Upload
psynk
View
219
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Delrapport till socialdepartementet 12Februari 2010.
Citation preview
Ing-Marie Wieselgren 2010-12-30 Dnr 08/3536
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
[email protected] Org nr: 222000-0315 www.skl.se
Socialdepartementet
Karin Johansson
103 33 Stockholm
Synkronisering av insatserna vid psykisk ohälsa – hur
har det gått under modellområdesprojektets andra år?
Delrapport II för 2010 avseende överenskommelse mellan regeringen och Sveriges
Kommuner och Landsting om projekt för förändringsarbete avseende första linjens
vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom.
1. Bakgrund
I november 2008 träffade Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringen
(Socialdepartementet) en överenskommelse om ett pilotprojekt för att förbättra insatserna
till barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Målet med förändringsarbetet är att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande
insatser och för första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa
såväl psykiska funktionsnedsättningar som och psykiska sjukdomar. Det handlar om att ta
fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som
tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk
ohälsa. Modellerna ska också kunna utgöra underlag för förändrings- och
implementeringsarbete i andra kommuner och landsting.
Fjorton geografiska områden spridda över Sverige har valts ut att delta i projektet.
Områdena valdes utifrån storlek, geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar för att
kunna representerar olika typer av kommuner. Varje modellområde är ett geografiskt
område med en eller flera kommuner eller kommundelar och motsvarande
landstingsområde. De tre stora regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland
representeras med två områden vardera, ett storstadsområde och en kranskommun. Totalt
ingår 22 kommuner och 11 landsting i projektet.
2010-12-30
2 (14)
Deltagande områden är
Dalarna – Gagnef + Hedemora
Gävleborg – Hudiksvall
Jönköping – Jönköping + Eksjö
Norrbotten - Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå
Skåne – Helsingborg
Skåne – Ystad + Simrishamn
Stockholm – Farsta (Stockholms stad)
Stockholm – Sollentuna
Uppsala – Enköping + Håbo
Värmland – Hagfors
Västerbotten – Umeå + Vilhelmina
Västra Götaland - Lärjedalen + Gunnared (Göteborgs stad)
Västra Götaland - Vänersborg
Östergötland - Norrköping
En årlig överenskommelse sluts mellan varje modellområde och SKL där området respektive
SKL åtar sig ett antal konkreta uppgifter.
Överenskommelsen ska undertecknas av politiker med ansvar för skola, socialtjänst
respektive hälso- och sjukvård (landstings- och kommunalråd). Medel har fördelats för det
lokala arbetet utifrån modellområdenas storlek, komplexitet och folkmängd. Drygt två
tredjedelar av projektets budget tillfaller modellområdena, resterande tredjedel används
centralt för att bemanna ett centralt projektkansli på SKL med uppgift att följa och stödja det
lokala arbetet, bland annat med forskare som följer projektet.
Syftet med hela modellområdesarbetet är att främja den psykiska hälsan hos barn och
ungdomar genom förebyggande arbete där alla aktörer hos kommuner och landsting gör sin
del. Målet är tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser utifrån
behov. (Se även projektplan, bilaga 1)
Kartläggningsarbetet 2009
För att kunna synkronisera alla insatser som görs i samhället för barn och ungas psykiska
hälsa genomfördes ett omfattande inventeringsarbete av den befintliga verksamheten i var
och ett av de fjorton modellområdena. Syftet med inventeringen var att skapa en gemensam
översiktlig helhetsbild över de verksamheter som på olika sätt bidrar till att främja hälsa eller
ge insatser när någon har psykisk ohälsa i ett område. Som stöd i detta arbete tog det
centrala projektkansliet på SKL fram helt nya webbaserade kartläggningsverktyg som gjorde
2010-12-30
3 (14)
det möjligt att ge en översiktlig bild av alla verksamheter som finns och hur dessa samverkar
med varandra. Projektets första år ägnades också åt strukturerade processkartläggningar
med s.k. vinjetter (case, fallbeskrivningar) i syfte att ge noggranna kunskaper om
organisationens funktion och förbättringsmöjligheter för olika åldrar och tillstånd.
Utifrån genomförda kartläggningar genomfördes praktiska analyser av alla aktuella
verksamheter, processer och flöden i vård- och stödsystemen men även av insatserna som
gjordes för hälsofrämjande och tidigt arbete. Det omfattade förskola, skola, socialtjänst,
hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, polis, Statens institutionsstyrelses institutioner,
arbetsmarknadsåtgärder för unga och övriga aktuella insatser inom respektive område.
Det tog olika lång tid för modellområdena att komma igång med sitt arbete.
Komplexitetsgraden och andra faktorer såsom tidigare utvecklat samverkansarbete
medförde att utmaningarna låg på olika plan för områdena. Inte oväntat befann sig därför
områdena i olika faser i slutet av 2009, men alla områden hade kommit igång ordentligt med
analysen. Lite olika metoder, arbetssätt och aktivitetsordning valdes vilket helt
överensstämmer med projektets intention som är att områdena ska utgå från sina egna
lokala förutsättningar och bygga vidare på det arbete som redan var gjort.
Några exempel på gemensamma erfarenheter var att:
o det fanns andra och fler aktörer än man hade tänkt på
o det för många verksamheter inte var tydligt vilket uppdrag verksamheten de hade
o det fanns många bra verksamheter och att mycket bra arbete
o det fanns mycket välfungerande samarbete men att det samtidigt ofta fanns brister i
samverkan med någon part
o det tydligare vem som har ansvar för första linjen för små barn och sena tonår men
oklarare i ”mellanåldrarna”, särskilt primärvårdens roll var otydlig
o den utveckling mot en mångfald av utförare som sker i landet innebär nya
utmaningar - framförallt vad gäller samverkan
o den decentraliserade beslutsordning som fanns i många verksamheter måste
beaktas
o utbudet av hälsofrämjande insatser, förebyggande arbete kring psykisk ohälsa och
tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ofta såg olika ut mellan olika skolor i ett område
o det fanns olikheter i beslutsnivåer mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård
o det saknades tydliga övergripande policyprogram som spände över flera
sektorer/politiska nämnder i kommun och landsting
o det saknades en systematik i resultatmätning inom och mellan verksamheter
Kartläggningarna låg till grund för de handlingsplaner som skulle tas fram under första
halvåret 2010. Handlingsplanerna ska enligt överenskommelsen peka ut konkreta
2010-12-30
4 (14)
förbättringsområden och strategier för förbättringsarbetet ska nå resultat. Däribland
utvärderingsbara mål.
2. Arbetet under 2010
Det centrala projektkansliet
Det centrala projektkansli som byggdes upp på Sveriges Kommuner och Landsting under
2009 har mot bakgrund av uppkomna behov breddat sina kompetensområden.
Utredningsresurser tillfördes på bland annat socialtjänstsidan (bemanningen finns redovisad
i projektplanen, bilaga 1).
Möten med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Skolverket, Ungdomsstyrelsen,
Barnombudsmannen och andra nationella aktörer har genomförts under 2010. Samarbetet
med UPP-centrum på Socialstyrelsen har formaliserats genom återkommande
avstämningsmöten och deltagande på gemensamma konferenser. Hearings med
expertgrupper och seminarier med för området aktuella och pågående utredningar har också
genomförts. Därtill har ett antal möten med forskare inom området har hållits.
Projektkansliet har också erbjudit fem webb-tv konferenser med skiftande innehåll, tanken
med dessa är att belysa relevanta frågeställningar utifrån olika teman (samtliga större möten
och träffar i projektet 2010 finns redovisade i bilaga 2).
Nytt informationsmaterial, huvudsakligen i broschyrform, har tagits fram för att presentera
projektet och dess verksamhet. En projektwebbplats under domänen www.skl.se/psynk har
upprättats under våren 2010. Projektets egen maskot ”Psynken” har dessutom lanserats och
dess utflykter runtom i landet kan följas på bland annat Facebook (där det även går att bli
vän med Psynken). Projektkansliet har även engagerats i Psykisk – Hälsa – Kaféet under
Almedalsveckan i juli samt i NSPH och Psykiatriskaföreningarnas monter Psykisk hälsa genom
livet under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, Socialchefsdagarna i Umeå samt ett stort
antal konferenser runt om i landet.
Merparten av årets möten och semiarier som arrangerats av projektet har filmats och finns tillgängliga på projektets filmsida på Internet. (http://www.webbtv.nu/sklfront.htm). Även tillhörande material i form av presentationer och dylikt finns på projektets hemsida.
Gemensamma aktiviteter i projektet
Ett stort antal aktiviteter har gjorts tillsammans med projektledarna. Olika
utbildningsaktiviteter, erfarenhetsutbyten har genomförts med modellområdena. Fysiska
möten har kombinerats med videokonferenser och digitala möten vilket har inneburit ett
utvecklingsarbete i sig. En träff med ledande politiker och tjänstemän anordnandes den 27-
29 april på Högberga Gård och styrgrupperna samlades i Stockholm på en särskild
styrgruppsdag den 9 september. Personer från centrala kansliet har även deltagit frekvent på
dialogmöten, styrgruppsmöten et cetera i samtliga modellområden under året. En ny
2010-12-30
5 (14)
gemensam intern arbetsplats på Internet används för att utbyta information och samla
material.
Statistik
För att komplettera kartläggningen och lägga grund för uppföljning har all information,
statistik och resultat som finns redovisat i register och officiell statistik samlats in och
sammanställts för varje område i lokala nyckeltal sammanställda samlat i faktablad. Se bilaga
4. Diskussioner kring skillnader och likheter och försök till tolkning och analys har påbörjats
och data har köpts in från SCB. Socialstyrelsens nationella kartläggning av barn och
ungdomars psykiska hälsa har i detta sammanhang använts för jämförelser, och under en
särskilt utbildningsdag redovisades resultaten från undervisningen med särskilt fokus på
modellområdena.
