Därför att ingen har lejt oss

Svenska kyrkan öppnar portarna 1

Därför att ingen har lejt oss

ett magasin om socialt företagande, tillgänglighet och arbetsmiljö

Svenska kyrkan öppnar portarna

Svenska kyrkan öppnar portarna2

Därför att ingen har lejt oss handlar om människor som i någon mening behöver anpassade förutsättningar för att kunna delta i samhälle och arbetsliv på samma villkor som alla andra. Det handlar om möjligheten att överbrygga olika funk-tionshinder eller sjukdomar som begränsar. Det kan också handla om att tillhöra fel åldersgrupp när man blivit arbetslös, att vara invandrare eller ha andra sociala utgångspunkter som begränsar flexibiliteten. Oavsett vad anledningen är så hamnar man fort i ett vakuum där det är svårt att hitta vägen in på arbetsmarkna-den igen.

Framför allt handlar det här magasinet om hur vi tillsammans kan skapa möjligheter och likvärdiga förutsättningar för allas delta-gande i samhället. Det handlar om att öppna dörrar, vidga ramar och utveckla flexibiliteten så att mångfalden får plats. Det hand-lar om att bekräfta varje människas värde och konkretisera vår kyrkas värdegrund.

Ett stycke himmel på jorden...Vi kommer från olika sammanhang. Har olika bakgrunder. Ser olika ut. Talar olika språk. Har olika tro. Har firat olika många födelsedagar. MEN vi kan mötas i glädjen att få göra nå-got tillsammans. Här en grupp som renoverar församlingshemmet i Kåge och som möts kring lunchbordet. text och foto: annica simma svensson

Bibel och socialt företagandeDe har, med fler hinder än de andra, lagt ned tid, uthållighet och engage-mang på att hitta det meningsfulla, klara sig själva och behövas.

sid 26

Om jag vore arbetslösDet är viktigt att prioritera sina insatser rätt. Det kyrkan gör ska stå i samklang med hennes kallelse, dvs. det ska gå hand i hand med vad kyrkan är och ska vara. Ska vi då en-gagera oss i frågor om social ekonomi och socialt företagande?

sid 4

En chansKyrkan har stora möjligheter och ofta outnyttjade resurser att jobba med socialt företagande. Det handlar om att ge människor en chans att komma ut i arbete.

sid 14

EngagemangArbetet inom idéburen verksamhet inbjuder ofta till stort engagemang. Baksidan är när gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut.

sid 47

Det känns skönt att kunna jobba heltid med arbetsupp-gifter som jag trivs med

sid 32

Två i en Att driva ett socialt företag är att, precis som begreppet antyder, blanda två världar, den sociala värl-den och företagarvärlden.

sid 24

Second handHolmsunds församling har startat en second handbutik för att kunna anordna meningsfull sysselsättning för människor som helt eller delvis finns utanför den reguljära arbets-marknaden.

sid 41

Innehåll

Svenska kyrkan öppnar portarnaLuleå stift, Box 942, 97128 Luleå0920-264700 (vx), svenskakyrkan.se/luleastift

redaktion: Per Rylander, Emma Berkman, Bertil Johanssonform: september tryck: Tryckeri City i Umeå upplaga: 7000

Varje människa bär på en inneboende kraft och varje människa vill komma till sin rätt

sid 6

Socialt företagandeSociala företag kan ha olika inrikt-ningar på sina verksamheter. De kan t.ex. vara arbetsintegrerande, ha fokus på rehabilitering eller på social gemenskap och sysselsätt-ning.

sid 14


Det här magasinet handlar om män-niskors skiftande förutsättningar och livsvillkor, om social ekonomi och socialt företagande. Det handlar om att öppna portarna för medmänniskor som av olika anledningar upplever hinder för sin delaktighet i arbetsliv och samhälle.

Social ekonomi vill vidga begrep-pen och lyfta fler värden än de rent ekonomiska, skapa större flexibilitet i samhället och öppna rummet för män-niskor med andra personliga förutsätt-ningar än vad majoriteten har.

Socialt företagande är en företagsform som i högre grad än andra tar hänsyn till den enskildes personliga förut-sättningar. Målsättningen är att skapa möjligheter för personer med olika former av arbetshinder att på ett me-ningsfullt sätt delta i arbetslivet och bidra i samhället. I ett socialt företa-gande kan det snabbt visa sig att det finns mervärden att ta vara på, värden

Svenska kyrkan öppnar portarna

som lätt går förlorade i vårt samhäl-les enögda fixering på effektivitet och lönsamhet.

Genom socialt företagande kan sam-hället ta vara på värden och resurser som annars blir försummade, och samtidigt kommer människor som lätt blir försummade till sin rätt. Med anpassade förutsättningar kan de allra flesta finna meningsfullt arbete och bidra till en god samhällsutveckling.

Vår utgångspunkt är att Svenska kyr-kan både har möjligheter och ansvar att tillsammans med andra goda kraf-ter bidra till utveckling av ett mjukare samhällsklimat som öppnar förutsätt-ningar för fler att delta. Med projektet Svenska kyrkan öppnar portarna har vi tagit initiativ till att utveckla ett sådant samhällsklimat inom Luleå stift.

Biskop Hans Stiglund


Svaret är entydigt ja, och motivet till detta är enkelt. Kyr-kans fokus är och ska vara människors livsgrund, livsrum och livsvillkor.

Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. (KO)

Det finns ett genomgående drag av delaktighet, menings-fullhet och upprättelse i kyrkoordningens formulering. Det handlar om vilka livsvärden som ska lyftas för att vi som människor ska komma till vår rätt i livet. Tro, gemenskap och upprättelse är då viktiga ledord som fångar inriktning-en i kyrkans värdegrund.

De perifera är de centralaI evangelierna finnas ett särskilt fokus på dem som av nå-gon anledning hamnat, placerats eller upplever sig utanför. På ett tydligt sätt är evangeliernas centrum inriktat på de människor som hamnat i periferin. De perifera är de mest centrala i evangelierna och det är lätt att finna exempel i evangeliernas berättelser som belyser och bekräftar detta. Utanförskap är oftast ett tillstånd som andra tillskriver eller tilldelar den som bedöms vara i den situationen. I evangelierna är det ofta medmänniskor med fysiska eller psykiska handikapp det handlar om. Är det möjligen på samma sätt i vårt samhälle idag? Ett är säkert, medmän-niskor som i någon mening avviker från det mest vanliga möter större hinder än andra och blir lätt ställda utanför. Med den utgångspunkten är det självklart att vi som kyrka ska engagera oss i att utveckla socialt företagande och på

så sätt bidra till att människor som idag är utsatta i vårt samhälle får fler möjligheter att komma till sin rätt.

Om jag vore arbetslös och du var förmögen Vi har många medmänniskor som blir ställda utanför där-för att de till skillnad från de flesta andra behöver individu-ella anpassningar på grund av arbetshinder eller handikapp av olika slag. För dem är möjligheten till delaktighet starkt knuten till hur flexibla eller förstelnade samhällets regel-verk är. Om det friska och starka utgör normen, blir det sköra och svaga lätt definierat som utanförskap. Är vi fast i en ”normalitetsnorm” som har tappat flexibiliteten och där-för stänger ute dem som inte självklart passar in? Cornelis Vreeswijk ställer frågan i en av sina ballader: Om jag vore arbetslös, och du var förmögen, skulle du vilja ha mig då?

Vad är normaltVad är begreppet normalt annat än ett begrepp för ett majori-tetsförhållande? Vad är avvikande annat än ett minoritetsför-hållande i relation till majoriteten? Varför betraktas medmän-niskor med en något annorlunda kompetenssammansättning mindre normala och varför är de mer utsatta än majoriteten? Det är ofta regelverkens brist på flexibilitet, mer än arbetshin-dren i sig, som skapar utsatthet och utanförskap! Utanförskap är ett förfärligt ord, särskilt när samhället använder det för att beteckna dem som av olika anledningar möter fler hin-der än andra när de vill vara delaktiga i sitt eget samhälle.

Säg om du har kärlek kvarSocialt företagande och de värden kyrkan vill värna är starkt knutna till varandra, framför allt i ett bredare fokus på livsmening än enbart produktion, ekonomi och lönsam-het. Genom socialt företagande skapas nya möjligheter

arbetslös …text : bert il johansson foto: andréas l indström

om jag vore

Som kyrka ska vi inte engagera oss i allting. Det är viktigt att prioritera sina insatser rätt. Det kyrkan gör ska stå i samklang med hennes kallelse, dvs. det ska gå hand i hand med vad kyrkan är och ska vara. Ska vi då engagera oss i frågor om social ekonomi och socialt företagande?


för fler att vara till nytta, behövas och delta i samhället. Socialt företagande är en mjukare form av företagande som tar vara på den enskildes kom-petens och samtidigt ger den enskilde möjligheten att komma till sin rätt utifrån sina egna förutsättningar. Kan något stå i mer exakt samklang med evangeliernas människosyn och dess värdegrund? Frågan blir påträngande, inte bara ideologiskt, utan praktiskt. Den handlar om insikt, trohet mot evangeliet och mod!

En fråga till ur Cornelis ballad: Säg om du har kärlek kvar, säg det om du vågar? Kan du ge mig ett ärligt svar, jag bara frågar?

arbetslös …Socialt företagande är en mjukare form av företagande som tar vara på den en-skildes kompetens och samtidigt ger den enskilde möjligheten att komma till sin rätt utifrån sina egna förutsättningar.

Kan något stå i mer exakt samklang med evangeliernas människosyn och dess

värdegrund?

5


Det energiläckage som uppstår genom arbetslöshet leder till stora förluster på många plan. Men först och främst drabbar det den enskilda människan. Varje människa bär på en inneboende kraft och varje människa vill komma till sin rätt. Särskilt tänker jag på ungdomarna. Under april månad 2012 var officiellt 153 000 i åldrarna 15-24 år arbetslösa i Sverige. Det motsvarar 25 procents arbetslöshet, och siffran för hela befolkningen under april månad var 7,5 procent.

