument:

’Secondary (complete) general education, General provision’; ‘ Secondary (complete)

general education, Common learning abilities, skills and ways of working’;

‘Methodological letter, On the teaching of the subject "social studies" in the introduction

to the Federal component of the State standard of general education’; ‘ Secondary

(complete) general education, Social science (including economics and law), Basic level’;

‘Secondary (complete) general education, Social science (including economics and law),

Profile level’.142 Samtliga dokument gäller för motsvarande svenska gymnasieskolan I

Ryssland.

6.1.2.1 Secondary (complete) general education, General provision

I dokumentet beskrivs att skolformerna är öppen för alla. Där beskrivs också att skolan är

under en stark moderniseringsfas med stora förändringar. Dessa förändringar är av social

och pedagogisk art och skapar förutsättningar för en individualiserad skolgång med stora

variationer. Förändringarna i skolan är ett svar på kraven som ett modernt samhälle ställer

med krav på nya möjligheter för individer att använda sina begåvningar och talanger för

att utvecklas. Individer som kan ta ansvar och göra medvetna val för att försvara sina

medborgerliga rättigheter.

Den framhäver tre huvudsakliga mål samt betonar att all undervisning är indelad i en

grundläggande nivå och senare i en profilerad nivå. Det första målet är att utbilda eleverna

till att känna medborgerlig ansvarskänsla, förståelse för lagen, självständighet och

initiativförmåga och att socialiseras in i samhället som fungerande individer. Det andra

målet innebär att utbildningen skall vara flexibel och kunna formas efter olika elevers

unika behov genom individuella utbildningsprogram. Det tredje målet är att eleverna

delges lika möjlighet till professionella utbildningar och aktiviteter samt ges information

om de reella kraven från arbetsmarknaden.143 De generella målen anger också kort vad

141 Skolverket (2011), s. 151 142 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014) 143 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014)

44

som gäller för den grundläggande och den profilerade nivån:

Basic level standard subject is focused on the development of a common culture and more to do with

ideological, educational and developmental tasks of general education, tasks of socialization. The

profile level standard subject is chosen based on personal preferences, the needs of the learner and is

focused on his preparations for subsequent vocational education or professional activities.144

Detta citat tydliggör nivåskillnaden mellan basnivån och den mer individualiserade

profilnivån.

6.1.2.2 Secondary (complete) general education, Common learning abilities,

skills and ways of working

I det andra av de generella dokumenten för ryska gymnasieutbildningen läggs tonvikten på

inlärningsförmågor, arbetssätt och vikten av att eleverna att utvecklar dessa förmågor.

Eleverna ska genom utbildningen vidga sina allmänna studieförmågor genom varierade

aktiviteter. Elevernas allmänna färdigheter är tillsammans med utvecklade förmågor att ta

till sig kulturen, avgörande för deras möjlighet att socialiseras i samhället. Tre

huvudsakliga aktiviteter tas upp: kognitiva; informations- och kommunikationsaktiviteter

samt reflektiva aktiviteter. 145

De kognitiva aktiviteterna inriktar sig på elevers förmåga att självständigt arbeta sig fram

genom att sätta upp mål och motiverat arbeta sig fram till målet. Utvärdering av arbetet

med det uppsatta målet ses som en viktig del i arbetet. I Informations- och

kommunikationsaktiviteter är källkritik och granskning av informationsflödet mellan

källor en viktig del av dessa aktiviteter. Detta handlar utöver källkritik även om att klara

av att skapa sin egen kommunikation i såväl tal som skrift och med hjälp av moderna

kommunikationsmedel. Reflektiva aktiviteterna syftar till att skapa elever med förståelse

för deras kulturella identitet. Eleven ska objektivt kunna reflektera över sina skolresultat,

sina personlighetsdrag och sitt beteende i förhållande till andra människor i sin situation.

Förmågan att se det positiva i andras åsikter och förslag framhålls som viktigt. Eleven ska

slutligen skaffa sig medvetenhet om sin nationella, sociala och religiösa tillhörighet.

Genom att definiera sin position i den moderna världen ska individen klara av de

påfrestningar som väntas inom den fortsatta utbildningen och yrkeskarriären.146

144 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014) 145 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014) 146 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014)

45

6.1.2.3 Methodological letter

I metodbrevet beskrivs utbildningssystemet och dess syfte att åstadkomma en

övergripande statlig standard inom de ryska skolämnena.147 Här betonas hur hårt eleverna

får pressas i arbetsbörda, vilka didaktiska metoder som skolorna ska använda sig av i

undervisningen samt några grundläggande krav för att säkerställa en god

undervisningsprocess. Federala utbildningsstandarden, som det kallas i dokumentet, avser

att modernisera utbildningen och slår fast att grundskolan är obligatorisk för alla och

garanterar genom detta fri statlig grundutbildning för sina medborgare. Sociala studier,

ryska versionen av samhällskunskap, får en tidig vikt på federal nivå då ämnet är

obligatoriskt från sjätte klass (motsvarande 11åringar i Ryssland). Målet är att forma

humanistiska och demokratiska värderingar kopplade till de värderingar som finns i den

ryska konstitutionen.148

I det metodiska brevet står att de federala läroplanerna organiserar

samhällskunskapsämnet enligt det ryska utbildningssystemets tre nivåer (beskrivet under

avsnitt 2.2): primary general education, basic general education och secondary

(complete) general education. De övergripande målen med samhällskunskapsämnet för

alla dessa nivåer är indelade i fem områden: personlig utveckling av eleverna; fostran;

kunskapsinhämtning; färdighetsutveckling och att lära sig att använda kunskaper och

färdigheter i praktiken. Texten efter förtydligar att den nya standardens mål är ämnad att

på ett mer personligt plan stärka utveckling och utbildning och ”Standarden syftar till

skapandet av humanistiska och demokratiska värderingar, baserade på idésystem från den

Ryska federationens konstitution.”149 Vidare beskriver metodiska brevet att förändringar i

ämnets innehåll är gjorda med tanke på samhällets omdaning de senaste åren.

Målet att kunna omsätta kunskaper och färdigheter i praktiken grundas i att alla elever

skall uppnå en viss nivå av basal social kompetens. Oavsett skola eller individ skall alla

studenter lära sig: inom familjesfären uppträda enligt moraliska och rättsliga normer och

aktivt delta i familjelivet och dess problem; inom arbetslivet kunna ingå och troget

fullfölja ett kontrakt, ha arbetsdisciplin, veta vad som är rimlig ersättning för arbete och

kombinera arbete och studier; inom civila, sociala och mellanmänskliga aktiviteter

uppträda enligt moraliska och rättsliga normer och kunna interagera med staten och

viktiga civila institutioner på ett kompetent sätt; ”[…] klara relationer i multietniskt och

147 För varje ämne inom skolan finns det ett metodiskt brev, se vidare: http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/, (11-11-2014) 148 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/, (11-11-2014) 149 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/, (11-11-2014), s. 5, egen översättning

46

multireligiöst samhälle (motion, tolerans, att arbeta konstruktivt med människor av olika

nationaliteter och religioner).”150 Om ovan kompetenser förklarar texten:

These competencies are a necessary part of the civic culture, which is an introduction to one of the

main tasks of social science education. Practical orientation is embodied in the social science

orientation of education on preparation to conscious implementation of typical social roles (family

man, worker, employer, consumer, citizen, students). […] Along with practice content, social studies

defines the spiritual and moral guidelines, promotes the development of the ability to assess

themselves and society from the perspective of humanity, decency, civility.151

Det metodiska brevet berättar att ju längre upp i åldern eleverna kommer desto mer

inriktad skall samhällskunskapen vara på att elevernas sociala relationer. Fokus blir att

utbilda elever för att på ett självständigt och ansvarsfullt sätt skall kunna lösa problem som

uppstår i livet. Grunden för samhällskunskapsutbildning på gymnasiet sker därför på en

själslig och medborgarkulturell nivå. Med dessa två begrepp menas ”[…] moraliska och

etiska komponenter till livets mening […] respektive […] relationen mellan institutioner,

staten och civila samhället […]”.152

6.1.2.4 Secondary (complete) general education, Social science (including

economics and law), Basic level

I läroplanen för samhällskunskap i Ryssland (sociala studier inkluderat ekonomi och

juridik) framgår grundläggande mål för vad eleverna ska klara av efter genomförd kurs.