Omvärldsspaning och studieresa
Mycket aktiviteter pågår inom området barn och unga liksom inom områdena folkhälsa och
psykisk ohälsa. Det är svårt att hinna med att vara uppdaterad och välinformerad om vad
som är aktuellt. Projektkansliet har aktivt inventerat vad som pågår i landet på nationell nivå.
I syfte att bredda kompetensen, följa den internationella utvecklingen samt etablera
internationella kontakter deltog tre av projektkansliets medarbetare i The 23rd Annual
Childrens Mental Health Research & Policy Conference i Tampa, Florida den 7-10 mars 2010.
Av särskilt intresse var att följa hur man i USA utformat och utvärderat utvecklingsarbetet
inom ramen för System of Care (med ett upplägg som påminner om modellområden) .
Information om konferensen och dess innehåll finns att läsa på
http://rtckids.fmhi.usf.edu/cmhconference/
Utbyte med forskare från Storbritannien, Norge och Danmark har också skett. I det
forskningsnätverk som samlats i projektets regi ordnades internationella forskningsdagar i
april. Dagarna finns dokumenterade på vår webb.
Spridning av projektets resultat
I projektupplägget ingår att information om erfarenheter i projektet ska spridas kontinuerligt
till alla intresserade. Särskild kraft har därför lagts på att det så snabbt som möjligt göra
information och projektmaterial tillgängligt för kommuner och landsting i Sverige. Med hjälp
av filmer, broschyrer och material på hemsidan sprids information även till kommuner och
landsting som inte är med. Ett flertal konferenser har anordnats som varit öppna för alla att
delta i. De flesta evenemangen som genomfört under 2010 har filmats och finns att se på
webben (http://www.webbtv.nu/sklfront.htm). Flera möten och semiarier har också sänts ut
i realtid som webb-TV och hela arbetsgrupper har kunnat stanna kvar hemma. Allt
2010-12-30
6 (14)
infoformationsmaterial, kunskapsmaterial och de verktyg som utvecklats i projektet läggs ut
på hemsidan till allmän användning så snart de testats och är i fungerande skick.
Pågående forskningsprojekt
En viktig kunskapskälla är forskning och utvärdering som kontinuerligt kommer att göras
tillgängligt för utvecklingsarbetet. Två större forskningsstudier kommer att stödjas och
samordnas centralt för att skapa en önskvärd koordinering av insatserna och få mesta
möjliga kvalitet i arbetet. (Mer information finns på hemsidan www.skl.se/psynk )
A. Effekter av framgångsrik samverkan
Ett samarbete med Professor Berth Danermark och hans forskargrupp vid Örebro Universitet
inleddes under hösten 2009 för att ta fram en forskningsstudie där frågan om hur samverkan
och viktiga mått inom angelägna förbättringsområden i Modellområdenas arbete utvecklas
över tid. Studien ämnar svara på frågan i vilken utsträckning förbättrad samverkan leder till
bättre resultat i verksamheten. Studien startades under sensommaren 2010 och beräknas
pågå under hela den återstående projekttiden.
B. Socioekonomisk studie
Den andra större studien som pågår är kring hälsoekonomi och görs tillsammans med
nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. I denna studie bedriver ett urval
av modellområden ett särskilt utvecklingsarbete som består av flera delar. Den första delen
handlar om att skapa ett heltäckande underlag kring olika typer av kostnader som uppstått
på grund av barn och ungas psykiska ohälsa. Kostnaderna kommer att identifieras genom att
ett antal unga personer intervjuas med en strukturerad metod om deras liv, särskilt de
insatser de har fått och den livssituation de levt under. Utvecklingsarbetet strävar efter att
identifiera alla kostnader som funnits i förhållande till ett antal faktiska patient-/klientfall
som hämtas ur modellområdenas verksamheter. Den andra delen av studien handlar om att
utveckla en mycket enkel metod för att genomföra enkla beräkningar av den
samhällsekonomiska effekten av ett beslut. Den tredje delen av studien handlar istället om
att Nilsson och Wadeskog fungerar som rådgivare kring valet av mått för verksamheterna
såsom kring kostnader, resursanvändning och verksamhetsutfall. I denna del finns också en
möjlighet att använda konsulterna som föreläsare och utbildare kring instrumenten och
metoderna.
Aktiviteter utanför projektet
Det centrala projektkansliet har deltagit i mängder av möten, seminarier och konferenser
runt om i landet utanför modellområdena för att redogöra för projektets erfarenheter och
delta i den allmänna diskussionen. Personer från kansliet deltar också i flera utredningar och
är involverade i SKL:s övriga arbete. Olika nätverk och befintliga strukturer används vid
2010-12-30
7 (14)
behov som bollplank och för förankring av olika frågor. Exempel på nätverk är
verksamhetschefer i barnpsykiatri, socialchefsnätverk, primärvårdsforum, beställarnätverk,
folkhälsonätverk et cetera.
Vårdgarantin
Delar av det centrala projektkansliet har deltagit i arbetet med att utöka mätningarna av
väntetider i vården. Arbetet med definitioner och användning av rapporteringsresultaten i
förbättringsarbetet kring tillgängligheten till barnpsykiatrin drivs delvis i
modellområdesprojektet.
Framtagande av handlingsplaner i modellområdena
Under 2010 ägnades mycket tid åt att i modellområdena att slutföra analyserna av fjolårets
kartläggningar och utifrån dessa formera en handlingsplan för det fortsatta arbetet.
Tillvägagångssätten i framtagandet varierande mellan och inom de olika modellområdena.
Gemensamt var dock att valet av förbättringsområdena utgick inledningsvis omfattande
bruttolistor, listor som låg till grund för styrgruppernas prioriteringar. Framtagandet av
handlingsplanerna krävde i regel bred förankring i modellområdenas organisationer, och ett
stort antal interna arbetsmöten.
Problem under 2010
På det hela taget har arbetet flutit på under projektets andra år (vilket inte minst visas av att
projektplanens mål i väsentliga delar har uppnåtts). Det har dock visat sig vara svårt för
modellområdena i storstadsområdena att få med sig samtliga aktörer i analysarbetet samt
engagerade i framtagandet av handlingsplanerna. Möjligen har komplexiteten i dessa
modellområden underskattats såväl centralt som lokalt. Det kan konstateras att den lokala
bemanningen inte har varit optimal givet de stora organisationer och mängden utförare som
måste involveras i det lokala arbetet. Särskilda möten för att tydliggöra problemen ska med
anledning av detta hållas med berörda styrgrupper i början av 2011.
3. Exempel på identifierade förbättringsområden
Ofta innehåller de framtagna handlingsplanerna likartade slutsatser, om än annorlunda
uttryckta, i flertalet modellområden. Samma sak gäller för förbättringsområdena, det finns
områden som är återkommande över hela landet. Exempelvis följande:
Avsaknad av rutiner
Rutiner för remisser, rutiner för hur man kommunicerar med varandra och hur man tar fram
gemensamma planer och organiserar det gemensamma arbetet kring barn och unga som
2010-12-30
8 (14)
behöver mycket omfattande insatser saknas ofta eller är bristfälliga.
Anmälning till socialtjänsten
Ett återkommande problem är att anmälningar inte görs så ofta som lagstiftningen
föreskriver, och återkopplingen på en anmälan upplevs ofta som bristfällig (särskilt av
skolan). Även på det här området saknas det ofta kända rutiner.
Tidiga insatser
Många insatser för förbättring fokuserar på behovet av tidigare insatser (från samtliga såväl
skolan, socialtjänsten som hälso- och sjukvården).
Skolfrånvaro
Ett annat förbättringsområde som flera områden har identifierat är skolfrånvaro och sätt att
komma tillrätta med den. Skolfrånvaro är ofta ett tidigt tecken, och en riskfaktor, på att
eleven behöver hjälp från flera samhällsaktörer. Rutiner behöver tas fram eller förbättras,
likaså rapporteringssystem som mäter och ger snabba signaler om otillåten skolfrånvaro.
Samverkan mellan olika verksamheter
När det gäller att förbättra samverkan generellt finns det en rad förslag på konkreta
insatser, gemensamma verksamheter (såsom familjecentraler) är ett. Ofta är
gränsdragningen mellan primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin otydlig och förelås
tydliggöras med olika åtgärder.
Ovanstående förbättringsområden utgör exempel på stora och svårlösta problem som
sannolikt kräver omprövningar av synsätt, handlande och i vissa fall även organisationer.
Utöver dessa större, och av styrgrupperna prioriterade områden, finns också ett flertal
mindre förbättringsområden som inte bedömts vara lika akuta och (men lättare att åtgärda).
Det kan exempelvis vara frågan om fungerande felaktiga delegationsordningar, rutiner som
tagits bort, fungerande samverkansgrupper som på grund av olyckliga omständigheter inte
längre träffas et cetera. Många områden har satt upp dessa (lättåtgärdade)
förbättringsområden på en separat lista som avverkas efterhand. Många av bristerna har
därmed redan rättats till vilket är positivt: att visa att det går att få till stånd snabba
förbättringar alstrar energi och entusiasm och ger en hävstång till det mer svåra och
långssiktiga förändringsarbetet.
Handlingsplaner och förbättringsområden för respektive modellområde finns att läsa på
projektets hemsida www.skl.se/psynk enligt exemplet på nästa sida.
2010-12-30
9 (14)
2010-12-30
10 (14)
4. Lärdomar från handlingsplanerna
Handlingsplanerna blotlägger sedan tidigare kända luckor i våra samhällssystem.
Det hälsofrämjande arbetet lyfts fram som viktigt men prioriteras inte i praktiken.
Trots att alla är överens om vikten av de generella och förebyggande insatserna är de
svåra att finansiera. Samordning mellan huvudmännen är alltför ofta bristande.
Första linjen är inte tillräckligt utbyggd, det är svårt att identifiera vem som har
ansvaret och luckor finns för vissa åldersgrupper. Tillgängligheten är ojämn fördelad
över landet.
Specialistnivån brister i samordningen mellan aktörer, kompetens saknas inom vissa
områden och tillgängligheten till specialistinsatser är ojämn.
