16 SEPTEMBER 2010 VECKA 37 NR 9 RGNG 1 www.dagenstidning.fi

JAKOBSTAD PEDERSRE NYKARLEBY LARSMO KRONOBY ORAVAIS

I gldjeoch sorg sid 4

Jessica blev mamma vid sjutton rs lder sid 3

Hur fredagsmyser smbarnsfamiljer i nejden sid 8

Jeppis Jazz festival intar staden se bilagan!

TEMA: FAMILJ

-30%

SLUTSPURT

P REAN

Otto Malmsgatan 13,Jakobstadwww.bjon.fi

-50%-70%Allt Signal -50%

Inkommit sn of Sweden

Nyhet! KORSORD!

Lill Lindfors i Jakobstad

MOVGEN 4, Granholmen Funktionell hall 432 m2, takhjd ca 6,2 m2. Stora drrar, bra so-ciala utrymmen. Bergsvrme.

KORSMOSSTGET Nybyggd hallutrymme 100-200 m2, frdig i jan -11. Toppenlge!Mera info 0440-428668.

STYRMANSGATAN 8 Uthyres 114 m2 modernt affrs-utrymmen/kontorsutrymmen i gatuplan. Genast ledigt.

Fp 395.000 .

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 2 NYHETER

Den hr veckan ligger famil-jen i fokus i den tidning du just har brjat blddra i. Den kra familjen, eller hur var det nu igen?

Tre av oss som jobbar med Dagens Tidning r mitt uppe i det som kallas smbarnsren, och vi diskuterar ibland hur vi ska se till att hinna med bde familj och arbete. Nr jag pratar med andra, frmst

kvinnor men ocks mn som r i samma livsskede, mrker jag klart och tydligt samma mnster. Tillvaron gr ofta ut p att hitta balansen mellan jobb och familjeliv, ngot som inte r alldeles ltt. Det verkar ta flera r, flera barn och flera bottenknningar innan vi lr oss dra grnser och sga nej nr vi inte hinner med.

En familj som ftt priori-

tera om och rtta sitt liv efter sin sons sjukdom, en sllsynt sjukdom som heter INCL, r Camilla och Dennis Paln i Pedersre. Sjlv fick jag mig en tankestllare efter att jag beskt dem i samband med intervjun. Kanske tnker jag efter en gng till innan jag nsta gng beklagar mig t bekanta ver att mina barn nu r sjuka igen. Snuva eller lite

feber och hosta r trots allt inte s farligt.

P vr redaktion har vi nyligen ftt frstrkning fr ett par veckor framver. Tre blivande kulturmontrer frn Optima/After Eight kommer att skriva och fota fr vr tid-ning.

Denna vecka har vi dess-utom den ran att f presen-tera Jeppis Jazz Festival en

festival som vxer.Ha en skn hstvecka,

Familjelivet i vgsklen

Dagens TidningUtgivare: Wester Media Group Oy AbAnsvarig utgivare: Nicklas StorbjrkRedaktrer: Malin Klingenberg, Sonja SmedlundGrafisk formgivning: Anders Eklund

Adress: Kanalesplanaden 21, 68600 Jakobstadppettider: Vardagar 9.00-16.00Telefonnummer: (06) 7210 245Upplaga: 20185Tryckeri: Iprint, Seinjoki.

Distribution: ItellaDistributionsomrde: Jakobstad, Pedersre, Nykarleby, Kronoby, Larsmo, OravaisWebbplats: www.dagenstidning.fiE-post: dt@dagenstidning.fi

www.dagenstidning.fi

Sonja Smedlund

Hstens ATV-kampanj startar.Begrnsat parti Yamaha Grizzly 550 EFI7990 (Normalpris 9990 )Yamaha ett skert val. 5 rs garanti

KVALITETSGITARRER FRN:

Storgatan 17 tfn 724 4707

STRATEGI- SEMINARIUM

MATRIKET STERBOTTENMat som konkurrensmedel fr regional utveckling

27 september 2010 kl. 9.30-17.30Optima, auditorium Msskr, Trdgrdsgatan 30, Jakobstad

Program: www.foodia.fi

Anmlan senast 20.9.2010 tillConcordia, info@concordia.jakobstad.fi, tfn. 010 239 7550 ellerDynamo, dynamo@dynamohouse.fi, tfn. 06 224 3620

Arrangrer: Nringscentralen Concordia ochAb Fretagshuset Dynamo Yritystalo Oy i samarbete med Foodia.

Seminariet lyfter fram regionens mjligheter att skapa tillvxt och arbetsplatser genom att satsa p lokal mat och matupplevelser, samtidigt som det pekar p ngra av de svrigheter som Finlands livsmedelsfretag brottas med.

I seminariet medverkar frelsare frn Sveriges Jordbruksdepartement, VisitSweden, Eldrimner, MTK, Jord och Skogs bruksministeriet, Evira samt representanter fr tv smskaliga slakterier. Seminariet inleds av riksdagsledamot Mats Nylund och avslutas med en paneldebatt ledd av Matias Jungar, programledare p FST5/YLE.

Seminariet riktar sig till fretag, kommuner, beslutsfattare samt allmnheten.

SID 3 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010REPORTAGE

En dag tog hon p sig de taj-taste klderna hon hade som framhvde hennes gravida mage. Nr hon gick ner fr trapporna till matsalen i Yr-kesskolan Optima riktades hpna blickar t hennes hll.

Jag hade frskt dlja min mage i stora klder innan, men bestmde mig fr att det var dags att ta steget och lta alla veta att jag var gravid, be-rttar Jessica Furu.

Jessica r nu 28 r gammal, egen fretagare och mamma till tre barn. Hennes frsta barn fick hon vid 18 rs lder.

Visst kom det som en chock, och det tog en stund att smlta det. Jag misstnkte ganska tidigt att jag var gra-vid, men ville inte riktigt ac-ceptera det.

Efter flera besk hos skol-

hlsovrdaren bestmde hon sig fr att uppska rdgiv-ningen. De bekrftade hennes misstankar. Hon blev tvungen att bestmma sig snabbt ifall hon skulle behlla barnet el-ler inte, eftersom hon kommit lngt i graviditeten.

Jag bestmde mig ganska snabbt fr att inte gra abort. Jasmine r nu tio r gammal, och allt har funkat bra. Nu har jag dessutom tv sner; Casper sex r och Oliver tv och ett halvt.

Barnens pappa, Andreas Nyvall, var 25 r nr Jasmine fddes. Andreas och Jessica r fortfarande tillsammans och driver fretaget Nyvalls Bageri ihop. Andreas str fr bakningen och Jessica kr ut varorna till affrerna.

Det fina med att vara egenfretagare r arbetsmil-jn. Vi bor precis bredvid bageriet, vilket gr att vi har mycket tid fr barnen. Ofta

vill dom vara med, och r gla-da bara de fr en degklump att knda.

Att f barn i ung lder p-verkar ofta utbildningen, men det har inte Jessica sett som ett problem

Jag gick andra ret p bekldnadslinjen nr jag blev gravid, och hann ta ngra kurser p tredje rskursen innan jag blev mammaledig.

Hon berttar att hon inte hade planer p att skaffa sig en hgre utbildning, s att f barn hll henne inte p ngot vis tillbaka.

Jag blev tvungen att mog-na tidigare n mina jmnriga kamrater. Nr de brjade g ut p krogen syntes redan min mage, och jag var tvungen att arbeta fr att ha rd att ta hand om det framtida barnet och hushllet. Men jag har hunnit vara ung, och knner inte att jag gtt miste om n-got.

Ngot Jessica r tacksam ver r stdet frn skolhlso-vrdaren, familjen och hennes vnner.

Nr jag berttade fr mina vnner att jag var gravid sg de det som ngot positivt och roligt. Bde mina och Andre-as frldrar har varit vldigt stdjande. Min mamma fick sitt frsta barn som 18-ring, s hon vet hur det r.

