De som aldrig återvände- Hur Kroppa landskommun drabbades av spanska sjukan

Those Who Never Returned- How Kroppa rural county was affected by the Spanish flu

Persson, Johan

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskapHistoria, HT- 2014C-nivå, 15 högskolepoängHandledare: Anders ForsellExaminator: Martin Åberg2015-01-08

Innehållsförteckning:1. Inledning............................................................................................................................................... S.5

1.1 Bakgrund................................................................................................................................... S.51.1.1 Problemformulering.................................................................................................. S.51.1.2 Världskriget och spanska sjukan.............................................................................. S.51.1.3 Spanska sjukans spridning........................................................................................ S.61.1.4 Uppsatsens syfte och avgränsningar....................................................................... S.7

1.2 Tidigare forskning.................................................................................................................... S.81.2.1 Internationella perspektiv......................................................................................... S.81.2.2 Svensk forskning........................................................................................................ S.91.2.3 Synen på spanska sjukan........................................................................................... S.91.2.4 Några specifika fall................................................................................................... S.101.2.5 Spanska sjukan på regementena............................................................................. S.10

1.3 Preciserat syfte och frågeställningar.................................................................................... S.111.4 Teori och begrepp.................................................................................................................. S.121.5 Val av undersöknings ort...................................................................................................... S.151.6 Metod och källmaterial.......................................................................................................... S.16

1.6.1 Fallstudie.................................................................................................................... S.161.6.2 Arkivmaterial............................................................................................................ S.171.6.3 Tidningsmaterial....................................................................................................... S.17

2. Undersökning................................................................................................................................... S.182.1 Kroppa och spanska sjukan.................................................................................................. S.18

2.1.1 Kroppa landskommun i värmländsk kontext...................................................... S.182.1.2 Spridningsförloppet................................................................................................. S.182.1.3 Oxhelgas betydelse för spridningsförloppet........................................................ S.212.1.4 Nionde kompaniet .................................................................................................. S.222.1.5 Dödsfall i Kroppa.................................................................................................... S.26

2.2 Epidemiernas effekter på Kroppa....................................................................................... S.302.2.1 Storfors Bruk AB..................................................................................................... S.302.2.2 Landsfiskalen i Filipstad.......................................................................................... S.322.2.3 Epidemisjukvården.................................................................................................. S.342.2.4 Samhällsdebatten...................................................................................................... S.352.2.5 Efter spanska sjukan................................................................................................ S.37

3. Slutsatser och diskussion............................................................................................................... S.393.1 Teoretisk återkoppling.......................................................................................................... S.393.2 Forskningsfrågorna................................................................................................................ S.403.3 Återkoppling till tidigare forskning..................................................................................... S.42

Referenslista........................................................................................................................................... S.44Diagram:

Diagram 1...................................................................................................................................... S.27Figurer:

Figur 1............................................................................................................................................ S.15Tabeller:

Tabell 1........................................................................................................................................... S.23Tabell 2........................................................................................................................................... S.26Tabell 3........................................................................................................................................... S.28Tabell 4........................................................................................................................................... S.31

Abstrakt:

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half

percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918.

The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that it´s possible to talk

about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the

guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous

Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been

fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.

When you investigate deeper you get the picture that the national average don´t do Wermland

and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional

areas. One of Sweden's hardest effected cities was Kristinehamn and some miles north of this

city you could find Kroppa rural county. This small county focused on iron works has two small

central communities. Both of them had iron/tube mill owned by the same company, Storfors

Bruk AB. During the autumn of 1918, Kroppa came in firsthand experience the Spanish flu and

it´s expansion, which will get considerable effects how people in these areas could live their lives.

As this wouldn´t be enough a diphtheria epidemic would also cause havoc and despair in Kroppa

at the same time as the flu. The diphtheria will harvest new victims from a group that during the

flu had been relative safe, the children. Even that Kroppa rural county experience a difficult

period there behavior will prevent that fear are spread to the public.

Keywords: Spanish flu, diphtheria, Kroppa rural county, autumn 1918

Memorial:

This essay is written in memorial of my great grandfather Gösta Persson who during all his

working life worked as foreman on Storfors tube mill. He died 2003, 88 years old. Gösta was

born 1914 and could as easy as many other have died during the Spanish flu or the diphtheria

epidemic that hit Kroppa rural county and its surrounding areas during autumn 1918.

Sammanfattning:Värmland påverkades av spanska sjukan i likhet med det svenska rikssnittet, cirka en halv procent

av Värmlands befolkning kom på grund av spanska sjukan få plikta med livet under hösten 1918.

Spanska sjukan har för många fallit i glömska. En glömska som är så övergripande att den kan ses

som en "kollektiv glömska". Istället för att minnas 1918 som året då miljontals människor kom

att mista livet till en lömsk sjukdom. Så kom 1918 istället gå till historieböckerna som året då

"kanonerna tystnade på västfronten". Världen hade redan lidit nog mycket efter fyra år av krig, så

offren för spanska sjukan skulle hedras men snabbt försvinna i glömska.

Vid närmare undersökning verkar rikssnittet inte göra Värmlands städer eller landsbygd rättvisa

då stora variationer verkar förekomma inom regionalt närbelägna områden. En av Sveriges värst

drabbade städer var Kristinehamn och något norr om denna stad ligger Kroppa landskommun.

Denna brukskommun med två centralorter i vilka det fanns varsin bruksanläggning som tillhörde

Storfors Bruk AB. Under hösten 1918 kommer Kroppa känna på spanska sjukans härjningar och

detta kommer få betydande konsekvenser för hur människorna där kunde leva sina liv. Inte nog

med att Kroppa kommer att drabbas hårt av spanska sjukan utan den kommer dessutom få

genomleva en difteriepidemi som ytterligare kommer öka umbärandet och skörda nya offer bland

den tidigare ganska säkra gruppen, barnen. Trots den mycket svåra perioden kommer Kroppa

landskommuns agerande motverka att en "kollektiv rädsla" sprider sig bland allmänheten.

Nyckelord: Spanska sjukan, difteri, Kroppa landskommun, hösten 1918

Till minne av:

Denna C-uppsats är skriven till minne av min gammelfarfar Gösta Persson som under hela sitt

arbetsföra liv arbetad som förman på Storfors rörverk. Han avled 2003, 88 år gammal.

Gösta föddes 1914 och kunde likt många andra avlidit av spanska sjukan eller difteriepidemin

som drabbade Kroppa landskommun och dess närliggande omgivning hösten 1918.

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund1.1.1 Problemformulering

Året 1918 var ett händelserikt år. De tyska framgångarna på västfronten under våren hade på

hösten förbyts till en långsam och stadig reträtt. Ententens trupper tvingade slutligen Tyskland

och dess allierade Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet att vika sig för övermakten.

I Sverige fylldes tidningarna inte bara av artiklar om kriget utan också om det pågående

inbördeskriget i Finland samt den medföljande Ålandsfrågan, Bolsjevikernas framgångar i

Ryssland, ångaren Per Brahes förlisning i Vättern, koleraepidemin som drabbade Stockholm,

liksom det mer och mer ansträngda försörjningsläget och den påtvingade ransoneringen eller den

stora tågolyckan i Norrköping den 1 oktober.1 Men 1918 var året då världens hittills största

influensapandemi drabbade en oförberedd och redan problemfylld värld. Denna sjukdom blev

namngiven efter det första land som aktivt började rapportera om sjukdomens härjningar,

Spanien. Därför har Spanien mycket orättvist fått låna ut sitt namn till en sjukdom som lågt

räknat dödade 21,6 miljoner människor, men förmodligen långt fler. Vissa källor talar om dödstal

uppemot 50 miljoner världen över under åren 1918-20.2 Långt många fler dog av det vi kallar

"spanska sjukan" än genom stridshandlingar i första världskriget. Varför är 1918 ihågkommit som

året "då kanonerna tystnade på västfronten" och inte som året då en lömsk sjukdom kom och tog

sina offer från en ung- och arbetsför befolkning? Det är frågor jag delvis hoppas kunna besvara

genom att följa spanska sjukans ofta glömda och förbisedda, men tydligt efterlämnade avtryck.

1.1.2 Världskriget och spanska sjukan

Spanska sjukan spreds förmodligen från Asien till Nordamerika. Genom amerikanska militärläger

och trupper överfördes den till Västfronten i Frankrike och därifrån kunde den senare sprida sig

över hela Europa. Sjukdomen kan ses som en "demokratisk" sjukdom vilket betyder att den inte

gjorde skillnad på samhällsklasser och alla i befolkningen var potentiella offer. Sjukdomen

drabbade dock främst yngre i arbetsför ålder (20 till 40 år), särskilt vid dess introduktion.

Sjukdomen kännetecknades sommaren 1918 av sin höga morbiditet (insjuknade) med relativt låga

dödstal. De drabbade kände sig oftast bättre inom tre dagar och sjukdomen såg under sommaren

inte ut att vara värre än normal influensa.3 De insjuknade som inte snabbt tillfrisknade kom i vissa

fall att gå ett hemskt öde till mötes:

1 Tallerud, B (1999), Skräckens tid, S. 170 f2 Åman, M (1990), Spanska sjukan, S. 37 f3 Åman, M, Spanska sjukan, S. 24

6

Det tydligaste och mest skrämmande tecknet på att "förkylningen" med största sannolikhet skulle sluta illa

var så kallade heliotrop cyanos: Patientens läppar och ansikte blåfärgades av syrebrist till följd av massiva

virusinvation hans lungor utsattes för och som resulterade i att lungan nära nog upplöstes.4

Att avlida av spanska sjukan var under sommaren 1918 ovanligt och på grund av den

inledningsvis låga mortaliteten närmast ignorerades sjukdomen. Det var först under hösten

samma år som den i Sverige kom att få betydande uppmärksamhet. När den under september

månad började skörda sina offer, bland yngre män på olika arbetsplatser och militärinrättningar,

var det inte själva influensasjukdomen som skördade de flesta dödsoffren. Istället var det spanska

sjukans olika följdsjukdomar som oftast var lunginflammation vilken flertalet gånger utvecklades

till dubbelsidig och därigenom livshotande. Spanska sjukan bröt ner sina offer och skadade ofta

lungvävnaden hos de drabbade och när en sekundär bakteriell infektion inträffade fick denna ofta

dödlig utgång.5 Lunginflammation var den allra vanligaste av spanska sjukans följdsjukdomar,

men utsatta orter kunde också drabbas av följdsjukdomar vilka var mer bekanta för dåtiden.

Difteri sågs av samtiden som en sådan följdsjukdom men lunginflammationen var och förblev

den vanligaste och mest fruktade komplikation.6

1.1.3 Spanska sjukans spridning

Influensasjukdomar är en ständigt återkommande del av den mänskliga vardagen, anledningen till

detta är att influensan normalt är mycket instabil och ständigt genetiskt förändras. Detta medför

att den immunitet människokroppen byggt upp mot föregående influensavirus ständigt blir

inaktuell.7 Detta fick konsekvensen att spanska sjukan i likhet med andra influensavirus drabbade

världen i vågor. Den största och mest allvarliga vågen inträffade 1918, men sjukdomen återkom

också 1919 samt 1920. Efterdyningar av spanska sjukan var inte lika allvarliga som dess ankomst

men på geografiskt isolerade platser som sluppit undan sjukdomen under de föregående vågorna

kunde de efterföljande vågorna vara lika dödliga. Ett exempel är det som skedde i Arjeplog

vintern 1920, Arjeplog kommun saknade större samhällen och orten hade få förbindelser ut till

den otillgängliga landsbygden. Mellan januari till mars 1920, kom 86 människor att avlida av en

befolkning på 3225 individer. Ett dödstal på nära tre procent vilket är spanska sjukans

toppnotering i Sverige.8 Följande citat visar på vilket sätt tragedi som denna befolkningsmässigt

lilla ort komma att uppleva. Citatet är från diakonen Arvid Svanberg vid ett av dennes sjukbesök:

4 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 1605 Åman, M, Spanska sjukan, S. 34 & Tallerud, B, Skräckens tid, S160 f6 Nya Kristinehamns Posten 15/11 -19187 McNeill,W. H (1976), Farsoterna i historien, S. 2408 Åman, M, Spanska sjukan, S. 142

7

Det är sent på kvällen, hästen arbetar sig fram i snömassorna och i sena nattens timmar ser vi äntligen ljuset

från en människoboning lysa emot oss. Hästen fastnar dock nu i en djupare driva, varför jag tar min väska

och knogar fram till gården och in. Jag stannar som förstenad vid dörren. Elva personer ligga därinne i sängar

och på golvet. En orerar i vildaste yrsel, en annan håller på att förblöda av näsblod, en tredje kräkes - smuts,

stank och oreda omgiver dem alla. Hustrun i gården, även hon sjuk, skulle gå upp och hjälpa mig, men

svimmade och föll på golvet. Efter flera timmars hårt arbete kan jag lämna dem för att fortast möjligt få ditt

någon stadigvarande hjälp. Två unga män i denna familj dogo.9

1.1.4 Uppsatsens syfte och avgränsningar

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om spanska sjukans spridning och dess påverkan

och konsekvenser för ett lokalsamhälle genom en fallstudieundersökning. Inga tidigare studier har

tidigare beskrivit hur den Värmländska landsbygden kom att påverkas av spanska sjukan. För att

göra en tydlig tidsmässig avgränsning kommer fokus att ligga på spanska sjukans härjningar under

hösten 1918 då huvuddelen av dödsfallen inträffade. Enligt tidigare forsknings kom drygt 27 000

att avlida som följd av spanska sjukan under hösten till vintern 1918.10 Tyngdpunkten i denna

undersökning ligger således på Spanska sjukans ankomst och spridning i Värmland.

1.2 Tidigare forskning1.2.1 Internationella perspektiv

Ett standardverk kring sjukdomar är William H McNeills bok - Farsoterna i historien. McNeill ger i

sitt inledningskapitel en förklaring till varför stora epidemier ofta blivit historiska parenteser:

Epidemiska sjukdomar gick, när de under krigs- eller fredstid blev avgörande, stick i stäv motansträngningarna att göra det förflutna begripligt. Historiker tonade följaktligen ner sådana episoder.11

Det är lockande att acceptera McNeills hypotes då den i närmast förklarar varför vår tids

historiker som valt att fokusera på kontinuitet som en historisk orsaksförklaring. Ett tydligt

exempel av detta är; A history of world societets skriven av bland annat John P McKay.

I denna historiskt övergripande bok om mänskliga samhällen har författarna valt att fokusera på

ökad globalisering som orsaksförklaring till mänsklig utveckling.12 Genom denna tolkning har

författarna valt att bortse från spanska sjukan och nämner den aldrig i sin bok om mänsklighetens

historia. Spanska sjukan är trots allt en av 1900-talets mest traumatiska upplevelser och att helt

utelämna den skapar en fattigare historisk tolkning av 1900-talet.

9 Åman, M, Spanska sjukan, S. 14610 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 162 (se tabell)11 McNeill,W. H, Farsoterna i historien, S. 1212 McCullagh, C (2004). The Logic of History. (se kapitel 6, S. 138-151)

8

1.2.2 Svensk forskning

På grund av historikers ovilja att behandla ämnet spanska sjukan har den i närmast fallit i

glömska. Avsaknaden av tidigare forskning är betydande, speciellt om man skall undersöka

landsortsförhållanden. Det källmaterial som finns är främst stadsbaserat. Det första övergripande

verk som skrevs om spanska sjukan i Sverige var Margareta Åmans doktorsavhandling Spanska

sjukan - den svenska epidemin 1918-1920 och dess internationella bakgrund vilken publicerades 1990.