Nu finns det olika sätt att räkna statistiken på, men det framstår ändå klart att det är anmärkningsvärt svårt för ungdomar i Sverige att ta sig in på arbetsmarknaden. ”Det här är en tickande bomb”, sa Göran Nilsson, chef för

Arbetsförmedlingen i Norrbotten och Västerbotten, i radio för någon månad sedan. Jag delar Göran Nilssons syn. Ingenting tyder på att den höga ungdomsarbetslösheten är ett konjunkturproblem. Snarare handlar det om struktu-rella problem där arbetsmarknadspolitik bara är en del av lösningen. Jag tror att det är hög tid att kliva fram och ta ansvar för våra ungdomar, för deras skull och för samhäl-lets. Jag vill utmana församlingar, företag och institutioner att vara djärva och kreativa.

I Luleå stift, som består av Norrbotten och Västerbotten, finns det 57 församlingar. I varenda liten by finns Svenska kyr-kan. Vi har lokaler, vi har resurser och jag tror att vi kan göra skillnad. Tillsammans med Arbetsförmedlingen driver Svenska

Arbetslöshet är ett gisselbiskop hans stiglund:


Arbetslöshet är ett gissel

fakta hämtat från ekonomifakta.se

kyrkan just nu projektet Svenska kyrkan öppnar portarna. Syftet är att stärka och förbereda de kyrkliga arbetsplatserna på att ta emot människor som står utanför arbetsmarknaden. 47 av stiftets församlingar har deltagit i utbildningarna. Nu är vi redo att ta nästa steg där teori blir verkstad.

Det är svårt att ta det första steget in på arbetsmarknaden för ungdomar, men också för andra. Utrikesfödda är en viktig grupp för oss som lever i avfolkningsbygder, lång-tidsarbetslösa en annan.

Socialt företagande är spännande. Människor som står utanför arbetsmarknaden får stöd att bilda ett socialt före-tag. Den som arbetar äger företaget, vinsten återinvesteras,

Jag vill utmana församlingar, företag och

institutioner att vara djärva och

kreativa

och man kan arbeta 100 % av sin förmåga. Redan nu finns det församlingar som är engagerade i socialt företagande, men de kan bli många fler.

Jag tror att samarbete mellan olika samhällsaktörer är en viktig nyckel till framgång. Här är Arbetsförmedlingen en fantastisk resurs med sina många stödformer. Det är bristen på arbetsgivare och praktikgivare som är det stora problemet. Om alla goda samhällskrafter, församlingar, föreningar, företag och institutioner går samman, ser jag inga hinder för att vi ska kunna skapa ett samhälle där långt fler människor än idag får komma till sin rätt.


Som kyrka och församling kan vi välja att möta människor på olika sätt. Vi kan välja att vara kyrka för dem som aktivt vill vara en del av vår verksamhet - dem som väljer att komma till oss för att vara delaktiga.

Kom-kyrkanEn kyrka som väljer att bedriva verksamhet på detta sätt kallar jag för en kom-kyrka. En kom-kyrka arbetar oftast mycket med gudstjänstens form och innehåll, arrangerar konserter och bedriver även annan verksamhet i kyrkans lokaler, ofta kör och barn-och ungdomsverksamhet. I alla kom-kyrkans aktiviteter förväntar vi oss att människor som vill vara delaktiga kommer till oss.

Gå-kyrkanMotsatsen för mig är en gå-kyrka. En kyrka som försö-ker vara och verka där människorna redan finns. Att rent faktiskt gå ut i samhället och se var de naturliga mötesplat-serna finns, var människorna finns och försöka att se dem, mitt i vardagen, mitt i livet.

Att vara en gå-kyrka är att bege sig ut på okänd mark och vara en kyrka i rörelse. En gå-kyrka beger sig ut i samhäl-let och ger oss en möjlighet att se var vi som kyrka, som församling behövs mest.

Se människanInnerst inne handlar det om att se den enskilda människan precis där hon finns just nu. Varför förvänta sig att folk söker sig till församlingens gudstjänster när vårvintern bra-kar lös och alla längtar efter solen och åker ut på en tjärn för att pimpla eller bara njuta? Varför finns vi som kyrka inte där? Säger åt folk: Vi känner igen er längtan efter att just idag finnas mitt i Guds underbara skapelse, för vi har samma längtan, så låt oss prisa Gud tillsammans just här.

På detta sätt tar vi folk på allvar, vi ser den enskilda män-niskan och hennes behov. Och den dag vi ser människan, börjar människan även att se oss igen.

Nu får vi börja fundera över, vem som är vår församling och vem vi gärna vill vara kyrka för och hur vi når ut till den största delen av våra medlemmar som vi aldrig ser i samband med våra traditionella aktiviteter.

Hur tar vi människan på allvar och hur ser vi den enskilda människan och hennes behov?

Se människan

Att vara en gå-kyrka är att bege sig ut på okänd mark och att vara

en kyrka i rörelse

text och foto: mogens amstrup jacobsen

Stort engagemang. Mogens Amstrup Jacobsen är präst i

Gunnarsbyns församling några mil utanför Boden. Det är en liten

glesbygdsförsamling med stort engagemang i lokalsamhället.


Se människan



det handlar om att ge människor

Kyrkan har stora möjligheter och ofta outnyttjade resurser att jobba med socialt företagande.

Det handlar om att ge människor en chans att komma ut i arbete som inte alla tror är

möjligt. Kyrkan möter människor i många skeenden i livet. Möjligheterna är därför många.

Så säger Sussanne Blomdahl, projekt-utvecklare på Sunderbyns folkhög-skola. Sussanne arbetar med att utveckla social ekonomi och socialt företagande. Fyra självständiga so-ciala företag har byggts upp efter att deltagarna fått utbildning via projekt på skolan. Det senaste bildades under våren 2012 och heter Ateljé Unika Händer. Under våren har Sussanne lett en utbildning i social ekonomi och socialt företagande inom Luleå stift, och mött deltagare från 47 av stiftets 57 församlingar. Totalt 200 personer

har fått insikter i vad det kan innebära att planera, starta och driva ett socialt företag.

Positiva reaktioner– Det har varit lärorikt att möta kyr-kans folk, säger Sussanne. Frågan om social ekonomi och socialt företa-gande har mötts med positiva reak-tioner. Jag har också fått möjligheten att lyssna till viktiga samtal kring kyrkans värderingar och värdegrund.

– I den sociala ekonomin är de värden som handlar om mänskligt väx-

ande och mänskliga relationer de vikti-gaste, fortsätter Sussanne Blomdahl. Här tillåts människor utveckla sina tankar och idéer i samklang med andra och bidra till samhällets ut-veckling. De sociala företagen förenar de mänskliga värdena med närings-verksamhet. Det innebär till exempel att de vinster som företagen skapar återinvesteras i företagen så att de får växa ytterligare.

– Sociala företag breddar möjlighe-terna och skapar förutsättningar för fler att bidra i samhället, att hitta ett

text : le if v iklund, älvsby folkhögskol a foto: andréas l indström , c amill a marklund

en chans


arbete och en meningsfull tillvaro. Med den insikten blir det fort samsyn kring att social ekonomi och socialt företa-gande verkligen är en utmaning som kyrkan ska anta.

Det finns många olika sätt på vilka kyrkan kan bidra. Många människor skulle få nya möjligheter om kyrkan en-gagerade sig i utvecklingen av social ekonomi och socialt företagande.

Det får ta tidNär man vill starta ett företag tar det tid från tanke till bärande företag. Att starta ett socialt företag handlar om att mötas, hitta gemensamma värden, växa och bearbeta idéer tillsammans, innan företagets idé och inriktning kan konkretiseras.

– Det tar tid, säger Sussanne. De som vill starta företaget behöver stöd och förståelse för förutsättningarna hos var och en. Om det redan finns en färdig affärsidé och intres-serade som vill vara med i projektet, så går det naturligtvis mycket fortare. Kort sagt, det handlar om att vara flexibel

och att gå i takt med de förutsättningar som finns. Det är vår erfarenhet från Sunderbyns folkhögskola där vi hjälpt till att utbilda och starta sociala företag.

– Det handlar hela tiden om att se människan växa i sitt sammanhang och att stödja henne när hon vacklar.

100% av sin förmåga– Det är i växandet som det sociala företagets kärna blir

stark. Vår drivkraft är att se människor resa sig och våga delta på sina villkor säger Sussanne.

– Det sociala företaget har sin styrka i att erbjuda männis-kor med någon form av nedsättning i sin arbetsförmåga att jobba 100 % av sin förmåga. Det kan vara två timmar per dag, men det kan också innebära att arbetet anpassas med lägre arbetstakt eller anpassade arbetsuppgifter.

Man trivs där man behövsAlla människor behöver känna att de behövs och trivs på sitt jobb. Det är så man hittar sin självkänsla och sin plats i tillvaron. Ett socialt företag är en plats där människor kom-mer till sin rätt och där varje individs kompetens kommer till nytta.

Sussanne återkommer flera gånger till att det tar tid att starta ett socialt företag, och att det måste få ta den tid som behövs.

– Vi människor är så olika, och vi måste ge varandra möjlighet att hinna med. Att starta ett socialt företag är inte ett kortvarigt projekt på ett eller två år, utan målet är att det ska bli varaktigt.

Vilja, välja och vågaIdag ser Sussanne många embryon till sociala företag i Svenska kyrkans församlingar. Det funderas och planeras och mycket är på gång. Ska arbetet lyckas kommer försam-lingarna att behöva stöd och handledning. Hennes dröm är att det ska finnas en person anställd på stiftet som sprider idén om social ekonomi bland församlingarna och stöttar dem i att starta sociala företag.