Inom såväl staten som kommuner och landsting finns ett starkt och sedan lång tid inarbetat
stuprörstänkande både inom och mellan huvudmän. Samordningen fallerar både på politisk-
och tjänstemannanivå och det är svårt att hitta funktionella och lättöverskådlig beslutsvägar.
Detta leder till att det svårt att utkräva ansvar när en fråga eller beslut ”hamnar mellan
stolarna”.
En grund till samordningssvårigheterna är att de aktuella styrsystemen och
finansieringsmodellerna inte stödjer ett långsiktigt helhetsgrepp utan styrs efter kortsiktiga
budgetar och en strävan efter vinster mellan budgetår. Vinster som ofta medför ökade totala
kostnader och onödigt lidande på sikt.
Statistik och uppföljningssystem är knapphändiga och tillförlitliga analyser och användbara
prognoser finns i för liten utsträckning. Otaliga exempel finns där barnen inte har prioriterats
och det är tydligt att exempelvis Barnkonventionen inte har följts. De flesta barn mår och har
det bra i Sverige, men en alltför stor andel barn lever i en besvärlig situation på grund av
sociala och/eller medicinska/psykiatriska faktorer.
Det finns genomgående ett stort engagemang hos politiker och tjänstemän, en medvetenhet
om att insatser för barn och ungas psykiska hälsa är viktig och en vilja att förändra, men det
saknas kunskap om vad och hur man ska gå tillväga. För att åstadkomma en hållbar
förändring med goda resultat och effektiv resursanvändning behövs dock många
välövervägda beslut från aktörerna på den nationella nivån.
2010-12-30
11 (14)
Identifierade stödbehov från de nationella aktörerna
Bättre underlag för beslutsfattare och ledning och styrning
Datainsamling lokalt bör ske på ett sätt som möjliggör nationell sammanställning av olika
faktorer som spelar roll för psykisk hälsa. Eftersträvansvärt är data kan analyseras utifrån en
helhetssyn och ett sammanhållet grepp för hela området. Det bör finnas möjlighet att följa
resultat och kostnader över huvudmannagränser och över lång tid. Det ska finnas system
som kan hantera stora datamängder, olika dimensioner och fördröjda effekter.
Samordning och fokus på barnen
Det behövs samordnade, långsiktiga satsningar med fokus på det som är/blir bra för barn och
ungdomar. Önskvärt är forskning och utvärderingar som genererar ny kunskap och därmed
kan utgöra underlag i en systematisk förbättringsprocess.
Stora behov av stöd till beslutfattare och utförare i kommuner och landsting
Det behövs en struktur för att fatta gemensamma beslut på politisk- och tjänstemannanivå
över huvudmannagränser. För att underlätta och stödja beslutsfattandet behövs hjälp att ta
fram verktyg och metoder. Vidare krävs en handfast pådrivande kraft i förundrings- och
utvecklingsprocesserna från modellområdesprojekts centrala kansli, direkt och via de lokala
processledarna.
Bättre samordning och samsyn inom den nationella forskningen krävs
Forskningsdisciplinerna inom området saknar ofta ett gemensamt synsätt och är olika starkt
prioriterade. Avsaknaden av en samsyn kan få betydelse för hur barn och unga bemöts och
det finns en risk för att det leder till en bristande likvärdigheten i de insatser barn och unga
får. Avsaknaden i samsyn leder till svårigheter att synkronisera stöd i form av
evidensbaserade metoder lokalt. Ett flertal aktuella sammanställningar från bland annat SBU
och Kungliga vetenskaps akademin visar att bristen på vetenskapligts stöd för metodval för
såväl pedagogiska , sociala som medicinska insatser är stor. Behovet av svensk forskning
inom området är betydande.
5. Utmaningar under projektets sista år
Den lättaste fasen är avklarad
Den på många sätt enklaste delen av projektet har nu slutförts; att genomföra
kartläggningar, analysera dessa och ta fram handlingsplaner är förhållandevis lätt. Här finns
en vana, och alla är i stort sett överens. Men att omsätta handlingsplanerna i praktiken
2010-12-30
12 (14)
kommer att bli svårare. För då måste aktörerna utmana strukturer och arbetssätt som ofta
existerat i flera år eller decennier. Och att utmana systemet leder sannolikt till att många kan
komma att känna sig kränkta och ifrågasatta; befattningar och arbetssätt kan ju behöva
förändras eller helt tas bort. Nya lösningar behövs i takt med att vi tillägnar oss ny kunskap.
För att lyckas med att omsätta handlingsplanerna i praktiskt verklighet behövs ett samfällt
och genomtänkt agerande på samtliga nivåer.
Av politikerna krävs det mod och tydlighet – de måste vara helt på det klara med vad de vill
se för förändringar och fortlöpande kräva in resultat. Av den politiska nivån krävs det också
ett stort mått av ödmjukhet och prestigelöshet för att kunna konstatera tidigare felbeslut och
se det nödvändiga i att det krävs annorlunda lösningar i framtiden.
Tjänstemännen å sin sida behöver vara flexibla, arbetsamma, analytiska och prestigelösa. De
måste vara beredda att ta fram nya beslutsunderlag och att räkna och analysera på ett
annorlunda sätt än tidigare. Detta för att kunna svara politikerna huruvida insatta åtgärder
har haft någon effekt och i så fall hur stor.
Slutligen kommer professionen (eller utövarna) behöva vara redo att utvecklas – att ta till sig
ny kunskap och reflektera över sitt eget sätt att agera i förhållande till andra yrkesgrupper
och verksamhetsområden.
Avslutningsvis, samtliga inblandade – från politiker till profession – måste våga låta sig bli
granskade och fråga vårdnadshavare, barn och unga om de gör ett tillräckligt bra arbete.
Förmågan att kunna fatta rätt beslut
När handlingsplanerna väl är antagna krävs det att rätt beslut fattas i modellområdena.
Problemet häri ligger i att få besluten fattade på ”rätt” nivå i de olika organisationerna. Det
som är ett politiskt beslut i en kommun behöver nödvändigtvis inte vara det i landstinget där
generellt fler beslut fattas på verksamhetschefsnivå. För att komma tillrätta med denna
ganska komplicerade problematik behövs det troligen inrättas någon särskild funktion eller
organisation i varje modellområde; en organism som ges ett uttalat helhetsansvar vad gäller
samordning av beredning samt uppföljning/utvärdering.
Genomgående behöver det sannolikt finnas bättre samordnande funktioner med tydligt
mandat och uppdrag från de olika ingående organisationerna, saknas detta blir det svårt att
få till stånd samordnande helhetslösningar som kan leva vidare efter projekttiden.
2010-12-30
13 (14)
6. Framtid
Modellområdesprojektets slut i december 2011
Den finansiering som socialdepartementet bidragit med till modellområdesarbetet tar slut i
december 2011. Vi tror inte att något område vid denna tidpunkt är helt klart med sitt arbete
men att förbättringsarbetet förhoppningsvis ska fortsätta. Under 2011 kommer det centrala
projektkansliet att lägga mycket fokus på att säkra att positiva effekter lever vidare.
Modellområdena kommer att stödjas i att ta fram planer för att arbetet ska fortleva lokalt.
Kansliet kommer att ha underlag och tillräckligt mycket erfarenhet för att sammanställa en
manual och en ”verktygslåda” för efterföljande delar av landet. Mycket energi kommer också
att läggas på en sammanställning av förslag på nationella strategier. En slutrapport kommer
att lämnas till socialdepartementet före den 31 december 2011.
Mycket uppmärksamhet har riktats mot barn och ungdomars psykiska hälsa under de
senaste åren. Signaler om ökad upplevd psykisk ohälsa bland barn och unga liksom
jämförelser av skolresultat, socialtjänstinsatser, behandlingsresultat med mera har ökat
trycket på förändringar. Många olika projekt, satsningar och stimulansmedel har lanserats
under de senaste åren. Men det återstår trots detta stora utmaningar. Troligt är att
skolresultat och psykisk hälsa kommer att framstå som två mycket viktiga framgångsfaktorer
både för enskilda barn och för hela samhället.
Vad borde hända efter Modellområdesprojektet?
Svaret på frågan vad som borde hända efter projekttidens slut kan ställas utifrån olika
perspektiv: ett nationellt myndighetsperspektiv, ett barn och ungdomsperspektiv samt ett
kommun- och landstingsperspektiv.
Det går att avsluta Modellområdesprojektet och ändå tro att en del av kunskaperna från
arbetet kan leva vidare. Arbetet med modellområden har redan från start haft det uttalade
målet att vara möjligt att kopiera, och vi har varit noga med att ta fram metoder, modeller
och verktyg som ska göra det möjligt för andra att genomföra det arbete som gjorts inom
ramen för projektet.
Under 2011 kommer en manual att färdigställas där vi beskriver de olika aktiviteter och
processer ett område behöver genomföra för att synkronisera sina insatser i fråga om barns
och ungdomars psykiska hälsa. Manualen baseras på de erfarenheter som växt fram under
arbetet gång och som prövats i något några modellområden. Manual, verktyg och filmer
kommer att behöva förvaltas även efter projekttidens slut.
2010-12-30
14 (14)
Arbetet med att internt, inom SKL, komma fram till hur en fortsättning kan och bör se ut har
redan inletts och kommer att fortsätta och intensifieras under 2011.