Inom de grundläggande baskraven framgår att eleverna ska utveckla en personlighet under

de tidiga tonåren och uppnå en själslig moralutveckling utifrån respekt för lag och ordning

samt lära sig om den politiska och den rättsliga kulturen. Eleverna ska formas i den ryska

identiteten och utbildas i de humanistiska och demokratiska värderingarna inom den ryska

konstitutionen. Läroplanen befäster vikten av att elevernas lär sig hur samhället fungerar

ekonomiskt, socialt och rättsligt i samspelet mellan människor och i olika sociala nätverk.

Återkommande är att eleverna ska få kunskaper och färdigheter för att i framtiden klara av

att verka inom det civila samhället och staten. Eleverna ska vidare få förmågan att hantera

förhållanden mellan människor med olika nationalitet och religion. Utifrån dessa

erfarenheter ska eleverna veta hur de uppför sig i olika situationer och inom lagens

gränser.153

150 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/, (11-11-2014), s. 6, egen översättning 151 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/, (11-11-2014), s. 6, egen översättning 152 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/1443/, (11-11- 2014) s. 7, egen översättning 153 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014)

47

Läroplanen återger en miniminivå på vad som obligatoriskt skall ingå i

utbildningsprogrammet. Samhällskunskapsämnet delas upp i fyra tongivande områden.

Första området är människan som skapare och skapelse av kulturen där fokus ligger på

människan som en produkt av biologisk och sociokulturell evolution. Här ingår tänkande,

kulturens betydelse och kulturell mångfald. Behovet av frihet och olika kunskaper. Här

skall begreppet sanning tas upp i förhållande till vetenskap och kunskap. Det andra

området tar upp det sociala samhället och betonar den nationella policyn som finns i ryska

konstitutionen och vikten av att kunna lösa etniska konflikter. Även kunskap om politik

som varande en del i det sociala samhället beskrivs:

The concept of the State authorities, the political system functions. Typology of political regimes.

Democracy, its core values and signs of civil society and the State. The political elite, especially its

formation in modern Russia. Political parties and movements. The media in the political system of

the society. Political ideology. The political process, it features in the Russian Federation. The

electoral campaign in the Russian Federation.154

Det tredje området gäller människor och sociala relationer där allmän och individuell

medvetenhet, individuell socialisation, friheter och ansvar och människor i det politiska

livet ingår. Det sista och fjärde området handlar bland annat om medborgarskap i

Ryssland och vilka friheter och skyldigheter som följer med det och även lagstiftning med

tyngdpunkt på äganderätt och hur denna är skyddad.

6.1.2.5 Secondary (complete) general education, Social science (including

economics and law), Profile level

I dokumentet som beskriver ämnet samhällskunskap inom profilnivån är ämnet tydligt

uppdelat i filosofi, sociologi, statsvetenskap och socialpsykologi. I början av dokumentet

finns uppspaltat mål som eleverna skall uppnå då de studera ämnet. Sammanfattat och av

intresse för ändamålet i uppsatsen är dessa: utvecklande av kritiskt tänkande; utbildning i

den ryska identiteten, medborgarskap, socialt ansvarstagande och att känna engagemang

till humanistiska och demokratiska värden enligt den ryska konstitutionen.155

Filosofin belyser mänskligheten som en skapelse av biologi och kultur vars frihet är en

nödvändighet för mänsklig aktivitet. Om kunskap och medvetande står det viktigt att

behandla: ”Olika typer och nivåer av mänsklig kunskap, det teoretiska och vardagliga

medvetandet, världsbilden med dess olika former. Mytologisk och rationell, logisk,

154 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/ s. 2 (11-11-2014) 155http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014)

48

kunskap. Religion. Moral. Moralisk kultur. Etik. Konst.”156 I ett avsnitt betonas

individualitetens betydelse: ”Folkets andliga liv. Offentligt och individuellt medvetande.

Förnuftet och dess roll i utvecklingen av individen.”157

Sociologin målar upp samhället som ett samspel mellan vanliga människor och belyser

bland annat individens socialisering och familjetraditionernas vikt. Politiken belyses som

en vetenskap där tyngd läggs på hur makt legitimeras och på hur politiska systemet är

uppbyggt. Politiska ideologier och politiska systems funktion. Demokrati och valsystemets

funktion.158 Problemen för den moderna demokratin, maktdelegation, parlamentarism,

utvecklingen av traditioner inom den ryska parlamentariska demokratin studeras. Det

civila samhället studeras tillsammans med den statliga kontrollen över institutionerna159

Socialpsykologin betonar kommunikationens roll i samhället och “[…] individualitet,

personlighet. Kronologin över utvecklingen av den individuella personligheten […].”160

6.2 Konstitutionerna

Den svenska regeringsformen och den ryska konstitutionen påminner om varandra i sin

utformning. Regeringsformen är uppdelad i 15 kapitel med rubriker som anger

inriktningen för lagtexten, som exempel heter första och andra kapitlet Statsskickets

grunder respektive Grundläggande fri- och rättigheter. 161 Intresset för denna uppsats

ligger på det första och andra kapitlet i regeringsformen.

Den ryska konstitutionen består av två delar. Den första är uppdelad i 137 artiklar indelade

i nio kapitel. Alla kapitel har en rubrik som beskriver det huvudsakliga innehållet, som

exempel heter det första och andra kapitlet The Fundamentals of the Constitutional System

och Rights and Freedoms of Man and Citizen.162 Den ryska konstitutionen är det de första

två kapitlen som uppsatsen har intresserat sig för. Respektive grundlags andra kapitel

avslutas liknande, då de i de sista paragraferna och artiklarna beskriver under vilka

förutsättningar som de grundläggande fri- och rättigheterna kan inskränkas från staten.

6.2.1 Svenska Regeringsformen

Portalparagrafen lyder: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska

156http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014), s1, egen översättning 157http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014), s2, egen översättning 158http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014) 159http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014) 160http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-11-2014), s3, egen översättning 161 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/, (03-12-2014) 162 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm , (03-12-2014)

49

folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas

genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal

självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”163 Det första kapitlet i

regeringsformen är inte så långt men stakar ut ramarna för vad som är väsentligt för hur

den svenska statsmakten skall vara utformad.

I den efterföljande paragrafen, betonas att makten skall brukas med hänsyn tagen till alla

människors lika värde och med tanke på den enskilda människans frihet. Grundläggande

mål för all offentlig verksamhet skall vara varje individs personliga, ekonomiska och

kulturella välfärd. Stat och kommun skall säkerställa människor rätt till bostad, arbete och

utbildning och att demokratiska värden genomsyrar hela samhället. Ledord skall vara

jämlikhet och delaktighet. Om diskriminering skrivs: ”Det allmänna ska motverka

diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,

språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra

omständigheter som gäller den enskilde som person.”164

Det andra kapitlet beskriver vilka rättigheter som varje individ åtnjuter inom en rad

områden som opinionsfriheter, kroppslig integritet och rörelsefrihet, rättssäkerhet, skydd

mot diskriminering, arbetsmarknaden, egendom och utbildning.