Sanningen är att detta i dagsläget är bland de bättre tillgängliga undersökningarna. Avhandlingen

är en fallstudie som ger en övergripande bild hur Sverige drabbades. Annan litteratur är Bernt

Tallerud - skräckens tid farsoternas kulturhistoria. I denna bok om världens sjukdomar finns ett

kapitel om spanska sjukan som tyvärr är byggt på liknande källmaterial som Åman använder sig

av vilket gör att de båda målar upp liknande bilder. Talleruds bok är dock betydligt mer

avgränsad. På senare tid har mer skönlitterära inslag förekommit som; Lars Gunnar Erlandsons

bok - Jakten på massmördaren som kom undan. Sammanfattningsvis så verkar spanska sjukan förblivit

kvarglömd i mörkret för den svenska forskarvärlden och det existerar ett relativt begränsat utbud

av tidigare forskning.

1.2.3 Synen på spanska sjukan

Spanska sjukan är i Sverige en närmast bortglömd plågoande. Vilket är märkligt eftersom dess

offer inte behövdes sättas i förhållanden till de stora döds- och sårade talen från första

världskriget. Spanska sjukan krävde trots allt mellan 35 till 40 000 dödsoffer i Sverige som under

perioden hade en befolkning vilken började närma sig sex miljoner.13 När Bernt Tallerud skulle

producera elevmaterial för den svenska högstadieskolan om 1900-talets historia, ställde han

frågan till sin redaktion "hur ska vi göra med spanska sjukan". Frågan väckte varken gillande eller

gehör och den yngsta medarbetaren ifrågasatte till och med om spanska sjukan var nog intressant

för att nämnas överhuvudtaget.14 En i närmast kollektiv glömska har lagt sig över spanska sjukan

och den sågs bland många som en produkt av kriget, ett avslutande straff för det orätt som kriget

hade fört med sig.15 Konsekvensen drabbade även de neutrala som inte hade försökt stoppa

blodbadet, kriget fick helt enkelt bära skulden vilket skapade ett tomrum för andra syndabockar.16

Därav fick administrationen i Sverige en enkel och mycket lättillgänglig syndabock.

Vilket förklarar den långlivade myten om att det var det utsatta försörjningsläget som bar

huvudansvaret för de många dödsoffren. Redan utmattade och undernärda personer hade inte

13 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 17214 Andersson, B (2004), Farsoter och handikapp, S. 4615 Åman, M, Spanska sjukan, S. 21116 Åman, M, Spanska sjukan, S. 211

9

immunförsvaret nog för att stå emot den oerhörda påfrestning som spanska sjukan innebar.

Det verkar inte som att samhället i stort ifrågasatte denna förklaring och var beredda att lägga allt

detta bakom sig så fort man genomgått "stålbadet". Åman utvecklar detta i sin avhandling, trots

att bevisen var ganska uppenbara att försörjningsläget bara kan ha spelat en minimal roll, varför

drabbades städerna och landsbygden närmast likvärdigt? När ransoneringen hade haft mindre

betydande åverkan på landsbygden? Städernas dödstal blev höga på grund av de stora dödstalen

bland de värnpliktiga (ofta från landsbygden) och nyligen inflyttade, alltså löpte den typiska

landsbygdsmänniskan betydligt högre risk än typiska stadsbor. Eller varför drabbades USA så

hårt av spanska sjukan? Landet hade inte under kriget varit utsatt för någon form av inskränkning

som ransonering. Eller varför skulle riskgruppen vara män mellan 20 till 40 år? När dessa var den

ekonomiska trygghet som de flesta familjer förlitade sig på, att dessa skulle fått sämre mat än

resten av familjen är i närmast uteslutet.17 Åman menar att hela förklaringsmodellen knakar i

fogarna när man sätter den under test vilket ytterligare tyder på den kollektiva glömska som

samhället valde som tillvägagångssätt för att kunna hantera spanska sjukans härjningar.

1.2.4 Några specifika fall

Hur Sverige drabbades varierade i kraftig utsträckning från de mildare drabbade länen i söder till

de mer utsatta länen i norr. Länet som verkligen sticker ut är Jämtland med en dödlighet under

1918 som följd av influensaepidemin på över 800 fall per 100 000 invånare. Detta betyder att

även det hårdast drabbade länet inte översteg en procent gränsen. Vilket dock skedde på mer

regionalt avgränsade platser. Slutsatsen blir att ingen av de svenska länen kom upplevde en

länsövergripande massdöd.18 Den tidigare forskning som genomförts om Spanska sjukan har

främst riktat in sig på större städer som många gånger kom milt undan. Utöver detta har större

regionala studier utfört på tre orter i Sverige; Östersund, Karlstad och Arjeplog. Arjeplog blev

den hårdast drabbade orten i Sverige och influensan spred sig i orten efter en julmarknads

samling 1919 och marknadsbesökarna tog senare influensan med sig hem till sina enskilt belägna

gårdar där sjukdomen kunde härja fritt (se avsnitt 1.1.3). Östersund var ett extremfallen en helt ny

stationsstad med två regementen, vilka drabbades svårt. Staden Karlstad liksom Värmlands län

drabbades milt med en total dödsiffra på 400 till 500 per 100 000 (drygt en halv procent). Men

från Karlstad finns Sveriges mest välbevarade källmaterial då tillförordnade förste stadsläkare

Doktor Hugo Severin genomförde en enkät undersökning där hela 16 067 av stadens 18 820 (85

%) kyrkskrivna befolkning besvarade enkäten. Ursprungsmaterialet har tyvärr gått förlorat men

17 Åman, M, Spanska sjukan, S. 204 f18 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 161

10

Severins sammanställning finns fortfarande kvar medicinalstyrelsens arkiv.19 I Karlstad insjuknade

utifrån svarsmaterialet 5002 vilket är dryga 31 % av de svarade eller dryga 27 % av

stadsbefolkningen i sin helhet. Det borde dock antas att flera av dem som inte svarade också varit

sjuka, så sanningen borde finnas någonstans mellan 31-27 %.20 Av Karlstad kyrkskrivna

befolkning kom 77 helt säkert att avlida som följd av influensa epidemin av dessa dog 62 i

Karlstad och resterande 15 utom staden. En kvinna från Karlstad som vårdade influensasjuka i

Kristinehamn kom exempelvis att bli smittad och avlida i Kristinehamn.21 Man kan också lägga på

ytterligare 22 osäkra fall som borde vara relaterade till influensa epidemin och om så är fallet

stannar dödsräkningen på 99 offer, vilket innebär ett dödstal på en halv procent. Utifrån de 62

dödsoffer som helt säkert dog i staden som följd av influensaepidemin var det fler kvinnor än

män som dog, 37 kvinnor respektive 25 män (det skall dock nämnas att Karlstad under den

berörda perioden hade betydande befolkningsövervikt av kvinnor, (54 %)). Av de döda tillhörde

32 av de 62 offren riskgruppen 20 till 40 år (drygt 50 %).

1.2.5 Spanska sjukan och regementena

Ett betydande och lättåtkomliga källmaterial om spanska sjukan är militärens material som finns

på krigsarkivet i Stockholm. Åman har använt sig av det militära källmaterialet för att belysa

sjukdomsspridningen bland svenska militären och dess regementen. För att ta några axplock ur

detta material kan vi se att Kalmars regemente upplevde en morbiditet (insjuknad) så högt som

80 % men märkligt nog en ganska låg mortalitet. Västmanlands infanteriregemente I-18 i Västerås

drabbades av en betydande mängd dödsfall.22 Västmanlands regemente inkallade i september

1918 tre årskullar till repövning, totalt 2357 man, däribland en grupp soldater från området kring

Filipstad. Dagen efter var regementets sjukhus överfullt av influensasjuka från området kring

Filipstad och en ort som sticker ut är Kroppa, denna landskommun kommer under den första

veckan förlora fem soldater till influensan. Det totala dödstalet i september kom till slut att bli 80

soldater vilka alla avled som följd av spanska sjukan på Västmanlands regemente.23 Den 16

september publicerade den Stockholms baserade tidningen Vänstersocialisternas språkrör en artikel

där de benämner Västmanlands regemente med rubriken ”Det stora dödslägret” och själva staden

omnämndes som ”staden som förvandlats till ett bårhus”.24 Dessa rubriker och iögonfallande

siffror skapar frågor om varför trakterna kring Filipstad, och i synnerhet Kroppa landskommun,

blev så utsatt.

19 Åman, M, Spanska sjukan, S. 110 ff20 Åman, M, Spanska sjukan, S. 11421 Nya Kristinehamns Posten, 16/10 - 191822 Åman, M, Spanska sjukan, S. 227 (se tabell)23 Åman, M, Spanska sjukan, S. 91 (se tabell 18-30 september)24 Vänstersocialisternas språkrör 16/9 - 1918

11

1.3 Preciserat Syfte och frågeställningarMot bakgrunden av den bristande kunskap som finns om Spanska sjukans spridning och

påverkan på landsbygden, avser denna studien till att delvis fylla denna kunskapslucka.

Denna fallstudie kan så klart inte själv fylla tomrummet, min förhoppning är att den kan öka

intresset kring spanska sjukan på landsbygden. Mot denna bakgrund är syftet med denna

undersökning är att studera hur Kroppa landskommunen i Färnebo härad påverkades av spanska

sjukan under hösten 1918. Urvalet är gjort genom den intressanta och iögonfallande tidigare

forskning som Margareta Åman genomfört. Fokus ligger på Västmanlands regemente i Västerås

och den höga dödligheten som repövningssoldaterna från Färnebo i allmänhet och Kroppa

landskommun i synnerhet uppvisade. Värmlands län drabbades i likhet med rikssnittet med

mellan 400 till 500 döda per 100 000 invånare under spanska sjukans härjningar. Förhoppningen

är att kunna jämföra resultaten från Kroppa landskommun med den redan gjorda

undersökningen av Karlstad. Detta är väsentligt för att tidigare forskning ofta förbisett

landsbygdsförhållanden. Det finns skäl utifrån tidigare forskning att ifrågasätta bilden av att

Värmland kom lindrigt undan, när det gäller spanska sjukan. Detta är bilden från det SOS

baserade material (att Värmland drabbades enligt det svenska rikssnittet, med en halv procent

avlidna) vilken Åman utgår ifrån.25

Studien avser att besvara följande frågeställningar:

· Hur spred sig spanska sjukan till Kroppa landskommun?

· Vilka åtgärder vidtog Kroppa landskommunen för att förhindra dödsfall?

· Hur såg morbiditet(insjuknade) och moraliteten(dödstalen) ut i Kroppa landskommun?

· Hur påverkades Kroppa landskommun som samhälle av spanska sjukan?

25 Åman, M, Spanska sjukan, S.74 (se tabell)

12

1.4 Teori och begreppUnder sommaren 1918 pågick en ofta hetsig debatt inom den svenska läkarkåren. Två läger

ställdes mot varandra och den ena förordade handling medan motståndare ansåg att passivitet var

det lämpligaste tillvägagångssättet för att hantera spanska sjukan. Redan tidigt verkar dåtidens

läkare ha insett att förhindrandet av smittspridningen var dömt att misslyckas, med tanke på dess

oerhörda smittsamhet och spridningshastighet.26 Dåtidens läkare ansåg det närmast önskvärt att

så många som möjligt blev smittade tidigt då sjukdomsförloppet i epidemier är lindrigare tidigt än

senare, däremot var båda sidorna eniga om att redan smittade personer skulle isoleras. Det var

om den fortfarande friska befolkningen som åsikterna bland läkarna särskiljer sig.27 Den mer

moderna öppenheten, att informera medborgarna, ställdes mot det mer konservativa som vidhöll

allmänhetens okunnighet. De konservativa ansåg att öppenhet kunde få oönskade effekter som

kunde bottna ut i en form av "kollektiv rädsla" bland allmänheten.28 Vilket blir tydligt i följande

citat av professor Oskar Medin:

Låt ej skräcken lamslå umgänge och verksamhet. Åtgärder såsom till exempel stängning av skolor, biografer och teatrar

äro alldeles ändamålslösa. Det är inte farligare där än vid annat umgänge med människor.29

Liknande tankegångar framkommer i mer nutida studier som gjorts angående svininfluensan

2009, där myndigheterna hela tiden strävar efter att skydda allmänheten men också att "undanröja

oklarheter och bringa ordning". Myndigheterna använder främst preventiva metoder för att

skydda samhället och allmänheten, men om en kris ändå uppstår handlar det om för

myndigheterna att så snabbt som möjligt försöka nå ut och informera allmänheten.30 Detta valde

nutida myndigheter att göra för att minska oron bland allmänheten och inte skapa en form av

"kollektiv rädsla". Kollektiv rädsla kan ses som något myndigheter ständigt försöker undvika vid

epidemier.31

När spanska sjukan härjade hade antibiotikan ännu inte blivit upptäckt. Det fanns därmed under

spanska sjukan inget effektivt botemedel som kunde mildra influensasjukdomens förlopp hos de

drabbade. Konsekvensen var att det enda åtgärden som kunde effekt lindra spanska sjukan var att

direkt vid de första sjukdomssymtomen gå hem och vila. Denna känsla kan antas ha skapat en

viss mån av hopplöshet hos de insjuknande speciellt då sjukdomen i sitt inledningsskede ofta

26 Åman, M, Spanska sjukan, S.16627 Åman, M, Spanska sjukan, S.166 ff28 Åman, M, Spanska sjukan, S.16829 Åman, M, Spanska sjukan, S.16630 Ghersetti, M & Oden, T (2010), Pandemin som kom av sig, S.2831 Ghersetti, M & Oden, T, Pandemin som kom av sig, S.28 ff

13

drabbade den ekonomiskt bärande manliga familjeförsörjaren. Det var inte alla familjer som i

längre perioder kunde avvara denna huvudsakliga inkomstkälla. Därför borde de höga dödstalen

bland män i september peka på att sjukdomen kanske inte togs på allvar eftersom den under

sommaren varit relativt mild och harmlös. Detta fenomen är förmodligen också förklaringen till

de höga dödstalen på regementena som på I-18 i Västerås, där många repövningssoldater från

Kroppa dukade under. Regementschefen Joachim Åkerman, ansåg sig inledningsvis ha problem

med obefogad sjukskrivning bland "repgubbarna”, varefter förbandsläkaren nekade många den

tidigt insatta vården och vilan de hade behövt, förmodligen med Åkermans samtycke.32 Denna tes

verkar också stödjas från tillgängligt källmaterial som Åman använder sig av. Detta skrevs av en

Kapten Schenström som var befäl över den första värnpliktige som avled på I-18, vilket var

byggnadsarbetare Knut A Schotte, från Filipstad:

Han var en stor stark karl, industriarbetare, som nog med rätt eller orätt hade namn om sig på kompaniet attåtminstone inte alltid vara mors bästa barn i tjänstvillighet, detta på grund av denna med framgång bedrivnaantimilitäriska propaganda. På mullen efter den döde Schotte må det dock sägas, att även hans militära banaavslutades med all heder. Under pågående övning stannade han kvar på sin plats i ledet, tills det var tydligt, atthan var hårt angripen av sjukdomen.33

Allt detta tyder på att Schotte nekades lättnader i tjänsten i riktlinje med Åkermans

förhållningsregler vilket i slutändan kostade Schotte livet.