Jessica kommer frn en stor familj med fem brder. Det skiljer endast tv r mel-lan hennes yngsta lillebror och hennes ldsta dotter.

Nr vi frgar hur hon skulle reagera om hennes eget barn skulle bli frlder vid 18 r svarar hon sakligt.

Jag skulle sjlvklart inte bli arg, men jag skulle bertta om ansvaret man br som fr-lder. Samtal om blommor och bin och preventivmedel kom-mer att tas upp ordentligt med mina barn.

Hon blev gravid som 17-ring

Josefin SaarenpKulturmontr och praktikant

Oliver har inte brjat dagis nnu, han r hemma med mamma Jes-sica p dagarna. Foto: Nicklas Mattson

Oliver och Casper sitter snllt med mamma Jessica i soffan. Snart fr de nog och vill leka istllet. Foto: Nicklas Mattson

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 4 REPORTAGE

Frldraskap i gldje och sorg

Hur r det att vara frldrar till ett spdbarn, en alldeles van-lig andraklassist och en allvarligt sjuk pojke med diagnosen INCL, en sjukdom som innebr att alla kroppsfunktioner avtar och som leder till en frtidig dd? Mamma Camilla

och pappa Dennis Paln i Pedersre vet.

Lugn och ro rder hemma hos Palns en vanlig vardags-kvll. Hannes, 5, sover i sin Pandastol i kket, tre mna-der gamla babyn Sissel ligger ute i vagnen och tar sig en sista kvllstupplur. Skolflick-an Sandra, 8, kommer inru-sande frn lekplatsen. S sm-ningom vaknar Sissel och det blir dags fr en flaska mjlk. Dottern dricker stora klunkar medan vi sitter vid kksbordet och diskuterar hur familjen praktiskt och knslomssigt klarar av de utmaningar som bland annat sonens sjukdom frt med sig.

Visst har det varit tunga r, speciellt i brjan nr sjuk-domen gjorde att Hannes som redan kunde g med std, leka, skratta och gra sig fr-stdd pltsligt brjade g till-baka i utvecklingen. Och visst undrar vi ibland hur vi fr vardagen att fungera. Egent-ligen r det sedan Sissel fd-des som vi insett hur viktiga vra fasta rutiner r, fr att vi verhuvudtaget ska f livet att fungera, sger Dennis.

Camilla berttar att INCL-patienter r extremt infek-tionsknsliga och att sjuk-husbesken har blivit mnga och kmpiga genom ren. r 2010 har varit ett gott r hittills med endast tre sjuk-husdygn, men frn november 2008 till december 2009 hade Hannes fyra lunginflamma-tioner. Under den tiden till-bringades 50 dygn p sjukhus varav cirka 10 dygn i intensiv-vrd p Vasa Centralsjukhus.

I Vasa turades vi om att vara tre till fyra dagar i fljd

i sjukhusets isoleringsrum till-sammans med Hannes. Lng-re n s orkade vi inte och d bt vi skifte. En gng nr vi bda var dr samtidigt, blev vi skickade till puben av en sjuksktare. Hon tyckte att vi sg ut att behva ngra tim-mar p tu man hand, sger Camilla och ler.

Livsfunktionerna avtarEn annan kvll kan det g till s hr hos Palns; Camilla r ensam frlder hemma och har just frtjust sett Sissel le sitt frsta leende. Pltsligt hr hon hur Hannes rosslar till. Hans muskler r s slap-pa att han inte orkar hosta, och han hinner bli bl i an-siktet innan Camilla hunnit skaka om honom s att han igen kan andas fritt. I nsta stund kommer Sandra in ge-nom drren och undrar om hon fr ta hem ngra kom-pisar.

Ibland blir det svrt att hantera sdana knslosvng-ningar. ren med Hannes har ocks gjort att jag ftt allt mindre frstelse fr frld-rar som gnller ver snuviga barn.

Hannes sjukdom, som di-agnostiserades nr han var ett r och tta mnader gam-mal, har frt med sig att han s smningom frlorat alla kroppsliga funktioner som att g och sitta, prata och svlja. Till sjukdomsbilden hr kramper, epilepsianfall och svra smrttillstnd som kan dmpas med medicine-ring. INCL-patienter brukar i vanliga fall leva i cirka tio, tolv r. Sjukdomen r idag obotlig.

Hrseln och knseln r de sinnen som Hannes fortfa-

rande har kvar, men han kan inte lngre se. Genom ljud kan han nnu meddela mn-niskorna omkring honom om han mr illa, har vt blja el-ler har ont ngonstans.

Medan vi pratar ger Den-nis en spruta med muskel-avslappnande medicin t Hannes genom en sond som r inopererad i hans mage. Genom sonden fr han ocks sin nring.

Efter de mnga lungin-flammationerna tog frld-rarna beslutet att fortstta ge Hannes lite syre via en syr-gasmask dygnet runt.

Egentligen rekommen-deras det inte av neurologer, fr det anses ha en livsfr-lngande effekt, och det str-var man inte efter nr ngon drabbats av INCL. Men det blev lttare fr Hannes att andas och vi tycker att det liv man lever skall vara s drg-ligt som mjligt, s lnge det varar, sger Camilla.

Inte g p JaromatchAtt f sjukdomsbeskedet svart p vitt av lkarna i ok-tober 2006 var som ett slag i ansiktet fr Camilla och Dennis, ven om de redan misstnkte vilken genetisk sjukdom som drabbat deras son.

Jag minns att jag satt p stolen inne i lkarrummet och sg p Hannes. Han satt p golvet framfr en spegel och tittade p sig sjlv. Man har ju den frestllningen att man ska f flja sina barn till dagis, till skolan och i hela deras utveckling. Jag insg d att vi inte kommer att f gra det med Hannes, och det gjorde frsts ont. Under den nrmaste tiden nr jag

sg andra barn i hans lder tnkte jag enbart att vr son inte kommer att utvecklas som de, sger Camilla.

Beskedet var som en duns. Jag kommer aldrig ens att kunna g p en Jaro-match med honom, var en av de tankar jag fick i huvu-det, sger Dennis.

Idag konstaterar Camilla och Dennis att de hunnit uppleva mycket med Han-nes i alla fall, ven om livet med honom inte blev som de tnkt sig.

Efter att diagnosen fast-stlldes har Palns ftt hjlp och std i sktseln av Han-nes. Mellan tta och tio da-gar i mnaden vistas Han-nes p avlastningsboendet Backebo i Larsmo fr att frldrarna ska f vila. Skt-seln av honom r en dygnet-runt-syssla och medicinerna ska ges ven p natten. Nr

Hannes r hemma har Palns vrdare som hjlper till med sktseln vid behov.

Vgar vi f fler barn?Just nu mr Hannes ganska bra, men smre perioder kommer och gr.

De vrsta stunderna r nr vi bda str vid hans sng medan han grter och har ont, och vi inte vet hur vi ska lindra smrtan, sger Dennis.

Tanken p att Hannes an-tagligen inte har mnga r kvar att leva frsker famil-jen hlla borta fr att orka fungera i vardagen.

Det r inte s att vi fr-trnger det utan vi pratar p-pet om det med Sandra och varandra, men i stllet frs-ker vi gldjas t den tid vi har med honom. Tnk att vi fick nnu ett r med honom bru-kar vi sga, sger Camilla.

Hannes s kallade pandastol har hjul och gr ltt att flytta runt hemma hos Palns i Pedersre. Ofta r han i centrum av familjen. Foto: Nicklas Storbjrk

Sonja Smedlundsonja@dagenstidning.fi

SID 5 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010

Fakta om INCL INCL (Infantil Neuronal Ceroid-Lipofuscionosis) r en grav fortskridande sjukdom i det centrala nervsystemet hos smbarn. Sjukdomen r sllsynt; rligen upptcks endast i medeltal tre nya INCL-barn i hela landet. INCL-sjukdomen kan uppst om bda frldrarna r b-rare av sjukdomsgenen. Barnet fr INCL-sjukdomen endast om han/hon rver genfelet av bgge frldrarna. Var 70:e finlndare r brare av INCL-genfelet, detta oftast utan att man som brare sjlv r medveten om det.