Första paragrafen lyder: “Var och en är gentemot det allmänna165 tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar

samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta

emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. 3. mötesfrihet: frihet att

anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande

syfte eller för framförande av konstnärligt verk. 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna

och delta i demonstrationer på allmän plats. 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig

med andra för allmänna eller enskilda syften. 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller

tillsammans med andra utöva sin religion.”166 I samma del beskrivs också att ingen får

tvingas till att berätta åsikter eller åskådningar eller tvingas in i sammanhang som man

163 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K3, (05-12-2014) 164 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K3, (05-12-2014), 1 kap. 2§ 165 Det allmänna innebär stat, kommun och deras anställda. Källa: Nationalencyklopedin, det allmänna, http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/det-allmänna, (04-12-2014) 166 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K2 1 §, (04-12-2014)

50

inte samtycker till.167

I nästa del beskrivs skyddet för den kroppsliga integriteten. Dödsstraff är förbjudet tillika

tortyr eller straff som utsätter kroppen för skada. Texten beskriver dessutom skydd mot

visitation av kropp, hus, brev, mot avlyssning och frihetsberövande. Medborgarskapet är

skyddat och ingen medborgare får landsförvisas. Medborgare har också rätt att fritt bege

sig vart de vill inom landet och även lämna det.168

Ur utbildningssynpunkt är paragraf 18 den vitala: ”18 § Alla barn som omfattas av den

allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det

allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.”169

De sista sex paragraferna av det andra kapitlet beskriver att det får lov att förekomma

begränsningar i de mänskliga fri- och rättigheterna men inte utanför ramen av vad ett

demokratiskt samhälle kan acceptera.170

6.2.2 Ryska konstitutionen Portalartikeln lyder:”The Russian Federation – Russia is a democratic federal law-bound

State with a republican form of government.”171 Strax under står: ”Man, his rights and

freedoms are the supreme value. The recognition, observance and protection of the rights

and freedoms of man and citizen shall be the obligation of the State.”172 Ytterligare

värdeladdade ord följer då texten beskriver att de som skall inneha suveräniteten och

makten i Ryssland skall vara dess folk. Makten skall uttryckas genom omröstningar och

fria val och makten får inte tas med våld. Den federala strukturen bygger på statlig

integritet, enighet mellan statliga myndigheter, en uppdelning av makten mellan staten och

dess myndigheter och jämlikhet och självbestämmande för folket i Ryssland.173

Texten slår fast att medborgarskapet bestäms av federal lag och är lika för alla medborgare

och innebär samma fri- och rättigheter och skyldigheter för alla. Ryska federationen skall

vara en social stat vars syfte är att skapa ett meningsfullt liv med möjligheter till en fri

167 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K2 1 §, (04-12-2014) 168 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K2 1 §, (04-12-2014) 169 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/, (17-12-2014) 170 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/, (17-12-2014) 171 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 172 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 173 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014)

51

utveckling för människor. Det innebär skydd för arbete och hälsa, garanterad minimilön,

stöd till familjer, barn och föräldraskap och skydd av äldre och handikappade. För detta

skall det finnas utbyggd social service, ersättningssystem och sociala trygghetssystem.174

Vad gäller statens makt skall den vara fördelad mellan lagstiftande, genomförande och

dömande institutioner som skall vara självständiga enheter.175 Mot slutet av det inledande

kapitlet beskriver lagtexten att det skall råda ideologisk och politisk mångfald i Ryssland.

Det innebär att det inte får förekomma någon statsideologi som står över någon annan och

att flerpartisystemet skall råda. Samma förutsättningar gäller för religion. Ryssland skall

vara ett sekulärt land utan statsreligion.176

Andra kapitlet har rubriken Rights and Freedom of Man and Citizen och sträcker sig från

artikel 17 till 64. Det mesta av texten i kapitlet anger vilka rättigheter man som rysk

medborgare skall kunna kräva. Texten anger också vissa skyldigheter som medborgare har

gentemot landet och andra människor.

Inledningen på kapitlet lyder:”The Russian Federation recognizes and guarantees the

rights and freedoms of man and citizen according to the universally recognized principles

and norms of international law and in accordance with this Constitution.”177 Vidare

beskriver samma artikel att dessa rättigheter tillhör alla människor från födseln. Friheterna

och rättigheterna får dock enlig texten inte äventyra andra människors fri- och

rättigheter.178

I artikel 19 står att alla människor skall vara lika inför lagen och att det är staten som skall

garantera fri- och rättigheter oberoende av olika människors härkomst och skillnader.

Ingen form av begränsningar får göras utifrån omständigheter som ras, social bakgrund,

nationell härkomst, språkligt eller religiöst sammanhang. Män och kvinnor åtnjuter samma

rättigheter och skall ha lika möjligheter att utöva dem. Vidare beskriver lagtexten att alla

människor har rätt till frihet och till ett okränkbart privatliv med rätt till privata

konversationer per brev, telefon eller andra kommunikationssätt såvida inte ett annat

beslut i är taget i domstol. Detsamma gäller rätten att kunna vistas i sitt eget hem utan att

174 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 175 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 176 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 177 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 178 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014)

52

någon obehörig tränger sig på och rätten till tanke- och yttrandefrihet.179

Artikel 39 behandlar sociala rättigheter som social trygghet, ett hem, hälsa och utbildning.

Här talar texten om att alla skall ha rätt till statlig social trygghet då man blir äldre, vid

sjukdom, handikapp, om försörjningen upphör. Enligt lag skall det finnas statliga

pensioner och sociala ersättningssystem. Allas rätt till ett hem berättigar - för människor

som inte själva har råd att betala för det - till gratis eller förmånligt boende i statlig eller

kommunal regi. Vidare har alla människor rätt till god hälsa och medicinsk hjälp, vilket

innebär att medicinsk hjälp skall erbjudas kostnadsfritt. Alla människor skall ha rätt till

utbildning och grundskolan skall därför vara kostnadsfri. Vårdnadshavare skall göra det

möjligt för barnen att få en grundläggande utbildning.180

Artikel 45 beskriver att det statliga skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna skall

garanteras i hela Ryska federationen. Vidare står det att alla har rätt att skydda sina fri-

och rättigheter med alla medel som inte är förbjudet enligt lag. I det andra kapitlet i

konstitutionen står det: ”The listing in the Constitution of the Russian Federation of the

fundamental rights and freedoms shall not be interpreted as a rejection or derogation of

other universally recognized human rights and freedoms.”181 Texten efter förklarar att

inga lagar skall antas i den Ryska federationens konstitution som innebär att mänskliga

fri- och rättigheter äventyras. I nästa mening står det dock skrivet att de mänskliga fri-

och rättigheterna får begränsas i sådana fall det anses vara nödvändigt för att skydda

principer för det konstitutionella systemet och för att säkerställa försvaret av landet och

den nationella säkerheten.182

6.3 Analys av Gy11 och ämnesplanen för Samhällskunskap 1b för

gymnasiet

Inledningen av Gy11 är gemensam för alla gymnasieämnen, här slås fast att skolan skall

vila på demokratisk grund. De värden som texten beskriver som demokratiska är de

mänskliga rättigheterna och människolivets okränkbarhet, individers frihet, människors

lika värde, jämställdhet och solidaritet. Om man utgår från de liberala tankegångarna så

finns det likheter som visar på samband mellan liberala idéer och Gy11. Enligt vad

Heywood skriver så är individualismen en grundbult i liberalismen. Alla människor skall

179 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 180 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 181 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm, artikel 55, (03-12-2014) 182 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm, artikel 55, (03-12-2014)

53

ses som unika med specifika kvaliteter och egenskaper.183 Individualitetsargumentet

förutsätter också att alla människor är jämlika, vilket också värdeorden i Gy11 anger

genom människors lika värde och jämställdhet. Tillsammans med friheten bildar

individualismen en stark duo som enligt Heywood står över jämlikheten, rättvisan och

auktoriteterna.184

Individuell frihet anges i Gy11 som ett av de viktiga värdeorden som skall vara ledande

inom skolväsendet, men inte till vilket pris som helst. Lika viktigt för skolans värden är

den lika respekten för alla människor och deras lika värde. Detta rimmar med den liberala

tanken att friheterna för individer inte får lov att sträcka sig så långt att den inkräktar på

andra människors friheter. Den likvärdiga skolan som Gy11 betonar kan också sägas vara

en yttring på dessa liberala tankar. Inga individers egna önskemål om utbildningen får gå

så långt att andra individers chanser till en likvärdig utbildning begränsas. Detta är också

ett uttryck för den liberala rättviseidén där alla skall ha samma chanser att lyckas eller för

den delen att misslyckas.185 Liberalismens rättviseargument kan sägas gälla

förutsättningarna, det vill säga i skolans värld att alla får samma chanser till utbildning i

grunderna. Därefter är det upp till alla elever att göra något av det och för att följa

liberalismens argumentering så vilar det ett ansvar på individen också, vilket i längden kan

skapa orättvisor då alla individer anses födda unika med olika begåvningar och viljor att

anstränga sig för att komma vidare.