Ett rimligt antagande om olika myndigheters agerande när de kom i kontakt med spanska sjukan

är att de alltid försökte rättfärdiga sitt handlande eller icke handlande genom att de vidtog de

nödvändiga åtgärder som behövdes för att bibehålla invånarnas lugn. Så oavsett om det handlar

om den lokala hälsovårdsnämnden, den lokala församlingen, pastoraten, kommunerna,

länsstyrelsen, militärens eller regeringens beslut. Det är rimligt att anta att de beslut som fattades

byggde på premissen att allmänhetens lugn skulle bibehållas och inte sprida "kollektiv rädsla".

I inledningsskedet verkar passiviteten vara den tillämpade metoden. Men när spanska sjukan

börjat påverka samhället i allt större utsträckning tyder allt på att myndigheternas inställning till

sjukdomen förändrades. Från inställningen att passivitet ingöt ett lugn i medborgaren började

oron för denna passivitet sprida sig bland medborgarna under september månad. Då både

verkade och i närmast krävde allmänheten handling.

32 Tallerud, B, Skräckens tid, S. 16533 Åman, M, Spanska sjukan, S.96

14

Myndigheterna behövde agera kraftfullt för att stävja rädslan hos befolkningen och trots

fackmännens bättre vetande om att det faktiskt inte gick att göra någon större påverkan på en

sjukdom med så hög morbiditet valdes att vidta åtgärder bland grupper som inte ens var

riskgrupper. Folkskolor stängdes, provisoriska vårdinrättningar upprättades, mötesförbud

utfärdades trots att dessa egentligen inte skulle kunna påverka sjukdomens härjningar. Nog för att

ett provisoriskt sjukhus kunde lätta trycket från de normala hospitalen och sjukstugorna men

vården kunde också ha givits i hemmen som ett alternativt tillvägagångssätt. Flera av dessa

åtgärder ansågs av medlemmar ur svenska läkarsällskapet som "ut aliquid" vilket hänvisar till den

latinska frasen "ut aliquid fieri videatur" vilket betyder ungefär (för att det skall se ut som något

görs).34 Flera av åtgärderna är ytterst tveksamma som att stänga folkskolor då i närmast inga yngre

dog av spanska sjukan. Visst blev många elever sjuka och fick vara hemma några dagar, men efter

sjukdom som oftast förlöpte i mild form bland barn/ungdomar hade dessa skapat sig långvarig

immunitet mot sjukdomen.

Forskning kring den mer sentida svininfluensan visar att rädslan bland samhällsmedborgarna

stiger desto mer själva hotet berörs och att media rapporterar om de stegrande dödstalen.

Svininfluensan når sin oros topp bland de svenska medborgarna i november 2009 för att sedan

stagnera och sjunka, innan invånarna ser tecken på att döds- och insjuknas talen sjunker och att

de åtgärder som samhället har åtagit fungerar.35 Paralleller kring denna nutida influensa epidemi

kan rimligen dras till spanska sjukan. Befolkningen som helhet men särskilt i de hårdast drabbade

orterna hade förmodligen som störst oro i slutet av oktober 1918 då dödstalen var som värst.

Utifrån detta kommer begreppet "kollektiv rädsla" att tillämpas i denna undersökning för

fenomenet som dåtiden beskrev som "ut aliquid". Källmaterialet kommer att undersökas efter

tendenser som tyder på att den nödvändigheten i en myndighets agerandes går att ifrågasätta.

För att pedagogiskt sammanfatta detta - då en myndighet eller organisation vidtar åtgärder mot spanska

sjukan vars praktiska nyttighet går att bestridda och åtgärden snarare genomförs för att den folkliga opinionen

kräver detta. Genom att tillämpa begreppet "kollektiv rädsla" har vi slutligen kunnat formulera en

undersökningsbar hypotes vilken vi kan tillämpa på det tillgängliga undersökningsmaterialet från

Kroppa landskommun och dess närområden.

34 Åman, M, Spanska sjukan, S.16835 Ghersetti, M & Oden, T, Pandemin som kom av sig, S.115

15

1.5 Val av undersöknings ortÅman drar slutsatsen att den väldigt höga influensadödlighet som drabbade I-18 under september

och oktober hade sina rötter i området kring Filipstad.36 Eftersom jag är uppvuxen i Storfors och

min far arbetar på samma rörbruksplats som ett av de första offren på I-18 Karl Ekman arbetade

på kändes det naturligt att undersöka hur Storfors området drabbades av spanska sjukan. Storfors

blev en egen församling 1960 därav kommer undersökning kretsa kring Kroppa landskommun

dit centralorten Storfors tillhörde. Utöver Storfors hade Kroppa landskommun en något större

centralort, vilken var Nykroppa. Att kalla dessa centralorter i dagens läge är kanske en överdrift,

men runt 1900-talet fanns det i båda orterna betydande bruksverksamhet.

Figur 1, Färnebo Härad.37

(sydöstra Värmland)

Målsättning med denna studie är att undersöka hur

Kroppa landskommunen (se figur 1) drabbades

av spanska sjukan. Hur upplever orten att så många

av den arbetsföra generationen kommer hem från

sina repövningar i kistor istället för levande. Detta kan

senare jämföras med det redan betydande källmaterial som

finns från Karlstad. Där 16 067 av stadens 18 820 (85 %)

kyrkskrivna kom att besvara en undersökning av

t.f. förste stadsläkare Doktor Hugo Severin.38

Det kan vara önskvärt att jämföra landsbygd med stadsmiljö

för att på ett tillfredställande sätt kunna skapa sig en bild över

hur Värmland kom att påverkas av spanska sjukan. Eftersom

Åman själv pekar ut Filipstad området som spridnings

källa till epidemin som drabbade I-18 i Västerås

är det lämpligt och börja eftersökningarna där.39

36 Åman, M, Spanska sjukan, S. 9237 http://varmlandsrotter.se/download/varmland-sockenkarta.gif (2014-11-24)38 Åman, M, Spanska sjukan, S. 11239 Åman, M, Spanska sjukan, S. 92

16

1.6 Metod & källmaterial1.6.1 Fallstudie

Denna studie är en fallstudie som undersöker en mindre landskommun. En fallstudie kan inte

skapa några övergripande förklaringar till hur spanska sjukan drabbade Värmland men skapar en

trovärdig bild av förhållanden på den valda orten som senare kan tillämpas i en jämförelse med

andra orter.40 Målsättningen har varit att försöka tillämpa min hypotes på det tillgängliga

källmaterialet är att förhindra omedvetna tolkningar av det förflutna att färga materialet och

påverka resultatet.41 Avsikten är att undersökningen skall kunna ge tydliga svar på hur Kroppa

landskommun drabbades av spanska sjukan och hur kommunen och dess myndigheter hanterade

influensaepidemin under hösten 1918. Genom denna tydliga avgränsning är förhoppningen att

kunna besvara de ställda forskningsfrågorna men också kunna ge en mer allmän förklaring till

varför repövningssoldaterna från Kroppa landskommun drabbades så hårt av spanska sjukan när

de den 10 september anlände till Västmanlands regemente i Västerås.

Historia ska inte bara ses genom olika individers tankar och handlingar för om man följer en

sådan utgångspunkt blir historia lätt bara en "kaotisk följd av tillfälligheter och misstag".42

För att undvika detta och bara fokusera på det enskilda lidandet har jag valt en teoretisk

utgångspunkt som lägger fokus på olika myndigheters och strukturers agerande. Med hjälp av

detta är min förhoppning både att kunna urskilja mönster ur den ganska överväldigande mängden

tillgängligt källmaterial, men framförallt att minimera risken att endast fastna kring berättelser om

mänskligt lidande.

Enligt Tosh är den teoretiska målsättningen att göra det valda ämnet begripligt och lätt

överskådligt. Detta görs genom att belysa hur spanska sjukan och dess ofta tragiska härjningar

bland den värmländska landsbygden och dess mindre städer.43 Frågan kvarstår om siffror kan

mäta den mänskliga tragedin som lämnade många svenska familjer med en kraftig saknad under

hösten och vintern 1918. Att bara hävda att "det var bara drygt en halv procent som dog i

Värmland" ger ingen rättvis bild hur denna händelse kom att påverka och forma de orter som

influensaepidemin drabbade hårdast. Min förhoppning är att kunna göra katastrofen så levande

som möjligt inte bara för att jag behandlar den ort som jag själv växte upp i, utan också för att jag

ser det som min uppgift som medmänniska att inte låta en så betydande och tragisk händelse

förbli lämnad i glömska.

40 Flyvbjerg, B (2003/04), Fem missförstånd om fallstudieforskning, S. 185 f41 Tosh. J (2011), Historisk teori och metod, S. 22442 Tosh. J, Historisk teori och metod, S. 23343 Tosh. J, Historisk teori och metod, S. 227

17

1.6.2 Arkivmaterial

En av studiens stora problem har varit att fina kommunalt material från Kroppa landskommun.

Detta problem bottnade i att det kommunala arkivet i Nykroppa som tillhandahålls av Filipstad

kommun är fuktskadat och materialet för tillfället restaurerades. För att kompensera detta har

alternativa arkivbildare eftersökts. Storfors bruk har ett betydande arkiv som förvaras på

Värmlandsarkivet i Karlstad. Detta har delvis innehållit samtida kommunalt material. Självklart

har Kroppa kyrkoarkiv varit en stor och mycket bidragande källa. Detta har kompletterats med

material från landsfiskalen i Filipstads distrikt som verkade i Kroppa landskommun samt material

från samskolan i Filipstad. Att finna trovärdiga substitutet för avsaknaden av kommunalt material

har varit en av studiens stora utmaningar. Konsekvensen har blivit att flera olika typer av

källmaterial använts för att skapa en översiktlig och enhällig bild över hur Kropp landskommun

drabbades av spanska sjukan. För att kunna genomföra studien blev alternativa källor det enda

möjliga tillvägagångssättet. Men dessa källor ger ändå en god bild av läget i Kroppa under hösten

1918.

1.6.3 Tidningsmaterial

I denna studie kommer tidningsmaterialet spela en avgörande och central roll. Trovärdighet kring

tidningsmaterial kan ifrågasättas, då materialet kan spegla tidningens politiska inriktning. Eller att

tidningen inte skapar en korrekt bild kring händelsen de beskriver. För att kompensera detta

kommer övriga källorna används på sådant sätt att de styrker det tillgängliga tidningsmaterialet.

Detta för att styrka tidningsmaterialets trovärdighet. I studien används tre tidningar vilka är valda

utifrån regional närhet och politiska ståndpunkter. En av de valda tidningarna är den dåtida

socialdemokratiska tidning Värmlandsfolkblad som behandlar den växande arbetarklassens

problem. Denna tidning ger i vissa fall goda insikter om hur händelse förloppet såg ut i Kroppa

genom landsbygdsrapporter. De två moderata stadstidningarna; Nya Kristinehamns Posten och

Filipstad och Bergslagens tidning ger en mer övergripande bild om vad som händer och vilka åtgärder

myndigheterna vidtar samt att det i en viss mån förekommer en samhällsdebatt om spanska

sjukan i dessa tidningar. Det fanns ett behov att välja tidningar från olika samhällsklasser, vilket

förhindra att bara en samhällsklass syn på hur spanska sjukan hanterades framkommer. Detta

gjorde att valet av den mer länsöverskridande tidningen föll på Värmlandsfolkblad istället för den

under dåtiden mer dominerande länstidningen Nya Wermlands Tidningen. Värmlandsfolkblad valdes

eftersom den var vänsterinriktad medan de andra stadstidningarna var högerinriktade.

18

2. Undersökning

2.1 Kroppa och spanska sjukan2.1.1 Kroppa landskommun i värmländsk kontext

Kroppa landskommun är på undersökningsåret 1918 beläget mellan två av Värmlands fyra städer.

Kristinehamn som ligger några mil söder om Kroppa är under period Värmlands snabbast

växande och näst största stad efter Karlstad med en befolkning på dryga 10 000 invånare.

Norr om Kroppa något avståndsmässigt närmare än Kristinehamn ligger Filipstad, vilken är den

minsta av Värmlands fyra städer med drygt 4700 invånare.44 Både Kristinehamn och Filipstad

ligger längs inlandsbanans sträckning som under denna period är under byggnation. Kristinehamn

är en järnvägsstad där linjen Karlstad - Stockholm nu också kompletterats med den nya

inlandsbanan som skall sträcka sig från Kristinehamn i söder till Gällivare i Norr. Bygget är långt

ifrån klart under 1918 men de södra delarna är färdig lagda och i full drift för gods- och

passagerartrafik. Mellan dessa två städer ligger Kroppa landskommun som innehåller två

centralorter, vilka är Storfors och Nykroppa. Dessa har båda en lång tradition av järnhantering

och järnvägslinjen är strategiskt lagd så att den går förbi rörverket i Storfors och järnverket i

Nykroppa. Dessa två bruk är ortens största arbetsgivare och de båda bruken tillhör samma bolag,

Storforsbruk AB. Detta bolag har under en längre period förlorat aktieinnehavet i sitt eget

företag, vilket leder till att Uddeholm AB tar över Storfors aktiebolaget och dess

bruksanläggningar i slutet av 1918.

Själva Kroppa kommen var den näst största landskommunen i Färnebo härad med en befolkning

på 4203 invånare den 31 december 1917.45 Landskommunens kyrka är placerad i Nykroppa som

under perioden är något större än den andra centralorten Storfors. Landskommunen har en

långsamt uppgående trend med stadig befolkningsökning och födelsetalen ligger långt över ortens

dödstal. Året 1918 är inget undantag och fram till september månad har orten upplevt ett år med

få dödsfall. Detta kommer under hösten 1918 att förändras markant.