En hlsning till medmnniskornaINCL-familjer nskar inte medlidande, utan hoppas att man skulle frhlla sig till familjen som vilken annan familj som helst. Umgnget med familjen kan vara att man erbjuder sig att skta om barnet en tid och ger frldrarna mjlighet att vila. En god lyssnare behvs, ven andra besk av dig r vlkomna. Fr en utomstende kan det frst vara skrm-mande att ta kontakt med ett ngra r gammalt INCL-barn. Det tysta barnet kan knnas egendomligt och man vet kan-ske inte riktigt hur man tar kontakt med barnet. I stllet fr att undvika familjen helt och hllet kan man frga hur man umgs med barnet.

Klla: INCL-freningen i Finland

REPORTAGE

Efter att den intensiva sjukhusperioden fr ett och ett halvt r sedan var ver och familjen fick lite lugn i tillvaron brjade Dennis och Camilla, som alltid tnkt sig tminstone tre barn, fundera p fler. Inte minst fr att San-dra ocks i vuxen lder skul-le ha ett syskon.

Risken fr att f ytterliga-re ett barn med INCL frelg och paret kom verens om att under graviditeten sker-stlla att fostret inte br p sjukdomsgenen.

Idag r gldjen ver ny-komlingen mycket strre n trttheten som fljer med att ha spdbarn i huset. Camilla och Dennis har numera ett nattvak p var eftersom n-gon alltid sover i samma rum som Hannes.

Storasyster Sandra sger att det r roligt med ytter-ligare ett syskon, samtidigt

som hon krleksfullt och sys-terligt stryker sin sovande lil-lebror ver hret.

Hon byter bljor och un-derhller Sissel ibland, sger Camilla och tillgger att det fr Sandra alltid r viktigt att Hannes r med nr familjen gr ngot tillsammans, om det s r tv-kvll med tunn-brdsrullar och chips i var-dagsrummet eller middag vid matbordet.

Ibland kryper Sandra ner i hans sng p morgnar-na och myser, ven om han inte kan ge ngon respons till henne, sger Camilla.

Hur blir det sedan?Camilla och Dennis r ver-tygade om att ven Hannes har uppfattat att han ftt en lillasyster.

Han reagerar p hennes grt och protesterar med ljud

nr vi lyfter bort henne ef-ter att hon legat en stund p hans arm, sger Camilla.

Camilla och Dennis fr-sker ta en dag i taget och nr de hinner, laddar de bat-terierna p var sitt hll, ef-tersom en av dem oftast r hemma med Hannes.

Dennis sjunger i kren Tonfallet och Camilla trffar vnner och lser bcker.

Jag tror nog att vi kla-rar det hr. Men hur det blir sedan nr Hannes lgger fast gonen vet jag inte. Hur ska vi d hitta vardagen, de nya rutinerna och varandra, fr-gar sig Dennis.

Tid fr varandra har vi sllan idag, p samma gng som vi vet att vi p ett stt har kommit nrmare varan-dra p grund av att vi gr igenom allt det hr, sger Ca-milla.

Hannes s kallade pandastol har hjul och gr ltt att flytta runt hemma hos Palns i Pedersre. Ofta r han i centrum av familjen. Foto: Nicklas Storbjrk

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 6 ANNONS

Lill Lindfors i Jakobstad

I mitten p 1990-talet hittade pianisten Anders Widmark sin morfars gamla koralbok. Han spelade ngra psalmer i jazztappning och en vn som hrde honom spela tyckte det lt bra. Koralboksupptckten har s hr lngt lett till tv skivor.

En kort tid efter att jag hade hittat morfars koralbok hrde skivbolaget EMI av sig och ville att jag skulle gra en jazzskiva med psalmer. Det var egentligen bara ett sammantrffande, men i och med att jag prvat p det var det enkelt att tacka ja, berttar Anders Widmark.

Men om vi tar det hela frn brjan. Fr Anders Widmarks del kom mu-siken in tidigt och han brjade tidigt spela tillsammans med sin pappa som hade musiken som hobby.

I och med att pappa spelade jazz blues blev jag miljskadad nda frn brjan. Redan frn brjan improviserade jag mycket och pappa och jag brukade jamma p lrdagarna.

Nr det sedan blev dags att vlja utbildning var musiken ett naturligt val. Widmark blev antagen till Musikhgskolan i Stockholm men redan d jobbade han som kompoistr p stadsteatern.

Skivdebut gjorde han sedan r 1991 med Sylvesters sista resa och 1997 kom s frsta skivan med psalmer som rtt och sltt heter Psalmer.

Jag har inte vuxit upp i ett hem dr man sjunger psalmer s d var det hr ngot helt nytt fr mig. Det var vldigt intressant att gra det och det ppnade upp helt nya mjligheter fr mig. Bland annat gav det en spelning p Hultsfredsfestivalen dr vi upptrdde med psalmer.

r 2004 var det dags fr nsta psalminspirerade skiva d Widmark tog sig an 16 traditionella psalmkoraler frn 1500-talet. Ocks p senaste ski-van som gavs ut i Sverige i vras ingr psalmer.

Den skivan r ett slags bokslut p min musikaliska resa s hr lngt. Nu knns det som att jag r redo att g vidare musikaliskt. Nsta skiva som vi brjar banda in i oktober kommer att bli mer popig.

I och med att konserten i Jakobstad arrangeras i kyrkan kommer det naturligtvis att ing psalmer p repertoaren. Widmark lovar dock att det inte enbart blir psalmer.

Det blir skert s att vi plockar en del frn olika skivor jag gett ut. Det har blivit tolv s hr lngt s det finns en del att vlja mellan. Exakt vilka ltar vi spelar r svrt att sga, det brukar bli s att vi anpassar oss under konserterna och plockar bort och lgger till beroende p hur det knns.

Nytt fr frsamlingenI och med Anders Widmarks konsert i Jakobstads kyrka bryter Jakobstads Svenska Frsamling ny mark. Ngot liknande evenemang har man inte varit med och arrangerat tidigare.

Vi vet ju att det i vr frsamling med 10 000 medlemmar finns mnga som tycker om jazz, s nr Jazzoo bjd ut Widmark var det ett ltt be-slut att ta att vara med och arrangera konserten, berttar kyrkoherden Bo-Gran strand.

Utver konserten med Widmark tog dock frsamlingen ocks ett steg vidare och sndagens gudstjnst kommer ocks den att g i Jazzens tecken.

Vi tog kontakt med Jakobstadsbrdige Jani Edstrm som r jazzmu-siker sjlv och han kommer att medverka i sndagens gudstjnst samma veckoslut. Han kommer ocks att ta med trumpeten och vi kommer att frska f ihop ett litet kompband till gudstjnsten, berttar strand.

Nicklas Storbjrk

Hur mycket Las Vegas-knsla kan man f i Jakobstad? Svaret p den frgan fr man p lrdagskvllen under Jeppis Jazz festival d sterbot-tens svar p klassiska The Rat Pack ger en konsert i Jugendsalen.

I ursprungsversionen av The Rat Pack var det Frank Sinatra tillsammans med Dean Martin och Sammy Davis Jr. som i frsta hand stod fr under-hllningen. I den sterbottniska varianten r det Fredrik Furu, Mattias Kuoppala och Hkan Omars som ska frska matcha sina amerikanska frlagor.

Av de tre r det kanske Fredrik Furu som r mest knd fr Jakobstads-publiken sedan tidigare. Det r dock inte i frsta hand jazz som Furu fr-knippas med.

Nej, det hr r nog en ny grej fr mig. Visst har jag sjungit en del jazz-ltar p coverspelningar ibland, men att som nu upptrda med ett helt Big band r en ny grej fr mig. Nr Ralf Nykvist ringde och frgade tyckte jag nd att det lt som en grej man bara inte kan tacka nej till. Det hr ska bi fantastiskt kul, sger Fredrik Furu.