– Kyrkan har en bra värdegrund, ett stort kontaktnät, den finns nästan överallt, den har bra lokaler och hängivna medarbetare. Kyrkan har många förutsättningar för att stärka den sociala ekonomin i vårt samhälle och skapa nya möjligheter och anpassade arbetsplatser för medmänniskor som idag möter hinder på arbetsmarknaden. Det handlar om att se, vilja, välja och våga.

Det handlar om att se, vilja, välja och våga


Hösten 2011 anslöt Robert Bernhardsson, chef för

Arbetsförmedlingen i Luleå, till projektet Svenska

kyrkan öppnar portarna. En av hans förhoppningar

är att Svenska kyrkan kan göra skillnad för många

av Arbetsförmedlingens kundgrupper som har

behov av extra stöd och hjälp.

För Robert Bernhardsson kändes samverkan mellan Arbets-förmedlingen och Svenska kyrkan ganska naturlig. Svenska kyrkan har dessutom en rad olika arbetsplatser spridda över en stor geografisk yta.

– Med vår kunskap om arbetsmarknaden tror jag att vi tillsammans med kyrkan kan hitta lösningar som innebär anställning för de personer som i dag står långt ifrån arbets-marknaden, säger Robert.

Se med andra ögonEn förväntan på projektet och samarbetet är att öka kunska-pen om socialt företagande och om hur samhället kan stötta personer som funderar på att starta sociala företag.

– Det vi kan hjälpa till med är att i nära dialog med Svenska kyrkan se med andra ögon på vilka arbetsuppgifter som finns att utföra.

Robert hoppas att kyrkans lokala förankring i både Norr-botten och Västerbotten bidrar till förslag på, och idéer om vad ett socialt företag kan göra.

– Ökad kunskap om situationen på arbetsmarknaden och lokal förankring tror jag bidrar till framgång, säger Robert.

En förhoppning är också att projektet leder till att fler kan komma tillbaka till ett arbete, få en egen försörjning och kanske för första gången få en egen lön.

– Det viktigaste av allt är att människor får en ökad självkänsla, och där tror jag att kyrkan och Arbetsförmed-lingen tillsammans kan göra skillnad, säger Robert.

Tillbaka till arbetsgemenskapI februari 2012 fördjupades relationen mellan Arbetsför-medlingen och Svenska kyrkan ytterligare då Robert kom med i projektets styrgrupp.

– Det är viktigt att Arbetsförmedlingen är aktiv i verk-samheter som kan stötta våra kunder till bra sysselsätt-ning, utbildning och anställning. Min övertygelse är att Svenska kyrkan kan bidra på många sätt, säger han.

En svår men viktig uppgift, både för Arbetsförmedlingen och kyrkan, är att lotsa tillbaka långtidsarbetslösa männi-skor till en arbetsgemenskap.

– Utmaningen för oss alla i samhället är att se vilken kompetens var och en har. När man väl fokuserar på det, då hittar man lösningar. Då spelar det ingen roll om man är kort eller lång, har ett funktionshinder eller inte, säger Robert.

r o b e r t t r o r p å

samverkan med kyrkan

Utmaningen för oss alla i samhället är att se vilken

kompetens var och en har. När man väl fokuserar på det,

då hittar man lösningar

text och foto: emma berkman


Med begreppet arbetsintegrerande sociala företag avses företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster):

med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete i arbetsliv och samhälle

Svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan vara av olika karaktär, såsom funktionsnedsätt-ning som medför nedsatt arbetsför-måga, eller bristande erfarenhet och kunskap som kan förväntas innebära lägre produktivitet och ökat behov av stöd från omgivningen. Även en tveksamhet att anställa personer

Socialtföretagande

med tidigare problem som långtids-sjukskrivning, missbruk och kriminali-tet kan skapa svårigheter.

som skapar delaktighet för medar-betarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt

Delaktighetskravet i definitionen sär-skiljer de arbetsintegrerande sociala företagen från offentlig verksamhet, privata rehabiliteringsföretag och Samhall. De sociala företagen har sin grund i den fasta övertygelsen att delaktighet i arbetet, den personliga utvecklingen men också i företagets drift och beslut ger unika förut-sättningar för personlig utveckling, empowerment/egenmakt.

som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheterArbetsintegrerande sociala företag är näringsdrivande verksamheter och strävar efter att producera ett överskott. De investerar överskott i enlighet med sitt ändamål. Inves-teringarna kan syfta till att utveckla verksamheten, integrera flera perso-ner eller att utveckla medarbetarna genom kompetensutveckling eller andra insatser. Det övergripande syf-tet kan alltså beskrivas som ideellt, i likhet med vad som faller inom det

civila samhället i stort.

ur regeringens handlingsplan (2010-04-22)

Sociala företag kan ha olika inriktningar på sina verksamheter. De kan t.ex. vara arbetsintegrerande, ha fokus på rehabilitering eller på social gemenskap och sysselsättning. Sociala företag kan ha flera organi-sationsformer, t.ex. ekonomisk förening, ideell förening, kooperativ, stiftelse eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.


affärsidéer från utbildningarna i församlingarna

Uppgifter såsom matlagning, kaffeservering, allmänna service-frågor på församlingsgården.

Fair Trade/ Rättvisemärkt försäljning.

Ekologisk odling, driva upp blommor, plantering.

Hunddagis m.m. Insamling av kläder. Bilpool. Catering till företag, mat från

olika kulturer. (1) Vaktmästeri. Tvätteri. Begravningsverksamhet. (2) Hjälp och stöd till pensionärer,

ledsagarservice, följa äldre på boenden i kommunen.

Växthus.

Café tillsammans med olika aktö-rer, kyrkogårdscafé, ungdomscafé, sommarcafé kombinerat med när-varande personer på kyrkogården.

Syateljé. (3) En hustomte som gör de små

sakerna, fixarverkstad, hushålls-nära tjänster.

Läxhjälp. Kyrkans allservice - buss som kör

runt i byar och hjälper med bankärenden, datorstöd m.m.

Returmarknad. Bageri. Second handbutik. (4) Insamling av möbler,

möbelrenoveringar. Restaurang. Friskvårdsanläggning.

Rumsuthyrning. Riva hus. Teckenspråkscafé. Keramikverkstad. Konstnärskollektiv. Bilverkstad. (5) Konsultation för klädgarderoben,

färg, utseende. Skapa mötesplatser för

människor som varit på behandling för sitt missbruk.

Driva kyrkans sommar-lägergårdar.

Fårskötsel, fårklippning m.m.

1.

2.

3.

4.

5.

Kan församlingen bedriva näringsverksamhet?Läs vad Stiftsjuristerna säger


Kan församlingen bedriva näringsverksamhet?En församling får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläg-gande uppgift och står i samklang med Svenska kyrkans värdegrund (Kyrkoordningen 2 kap. 1 § sista stycket). Socialt företagande är alltid att definiera som näringsverksamhet.

Vilken företagsform kan man välja?Näringsverksamheten kan bedrivas antingen med själva församlingen som juridisk person eller i någon annan associationsform. Tillväxtverket har definierat i vilka former man kan bedriva socialt företagande; ekonomisk förening, ideell förening eller aktiebolag. Man kan välja den form som passar det egna ända-målet bäst. Information om detta finns bl.a. i Tillväxt-verkets broschyr Att välja företagsform för arbetsin-tegrerade sociala företag.

Vad är skillnaden?När församlingen beslutat sig för att påbörja ett före-tagande måste man också avgöra om man vill bedriva

verksamheten inom församlingens ordinarie organisa-tion eller starta upp verksamheten i en annan juridisk person. Båda alternativen är tillåtna och vad som är lämpligast avgörs bäst i den konkreta situationen. Det som gör skillnad är framförallt styrelseformer, ekono-misk insats samt personligt ansvar.

Fråga oss gärna!Svenska kyrkan har inget regelverk som styr vilken associationsform en församling ska välja för sitt so-ciala företag. Vi som stiftsjurister kan däremot hjälpa till med råd kring företagsvalet. Till församlingarnas hjälp finns även Kyrkostyrelsens Råd vid bedrivande av näringsverksamhet i församling och Råd till för-samlingar vid bolagsbildning.

>>Dessa råd återfinns på intranätet under flikarna Verksamhetsstöd och Juridik och kyrkorätt

Stiftsjuristerna i Luleå stift

några frågor till stiftsjuristerna

...ekonomisk förening...ideell förening

...aktiebolag


Varför ska församlingen stödja socialt företagande?

Vi vill stödja socialt företagande

eftersom sociala företag och för-

samlingar har en gemensam berö-

ringspunkt i tanken att alla män-niskor har kunskap, erfarenheter

och färdigheter som vi både kan

och skall använda för att tillsam-

mans bygga ett gott samhälle.

Vilka tänker du samarbeta med?

Vi hoppas utveckla ett samarbete

med de sociala arbetskooperativ

som är knutna till Sunderby folk-

högskola, och inte minst med det

konstkooperativ som är under uppbyggnad där.

Vad ser du som det första steget?

Första steget blir möten och dialog mellan kooperativets medlemmar och församlingen.

Anna-Stina Svedberg luleå domkyrkoförsamling

3 frågor

...ideell förening


Kyrkogården är till för de levande


För Ronny Hägglöf blev Svenska kyrkan öppnar portarna

en inspiration till att dra igång ett projekt i samarbete med

Arbetsförmedlingen. Tre projektanställda och en kyrkvakt-

mästare ser till gärdsgården runt kyrkogården restaureras

och att det blir fint rensat i skogen.

– Det gäller bara att ha idéer och att våga släppa jobb till

projekt. Man behöver inte göra allt själv, säger Ronny.

