De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund

CPS-dagen, den 29 maj 2013

Malmö högskola

Lisa Wallander (fil.dr. sociologi) Centrum för professionsstudier & Institutionen för socialt arbete

Bedömning som studieobjekt

PROCESS ELLER PRODUKT

DEFINITION JUDGEMENT

1. the process of forming an opinion or evaluation by discerning and comparing

2. an opinion or estimate so formed

• Merriam-Webster Dictionary

HUR STUDERA?

1. Att ”spåra”/modellera tankeprocesser

2. Att studera relationen/relationerna mellan input (bedömningsunderlaget) och output (bedömningen)

Professionell bedömning som studieobjekt

PROFESSIONELLA AKTIVITETER

• Diagnos (Diagnosis) – Att formulera problemet

• Inferens (Inference) – Att länka samman problemformulering och lösning

• Intervention (Treatment) – Att föreslå en lösning på problemet

• Andrew Abbott, 1988

… UTTRYCKT SOM EN MODELL

Diagnos

Intervention

Inferens

Information

om klienten

=

Input

Diagnos

=

Output /

Bedömning

&

Input

Intervention

=

Output /

Bedömning

Inferens

På vilka grunder drar man

slutsatsen / gör bedömningen att

ett visst problem föreligger?

Vilka faktorer styr bedömningen?

Hur styr de bedömningen?

Inferens

På vilka grunder drar man

slutsatsen / gör bedömningen att

en viss intervention behövs för att

lösa problemet ifråga?

Vilka faktorer styr bedömningen?

Hur styr de bedömningen?

Relationen mellan ”input” och ”output” i professionella bedömningar

INPUT

INFORMATION

OM KLIENTEN

OUTPUT

INTERVENTION /

VAL AV INSATS

Inferens

Klienten (person som brukar alkohol eller narkotika)

t.ex. bruksmedel

problemuppfattning

socialt nätverk

Bedömaren (socialarbetare)

t.ex. vårdideologi

Kontexten (socialtjänstenheter)

t.ex. riktlinjer

Vem rekommenderas vilken missbruksvård? (2001-2005)

INPUT

INFORMATION

OM KLIENTEN

VINJETTER =

FIKTIVA FALL

OUTPUT

INTERVENTION /

VAL AV INSATS

BEDÖMNING AV

VINJETTERNA

Inferens

I DE FIKTIVA FALLEN VARIERAS DE KLIENTFAKTORER SOM

KAN TÄNKAS PÅVERKA BEDÖMNINGARNA (VAL AV INSATSER)

Klienten (person som brukar alkohol eller narkotika)

t.ex. bruksmedel

problemuppfattning

socialt nätverk

Vem rekommenderas vilken missbruksvård? En ”factorial survey” (experimentell vinjettstudie)

En vinjett och dess innehåll i termer av variabler och dess värden

VINJETT

VARIABLER 1. Etnicitet (svensk / finsk / arabisk)

2. Ålder (yngre / medelålders / äldre)…

3. Kön

4. Bruksmönster

5. Bruksmedel

6. Boendesituation (varieras inte)

7. Social klass

8. Partner

9. Barn

10. Socialt nätverk

11. Fysisk hälsa (varieras inte)

12. Psykisk hälsa

13. Problemuppfattning

DESSA VARIABLER VARIERAS SLUMPMÄSSIGT I VINJETTERNA; RESPONDENTERNA BEDÖMER ETT STORT ANTAL UNIKA VINJETTER

Kalle är en 38-årig man som regelbundet, dvs. ett par gånger i veckan, använder cannabis. Har bostad men är arbetslös. Lever tillsammans med sin partner, som också använder narkotika, med barn. Har ett mindre och något bräckligt socialt nätverk. Har en god fysisk och psykisk hälsa. Ser inte sitt bruk som något större problem.