Trots att Fredrik Furu i frsta hand frknippas med pop har han nog lyssnat p jazz tidigare.

Jag har nog ngot samlingsalbum med Frank Sinatra och sen kpte jag ocks Robbie Williams jazzskiva nr den kom ut. Jag tyckte att han behrskade stilen vldigt bra nda tills jag brjade hra p originalen infr den hr konserten. D mrker man nog vilken klasskillnad det r mellan originalen och Williams.

Nicklas Storbjrk

Widmark bjuder p jazz i kyrkan

sterbottniskt Rat Pack i Jugendsalen

PROGRAM

Torsdag 23.9 - OLearysPris 8 (6)21:00 Christian Gull Trio22:00 Mats berg Trio

Fredag 24.9 - Jakobstad KyrkaPris 15 (12)19:00 Anders Widmark Trio

Fredag 24.9 - StadshotelletPris fr hela kvllen: 20 (17)20:00 CVT20:30 Sanna Van Vliet Group21:30 Steve P.S.22:30 Aki Rissanen Trio23:30 La Bongas00:15 Tomas Hglund & Mikael Svarvar Band01:30 Jam Session

Lrdag 25.9 - After EightPris: 5 (3)20:15 Lucid Quartet21:30 Samuel Hllkvist Center23:15 LaBongas

Lrdag 25.9 - JugendsalenPris 20 (17) , supkort + intrde 45 . 20:00 The Apricot Quintet21:30 Mia Moisio Quintet22:45 Jakob Big Band 23:30 Rat Pack Show00:45 Dans till Jakob Big Band

Sndag 26.9 - JugendsalenPris 35 (30) 18:00 Lill Lindfors

Jeppis Jazz Festival kulmine-rar p sndagen i en konsert med legenden Lill Lindfors. I somras fyllde Lindfors sjuttio r. Hon har inga planer p att g i pension.

Andra pratar om att pensio-nera sig. Jag pratar hellre om att jag passionerar mig, sger Lindfors med ett skratt.

Ngra tecken p att hon slr av p takten syns inte. Al-manackan r fulltecknad nda fram till jul.

Frn oktober till decem-ber kommer jag att spela tea-ter p Teater Intiman i Stock-holm, pjsen heter Plaza Svit. Innan dess, i september, gr jag fem konserter tillsammans med Ketil Bjrnstad i Oslo. Direkt drifrn flyger jag till Finland fr att upptrda i Vasa och Jakobstad, sger Lindfors.

Redigare p finlandssvenskaLindfors firar femtio r som artist nsta r. Hittills i livet har hon kommit ut med el-ler medverkat p inte mindre n sjuttiotta skivor. Lten Du r den ende som kom ut 1966 r hennes strsta hit genom tiderna.

Du r den ende brukar jag ibland recitera p finlands-svenska. Skillnaden r enorm. Budskapet kommer fram p ett helt annat stt, det r redi-gare, inte lika mjkigt som p rikssvenska, sger Lindfors.

Nr Lindfors var tta r flyttade hon med sina frld-rar och sina tv brder till Sverige.

Finlandssvenskan r mitt ursprungliga sprk. Min pap-pa var frn land, min mam-ma frn finska fastlandet. I

mitt arbete har jag har stor anvndning av att kunna ut-trycka mig bde p rikssven-ska och p finlandssvenska, sger Lill och svnger ledigt ver till det senare.

Idag vet nog de flesta som knner till mig ocks att jag har rtter i Finland. Men om ngon frgar mig varifrn jag kommer brukar jag svara att jag kommer frn Norden. Jag ser det som en enorm frdel att ha rtterna i Finland, bo i Sverige och jobba mycket i Norge.

Red 700 kilometerI somras var Lindfors med un-der Hovturnn, en kringvan-drande konsertupplevelse dr artisterna tog sig runt Skne p hst (!).

Vi red sjuttio mil p en vecka, berttar Lindfors.

Bakom Hovturnn stod Wille Crawfoord, som bjudit in Lindfors och Staffan Hlls-trand att medverka.

Under hela karriren har Lindfors parallellt hllit p med musik och dramatik. Hon fredrar inte den ena konstformen framom den andra, utan jobbar helst med bda samtidigt.

Det r bde utvecklande och roligt att kombinera ut-trycksstt, sger Lindfors.

Konserten i Jakobstad kommer inte att bli en renod-lad jazzkonsert.

Det blir en blandad vis-konsert, en kvll fylld av mu-sikalisk lekfullhet och humor. Jag kommer att framfra bde andras kompositioner och mina egna.

Malin Klingenberg

Lill firar 50 r i branschen

Lrdag 25.9En jazzig helkvll med mat,dans och bra musik med start kl.20.00* The Apricot Quintet* Mia Moisio Quintet tolkar Monica Zetterlund bl.a. * Rat Pack show med bla.Fredrik Furu* Jacob Big Band

Supkort med intrde 45. Middag frn kl.19.00.Bordsreservering,tel.7814300Intrde utan sup 20

Sndag 26.9Lill Lindfors konsert kl.18.00Frkp av biljetter har startat 35!Passa p och t sndagsmiddag fre konserten frn kl.15.00. Pris 15.

Vlkommen!

Jugend Home HotelSkolgatan 11,68600

JakobstadTel.7814300

www.visitjugend.fiinfo@visitjugend.fi

Sanna van Vliet r ett stort namn i Jazzkretsar. Hon har rnt framgngar bde internationellt och i sitt hemland Holland, dr hon bland annat vann tredje pris i Nederlands Jazz Vocalisten Concours anno 2005, en tvling fr jazzsngare.

Van Vliet kommer till Jakobstad bde fr att delta i Jeppis Jazz Festival och fr att agera gstfrelsare p Musikhuset.

Vi har frskt ta in utomstende specialister var tredje vecka, var-annan av dessa r frn utlandet, berttar Heidi Storbacka, snglrare p Musikhuset.

Sanna van Vliet r specialist i Komplett Sngteknik, men hller sina un-dervisningstillfllen frmst utgende frn sina erfarenheter som jazzsnger-ska. Hon kommer att hlla workshoppar tillsammans med sngstuderande och hennes konsert kommer att fregs av ett upptrdande med deltagarna i undervisningen.

Under Jeppis Jazz Festival kommer van Vliet att upptrda p fredag kvll 20.30 p Stadshotellet.

Malin Klingenberg

Jeppis Jazz Festival lanserades i september r 2008. Fram tills dess hade vi i huvudsak satsat p

sommarkonserter, men eftersom vi var s beroende av vdrets makter funderade vi p hur vi kunde utveckla vr verksamhet, sger Peter Hauptmann, ordfrande fr freningen Jazzoo r.f. som str som arrangr fr festivalen.

Idn att lta en Jazzfestival inleda hsten gillades av styrelsen och sedan dess har Jeppis Jazz Festival vunnit terrng i Jakobstad. Bokstavligen. Mlet har frn brjan varit att festivalen skall vxa, och det har den gjort, i stadig takt.

De frsta tv ren hll vi alla konserter p Moody eller Madison, men i r samarbetar vi till vr

stora gldje ocks med andra lokala aktrer. rets Jeppis Jazz Festival kommer att mrkas i hela Jakob-stad, sger Hauptmann.

P listan ver samarbetspartners finns frutom Stadshotellet numera ocks After Eight, Jakobstads svenska frsamling och Jugendsalen.

S smningom hoppas vi f in riktiga vrlds-stjrnor p festivalen, redan i r har vi med oss stor-heter som Sanna van Vliet, Lill Lindfors, Samuel Hllqvist, Anders Widmark och Mats berg, sger Hauptmann.

Allt arbete med freningen sker p ideell basis. Jazzoo har frutom mnga aktiva medlemmar en fli-tig styrelse med Hauptmann i spetsen.