Kyrkogården är till för de levande text och foto: ulf boström


– Kyrkogårdsförvaltningen, Ronny Hägglöf. Han uttalar frasen så snabbt att det nästan är svårt att

uppfatta vad han säger. Under vårt möte hinner telefonen ringa många gånger. Det är bråda dagar på Alhems kyrko-gård i Skellefteå. Krematorieugnen kör dubbla pass då krematoriet i Umeå står kallt på grund av ombyggnationer, planteringssäsongen närmar sig och de säsongsanställda ungdomarna är i antågande.

Ronny Hägglöf är föreståndare på kyrkogårdsförvalt-ningen. Han lufsar lite i gången, pratar tydligt Skelleftemål, snällt och vänligt. Ronny är stolt över vad de åstadkommit med Alhems kyrkogård och ser som sin viktigaste uppgift att vara till för de sörjande, alltså för de levande människorna. Det är just så han säger:

– Kyrkogården är till för de levande.

Alhems kyrkogård är en vackert belägen skogskyrkogård med vida fält mot en skogsbacke med gravstenar bland träden. Här finns en kyrka med angränsande bisättnings-rum, kylrum och ett krematorium med en ugn i rostfritt stål från 60-talet.

På Alhems kyrkogård finns en väldigt medveten ambition om att skapa en miljö där människor känner sig välkomna genom allt ifrån genomtänkt ljussättning, som skapar en varm stämning under mörka kvällar, till att man planterar blommor som lockar till sig humlor. Innanför kyrkogårds-murarna finns en kälkbacke och grillplats i skogsbrynet. Där har dagisbarnen utflykt som den självklaraste sak i världen. Här finns åtel till rådjuren, och Ronny ser med glädje på de harpaltar som skuttar omkring över gravarna. Allt detta gör kyrkogården levande, för de levande.

Svenska kyrkan öppnar portarna gav inspiration till att starta ett projekt tillsammans med Arbetsförmedlingen i Skellefteå. Gärdsgården runt kyrkogården byggdes för tjugo år sedan och var i stort behov av renovering. Det dåliga samvetet förvandlades till en uppgift för tre projekt-anställda och en kyrkvaktmästare.

– Det gäller bara att ha idéer och att våga släppa jobb till projektet. Man behöver inte göra allt själv, säger Ronny Hägglöf som deltagit i alla utbildningar som Svenska kyr-kan öppnar portarna har erbjudit.

– Det har varit lärorika och bra kurser och jag har fått många nya kontakter. Jag fick insikt om att det egentligen inte finns några hinder.

Ronny ber plötsligt om ursäkt för att han måste avbryta en stund. Det är han som är ansvarig för krematoriet idag.

– Jag måste bara gå och se om det ryker. Man kan se på skorstensrökens färg hur ren förbrän-

ningen är.–Den ska vara så ljus som möjligt, förklarar Ronny.

Vi sätter oss i bilen och åker den korta vägen bort till gärdsgården. Hela gänget är där, samlade runt sin gärds-gård. De projektanställda Hans Westin, Sven Kock och Robert Pettersson tillsammans med arbetsledaren och kyrkvaktmästaren Anders Lundmark.

– Vi är ett härligt gäng, säger Hans Westin när jag undrar hur det är att jobba på kyrkogården.

– Underbart, precis vad jag behöver, att få arbeta ute i naturen utan stress, säger Sven Kock. Det är tre kilometer gärdsgård som ska renoveras, med granstörar och najtråd som enda material. Hela projektet ska vara färdigt i oktober och man har redan kommit en bra bit på väg.

Gärdsgårdsprojektet ligger helt i linje med Ronnys käpphäst att kyrkogården ska vara en plats för de levande.

– Vi är sedan tidigare vana att ta emot människor som behöver arbetsträning, men då som kyrkogårdsarbetare. Det här är första gången vi gör ett speciellt projekt. Hant-verket gärdsgårdsbygge håller på att dö ut. Tanken är att kunskapen som projeketet ger kan skapa arbetstillfällen i förlängningen.

Att driva projekt har många fördelar. Det gäller bara att ha lite framförhållning och vara beredd att bidra med egna resurser. Vinsten är att saker och ting blir gjorda och att kyrkan får bidra till att människor utvecklas.

– Det är roligt att hjälpa människor, säger Ronny.Han smider redan planer om nya projekt. En plan är att

starta en service för människor som bor lång bort från sina anhörigas gravar.

– Man skulle kunna sätta ut blommor på bemärkelse-dagar, fotografera och skicka till de anhöriga. Det tror jag skulle kunna bli ett projekt i i linje med Svenska kyrkan öppnar portarna.

Vid gärdsgården. Hans Westin,

Sven Kock, Robert Pettersson,

projektanställda, och Anders

Lundmark, kyrkvaktmästare.

Det dåliga samvetet för-vandlades till en uppgift för tre projektanställda och en kyrkvaktmästare.



steg 2 Sök samverkan med andraKontakta Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen och berätta vad ni vill göra. Här kan man få goda råd, gott stöd och hjälp att konkretisera och komma vidare. Sök också kontakt med andra organisationer och aktörer i närsamhället.

steg 6 Den fortsatta processenNär man kommit så långt att man har intresserade deltagare och en möjlig af-färsidé är det dags för mer konkreta steg. Hur ska vi rusta för att på ett bra sätt genomföra de idéer som vi tillsammans tagit fram? För att svara på detta kan dessa frågor vara till hjälp: Vilken förberedelse behövs för att bilda företaget? Vem ska äga företaget? Vilken företagsform ska vi välja? Vilken kompetensut-veckling behöver vi erbjuda till dem som ska vara med? Här finns goda möjlig-heter att samarbeta med våra folkhögskolor och studieförbund. Luleå stift har avsatt resurser för att ge handledning och stöd till de lokala församlingarna i processen att utveckla socialt företagande.

text sussanne blomdahl och bert il johansson

steg mot socialtföretagande7

steg 7 Stödja men inte startaDet kan också vara så att församlingen i första hand ska vara stödjande i processer som andra tar huvudansvaret för. Det kan gälla att upplåta lokaler, erbjuda handledning, eller på annat sätt bidra till att social eko-nomi utvecklas och sociala företag skapas. Ett sätt skulle kunna vara att församlingen konsekvent använder sociala företag som leverantörer i sin verksamhet när ett sådant alternativ finns.

steg 1 Inventera utvecklingsområdenDen enklaste vägen att utveckla ett socialt företag är att börja där man står. Ett första steg är att inventera vilka utvecklingsområden som finns i anslut-ning till församlingens egen verksamhet. Ett andra steg är att undersöka vilka målgrupper som finns och vilka behov av anpassat arbete de har. Skulle utvecklingsområdena kunna utvecklas inom ett socialt företag eller på annat sätt bli erbjudanden om meningsfulla arbetsuppgifter för målgruppen? Här, som alltid, är det säkert framgångsrikt att söka samarbete med andra sociala aktörer i närområdet.

Företag inget självändamål

Att starta företag är inget självändamål. Det är effekten som räknas. Huvudsaken är att bidra till att fler arbetstillfällen skapas för människor som möter hinder på arbets-marknaden i övrigt. För en församling kan det t.ex. handla om att erbjuda praktik-platser eller anpassade arbetstillfällen i den befintliga verksamheten.


Det är viktigt att veta vad man ska göra och varför man ska göra det. Församlingen behöver reflektera över hur man utifrån sin värdegrund ska engagera sig inom den sociala ekonomin, och hur man vill bidra till att sociala företag skapas. Hur aktivt ska vi arbeta för att möjliggöra arbetstillfällen för de medmänniskor som möter särskilda hinder på ar-betsmarknaden, t.ex. funktionsnedsatta, arbetslösa eller sjukskrivna?

steg 2 Sök samverkan med andraKontakta Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen och berätta vad ni vill göra. Här kan man få goda råd, gott stöd och hjälp att konkretisera och komma vidare. Sök också kontakt med andra organisationer och aktörer i närsamhället.

steg 3 Skapa mötesplatser Det är viktigt att de människor som tillhör målgruppen för initia-tivet tidigt kommer med i processen. Det finns många värdefulla erfarenheter och insikter hos den målgrupp som är personligen berörd. Församlingen kan t.ex. ta initiativ till att tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen inbjuda målgruppen till ett förutsättningslöst och öppet samtal kring möjligheten att utveckla socialt företagande.

steg 4 Ta vara på de intresseradeUtifrån ett öppet samtal är det troligt att vissa av deltagarna mer än andra vill gå vidare för att utveckla och konkretisera de idéer som kommit fram. Det är viktigt att fånga upp detta intresse och inbjuda till en fördjupningsträff med dessa personer. Det blir en mindre, men mer engagerad grupp där man kan in-ventera vilka erfarenheter och kunskaper som man har tillsammans. Redan här kan man börja fundera över möjliga affärsidéer att gå vidare med.

steg 6 Den fortsatta processenNär man kommit så långt att man har intresserade deltagare och en möjlig af-färsidé är det dags för mer konkreta steg. Hur ska vi rusta för att på ett bra sätt genomföra de idéer som vi tillsammans tagit fram? För att svara på detta kan dessa frågor vara till hjälp: Vilken förberedelse behövs för att bilda företaget? Vem ska äga företaget? Vilken företagsform ska vi välja? Vilken kompetensut-veckling behöver vi erbjuda till dem som ska vara med? Här finns goda möjlig-heter att samarbeta med våra folkhögskolor och studieförbund. Luleå stift har avsatt resurser för att ge handledning och stöd till de lokala församlingarna i processen att utveckla socialt företagande.

text sussanne blomdahl och bert il johansson

steg 5 Motivation och inspiration Fortsätt inventeringen av möjliga affärsidéer tillsammans med målgrup-pen. Fördjupa samtal och information om socialt företagande. Samtala om vilka affärsidéer som kan vara aktuella. Det är viktigt att frågan om villkoren det sociala företagandet hela tiden hålls levande i gruppen. Visa lyckade exempel eller gör studiebesök hos något socialt företag. Initiera samtal i gruppen kring frågor om värdegrund och demokrati. Det gör att gruppen växer samman och skapar gemensamma rutiner.