Bilagor
Bilaga 1 Projektplan 2010
Bilaga 2 Möten och träffar i projektet 2010
Bilaga 3 Överenskommelse SKL/område
Sida: 1 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
Projektplan 2010
~ Modellområden, psykisk hälsa barn och unga ~
Sida: 2 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
Innehåll
1 Basfakta.............................................................................................................................. 4 1.1 Godkännande av projektplan och bilagor .................................................................... 4 1.2 Projektet, sammanfattning .......................................................................................... 4
2 Idé och mål ......................................................................................................................... 6 2.1 Bakgrund .................................................................................................................... 6 2.2 Projektidé ................................................................................................................... 7 2.3 Projektmål och prioritering .......................................................................................... 7 2.4 Avgränsningar ............................................................................................................ 8 2.5 Förutsättningar och inberoenden ................................................................................ 8
3 Leverans och överlämning ................................................................................................ 8 3.1 Leveransobjekt och godkännande .............................................................................. 8 3.2 Överlämning, procedur ............................................................................................... 9
4 Organisation ...................................................................................................................... 9 4.1 Projektorganisation ..................................................................................................... 9 4.2 Ansvar, befogenheter ............................................................................................... 10 4.3 Lokalisering, utrustning samt lokaler ......................................................................... 10 4.4 Bemanning och utbildning ......................................................................................... 10
5 Tidsplan och resursbehov .............................................................................................. 11 5.1 Projekttidsplan .......................................................................................................... 11 5.2 Beslutspunkter, milstolpar ......................................................................................... 11 5.3 Resursbehov, inköp av resurser ............................................................................... 11 5.4 Inköp av färdigt resultat ............................................................................................ 12
6 Arbetsformer .................................................................................................................... 12 6.1 Produktionsmodell .................................................................................................... 11 6.2 Dokumenthantering .................................................................................................. 12 6.3 Ändringshantering..................................................................................................... 12 6.4 Kvalitetssäkring, Projektanalys ................................................................................. 12 6.5 Sekretess, säkerhet .................................................................................................. 13 6.6 Informationsspridning ............................................................................................... 13 6.7 Möten ....................................................................................................................... 13 6.8 Kravdialog ................................................................................................................ 14 6.9 Administrativa rutiner ................................................................................................ 14 6.10 Avveckling ............................................................................................................... 14
7 Risker ............................................................................................................................... 14
8 Projektkalkyl .................................................................................................................... 14
9 Referenser ........................................................................................................................ 14
Sida: 3 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
Utgåvehistorik för dokumentet
Utgåva Datum Kommentar
1 2009-02-01 Första utkast, kommunicerat med styrgruppen
2 2009-03-10 Andra utkast, presenterat för styrgruppen den 10 mars.
3 2009-04-07 Slutversion projektplan 2009, Föredrogs vid styrgruppens möte den 7 april.
Beslutas den 28 april 2009.
4 2009-12-08 Första utkast till projektplan 2010, presenteras för styrgruppen den 8
december
Sida: 4 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
1 Basfakta
1.1 Godkännande av projektplan 2010 samt åtföljande bilagor
1.1.1 Godkännande av projektplanen
Projektplanen godkänd av:
Projektägare:
Projektchef:
--------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
Göran Stiernstedt Ing-Marie Wieselgren
1.1.2 Bilagor
Bilaga Dokumentnamn
1 Projektkalkyl 2010
2 Projektorganisation 2010, roller
3 Bemanning 2010, kontaktlista
4 Projekttidsplan 2010
5 Kommunikationsplan 2010
6 Risklista 2010
7 Avsiktsförklaring 2010 mellan Sveriges Kommuner och Landsting och modellområdena
1.2 Projektet, sammanfattning
1.2.1 Projektets omfattning
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har ingått en överenskommelse om ett
förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa
och psykisk sjukdom. Under 2009 satsade regeringen 30,5 miljoner kronor på projektet. Målet med
förändringsarbetet är att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser för första linjens
vård och omsorg avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet är
vidare att finna ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som
tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Projektet omfattar barn och ungdomar mellan 0 och 18 år och kommer att involvera ett flertal
verksamheter – exempelvis MVC, BVC, Primärvård, förskola, skola, skolhälsovård, skolkuratorer,
skolsköterskor, barnkliniker, barnrehab och ungdomsmottagningar.
Sida: 5 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
Projektet består av totalt 14 lokala modellområden stöttade av ett centralt projektkansli vid SKL. Ett
modellområde utgörs av en del av ett landsting/en region tillsammans med en eller flera kommuner
eller kommundelar. Följande 14 områden, från norr till söder, inryms i projektet:
Norrbotten läns landsting – Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå kommuner
Västerbottens läns landsting – Umeå + Vilhelmina kommun
Landstinget Gävleborg – Hudiksvalls kommun
Landstinget Dalarna – Gagnef + Hedemora kommuner
Värmland läns landsting – Hagfors kommun
Uppsala läns landsting – Enköping + Håbo kommun
Stockholms läns landsting – Sollentuna kommun
Stockholms läns landsting – Farsta stadsdel
Östergötlands läns landsting – Norrköpings kommun
Jönköpings läns landsting – Jönköping + Eksjö kommun
Västra Götalandsregionen – Vänersborgs kommun
Västra Götalandsregionen – Lärjedalen + Gunnared stadsdelar
Region Skåne – Helsingborgs kommun
Region Skåne – Ystad + Simrishamn kommun
Modellområdesprojektet beräknas pågå under perioden 2009 – 2011 och arbetet har två
övergripande mål:
1. Främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom förebyggande arbete där alla
aktörer hos kommuner och landsting gör sin del. Målet är tidiga insatser och god tillgänglighet till
effektiva vård- och stödinsatser utifrån behov
2. Stödja utvecklingen av helhetsstrategier som kan tjäna som nationella exempel på lösningar. I
projektet utvecklas alltså samverkansmodeller och arbetssätt parallellt.
Målsättningarna förutsätter ett helhetskoncept och omfattar därför aktörer inom de flesta
samhälleliga organisationer såväl inom som utanför kommuner och landsting. I regeringsbeslutet
anges att projektet ska samverka med Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Statens skolverk,
Ungdomsstyrelsen andra berörda myndigheter och aktörer, brukar- och anhörigorganisationer samt
pågående utredningar och nationella projekt som har bäring på arbetet.
Regeringen har anslagit 30,5 miljoner kronor till projektet för år 2010 samt aviserat att satsa samma
belopp under projektets sista år (2011). Merparten av projektmedlen kommer via det centrala
projektkansliet på SKL att fördelas till de 14 modellområdena för att där täcka de direkta kostnaderna
för personal, resor, egna konferenser och utbildningar etc. (se bilaga 1, Projektkalkyl). Kostnader av
indirekt karaktär, exempelvis frigörandet av arbetstid för att personer ute i verksamheterna att delta i
projektets aktiviteter täcks inte av projektmedlen. Projektet förutsätter därmed en tidvis ganska
omfattande lokal finansiering.
1.2.2 Samband med andra organisationer eller projekt
Projektet Modellområden psykisk hälsa barn och unga, ingår som en integrerad del i arbetet med att
förverkliga de 16 ställningstaganden som återfinns i det positionspapper som antogs av Sveriges
Kommuner och Landstings styrelse i november 2008 (Psykisk hälsa, barn och unga).
Positionspappret utgör ett underlag för förbundet i kontakter och överläggningar med statliga
företrädare och andra aktörer och utgör även ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Övergripande
synpunkter ges också om vikten av samverkan mellan kommuner, landsting och regioner samt några
Sida: 6 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
viktiga åtaganden från statens sida. I november 2009 gjordes en återrapportering, i form av en
lägesrapport, av de aktiviteter och utvecklingsarbeten som ryms inom ramen för positionspappret,
både där SKL är huvudaktör och där SKL medverkar på olika sätt. I rapporten tydliggörs vilka
samband som finns med andra organisationer och projekt. Här bör särskilt nämnas
Folkhälsoinstitutets två nya regeringsuppdrag Nationella satsning för utbyggt föräldrastöd och Lokalt
hälsofrämjande arbete för barn- och ungdomar (det s.k. 50-miljonersprojektet) samt det arbete som
bedrivs av Socialstyrelsens utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum).
2 Idé och mål
2.1 Bakgrund
För att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom hälsofrämjande och
förebyggande arbete, tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser utifrån
behov måste alla aktörer göra sin del. Det är angeläget att det utvecklas en god tillgänglighet till
effektiva insatser i det förebyggande arbetet, liksom till insatser inom första linje nivå och inom en
specialiserad nivå som utgörs av barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och vissa delar av
socialtjänsten. Det finns ett behov av kunskapsförstärkning på alla nivåer med metodutveckling och
införande av evidensbaserade arbetssätt, liksom systematisk utvärdering och klinisk forskning.
I arbetet med en förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar med psykisk ohälsa blir det uppenbart
att olika aktörers insatser till barn och ungdomar är kommunicerande kärl som i hög grad påverkar
varandra. För att kunna möta behov som uppstår hos barn och unga med psykisk ohälsa behövs det
en tydlig aktörsnivå före barn- och ungdomspsykiatrin, en nivå dit man kan vända sig när det uppstår
en fråga om psykisk ohälsa hos barn och ungdom. Den första linjens vård, måste samordnas,
skapas/byggas ut för att kunna ta hand om psykisk ohälsa och psykosocial problematik hos barn och
unga som inte kräver specialistinsatser. För att inte i onödan sjukdomsförklara och psykiatrisera
barns och ungdomars problem behövs både ett kraftfullt förebyggande arbete och ett bra utbud av
tidiga insatser i första linjens behandling och stöd. I nuläget fungerar barn- och ungdomspsykiatrin
på många platser i landet som både som första linjens vård och som specialistvård. Det råder en
gemensam uppfattning mellan många av verksamhetsföreträdarna, tjänstemän och politiker i
landstingen att BUP-verksamheterna ägnar sig åt första linjens vård i alltför hög utsträckning.
De verksamheter som möter alla barn och ungdomar och de sammanhang där alla barn vistas
måste vara arenan och basen för det förebyggande arbetet. Det är där som många barns tecken på
psykisk ohälsa blir synliga. Vissa av aktörerna har i många fall direkt kontakt med dessa barns
vardag (barnhälsovård, skolhälsovård och elevvård). Andra aktörer inom första linjens vård är
barnmedicin inom primärvården, ungdomsmottagningar, i vissa sammanhang delar av socialtjänsten
och primärvården. Hållbara samverkansmodeller och strukturer måste utifrån lokala förutsättningar
utvecklas mellan dessa aktörer och mellan dem och barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten
för att möta behovet av insatser inom första linjen. Vikten av samordning av insatser och ett
helhetstänkande har lyfts fram i ett antal utredningar under de senaste 15 åren utan att det fått så
många konkreta resultat.