Kunskapsuppdraget går som en röd tråd genom läroplan och kursplan. Målet med

kunskapsinhämtningen i skolan är att eleverna skall bli ansvarskännande och aktiva yrkes-

och samhällsmedborgare med hjälp av kunskapsförmedlingen. Men också att kunskaperna

som produceras i skolan skall bana väg för att nå de mål som programmen i gymnasiet

formulerar och som därigenom också kan bli högst personliga mål för olika individer. 186

Kunskapsuppdraget för tankarna till tron på det mänskliga förnuftet och människors

förmåga att med hjälp av kunskap nå utveckling och forma ett dagligen bättre samhälle än

igår är idéer som finns beskrivna i den liberala tankevärlden.187

Förnuftstanken är inget i sig själv givet utan ligger i nära samklang med att människor vill

sträva mot något och har en förmåga att sätta upp mål som den mänskliga hjärnan genom

183 Heywood, Andrew (2012), s27ff 184 Heywood, Andrew (2002), s 44 185 Heywood, Andrew(2002), s 33 & s44 186 Skolverket (2011) 187 Heywood, Andrew (2012), s 31f

54

övning och lång tradition har utvecklat. Skolans läroplan är målformulerad och går i

riktningen att förändringar är möjliga. I denna utveckling där kunskapen skall vara

grunden för förändring anger skolan värdeinriktningen för kunskapen. Inriktningen finns

citerad ovan men värd att repetera, alla elevers kunskap skall baseras på:

[…] medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och

grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter; respekterar andra

människors egenvärde och integritet; tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och

kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor; kan samspela i möten med andra

människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia; kan leva

sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras

bästa för ögonen och till sist visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett

vidare perspektiv.188

Ett av Robert Dahls kriterier för den demokratiska processen, upplyst förståelse, knyter an

till det mänskliga förnuftet. Enligt Dahl så krävs det upplysning, det vill säga kunskap, för

att en individ och i förlängningen en hel befolkning skall kunna skaffa sig ett förnuft som

skall ligga till grund för ett sunt styre av en stat. Här kommer enligt Dahl skolan in som en

viktig del av samhället för att forma detta förnuft. Upplysning och kunskap skall vidare,

enligt Dahl, ligga till grund för ett öppet samtalsklimat och en offentlig diskussion där

yttrande- och tryckfrihet för alla medborgare är en grund.189 Citatet ovan från läroplanen

sätter en prägel på det kunskapsinnehåll som skall prägla en offentlig diskussion i Dahls

anda. Alla människor och deras åsikter skall respekteras för att styret av staten skall kunna

fortskrida för alla medborgares bästa.

En demokratisk aspekt är hur undervisningen bedrivs. I delen om elevernas ansvar och

inflytande ger läroplanen eleverna ett uppdrag att själva ta ansvar för sina studier. Vidare

skall eleverna vara aktiva i sitt inflytande över utbildningen och utifrån den demokratiska

värdegrunden ha demokratiska arbetsformer.190 Från en liberal synvinkel är även detta en

del av det mänskliga förnuftet i kombination med den individuella friheten. Människor

tros ha en förmåga att planera för sitt eget bästa och för den egna framtiden genom aktiv

kontroll av sitt liv.191 Detta kan också jämföras med de inre faktorer som formar

skolkontexten beskrivet av Ekman och Pilo i Skolan, demokratin och de unga

medborgarna. Där beskrivs bland annat värdepåverkan och elevinflytandet. Författarna

188 Skolverket (2011), s 11 189 Dahl, A. Robert (1989), s170ff 190 Skolverket (2011), s 13 191 Heywood, Andrew (2012), s 31f

55

menar att medborgare i en demokrati bör vara deltagande inom sin del av det

demokratiska samhället för att ett fungerande demokratiskt samhälle skall fortsätta att

utvecklas. Skolan skall enligt författarna fungera som en träningsanstalt i demokratiskt

inflytande för att demokratin skall förankras ner på enskild medborgarnivå. På detta sätt

fortgår den process som inom demokratiteorier kallas för konsolidering.192

Ämnesplanen för samhällskunskapen i Sveriges gymnasium syftar till att människor skall

få en ökad förståelse för hur olika företeelser i samhället påverkar människor och deras

livsvillkor. Ämnet som utgår ifrån ett globalt perspektiv syftar närmare till att undersöka

frågor inom det politiska, ekonomiska och sociala spektret. Vidare i syftet kommer den

värdegrund som beskrivs i inledningen till läroplanen åter i fokus. Ämnet skall ge

kunskaper om demokrati, jämställdhet, de mänskliga rättigheterna och även FN:s

konvention om barns rättigheter. Det är i sig inget nytt som kommer upp mer än att det

tydligt beskrivs att ämnet syftar till att ge kunskaper inom dessa områden.193

Kunskaperna skall bygga på ett vetenskapligt förhållningssätt och eleverna skall genom

ämnet kunna bli självständiga demokratiskt deltagande medborgare. Källkritiken beskrivs

som en viktig del, för att öva sig på att bedöma vad som är sant eller falskt i ett samhälle

som präglas av ett stort informationsflöde. Detta kommer Ekman och Pilo in på i sin

diskussion om vad som skiljer ett demokratiskt utbildningssystem ifrån ett auktoritärt

diktatoriskt utbildningssystem. De menar att ett eget kritiskt tänkande är av vikt för att ett

demokratiskt samhälle skall kunna fortleva. Lojalitet mot staten och dess styre är inte

önskvärt i den meningen att det inte förekommer en diskussion om det styre som de

ledande förmår prestera. I en diktatorisk stat är det mer önskvärt att ha lojala medborgare

som inte kritiserar styret.194

Av de fem förmågor som samhällskunskapsämnet listar upp som angelägna att eleverna

utvecklar kommer kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter och kunskap om vilka

kollektiva och individuella rättigheter som finns som den första punkten. I texten beskrivs

inte närmare vad som avses med detta men i det centrala innehållet för kurs

Samhällskunskap 1b finns en liten vägledning. Undervisningen skall ta upp hur

medborgare i olika politiska system kan påverka beslut på olika nivåer. Den skall också

beröra hur man inom olika demokratiska modeller har valt att göra en maktfördelning

192 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s47f 193 Skolverket (2011) 194 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s16ff

56

mellan olika institutioner. 195 Demokratibegreppet används här som ett värdeladdat

begrepp, till skillnad från hur begreppet demokrati används i inledningen av läroplanen

politiseras här begreppet.

De mänskliga rättigheterna nämns som viktiga i början av läroplanen och återkommer i

det centrala innehållet i kursplanen för kurs 1b. Undervisningen skall ta upp vilka de är

och hur de är förankrade i styret av staten och hur rättigheter, både individuella och

kollektiva, kan utkrävas.196 Enligt FN är ledorden för de mänskliga rättigheterna fred,

rättvisa och frihet.197 Dessa begrepp är av väsentlig natur också för liberala tankegångar.

Enligt den moderna liberalismen skall staten hjälpa medborgare till ett bättre liv.198 De

mänskliga rättigheterna kan ses som en mall som stater förbinder sig att handla efter om

de har ratificerat deklarationen. I läroplanen finns det på flera platser referenser till de

mänskliga rättigheterna. Det kan tolkas som en väg för den svenska staten att förankra och

aktivt sprida kunskaper om de mänskliga rättigheterna och på så sätt hjälpa människor att

ta till vara på och lära sig att hävda sina rättigheter, som liberalismen föreslår.

Beträffande den svenska regeringsformen är det den mest grundläggande lagen som andra

lagar och föreskrifter skall ta hänsyn till. I inledningen slås fast att makten skall komma

från folket, som själv skall få bilda sig sina åsikter och där den allmänna och lika

rösträtten skall råda.199 Detta är grunderna för den liberala demokratin, enligt David Held,

där han menar att det måste finnas lagar och institutioner som skall ge alla medborgare

chans att genom röstning bestämma vilka som skall få fatta politiska beslut.200 Vidare

finns värdegrunden nedskriven i texten. Makten som staten besitter skall ta hänsyn till alla

människors lika värde och alla individers frihet. Demokratiska värden skall genomsyra

samhället där ledorden skall vara jämlikhet och delaktighet. Det andra kapitlet domineras

av medborgerliga rättigheter där de sex olika friheterna yttrandefrihet, informationsfrihet,

mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet inleder.201 De liberala

tankegångarna stöder det individuella frihetsidealet som i förlängningen gestaltar sig i

kollektiva friheter som till exempel mötesfriheten kräver. De inledande likheterna mellan

regeringsformen och läroplanen för gymnasiet är att båda texterna lägger ut grunden för

195 Skolverket (2011), s 150 196 Skolverket (2011), s 150 197 http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf, s1f (2014-11-20) 198 Heywood, Andrew (2012), s 24 199 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K3, (05-12-2014) 200 Held, David (1997), s.101 201 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K3, (05-12-2014)

57

vilka värden som samhället och skolan skall vila på. Läroplanen utgör en plattform för

skolan på samma sätt som regeringsformen utgör en plattform för samhället.