Vad och varför?

Här kan man också beskriva vad ett socialt före-tag är och tydliggöra vilket stöd man kan få via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är viktigt att handläggare från dessa myndighe-ter deltar i processen, dels för deras kompetens i sakfrågan, dels för att ge processen legitimitet.

För att lyckas i sitt engagemang för social ekonomi och socialt före-tagande är det viktigt att det i församlingen finns konkreta beslut i frågan, och att någon person med kompetens och mandat får ett tydligt uppdrag att leda processen. Församlingen behöver också re-flektera över vilken roll man vill ha i sammanhanget och vilka samar-betsparter man vill inbjuda att vara med i processen. Är församlingens intention att själv stå som ägare, eller ska man i första hand ge stöd och handledning för att skapa socialt företagande som i längden är självständigt och fristående?

Tydliga beslut


När jag var 10-12 år hade jag en affärsidé. Jag skulle starta en kiosk men aldrig ha öppet. Idén var genialisk då jag dygnet runt skulle ha tillgång till hur mycket godis som helst. På senare år har jag insett att affärsidén kanske inte var så bra ändå. Min hälsa skulle nog, så här drygt 20 år senare, inte ha varit särskilt god och framförallt skulle min kiosk inte ha varit en ekonomiskt lysande affär. För de allra flesta (läs vuxna) var min affärsidé med en kiosk som ald-rig var öppen en ganska dålig affärsidé från början. Trots detta möter jag ofta inom den sociala företagsbranschen människor vars affärsidéer saknar både säljande vara eller tjänst och som inte heller tar hänsyn till de individer som ska arbeta i företaget.

Att driva ett socialt företag är precis som begreppet antyder att blanda två världar, den sociala världen och före-tagarvärlden. Jag brukar säga att arbeta med sociala företag är att jobba med individer ur ett socialt perspektiv med företagande som metod. Därför är det viktigt att affärsidén kopplat till det sociala företaget eller projektet också är för-ankrad i både dessa världar. Tyvärr tenderar många sociala företag och projekt att hamna i antingen det sociala diket, dvs. verksamheten blir en social träffpunkt utan fokus på metoden företagande, eller så hamnar man i företagardiket där pengar, kontrakt och deadlines är viktigare än indivi-

världar i enden. Det är därför av yttersta vikt att redan tidigt i arbetet med att ta fram sitt sociala företag eller projekt fundera över den affärsidé som verksamheten ska vila på. Inte heller af-färsidén får vara i något av dikena. Idén måste ha en produkt eller tjänst där det finns en köpare. Om kunden är intern eller extern spelar mindre roll, men någon måste vilja ha det som ska produceras. Idén får inte heller vara för avancerad så att de som arbetar i företaget inte klarar av att genomföra den.

Efter att ha arbetat med sociala företag i snart 10 år kan jag se att sociala företag och projekt med en affärsidé där den sociala aspekten balanseras med en säljande vara eller tjänst, är de sociala företag och projekt som lyckas bäst och har bäst resultat! Jag tror inte på verksamheter som stap-lar produkter på hög eller företag som erbjuder tjänster som ingen vill ha, oavsett om de är trevliga mötesplatser.

Att ha en hållbar affärsidé är ett måste för att lyckas med metoden företagande. Lika dålig som den aldrig öppna kios-ken hade varit för min hälsa, lika dålig är en dålig affärsidé för de som arbetar i verksamheten. Utveckling, utmaning, välmående och affärsidé hänger ihop. Därför är det viktigt att fundera en extra gång på affärsiden och det man i det sociala företaget eller projektet vill producera. Har vi inte en produkt eller tjänst som någon vill ha, är vi då ett socialt företag?

text : s imon miderfjäll foto: chansen ab, andréas l indström

Två


Utveckling, utmaning, välmående och affärsidé hänger

ihop

Två


Därför att ingen har lejt oss

Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början gick ut för att leja arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagspenning på en denar och sände i väg dem till vingården.

Vid tredje timmen gick han ut igen och fick se några andra stå sysslolösa på torget. Till dem sade han: ”Gå bort till vingården, ni också. Jag skall ge er skäligt betalt.”

Och de gav sig dit. Sedan gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde likadant. Vid elfte timmen gick han ut igen, och när han såg några andra stå där sade han: ”Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?”

De svarade: ”Därför att ingen har lejt oss.”Då sade han: ”Gå bort till vingården, ni också.”

På kvällen sade vingårdens ägare till förmannen: ”Kalla samman arbetarna och ge dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.”

Matt 20: 1-16


Därför att ingen har lejt oss bibel och socialt

företagandetext : bertil johansson foto: andréas l indström

De som hade lejts vid elfte timmen kom fram och fick en denar var. När sedan de första steg fram trodde de att de skulle få mer, men fick var sin denar de också.

Då protesterade de och sade till ägaren: ”De där som kom sist har bara hållit på en timme, och du jämställer dem med oss som har slitit hela dagen i solhettan.”

Då sade han till en av dem: ”Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Vi kom ju överens om en denar,

ta nu vad du skall ha, och gå. Men jag vill ge den siste lika mycket som du fick. Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god?”

Så skall de sista bli först och de första sist.


Det finns mer som behöver bli gjort, och det finns fler som behöver ett

meningsfullt arbete.


Jesus berättar en liknelse. Den handlar om att driva företag, erbjuda arbetstillfällen, välja medarbetare, löneförhandla, anställa och in-troducera. Den handlar också om en ständigt pågående rekryteringsprocess utifrån de behov som verksamheten visar sig behöva. Behovet av nyrekrytering är oftast ett tecken på ut-veckling och god lönsamhet. Det finns mer som behöver bli gjort, och det finns fler som behö-ver ett meningsfullt arbete.

Att komma förstHär möter vi människor med olika förutsättningar som attraktiv arbetskraft. ”Vid dagens början” var urvalet av ar-betskraft stort. När den första rekryteringen var över kunde de som framstått som starkast, friskast och mest effektiva lämna Arbetsförmedlingen och gå till jobbet. Tänk så roligt det är att vara efterfrågad! Att få ett jobb och att vara utvald bland många sökande, det är en känslomässig merit.

Mindre känslomässigt uppmuntrande är då att inte komma med. Men de flesta vet säkert av erfarenhet att det kommer fler tillfällen. Förr eller senare kan frågan ställas till mig. I liknelsen återkommer rekryteringsprocessen fyra gånger. Efter tre timmar händer det igen, säkert med samma

rangordning som första gången, de mest attraktiva av de kvarvarande får sitt arbete. Samma process upprepas vid sjätte timmen och vid nionde timmen.

Att komma sistNu börjar det kännas kärvt. När den fjärde rekryteringen vid nionde timmen är avslutad, är det inte så muntert i den grupp som fortfarande står kvar. Jag tror inte ett ögonblick att den gruppen består av de lata, likgiltiga och ansvars-lösa. Det är de bortvalda som står här. Fyra gånger har de gjort samma upplevelse, att bli förbigångna, att inte anses lönsamma, att inte duga, inte passa. Troligen finns här en överrepresentation av slitna människor, kanske på grund av tidigare tungt arbete och orimliga arbetsförhållanden, kanske med medfödda funktionshinder, kanske på grund av besvärliga uppväxtförhållanden, fattigdom, näringsbrist eller annan skörhet som livet gett dem.

Det är dessa medmänniskor som nästan regelmässigt blir bortvalda, utanför-

ställda, för att inte säga försummade när vi med rationella förtecken vill utveckla lönsamhet och arbetsliv i vårt samhälle.

Lata är de inteDe som blir sist valda är människor som vill komma ur den meningslösa situation de hamnat i. De har, med fler hinder än de andra, lagt ned tid, uthållighet och engagemang på att hitta det meningsfulla, klara sig själva och behövas. Lata är de inte!

Nej, deras problem är ett annat. De har under hela proces-sen konsekvent blivit bortvalda, utsorterade och bedömda som mindre meningsfulla i produktionen. Det är människor som haft gott om tid att suga upp erfarenheter som urholkar självkänslan och tappa tron på sig själva. Det är människor med personliga upplevelser av den psykologiska sanningen att negativa upplevelser fastnar sex gånger starkare i vår självbild än vad positiva upplevelser gör.

Ingen har lejt ossNär de kvarlämnade äntligen vid elfte timmen blir upp-märksammade, är det med den näst intill förebrående frågan: ’Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?’ Svaret kommer utan betänketid, enkelt och självklart, som sprunget ur en djupt självupplevd verklighet som varat länge: ’Därför att ingen har lejt oss.’

Ingångsvärdena i Jesu liknelse har slående likheter med välkända situationer i vårt samhälle idag, tvåtusen år se-nare. Det har alltid funnits människor som har mer indi-viduella förutsättningar för sitt deltagande i samhälle och arbetsliv än de flesta av oss andra. Det är dessa medmän-niskor som nästan regelmässigt blir bortvalda, utanför-ställda, för att inte säga försummade när vi med rationella förtecken vill utveckla lönsamhet och arbetsliv i vårt samhälle. Man blir fort utanförställd där man inte bedöms passa in.

Effektiviteten och delaktighetenNär effektiviteten tillåts strypa delaktigheten, blir många lämnade utanför och värdet av deras bidrag går förlorat. Det blir en förlust som svider, inte bara för den enskilde som drabbas utan också för samhället i stort. Alla kan vi utan större svårigheter känna oss in i vanmakten av att inte behövas, inte anses vara till nytta, att beskrivas vara en budgetpost på kostnadssidan, att inte betyda något i positiv mening. Alla kan vi se värdet av att var och en får möjlig-het att utifrån sin förmåga bidra med det man kan.

Ingångsvärdena i Jesu liknelse har slående likheter med välkända

situationer i vårt samhälle idag, tvåtusen år senare.