Arbetsmngden infr festivalen motsvarar en heltidsanstllning p tre, fyra mnader. Vi drar det lasset med gemensamma krafter. Drtill har vi tors-dagsjazzen som pgr varje vecka under lsret. Vi hller ocks konserter under sommarmnaderna, men dr har vi vergtt mer och mer till att ha lo-kala frmgor p scenen.

Under festivalen ser Hauptmann sjlv mest fram emot fredagens konsert med Aki Rissanen trio p Stadshotellet.

De brukar leverera spnnande, experimentell jazz och det gillar jag, sger Hauptmann.

Malin Klingenberg

Samuel Hllkvist har utsetts till 2010 rs Jazz i Sverige-artist, en presti-gefylld utmrkelse som delats ut rligen sedan 1972 till en ung svensk mu-siker eller grupp fr att representera svensk jazz. Under Jeppis Jazz Festival fr han sprida sina toner vid After Eight lrdagen den 25 september till-sammans med sin nybildade Jazz i Sverige-grupp Samuel Hllkvist Center.

Stilen har kallats ny musik fr 2010-talet. Och frsk inte placera in den i fack det anses nst intill meningslst eftersom begreppen nnu inte finns. Det man kan sga om stilen r att den r utprglat rytmisk och kan ses som uttryck fr en grnsls vrld.

En vrld dr svrfrenliga genrer, geografisk mngfald och framfr allt det ovntade mts p ett ohmmat stt och frmedlas med rlighet, pas-sion och briljant teknik.

I stllet fr jazzens ofta anvnda byggstenar, 32-taktare eller bluestolvor, handlar det om figurer som upprepas och frdjupas.

Samuel Hllkvist r fdd 1980 i Dalarna och uppvuxen med hrdrock och metal. Stenhrda gruppen Slayer var och r en av favoriterna. Men en dag i tonren hemma i Dalarna hade ngon lmnat kvar en jazzskiva i cd-spelaren nr han skulle lyssna p musik. Sedan dess har Samuels liv varit frndrat han brjade spela gitarr, kom s smningom in p Sku-rups folkhgskola fr att sedan avsluta sina studier p Musikhgskolan i Malm. I dag bor Samuel i Kpenhamn. Kolla in hans hemsida www.samuelhallkvist.com

Erfaren Jazzsngerska gstar Musikhuset

En festival som vinner terrng

Samuel Hllkvist experi-menterar p After Eight

SID 7 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010VARJE VECKA

KOLUMNEN

Dumstrutar och andra huvudbonaderDrmlgenheten blev aldrig min. Jag hade pratat med hy-resvrden i telefon och nstan blivit lovad kontraktet. Men sedan hade en granne sett mig kolla in huset och innergrden nr jag hade vgarna frbi. Just den dagen hade jag rkat vara lite annorlunda kldd ut n jag brukade eftersom jag kpt en s cool mssa p Roskildefestiva-len.

Var du hr utanfr och tit-tade hrom kvllen? Natur-ligtvis borde jag ha svarat nej, varfr svarade jag inte bara nej? Jas, det var du? Min granne sa att du sg vldigt ung ut. Du hade toppluva och s.

Passande nog stod det stu-pid kid p den. Toppluvan. Dumstruten. Inte s stort att man kunde lsa det p hll, men det behvdes tydligen inte heller.

Lnge satt det dr som en tagg i mig. Jag var 26 r och hade byggt upp ett eget liv, jag hade jobbat och kmpat och gtt igenom saker och utveck-lats. Och s rcker det att dra p sig en mssa fr att radera all den livserfarenheten. Som inte var s stor i r rknat, men det var de viktiga ren. P mnga stt r jag rtt lik den dr 26-ringen n i dag.

Det var under samma r

som jag upptckte mina frsta gra hrstrn. En fljd av ngra gener jag tydligen rvt. Jag vi-sade strna fr en kompis, som skrattade upphetsat. Ska jag rycka bort dem? Nej minsann, jag ville ha kvar mina gra hr. De var en kul grej. Jag var ju bara 26 och kunde passera fr en 19-ring om jag grvde fram toppluvan. Ingen fara dr allts.

Ngon gng under rens lopp slutar drrvakter frga efter ens legitimation och ingen inbillar sig lngre att man r li-ten och dum. Nja, ens frld-rar d.

Och ngonstans p vgen slutar tidiga gra strn vara en kul grej och riskerar istllet att uppfattas som ett lderstecken. De har blivit fr mnga fr att kunna ryckas bort och bekm-pas istllet med regelbunden hrfrgning. Hos frisren ger man noggranna instruktioner men ibland fattar de inte och klipper tantfrisyr i alla fall, och man nskar att man hllit sig till den vanliga fryngringsstra-tegin och helt enkelt haft lngt hr.

Pltsligt finner man sig i fr-yngringstrsket, bekmpande lderstecken, och man knner klart och tydligt hur fullstndigt ljevckande det r. Dumstru-ten r tillbaka, stadigt parkerad

p huvudet. Sdana dr ytliga bekymmer borde man ju st ver. Om man bara kan fortst-ta se hyfsat ung ut medan man gr det.

Nr jag tittar tillbaka kan jag faktiskt sknja en kort pe-riod p ett antal r nr jag va-rit oantastlig och befunnit mig i helt rtt lder. Inte ens behvt tnka p lder, eftersom jag inte kunnat dmas ut som vare sig fr ung eller fr gammal. En behaglig tid som dock gr mot sitt slut nr det brjar synas att man levt.

Och jag tittar mig i spegeln och ser att jag har levt. Och vet att om jag bara kan se lite yngre och frschare ut igen s frlng-er jag min tid i det dr skna tillstndet av att knna att jag r helt okej, att jag uppfyller kraven fullt ut, att jag rknas.

Men nr jag vnder bort blicken frn spegeln vet jag att jag inte kan bli yngre, eftersom jag redan r ung och har varit det lnge.

Linda (f. Lithn) & Christian Storbacka vigdes vid Hstskata 29.5.2010. Linda Tallroth-Paananen.

Nya tider, nya tvlingar! Frra veckans vinnare i tvlingen r Kaj

Backman frn Terjrv. Han fr ett 20 eu-ros presentkort till Little Brown Bakery. Grattis! Tack ocks fr alla andra roliga bi-drag som ni snt oss.

Mnga lsare har kommit med nske-ml om ett korsord i tidningen och drfr bjuder vi frn och med denna vecka p ett sdant. Lsningen kan ni posta till Dagens Tidning, Kanalesplanaden 21, 68600 Ja-kobstad. Mrk kuvertet med Korsord. Era lsningar vill vi ha senast den 30 sep-tember. Vinnaren belnas med ett present-kort p 20 euro.

Bulls 755

N, vart lmnade chauffren?

Anna Jungner

Anna Jungner r journalist och frn hsten musikstu-derande vid Yrkes-hgskolan Novia

Annonsera (06) 7210245

annonser@dagenstidning.fi

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 8 REPORTAGE

Mnga av oss r bekanta med termen fredagsmys, men exakt hur det skall g till varierar. Fredagsmyset r en viktig ritual i mnga

hem. De flesta DT har pratat med brukar fira arbets- och skolveck-ans slut, antingen med bastu och chips eller med en gemensam

middag. Att inmundiga ngonting smaskigt framfr teven r ocks ett populrt stt att markera vergngen frn vardag till helg. Vi har

pratat med ngra fredagsmysare om hur det brukar g tillvga.

Eftersom Eddie, fyra r, bor hos sin pappa vis-sa helger r Lotta Nyman och Eddie mna om att fredagsmysa nr de har chansen. Fredags-myset brukar inledas med att Lotta och Eddie gr tortillas i kket.

Vi hjlps t. Tortillas r Eddies favoritrtt, s oftast vljer vi det p fredagskvllarna, s-ger Lotta.