2.1.2 Spridningsförloppet

Under de första dagarna i augusti rapporterar Filipstad och Bergslagens tidning att spanska sjukan

härjar i huvudstaden och den tredje augusti har sjukdomen nått Västerås och Örebro med höga

sjuktal som följd.46 Några dagar senare har sjukdomen nått Kristinehamn några mil söder om

Filipstad och människor börjar bli allt mer oroliga och tidning fylls av artiklar av lugnande art:

44Statistiska centralbyrån, Befolkning - Befolkningsrörelsen 1917, S 9745 Statistiska centralbyrån, Folkmängden inom administrativa områden 1917, S 3446 Filipstad och Bergslagens tidning 3/8-1918

19

Skall man ha spanska sjukan, så får man den. Det är ungefär vad en dansk läkare i sitt hemlands pressorganfatalistiskt utvecklar rörande den nyaste farsoten... ...Det dummaste man kan göra är emellertid att gå i ständigängslan för de spanska bacillerna. En effektiv isolering är ju otänkbar.47

Några dagar senare har spanska sjukan anlänt till Filipstad där de lokala myndigheterna genast

svarar med restriktioner för medborgarna vilket har till syfte att dämpa spridningen av spanska

sjukan:Sedan åtskilliga fall av den så kallade ”spanska sjukan” blivit inom staden och dess närmaste omnejdkonstaterade, och då sjukdomen här synes vara ganska elakartad natur, riktas härmed till allmänheten enallvarlig maning att under den närmaste tiden avhålla sig från att besökande av offentliga föreställningar,föredrag och dylika för att åtminstone icke medverka till smittans spridning.48

Förfrågan om att uppskjuta terminsstarten för samskolan i Filipstad görs till skolmyndigheten

och resulterar i att skolstarten skjuts upp med 14 dagar.49 Under sensommaren 1918 verkar

sjukdomen trots tidigare använda formulering; "synes vara ganska elakartad" inte kräva speciellt

många dödsoffer. En 21 årig verkstadsarbetare från Finshyttan och en folkskolelärjunge kommer

att avlida i lunginflammation som komplikation av spanska sjukan. Men snart lägger sig ett lugn

över staden och de insjuknade kommer allt som oftast att undgå komplikationer och under tiden

rapporterar Filipstad och bergslagens tidning löpande och skriver bland annat den 24/8: "Här i

Filipstad synes dess bättre förhållandena ställa sig bra". På grund av det förbättrade läget kommer

hälsovårdsnämnden i Filipstad att upphäva mötesförbudet (mötesförbudet gäller bara för

världsliga samlingar, inte andliga) den 1 september.50 Under samma period publicerar tidningen

också en kungörelse om kommande repövningar för Västmanlands regemente I-18:

Kungörelse, Infanteriet kungliga majestäts Västmanlands regemente, Västerås. Årsklasserna 1915, 1916 och1917. Inryckning tisdagen den 10 september och utryckning den 11 oktober. Värnpliktiga från Filipstad,Färnebo, Nordmark, Rämen, Gåsborn, Brattfors, Kroppa, Lungsund, Grytthyttan med Rockholms bruk,Hällefors och Hjulsjö samlas vid ställdalens järnvägsstation tisdagen den 10 september klockan 10, 50 f. Moch avgå därefter över Vanneboda till Västerås.51

Ställdalens station är en liten järnvägsstation på bergslagsbanan vilken ligger i norra Västmanland.

Repövningssoldaterna från Färnebo härad där Kroppa ingick fick helt enkelt ta tåget med

bergslagsbanan österut till Ställdalen och därifrån byta tåg söderut till Västerås.

Att hälsovårdsnämnden i Filipstad häver mötesförbudet den 1 september passar staden Filipstad

mycket lägligt eftersom lördagen den 7 september samma vecka är det planerade startskottet för

marknadsdagarna på den årliga höstmarknaden "Oxhelga". Oxhelga är en av regionens största

47 Filipstad och Bergslagens tidning 10/8-191848 Filipstad och Bergslagens tidning 17/8-191849Värmlands arkiv: Filipstads läroverk, EIII a,1450 Filipstad och Bergslagens tidning 20/8 & 29/8-191851 Filipstad och Bergslagens tidning 24/8-1918

20

höstmarknader och stora skaror människor från både närliggande men också från långväga håll

kommer att besöka Filipstad under marknaden, som varar från lördag till onsdag veckan därpå.

Det är också under denna period som repövningssoldaterna från Kroppa måste ta sig till Filipstad

för att kunna ta tåget till Ställdalen och därifrån vidare söderut till Västerås. Oxhelga verkar varit

synnerligen välbesökt detta år och tusentals människor skall ha strömmat till Filipstad för att

besöka marknaden. Filipstad är knappast gjord för att härbärge alla dessa marknadsbesökare

vilket gör att mindre attraktiva sovplatser måste användas. Dessa övernattningar lär knappast ha

varit speciellt hälsovänliga när marknaden också hade oturen att drabbas av dåligt väder:

”Oxhelgen” härstädes har varit mycket besökt – från en del håll påstås av mera folk än på många år. Ingaextra tåg voro arrangerade på varken Mora-Vänerns eller Norra järnvägen, såsom under en lång följd av årvarit fallet, men de ordinarie tågen ha hit- och hänfört massor av resenärer. På norra banan hitkommo itisdags kväll många marknadsbesökare, och dessa liksom sådana som hitlände med andra tåg lära ha haft detmycket svårt att få nattlogis. Portgångar, förstugor och andra mer eller mindre ovanliga ställen fingotjänstgöra som krypin. De måste ej ha haft det för trevligt i det skyfallsliknande regn som föll på kvällen! Menför många betydde detta nog föga, ty det var ju ”Oxhelga”, och denna traditionella högtid leker ännu mångeni hågen.52

Oxhelgas marknadsbesökare verkar vara helt övertygade om att spanska sjukan redan hade ebbat

ut och nöjestillställningar är välbesökta och vissa tar tillfället att bedöva sina problem med en ofta

ganska betydande mängd alkohol. Den 23 september döms hela 15 stycken förbrytare för fylleri

och i vissa fall även för förargelseväckande beteende vid Filipstads rådhusrätt, detta fenomen

inträffade under samma period 1917 och 1919.53 Allt tyder att dessa skyldiga var de som Filipstad

och Bergslags tidning skriver följande om:

Ordningsmakten har haft ett jämförelsevis lätt göra. En del rusiga individer, som låtit spritsurrogaten sig välsmaka, gjorde ett oangenämt avbrott i den nyktra folkmassan. Åtskilliga av dem ha fått logis gratis hospolisen. Priset på deras ”nöje” taxeras av rådhusrätten.54

Antalet dömda till böter under marknaden 1918 är i liknande storlek som året innan och året

efter, vilket tyder på att Oxhelga 1918 var likvärdigt med marknaderna 1917 och 1919.

Allmänheten kan inte ha fruktat spanska sjukan i allt för hög utsträckning för hade de gjort detta

skulle marknaden förmodligen inte haft likvärdigt antal besökare 1918 som den hade under

samma period 1917. Detta marknads år 1918 besöktes även Oxhelga av en av Sveriges största

kringresande cirkusar, cirkus Adolf, som under sina två dagars besök kommer att fylla samtliga

platser på sina föreställningar:

Priserna voro höga men omsättningen ej så synnerligen stor. De egentliga marknadsnöjena voro uppsatta påstadens tomt vid Viktoriagatan. Det enda som var värt att se var cirkus Adolf, som hade fullt hus på alla sina

52 Filipstad och Bergslagens tidning 12/9-191853 Värmlands arkiv: Landsfiskalens material Filipstad, DXII, 1054 Filipstad och Bergslagens tidning 12/9-1918

21

föreställningar. Men naturligtvis hade även de övriga en stor publik i synnerhet karusellerna hade nästan alltidfullsatt.55

Närmare 1700 besökare kom att besöka Cirkus Adolf på två föreställningsdagar trots det mycket

dåliga vädret vilket också leder till ganska betydande svårigheter för cirkusen:

...Ett litet intermezzo inträffade nämnda kväll i cirkus. I följd av det starka regnet hade massor av vattensamlats å tältets tak och föranledde en väldig ”buk” å detsamma....56

2.1.3 Oxhelgas betydelse för spridningsförloppet

Oxhelga 1918 äger rum i en stad som nära inpå varit drabbad av spanska sjukan och Filipstads

mötesförbud upphäves i iögonfallande lämplig tid för att inte förhindra höstmarknaden. Besökare

kommer från stora geografiska områden för att delta i festligheterna som delvis dämpas av det

dåliga vädret. Trots det dåliga vädret drar de stora nöjesanläggningarna storpublik. De dåliga

logimöjligheterna gör att många provisoriska sovplatser kommer att används, förmodligen av de

mindre välbärgade. Av dessa kommer många troligen från de mindre bruksorterna runtom

Filipstad. En typisk sådan är Kroppa där vi också vet att flera inkallade repövningssoldater reste

till Filipstad under marknadsdagarna för att sedan fortsätta sin färd mot Västmanlands regemente

i Västerås. De initiala dödstalen i Kroppa landskommun, oavsett om det berör dödsoffren på I-18

eller om de sker i själva Kroppa, sker i tydlig anslutning till varandra vilket tyder på att de

drabbade smittades under samma tidsperiod. Den mest tydliga gemensamma nämnaren som

verkar rimlig är Oxhelga. Att marknader kan ha denna effekt stöds även av tidigare forskningen

då den lilla kommunen i Arjeplog drabbades av betydande dödsfall efter vintermarknaden julen

1919.57 Utöver detta för Åman en diskussion om spanska sjukan i Filipstad området:Beträffande de värnpliktiga från Filipstadstrakten, som låg på nionde kompaniet var situationen en annan.Det var uppenbart att de måste varit smittade när de kom, eftersom de insjuknade så snart efter inryckning.I Nykroppa exempelvis, det bruk varifrån flera av de avlidna kom, hade influensa grasserat vid tiden förinryckningen.58

I mindre orter som under sommaren inte hade drabbats av spanska sjukan hade ingen immunitet

bland befolkningen utvecklats. Detta gör att Oxhelga blir en spridningspunkt där spanska sjukan

får en enkel möjlighet att spridda sig bland stora folkgrupper som senare kommer att föra ut

sjukdomen på landsbygden. Utifrån Åmans påstående tyder det mesta på att hon överanalyserar

det tillgängliga dödsboksmaterialet, då Åman påstår att i Kroppa "hade influensan grasserat före

inryckning". Det är ganska lätt att dra dessa paralleller med utgångspunkt från dödsboksmaterialet

men breddar man sitt källmaterial verkar detta ganska osannolikt.

55 Värmlands Folkblad 20/9- 191856 Filipstad och Bergslagens tidning 12/9-191857 Åman, M, Spanska sjukan, S. 14558 Åman, M, Spanska sjukan, S. 92

22

Den första indikationen på att spanska sjukan härjar i Kroppa området är från Filipstad och

Bergslagens tidning tisdagen den 18 september:

Spanska sjukans härjningar i Filipstad och dess bergslag. Spanska sjukan synes här på orten liksomannorstädes – varom meddelas å annat ställe i tidningen - taga fart igen. För övrigt meddelas, att åtskilligafamiljer äro svårt hemsökta i stadens närhet. I Nykroppa har folkskolläraren Nordgren avlidit i följdsjukdomav spanska sjukan.59

Liknande rapporter kan också läsas i Nya Kristinehamns Posten någon dag senare. Det finns inget

som tyder på att spanska sjukan skulle ha härjat i Kroppa eller på dess bruk innan

repövningssoldaterna från Kroppa gav sig av till Västerås. Första tecknet på att bruken är

drabbade sker när Storfors bruk telegraferar till en av sina kunder den 20 september:

Med anledning av dina båda brev av 18 ds. Tackar jag för beställningen å armeringsjärn. Men måste tyvärrmeddela, att ingen som helst möjlighet förefinnes för oss att leverera ens någon del av dessa partier på så korttid som en vecka. Utan dröjer nog härmed minst 4 á 5 veckor efter sedan våra verkstäder, som nu tvingats attstå på grund av sjukdom bland arbetarna, åter kommit igång.60

Åman överanalyserat dödsboksmaterialet och utan att fördjupa sig i de regionala faktorerna

missas kopplingarna mellan spanska sjukan och Oxhelga. Filipstad och Bergslagens tidning rapporterar

så tidigt som den 12 september om sjukdomsfall på I-18 i Västerås och det dröjer en hel vecka

innan rapporter kommer om att bruken i Kroppa är smittade. Slutsatsen blir att under Oxhelga

smittas flera Kroppa bor som besöker Oxhelga. Oavsett om besöket på Oxhelga är självförvållat

eller påtvingat kommer besökarna att få betala ett högt pris med flertalet insjuknade och avlidna,

antingen om det sker på regementet i Västerås eller i Kroppa landskommun.

2.1.4 Nionde kompaniet

Under sommaren 1918 hade Sverige i genomsnitt 20 000 till 30 000 inkallade värnpliktiga och av

dessa insjuknade drygt 10 000 med 56 dödsoffer som följd.61 Detta var inga skräcksiffror men

skapade en opinion mot att cirka 50 000 repövningssoldaterna skulle kallas in i början av

september.62 Utifrån militärens egen statistik gavs bilden att efter fem veckors influensa så hade

själva epidemin redan nått sin kulmen, vilket fick militären trots allt att inkalla

repövningstrupperna. Ett regeringsbeslut gav dock de redan hårdaste drabbade förbanden

möjlighet att utfärda tjänstledigheter och den annalkande katastrofen var snart ett faktum.63

Den 10 september inställde sig de första repövningstrupperna på infanteriförbanden.

59 Filipstad och Bergslagens tidning 18/9-191860 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,21061 Siffrorna gäller mellan 10 juli - 20 augusti 191862 Åman, M, Spanska sjukan, S. 85 f63 Detta gällde från början 11 regementen som senare kom att stiga till 22 stycken

23

Några dagar senare hade influensaepidemin blossat upp med full kraft. Som följd av detta beslöt

regeringen den 17 september 1918 om allmän hemställning av årets fältövningar och soldaterna

som inte insjuknat skulle hempermitteras, de sjuka skulle efter tillfrisknande få återvända hem.

Vid fyratiden den 10 september 1918 inställde sig ett en grupp soldater från området kring

Filipstad på I-18 Västmanlands regemente (beläget i Västerås). De ingick i en grupp av 2357 man

från tre årskullar som skulle inställa sig för repövning. Repövningssoldaterna från Filipstad kom

att placeras i nionde kompaniet och redan följande dag var regementssjukhuset överfullt.

Det nionde kompaniet kom mellan den 18 september till 23 september att förlora tolv soldater,

vilket är överlägset flest av alla kompanier under perioden. Statistiken visar att av de första sju

dödsoffren så sker sex av dem i just nionde kompaniet och dessa kom från följande orter:

Tabell 1, över de första dödsoffren på I-18 mellan den 18-20 september 1918

Komp Namn Ålder Dödsdatum Hemort Yrke

9. Schotte, Knut A. 22 18.9 Filipstad Byggnadsarbetare

9. Nilsson, Karl V. 23 19.9 Grythyttan Gjuteriarbetare

3. Hammarström, Axel M. 21 20.9 Surahammar Bruksarbetare

9. Ekman, Karl H. 23 20.9 Storfors Rörarbetare

9. Olausson, Karl G. 22 20.9 Färnebo Arbetare

9. Larsson, Oskar E. 22 20.9 Motjärnshyttan Skogsarbetare

9. Jansson, Karl H. 21 20.9 Finnmossen Gruvarbetare

9. Jansson, Fritz T. 20 20.9 Gåsborn Skogsarbetare

Källa: Åman, M, Spanska sjukan, S.229 (utdrag ur tabell)

Orterna Filipstad, Grythyttan, Storfors, Färnebo, Motjärnshyttan, Finnmossen och Gåsborn

ligger alla i, eller i närheten av dagens Filipstads kommun. Detta gör att det är bara Axel

Hammarström som sticker ut i tabell 1. Resten av dödsoffren kommer från samma typer av

bruksorter i samma regionala område och dog i samma kompani. Slutsatsen Åman drar är att den

väldigt höga influensa dödlighet som drabbade I-18 under september och oktober hade sina

rötter i området kring Filipstad. Följer man Åmans ursprungstabell ytterligare ser man att av de

nästkommande fem fallen kommer ytterligare tre från Filipstadstrakten samt de övriga två från

bruksorter norr om staden Karlskoga i Närke. Vilket verkar stödja att influensan med hög

virulens som drabbade I-18 hade sina rötter i Sydöstra Värmland och dess grannkommuner som

finns i dagens Närke och alla dessa orter är små och typiska bruksorter. I ursprungsmaterialet går

24

att skönja att hela fem dödsfall mellan den 19 till 22 september drabbar orten Kroppa. Västerås

hade redan härjats av spanska sjukan men soldaterna som anländer den 10 september kan inte

massinsjukna över en natt till den grad att nionde kompaniet där soldaterna från Färnebo härad

finns i närmast själv fyller regementets sjukhus. Smittokällan måste ligga någon dag bakåt i tiden,

ungefär kring helgen 7-8 september då Oxhelga slog upp sina marknadsstånd för att sprida glädje

och harmoni i ett annars svårt drabbat land där arbetare kräver "dyrtidstillägg" på uppemot 100

procent bara för att täcka de ständigt stigande livsmedelskostnaderna. Det verkar inte bättre än

att repövningssoldaterna från Färnebo smittades och tog sjukdomen med sig tillbaka till Västerås

där sjukdomen redan tidigare härjat. Dödstalen från kompaniet på I-18, med soldater endast från

Västeråsområdet tyder på att dessa uppvisade en högre motståndskraft mot influensaviruset.