Människosyn och värdegrundJesu liknelse handlar om människosyn och värdegrund, om missunnsamhet och rättvisa, om godhetens generositet och egoismens förblindade och onda öga.

Varför ska medmänniskor med mer komplexa förutsätt-ningar för sitt deltagande i samhälle och arbetsliv vara mer ifrågasatta? Varför ska de som är mer utsatta och har större svårigheter att övervinna ha sämre förutsättningar och lägre lön? Varför är det störande för den som har goda förutsättningar att andra med behov av anpassade förutsätt-ningar får samma lön för sitt deltagande?

Egentligen, hur rättvist är det att den som måste över-vinna fler hinder än andra i sitt liv ska ha sämre utfall av sin ansträngning än den som slipper detta? Varför är det så allmänt accepterat att det ska vara kännbart kostsamt att inte vara efterfrågad på arbetsmarknaden? Att stå till förfo-gande hjälper ju inte den som inte blir efterfrågad. Varför har vi en struktur som misskrediterar dem som av olika anledningar ställts utanför? Är deras situation i första hand resultatet av en personlig brist, eller ett resultat av en ratio-

Varför ska medmänniskor med

mer komplexa förutsättningar för sitt deltagande i samhälle

och arbetsliv vara mer ifrågasatta?


nell och hård samhällsstruktur? Ja, frågorna är många, och som kyrka behöver vi reflektera över dem utifrån aspekter som rättvisa, människosyn, värdegrund och allas lika värde och rätt att vara med.

Med avtalsenliga villkor Jesus beskriver en företagare och hans företag. Hans berät-telse formas så att den står i samklang med de livsvärden som präglar himmelriket. Jag tänker att Jesus menar att det bästa samhället byggs på principer som inkluderar och möjliggör. Det blir ingen oreda för den sakens skull, ingen orättvisa heller, bara större delaktighet för många, många fler. I berättelsen finns ett överenskommet regelverk och en avtalsenlig lön, men här finns också ett anpassat förhåll-ningssätt för den som behöver ett sådant för att komma till sin rätt i sammanhanget.

Rättvisa som ger alla platsDet är väl tydligt vad Jesus menar. Social flexibilitet hand-lar inte om att kränka rättvisan, det är ett uttryck för godhet och medmänsklighet. Det finns inte något mer rättvist förhållningssätt än det som ger alla plats, rum, menings-fullhet och försörjning utifrån sina egna förutsättningar. Att alla ska behandlas lika är en självklarhet som lätt kan bli statiskt och utestängande. Jesu dialog med de missnöjda arbetarna handlar just om detta, den statiska rättvisan och den flexibla rättvisan. Jag tänker att vårt samhälle skulle nå en positiv utveckling om de utanförställdas position flyt-tades fram från sista plats. En grundbult i god människosyn är att ha ett särskilt fokus på dem som är utsatta.

Den omvända rättvisanDet är inte ett helt okänt förhållningssätt som Jesus presen-terar. Den som gått på långa krävande vandringar vet också att det är avgörande att de som har mindre goda förutsätt-ningar att hänga med ska gå långt fram i ledet. Kanske har vi också egen erfarenhet av när det inte fungerat så?

Att uttröttad och modfälld släpa sig fram några hundra meter bakom alla de andra är ytterst energikrävande. Att ständigt bli inväntad är också en tveksam glädje, dels för att man känner sig dålig, och dels för att gruppen redan vilat och startar igen när man äntligen når fram. Resultatet blir att den ende som missar vilan är den som har minst resurser.

Barmhärtighetens flexibilitet Jesus tycks mena att det i rättvisa alltid måste finnas en barmhärtighetens flexibilitet, som ger plats och utrymme för den enskilde med varierande förutsättningar. Det måste finnas rum för dem som har svårt att tränga sig fram, och solidaritet som släpper fram dem som lättast blir efter. Upprörda och missunnsamma reaktioner över förutsätt-ningar som stärker de mer utsattas möjligheter till jämlik-het möter Jesus med den tänkvärda frågan: Ser du med onda ögon på att jag är god? Med andra ord: Tycker du det är orättvist om det går lika bra för den som har det sämre?

Att den förste blir sist och den siste först tror jag inte handlar om att vända på kön, jag tror att det handlar om att skapa jämlikhet utifrån en mångfald av förutsättningar.

Jag tänker att den människosyn och värdegrund som präglar berättelsen om vinodlaren och hans företag är en

god förebild för ett samhälle som vill skapa delaktighet, utveckling, och anpassade villkor utifrån människors olika förutsättningar. Hur tänker du om utvecklingen i vårt sam-hälle och om kyrkans roll i det sammanhanget?

Jesus tycks mena att det i rättvisa alltid måste finnas en

barmhärtighetens flexibilitet, som ger plats och utrymme för den

enskilde.

En grundbult i god människosyn är att ha ett särskilt

fokus på dem som är utsatta


Det känns verkligen skönt att nu kunna jobba heltid med ar-betsuppgifter som jag trivs med. Den känslan vill jag att många, många fler ska få uppleva.


Linda Karlsson är ordförande i kooperativet och hon har varit med från 2006 när kooperativet fortfarande var ett EU-projekt. Linda hade varit arbetslös, utbildat sig till undersköterska och haft ungdomspraktik på ett äldreboende i Luleå. På demensavdelningen var det mycket tungt arbete, ett arbete som hon helt enkelt inte orkade med. Dessutom hade Linda själv länge lidit av depression.

När hon fick frågan om att vara med i projektet Luleå Hunddagis visste hon ingenting om kooperativ och de tankar och idéer som ligger bakom den sociala ekonomin. Men hon visste att hon tyckte om djur och den enkla sanningen att djur ofta får oss att må bra. De sex år som Linda va-rit med har inneburit mycket arbete och massor av både glädje och gråt.

som människa

text och foto: l ars hedström

Sommaren 2012 har Luleå Hunddagis fungerat som ett socialt arbetskooperativ i fem år. Företaget

har sina lokaler uppe på Kronan – ett område med många småföretag, konstnärsateljéer, en

återvinningsmarknad, ett växande bostadsområde och närhet till naturen. Nya hyreshus växer mot

himlen, och samtidigt växer självförtroendet hos medlemmarna i Luleå hunddagis. Verksamheten är

väl etablerad, och med fina lokaler för både människor och hundar känns det som om kooperativet

har framtiden för sig.

VäxA


När jag träffar Linda i dag känns det som om hon har vuxit oerhört mycket, både som människa och företagare.

Att arbeta i ett socialt arbetskooperativ är förvisso ingen enkel sak, men vilken arbetsplats fungerar felfritt? Ingen jag känner till. Men medlemmarna som äger Luleå hundda-gis har en gemensam grund i sina kooperativa värderingar och en stark känsla för att alla ska ges chansen att utveck-las efter sina egna förmågor.

– Det har verkligen hänt mycket med mig och alla andra som arbetar här under de här åren, säger Linda Karlsson. I dag är jag dessutom ordförande för kooperativet och faktiskt ganska stolt över det.

Nytt i den kooperativa miljön är också att det i Luleå finns en stödstruktur som går under namnet SAL – Sociala Arbetskooperativ i Luleå.

Den består av medlemmar från tre kooperativ i Luleå och syftet är hjälpa de olika kooperativen, vara ett stöd i såväl utvecklingsfrågor som för kooperativens handledare.

Linda och de andra i SAL ordnar också utbildningar som kan behövas för nya kooperatörer. Det finns flera projekt som på sikt kommer att leda till nya sociala arbetskoopera-tiv i Luleå.

Vid sidan av arbetet på hunddagiset, där Linda för-resten har gått upp i arbetstid och nu arbetar heltid, har hon också börjat fungera som kooperativets ansikte utåt. Det finns en efterfrågan från bland annat myndigheter, kommu-ner och landsting att lära sig mer om den kooperativa idén. Tillsammans med andra kooperatörer har Linda det senaste året också varit med och berättat om sitt liv som kooperatör för olika församlingar inom Svenska Kyrkan.

– Tidigare i vintras var jag med i Haparanda, och nyligen träffade vi människor från kyrkan på en konferens i Sunder-byn. Senare i år blir det också att besöka flera folkhögskolor i Norrbotten och Västerbotten, och det ser jag fram emot.

Självkänslan har vuxit sig stark under åren som koope-ratör. Här odlas känslan av att duga som man är, och i den kooperativa miljön ges förutsättningar för egen utveckling i den takt man själv orkar med.

– Det är inte bara ett arbete för mig. Jag har fått många fina vänner bland de andra kooperatörerna och vi kan prata och diskutera för att få allt att fungera. Jag känner att jag har förändrats mycket sedan jag kom hit första gången. Jag har alltid varit tyst och ganska blyg, men idag vågar jag ta plats, diskutera och göra min röst hörd. Det är en skön känsla.

Linda mår bra i dag, men har inte glömt hur det hela började. Att det fanns långa perioder som var tunga och mörka.

– Det finns alltid en mängd orsaker till varför man mår psykiskt dåligt. Jag vill inte direkt säga vad som orsakade min mångåriga depression. Processen som har lett fram till hur bra jag mår i dag har definitivt varit värd allt arbete och alla upp- och nedgångar. Vi är alla olika individer, på olika nivå i livet, och det är viktigt att vi får vara i en tolerant och empatisk miljö.

Elva kooperatörer och två handledare utgör de mänsk-liga resurserna på Luleå hunddagis. Den nästan viktigaste arbetsuppgiften är att sköta om de i dag tretton hundarna och se till att de får regelbunden motion och stimulans, men det finns också andra arbetsuppgifter. En del kan sy, en del bakar medan någon annan gillar att sitta vi datorn och sköta administrationen.

– Det känns verkligen skönt att nu kunna jobba heltid med arbetsuppgifter som jag trivs med. Den känslan vill jag att många, många fler ska få uppleva.