Det finns ändå i nuläget en mängd spännande utvecklingslinjer i Sverige och flera goda exempel
inom olika verksamheter. Däremot är det svårt att hitta områden där alla delarna kan anses fungera
optimalt. Samarbetet mellan aktörer som har som uppgift att arbeta med insatser som främjar barns
och ungdomars psykiska hälsa varierar mycket, från att i vissa landsting/regioner vara välutvecklat
och avtalsreglerat till att i vissa förekomma i mycket begränsad omfattning. Såväl nya lösningar som
Sida: 7 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
en spridning av redan etablerade metoder kommer sannolikt att behövas för att utveckla
morgondagens struktur och process för barn och ungas psykiska hälsa.
Sveriges Kommuner och Landsting ska inkomma till Regeringen (Socialdepartementet) med en
första kartläggning (pilotstudie) senast den 31 december 2009, en delredovisning av projektet senast
den 31december 2010 samt en slutredovisning senast den 31 december 2011. Slutredovisningen
ska innehålla en analys av de olika modeller som utvecklats i de olika områdena. Analysen ska bl.a.
omfatta likheter och skillnader mellan modellerna samt erfarenheter av olika modellers
förutsättningar att fungera i olika demografiska och geografiska områden.
2.1.1 Arbetet under 2009
För att kunna synkronisera alla insatser som görs i samhället för barn och ungas psykiska hälsa
genomfördes ett omfattande inventeringsarbete av den befintliga verksamheten i var och ett av de 14
modellområdena. Syftet med inventeringen var att skapa en gemensam översiktlig helhetsbild över
de verksamheter som på olika sätt bidrar till att främja hälsa eller ge insatser när någon har psykisk
ohälsa i ett område. För att skapa denna gemensamma bild tog det centrala projektkansliet på SKL
fram helt nya webbaserade kartläggningsverktyg som gjorde det möjligt att ge en översiktlig bild av
alla verksamheter som finns och hur dessa samverkar med varandra. 2009 ägnades också åt
strukturerade processkartläggningar med s.k. vinjetter (case, typfall) i syfte att ge noggranna
kunskaper om organisationens funktion och förbättringsmöjligheter för olika åldrar och tillstånd.
Kartläggningarna låg till grund för de handlingsplaner som enligt den ursprungliga planen skulle vara
klar till årsskiftet. Problem med att snabbt etablera lokalt fungerande projektorganisationer gjorde
dock att kartläggningsarbetet först kunde påbörjas efter sommaren 2009. Därför kommer
kartläggningsarbetet inte vara slutfört till årsskiftet. Detta leder till att de handlingsplaner som ska
peka ut förbättringsområden och strategier för förbättringsarbetet senareläggs. Ambitionen är att
handlingsplanerna ska vara politiskt beslutade i de 14 områdena före den 31 maj 2010.
Projektetkansliet gjorde en muntlig föredragning för Socialdepartementet den 28 augusti 2009 och
avlämnar sin första delrapportering avseende kartläggsfasen i januari 2010.
2.2 Projektidé 2010
Idén med projektet under 2010 är att utifrån de lokalt framtagna handlingsplanerna, påbörja ett aktivt
förändringsarbete. Detta inom ett antal tydligt definierade förbättringsområden som bedömts vara de
mest väsentliga för att skapa en synkronisering av de insatser som främjar psykisk hälsa och möter
psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
2.3 Projektmål och prioritering
2.3.1 Mål 2010
Utöver projektets övergripande mål har följande mål formulerats för arbetet under 2010:
Projektet bidrar till att skapa en synkronisering av de insatser som främjar psykisk hälsa och möter
psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom att de 14 modellområdena påbörjar ett aktivt
förändringsarbete utifrån de förbättringsområden och strategier som de identifierat i sina lokala
handlingsplaner.
Sida: 8 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
Projektet bidrar till att skapa kunskap om förändrings- och implementeringsarbete, särskilt avseende
första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom,
genom att erfarenheter från projektet inhämtas systematiskt och sprids till andra kommuner och
landsting.
2.4 Avgränsningar
Arbetet under 2010 avgränsas till att ge stöd åt det lokala förändringsarbetet i de medverkande
modellområdena. Andra verksamhetsområden inom de medverkande Modellområdena och andra
geografiska områden kommer inte att få en systematisk kartläggning med stöd från projektet.
2.5 Förutsättningar och inberoenden
2.5.1 Förutsättningar
Projektet grundar sig i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och
Regeringen (Dnr. 08/3536). Projektet förutsätter vidare en avsiktsförklaring mellan var och ett av de
14 modellområdena och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet förutsätter även bemanning,
såväl centralt som inom modellområdena, med olika kompetenser inom exempelvis skola,
socialtjänst, hälso- och sjukvård, samverkansfrågor, utveckling och implementeringsarbete, barn och
ungas psykiska hälsa, information och kommunikation samt ett erfaret administrativt projektstöd.
Projektet kommer även vid behov att inhämta andra nödvändiga kompetenser.
2.5.2 Inberoenden 2010
Nr. Beskrivning Ev. Godkännandekriterium Ansvarig Datum
1 Överenskommelse
avseende 2010 års
förändringsarbete
Signerad av Sveriges
Kommuner och Landsting samt
i modellområden ansvariga
Modell-
områdena
100601
3 Leverans och överlämning
3.1 Leveransobjekt och godkännande
3.1.1 Leveranser 2010
Lev. nr. Beskrivning Godkännandekriterium Datum
1 Delrapportering (kartläggning),
Socialdepartementet
Jan-2010
2 Avrapportering till styrgrupp Avser 2009 års arbete Jan-2010
3 Lägesbeskrivning till SKL:s
arbetsutskott/styrelse
Feb-2010
Sida: 9 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
3.1.2 Leveransprocedur
Lev.nr. Procedur Kommentar Mottagare
1 Information till SKL:s styrelse och
beredningar
Information om
kartläggningsfasen och
tankarna framöver
SKL:s
styrelse/bered
ningar
2 Skriftlig rapport Social-
departementet
3 Muntlig presentation Social-
departementet
3.2 Överlämning, procedur
Projektet kommer att presentera sin delrapport för 2010 till lämpliga politiska beredningar inom SKL.
Erfarenheterna från projektet under 2010 (identifierade förbättringsområden och strategier för
förbättringsarbetet) styr utvecklingen av det praktiska förändringsarbetet under projektets sista år.
4 Slutgiltig version av
handlingsplanen från varje MO
Inkommen till SKL i enlighet med
anvisningar som ges efterhand
100531
5 Beslut om förbättringsområden
och strategier utifrån
handlingsplanen
Beslutas av aktuella nämnder inom varje
MO
100531
6 Avrapportering till styrgrupp Avser första halvåret 2010 Jun-2010
7 Lägesbeskrivning till SKL:s
beredningar
Förutsätter gemensam mötestid för de
fyra berörda beredningarna
Nov-2010
8 Avrapportering, styrgrupp Avstämning inför leverans nr. 9
9 Delrapportering,
Socialdepartementet
101231
Sida: 10 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
4 Projektorganisation
Projektet Modellområden, psykisk hälsa barn och unga enligt nedanstående bild och beskrivning
4.1 Ansvar, befogenheter
Roller i enlighet med PPS, se bilaga 2 Projektorganisation roller.
4.2 Lokalisering, utrustning samt lokaler
Projektledningen i form av styrgrupp och projektkansli är samlokaliserade till Hornsgatan 20 i
Stockholm. För att förenkla mötesstrukturen avser projektkansliet därutöver att använda olika digitala
verktyg för resfria möten.
4.3 Bemanning och utbildning
4.3.1 Bemanning
Se bilaga 3 Bemanning och kontaktlista.
Projektledaren är föredragande vid styrgruppens sammanträden medan övriga personer i
projektkansliet medverkar efter behov. I slutet av 2010 fastställs bemanningen för det avslutande
året. Generellt kan sägas att graden av dokumentation och datainsamling ökar successivt under
Socialdepartementet Sveriges Kommuner
och Landsting
Beställare
Överenskommelse
Projektägare
Avdelningen för vård
och omsorg
Resursägare
Sektionen för vård
och socialtjänst
Styrgrupp
Centrala
projektkansliet
Överenskommelse
Lokala
processledare
Referensgrupper
SKL
Externa referenter
Myndigheter, nationella projekt,
experter, brukarorganisationer,
Medlemsföreträdare
Sida: 11 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
projekttiden. Detta kan få till följd att även referensgrupperna kommer att engageras i allt större
omfattning.
4.3.2 Utbildning
Projektkansliet har behov av att inhämta information, hålla sig uppdaterad med den senaste
utvecklingen inom nationell och internationell forskning och policyutveckling inom de olika områdena
som ingår i projektets uppdrag. Nödvändiga utbildningar, konferenser i Sverige och internationellt
etc. kommer att besökas för att upprätthålla den höga kompetensnivå som krävs av det centrala
projektkansliet. Mer precisa behov av utbildning specificeras efterhand i samråd med projektledaren.
5 Tidsplan och resursbehov
5.1 Projekttidsplan
Se bilaga 4 Projekttidplan.
5.2 Beslutspunkter, milstolpar
Följande beslutspunkter och milstolpar är definierade:
Listan med beslutspunkter/milstolpar kommer att uppdateras kontinuerligt under året.