Är inte i behov av organiserad hjälp

Är i behov av organiserad hjälp

Från datainsamlingsmetod till “verktyg” för högre utbildning och praktik

DATAINSAMLINGSMETOD

• Att studera vilka faktorer som styr en viss bedömning (på aggregerad nivå) hos en viss population

• Att studera likheter och skillnader i bedömningar mellan olika grupper av respondenter (t.ex. olika professioner)

”VERKTYG” I HÖGRE UTBILDNING OCH PRAKTIK

• Att identifiera vilka faktorer som styr en specifik individs (student / praktiker) bedömningar

1. Att ”medvetandegöras” om sina egna bedömningsgrunder

2. Att träna på att motivera och argumentera för varför faktorerna styr bedömningarna så som de gör (+ modell för argumentation av Stephen Toulmin, 1958)

Två systerprojekt

HÖGRE UTBILDNING

• Postdok-projekt (2011-2013)

• Bedömning: Behov av organiserad hjälp

• Respondenter: 9 studenter på magisterutbildningen i socialt arbete (Malmö högskola; våren 2012)

• Med Anders Molander (Högskolan i Oslo och Akershus)

PROFESSIONELL PRAKTIK

• Projekt Karin(2012-2014)

• Bedömning: Graden av allvarlighet i situationer som beskriver våld i nära relationer

• Respondenter: Ca 40 socialarbetare, poliser och åklagare i Malmö stad; 2013)

• Med Leili Laanemets (Lunds universitet)

Övningens fyra delar Exemplet Högre utbildning

1. Varje student bedömer “behovet av organiserad hjälp” (ja/nej) hos 96 fiktiva personer

2. Läraren (jag) gör statistiska analyser och sätter ihop en bedömningsprofil för var och en av studenterna

3. Bedömningsprofilerna diskuteras i klassen

4. Examinationsuppgift då studenterna får i uppgift att utifrån resultaten i bedömningsprofilerna konstruera ett par argument (enligt Toulmin-modellen)

Ett utdrag ur en bedömningsprofil Student X

Vinjettvariabler Cr.V Rang Inte i behov av organiserad hjälp

(%)

I behov av organiserad hjälp

(%)

Totalt 63,5

36,5

Etnicitet Svensk Finsk Arabisk

0,081 7 68,8 59,4 62,5

31,2 40,6 37,5

Ålder Yngre Medelålders Äldre

0,061 -- 65,6 65,6 59,4

34,4 34,4 40,6

Kön Man Kvinna

0,022 -- 62,5 64,6

37,5 35,4

Bruksmönster Sporadiskt Regelbundet

0,628 1 93,8 33,3

6,2

66,7

Bruksmedel Alkohol Cannabis Kokain Amfetamin

0,240 4 58,3 83,3 54,2 58,3

41,7 16,7 45,8 41,7

Överraskningar!

Att diskutera och jämföra bedömningarna (Underlag för argumentationsanalys)

Student X

Student Y

Andel av fiktiva personer som bedömts som i behov av organiserad hjälp

36,5 %

80,2 %

Rangordning av variablerna (Cr.V. >= 0,07)

Bruksmönster Problemuppfattning Barn Bruksmedel Socialt nätverk Psykisk hälsa Partner/Etnicitet

Bruksmedel Barn Bruksmönster Kön Partner Social klass Psykisk hälsa Problemuppfattning/Socialt nätverk Etnicitet

Andel av fiktiva personer med vissa egenskaper som bedömts som i behov av organiserad hjälp

Variabel: Bruksmedel Alkohol: 41,7 % Cannabis: 16,7 % Kokain: 45,8 % Amfetamin: 41,7 %

Variabel: Bruksmedel Alkohol: 50,0% Cannabis: 70,8 % Kokain: 100,0 % Amfetamin: 100,0 %

Varför är det så viktigt...

ATT STUDERA PROFESSIONELLA BEDÖMNINGAR?

• Bedömningens centrala plats i den professionella praktiken: Utan bedömning – ingen handling

• Klienternas tillit till de individuella praktiker som de träffar och samhällets förtroende för professionerna vilar på tron att dessa kan identifiera de olika problem de arbetar med och att de vet hur dessa problem skall lösas (Fransson, 2012)

ATT “SYNA” SINA EGNA PROFESSIONELLA BEDÖMNINGAR?

• Alla professionella praktiker behöver inte alltid komma fram till samma slutsats / bedömning (jfr likhetsprincipen; individualiseringsprincipen, etc.)

• Professionellt handlingsutrymme (på individnivå) kräver professionellt ansvar – att man kan stå till svars för och motivera sina bedömningar och handlingar

TACK!