Vi är alla olika individer, på olika nivå i livet, och det är viktigt att vi får vara i en tolerant och empatisk miljö.

Kooperativets ansikte utåt. Det finns en efterfrågan

från bland annat myndigheter, kommuner och landsting

att lära sig mer om den kooperativa idén. Tillsammans med

andra kooperatörer har Linda det senaste året varit med och

berättat om sitt liv som kooperatör.



Jag tycker det ligger i linje med församlingens övriga arbete med

att stötta och hjälpa människor i

utsatta lägen.


I vår församling, Gunnarsbyn, kommer vi nog att samarbeta med

bl.a. lokala företag och fören-ingar samt Arbetsförmedling och

Försäkringskassa. Vi kommer nog

också att titta lite på hur andra församlingar gjort och vilka de samarbetar med.


Det första vi gör är nog att bjuda

in till en träff med intresserade, för att sedan bilda en arbetsgrupp

och diskutera kring vad ett socialt

företag ska jobba med.

Ann-Christin Pretty gunnarsbyns församling

3 frågor



100 % av min förmåga”

Lars Hedström möter Mats Emanuelsson, en av kooperatörerna på Norrbottens första sociala arbetskooperativtext : l ars hedström foto: andréas l indström , emma berkman

”Jag arbetar


Jag träffar Mats Emanuelsson på Linas café i Luleå. Mats är en man med många järn i elden. I år har han gett ut diktsamlingen Kråkdikter på eget förlag. Vardagarna tillbringar Mats som en av kooperatörerna på Norrbottens första sociala arbetskoo-perativ, Valborg. Basen finns på Sun-derby folkhögskola och den resa Mats och hans arbetskamrater påbörjade 1997 pågår fortfarande.

Det som började med folkhögskole-kurser för människor som på olika sätt hamnat utanför samhällets normala arbetsmarknad, har fram till idag utvecklats till ett sätt att både leva och arbeta för Mats Emanuelsson.

Mats är alltså en kooperativ pionjär. Han fungerar definitivt som en blän-dande missionär för tanken att alla människor kan komma igen, även om förhållandena är svåra.

– 2012 har hittills varit väldigt intensivt, säger Mats medan vi tar oss en fika på Linas café. Det har varit kul att ge ut min egen diktsamling, och all respons som jag fått har stärkt och inspirerat mig.

Under vårvintern har han rest runt och berättat om sig själv och sin egen resa från passivitet till ett aktivt liv. Han har tillsammans med flera andra, bland annat Sussanne Blomdahl som varit med på kooperativ Valborgs hela resa, varit ute och träffat personal i Svenska Kyrkan i Arvidsjaur och Boden.

På hemmaplan har kooperativet också utvecklats de senaste åren. Man har fått mer jobb. Grunden för kooperativet är att driva ett elevcafé på folkhögskolan, men man jobbar också med att återvinna papper, sköta en del vaktmästarsysslor, och hjälpa till i skolans restaurang och vid kon-ferenser. En ny verksamhet är också att serva konstlinjen med en fikavagn varje dag.

Kooperativ Valborg består i dag av tolv kooperatörer och ett par prakti-kanter.

– Förutom de dagliga sysslorna är vi också flera som då och då åker ut till olika grupper och berättar om våra egna erfarenheter av psykisk ohälsa och hur man kan förändra sitt liv, säger Mats engagerat.

Engagemang är ett ord som känns helgjutet när det gäller Mats Ema-nuelsson. Det är ett faktum att Mats är något av en lokal kändis. Han och hans sambo Karin är flitiga gäster på konserter av alla slag, för musik och kultur i alla former är mer än ett intresse och har alltid varit det.

– Jag har själv skrivit dikter i mer än 30 år och de har ofta handlat om svåra saker från mitt eget liv, men alltid med en humoristisk glimt och en känsla av stolthet och att allt är möjligt. Jag brukar alltid läsa några av mina egna dikter när jag är ute och föreläser, man måste helt enkelt bjuda på sig själv i de här sammanhangen. En rolig sak är att jag har sålt närmare 300 exemplar av mina Kråkdikter och när jag är ute och läser dikter känner jag att de berör människor och det ger mig mycket.

Jag dansarsom en kråkavill inte bråkamen jag vill gärna språkamed alla och envarfinna på livet ett svar

Jag dansarsom en kråkavill inte bråka

men jag vill gärna språkamed alla och envar

finna på livet ett svar


Jag har följt Mats och de andra koope-ratörerna i ganska många år nu, och ett bestående intryck är att dessa fina människor har en kraft och ett mod som många av oss saknar. Att till ex-empel lyssna på när Mats berättar om sin väg upp ur förlamning och hopp-löshet för en grupp sjuksköterskor, en grupp landstingspolitiker eller en gymnasieklass är en stark upplevelse.

Mats och alla i kooperativ Valborg har också alltid arbetat för att få bort alla möjliga missuppfattningar och fördomar som finns runt begreppet psykisk ohälsa.

– Att arbeta med kooperativet och därmed sig själv, är en resa som aldrig tar slut, menar Mats. Vi har funnits i tolv år nu och jag har lärt mig massor, både om mig själv, om samhället och om mina medmänniskor.

Hur ser Mats på den närmaste framtiden?

– Ja du, vi gör det vi gör i Valborg. Det finns alltid nya idéer om vad vi ska göra och samtidigt har vi det vardagliga jobbet, skötseln av caféet, bakningen och allt annat vi gör som

kräver mycket av oss alla.Ibland kan det faktiskt bli övermäk-

tigt också, man blir trött. Det finns så mycket intressant att göra, men ibland får man ta ett steg tillbaka, ta det lugnt.

Konsten att lära sig att ta ansvar för sig själv och också att jobba tillsam-mans i en positiv anda är viktiga egenskaper som de kooperativa vär-deringarna har gett Mats. I Luleå finns nu en stödstruktur som ska hjälpa till att stärka och utveckla de sociala arbetskooperativen

– Jag hoppas att politiker och andra som bestämmer förstår hur viktigt det är att vi tillsammans bygger upp en stödstruktur så att vi kan hjälpas åt att starta nya kooperativ. För behoven finns och många skulle må bra av att arbeta i ett socialt arbetskooperativ, säger Mats.

Mats bubblar nästan alltid över av allt engagemang som han utstrålar.

– För min egen del hoppas jag kunna fortsätta leva ett liv med musik och kultur närmast hjärtat, fortsätta möta människor, resa, skriva fler dikter.

Men också lära mig att säga nej. Jag har definitivt blivit friskare för varje år sedan kooperativet bildades för tolv år sedan, men ibland kan det bli för mycket aktiviteter. Musiken och kulturen har alltid varit mitt största intresse och det kan jag också ut-veckla mer när jag mår bra. Det pratas mycket om tillväxt och jag menar att det är mycket värt om man kan växa som människa i första hand. Allt handlar inte om ekonomisk tillväxt.

– Som vi brukar säga, vi jobbar hundra procent av vår förmåga och det räcker bra!

Kooperativ Valborg består idag av tolv personer som tillsammans driver ett café på Sunderby folkhögskola, knappt två mil utanför Luleå. Det startade 1997 med en kurs som kallades KAK – Kunskap, Arbete och Kamratstöd. Deltagare var personer från Luleå, Boden och Piteå som alla hade varierande bakgrund men det gemensamt att alla hade stått utanför den vanliga arbets-marknaden ganska lång tid.

Kooperativet bakar bröd, serverar, gör smörgå-sar och servar både skolans elever och personal på olika sätt. Under de tolv år kooperativet har funnits har man också producerat örtkryddor från egna odlingar, tagit hand om återvunnet papper och sedan tillverkat nytt i form av ku-vert, pärmar, namnbrickor och skrivpapper.

Valborg

Jag har lärt mig massor, både om mig själv, om samhället och mina medmän-

niskor.


Arbetsförmedlingen har bytt namn på tredje fasen i jobb- och utvecklings-garantin till I sysselsättning.

I april hade 19 umebor fått jobb sedan årsskiftet och 279 fanns kvar i kategorin.

Ann-Charlotte Nilsson, diakonias-sistent och ensamstående tvåbarns-mamma, var nära att hamna i Fas 3 efter en sjukskrivning, men fick i stäl-let arbetslivsintroduktion i Ålidhems församling 2010. I dag har hon en utvecklingstjänst på halvtid.

– Jag finns med och leder Handens arbete, Rofyllt och Pilgrimskvällar samt kurser och retreater. Mycket av arbetsuppgifterna handlar om att ge ett gott värdskap.Ann-Charlotte Nilsson upplever en positiv atmosfär i församlingen, att hon både fått växa och misslyckas.

– En arbetsplats där man är behövd är jätteviktigt. Här har jag blivit accepterad och sporrad att pröva vingarna utan att behöva ta mig vatten över huvudet.Ann-Charlotte tycker att människor för lätt hamnar utanför arbetsmark-naden i dag och att systemet missar i människovärde. Hon är kritisk till den låga ersättningen för personer i syssel-sättningsfasen.

– Arbetsgivaren kan få mer betalt för att ta emot en människa än vad den personen får att leva på. Den minsta ersättningen skulle ligga i nivå med sjukkassan.

Tillbaka i jobb Fas 3-begreppet är skrotat, i stället talar Arbetsförmedlingen om personer i sysselsättningsfasen.

Oavsett namn vill kyrkan vara en tydlig aktör för människor utanför arbetsmarknaden.

text : er ik a h magnusson, t idningen spr ia foto: peter l indegren

Hopp och jobb med loppisGenom ett projekt som kallas Svenska kyrkan öppnar portarna, ska kyrkan i Luleå stift bli en tydligare sam-hällskraft inom social ekonomi med målet att ge arbetssökande hopp och värdighet. 47 av stiftets 57 försam-lingar har deltagit i utbildning inom socialt företagande, social ekonomi och arbetsmiljö.

