Demokrati bortom politiken - DiVA 606467/ ¢  demokrati har l£¤nge varit ett av de viktigaste

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Demokrati bortom politiken - DiVA 606467/ ¢  demokrati har l£¤nge varit ett...

  • Demokrati bortom

    politiken

    en begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska

    arbetareparti 1919 – 1939

    Anna Friberg

  • Bokförlaget Atlas är en del av Arenagruppen.

    BOKFÖRLAGET ATLAS

    Drottninggatan 83, 111 60 Stockholm

    www.bokforlagetatlas.se

    DEmOKRATi BORTOm pOLiTiKEn

    – En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom

    Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919 –1939

    © Anna Friberg & Bokförlaget Atlas, 2012

    Omslag : Kajsa Bergström

    inlaga : magnus Andersson

    iSBn : 978-91-7389-435-7

  • AbstrAct

    Demokrati bortom politiken : En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges social­

    demokratiska arbetareparti 1919 –1939 [ Democracy Beyond Politics : An Analysis of the Concept of

    Democracy within the Swedish Social Democratic Party 1919 –1939 ]

    Anna Friberg

    Department of Humanities, mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden

    Distribution : Bokförlaget Atlas, Drottninggatan 83, SE-111 60 Stockholm, Sweden

    iSBn : 978-91-7389-435-7

    Swedish text with a summary in English

    This dissertation analyzes the concept of democracy as it was used in the official rhetoric of the Swedish Social

    Democratic party ( SAp ) between 1919 and 1939. Theoretically, the dissertation relies on German Begriffsge-

    schichte, as put forward by Reinhart Koselleck, and michael Freeden’s theory of ideologies. Together, by sup-

    plementing each other, these theories offer a perspective in which concepts are thought of as structures that are

    under contestation and change due to socio-political circumstances. However, the formulation of this change

    takes place in relation to the linguistic praxis of each time-period, and renegotiates the relative constraints of

    established relations between concepts in language.

    The analysis shows that the profound changes in society provided impetus for a continuous renegotiation of

    meanings, allowing concepts to retain their explanatory power under changing circumstances, at the same time

    the SAp needed new ways to express what kind of society the party strived to realize. The SAp had been one of

    the leading forces in the struggle for universal suffrage, and when the bill, giving universal suffrage to men and

    women, was passed in the parliament 1919 this meant a temporary cessation to a long and intensive political

    debate. However, the SAp did not consider the introduction of suffrage reform as the end of full societal democ-

    ratization. Rather than seeing the reform as a terminal point, the SAp saw it as the starting point for the struggle

    for full democracy. The SAp did not limit itself to only one concept of democracy but instead used a number of

    composite concepts, such as political democracy and economic democracy. The use of composite concepts

    can be understood as a changing temporalization of democracy. Since parliamentarism and suffrage were seen

    as central components in democracy, the realization of these institutions meant that the concept of democracy

    lost its future dimension. Thus, the usage of composite concepts should be seen as a re-temporalization of

    democracy. The composite concepts pointed forward in time, toward political goals that the SAp envisaged

    realizing in the future.

    Concepts should not be thought of as having cores but rather, as suggested by Freeden, ineliminable fea-

    tures. An ineliminable feature is not of logical nature but has a strong cultural adjacency. By analyzing the in-

    eliminable components of the concepts of democracy that the SAp used, it is possible to discuss whether

    the composite concepts should be understood as subsets of a whole or as separate concepts. The analysis

    shows that the composite concepts that the SAp used during the first half of the 1920s shared a number of

    ineliminable features, but that the commonality of these features started to disintegrate during the latter half of

    the decade, leading to a rather diversive concept of democracy. During the 1930s the disintegration ceased as

    the party was faced with new circumstances, for example the growing threat of international war and national

    clashes between different social groups. There has always been a close relation between language and society.

    However, the relationship does not follow a simple and clear-cut logic but a complex mixture of various factors at

    different levels, both within language itself and of society. When society develops, language also has to change

    if the ongoing process is to be understood. As this study shows, new circumstances require new arguments

    and thus revised concepts.