Andra kompaniet var ett sådant kompani med bara soldater från Västerås området, där kom bara

två att avlida till skillnad från de 16 som kom att avlida i det Värmländska nionde kompaniet.64

Morgonen den 12 september lite drygt en dag efter sitt anländande var 39 soldater från nionde

kompaniet sjukskrivna och alla var drabbade av influensan. De första dödsfallen inträffar en dryg

vecka senare och den först kyrkskrivna i Kroppa avlider den 19 september vilket under de

närmaste dagarna kommer att kompletteras med ytterligare fyra personer. Under dessa sorgliga

dagar börjar tidningarna i Värmland intressera sig för tragedin som utspelar sig på I-18 i Västerås:

Spanska sjukan härjar nu svårt vid Västmanlands regemente har till i söndags afton krävt sammanlagt 17dödsoffer. Efter dagens rond rapporterade läkarna 30 nya fall av lunginflammation, samtliga från Värmland.En hel kasern äro infekterad och just i denna kasern är det kompani förlagt som rekryteras från Filipstadsrullföringsområde. Av dödsfallen hade 11 inträffat till på lördagen, därav 10 värmlänningar och på söndagenavled ytterligare 6, därav 5 värmlänningar.65

Anhöriga där hemma läser med förmodad oro om det mycket svårt drabbade nionde kompaniet

och de umbäranden dessa soldater får genomleva. I en lång insändare till Filipstad och Bergslagen

tidning beskriver en besökare sin upplevelse av besöket på Västmanlands regemente som i mångt

och mycket förvandlas till en stor sjukstuga där all tillgänglig kraft försöker förhindra fler

dödsoffer. Dessa ansträngningar kommer från frivilligt arbete, från all tillgänglig personal och

övriga frivilliga samt många pliktskyldiga officersfruar:

... I soldathemmet ligger en annan del, i föreläsningssalen hittas sjuka, i ansgariiföreningen, ja så gott som ivarenda kompani finnes sjukdomen. Jag går emellertid vägen uppför parken till sjukhuset där det bistraallvaret är liksom koncentrerat. Det första som möter mig här, är en sjukbädd i vestibulen. Ett enda ögonkastsäger mig att denna unge mannen ej har många timmar kvar i det här livet. Vid foten sitter far en bonde frånKroppa, och mor står bredvid och gråter. – käre gud, hjälp, säger hon. Fadern berättar för mig på sitt öppen

64 Åman, M, Spanska sjukan, S. 90 ff65 Filipstad och Bergslagens Tidning 24/9 - 1918

25

hjärtliga värmländska sätt hur sjukbudet kommit plötsligt och överraskande, hur mor och han fått lämna alltdär hemma. – nu har de flytte ut honom hit, i väntan på att han ska dö. Vi få med honom som lik.66

I artikel finns inget datum angivet för besöket men med hjälp av vissa indikationspunkter som

anges i artikel kan det antas att denna angivna soldaten är den 23 åriga jordbruksarbetare Herman

Larsson från Lungsund som avlider den 25/9 - 1918. Detta grundas på att alla dödsfallen från

Kroppa sker mycket tidigt och det kan inte ha varit någon av dessa som skribenten beskriver

utifrån de angivna indikationspunkterna. Misstaget att använda Kroppa istället för Lungsund är

dessutom minimalt eftersom att dessa två orter är grannkommuner och att arbetskraft utbytte

från Lungsund till Kroppa är vanligt förekommande. Speciellt till den mindre centralorten i

Kroppa, Storfors och dess rörverk. I samma insändare får vi också insyn i hur svårt sjuka

patienter uppförde sig och vilka umbäranden de kom att få genomleva:

....I en annan bädd ligger en ung man och yrar; han svarar intet annat än: - Nionde kompaniet, ideligen,ideligen detta. Han yrar in i det sista om sin tjänst. Nionde kompaniet är dödskompaniet, värmlänningarnaskompani. I ytterligare ett annat rum ligger ett tjugofemtal. Vid den första bädden får jag till svar på den endafrågan jag har till hals; - det är dåligt, jag kan snart inte tala. Bara jag ej blir bråkig som de andra, jag förstårvilken han menar mannen i nästa bädd är från Gåsborn i mitt medvetande uppbenhar sig namnet Nils Helger,och jag frågar om han känner Helger? – ja, det var min lärare det. Och ett sorgligt äkta värmländskt leende faröver de annars trötta dragen. Kamraten är från Nykroppa. Det står antecknat att om honom att han ingaanhöriga har här i livet och sjuksystern, som väl borde varit tränad nu, säger att hon tycker synd om honom.67

Att dödsfallen blir många på Västmanlands regemente beror på att här uppstår ofta den

illaväckande komplikationen lunginflammation oftare än normalfallet. Lunginflammationen är på

I-18 också mycket "elakartad" vilket tyder på att lunginflammationen ofta blev dubbelsidig vilket

under denna tidsperiod ofta slutade med tragisk utgång. Att det hela oroade befolkningen i

Kroppa kan inte gå att ta miste på när den för området mycket omtyckta tidning Värmlands

folkblad skriver följande under rubriken "liemannen i kasernerna":

Det är ohyggliga budskap, som dagligen komma från militärkasernerna. De sjuka räknas i flera tiotusentalsoch dödslistorna bli längre för var dag som går. Just då detta skrives på måndagen rapporterades att 24 mandött vid Västmanlands regemente under de tre senast dygnen, DÄRAV 18 FRÅN VÄRMLAND[tidningens versaler].68

Dödsoffren från Kroppa kom att transporteras tillbaks till Kroppa där fyra av de fem kom att

gravsättas den 29 september i en massceremoni där hela tolv män från Kroppa begravs, av dessa

var elva stycken offer för influensaepidemin. Alla offren var arbetsföra män där de flesta inte

överstiget 30 år.69 Av de gravsatta var de flesta offren från den mycket dystra vecka 38.

Denna vecka kom nio män kom att avlida av influensa i Kroppa landskommun. Helt klart verkar

66 Filipstad och Bergslagens Tidning 1/10 - 191867 Filipstad och Bergslagens Tidning 1/10 - 191868 Värmlands Folkblad 27/9 - 191869 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3

26

det som att höstens repövningar som skulle vara en dryg månad kom att få en mycket bitter

eftersmak för Kroppa landskommun.

2.1.5 Dödsfall i Kroppa

Året 1918 hade fram till september månad varit ett år för orten Kroppa med få dödsfall.

Detta illustreras bäst genom följande tabell:

Tabell 2, Födelsetal och dödstal i Kroppa landskommun

Årtal Födelsetal Dödstal innan 1 sep Dödstal hela året

1914 97 32 45

1915 98 31 50

1916 98 31 46

1917 89 28 38

1918 89 21 83

1919 73 39 50

1920 107 26 36

Källa: Värmlands arkiv, Kroppa Kyrkoarkiv, C,15 & F,3

Detta kommer under september att förändras och när året är slut kommer Kroppa landskommun

upplevt dödstal som i det närmaste är det dubbla mot snittet för de fyra föregående åren, det vill

säga åren 1914-1917 (179/4 = 44.75). Kroppa kom att drastiskt påverkas av händelserna under

hösten 1918, det råder det ingen tvekan om, men till vilken utsträckning är ännu outforskad.

Den första som dör av spanska sjukan i Kroppa landskommun är den 22 åriga Gustaf Nordgren

som avlider så tidigt som fredagen dem 13 september. På söndagen samma vecka avlider en man

i 40 års åldern och dödsorsakerna är desamma för båda personerna, "spanska sjukan" med

lunginflammation.70 Dessa två offer är bara starten på en höst som kommer bringa död och

elände till Kroppa kommun. Under de kommande veckorna kommer dödstalen stadigt att stiga.

För att kunna illustrera dödstalen under hösten kommer dödfallen presenteras veckovis i

nedanstående diagram. Ett nytt klassificeringssystem kommer att introduceras i detta diagram.

Detta sker på grund av att Kroppa både drabbas av influensaepidemin och en difteriepidemi som

samtiden kopplar som en direkt konsekvens av spanska sjukan. Difteriepidemin kommer att

skörda de flesta offren bland barnen i Kroppa vilket medför att det finns ett behov att i viss mån

särskilja dess offer. Därav dokumenteras alla under femton år som "barn". Av totalt 11 dödsfall

bland "barnen" i Kroppa är två fall direkt kopplad till influensaepidemin och en ofödd som

70 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3

27

indirekt kommer att mista livet på grund av sjukdomen när barnet tillsammans med modern

avlider i barnsäng.

Källa: Värmlands arkiv, Kroppa Kyrkoarkiv, F,3

De första dödsoffren sker under vecka 37 på onsdagen samma vecka kommer höstmarknaden i

Filipstad att avslutas. Offren denna vecka tycks avlida något tidigt utifrån teorin att de smittades

under höstmarknaden. Tar man i beaktning att de möjligtvis besökte marknaden i ett tidigt

skedde och ignorerade uppvisade sjukdomssymtom kan döden ha kommit tidigare än för det

stora flertalet. Vecka 38 är Kroppas "stålbad" denna vecka kommer nio män att avlida i spanska

sjukan. Av dessa nio är fem repövningssoldater som befinner sig i Västerås och en gemensam

faktor är att åtta av offren är i tjugoårsåldern. Alla utom en av repövning soldaterna kommer

tillsammans med några andra dödsoffer från veckan efter att begravas i en massceremoni som

hålls söndagen den 29 september. Att denna händelse inte passerar obemärkt i Kroppa eller

Värmland är ganska tydligt i följande citat från Värmlands folkblad:

Döden har skördat skoningslöst och bringat sorg och förtvivlan i hemmen. Tio offer för spanska sjukanjordades denna dag, vigdes till den sista vilan. Trots den kyliga väderleken och trots regnet på förmiddagenvar kyrkogården till trängsel fyllda av anhöriga och vänner till de döda och andra, som delade deras sorg. Dåden åldrige kyrkoherden började sitt gripande tal rådde stillhet och tystnad och sorg och smärtan lästes i allasansikten. Kyrkoherde Eredén yttrade att han sedan blivit präst stått vid tusen gravar. Men ännu ej varit medom en så sorglig begravning som denna. När det gripande talet var slut och de första skovlarna mull börjadefalla över kistorna hördes endast förtvivlans suckar från kyrkogården. Sent skall man glömma dessa stunderkvinnorna och barnens grått och sent skall man glömma männen, som stod som byster kämpade för att hållatårarna borta. Bland kransarna märktes sådana från de dödas anhöriga, vänner och kamrater, från chefen förVästmanlands regemente samt från Nykroppa konsumtionsförening. Nykroppa och Storfors fackföreningar

0123456789

10

V.37 V.38 V.39 V.40 V.41 V.42 V.43 V.44 V.45 V.46 V.47

Antal dödaveckovis

Diagram 1, Avlidna av spanska sjukan ochdifteri i Kroppa landskommun

Män

Kvinnor

Barn (<15)

28

voro representerade med för behängande standar. Hur svårt sjukdomen härjat vid Nykroppa kan man förstådärav att driften vid Nykroppa järnverk inskränker till ¾ delar på grund av bristen på arbetskraft.71

Utifrån dödsboksmaterialet gravsattes denna söndag elva offer för influensaepidemi, men en av

dessa sticker ut från mängden eftersom han avled dagen innan den stora gravsättningen.

Utifrån dödsboks materialet tog begravningsprocessen generellt en vecka. Det hela kan ha något

att göra med att denna Jonas Jansson verkar ha varit en mycket tvivelaktig person vars namn

senare kommer att dyka upp i en av landsfiskalens undersökningar för stöld. Är inte siffran tio

bara felaktigt angiven, så antyder siffran i citatet ovan att något av offren inte begravdes i

anslutning med de andra, utan istället tidigare eller senare på kvällen. En rimlig antagande borde

vara att den som inte begravdes i ceremonin var Jonas Jansson, med detta går inte att styrka

utifrån det tillgängliga materialet.

Totalt kom 47 personer att avlida under hösten 1918 på grund av spanska sjukan och difterin.

Men de mesta tyder på att dödsiffrorna i kommunen borde varit ännu högre än vad som går att

urskilja från dödsboken. Dödsboken berör exempelvis bara de skrivna i kyrkostiftet och räknar

inte in de besökande eller inresande som lever i andra församlingsorter som exempelvis

Lungsund. Detta styrks av dåtida tidningsmaterial då Filipstads och Bergslagens tidnings skriver

följande den 3 december 1918 "Omkring 60 personer inom Kroppa socken ha avlidit till följd av

nämnda [spanska sjukan och difteri] sjukdomar".72 Den grupp som drabbades hårdast i Kroppa

landskommun var i likhet med de flesta andra utsatta orter yngre män i arbetsförålder,

den största riskgruppen är män mellan 20-39 år, detta illustreras tydligt i nedanstående tabell:

Tabell 3, Dödsfall i Kroppa av spanska sjukan.

Ålder Män Kvinnor Andel av de döda i %

Under 10 6 4 10 (21 %)

10-19 1 1 2 (4 %)

20-39 20 7 27 (58 %)

40-59 4 2 6 (13 %)

Över 60 2 - 2 (4 %)

Totalt: 33( 70 %) 14 (30 %) 47 (100 %)

Källa: Värmlands arkiv, Kroppa Kyrkoarkiv, F,3

71 Värmlands folkblad 11/10 - 191872 Filipstad och Bergslagens Tidning, 3/12 - 1918

29

Från vad vi kan se från tabellen var riskgruppen tydligt gruppen 20-39 år med en kraftig övervikt

av män. De flesta som dör i difteri är barn vilket gör att de höga dödsiffrorna bland barn ska ses

främst som en följd av difterin och inte spanska sjukan. Det kan komma till sin rätt att förklara

vad difteri är. Difteri är en allvarlig bakteriesjukdom som var vanlig i Sverige under det tidiga

1900-talet. Av de drabbade kom normalt fem till tio procent av fallen leda till döden och den

mest utsatta gruppen var/är barn. Symtomen var oftast en svalginfektion som utan behandling

kunde leda till att offret kvävdes.73 Under perioden är dödsorsaker som "strupsjuka" vanligt

förekommande, vilket egentligen betyder difteri i ett framskridit stadium. Bland de vuxna i

Kroppa kommun förekommer dödsorsaker som "Influensa med difteri" där difterin var

följdsjukdomen som tog offrets liv men där den föregående influensan försvagat offret tillräckligt

för dem att avlida av difteri. I dessa fall är det nog rätt att koppla dödsorsaken i viss utsträckning

till spanska sjukan. Av de åtta fall av barn som dog i Kroppa med bara dödsorsaken difteri

angivet så hade rimligtvis spanska sjukan föga med deras bortgång att göra.