Datum BP MS Beskrivning
100301 X Godkännande av avsiktsförklaring/fördelning av pengar till
modellområden 2010
100427
X Seminarium med förtroendevalda och tjänstemän från MO
090531 X Godkännande av handlingsplaner
101231 X Delrapportering till Socialdepartementet
5.3 Resursbehov, inköp av resurser
5.3.1 Resurs, kompetens 2010
Kompetens, projektkansli Omfattning Förändring
2009/10
Projektledare + hälso- och sjukvårdsfrågor 0,50 -
Teknisk projektledare, utvärdering/forskning 1,00 -
Teknisk projektledare, statistik 1,00 +1,00
Kommunikatör 0,75 -
Administratör 0,75 -
Teknisk projektledare, skola 0,50 – 0,50
Teknisk projektledare, socialtjänst 0,50 + 0,50
Teknisk projektledare, skolhälsovård/primärvård 0,50 + 0,50
Konsultativt stöd Efter behov
Sida: 12 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
5.3.2 Resurs, utrustning mm
Kan sammanfattas i följande punkter:
Utrustning för informationsöverföring och dokumentation
För projektkansliet gemensamma lokaler
Verktyg för projektstyrning
Andra resursbehov kommer sannolikt att tillkomma efterhand.
5.4 Inköp av färdigt resultat
Extern utvärdering i syfte att tydliggöra nyttan med projektet (för SKL och medlemmarna), formen
och genomförandet av projektet, samt i förhållande till andra jämförbara projekt. Styrgruppen
ansvarar för beställning av denna utvärdering.
6 Arbetsformer
6.1 Dokumenthantering
Dokument kopplade till projektet (såsom arbetsmaterial etc.) kommer fortlöpande att tillgängliggöras
på projektets webbplats/projektplats. Projektet har ett diarienummer 08/3536, dokument som ska
diarieföras lämnas till projektadministratören.
Intresset för effektiva sätt att arbeta synkroniserat är stort och projektet har en tydlig ambition att
arbeta öppet och sprida verksamhetens resultat så snart det är praktiskt möjligt. Vi satsar på att
spela in våra seminarier och möten och publicerar på webben.
Projektet kommer att använda tre grupparbetsplatser, en intern, en extern och en för
forskningsnätverket. Den interna är endast åtkomlig för projektkansliet, den externa kommer att
användas av personer inom modellområdena efter godkännande av de lokala projektledningarna.
Färdigt material kommer kontinuerligt att publiceras på SKL:s webbplats www.skl.se/psykiskhalsa
(flik modellområden). Se bilaga 5 Kommunikationsplan.
6.2 Ändringshantering
Dokument i form av arbetsmaterial etc. ska förses med datum och/eller versionsnummer. Trycksaker
märks med versionsnummer. Dokumenten sparas i mappen G/Modellområden.
6.3 Kvalitetssäkring, Projektanalys
Forskning och utvärdering av projektets verksamheter kommer till största delen att initieras och
stödjas centralt för att skapa en önskvärd koordinering av insatserna och få mesta möjliga kvalité i
arbetet. Forskningsträffar i nätverksform genomförs kontinuerligt för personer verksamma nationellt,
regionalt och lokalt vad gäller väsentliga forskningsfrågor inom fältet och vi deltar också aktivt i
internationella konferenser och utbyten. En större forskningsstudie ledd av professor Berth
Danermark vid Örebro Universitet, om samverkan planeras centralt och en expertgrupp kommer
också att knytas till projektet. För studien avsätts 500 000 kronor under år 2010.
Sida: 13 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
Ett samarbete med nationalekonomen Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog påbörjades under
2009. Tanken är att Nilssons tidigare beräkningar för vad utanförskap och skolk kostar individ och
samhälle ska kunna prövas mot verkliga fall. Vi vill också ta fram enkla modeller där man kan se hur
tidiga förebyggande insatser påverkar exempelvis en kommuns ekonomi längre fram. Även för
denna studie avsätts 500 000 kronor under år 2010.
Projektet samlar också in statistik såväl från nationella källor som från modellområdenas egen
produktion av verksamhetsberättelser, enkäter, utvärderingar etcetera bland annat med syfte att hitta
möjliga nyckeltal för att mäta graden av synkronisering och ge en bild av barn och ungdomars
psykiska hälsa i ett område.
6.4 Sekretess, säkerhet
Projektet kommer att använda tre grupparbetsplatser, en intern, en extern och en för
forskningsnätverket. Den interna är endast åtkomlig för projektkansliet, den externa kommer att
användas av personer inom modellområdena efter godkännande av de lokala projektledningarna.
Färdigt material kommer kontinuerligt att publiceras på SKL:s webbplats www.skl.se/psykiskhalsa
(flik modellområden). Se bilaga 4, Kommunikationsplan. Persondata i modellområdena hanteras i
enlighet med vad som anges i sekretesslagstiftningen.
6.5 Informationsspridning
Se bilaga 5 Kommunikationsplan.
6.6 Möten
Fler mötesformer kan komma att förekomma under projektets gång.
Möte Syfte/resultat Ansvarig/deltagare Frekvens/tid
Styrgruppsmöte Projektstyrning,
beslut
Projektägare 1 gång/månad
Kanslimöte Projektplanering Projektledare 1 gång/vecka
Referensgruppsmöte Informationsutbyte Projektledare 1 gång/månad
Stormöte, MO Informationsutbyte Projektledare Efter behov
Projektledarmöte Informationsutbyte
planering
Projektledare Efter behov
Strukturerade besök
MO
Stöd/information Projektledare 1-2/år
Möte med berörda
nationella aktörer
Informationsutbyte Projektledare 1-2/år
Besök MO Diskutera
förutsättning och
inhämta
information
Tekniska
projektledare
Efter behov
Sida: 14 (14)
Utgåva 4
Filnamn: Projektplan modellområden 2010
Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps
6.7 Kravdialog
Kontinuerlig dialog beträffande projektledning och övrigt stöd kommer att föras mellan projektkansli
och modellområdena. Formaliserade tillfällen för avstämning, se 3.1 ovan.
6.8 Administrativa rutiner
Projektet kommer att använda SKL:s befintliga administrativa rutiner.
6.9 Avveckling
Avveckling är inte aktuellt under 2010. Avvecklingsplanering, såväl central som lokal, kommer dock
att påbörjas i samband med projektets del- och slutrapportering.
7 Risker
Se bilaga 6 Risklista.
8 Projektkalkyl
Se bilaga 7 Projektkalkyl.
9 Referenser
Dokument som refereras till i projektplanen.
Dokumentnamn Utgåva, datum
Positionspapper, Psykisk hälsa barn och unga
2008-11-21
Rätt insatser i rätt tid för barn och unga med psykisk ohälsa
(Rapport)
2009-01-25
Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och
Landsting om fortsättning av pilotstudie för förändringsarbete
avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar
med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
Kommuner och Landsting om fortsättning av pilotstudie för förändringsarbete avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
2009-03-20
Återrapportering – lägesrapport, Positionspapper, psykisk hälsa,
barn och unga
2009-11-05
Bilaga 2.
Möten och träffar i projektet 2010
I det följande redovisas de 14 större mötena och träffarna som har arrangerats av det
centrala projektkansliet under år 2010. Gemensamt för dessa är att de har riktat sig till
företrädare för samtliga modellområden.
Mars
16 mars
Styrgruppsseminarium: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa
Dagen inleddes med en redovisning av bakgrunden till kartläggningen, varför och hur den
genomfördes, hur enkäten var konstruerad konstruktion etc. Därefter presenterades
resultaten, såväl för riket som respektive kommun i de 14 modellområdena. Innan lunch
följde ett pass som fokuserade på hur resultaten kan tolkas utifrån det stödmaterial som
Folkhälsoinstitutet tagit fram. Andra halvan av dagen ägnades åt gruppövningar och
diskussionspass i syfte att skapa gemensamma bilder av resultatet samt identifiera eventuellt
ytterligare stödbehov.
Målgrupper: Seminariet riktade sig främst till politiker och chefstjänstemän i de 14
modellområdenas styrgrupper, men även andra som berörs av frågeställningarna närvarade
(tjänstemän från Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet).
18 mars
State of the art in policy and services for children and young people’s mental health
Var står den internationella utvecklingen idag? Dagen kretsade kring det arbete som görs
idag samt blickar framåt. Ändamålet med dagen var att hitta rekommendationer och
konkreta exempel på goda insatser som kan främja den psykiska hälsan hos barn och unga
inom olika samhällssektorer. Som diskussionsparter deltog svenska forskare och nationella
experter från Norge och Storbritannien som ställde den svenska utvecklingen mot den
internationella. Bland de medverkande fanns; professor Arne Holte, Chef för Psykisk Hälsa,
Folkhälsoinstitutet i Norge, Dawn Rees, ansvarig för strategiska relationer och program vid
Centret för utveckling inom barn och ungas psykiska hälsa, Storbritannien samt Dr. Marc Van
Rosmalen som leder ett program för utveckling av innovativa skolbaserade insatser i Luton,
Storbritannien.
Målgrupper: Processledare, tjänstemän.
Bilaga 2.
19 mars
Keys to improving service systems for children and young people’s mental health
(forskarnätverk)
Det fjärde forskningsnätverksmötet fokuserade på ett antal centrala områden i den
nuvarande och framtida utvecklingen kring insatser för barn och ungas psykiska hälsa i
Europa. Dagen ägnades åt diskussioner om metoder och resultat som kan vara avgörande för
den strategiska utvecklingen av fältet inför framtiden.
Målgrupper: Processledare, forskare.
25 mars
Primärvårdsdag (Webb-TV)
Temadag om primärvårdens roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet.
Kersti Ejeby berättade om Hamnen i Gustavsberg - ett samarbete mellan Värmdö kommun
och Stockholms läns landsting som snabbt kan erbjuda stöd till människor som tycker att
livet känns jobbigt. Hamnen vill möta dessa personer i ett tidigt skede, innan problemen
blivit så stora att landstingets barn- och ungdomspsykiatri, eller att kommunens socialkontor
måste kopplas in. Här finns möjlighet till kontakt med socionomer, psykologer,
specialpedagog och psykiater. Dagen avslutades med att belysa olika lokala utmaningar i
samarbetet mellan primärvård, skola och socialtjänst i form av några tankenötter.