Eftert stter de sig framfr teven och tittar

p antingen en hyrd barnfilm eller ngon av de filmer Eddie har i bokhyllan.

- Ibland fr jag godis. Eller ostbollar! Sger Eddie.

Att fira veckoslutet p fredag kvll r det bsta, d har vi fortfarande hela helgen fram-fr oss, sger Lotta.

Malin Klingenberg

Hurra, fredagsmys!

Lotta och Eddie

Jag har lyckan att arbeta med det goda hr i livet

CATERING & FESTTJNSTi stort och smtt, i gldje och sorg

050 337 9058 anki.hagnas@anvianet.fi

I mitt arbete har jag frmnen att ibland f trffa mnniskor som kommit till mycket hg lder. Det r fascinerande. Det hisnar i tan-ken nr man fr sitta och samtala med en person som hunnit vara medborgare i det ryska storfurstendmet, se Finland bli sjlvstn-digt, genomg krigen och de tunga uppbyggnadsren med krigs-skadestndet, uppleva hur landet industrialiserades och sen blev ett hgteknologiskt omrde dr s gott som alla har en mobiltelefon och internetanslutning. Alla de upplevelserna i en och samma person som dessutom r nrvarande i tanken och undrar hur pastorn sjlv har det med dagens utmaningar inom kyrkan, r ju en nstan osan-nolik kombination. Nr jag gr frn sdana tillfllen knner jag mig rikare n nr jag gick dit.

Nr ngon har blivit 90 eller 100 r r det inte ovanligt att frgan kommer: hur gr man fr att bli s gammal? Jag har ftt hra flera tnkvrda svar. En kvinna svarade s hr: Man skall inte ta bekym-ren med sig till natten! Hon frklarade att det tjnar ingenting till att ligga vaken hela natten och fundera p vad morgondagen kommer att fra med sig. Inlevelsefullt berttade hon om vilka motgngar och elnden hon hade genomgtt i sitt liv och det var inte lite fr att sedan sga: Om jag ocks hade grubblat p natten tror jag nstan att jag hade tagit kl p mig sjlv. Istllet frskte hon komma ihg de fina sakerna hon ftt uppleva och tacka fr dem, d mrkte hon att hon p ngot stt orkade och fick kraft.

En gng fick jag ett svar utan att ngon ens frgade. Och den gngen glmmer jag inte. Jag satt vid matbordet mitt emot den gamle mannen som snart skulle fylla 100 r. Hans intellekt var knivskarpt och han kunde fortfarande dikter och snger som rinnande vatten. Han deltog livligt i samtalet vid bordet. Tidvis, mste jag medge, var det svrt fr mig att riktigt hnga med i alla pgende samtalen, jag var tvungen att tnka och tala samtidigt vilket ledde till att jag inte hann ta. Efter en stund lade jag mrke till att fljande pro-grampunkt skulle brja, s jag skyndade med maten s fort jag bara kunde. Jag sg att mannen iakttog mig noga och med eftertanke. Efter stund, nr jag slafsat i mig nstan allting, sade han stilla och med ett stnk av allvar och humor: Om du har den dr takten nr du ter, tror jag nog att du inte blir lika gammal som jag.

En kvinna som fick leva tills hon blev nstan hundra r gammal hade sitt eget hus, en liten oas mitt i staden. Tack vare anhrigas hjlp och omsorg klarade hon av att ha det s. Att stiga in i hen-nes trdgrd och f sl sig ned vid ett dukat bord var som en stark medicin mot stress och hektisk arbetspuls. Doften frn grset och sockerkakan ackompanjerat av fgelkvitter var som balsam fr mitt inre. I sin berttelse rrde sig kvinnan obehindrat frn tid till tid, och jag mrkte att det ju bara var att lyssna och lta sig tas med fr att f delta i tidsresan hon bjd p. En av hemligheterna till hennes livslust mste ha varit hennes engagemang och omtanke om andra mnniskor. Vnskaperna var dyrbara och betydelsefulla fr henne.

Livslngden har skert betydelse. Den som fr leva lnge hinner se, uppleva och upptcka mer. Och fr dem som fr ha en sdan mnniska i sin nrhet betyder det ocks mycket. Men i mitt arbete har jag sett att ocks ett kortare liv kan vara lika vrdefullt. Det som mycket tycks hnga p nr det gller livskvaliteten r inte i frsta hand antalet r, utan sttet att leva p. Om man lyckas leva i nuet och ta vara p livet och dem man har runtomkring sig, blir man rik med tiden. Rik p upplevelser, minnen, erfarenheter och upptckter. Jag skulle tro att en av nycklarna till livets hemlighet inte ligger lngt fram i tiden, utan att den r hr och nu, och att drren ppnas fr den som stter vrde p den dag man fr.

Och det r ngot jag sjlv ber om. Inte alla ren, utan att kunna vara hr och nu. Fr det r mycket lttare sagt n gjort. nnu klarar jag inte av det i alla situationer. Men s lnge man fr leva, r det ju mjligt att lra.

LIVSBALANS

Hur blir man gammal och rik?

Bo-Gran strandKyrkoherde i Jakobstad

Onsdagar kl. 12.45-16.00Optima, Lilla auditoriet, Trdgrdsgatan 30, Jakobstad

22.9.2010 BESKATTNING OCH GENERATIONSVXLINGBenita hling, Ernst & Young OyPehr-Gran Kla, Firmaxi29.9.2010 VRDERING OCH BESKATTNINGRoger Back, Ab Norlic OyKaj Bostrm, Bostrms BageriTillstllningarna r avgiftsfria och tvsprkiga utan tolkning.Anmlningar senast 17.9 till sanna.vihtola@concordia.jakobstad.fi eller tfn 044 324 3435.

M I N I S E M I N A R I E S E R I Ekinkiga frgor kring garskiften och generationsvxlingar

SID 9 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010REPORTAGE

Vi vill markera att fredags-kvllen r speciell. Drfr lg-ger vi tid och tanke p den, sger Kimmo.

Fredagsmyskvllen r en viktig del av familjens vecka, och alla familjemedlemmar betraktar det som ett viktigt tillflle att f varva ner och

frmst av allt f vara till-sammans. Bda frldrarna r egenfretagare och har mycket jobb. Drfr r idea-let fr perfekt fredagsmys att f varva ner efter arbetsveck-an. Chips, lsk och annat smtt och gott har funnits p Penttalas meny p kvllen,

men p senare tid har fa-miljen brjat experimentera med fruktdrycker, ostbrickor med vindruvor och annat fr att gra kvllen unik.

Det blir ofta TV-tittan-de, men i somras spelade vi Rock Band p Playstation 3, som blev en favorit bland

barnen, Amy, tretton r, Nea, tio r och Viggo, fyra r, sger Kimmo.

Familjen frsker att und-vika att ordna kvllen p det lttaste sttet och vljer istllet att lgga tid p att planera kvllen. Planeringen pbrjas i mataffren p fre-

dagseftermiddagen. Den viktigaste delen av

fredagsmyset r att f umgs tillsammans. Det r det som gr kvllen perfekt.

Sara Nyrnen, kulturmontr och praktikant

I familjen Lithn r Leo, tre r, frst ute med att fredagsmysa.

Jag brukar titta p teve och ta fredagsgodis. Helst tittar jag p Supersnllasil-versara och Stlhenrik, sger Leo.

Just den hr fredagen har han valt en s stor godispse att alla i familjen fr smaka, annars brukar han ta en god-isask. Vanna, tio mnader, r fr liten fr att f ut ngot av

fredagskvllarna. Johan och Ulrica firar arbetsveckans slut efter att barnen har lagt sig p fredag.

Huvudsaken r att vi fr lite egentid. Vi dricker ett glas vin och tittar kanske p film eller p ngon tv-serie, sger Johan.

Oftast blir det ngon komedi, eller en deckare, s-ger Ulrica.