73http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/difteri/ (10/19-2014)

30

2.2 Epidemiernas effekter på Kroppa2.2.1 Storfors Bruk AB

Redan i blockcitatet på sida 23 angavs att Nykroppa järnverk bara kunde gå på 3/4 kapacitet i

slutet av september. Detta stöds av brukets egen dokumentation som delvis redan redovisats på

sida 18. Det omnämndes att ingen leveranstid på armeringsjärn gick att utlova på kortare tid än 6

veckor på grund av sjukligheten bland arbetarna. Detta var daterat det 18 september och är det

första tecknet från de båda bruken att deras produktion påverkas av spanska sjukan.

Att spanska sjukan skapar produktionsproblem för de båda bruken under en längre tid råder det

ingen tvekan om. Den 14 oktober svarar Storfors bruk AB på följande sätt till en kund:

I besittning av edert ärade av 10 ds. Have vi antecknat rubricerade beställning å 100 meter kalldragna stålrörenligt vår offert av 4 ds. Till utförande av leverans om 6 veckor. På grund av den rådande sjukligheten blandvåra arbetare kunnas vi nämligen ej bestämt utlova kortare leveranstid. Men skola vi göra vårt bästa för att ommöjligt expediera ordern något tidigare.74

Brukets produktionspersonal kommer vara de första att drabbas och sjukdomen kommer att bita

sig fast under en längre tid och den 29 oktober skickar Storfors Bruk AB följande besked:

Till svar å edert ärade af 25 dennes få vi meddela att vi givetvis skola göra allt för att om möjligt afkorta denaf ses angifna leveranstiden, men kunna dock icke gifna något bestämt löfte härom, beronde på att vårarbetsstyrka genom spanska sjukan så starkt reducerats att vi icke kunna hålla våra verk i full drift.75

Nu finns skriftliga bevis på att båda verken är drabbade, vilket också går att utläsa i

tidningsmaterial från området; "En omfattande driftinskränkning har i dagarna måst företagas i

Nykroppa och Björneborg, på grund av spanska sjukans härjningar".76 Spanska sjukan kom inte

att bara att finna sina offer bland arbetarna i produktion utan den kom i oktober 1918 också

drabba kontorspersonalen och den 28 oktober skickas följande meddelande:

Med anledning af edert ärade af 25 dennes afsände vi idag ovan anfivna telegram. På grund af att helakontorspersonalen i 14 dagars tid legat till sängs i spanska sjukan, har det icke kunnat undvikas attbesvarandet af posten blivit fördröjt.77

I detta fall kommer spanska sjukan att uppvisa sin "demokratiska" sida och kamreren Nils Owe

Axelsson Von Zweigbergk på Storfors rörverk kommer den 16 oktober att avlida som följd av

spanska sjukan.78 Detta dödsfall ges ganska stort utrymme i de båda moderata tidningarna

Filipstad och Bergslagens tidning samt Nya Kristinehamns Posten.

74Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,18775Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,21076 Filipstad och Bergslagens Tidning, 26/9 - 191877 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,18778 Nya Kristinehamns Posten 16/10 -1918 & Kroppa Kyrkoarkiv, F,3

31

För att ytterligare styrka att spanska sjukan kom att få betydande konsekvenser för Storfors bruk

AB kan vi studera de båda brukens fraktkostnader under den berörda perioden som redovisas i

nedanstående tabell:

Tabell 4, Fraktkostnader för Storfors bruks ABs verk 1918 (angivna i hela kronor)

Månad: Nykroppa järnverk: Storfors rörverk:

Juni - 16 062

Juli 82 539 12 451

Augusti 73 940 13 883

September 49 812 (64 %) 9 587 (68 %)

Oktober 49 762 (64 %) 16 175 (114 %)

November 57 560 (74 %) 29 427 (208 %)

Källa: Värmlands arkiv, Storfors bruk, brevkopior b2,211

( Juni, juli och augusti siffror kommer användas till att skapa ett medeltal för de olika verken som senare kan

jämföras mot de fraktkostnader som verken får betala under sjukdomsmånaderna)

Medeltalet för Storfors rörverks fraktkostnader: = 14132kronor

Medeltalet för Nykroppa järnverk fraktkostnader: = 78239kronor

Utifrån tabell 4 kan vi se att initialt verkar de båda verken ha drabbats likvärdigt (se september

månad). Därefter verkar Storfors rörverk ha repat sig snabbare än vad Nykroppa järnverk gör.

Betydelsen av siffrorna ska inte överdrivas, att rörverket i Storfors skulle producera över 200

procent av sommarens snitt takt verkar orimligt. November månad är troligen en månad då flera

stora beställningar kan färdigställas och levereras vilket leder till den markanta ökningen.

Däremot antyder siffrorna att rörverket i Storfors under november inte längre markant påverkas

av spanska sjukan. Detta styrks av Nya Kristinehamns Posten som den 15 november 1918 skriver:

Difteriepidemi i Nykroppa härjar fortfarande. Det stora antalet sjukdomsfall vid bruket torde nästanuteslutande få tillskrivas sviterna av spanska sjukan. För närvarande ligger 35 patienter insjuknade i epidemin.Två dödsfall har inträffat.79

79 Nya Kristinehamns Posten, 15/11 - 1918

32

Samma månad som difterin härjar i Nykroppa och håller ner produktionssiffrorna har difterin

avtagit på rörverket i Storfors och produktionen verkar ha återgått till full drift. Att de båda

epidemierna skulle ha lämnat Storfors tidigare än Nykroppa stärks av följande artikel från Filipstad

och Bergslagens tidning:

Spanska sjukan och difterin. I Storfors har spanska sjukan och difteriepidemin nu upphört, och skolorna somvarit stängda över två månader, ha åter öppnats. Omkring 60 personer inom Kroppa socken ha avlidit tillföljd av nämnda sjukdomar. Efter spanska sjukan har difteri inom Nykroppa tagit stark fart och förnärvarande vårdas ej mindre än 35 personer för epidemin å dåvarande sjukstuga.80

Det styrks av tidningsmaterialet från de tre valda tidningarna samt av de fraktkostnadsfakturorna

som betaldes av Storfors bruk AB till statens järnvägar (SJ). Dessutom styrker brevkopiorna från

Storfors bruk att driftinskränkning verkligen var en betydande del av arbetsstyrkan samt att

Nykroppa järnverk kom att påverkas av de båda epidemierna längre än rörverket i Storfors.

2.2.2 Landsfiskalen i Filipstad

Landsfiskal var en kungligt tjänstemans ämbete vilket innehöll arbetsuppgifter som liknar dagens

poliser. Tillskillnad från nuvarande poliser ingick i landsfiskalens arbetsuppgifter att leda

förundersökningar likt en utredare, dessutom var han ortens åklagare samt fogde.81 Det fanns

både stads- och landsfiskaler. Landsfiskalen i Filipstad var ansvarig för bland annat Kroppa

landskommun. Under hösten 1918 kom landsfiskalen att ha flera ärenden i området och spanska

sjukan kom att få konsekvenser för landsfiskalens agerande. Vid Bjurbäcken som ligger i

Lungsunds landskommun (grannkommun till Kroppa se figur 1 S.11) hade en viss Emanuel

Reinholdsson stulit vin och cider ur en källare. Fritz kumpaner hade under förhör erkänt varav

Emanuel skulle häktas. Den 12 november skall Emanuel häktas men, landsfiskalen finner denna

Emanuel svårt drabbad av spanska sjukan:

Reinholdsson befanns emellertid liggande så svårt sjuk, att ett förhör av mig ej ansågs kunna hållas, förränläkare, därtill lämnat bifall.

Den ditt kallade läkaren gav efter undersökning följande utlåtande:

...därvid funnit hans nuvarande tillstånd ej tillåtna häktning, men väl polisförhöra anställande, varder härmedpå heder och samvete intygat. Filipstad den 12 november 1918, Nils Sandberg Provinsläkare.82

Ett annat exempel är när en mjölnare från Kungsskogen inte inställer sig på rådhusrätten i

Filipstad den 23 september för brott av undanhållande av spannmål "Detta var dock inte möjligt

då den åklagade var sjuk och målet fick skjutas upp till november.".83

80 Filipstad och Bergslagens Tidning, 3/12 - 191881 http://www.aklagare.se/Om-oss/Historik/ (12/11- 2014)82Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, AI, 1 (gäller båda blockcitaten)

33

Den 12 oktober anländer landsfiskalen till Kroppa landskommun och påbörjar en utredning om

metallskrot som stulits från Storfors bruks AB:s båda verk. Spåren leder till E. G Andersson -

Nevelius som tillsammans med sina två söner i 15 års åldern har stulit och sålt skrott till en

skrothandlare i Kristinehamn. Utöver detta brott har fadern även stulit och bragt en ko om livet.

Detta genomfördes medhjälp av en kumpan vid namn Jonas Jansson. Kon kämpade för sin

överlevnad och de fick i en skogsdunge med en yxa bringa den om livet. De båda lämnade

platsen för att dagen efter återkomma med en slaktkniv och kunna stycka kadavret. Förruttnelsen

var redan långt gången och köttet var värdelöst. För medhjälp av köttets nedgrävande dömdes

dottern i familjen till 25 kronor i böter. När landsfiskalen skall söka upp Jonas Jansson finner han

att denna har avlidit.84 Utifrån dödsboken i Kroppa går att läsa att Jonas Jansson avlider den 28

september i spanska sjukan. Han begravs dagen efteråt i den första av två massbegravningar som

sker i Kroppa (se resonemanget på sida 24).85

Brottsmålet mot den åtalade Andersson - Nevelius familjen avgörs i rådhusrätten i Filipstad.

Lördagen den 26 oktober skriver Filipstad och Bergslagens tidning fölande om målet:

Målet hade tydligen i så hög grad intresserat Nykroppa borna att varje plats i rättssalen var upptagen av småoch stora från trakten. Ett flertal av de allt för unga fick av domaren uppmaningen att lämna salen underhänvisning till den smittofara en större folksamling utgör för dem under rådande epidemi.86

Det slutar med att fader och de båda sönerna och dottern döms både till böter och de ska betala

Storfors bruk AB ersättning för det stulna skrotet. Utöver detta döms också fadern till fängelse.87

Spanska sjukan kom under hösten få betydande konsekvenser för orten Kroppa och dess

närliggande omgivning i sådan grad att den försvårade och ibland förhindrade att rättvisa

skipades. Vad som också kan utrönas av denna episod så verkar det som att ett ansträngt

försörjningsläge även rådde på landsbygden, alla fall i Kroppa där bruken är en de största

arbetsgivarna. Familjen Andersson - Nevelius agerande måste i viss mån ses som ett tecken på

desperation och de själva angav i polisförhören att värdet från det stulna metallskrotet användes

till att köpa mat. Att slakta kon var också ett försök att trygga familjens tillförsel på kött., dock ett

mycket illa genomfört sådant. Att orten skulle haft försörjningsproblem finns det även vissa

antydningar om i Kroppa livsmedelsnämnds sammanfattande kommentarer för året 1918:Att svårigheterna av allmänheten kunna genomlevas utan störande uppträdanden eller demonstrationer,

kommer alltid att räknas Kroppa invånare till heder.88

83 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, AI, 184 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, AI, 185 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,386 Filipstad och Bergslagens Tidning 26/10 - 191887 Värmlands arkiv: Landsfiskalens Filipstad, DXII, 1088 Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13

34

2.2.3 Epidemisjukvården

Båda centralorterna i Kroppa kom under hösten 1918 att upprätta provisoriska epidemisjukhus.

Den första av orterna som genomförde detta var Storfors vilket framgår av en artikel i Nya

Kristinehamns Posten:

Spanska sjukan har under de senaste dagarna krävt tre dödsoffer på Nykroppa bruk. Även difteri epidemi harutbrutit vid bruket, och tre barn har avlidit av strupsjukan. Även vid närliggande Storfors härjar difteriepidemin, och en missionskyrka har inrättats till sjukstuga.89

Samtidigt skickas extra läkaren G. A. F Jansson till Storfors.90 Det verkar som att de lokala

myndigheterna reagerar och tillför snabbt extra resurser för att om möjligt minska följderna av de

båda epidemierna. Den första daterade månadsbeställningen av livsmedel som det provisoriska

sjukhuset i Storfors gör, redovisas i en revisionsberättelse den 30 september. Denna månad

beställer epidemisjukhuset 350 liter osk mjölk och 150 kg halm. Liknande beställningar kommer

att göras för oktober månad och den sista beställningen sker i november månad då bara 274 liter

osk mjölk beställs.91 Kvaliteten på vården som extra läkaren kan tillgodose ifrågasätts av vissa ur

ortsbefolkningen:

Det har också varit svårt med läkarhjälpen, särskilt under en tid då vi hade en läkare här, som ingen ansåg sigkunna vara belåten med.92

Några dagar efter att Storfors tilldelats en extra läkare rapporterar Filipstad och Bergslagens tidning att

även Nykroppa tilldelats extra läkaren P. Sjöqvist.93 Att en så liten landskommun som Kroppa

med ett invånarantal på strax över 4000 personer behöver två extra läkare talar för sig själv och

antyder att morbiditeten på orten måste ha varit hög. Vilket också stöds av en insändare som

inkommer från Nykroppa till Värmlands folkblad:

Spanska sjukan har nu avtagit något här och järnbruksdriften är nu nästan i full gång. Men sjukdomenhemsökt så gott som varje familj och omkring ett 30-tal dödsfall ha inträffat. Nu har också en difteri epidemiutbrutit. Hela familjer ha internerats i skolhuset N:3 på grund av difterismitta. Sjukdomen och vad meddensamma följt har åsamkat kommunen stora utgifter. All föreningsverksamhet, vid bruket har legat nereunder september och oktober. Skolorna har varit stängda och skolhusen ha varit anordnade till sjukhus.De enda samlingarna som förekommit ha varit på kyrkogården om söndagarna då det har jordats.94

Sista meningen i citatet ger en antydan om att Kroppa landskommun kan haft ett mötesförbud

vilket dock inte kan styrkas utan kommunalt material. Beviset på att även Nykroppa upprättade

ett provisoriskt epidemisjukhus i en skolbyggnad ges även i citatet ovan. Vilket också stöds av

Filipstad och Bergslagens tidning den 30/10 - 1918.

89 Nya Kristinehamns Posten, 20/9 - 191890 Filipstad och Bergslagens Tidning 21/9 - 191891 Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 1392 Värmlands Folkblad 1/11 - 191893 Filipstad och Bergslagens Tidning 26/9 - 191894 Värmlands Folkblad 1/11 - 1918

35

Epidemisjukvården blev en dyr affär för Kroppa landskommunen som stod för alla kostnader

vilken enligt revisionsberättelsen kom att uppgå till 37 546, 20 kr för året 1918.95

Detta är betydande kostnader och omvandlat till dagens penningvärde blir det något över 600

000 kronor. Men man ska då komma ihåg att epidemisjukvården var i drift i drygt tre månader.