Målgrupper: Modellområdena, övriga intresserade.
April
13 april
Skoldag (Webb-TV)
Temadag om skolans roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet.
Konferensen inriktade sig på två för skolan centrala frågeställningar och hur dessa belyses i
aktuella studier: Hur samverkar skolan i med andra aktörer? Vad skapar skolframgång? Detta
följdes av en redovisning av erfarenheter från genomförda kartläggningar i modellområdena
(med skolfokus). Avslutningsvis presenterades tre framgångsrika kommunexempel:
Hälsofrämjande skolutveckling (Kommunförbundet Skåne), Skol- och familjeteamet
(Sollentuna kommun), samt PArT, Preventivt Arbete Tillsammans (Helsingborg kommun).
Målgrupper: Modellområdena, övriga intresserade.
21 april
Socialtjänstdag (Webb-TV)
Temadag om socialtjänstens roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet.
Konferensen inleddes med en kort genomgång av vad som är på gång inom
socialtjänstområdet i Sverige. Dagens fokus låg annars på hur en evidensbaserad socialtjänst
Bilaga 2.
kan och bör se ut. Erfarenheter från det tvååriga projektet i Södermalms stadsdel lyftes
utifrån tre centrala teman.1)Ledarskapets betydelse och utmaningar, 2) Den kritiska rollen
av strukturerad uppföljning, 3)Forskning som grund för verksamheten. Utöver detta
diskuterades hur modellområdena kan bygga en evidensbaserad praktik kring barn och unga
tvärs stuprören?
Målgrupper: Modellområdena, övriga intresserade.
27-28 april
Träff med politiker från modellområdena
Dagarna ägnades åt presentation av projektets status (kartläggningsarbete),
erfarenhetsutbyte, utvärdering, framtidsspaning och olika gruppövningar
(problemlösningsgrupper) med ambitionen att förbereda politikerna på olika utmaningar
som modellområdesarbetet ger upphov till.
Målgrupper: Ledande politiker i modellområdena
28-29 april
Träff med chefstjänstemän från modellområdena
Dagarna ägnades åt presentation av projektets status (kartläggningsarbete),
erfarenhetsutbyte, utvärdering, framtidsspaning och olika gruppövningar
(problemlösningsgrupper) med ambitionen att förbereda cheferna på olika utmaningar som
modellområdesarbetet ger upphov till.
Målgrupper: Ledande tjänstemän i modellområdena
September
8-9 september
Styrgruppsseminarium
Dessa två dagar syftade till att tillsammans med i styrgrupperna fundera över hur
analysarbetet fungerat i de olika områdena, styrgruppernas sammansättning, placering,
praktiska arbete, hur styrgrupper och ordinarie chefsstrukturer kommunicerar med
varandra, och många andra viktiga frågor: Att göra tillsammans vad krävs då? Vem är chef?
Vilka beslut måste fattas och av vem? Vad är styrgruppens roll kontra politikens?
Styrgruppernas fick även identifiera strategiska frågor som är de viktiga för att nå framgång i
det fortsatta arbetet såväl områdesvis som gemensamt. Dagarna avslutades med arbete och
diskussioner tillsammans med Provins 5 om styrgruppsarbetets utmaningar, utmaningar och
möjligheter.
Målgrupper: Respektive modellområdes styrgrupp/styrgrupper
Bilaga 2.
21 september
Goda exempel och svåra utmaningar (Webb-TV)
När lyckas vi och när lyckas vi inte med ett förändringsarbete? Med hjälp av experter på
området redovisades aktuella erfarenheter från ett barn och ungdomsperspektiv. Två
områden fokuserades: särskilt: Skolfrånvaro i grundskolan och tidig upptäckt i förskolan.
Dagen avslutades med samtal om tidig upptäckt inom barn- och elevhälsa.
Målgrupper Modellområdena, övriga intresserade.
Oktober
27 oktober
Politikerdag: Möjligt att mäta? – Hur mäter man hur barn mår?
Syftet med dagen var att ge kommun- och landstingspolitiker kunskap om metoder för att
mäta hur barn mår. Experter från barnforskning redovisade vad man bör och vad man kan
mäta. Här presenterades också vilka samhällsinsatser som är viktiga att mäta från ett
barnhälsoperspektiv och förslag på hur politiker kan styra och leda de verksamheter som
möter barn och unga.
Under dagen analyserades följande frågeställningar: Hur kan man mäta barns psykiska hälsa?
Vilka mått är lämpliga att använda i olika åldrar? Vilka mått bör man använda för att se om
det går bra för barnen, t ex i skolan och socialt? Vilka mått är relevanta i olika åldrar – från
spädbarnsåldern till inträde på arbetsmarknaden? Vilka faktorer väger tyngst och vad ska
man satsa på om man vill bidra till barn och ungas hälsa? Vad bör man från politikens sida
lägga tonvikt vid när verksamheter för barn och unga följs upp? Hur kan verksamheter
värderas utifrån ett långsiktigt perspektiv?
Målgrupper: I första hand till kommun- och landstingspolitiker i Modellområdena,
styrgrupper och processledare.
28 oktober
Vinster av en samordnad helhet
Syftet med dagen var att ge nya perspektiv och infallsvinklar på hur man kan tänka kring
finansieringen av förebyggande arbete vad gäller barns och ungdomars psykiska hälsa.
Ekonomer och experter inom barnforskning bidrog med perspektiv på vad som borde göras
och hur nya insatser kan finansieras. Utöver detta presenterades en rad praktiska exempel
från kommuner och tips om vad som är möjligt att göra inom gällande lagstiftning. Bland de
medverkande återfanns nationalekonom Ingvar Nilsson och professor Arne Holte.
Målgrupper: Politiker, ekonomer och controllers i modellområdena.
Bilaga 2.
November
9 november
Om vi får bestämma!
Den 9:e november samlades ett hundratal barn och ungdomar från hela landet i Stockholm.
Deras uppdrag var att ta fram förslag på hur samhället borde förändras för att barn och unga
ska må bättre.
Förslagen togs fram på teman såsom Familjen, Utbildning och Fritid och senare under dagen
fick de röstberättigade (77 barn och ungdomar) möjlighet att med mentometerknappar visa
vilka förslag de tyckte var de bästa. Därefter fick representanter från myndigheter och
organisationer möjlighet att kommentera de mest populära förslagen och hur de skulle
kunna genomföras.
Medverkande myndigheter och organisationer: Barnombudsmannen, BRIS,
Folkhälsoinstitutet, Jönköpings ungdomsråd, Medierådet, Skolverket, Socialstyrelsen, Rädda
Barnens Ungdomsförbund,
Socialdepartementet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Elevråds
Centralorganisation, (SECO,) Statens institutionsstyrelse (SiS), Stiftelsen Allmänna Barnhuset,
Ungdomsstyrelsen, Ungdomsmottagning på nätet(UMO).
Målgrupper: Barn och unga i modellområdena, nationella myndigheter och organisationer.
23 november
Framtidens elevhälsa (Webb-TV)
Temadag om elevhälsans roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet. Utifrån
genomförda kartläggningar i modellområdena redovisades elevhälsans placering i
förhållande till en första linjes hälso- och sjukvård. Klara Granat från
utbildningsdepartementet berättande om den nya skollagen och införandet för en samlad
elevhälsa. Alexandra Snellman från Socialstyrelsen redogjorde för en genförd kartläggning
som syftade till att identifiera kvalitetsmått för elevhälsan. Dagen avslutades med en
paneldiskussion där olika yrkesgrupper från skolan (skolchef, lärare, skolläkare, skolsköterska
och skolpsykolog) diskuterade den framtida elevhälsan utifrån sina perspektiv och
erfarenheter.
Målgrupper: Modellområdena, övriga intresserade.
Bilaga 2.
Konferensmedverkan
Nedan listan de större nationella konferenser och/eller sammankomster där personal från
centrala projektkansliet har engagerats som föreläsare.
Psykisk Ohälsa – samhällets barn (1-2 februari 2010)
Konferens som helt och fullt fokuserade på samhällets barn och unga som har eller riskerar
att drabbas av problem till följd av psykisk ohälsa. Konferensprogrammet arrangerades av
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) i samverkan med Sveriges kommuner och
Landsting, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut.
Från ambition till handling! (4 maj 2010)
Konferens som samarrangeras av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och
Landsting. Redovisning av erfarenheter från modellområdesprojektet under
programpunkten Vad finns det/möter vi för svårigheter i praktiken?
Psykisk-Hälsa-Kaféet under Almedalsveckan (6-7 juli 2010)
I kaféet samlades några av de stora aktörerna inom området psykisk hälsa för att via ett
flertal seminarier diskutera hur samhället kan investera i barns och ungas psykiska hälsa, hur
vi på bästa sätt ska ta hand om ensamkommande flyktingbarn, hur vi kan förändra
attityderna till människor med psykisk ohälsa, samt om alla självmord är psykiatrins fel och
varför psykiatrin i Sverige har dåligt rykte.
Psykisk hälsa genom livet (23-26 september 2010)
NSPH-förbundens gemensamma monter på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg . I montern
kunde besökare träffa representanter för föreningarna, attitydambassadörer, psykiater och
andra yrkesgrupper som arbetar inom psykiatrin. Montern hade dagliga program med olika
kända personer som berättade om sitt arbete för att främja psykisk hälsa.
Konferens med Utredningen om utsatta barn i skolan (4 oktober 2010)
På internationella barndagen anordnade Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05)
en heldagskonferens utifrån antologin ”Se de tidiga tecknen” där forskare reflekterar över sju
berättelser från förskola och skola. Konferensen syftade till att stärka intresset för arbetet
med barn och elever i behov av särskilt stöd. Erfarenheter från kommunala företrädare som
alla gjort strategiska vägval och hittat framgångsfaktorer i arbetet redovisades.
Barns psykiska hälsa – en utmaning också för förskolan och skolan (6 oktober 2010)
Konferens arrangerad av Socialstyrelsens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP).