Malin Klingenberg

Monika, Kimmo, Amy, Nea och Viggo

Ulrica, Johan, Leo och Vanna

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 10 MOTOR

Jag, min man och vra tv barn, har sett oss om efter en sjupersonersbil ett tag. Det skulle vara praktiskt att ibland kunna klmma in fler passage-rare n de vanliga fem. DT testar denna vecka Toyota Verso Sol edition, en bil fr tv, fem eller sju personer.

Nr jag frst blir visad till fa-miljebilen tror jag att jag har ftt fel modell. Den ser vldigt

liten ut, mindre n en vanlig farmare. Med tanke p att den r mnad fr sju personer blir jag nyfiken, hller den vad den lovar?

Till standardutrustningen p Toytoa Verso Sol edi-tion hr bde farthllare och backningsradar. Farthllaren r enkel att frst sig p utan manual, vilket r ett stort plus. En frinstlld egenskap r att drrarna lses automa-tiskt nr bilen startar, och det hr har jag svrt att vnja mig med. Varje gng jag stiger ut ur bilen och skall ppna bak-drrarna t barnen blir jag

tvungen att lsa upp manuellt. Det handlar visserligen bara om en knapptryckning, men nd knns det omstndligt. Vid inkpstillfllet gr det att be om att f den hr instll-ningen ndrad, och det skulle jag definitivt fresprka.

Man sitter hgt uppe. Till och med barnen ser ut genom fnstret utan att strcka p sig, vilket gr bilfrden ange-nmare fr samtliga. Panora-mataket bidrar ytterligare till att bilen knns luftig.

Trots att bilen r hg r den liten. Det underlttar vid parkering, men tyvrr blir

komforten lidande. I fram-stet och mellanstet sitter man sknt, men utnyttjas hela bilen fr passagerare blir det trngt. Bakstet, som vid behov kan gras om till ba-gageutrymme genom att vika stena framt, r inte alls bekvmt. Fr att komma in i bakstet fller man ner och drar fram mellanstet, vilket omjliggr en fast installation av barnstolar i mellanstet. Som passagerare p bakersta bnken fr man bara njuta av sidofnstrens utsikt om man lutar sig framt. Benutrym-met r minimalt, till och med

mina dttrar, som r tv och fyra r gamla, ber mig flytta stena framt, s att de fr mer plats fr ftterna. Utrym-met som krvs fr att de bak-ersta passagerarna skall sitta bekvmare tas givetvis frn mellanstet.

Det r bara att konstatera: Toyota Verso r bra om man ibland, ganska sllan, behver extrasten i bilen. Att dagligen utnyttja dess fulla kapacitet knns inte som ett bekvmt alternativ. Bagageutrymmet r stort men blir nstan obefint-ligt nr samtliga sittplatser r i bruk.

En liten sjupersonersbil

MB 230 TE 2.3L farm..............................................-90 3500 Renault Laguna STW 1.6....................................... -00 3900 Ford Mondeo 1.8.................................................... -99 2900 Ford Escort 1.8.......................................................-99 2900 Mazda 626 2.0 bra.................................................. -94 2700 Peugeot 406 1.9 dsl............................................... -96 2700 Seat Toledo 1.9 dsl................................................ -97 3400 Opel Calibra 2.0..................................................... -95 2800 Toyota Corolla 1.6..................................................-93 1300 Renault Laguna 2.0................................................-94 2300 VW Golf 1.3.............................................................-90 900 VW Transporter 2.4D 9-pers..................................-95 3500 Ford Tourneo 2.0 bens 8-pers.............................. -97 4500 VW Golf 1.3 farm....................................................-93 700

PaketbilarVW Transporter 1.9 TD..........................................-00 7900 Ford Transit 2.5 D lng......................................... -90 1700

Industrivgen 10 Jakobstad Tel. (06) 723 6800, 0400 569 405

Till oss kan du lmna din bil till frsljning!

UTHYRES: Person- och paketbilar + 8 personers buss

Toyota Verso Sol ser inte stor ut p utsidan men rymmer nd upp till sju personer. Foto: Nicklas Storbjrk

Malin Klingenbergmalin@dagenstidning.fi

Krav Maga r mer n bara sjlvfrsvar, det blir som en livsstil.

Det sger Johan Sdergrd som r en av cirka 40 aktiva inom Krav Maga i Jakobstad. Men vad r Krav Maga egent-ligen? Vi tar det hela frn br-jan.

Krav Maga har sitt ur-sprung i Bratislava p 1930-talet dr en jude vid namn Imi Lichtenfeld br-jade utveckla ett system fr sjlvfrsvar. Lichtenfeld var sjlv boxare och brottare men mrkte att traditionella kampsporter fungerade dligt i verkligheten. Antisemitiska strmningar i Bratislava vid tiden gjorde att Lichtenfeld utvecklade Krav Maga fr att kunna frsvara den judis-ka populationen. Nr andra vrldskriget brt ut flydde Lichtenfeld till Israel dr han tog tjnst inom armn och vi-dareutvecklade Krav Maga.

Till Jakobstad kom Krav Maga fr tre r sedan d Jo-han Nyman som flyttat till-baka frn Helsingfors brjade dra kurser vid Fitness Club i Jakobstad.

Sjlv kom jag frsta gng-en i kontakt med Krav Maga i mitten av 1990-talet, berttar Johan Nyman.

Den frsta kursen i Jakob-stad drog som sagt igng fr tre r sedan och frsta ret lockade den cirka 25 delta-gare.

Fokus i Krav Maga lig-ger p sjlvfrsvar och vi ger praktiska rd hur man frsva-rar sig och sin familj frn hot. Krav Maga bygger lngt p mnniskans naturliga rrelse-mnster vilket gr det frhl-landevis ltt att lra sig fr nybrjare, sger Nyman.

I Krav Maga-kurserna som Nyman drar ingr inte bara fysisk trning. Man har ex-empelvis besk av ngon frn polismyndigheten som frel-ser om strafflagen.

Tanken r ocks att Krav Maga ska vara praktiskt

orienterat fr situationer som kan uppst i vardagen. I och med att frhllandena r rtt annorlunda vintertid borde vi trna ocks utomhus, men p den punkten har vi varit ganska dliga. Man blir ltt bekvm av sig och stannar in-omhus, berttar Nyman.

9000 aktiva utvare

Krav Maga r ingen sport i den meningen att man kan tvla i det. Dremot finns det flera olika takorganisationer och totalt finns det 9000 ak-tiva utvare i vrlden.

400 av dem finns i Finland och utver Helsingfors och Jakobstad har Krav Maga ftt fotfste i Lojo, Tammerfors och Kuusa.

Av de som varit och r aktiva i Krav Maga hr i Ja-kobstad skulle jag bedma att cirka 80 procent r mn och 20 procent kvinnor. Vi bru-kar trna tv gnger i veckan, torsdag och sndag, sger Jo-han Nyman.

SID 11 TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010SPORT

Krav Maga har cirka 40 aktiva utvare i Jakobstad. Foto: Nicklas Storbjrk

Nicklas Storbjrknicklas@dagenstidning.fi

Kp bil!www.kimsu.fi

724 8716info@ekmanbus.nu

Boka Direkt:

IKEA i Tammerfors25.9 35/pers.

Les Misrables p bo Svenska Teater20-21.11 och 27-28.11140/pers.

LOPPISi Forsby

(Pedersre) bygrd.

Lrdag 25.9 kl. 10-18Sndag 26.9 kl. 10-16

Mycket barntillbehr men

ven andra prylar! Arr. Nckrosorna

Sjlvfrsvar med rtter i IsraelKrav Maga

Utvecklades av Imi Lich-tenfeld i Bratislava p 1930-talet och togs senare i bruk av den israeliska ar-mn. Bygger p naturliga re-flexer och rrelsemnster. Ingen sport i den mening att man kan tvla i det. Det finns inga regler och inga domare dremot ordnas uppvisningar. Dremot har man i likhet med andra kampsporter ett bltessys-tem. Bland annat FBI och po-lisen i Polen utbildas i Krav Maga.