    KEyWORDS : collective singulars, composite concepts, conceptual history, cultural democracy, democracy,

    economic democracy, historical time, history, industrial democracy, ineliminable features, interwar years, labor

    history, labor movement, michael Freeden, political democracy, political history, political parties, Reinhart Ko-

    selleck, Social Democracy, Swedish history, temporalization of concepts

  • INNEHÅLL

    Förord 7

    INtroduktIoN ocH utgÅNgspuNktEr 11 syfte 14

    Forskningsfält 34 begrepp som strukturer 54 källmaterial och urval 65

    disposition 71

    sprÅkLIgA ocH sAmHäLLELIgA FörutsättNINgAr 73

    socialistiska demokratibegrepp från marx till ryska revolutionen 73

    svenskt språkbruk och politiska reformer före 1919 80

    1919 – 1924 : Ett brEdArE dEmokrAtIbEgrEpp 87

    den politiska demokratins utvidgning 98 ägande och maktfördelning 105

    medborgerliga rättigheter och möjligheter 136 sammanfattande analys 143

    1925 – 1929 : FörmögENHEtsbILdNINg

    I FoLkHEmmEt 149 monarki eller republik ? 153

    det svenska folk- och medborgarhemmet 157 Industriellt samarbete för arbetsfred 169

    statlig eller privat förmögenhet? 176 sammanfattande analys 188

  • 1930 – 1934 : pLANHusHÅLLNINg ,

    FrEd ocH FrIHEt 193 socialisering och planmässig hushållning 198

    mot våld och diktatur 205 Frihet i folkhemmet 213

    sammanfattande analys 224

    1935 – 1939 : dIktAturHot ocH NyA

    dEmokrAtIbEgrEpp 231 Andlig och kulturell frihet 233

    medel och mål för socialdemokratin 237 Nordiskt och nationellt samarbete 239

    sammanfattande analys 249

    dEmokrAtI bortom poLItIkEN 253 det socialdemokratiska demokratibegreppet 1919 – 1939 256

    Ett eller flera begrepp ? 267 språk och samhälle, demokrati och socialdemokrati 276

    EpILog 281

    summAry : dEmocrAcy bEyoNd poLItIcs 291

    pErsoNrEgIstEr 315

    käLLor ocH LIttErAtur 324

  • Förord ”Hur går det med avhandlingen då?” det är kanske en av de van- ligaste frågorna en doktorand får under tiden för sin forskarut- bildning. det är förmodligen också en av de värsta frågorna en doktorand får under samma tid. sällan har så få ord orsakat så mycket stress och prestationsångest, i alla fall för mig. drygt fyra år, ett otal resor fram och tillbaka till arkiv och bibliotek, ofattbart många timmars ångest och vånda, och uppenbarligen tillräckligt många dagar, månader och år av hårt arbete senare är så avhandlingsarbetet till ända. äntligen är boken färdig, och jag kan med gott samvete svara ”tack, det har gått bra!”.

    det finns i synnerhet två personer som har haft ett avgörande inflytande för arbetet med den här avhandlingen, mina hand- ledare vid mittuniversitetet, svenbjörn kilander och Jonas Harvard. genom att ständigt finnas tillgängliga som bollplank för alla mina idéer och infall, och då de aldrig har fått mig att känna mig dum för att jag ställt en fråga jag förmodligen borde ha vetat svaret på, har de med varm hand lotsat mig genom den snårskog det är att skriva en doktorsavhandling. utan dem hade inte heller avhandlingsarbetet varit hälften så roligt. Jag vet inte hur många gånger mina handledningstillfällen slutat med ett peptalk som gjort att jag haft inspiration att arbeta dygnet runt en tid framöver. stort tack för goda råd, värdefulla synpunkter och all uppmuntran på vägen!

    Ett tack riktas även till min förste handledare roland Anrup som bistod med råd och idéer under avhandlingsarbetets första två år. Alla kollegor på institutionen för humaniora förtjänar ett varmt tack för underhållande fikasamtal, vilka rört allt från slut- spelshockey till björn ranelids medverkan i melodifestivalen, och som gjort tillvaron på institutionen så oerhört trivsam. Jag vill också rikta ett stort tack till mina doktorandkollegor vid in- stitutionen som i hög grad utgjort mitt sociala umgänge under

  • Förord8

    tiden i Härnösand, och som förgyllt min tillvaro under dessa år. tack för alla burgarluncher och besök på bitten’s!

    under tiden för min forskarutbildning har jag haft privilegiet att delta på doktorandkurser vid andra universitet, både inom och utom landets gränser. I synnerhet vill jag framhålla de interna- tionella kurser som anordnats av det begreppshistoriska nätver- ket the History of political and social concepts group (Hpscg) och dess forskarskola concepta : International research school in conceptual History and political thought. Att presentera mina idéer för avhandli