Sammanfattat kan sägas att kunskapen om samhället i Sverige och utlandet utgår från en

liberaldemokratisk synvinkel. Det svenska samhället vill skapa sig en gemensam

demokratisk värdegrund vilken ska vila på en respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta

är det demos som svenska utbildningsväsendet genom sin demokratiska fostran vill skapa.

Eleverna fostras i svenska samhällets funktion för att de ska skaffa sig möjligheter att

delta politiskt eller i det civila samhället.

6.4 Analys av de ryska skoldokumenten

I dokumentet Secondary (complete) general education, General provision görs klart att

gymnasieskolan har varit under stora förändringar för att anpassas till ett modernt

samhälle där större krav ställs på människors individuella förmåga. Det beskriver att

individuella begåvningar och talanger är viktiga bland annat för att kunna känna till och

försvara sina rättigheter som medborgare.202 Ovan kan ses i ljuset från den liberala

värdegrunden som sätter individualismen som en av de viktigaste grunderna i samhället.

Det ryska skoldokumentet fokuserar precis som liberalismen gör på det unika i människor

med inneboende kvaliteter och utmärkande egenskaper för varje människa.

Dokumentet skriver ut tre mål som viktiga för undervisningen. Medborgerlig

ansvarskänsla, förståelse för lagar, självständighet och socialisation är ingredienserna i det

första målet. Det andra målet är att utbildningen skall vara individanpassad till elevernas

unika behov och det tredje målet är att alla elever skall ges samma möjligheter till att

utbildningar och arbetsmöjligheter efter genomgången skola.203 I dessa mål kan man finna

likheter med liberalismens grundbultar. Frihetsbegreppet föreskriver att individer skall

kunna välja efter sin egen vilja. Här kommer också tankar om förnuftet in, som beskriver

människor som förståndiga nog att själva kunna ta kontroll över sina egna liv och på detta

sätt forma sin framtid. Även rättviseargumentet finns med i målen, då det skall ges samma

möjligheter för alla att efter utbildningen gå vidare i studie- eller yrkeslivet.

Huvudtemat i dokumentet med namnet Secondary (complete) general education, Common

learning abilities, skills and ways of working är inlärningsförmågor och arbetssätt. Målet

är enligt dokumentet att individer skall kunna socialiseras in i samhället och förstå dess

202 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-12-2014) 203 http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/, (11-12-2014)

58

kultur. Detta skall ske med hjälp av olika metoder. Den första metoden gäller att eleverna

skall utveckla sina intellektuella förmågor. Här ingår individuella målformuleringar och

att eleverna aktivt arbeta mot dessa mål. Här kommer återigen tanken om individens egen

förmåga att forma sin egen vardag och även det rationella tänkandet att sätta upp mål och

följa detta som en del i det mänskliga förnuftet. Enligt liberalismen är fokus på individens

friheter och rationalitet både att individer skall utvecklas fullt ut men också att samhället

skall ta kliv framåt genom att fler individer förstår det bättre. Den andra metoden är inte så

relevant i detta sammanhang men den tredje behandlar temat reflektion. Avsikten beskrivs

vara att skapa sig en egen kulturell identitet genom att reflektera över sina resultat, sin

personlighet och sina beteenden gentemot andra människor där deltagande i samhälleliga

organisationer med utvecklande av en förmåga att vara toleranta mot andras åsikter, är av

vikt. Återigen är vissa begrepp bekanta från liberalismens idéer. Reflektion passar in

under det mänskliga förnuftet som Heywood beskrivit som en viktig liberal komponent.204

Genom att reflektera över sig själv och sin egen situation kan individer få samhället att

förändras. Jämförelser mellan sin egen situation och åsikter gentemot andra människors

kan leda fram till slutsatser som bygger på ökad insikt och kunskap. Skolan kan hjälpa till

med detta vilket också beskrivs i dokumentet som ett av dess uppdrag. Även begreppet

tolerans går det att dra paralleller till här. Den liberala tanken är att alla människors åsikter

skall få komma fram även om man som individ inte håller med. Individuell frihet som

detta är ett uttryck för är som tidigare nämnts central i det liberala idéinnehållet och skall

hjälpa till att behålla ett samhälle som värnar det fria ordet och tanken.

I Methodological letter, On the teaching of the subject "social studies" in the introduction

to the Federal component of the State standard of general education beskrivs att

samhällskunskapsämnet har som ett mål att de humanistiska och demokratiska värderingar

som finns i den ryska konstitutionen skall vara vägledande för den värdegrund som bör

genomsyra undervisningen i ämnet. De inledande värderingarna i konstitutionen är att

människan, hennes rättigheter och friheter skall vara grundläggande för Ryssland. Staten

skall borga för skyddet av dessa. Den inledande texten i konstitutionen kan tänkas hämta

inspiration både från den moderna och klassiska liberalismen. I den moderna får staten ett

större ansvar att mer aktivt hjälpa medborgarna att leva ett gott liv, vilket tar sin

utgångspunkt i värden som individualism, frihet, förnuft, rättvisa och tolerans. I den

klassiska liberalismen är statens ansvar mer inriktat på medborgarens säkerhet och

204 Heywood, Andrew (2012), s 31f

59

skydd.205 Vidare paralleller till detta är att det i ryska staten -enligt konstitutionen - skall

finnas medborgerliga skydd för arbete, hälsa, minimilön, familjer och barn och som statlig

hjälp för att underlätta detta skall det finnas social service, ersättnings- och

trygghetssystem. Alltså klara paralleller till statens åtagande skydda och hjälpa.

Vidare tillskriver konstitutionen Rysslands folk makten, alltså det som Dahl benämner

som ett lands demos, och som varande delaktiga i den demokratiska processen.206 Det är

hos folket som makten skall ligga, som uttrycker sin makt genom fria val och

omröstningar. Dahls första två kriterier effektivt deltagande och lika rösträtt vid det

slutgiltiga avgörandet stämmer överens med detta.207 Folket skall kunna besluta vilka

frågor som är av vikt att besluta om och alla medborgare skall ha samma rättigheter att

delta i valet.

Enligt konstitutionen har alla medborgare samma fri-och rättigheter från födseln enligt

vissa universella principer. De kan tolkas syfta på de rättigheter som finns nedskrivna i

deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Men i liberalismens anda skriver

konstitutionen också att människors friheter och rättigheter inte får äventyra andra

människors fri- och rättigheter. Det är lagen som bestämmer och det är också i denna lag

som det står att inskränkningar av de mänskliga fri- och rättigheterna får göras för att

skydda konstitutionen och den nationella säkerheten. Liberalismen tillskriver precis som

den ryska konstitutionen att de mänskliga friheterna hålls inom lagens gränser. Fler

liberala paralleller kan skådas.