Detta gör att den intensiva epidemivården kostade Kroppa landskommun cirka 200 000 kr i

dagens penningvärde, varje månad. Detta i en landskommun vars befolkning strax översteg 4000

personer. Spanska sjukan och difteriepidemin 1918 satte djupa spår i Kroppa landskommun

befolkning, detta råder det inga tvivel om. Sjukdomens stora spridning verkar i någon mån

påverkat hela orten; ”I varje hem härjar sjukdomen och knappast någon enda familjemedlem har

gått fri”.96

Den akuta epidemisjukvården kan dessutom ge en indikation om de lokala myndigheternas

försök att visa allmänheten att de vidtagit alla möjliga åtgärder:

Det kan också sägas, att panik stämningen och smitto fruktan ute bland allmänheten ganska väsentligt lade sigi och med inrättandet av det provisoriska sjukhuset, som alltså fyllde dubbel uppgift.97

Människorna i Kroppa hade som livsmedelsnämnden skrev i sin rapport "svårigheter" vilket

grundar sig i det ansträngda försörjningsläget på orten. Bara under året 1918 kom

livsmedelsnämndens kostnader att fördubblas från föregående år.98 Det var för Kroppas

myndigheter alldeles nödvändigt att visa att de tog det nya hotet, epidemierna, på fullaste allvar.

2.2.4 Samhällsdebatten

När spanska sjukan började härja i sydöstra Värmland blev sjukdomen en attraktiv nyhet för

områdets tidningar. Spanska sjukan skapade ibland problem då tidningarna inte kunde levereras

eller tryckas i tid på grund av hög sjuklighet bland redaktion eller leverantör systemet; "På grund

av sjukdomsfall hos tidningsbuden kan inte tidningen levereras till prenumeranter, hämtas

själv".99 Tidningar blev under epidemin ett forum där myndigheternas agerande kom att

ifrågasättas eller försvaras. När spanska sjukan härjade som värst i Kristinehamn kunde läsaren i

Nya Kristinehamns Posten läsa följande:

Varför begagnas icke nu, vid spanska sjukan härjningar, samma metod för dess bekämpande somerfarenheten visat vara det bästa skydd för spridande av smitta och för epidemiers utrotande. Nämligenisolering och desinfektion. Borde icke vara det första som iakttages när spanska sjukan först började uppträda

95Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 1396 Filipstad och Bergslagens Tidning 1/10 - 191897 Nya Kristinehamns Posten 18/11 -191898Värmlands arkiv: Storfors bruk, Dagbok 1918 med bilagor G5g, 1399 Nya Kristinehamns Posten 14/10 -1918

36

här i Sverige och lika leddes här i samhället. Kan det försvaras att tusentals unga människor ryckes bort i sinabästa år och efterlämna änkor och hundratals fader- och moders lösa barn.100

Insändare hade ofta inslag av efterkonstruktioner där skribenten går händelserna i förväg och

försöker vara efterklok:

Det är rent oerhört att i våra dagar låta en sjukdom snart sagt grossera hur den behagar ända till den hinnerbli så elakartad att den nått kulmen för att så av sig själv upphöra. Det är en återgång till gamla tider, dådifteri, scharlakansfeber, mässling och kopporna fritt fingo grassera. Jag undrar vilken läkare. Som nu skulleanse tillrådligt återgå till denna metod. Att spanska sjukan uppträde epidemiskt och var elakartad, det vissteman långt före dess uppträdande i Sverige. Förberedelse tid saknades därför icke.

Icke läkare.101

Hela episoden upprörde Kristinehamns första stadsläkare Erik Brydolf nog mycket för att hansjälv skulle bemöda sig att publicera ett svar i samma forum:

På ”icke läkaren” fråga till stadens läkare och hälsovårdsnämnd må endast svaras, att isolering av deinsjuknade med säkerhet skulle ha skett om ”icke läkare”, som synes vara en mycket vis och framsynt person,före epidemins uppträdande hade inrättat lämplig isolerings lokaler med nödvändig utrustning för de flerhundra personer, som nästan samtidigt drabbades av spanska sjukan, samt tillhandahållit nödiga medel ochtillräcklig personal för dessas vård och bespisning, och dessutom skaffat hälsovårdsnämndens förteckning påalla sjuka, som ej självmant anmälde sig för läkaren. Samt bemyndigande att även om det deras vilja överföradem till isolerings anstalt och där kvarhålla dem tills att all smittofara kunde anses uteslutande. Underförväntan att sådana anordningar träffas av ”icke läkaren” före nästa farsots uppträdande har jag äran attrekommendera mig.102

Debatten kunde särskilja sig från ort till ort beroende på hur spanska sjukan drabbade orten.

Kristinehamn som under hösten kom att uppleva 150 dödsfall var ett extremfall. I orter som

drabbats mildare, som Filipstad, kunde insändarna ta en annan riktning:

Hälsovårdsnämnden utfärdade för fjorton dagar sedan mötesförbud på grund av epidemins härjningar. Dettatillkom i all hast sedan stadens nykterhetsfolk utlyst ett opinionsmöte mot spritbolagets ansökan om förnyadoktroj, och man torde inte begå någon orätt när man spårar ett visst sammanhang mellan detta mötesutlysande och mötesförbudet. Vi har nämligen haft mötesförbud en gång förut, men detta upphävdes straxinnan före den stora september marknaden, detta oaktat sjukdomen synes ha haft ungefär samma utbredninghela tiden, åtminstone så vitt en lekman kan bedöma.103

Filipstad kom under hösten 1918 att i detta sammanhang endast uppleva tio-talet dödsfall.

Vilket är betydligt mindre än omkring liggande land områden vilket ytterligare styrker tesen om

att det var från Filipstad som influensan vilket drabbade Kroppa landskommun hade sitt

ursprung. När dödsfallen var få uppstod inte behovet att kritisera myndigheterna för deras

passivitet men istället konspirationsteorier eftersom myndigheternas agerande inskränkte i den

dagliga vardagen. Vi får en bild av hur lokalt spanska sjukan kunde drabba olika orter, i

Kristinehamn kommer närmre 150 personer att avlida av spanska sjukan, medan det cirka fem

mil norröver i Filipstad kommer bara ett drygt tiotal personer avlida. Mellan Kristinehamn och

100 Nya Kristinehamns Posten 19/10 -1918101 Nya Kristinehamns Posten 19/10 -1918102 Nya Kristinehamns Posten 23/10 -1918103 Värmlands Folkblad 25/10- 1918

37

Filipstad ligger Kroppa landskommun inträngd vilken i likhet med Kristinehamn kommer att få

uppleva fler dödsfall än Filipstad och det svenska rikssnittet som helhet.

2.2.5 Efter spanska sjukan

När spanska sjukan till slut börjat avta och lämnar Kroppa i december månad kunde de

överlevande andas ut och den riktiga sorg processen kunde nu ta sin början. Den tredje december

uppger Filipstad och Bergslagens tidning att spanska sjukan och difteriepidemin har upphört i

Storfors, men att difterin fortfarande hemsöker Nykroppa.104 Totalt hade över en procent av

Kroppa landskommuns befolkning avlidit av de båda epidemierna. Den största mördaren hade

varit spanska sjukans följdsjukdom lunginflammationen. Många mindre barn hade också avlidit

av difteriepidemin. I flera fall och då främst bland de äldre som avlider av difteri kan det dras

paralleller mellan difterin och spanska sjukan. Men i åtta av fallen var difteri den enda angivna

dödsorsaken och alla dessa var barn under 10 år. Barnen med dödorsak "difteri" kan man

rimligtvis ta bort från den totala dödsiffran. Då stannar den totala dödsiffran på grund av spanska

sjukan vid 40 personer, vilket är drygt en procent av Kroppa landskommun.105

Tragedin som drabbade Kroppa liksom många andra delar av Sverige, är svår att beskriva i ord.

I detta Sverige som redan varit hårt utsatt av det beklämmande försörjningsläget hade spanska

sjukan dragit fram och skördat sina dödsoffer bland "nationens framtid". Samhället ställdes inför

stora problem då många familjeförsörjare antingen avlidit eller varit sjuka och förlorat sin

inkomst. Under det tidiga 1900-talet saknade det svenska samhället ett effektivt skyddsnät och

desperata människor vände sig till den enda institution som hade möjlighet att erbjuda betydande

hjälp, kyrkan. Redan under pågående epidemi hade människor vänt sig till kyrkan för tröst och

hjälp. Kyrkans metod för hantera detta i Kristinehamn var att påbörja en insamling för spanska

sjukans offer:

Till förmån för genom spanska sjukans härjningar nödlidande familjer i Kristinehamn hade till i går middaginbringat kr 11 050, 45 kronor. Det är ju synnerligen en vacker summa hopbragt på något över en vecka, menden förslår dock icke långt om man någorlunda effektivt skall kunna avhjälpa den värsta nöden. Endast undergårdagen anmäldes hos kommitterade ett 80-tal familjer såsom varenda i stort behov av hjälp. Vi upprepadärför återigen vår vädjan till allmänheten att lämna bidrag, stora eller små efter råd och lägenhet. Särskilt bördet kännas som en kär plikt för dem, som undgått epidemins härjningar, att hjälpa dess offer.106

Denna hjälp kom väl till pass men behovet var betydande och insamlingar kunde inte täcka

behoven. För många hade spanska sjukan varit en prövning och berättelserna av olika tragedier

var många. För att nämna någon:

104 Filipstad och Bergslagens Tidning 3/12 - 1918105 Värmlands arkiv: Kroppa Kyrkoarkiv, F,3106 Nya Kristinehamns Posten 30/10 -1918

38

Ohyggliga sviter av spanska sjukan. Den 23 oktober avled i Bräcke i sviter av spanska sjukan 26-åriga hustruntill sågverksarbetaren K.A Eriksson. Detta dödsfall har nu fått en sorglig påföljd, i det att Eriksson i Måndagsmed ett bösskott dödade makarnas tvååriga barn och därefter begick självmord genom att skjuta sig.Eriksson var 30 år gammal.107

Att hitta bevis på att någon gynnades av spanska sjukans härjningar är en mer knepig uppgift men

det verkar som att en del läkare fick julbonus:

Herr med. Doktor Erik Brydolf, den 23 december

Broder, då du tillfölje spanska sjukans härjande vis Storfors och Nykroppa denna höst haft osedvanligtmycket arbete inom Storfors bolag rayon. Ber jag att nu, då detta i många afseenden dystra år börjar närma sigsitt slut, få bringa dig ett varmt och uppriktigt tack för all den möda och allt det besvär du gjort dig med egnabolagets underhafvande behövlig vård under denna svåra tid. Och detta särskildt, som jag vet huru upptagendu samtidigt varit och huru litet af din tid, du sparat för egen del. Såsom bevis på bolagets erkänsla härförtillåter jag mig härmed öfversänds ett tillskott på din ackord, bestående af 1000 kr, som jag ber dig vara godoch mottaga. I förhoppning att du nu måtte få åtnjuta någon välbehöflig fred i jul ber jag få tillönska dig ochdin familj en god jul.

Din tillgifne vän.108

Denna julbonus motsvara i dagens penningvärde något över 20 000 kronor vilket förmodligen

läkarna i vissa fall också var värda:

Allmänheten uppmanas inte störa doktorer på nattetid då de inte är mer ”än människor” Två av tre ärinsjuknade och man har skickat efter assistans i form av en fjärde.109

Men för det stora flertalet var julen 1918 en mager tid då familjerna runt om i Sverige fick påbörja

en omtumlande och nästan oförståelig sorgeprocess. Tillskillnad från vissa lyckligt lottade läkare

kom de flesta familjer inte att få en guldkantad jul och 1918 kom för ha en mycket bitter

eftersmak:

Ditt vänliga brev av 23 ds. Har jag mottagit och skulle tidigare skrivit till dig såväl med julhälsningar som medbeklagande av den sorg, som drabbat din fru till julen, men har ej kommit mig för, emedan jag ej varit fulltkry på några dagar. Ja vi förstå att ni detta år haft en ledsam julhelg och ledsamt har det nog också varit imånga familjer i slutet av detta dystra året 1918.110

Glädjen över att kriget avslutades kunde knappast kompensera sorgen som spanska sjukan

härjningar innebar och ändå har historien tigit om denna tragedi. Historieböckerna beskriver

istället 1918 som året då "kanonerna tystnade på västfronten".

107 Nya Kristinehamns Posten 30/10 -1918108 Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,211109 Nya Kristinehamns Posten 27/9 -1918110Värmlands arkiv: Storfors bruk, brevkopior b2,210

39

3. Slutsatser och diskussion

3.1 Teoretisk återkopplingSpanska sjukan kom att innebära stora prövningar för Kroppa landskommun på fler plan än på

det ekonomiska. Livsmedelsnämnden hade under 1918 dubblerat sina kostnader från tidigare år.

Det allt mer stränga försörjningsläget som kom att bringa Tyskland till revolution kom också att

skapa umbärande i Kroppa. Behovet av att agera kraftfullt mot det nya hotet som spanska sjukan

innebar gjorde att Kroppas myndigheter var tvungen att tidigt agera för att bibehålla invånarnas

tillit. Skolorna stängdes och förblev så i flera månader och i Kroppas fall rättfärdigas detta

agerande av att orten också drabbats av en difteriepidemi. Orten blev också tilldelade två extra

läkare och två provisoriska epidemisjukhus kom att upprättas, ett i missionskyrkan i Storfors och

den andra i skolbyggnaden i Nykroppa. Det är möjligt att Kroppa landskommun genomförde ett

mötesförbud men oavsett om de gjorde detta eller inte kom invånarna att agera på ett sätt som

efterliknar konsekvensen av att mötesförbud rådde. Att skapa provisoriska sjukhus var

förmodligen den mest resurssparande möjlighet för en ort som till stor del bestod av landsbygd.

Hemvård hade förmodligen varit ett bättre alternativ men de resurser som krävdes för att

genomföra detta fanns helt enkelt inte tillgängliga. Alla dessa åtgärder kom att få önskad effekt då

invånarnas sorg och förtvivlan inte utmynnade i "ilska" i alla fall inte mot landskommunen. Detta

tyder på att Kroppas agerande kom att ha en lugnande effekt och hjälpte samhället med att

dämpa den "kollektiva rädslan". Att rädsla fanns i orten är antagbart utifrån omständigheterna,

men rädslan kom aldrig att ta överhand och äventyra myndigheternas maktutövande.

Det går att argumentera utifall de åtgärder som Kroppa landskommun vidtog var onödigt ur ett

ekonomiskt perspektiv, men risken av att inte agera hade varit allvarligare än de kostnader som

landskommunen kom att få bära. Utifrån livsmedelsnämnden slutsammanställning från året 1918

vet man att inga oroligheter kom att uppstå, vilket delvis rättfärdigar landskommunens agerande.