UTHYRES1 r+kv+bdr 27m2 Bot-tenviksvgen. Vn. 1, ej balkong. Ledig fr 15.09. 305+vatten 15/pers.Tel. 044-5566 778

TORSDAGEN 16 SEPTEMBER 2010 SID 12 SISTA SIDAN

Den minsta av dem alla r Utsira. I Norges minsta kommun r de 214 invnarna vana vid hrt vder dr den ligger lngst ut till havs p Vestlandet. Men faktum r att Utsira storleksmssigt inte r ngon extrem ytterpunkt. S mnga som hlften av Norges kommuner har frre n 5000 invnare.

Og hvordan forholder du deg til sentralmakta i Finland, da? frgade en av mina studiekompisar ver en lunch en gng. Jag minns att jag blev frv-nad. En uppdelning mellan vi och dem som r s till-spetsad att folk faktiskt pratar om centralmakten r inte riktigt beskrivande fr situationen i Finland, men i Norge tnker man mycket regionalt. Det r ofta det lokala mot centralmakten i regeringskvarteren i Oslo.

Men 214 invnare eller fler spelar ingen roll. I vilket fall som helst mste kommunen se till att det finns fungerande skola, sjukvrd och allt annat som en kommun frvntas st till tjnst med. Kritikerna hjer rsten; grundskola r okej, men hur gr det med tjnster som till exempel barnskydd? Lilla Utsira och andra har svrt att rcka till. En av lsningarna

r mellankommunalt samarbete.I en FNB-notis fr ngon vecka sedan lser jag

att ledarna fr Finlands tre strsta partier r eniga: omstruktureringen av kommuner och service br fortstta fr att vlfrdsstaten ska kunna upprtt-hllas. sikterna skiljer sig bara nr det gller hur mnga kommuner man tror att det behvs i fram-tiden. I Norge dremot finns ingen politisk vilja att sl samman kommuner. Det ska i s fall ske p eget initiativ och ngot tvng vgrar man tala om i reger-ingskorridorerna. Kanske inser politikerna, vis av annan distriktspolitik, hur krvande en sdan reform skulle bli att ingen orkar ta tag i den.

Den stora sttestenen r lokaldemokratin. Man r rdd fr att folk ska knna att besluten flyttas fr lngt bort och att det politiska engagemanget ska bli lidande. Men samtidigt kan man inte sticka under stol med att ocks kompetensen och kontrollen fort kan bli lidande uppe p kommuntoppen. Fr ett par r sedan sg vi en desdiger konsekvens d ett gng kommuner investerade alltfr mycket av kommuner-

nas pengar i alltfr riskabla och komplicerade finans-produkter och frlorade s det smllde om det.

Rsterna hjs fr behovet av effektivisering och nr inte regeringen anvnder vare sig morot eller piska har andra aktrer, s som Norges nringslivs-organisation NHO och konsumentombudsmannen, brjat tala om tvng. NHO har i sommar n en gng frskt blsa liv i debatten men utan att komma ngonvart. S om Mari Kiviniemi under sin tid som kommunminister tyckte att man var motstrvig i sammanslagningsprocessen i Finland kunde hon i alla fall trsta sig med att hon slapp genomfra den i Norge. D hade hon verkligen ftt ngot att bita i.

Minikommuner och lokalpatriotismUTVANDRARNA

Frn gamla lokalen

Vanhasta liikkeest5 10 15...

Kanalesplanaden 16 Kanavanpuistikko 16

Marjanne Jonna

Vlkommen i frskringsrenden!Nu betjnar vi DIG ven i frsk-ringsrenden i kontoren i Esse, Larsmo och Benns. Kontakta ditt kontor fr mera info. Vlkommen!

Tervetuloa vakuutusasioissa!Nyt palvelemme SINUA vakuutus-asioissa mys htvn, Larsmon ja Pnnisen konttoreissa. Ota yhteytt konttoriisi saadaksesi listietoja. Tervetuloa!

Jakobstad / Pietarsaari 7854 100Larsmo / Luoto 7898 070Esse / htv 7898 000Benns / Pnninen 7898 050

BMW 525 DA M-Sportpaket 38 900 Aerodynamikpaket, nyare modell197 hk, 08/07, 134 tkmHYUNDAI TUCSON 2.0 CRDi 4WD 16 890 AC, dragkrok, stesvrmare, fjrrstyrt centralls, 2005, 99 tkmMERCEDES-BENZ C 270 CDI 19 800 Automat Touring, lstagbar dragkrok, vl utrustad! 2003, 131 tkmOPEL INSIGNIA 2.0 CDTI 31 900 Ecoflex, krdator, lstagbar dragkrok, som ny! 2010, 8 tkmPEUGEOT 406 2.0 HDi 8 900 Grand Wagon ST Executive, en gare, dragkrok, 2003, 191 tkmSUZUKI BALENO 1.6 GLX 1 900 4d Sedan, dragkrok, elfnster, elspeglar, 1995, 191 tkmTOYOTA AVENSIS 1.6 VVT-i STW 10 900 Dragkrok, aluminiumflgar, stesvrmare, 2002, 116 tkmVOLKSWAGEN TRANSPORTER 1.9 TDI 19 400 Webasto, antispinn, priset innehller moms, 2005, 55 tkmVOLKSWAGEN TRANSPORTER 2.5 TDI 32 900 AC, Webasto, dragkrok, lng modell, finsk sld, en gare, 2xdck, 23 tkmVOLVO V70 2.5 TDI 8 990 Ny modell, halvlder, navigation, elfnster, 01/00, 306 tkmVOLVO V70 D5 16 990 Webasto Xenon, dragkrok, navigation, telefon, 2005, 221 tkmVOLVO S40 1.8 6 900 Navigation, avtagbar dragkrok, farthllare, 2001, 164 tkmVOLVO XC90 D5 AUTOMAT MOMENTUM 27 900 7-personer, Webasto, navigation, 2003, 189 tkm

HONDA HR-V 1.6 i 4WD 10 900 HR-V 1.6 i 4WD dragkrok, finsk sld, 2xdck, 2003, 105 tkm

MAZDA 6 1.8 ELEGANCE 8 490 Automatisk luftkonditionering, dragkrok, snygg! 2002, 195 tkm

CHEVROLET EVANDA 8 900 Stesv., tv gare, finsk sld, toppskick, 2xdck, 2004, 78 tkm

AUDI A4 2.7 TDI 27 900 Automat Avant svart, navigation, stesvrmare, 2006, 138 tkm

BMW 318 CI COUPE 2.0 14 900 105kw. luftkonditionering, toppskick, 2003, 148 tkm

MERCEDES-BENZ C 200 CDI 15 890 Automat Classic, antispinn, farthllare, 2002, 150 tkm

VOLKSWAGEN PASSAT 1.9 TDI 7 900 Automat Elegance MB-dragkrok! 2003,320 000 KM

VOLKSWAGEN PASSAT 1.9 TDI 7 900 Automat Elegance MB-dragkrok! 2003,320 000 KM

NISSAN QASHQAI +2 2.0L 27 900 Acenta 2WD, en gare, finsk sld, 2xdck, vldigt snygg! 2009, 38 tkm

VOLKSWAGEN PASSAT 2.0 TDI DSG 20 900 Automat Variant Sportline, stesvrmare, avtagbar dragkrok, 06/05, 148 tkm

MAZDA MPV 2.0 TDI 14 890 6-personers, dragkrok, webasto, luftkonditinering, 2003, 178 tkm

050 4125 719 (Kim Sandns) 050 4112 276 (Johan Sandns) 050 3715 330 (Jimmy Kronqvist) 044 5865 452 (Kaj Westman) www.conalin.com

Conalin AbPermosvngen 12168600 JAKOBSTAD

Heidi Finskas

Utvandrad jeppobo som arbetar med ansvarsfulla investeringar och bolagsstyrning i Oslo