De totalitaristiska elementen och den gnostiska 1062147/   De totalitaristiska elementen

  • View
    215

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of De totalitaristiska elementen och den gnostiska 1062147/   De totalitaristiska elementen

De totalitaristiska elementen och den gnostiska totalitarismenHannah Arendt och Eric Voegelin i dialog om det politiska

Av: Peter Lundberg

Handledare: Rebecka LettevallSdertrns hgskola | Institutionen fr historia och samtidsstudierMasteruppsats 30 hp Idhistoria | Hstterminen 2016

1

AbstractHanna Arendt (1906-1975) and Eric Voegelin (1901-1985) were two political thinkers which can be

placed in the Totalitarianism-theory discourse. In 1951, Voegelin was commissioned to review Hannah

Arendts recently published book The Origins of Totalitarianism (1951). Arendt was given the right to

reply. Voegelin also wrote a letter to Arendt in German which she responded to. With their dialogue as a

starting point, aspects of the theoretical content of the philosophical and political thinking in Voegelin

and Arendt was analyzed. The main conclusion is that their theories complement each other and that

they can be better understood in light of each other.

A deeper understanding of Arendts and Voegelins ideas has been achieved using the

anthropological concept liminality. It is an aid to understanding the dissolution of an order and the

transition towards a new order. All kinds of changes in paradigm can be studied from the perspective of

liminality. The political situation in Europe in the 30ths was a liminality of the thinking of Voegelin and

Arendt. Therefore, their conservatism can be interpreted as a plasticity of ideologies-discourse

according to the specific liminality, and their ideas as both radical and conservative due to the political

situation in the liminality.

Conducting a reflexive approach towards their ideas has clarified their explicit divergence as

both divergence and convergence. Their supposed divergence is sometimes explained by their different

theoretical perspectives. Despite a disagreement with sine ira et studio in dialogue, their views

correspond to each other, since both affirm a historical approach to political phenomena which is

evaluative but not judicial in the sense that empiri judge evaluative statements.

Arendt rejected the idea of totalitarianism as a utilitarian-scientific project, but could not deny

the empiri of nazism and bolshevism using utilitarian-scientific (everything is possible) propaganda

language. Nor did Voegelin see a direct causality from 16th century scientism to totalitarianism, but

concluded that scientism was a discourse for the totalitarian ideologies in which mankind had

immanentized God into the concept everything is possible. None of them accepted a metaphysical

and essential concept of the human nature. Arendt`s foundation for human Being was a plurality of

mankind while Voegelin founded it in a consciousness which transcend to the world. Regarding

political religion Arendt reject totalitarianism as a secular religion, although she observes the religious

elements while Voegelin adopt a political religion theory. The divergence is accomplished by their

different theories in the concept religion. They both observe same phenomena, but Voegelin theorized

totalitarianism in a way Arendt would call speculative. It is further suggested that the concept

pneumopathology can be used as a model for approaching the phenomena totalitarianism.

Keywords: totalitarianism, liminality, pneumopathology2

Populrvetenskaplig sammanfattningDer freiheitliche, skularisierte Staat lebt von Voraussetzungen, die er selbst nicht garantieren

kann. 1

Sedan uppsatsarbetet pbrjades i januari 2016 har samtidens hndelser allt oftare bekrftat vr

tids oskerhet. Gamla ordningar tycks vara p tillbakagng och vi svvar i ovisshet om framtidens

ordningar. Ur ett samtidsperspektiv presenteras de politiska tnkarna Hanna Arendt och Eric Voegelin

med avstamp i deras kommunikation 1951-1953.

Arendts och Voegelins teoretiska fundament utgr ifrn det totalitaristiska fenomenet i Europa

under 1930- och 1940-talet. Enligt Voegelin r grundorsaken till framvxten av totalitarismen

avkristningen i Europa som skapade utrymme fr ider om att mnniskan kan bli en vermnniska nr

den kristna idn om ett slutml fr mnskligheten, ett paradistillstnd hos Gud samtidigt bevarades

fastn i sekulr form. Voegelin menar drfr att den moderna mnniskan inte enbart har avskaffat Gud,

utan gjort sig sjlv till Gud (vermnniska) och sker aktivt efter ett fullkomligt paradis p jorden.