Vissa åtgärder kanske var onödiga men det gjorde att befolknings tillit till myndigheterna förblev

intakta vilket är avgörande för att på bästa sätt uthärda de prövningar som de båda epidemierna

innebar. Med detta i åtagande borde myndigheterna i Kroppa lyckats med sitt mål att motverka

den "kollektiva rädslan" trots att så stor del av ortens befolkning insjuknade och i många fall

avled. Kroppas kraftiga agerande är raka motsatsen till det beslut Filipstad stad kom att fatta då

de hävde mötesförbudet vilket tillät Oxhelga i september 1918. Om myndigheterna i Filipstad

hade fattat ett annat beslut och låtit mötesförbudet kvarstå och inställt Oxhelga, hade historien

kanske varit annorlunda? Men här vägde ekonomiska intressena över och marknaden hölls trots

risken om att sjukdomen åter skulle kunna sprida sig.

40

3.2 Forskningsfrågorna

· Hur spred sig spanska sjukan till Kroppa landskommun?

Spanska sjukan kom enligt det studerade källmaterialet att bryta ut efter att Filipstadsmarken

(Oxhelga) hållits. En kombination av dåliga logimöjligheter, dåligt väder och en överbefolkad stad

kom att ge spanska sjukan, som det influensaviruset det var, perfekta förutsättningar att spridda

sig. Under Oxhelga kom Filipstad att fyllas med människor från långväga håll men också från de

kring liggande landskommunerna. Dessa hade i likhet med Kroppa inte drabbats av spanska

sjukan. Det är uppenbart att influensan redan innan marknaden startade hade härjat i Filipstad

och att upphäva mötesförbudet så tidigt måste i efterhand ses som ett dåligt beslut. De låga

dödstalen i Filipstad under hösten tyder på att befolkningen där redan fått en viss immunitet mot

sjukdomen. Denna immunitet verkar inte ha funnits bland Kroppas invånare och är förmodligen

den huvudsakliga anledningen till de höga dödstalen. Om influensaviruset som drabbade Kroppa

härstammar från Filipstadsområdet eller om det med fördes av någon utomstående besökare har

för denna uppsats ingen betydelse, men de båda alternativen är fullt tänkbara. Faktum kvarstår

dock att Filipstad klarar sig lindrigt undan under hösten på grund av att de redan tidigare hade

haft influensan.

· Vilka åtgärder vidtog Kroppa landskommunen för att förhindra dödsfall?

Kroppa kom tidigt att slå upp provisoriska epidemisjukhus i både Storfors och Nykroppa. Av de

extra läkare som Staten fick fram, genom att ta in läkare under utbildning, tilldelades Kroppa två

stycken läkare. Vilket är betydande för en ort med lite drygt 4000 invånare. Skolorna kom att vara

stängda i över två månader vilket i detta fall är rimligt då orten också härjades av en

difteriepidemi. Att då låta den huvudsakliga riskgruppen befinna sig i skolan hade äventyrat deras

säkerhet. Utifrån tidningsmaterialet skulle man kunna skapa sig en uppfattning om att

mötesförbud infördes; "De enda samlingarna som förekommit ha varit på kyrkogården om

söndagarna då det har jordats". Detta ger en antydan om att mötesförbud kunde ha förekommit,

eftersom dessa inte gällde "andliga" samlingar. Effekten blev att ortens invånare endast träffade

varandra under söndagsgudstjänsten, vilka under hösten 1918 med automatik också innebar

begravningar. Kostnadsmässigt verkar kommunen agerat kraftfullt och det verkar inte råda någon

kritik mot landskommunens styrelse. Den kritik som framförs i Värmlands folkblad är mot

specifika personer, till exempel en inkompetent läkare. Hur länge en kommun håller sina skolor

stängda skulle kunna vara en mätningsvariabel för hur hårt orten är drabbad. Utifrån ett sådant

resonemang råder det ingen tvekan om att Kroppa var ett extrem fall.

41

· Hur såg morbiditet och moraliteten ut i Kroppa landskommun?

Utan tillgång till hälsovårdsnämnds rapporter från Kroppa är det omöjligt att kunna ge exakta

svar på hur stor insjuknandet var på orten, men oavsett om tillgång funnits antyder dåtida källor

om höga felmarginaler, speciellt på landsbygden. Utifrån det material som den tillförordnade

förste stadsläkare Doktor Hugo Severin insamlade i Karlstad. Vet vi att morbiditeten i Karlstad

var som högst 31 procent. Detta är en relativt lindrig morbiditet mot en hel del andra städer som

Åman refererar till. Allt tyder på att Kroppa hade högre sjukligheten med dess betydligt högre

dödstal. Samtidigt antyder materialet från Kristinehamn, som var en Sveriges hårdast drabbade

städer, och påverkades därmed i större utsträckning. Det skulle det vara möjligt att undersöka

dokumentationen för Kristinehamns hälsovårdsnämnds och därigenom få det högsta möjliga

riktvärdet. Vilket skulle göra det möjligt att placera in Kroppas morbiditet någonstans i mellan

Kristinehamn och Karlstad. Detta har ej genomförts men ett konstaterande är att morbiditeten i

Kroppa borde vara högre än Karlstad men lägre än Kristinehamns.

Av Kroppa befolkning på lite drygt 4000 invånare kan 40 dödsfall ses som en indirekt eller direkt

konsekvens av spanska sjukan. Av dessa 40 dödsfall var fem repövningssoldater på I-18 i

Västerås. Kroppas dödsbok indikerar att drygt en procent av ortens befolkning kom att avlida till

följd av spanska sjukan, vilket är en hög siffra. En siffra som är det dubbla gentemot länssnittet

på en halv procent enligt SOS.

· Hur påverkades Kroppa landskommun som samhälle av spanska sjukan?

Kroppa landskommun kom under hösten 1918 att skakas om och alla familjer i bygden kom att

påverkas av spanska sjukan. Många unga människor kommer avlida vilket påverka orten över tid

då födelsetalen faller något från en tidigare stabil nivå (se tabell 2). Orten sörjer självklart sina offer

det råder det ingen tvekan om. Vissa familjer fick se sina söner resa iväg på en månads repövning

och sedan återse dem på dödsbädden eller i en kista. Att detta var en traumatisk upplevelse för

familjerna råder det inga tvivel om och en insändare till Filipstad och Bergslagens tidning ger en bild

över hur dessa ångestfyllda situationer måste ha varit. Slutligen kom Kroppa som samhälle att

repa sig. Istället för att öppet hedra sina döda som fallit offer för spanska sjukan som andra

gjorde, som till exempel i Arjeplog där ett minnesmonument uppfördes så kom spanska sjukans

offer i Kroppa att falla i glömska. Kanske var denna kollektiva glömska bästa sättet som ortens

invånare kunde hantera de oförklarliga dödsfallen. Spanska sjukan var inte som andra influensa

virus, den kom inte och tog samhällets svaga, den kom och tog samhällets framtid och alla som

överlevde kom att tacka högre makterna att de överlevde. Utöver detta drabbades först Storfors

42

och senare Nykroppa av en difteriepidemi som kom främst skörda sina offer bland en grupp som

kommit ganska milt undan spanska sjukan. Difterin skördade sina offer bland ortens mindre barn

vilket måste bara ha ökat umbärandet och lidandet för orten.

När vintern närmade sig och julhelgen kom till Sverige så var det inte glädje i Kroppa som de

flesta familjer kände. Det var istället en period där orten och familjerna kunde återhämta sig från

en traumatisk höst och glädjen över att kriget slutat kunde inte uppväga sorgen av det som

spanska sjukan tagit. Julen 1918 blev för många en mager historia och en del tvingades att söka

hjälp av kyrkan bara för att kunna äta något överhuvudtaget. Då den huvudsakliga

familjeförsörjaren antingen hade avlidit eller varit sjuk under längre period och familjen har fått

överleva utan dennes inkomst. Slutligen tvingades människorna i Kroppa, i likhet med andra

orter, att gå vidare och vardagen återgick till det normala. Spanska sjukan kom även att ta några

offer under våren 1919 i Kroppa med det var under hösten 1918 som orten genomgick sitt

"stålbad". När döden släppt sin kalla hand om Kroppa fanns det nog en önskan att gå vidare och

när detta skedde kom orten så sakta att glömma bort spanska sjukans offer. Det var ödet som

väntade de fem soldaterna som den 10 september anlände till Västerås och I-18. Dessa soldater

kom aldrig att återvända levande till Kroppa. Uppsatsen ska ses som en berättelse för att hedra

deras minne och uppoffring till vårt land. Dessa soldater är en del av Sveriges glömda bidrag till

dödsstatistiken för första världskriget, för under andra politiska omständigheter hade dessa män

förmodligen inte inkallats. Enda spåret av deras uppoffringar finns idag förevigat på en

minnessten vid I-18:s gamla regementsområde i Västerås.

3.3 Återkoppling till tidigare forskningÅman drar en generell slutsats om att spanska sjukan skulle ha härjat i Kroppa innan

repövningssoldaterna från Kroppa anlände till Västerås. Utifrån denna undersökning tyder det

mesta att spanska sjukan anlände till Västerås och Kroppa samtidigt. Smittospridaren av spanska

sjukan är den stora höstmarknaden i Filipstad vid namn ”Oxhelga”. Att dödsoffer sker i Kroppa

tidigare än i Västerås leder också till att man skulle titta på en annan av Åmans tankegångar.

Om regementscheferna genom sin ovilja att tidigt utfärda sjukledighet vilket skulle ökat

dödstalen. Men materialet från Kroppa indikerar snarare på att de insjuknande överlevde i längre

perioder på regementena än ute i arbetslivet, alla fall i början av hösten, vilket tyder på att de

ekonomiska faktorerna kom att spela en avgörande roll. Oavsett om soldaten var sjuk eller inte

kom ersättningsnivån att förbli oförändrad vilket inte var fallet för de individer som arbetade på

Storforsbruks anläggningar. När problemet uppdagades på regementen kom vila utföras i så hög

grad att sjukligheten och smittspridningen kom under kontroll. Att Västerås får uppleva så många

43

dödsfall trots detta tyder på att denna influensa säkerligen var extra virusbärande eftersom många

av fallen i Västerås utvecklade dubbelsidig lunginflammation.

Kroppa kom i likhet med Kristinehamn att drabbas av spanska sjukan mycket hårdare än andra

delar av Värmland, vilket antyder att det förekom varierande skillnader hur spanska sjukan kom

att drabba även närliggande orter. Att Värmland drabbades milt går att påstå men frågan är om en

sådan övergripande generaliseringar helt enkelt skulle undvikas i spanska sjukans fall. Spanska

sjukan och difteriepidemin som drabbade Kroppa under hösten 1918 kom att få betydande

konsekvenser för befolkningen. Ortens två stora bruksanläggningar kom under längre tid att ha

betydande driftsinskränkningar och alla typer av föreningsliv och fackverksamhet kom att läggas

på is. Samhällslivet i orten förändrades och befolkningen kom att träffas antingen på arbetet eller

på söndagsmässan då dödstalen sammanställdes och orten fick möjlighet att sörja sina döda.

Alla kom att påverkas, oavsett om de var välbärgade eller ”arbetare”. Konsekvensen av ett redan

ansträngt försörjningsläge verkar ha drivit en del till stölder för att kunna sätta brödföda på

bordet. De stora skillnaderna i avlidna mellan Kroppa landskommun och exempelvis Karlstad är

slående och antyder att det inte går att generalisera mellan stad och landsbygd. I vissa fall kom

städerna att uppleva stora dödstal som i USA:s storstäder medan på andra platser som i Kroppa

landskommun kom landsbygden att påverkas på ett liknande sätt med stora dödstal som följd.

Materiellt som använts i denna studie antyder att spanska sjukan, vilken förmodligen är den mest

traumatiska episoden i svensk 1900-tals historia, kom att påverka hela det svenska samhället.

Den mänskliga tragedin måste varit oerhörd, många fäder och mödrar fick "hälla mull" över sin

avkommas gravar. Samtidigt tyder materialet på en samhällssolidaritet där människor slöt sig

samman och hjälpte varandra för att uthärda den enorma påfrestningen. Det tidiga 1900-tals

samhället går inte jämföras med vår tids mer individualistiska samhälle. Under perioden fanns

inget utvecklat välfärdsystem som kunde erbjuda utsatta någon hjälp. Kyrkan, filantropiska

organisationer och vanliga medborgare fick tillsammans hjälpas åt för att hjälpa familjer i nöd.

Hela episoden var förmodligen så overklig att det låg i de flestas intresse att händelsen snarast

möjligt skulle glömmas bort. Detta verkar också vara den förhärskande synen kring spanska

sjukan, speciellt i Sverige. Kroppa landskommun kom att uppleva en höst som den sent skulle

glömma då alla i bygden visste eller kände någon som förlorade sitt liv under någon av

epidemierna. Min förhoppning är att denna uppsatts kommer skapa mer intresse kring spanska

sjukan och därigenom kan spanska sjukans offer i Kroppa, Sverige och världen lämna

”glömskans land”. Spanska sjukan förtjänar verkligen sin plats i historien som en av 1900-talets

mest traumatiska episoder.

44

Referenslista

Otryckta källor:Kroppa Kyrkoarkiv

- död och begravningsbok F 3

Värmlandsarkiv

Filipstads läroverk:

- Volym EIII a,14

Landsfiskalen Filipstad:

- Volym DXII, 10

- Volym AI, I

Storfors bruk AB:

- Brevkopior B2,187

- Brevkopior B2,210

- Brevkopior B2,211

- Dagbok 1918 med bilagor G5g, 13

Litteratur:Andersson, B. (2004). Farsoter och handikapp - ett kulturhistoriskt perspektiv. Stockholm: Carlssons

bokförlag

McCullagh, B. (2004). The logic of history - putting postmodernism in perspective. London: Routledge

McKay, J. & Hill, Buckler, Ebrey, Beck, Crowston, Wiesner-Hanks (2012). A History of World

societies. Nionde upplagan, Bredford/ST. Martin´s

McNeill, W. (1976). Farsoterna i historien. Lund: Gidlunds

Tallerud, B. (1999). Skräckens tid - farsoternas kulturhistoria. Stockholm: Prisma

Tosh, J. (2011). Historisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Åman, M. (1990). Spanska sjukan - den svenska epidemin 1918- 1920 och dess internationella bakgrund.

ACTA universitatis upsaliensis nr 160

45

Tidningar och tidskrifter:Filipstad och bergslagens tidning

Nya Kristinehamns Posten

Vänstersocialisternas språkrör

Värmlands Folkblad

Digitala Källor:Digital litteratur

Flyvbjerg, B (2003/04). Fem missförstånd om fallstudieforskning. Statsvetenskaplig tidsskrift

http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1317/1317264_pandemin-som-kom-av-sig.pdf

Ghersetti, M & Oden, T (2010). Pandemin som kom av sig. Institutionen för journalistik, medier och

kommunikation

http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1317/1317264_pandemin-som-kom-av-sig.pdf (2014-11-24)

Information

http://www.aklagare.se/Om-oss/Historik/ (12/11- 2014)

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-

sjukdomar/difteri/ (10/19-2014)

Kartor

http://varmlandsrotter.se/download/varmland-sockenkarta.gif (2014-11-24)

Statistiska centralbyrån

Befolkning - Befolkningsrörelsen 1917

http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsr%C3%B6relsen%20%28SOS%29%201911-1960/Befolkning-Befolkningsrorelsen-1918-1919-1920.pdf (2014-11-24)

Folkmängden inom administrativa områden 1917

http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20%28SOS%29%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1917.pdf (2014-11-24)