Konferensen fokuserade på ett antal frågeställningar de fem skrifter som sammanfattar
Bilaga 2.
kunskaperna kring ADHD och andra beteendeproblem, autism, ledsna barn, blyga barn och
barn som utsätts för fysiska övergrepp. Exempelvis hur samhället bemöter barn med tidiga
tecken på psykisk ohälsa? När kan barnen behöva hälso- och sjukvård? Hur kan förskolan och
skolan bidra till att dessa barn får så goda förutsättningar som möjligt att utvecklas och lära
sig nya saker?
Investera i alla barns och ungas hälsa (18 november 2010)
Statens folkhälsoinstitut anordnade denna konferens för att påtala vikten med att
kommuners hälsofrämjande insatser för barn med funktionsnedsättning når alla barn.
Målgruppen var kommunala politiker och förvaltningschefer med ansvar för barn- och
utbildningsfrågor samt skolchefer och rektorer. Men där fanns också representanter från
olika intresseorganisationer.
BILAGA 3.
ÖVERENSKOMMELSE 2010
Vårt dnr
08/3536
Sveriges Kommuner och Landsting
118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
[email protected], www.skl.se
Modellområden för psykisk hälsa, barn och unga Modellområden, psykisk hälsa barn och unga är ett utvecklingsarbete inom
Sveriges Kommuner och Landsting utifrån en överenskommelse med staten, där
syftet är att synkronisera samhällets insatser så att barns och ungdomars psykiska
hälsa möts med en helhet.
För att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom förebyggande
arbete, tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser
utifrån behov måste alla aktörer göra sin del. Det är angeläget att det utvecklas en
god tillgänglighet till effektiva insatser, utifrån lokala förutsättningar, i det
förebyggande arbetet, liksom till insatser på första linjenivå och inom en
specialiserad nivå som utgörs av barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och
vissa delar av socialtjänsten. Det finns ett behov av kunskapsförstärkning på alla
nivåer i det praktiska arbetet, med metodutveckling och införande av
evidensbaserade arbetssätt, liksom systematisk utvärdering och klinisk forskning.
Under 2009 har 14 områden deltagit i projektet och det är nu dags att förnya
överenskommelsen för deltagande.
Ny överenskommelse för 2010
Arbetet i Modellområdesprojektet startade 2009 med bland annat ett detaljerat
kartläggningsarbete och formulering av handlingsplan. Under 2010 går arbetet
vidare med en aktiv förändringsprocess utifrån den analys och handlingsplan som
gjorts.
Överenskommelsen ska undertecknas av ansvarig politiker för skola, socialtjänst
och hälso- och sjukvård utifrån lokala förhållanden.
Mål och syfte med projektet Projektet ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkans
metoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå samt modeller som ger
exempel på hur insatserna till barn och ungdomar med, eller med risk för, psykisk
ohälsa kan samordnas på ett effektivt sätt utifrån lokala förhållanden.
Målet är att rätt vård ska erbjudas på rätt nivå, med god tillgänglighet och vara lätt
att hitta, samt att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är väl utvecklat.
För att få en fungerande helhet behövs:
Gemensam kunskap om barn och ungdomarnas behov i det aktuella
området och om de resurser som finns inom området.
Vårt dnr 2 (7)
08/3536
Överenskommelser om gemensamt ansvar och konkret ansvarsfördelning
mellan de olika huvudmännen och verksamhetsområdena på politisk nivå
och tjänstemannanivå.
Organisationsmodell hos respektive aktör som är kompatibel med övriga
aktörers sätt att organisera sig.
Utvecklade samarbets- och samverkansformer inom och mellan
huvudmännen.
Tillgång till kunskapsbaserade metoder adekvata för respektive uppdrag
hos alla ingående aktörer.
Gemensam kompetensutveckling. Kompetent personal.
Uppföljning, kvalitets- och metodutvecklingsfunktion som kan stödja de
olika delarna och helheten.
Målet för modellområdenas arbete är att på lång sikt skapa en helhet utifrån dessa
komponenter i ett fungerande samspel för att uppnå god psykisk hälsa hos
medborgarna särskilt barn och unga.
Deltagande modellområde åtar sig:
att aktivt delta i projektets verksamheter med det långsiktiga målet att rätt
vård skall finnas på rätt plats samt vara lätt att hitta och att under 2010 på
olika sätt stimulera och styra förändringsarbetet i enlighet med den
framtagna handlingsplanen
att under året fortsatt ha en person som håller kontakt med SKL:s
projektkansli och en ersättare för denne
att organisera samordning och styrning av projektet lokalt och utveckla
välfungerande dialoger med ledningsfunktionerna i berörda verksamheter så
att förändringsarbetet når ordinarie verksamhet
att den lokala ledningsfunktionen för projektet avsätter tid för dialog med det
centrala projektkansliet
att efter behov förändra det praktiska arbetet i projektet
att frigöra tid och skapa reella möjligheter för projektgruppen och personer
ute i verksamheterna att delta i projektets verksamhet
att öppet dela med sig att erfarenheter och resultat och delta i
spridningsarbetet
att i samråd med centrala projektkansliet sätta upp utvärderingsmål och
genomföra en lokal utvärderingsprocess samt att bidra till den centralt
organiserade delen av projektets utvärdering och forskning
att ha en öppen dialog med projektkansliet och att kontinuerligt informera
om uppkomna behov och förändrade förutsättningar
Vårt dnr 3 (7)
08/3536
att på utsatta tider lämna in efterfrågat material och delta i lösandet av
arbetsuppgifter på central nivå
att man på respektive ledningsnivå tar på sig att följa arbetet och vid behov
fatta nödvändiga beslut för att möjliggöra utveckling och synkronisering av
insatserna för barn och ungas psykiska hälsa
att det finns ett projektkonto för rekvirerade pengar som möjliggör årlig
redovisning av hur medlen används
att projektpengar används uteslutande till verksamhet som är relevant för
projektets mål och ej till reguljär drift
Sveriges Kommuner och Landsting åtar sig:
att leda och samordna projektet
att förmedla och tillhandahålla expertkunskap
att i samråd med varje modellområde sätta upp utvärderingsmål och stödja
utvärderingsprocessen samt att centralt ansvara för projektets utvärdering
och forskning
att till de olika delarna av organisationen i modellområdena erbjuda stöd
och verktyg för att driva förändringsarbete
att ordna såväl elektroniska som fysiska mötesplatser
att identifiera och samordna generella utbildnings- och utvecklingsinsatser
inom projektet
att förse modellområdena med informationsmaterial för lokal spridning
att dokumentera och sammanställa slut- och delrapporter
att sprida projektets resultat
att stimulera och organisera erfarenhetsutbyte inom modellområdena
att i möjligaste mån tillgodose behov som uppkommer i modellområdena
under projekttiden
att betala ut projektmedel efter rekvisition från modellområdena
att hålla sig à jour med och förmedla nationell utveckling inom relevanta
områden
Vårt dnr 4 (7)
08/3536
Modellområde X beviljas X kronor i projektmedel för 2010. Stockholm den 14 juni 2010 Sveriges Kommuner och Landsting …………….……………………………………………………………………………… Håkan Sörman VD
Vårt dnr 5 (7)
08/3536
Jag har tagit del av respektive åtagande samt skrivning om personuppgiftslagen.
I och med att ni kommer med i detta projekt kommer era inlämnade personuppgifter att förtecknas i ett databaserat register hos Sveriges Kommuner och Landsting. De registrerade uppgifterna är nödvändiga för att vi skall kunna administrera projektet. Uppgifterna kommer att sparas hos oss för vårt uppföljningsarbete och kan eventuellt komma att användas för förnyad kontakt. Informationen föranleds av bestämmelser i 23-25 § Pul. Förbundet är skyldigt att på din begäran rätta, blockera och utplåna uppgifter enligt 28 § Pul. Enligt Pul har varje registrerad rätt att en gång per år erhålla besked, efter skriftlig ansökan, om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej (26 §). Informationen om behandling av personuppgifter lämnas av Sveriges Kommuner och Landsting som är personuppgiftsansvarig, tfn 08-452 72 00. Ansökan enligt 26 § tillställs Sveriges Kommuner och Landsting, 118 82 Stockholm
Vårt dnr 6 (7)
08/3536
För Modellområde X Kontaktperson X För skolområdet Ort och datum: …………………………………………………. Namn:…………….……………………………………………………………………….. Namnförtydligande…………….…………………………………………………………
Befattning:…………….…………………………………………………………………… Adress:……………………………………………………………………………………. Telefon:……………………………………………………………………………………. Mail:………………………………………………………………………………………… För Socialtjänstområdet Ort och datum: …………………………………………………. Namn:…………….……………………………………………………………………….. Namnförtydligande…………….…………………………………………………………
Befattning:…………….…………………………………………………………………… Adress:……………………………………………………………………………………. Telefon:……………………………………………………………………………………. Mail:………………………………………………………………………………………… För Landstinget Ort och datum: …………………………………………………. Namn:…………….……………………………………………………………………….. Namnförtydligande…………….…………………………………………………………
Befattning:…………….…………………………………………………………………… Adress:……………………………………………………………………………………. Telefon:……………………………………………………………………………………. Mail:…………………………………………………………………………………………
Vårt dnr 7 (7)
08/3536
Bifogar överenskommelsen undertecknad i två ex. Ett ex returneras efter
underskrift till:
Ing-Marie Wieselgren
Avd. vård och omsorg
Sveriges Kommuner och Landsting
118 82 Stockholm
När den påskrivna överenskommelsen inkommit och godkänts av
Sveriges Kommuner och Landsting kommer vi att betala ut projektmedel till
det bankgiro eller postgironummer ni angivit nedan.
Ange även hur utbetalningen ska märkas för er bokföring.
Bg: ……………………………………………..
Pg: ……………………………………………..
Märk utbetalningen med:……………………………………….
…………………………………………………………………….
…………………………………………………………………….