Detta manifesteras i sin fullhet i de totalitra ideologierna. Arendt menar att grunden fr det politiska

livet r mnsklighetens mngfald. Socio-ekonomiska och politiska faktorer skapade frutsttningar fr

en identitetslshet hos mnniskor vilket frsvagade mngfalden i samhllet. Totalitaristiska ideologier

gavs drfr kraft att omformulera mnskligheten till Mnniskan d all mngfald utplnas. Fr Arendt

innebar detta i sin yttersta konsekvens att mnskligheten skapade ett helvete p jorden vilket tog sig

uttryck i ddslgrens realitet.

Arendt och Voegelin var tv politiska tnkare som utgick frn den totalitaristiska verkligheten

fr att analysera frutsttningarna fr en god politik. Fr Voegelin innebar detta att mnniskor mste

underordna sig verklighetens begrnsningar och utforma politiken inom denna ram. Ingen mnniska har

den absoluta kunskapen om verkligheten utan alla mste mtas i vrlden som de subjekt de r. Arendt

menade att mngfalden bland mnniskor utgr grunden fr det politiska. Bde Voegelin och Arendt

talar om de enskilda mnniskornas rttighet att leva ett politiskt liv utan att riskera att bli klassificerade

som verfldiga. Totalitarismen slutar tala om mnskligheten fr att i stllet tala om Mnniskan, eller

med Voegelins ord, Supermnniskan. Utan mnsklighetens mngfald och med ett sjukligt synstt som

bejakar mnsklighetens frmga att i obegrnsad omfattning uppn ett paradis p jorden r

mjligheterna till politik i samfrstnd obefintlig. Det blir snarare ett helvete p jorden.

1 Juristen och professor emeritus Wolfgang Bckenfrde (f. 1930) sger fljande versatt till svenska: Den frihetliga sekulra staten lever av frutsttningar som den sjlv inte kan garantera. Citerat frn Jonsson, U., Habermas, pven och tron Jrgen Habermas och Joseph Ratzinger om religion och sanning i ett postsekulrt samhlle, Artos & Norma bokfrlag, Skellefte, 2009 s. 69, se ven s. 56.

3

Innehll1.Inledning

1.1 Bakgrund........................................................................................................................ 5

1.2 Utgngspunkter Arendt och Voegelin i samtal 1951-1953.......................................... 7

1.3 Syfte och frgestllningar............................................................................................... 9

1.4 Teori och metod.............................................................................................................. 10

1.5 Kllor och material......................................................................................................... 21

1.6 Disposition..................................................................................................................... 23

2. Forskningslge och problemfokus

2.1 versikt......................................................................................................................... 24

2.2 Att frst Arendt och Voegelin inifrn och emellan...................................................... 24

2.3 Sekularisering och sociologiska problem..................................................................... 25

2.4 Ideologisk plasticitet..................................................................................................... 31

2.5 Det goda samhllet ...................................................................................................... 33

2.6 Prolog: Voegelin och Arendt mts................................................................................. 35

3. Arendt och Voegelin i liminaliteten

3.1 Hannah Arendt judinnan som blev jude.................................................................... 36

3.2 Eric Voegelin den ambitise teoretikern .............................................................. 38

3.3 Liminalitetstillstnd 1933-1953................................................................................... 40

3.4 Den ideologiska plasticiteten....................................................................................... 42

4. Arendt och Voegelin i dialog

4.1 Den inledande kommunikationen............................................................................... 46

4.2 Kontroversen med sine ira et studio........................................................................... 48

4.3 Scientism-kontroversen och kausalitetsproblemet..................................................... 51

4.4 Den mnskliga naturens essens och existens.............................................................. 53

4.5 Om den politiska religionen........................................................................................ 55

4.6 Det pneumopatologiska perspektivet.......................................................................... 59

5. Arendt och Voegelin i harmoni - en slutdiskussion

5.1 Arendt och Voegelin deliberativt och antagonistiskt i det politiska......................... 63

5.2 Totalitarisme