Det metodiska brevet sätter också fokus på individen då den beskriver att målet med en

statlig standard är att tydligare sätta fokus på individens utveckling och utbildning. Social

kompetens är ett begrepp som tillskrivs stor betydelse inom olika sfärer. I familjen,

arbetslivet och inom relationer som uppkommer inom samhällslivet tillskrivs den sociala

kompetensen särskild betydelse. Individer skall kunna uppträda enligt rådande normer och

lagar i dessa sfärer. Det finns alltså ett stort ansvar för den individuella människan, för att

samhället formas till ett bättre samhälle utifrån hur individerna uppträder. Begreppet

tolerans finns, som resultatet visar, uttryckligen i hänseende till det multietniska och

multireligiösa samhället som Ryssland utgör. Liberalismens begrepp tolerans betonar hur

viktigt det är för den individuella friheten att allas rätt till åsikter accepteras även om man

205 Heywood, Andrew (2012), s24 206 Dahl, A. Robert (1989) 207 Dahl, A. Robert (1989)

60

i grunden ogillar detta. Som Heywood påpekar skall tolerans av olika och annorlunda

åsikter skapa ett dynamiskt och utvecklande samhälle där förhållningsättet skall kunna

verka som en brygga mellan skilda grupper och individer.208

Secondary (complete) general education, Social science (including economics and law),

Basic level är rubriken för det som i Sverige motsvaras av kursplanen för

samhällskunskapsämnet i gymnasieskolan. Det metodiska brevet lade grunden för de

värden som skall genomsyra ämnet. I inledningen känns innehållet från det metodiska

brevet igen där studier i ämnet skall leda till att individer kan verka som fungerande

medborgare i det offentliga och civila samhället. Innehållsmässigt spaltar dokumentet upp

fyra olika kunskapsområden. Grovt återgett är områdena; människan som skapare och

skapad av kulturen, samhället som ett komplext dynamiskt system, människan och sociala

relationer samt lag och rätt. När texten pratar om kunskapsområdet människan är det ord

som skapare, tänkande, sanning, kunskap och vetenskap som är tongivande. Dessa

begrepp är av rationell karaktär och för tanken till den liberala förnuftstanken. I denna

ligger det en idé om att människan med hjälp av sina förmågor utvecklas som art och

individ men också att dessa mänskliga förmågor för fram samhället mot vad liberalismen

kallar ett bättre samhälle. Utbildningen beskrivs i detta sammanhang som central om den

utgår ifrån vetenskapliga premisser och på så sätt blir ett medel att åstadkomma ett mer

upplyst samhälle, enligt Heywood.209 Detta stöds av Dahls teori om den upplysta

förståelsen som i stort säger samma sak om utbildningens vikt, men där också den

offentliga diskussionen är central för en upplyst befolkning. Dahl menar att upplysning i

förlängningen föder förnuft vilket är grunden för ett demokratiskt styre.210 Skolan intar

därmed i den demokratiska teoribildningen en betydande roll i utvecklingen av den

demokratiska staten.

I både det andra och tredje kunskapsområdet intar det sociala livet och sociala relationer

en viktig del. I det ryska samhället, vars befolkning är stor och uppblandad i många

etniciteter, går det att förstå varför skolan vill förmedla kunskaper om vanliga konflikter

och hur erfarenheten säger att dessa konflikter skall lösas. Ett område som också betonas

är politik. Fokus ligger på hur politik fungerar och hur olika politiska system är

organiserade. Framförallt nämns demokrati med dess grundläggande värden, tillsammans

med det civila samhället och staten. Vilka demokratiska värden som avses skrivs inte ut,

208 Heywood, Andrew (2012), s 34f 209 Heywood, Andrew (2012), s 31f 210 Dahl, A. Robert (1989), s170ff

61

men på flera platser i dokumenten åberopas den ryska konstitutionens som källa. Läser

man i inledningen till konstitutionen står det att de grundläggande värdena är: människan,

hennes rättigheter och friheter.

Hur den politiska eliten uppstår och agerar tas upp som ett viktigt område. Här betonas de

politiska partierna och den politiska processen med valprocessen i Ryssland. Robert Dahl

diskuterar dessa frågor då han beskriver den demokratiska teorin och hur medborgarnas

vilja skall ligga till grund för statens agerande. Hur den politiska eliten agerar gentemot

övriga medborgare om dess ställning hotas är av vikt för att en demokratisk ordning skall

kunna råda. Den styrande eliten skall enligt Dahl agera enligt allmänviljan.211 Den ryska

historien genomgick under 1900-talet stora politiska förändringar. Revolutionerna i början

av seklet ändrade det politiska landskapet markant. Gemensamt för dessa båda stora

systemskiften är att den styrande eliten varit en viktig aktör och intagit tydliga ledande

roller ofta med fokus på den högsta ledaren. Tänkbart är att detta fokus på en enskild aktör

är en rest från Tsarryssland. Det kan vidare tänkas att det ryska politiska systemet inte

lyckats bryta med den tidigare traditionen.

Det fjärde området riktar in sig på medborgarskapet i Ryssland och vilka friheter och

skyldigheter som är gällande. Dahl riktar stor uppmärksamhet på medborgarskapet, vilka

som skall räknas dit och vikten av att medborgarna är aktiva, då han diskuterar

förutsättningar för god demokrati. Hans kriterier om den demokratiska processen handlar

om förutsättningar för att medborgarna aktivt skall kunna delta i skapandet av verkligt

folkstyre. Av de ryska dokumenten framträder inga exakta beskrivningar om vad frihet

innebär i denna kontext. Det står att medborgarna skall ha vissa friheter, men också

skyldigheter. Vid genomläsning i den ryska konstitutionen står om medborgarna: makten

skall utgå från medborgarna och att fria val skall avgöra vilka som skall få makten att leda

landet. Vidare att alla medborgare skall ha samma rättigheter och möjligheter till fri

utveckling. I konstitutionens text står dock (värt att upprepas) att ingens friheter eller

rättigheter får sträcka sig så långt att andra människors friheter begränsas.212 Detta

resonemang går hand i hand med vilka ideal som det liberala begreppet frihet står för.

Ingens frihet skall kunna äventyra någon annans.213

Dokumentet Secondary (complete) general education, Social science (including

211 Dahl, A. Robert (1989), s130, 169 & 186 212 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm, (03-01-2015) 213 Heywood, Andrew (2002), s 44

62

economics and law), Profile level redovisar inledningsvis vilka mål som eleverna skall

jobba mot. Utveckling av ett kritiskt tänkande omnämns först. Tankarna går här till

liberalismens resonemang om ett mänskligt förnuft där utbildningen skall tjäna som en

ögonöppnare och leda människor till ifrågasättande av vedertagna traditioner och

eventuella fördomar. Liberaler resonerar att samhället blir på sikt ett bättre, om människor

med hjälp av kritiskt tänkande vågar ifrågasätta makten och ställa frågor. Målet är

utveckling på både individ- och samhällsnivå. Intressanta paralleller är här också till

Ekman och Pilos resonemang om vad som skiljer en demokratisk stat från en auktoritär.

Detta diskuterades i analysen för den svenska läroplanen men gäller också här. En

demokratisk stat välkomnar ifrågasättande medan en auktoritär stat förkastar det.214 Målen

är också att utbildas inom den ryska identiteten kopplat till medborgarskap och socialt

ansvarstagande grundat i värden från den ryska konstitutionen. Här går det att finna en

blandning av vikten av att bevara det som anses vara det unikt ryska – vilket inte

framträder i några skoldokument – med innebörden av att vara medborgare i en stat och

vilka rättigheter samt skyldigheter detta innebär. Kopplingarna till konstitutionen får anses

vara av vikt då dokumenten pekar på vad som skrivs där i ett flertal fall. I ett försök att ur

konstitutionen utläsa vad som är ryskt kan tas fasta på att medborgare i Ryssland skall ha

möjligheter till ett meningsfullt liv med individuell och fri utveckling. För detta skall

staten ordna med sociala skyddsnät som skall hjälpa medborgarna inom deras arbeten,

hälsa, ekonomi och familjeliv. Vidare skall det ryska samhället vara ideologiskt, politiskt

och religiöst heterogent. 215 Skrivelserna i konstitutionen om statens roll som borgare för

ett socialt skyddsnät är sammanstämmande med den moderna liberalismens grunder som

tillskriver staten att fungera inte bara som skydd åt individens säkerhet utan även hjälpa

alla medborgare att leva ett gott liv.

Andra vanligt förekommande ord är de olika varianterna individ, individuell,

individualitet. Dessa ord förekommer i kombination med frihet, medvetande, kunskap och

socialisation. Betoningen på att utbildningen i hög grad är inriktad mot en individuell nivå

rimmar väl med ett av den moderna liberalismens samhälleliga mål att alla människor

skall kunna utvecklas efter egen förmåga till det som varje individ anser vara det bästa för

den själv. I detta ligger det en förutsättning om frihet för individer att välja efter egen vilja

och förnuft, där människor med statens hjälp skall kunna ta kontroll över sina egna liv och

forma sin egen framtid. För att detta skall lyckas krävs hjälp från samhället. Skolan intar

214 Ekman, Joakim & Pilo, Lina, (2012), s16ff 215 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm, (03-01-2015)

63

här en central roll som samhällsutvecklare genom att belysa att både individ och samhälle

gagnas av varje individs vilja att nå sina mål.

64

7 Slutsats

Här presenterar vi slutsatserna kopplade till våra frågeställningar och avslutar med en

diskussion.

7.1 Hur förhåller sig den svenska läroplanen för gymnasiet och

ämnesplanen för samhällskunskap till den moderna liberalismens

grundläggande demokrativärden?

I de officiella svenska skoldokumenten finns en tydlig demokratisk värdegrund som

genomsyrar dokumentet. Inledningen av Gy11 slår fast att skolan skall vila på demokratisk

grund. De värden som texten beskriver som demokratiska är de mänskliga rättigheterna

och människolivets okränkbarhet, individers frihet, människors lika värde, jämställdhet

och solidaritet. 216 Värdegrunden i skoldokumenten har sin grund i regeringsformen som

anger de grundläggande värdena för det svenska samhället. I vår analys av regeringsformen

är de liberala värdebegreppen i vår indikatormall för demokratiskt textmaterial

representerade med betoning på friheter och rättigheter för den enskilda människan.

Begreppen rättvisa och tolerans finns också representerade.

I läro- och ämnesplanen för samhällskunskap finns skrivelser som på ett klart sätt anknyter

till liberalismen genom de liberala värdebegreppen individualism, frihet, förnuft, rättvisa

och tolerans. Framförallt är det betoningen på individens rättigheter som framträder

tydligt. Individualismen är central för liberalismen, men för att individen ska kunna

existera i ett fritt samhälle behövs ovanstående rättigheter samt jämlikhet. 217 Individen ska

tillsammans med förnuftet klara av att fatta beslut som gagnar både sig själv och

samhället. 218

Den politiska socialisationen har som mål att det skapas en bättre sammanhållning i

samhället genom medborgarnas samstämmiga syn på vilka värderingar som skall ligga till

grund för samhällsbygget.219 Gy11 kan ses som en förvaltare av denna politiska

socialisation och är därmed ett av de element som staten brukar för att utbilda medborgarna

i demokratisk tradition och därigenom forma medborgarna i en demokratisk kultur.

Elevernas rationella förmåga blir central för att klara av Samhällskunskapens ämnesplan

som bygger på elevernas förnuft att exempelvis jämföra diktatoriska och demokratiska

samhällen. Då den demokratiska andan genomsyrar hela gymnasieskolan i Sverige kan vi

216 Skolverket (2011) 217 Heywood, Andrew (2012), s27ff 218 Heywood, Andrew (2012), s 31f 219 Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012), s16ff

65

dra slutsatsen att samhällskunskapen blir en arena för att fördjupa de demokratiska,

rationella, kunskaperna.220

7.2 Hur förhåller sig de ryska skoldokumenten för

samhällskunskapsstudier på gymnasiet till den moderna

liberalismens grundläggande demokrativärden?

I de ryska skoldokumenten finns det klara kopplingar till en värdegrund även om den inte

är tydligt utskriven i faktiska ord. I ett flertal fall sker hänvisningar till den värdegrund

som finns i den ryska konstitutionen. Framförallt finns dessa referenser i det metodiska

brevet där det står att den humanistiska och demokratiska värdegrunden i ryska

konstitutionen ska genomsyra värdegrunden i samhällskunskapsundervisning.221

Värdegrunden i konstitutionen framhåller att ryska staten är en demokrati där de främsta

värdena är människornas fri- och rättigheter. Statens främsta åtaganden är att skydda och

hjälpa befolkningen. Meningarna skulle kunna vara hämtade direkt ifrån både den

klassiska och den moderna liberalismen grunder.222

I de ryska styrdokumenten finns överlag mycket text som är överensstämmande med de

liberalteoretiska värdebegreppen individualism, frihet, förnuft, rättvisa och tolerans. Det

finns en övervägande betoning på att individerna är viktiga och att det skall finnas ett

fokus på det individuella. Exempelvis ska alla elever ges samma möjligheter till

utbildningar och arbetsmöjligheter efter genomgången skola. Det framgår hur individen

ska få möjlighet att forma sin egen vardag, vilket tyder på individuella friheter. Även

många kopplingar till det mänskliga förnuftet finns i dokumenttexterna till exempel i form

av det mänskliga intellektets vilja och förmåga att ha mål att jobba mot och det kritiska

tänkandet. Toleransbegreppet finns inte uttalat men finns med i beskrivningen om hur

människor skall förhålla sig till varandra. Detta är förståeligt då det ryska samhället är

multietniskt och multireligiöst. Likaså gäller det begreppet rättvisa där samma chanser

skall ges till alla människor både i och efter skolan.

De ryska skoldokument som har varit i fokus för vår studie innehåller sammanfattningsvis

i stor utsträckning begrepp och texter som kan tolkas vara påverkade av liberala

demokratiska idéer, även om orden demokrati eller demokratiska värden inte används.

Detta visar att utbildningssystemet i teorin ska hjälpa till att behålla ett samhälle som

220 Skolverket (2011) 221 http://www.ed.gov.ru/d/ob-edu/noc/rub/standart/mp/08.doc (12-01-2015) 222 Heywood, Andrew (2012), s24

66

värnar det fria ordet och tanken. Vi kan dra slutsatsen att den ryska konstitutionen och den

ryska ämnesplanen för samhällskunskap, innehållsmässigt har en uppbyggnad som

influerats till hög grad av liberala demokrativärden.

7.3 Vilka likheter och skillnader finns angående de liberala

demokratiska värdena mellan de svenska och de ryska

styrdokumenten för skolan?

Vid jämförelse mellan de båda utbildningssystemen har de svenska styrdokumenten

tydligare uttryckt demokratifokus. Ordet demokratisk nämns i det svenska skoldokumentet

både i textavsnitt om värdegrunden och som politiskt system. I de ryska skoldokumenten är

demokrati som begrepp inte värdegrundsrelaterat utan beskriver ett politiskt system. Gy11

har redan från början ett tydligt fokus på värdegrunden och främst de individuella

rättigheterna. De ryska skoldokumenten är i början mer inriktade på liberala värdebegrepp,

som det individuella mänskliga förnuftet, som behövs för att värna om sina rättigheter. Men

likheter kan hittas i de liberala friheter som är grundläggande för en demokratisk stat.

Ländernas skolor kan tolkas vara uppbyggda teoretiskt kring liberalistiska teorier vilket

symboliseras av de likartade begrepp som förekommer i de bägge ländernas skoldokument.

Gy11 legitimeras av regeringsformen som slår fast att all makt skall komma från folket,

som själv skall få bilda sig sina åsikter och där den allmänna och lika rösträtten skall

råda.223 Likaså i Ryssland slår konstitutionen fast att det ryska folket ska legitimera vem

som styr landet genom fria och oberoende val. 224 Därmed existerar i teorin en laglig ram

för hela samhället som genom skolan kan förebygga den demokratiska kulturen och forma

de kommande generationerna till rationella, demokratiska individer med demokratiska

normer och värderingar. Det finns inga hinder från konstitutionen eller skolan att hindra

den demokratiska konsolideringen varken i Sverige eller i Ryssland.

En intressant likhet som är värd en kommentar är att enligt både den svenska och den

ryska konstitutionen skall staten värna om människans fri- och rättigheter men dessa kan i

båda länderna inskränkas om konstitutionen eller den nationella säkerheten hotas.225 Hur

detta i förlängningen kan påverka skolan vid en säkerhetspolitisk osäker situation avslöjar

dock inte uppsatsen.

223 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/#K3, (05-12-2014) 224 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm (03-12-2014) 225 http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm, (02-12-2014)

67

7.4 Avslutande diskussion

Utbildning av en befolkning syftar i vår uppsats på staters möjligheter att uppfostra sin

befolkning till demokratiska medborgare. Detta genom att ta vara på sitt kulturella arv och

skapa förutsättningar för en långsiktig stabilitet för ett demokratiskt samhälle.

Demokratier kan arbeta med att utbilda medborgare till demokratiskt fungerande individer

och diktaturer kan utbilda människor till lydande undersåtar i statens tjänst. Genom att

forma människor kan staten långsiktigt arbeta med framtidens samhälle. Samtidigt formar

historien samhället. Historiens betydelse för den politiska kulturen kan anses svår att

förneka i varken Sverige eller Ryssland. Samhällets historia påverkar hur den

demokratiska kulturen etableras i ett land. Frågan är om det finns en realistisk möjlighet

att via revolutionära skeenden etablera en liberal demokrati i ett land med obefintlig

demokratisk tradition samt kultur. Detta vore intressant för fortsatt forskning. Genom

liberala teorin finns teoretiska grundstenar att bygga ett samhälle på men dessa värden

måste samtidigt konsolideras av hela kulturen i landet för att ha praktisk betydelse.

Dagens Sverige har fått anpassa sin politik efter det ekonomiska läget till högre grad än

under folkhemmets glansdagar under efterkrigstiden. Statens behov att utbilda folk för att

stå sig i den globala ekonomin har fortsatt traditionen från Gustav Vasas tid för statens

behov av utbildade medborgare. Dagens demokratiska samhälle behöver utöver

välutbildade medborgare till statens tjänst fungera i ekonomiska sammanhang för att öka

samhällets konkurrenskraft i den globala ekonomin. Värdegrunden har en underbyggande

ideologisk betydelse som verkar som sammanfogande för dagens mångkulturella

samhälle. Utbildningssystemet ska forma demokratiska medborgare som delar samma

etiska regler, som vill delta i det civila samhället och i det politiska systemet. Vad som

framgår från regeringsformen § 18 så arbetar Sverige med att erbjuda en likvärdig

grundskola för alla medborgare. Huruvida så är fallet i praktiken kan bli föremål för

framtida forskning.

Utbildningsväsendets roll är att fostra befolkningen enligt statens önskemål. Går det

nationella intresset före den statliga formningen kan funderas på när den demokratiska

staten ställs på prov i ett Ryssland utan demokratiska traditioner. De demokratiska

drivkrafterna, externa och interna, kan visa sig betydande för den framtida utvecklingen.

Rysslands befolkning har i generationer blivit formad att hålla sig lojal mot staten och den

ortodoxa kyrkan. Styrningen genererade en befolkning som utbildades för statens skull

snarare än för individen. En medborgare i Sovjetunionen existerade för statens skull

snarare än att staten existerade för individen. Samhället sågs som en enhet och den

68

kommunistiska medborgaren skulle formas i den sovjetiska statens kommunistiska

värdegrund vilken inpräntades skolan. Denna lojalitet kan förvisso underlätta en top-down

process i demokratisering men det är traditionen, identiteten och stabiliteten för staten som

anses viktig i Ryssland vilket även belyses i läroplanerna. Framtida forskning kan belysa

hur Ryssland klarar av att skapa demokratisk kultur för medborgarna och om landet lyckas

konsolidera en demokratisk kultur.

I Sveriges fall ligger utmaningen att utifrån den demokratiska traditionen och kulturen

fortsatt forma medborgarna till demokratiska individer. De liberala värderingarna ska

genom utbildningsväsendet forma framtidens demokratiska medborgare. Den liberala och

demokratiska kulturen ska sedan återspeglas i ett samhälle vars lagliga grundstenar är

demokratiska.

För vidare forskning hade det varit spännande att bygga vidare på denna uppsats och se

hur det förhåller sig i praktiken. Att med hjälp av intervjuer med elever, lärare och

skolledare jämföra synen på demokrati bland de människor som befinner sig inne i skolans

värld. Extra spännande hade det varit att få en bild ifrån den ryska sidan då den senaste

tidens utveckling i Ryssland utifrån sett strävar längre och längre ifrån en liberal

demokratisk stat.

69

Referenser

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), (2012) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund

Cruikshank, Barbara, (1999) The will to empower: Democratic citizens and other subjects.

Ithaca: Cornell University Press

Diamond, Larry, (2008) The Spirit of Democrazy. The Struggle to Build free societies

throughout the World, New York: Henry Holt and Company, LLC

Ekman, Joakim & Pilo, Lina, (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna, Liber

AB

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), (2012)

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl.,

Norstedts juridik, Stockholm

Gerner, Kristian, (2011) Ryssland. En europeisk civilisationhistoria. Lund: Historisk

Media

Gorbačev, Michail Sergeevič, (1989) Perestrojka: ett nytt sätt att se på vårt land och

världen, [Ny utg.], MånPocket, Stockholm

Harris, Robert, (2010) Society and the Individual: state and private education in Russia

during the nineteenth and twentieth centuries. I Politics, Modernisation and Educational

Reform in Russia from past to present, David Johnson (red.), s 17-57. Oxford: Symposium

Books Ltd, 2010. (Under: Utveckling av det ryska utbildningssystemet)

Held, David, (1997) Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, 2., rev. och utvidgade uppl., Daidalos, Göteborg

Hellspong, Lennart, (2001) Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund

Hellspong, Lennart & Ledin, Per, (1997) Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys,

Studentlitteratur, Lund

70

Heywood, Andrew, (2012) Political ideologies: an introduction, 5. ed., Palgrave

Macmillan, Basingstoke

Heywood, Andrew, (2002) Politics, 2. ed., Palgrave, Basingstoke

Huntington, Samuel P. (1991) The Third Wave. Democratization in the Late Twentieth

Century, University of Oklahoma Press

Larsson, Esbjörn, (2012) i Westeberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria,

Studentlitteratur AB, Lund

Liedman, Sven-Eric (2005) Från Platon till kriget mot terrorismen, Albert Bonniers

Förlag

Linz, Juan J. & Stepan, Alfred, (1996) Problems of Democratic Transition and

Consilidation, Baltimore: The John Hopkins University Press

Matthews, Mervyn, (1982) Education in the Soviet Union: policies and institutions since

Stalin, Allen & Unwin, London

McFaul, Michael, (2001) Russia´s unfinished revolution: political change from

Gorbatchev to Putin. New York: Cornell University Press

Muckle, James, (2010) Concept of Education in Russia: from past to present. I Politics,

Modernisation and Educational Reform in Russia from past to present, David Johnson

(red.), s 17-57. Oxford: Symposium Books Ltd, 2010.

Olson, Maria & Dahlstedt, Magnus, (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap,

Gleerups

Potter, David, Goldblatt, David, Kiloh, Margaret, Lewis, Paul, (2005) Democratization,

Cambridge: Polity Press

Richardson, Gunnar, (2010) Svensk Utbildningshistoria, Studentlitteratur AB, Lund

Schmitter, C. Phillipe, O´Donnel, Guillermo, (1993) Transitions from Authoritarian Rule

71

– Tentative Conclusions about Uncertain Democracies, The Johns Hopkins University

Press, Baltimore och London

Silova, Iveta, (2011) Globalization on the Margins - Education and Post-Socialist

Transformations in Central Asia, College of Education, Lehigh University

Sörensen, Georg (2008) Democrazy & Democratization - Processes and Prospects in a

Changing World, Århus Universitet, Westview Press

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,

Skolverket (2011), Stockholm

The territories of the Russian Federation 2012, 13. ed., Routledge (2012), London

Freedomhouse: http://www.freedomhouse.org/country/russia#.VC5oMvmSy0J, (03-10-

2014)

http://www.constitution.ru/en/10003000-01.htm , (02-12-2014)

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974-152/

(03-12-2014)

Ranta, Aarne, När kan man lita på maskinöversättning, 2011 http://www.ep.liu.se/ecp/054/006/ecp10054006.pdf , (17-12-2014)

Lindqvist, Amanda, Maskinöversättning – bra eller dåligt? En översättningsvetenskaplig

studie om typiska fel och begriplighet hos maskinöversatta facktexter, 2012,

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32504/1/gupea_2077_32504_1.pdf , (17-12-2014)

Ryska skoldokumentens hemsida

http://www.ed.gov.ru/edusupp/metodobesp/component/9067/ (12-01-2015)

Metodiska brevets adress

http://www.ed.gov.ru/d/ob-edu/noc/rub/standart/mp/08.doc (12-01-2015)