I maj öppnade second handbutiken Vändpunkten i Holmsund. Den ska drivas med ett tiotal personer i syssel-sättningsfasen. Bakom står Öppen Ge-menskap och Holmsunds församling.

- Det är 400 kvadratmeter i två plan mitt i centrum, säger platsansvarige Christian Columbus. Förutom loppis-försäljning ska vi kunna laga trasiga möbler och sy om kläder.

Aktiv i kommunenEfter två år ska de anställda vara ute i arbetslivet.

– Församlingen vill inte bara finnas inom kyrkans väggar utan vara en aktiv part i kommundelen i samarbete med föreningsliv, förklarar Ralph Hö-ber, kyrkorådsordförande. Till det har vi fått stiftsbidrag under två år.

När golvtillverkaren Armstrong med 120 anställda gick i konkurs 2010 ordnade församlingen tillsammans med arbetslivscenter månadsträffar för de som förlorat jobbet. I dag har de flesta arbete.

Även Umeå stadsförsamling är i startgroparna med två projekt som involverar personer i sysselsättnings-fasen.

GENOM KyrKAN


GENOM KyrKAN

Holmsunds församling har startat en second handbutik i samarbete med Öppen Gemen-skap. Butiken har nu varit igång under ett antal månader. Vi ställer några frågor till församlingens kyrkoherde Björn Kling.

Varför gör ni detta?Det finns många goda skäl att göra detta, och jag vill nämna tre av dem. * Vi ser en möjlighet att anordna meningsfull sys-selsättning för människor som helt eller delvis finns utanför den reguljära arbetsmarknaden * I kyrkans uppgift ingår att förvalta skapelsen. En second handbutik är inriktad på återanvändning och motverkar det resursslöseri som utmärker slit- och slängsamhället. * Vi ser möjligheten till samverkan med många andra goda krafter som vill värna människors livsvillkor och bygga det goda samhället

Vilka samarbetar i detta projekt? Det här är ett samarbete med Öppen Gemenskap, en ekumenisk organisation som bedriver social verk-samhet för utsatta människor. Öppen Gemenskap driver sedan tidigare ett antal sociala företag här i Umeåregionen och kan därför bidra med goda erfa-renheter i vårt projekt. Naturliga samarbetsparter är också Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Just samarbetet med andra goda krafter har varit en viktig del i vår målsättning. Det skapar samsyn och gemenskap mellan oss som på olika sätt är aktörer i vårt närsamhälle.

På vilket sätt har ni organiserat arbetet? I början tänkte vi mycket omkring vilken organi-sationsform vi skulle ha. Skulle vi välja att bilda en ekonomisk förening, en ideell förening eller kanske ett aktiebolag? Till sist landade vi i att inte bilda något eget utan att göra det till ett samarbete mellan två etablerade organisationer med en styr-grupp dem emellan. Det passade oss bäst att göra på det sättet denna gång.

Hur har det börjat?Till att börja med hade vi butiken för ögonen och hur den skulle se ut och fungera. Men allt efter-som butiken började bli klar och verksamheten kom igång har vi fokus på de anställda, alltså de som finns med i någon arbetsmarknadsåtgärd. Den bärande tanken är förstås att det är för deras skull som vi bedriver denna verksamhet. Tanken är att de ska växa och få nya vingfjädrar. Redan efter ett par veckor märker vi hur arbets-glädjen och stoltheten i att göra något menings-fullt infunnit sig. Det ser bra ut, så här långt!

b ild : r alph höberdär! Hallå

Vi ser möjligheten till samverkan med många andra goda krafter som vill värna människors livsvillkor och bygga det goda samhället

41


- Att arbeta med jämställdhet kan ge så myck-et, såväl för individers möjligheter i livet som för utvecklingen av en verksamhet, säger Maria Stefansson på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Maria jobbar sedan 2010 i det nationella jäm-ställdhetsprojektet ESF Jämt som ger stöd i jämställdhetsfrågor till projekt inom Europeiska socialfonden. Projektet Svenska kyrkan öppnar portarna är ett av de projekt Maria arbetat med och följt sedan starten. - Det är alltid roligt för mig att träffa och arbeta med Svenska kyrkan. De är engagerade i arbetet med jämställdhet och de både vill och gör mycket bra inom området, säger Maria.

Utifrån sin erfarenhet av att arbeta med jäm-ställdhetsfrågor ger Maria oss fyra konkreta råd.

Allas ansvarOfta läggs ansvaret för jämställdheten i en verksam-het på en person. För ett framgångsrikt arbete krävs dock att alla inser sitt ansvar att skapa en bra miljö. Det är du och jag som i det dagliga, i vårt bemötan-de, i vad vi säger och i skämten skapar jämställdhet.

Öka kompetensenFör att kunna jobba med jämställdhet krävs, såsom inom alla områden, kunskap och kompetens i frågan. Det är därför viktigt att alla i en verksamhet får möj-lighet att lära sig mer.

Gemensamt syfteHar ni diskuterat igenom varför ni ska arbeta med jämställdhet? Fundera tillsammans igenom vad som är målet med ert jämställdhetsarbete. På vilket sätt skulle ökad jämställdhet göra er verksamhet bättre?

Ta hjälpAtt jobba med jämställdhet kan vara svårt och stund-tals jobbigt. Undersök om det finns hjälp att få hos till exempel kommunen, Länsstyrelsen eller annan organisation.

läs gärna mer: www.esf.se/jamt, www.jamstall.nu

att arbeta med

jämställdhet

text : mar ia stefansson, länsst yrelsen


läs gärna mer: www.esf.se/jamt, www.jamstall.nu


Kyrkan måste engagera sig i människors vardag och särskilt för dem som har svårigheter att

övervinna. Att arbeta för allas rätt

till arbete och ett bra liv återför kyrkan till en aktiv partner i män-

niskors vardag. Ett medel kan vara

socialt företagande eller social ekonomi.


I främsta rummet är samarbete med samhällets aktörer såsom Arbetsförmedling, Försäkrings-kassa och kommuner. Viktiga samarbetsparter är också Röda korset, den lokala FN-föreningen

och andra församlingar inom den

kyrkliga organisationen.


Innan man startar på allvar måste

församlingens medarbetare vara

överens om att göra detta, se det

som en naturlig del av arbetet och man kanske måste omvärdera

nuvarande arbete till en del.

Bo Kronborghaparanda församling

3 frågor

att arbeta med

jämställdhet


Barbro Lindgren är utbildare och re-gioncoach i Processtöd Tillgänglighet, som ger stöd till ESF-projekt i frågor om tillgänglighet. Hon betonar att om man förbättrar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning så förbättras arbetsmiljön för alla. Arbetsmiljöarbete förebygger ohälsa.

– Ledningens beslut att prioritera tillgänglighetsfrågan är viktigt för att få genomslag i verksamheten. Det är viktigt att det finns rutiner och forum där man kan diskutera dessa frågor, exempelvis vid arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Alla behöver vara med och dra sitt strå till stacken.

Barbro Lindgren påpekar att den ledare som har kunskap om tillgäng-

text : ylva bjelle och barbro l indgren. foto: iv ic a corluk a

SeKyrkan ska bli en tydligare samhällskraft inom social ekonomi och bidra till att ge arbetssökande hopp

och värdighet. Som ett led i det arbetet erbjuder projektet Svenska kyrkan öppnar portarna anställda

utbildning i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Projektet har hittills haft tre

utbildningsdagar i tillgänglighet med totalt 80 deltagare i Luleå, Skellefteå och Umeå.

lighet för personer med funktionsned-sättning snabbare ser signaler som kan förbättra arbetsmiljön. Den som har värk får en bättre arbetsmiljö om arbetsgivaren erbjuder flexibel arbets-tid. Det gynnar även kollegan som har småbarn. Den ledare som har kun-skap om psykisk ohälsa kan se tidiga signaler på det och kan då föreslå och förebygga med olika åtgärder. Här finns det mycket att lära och vinna.

– Det finns ett samband mellan hur verksamheten leds och organiseras i för-hållande till tillgänglighet. Det är min övertygelse, säger Barbro Lindgren. De som gått utbildningen i tillgäng-lighet skrev bland annat så här i sina utvärderingar:

”Jag fick klart för mig att tillgäng-lighet hör ihop med vår värdegrund.”

”Jag tar med mig tillgänglighets-frågan till min verksamhet. Vi fick bra förslag på material som jag kan använda”.

”Att förstå att små saker kan betyda skillnad, att jag bryr mig och kan känna mig trygg i mötet, det har utbildningen gett mig.”

tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga!


www.tillgangligtprojekt.se På Processtöd Tillgänglighets hemsida kan ni se inspirerande filmer, hitta checklistor och mer material till er nästa arbetsplatsträff eller ert styrelsemöte. exempel på frågor från våra checklistor:

Vad tycker du utmärker en arbetsplats där allas kompetens och potential tas tillvara? Hur pass lever vi upp till detta på vår arbetsplats?

Hur ska vi på arbetsplatsen gå vidare för att utveckla våra rutiner vid rekrytering så att vi öppnar upp för en bättre mångfald?

Kan alla oavsett funktionsförmåga uppfatta larmsignaler och använda utrymningsvägar vid brand?

Används oparfymerat rengöringsmedel vid städning?

Är viktiga skyltar, symboler och texter utformade så att de är lätta att upptäcka, läsa och förstå?

Församlingens dörrar är öppna för alla.Här är det lätt att ta sig fram både praktisktoch medmänskligt.

Ivica CorlukaTEGS FÖRSAMLING

Alla är varmt välkomna.Vi tillgodoser allas kost-behov och gör detta till-gängligt.

Susanne LundbergTEGS FÖRSAMLING


Arbetsmiljöarbete är en angelägenhet för alla på

en arbetsplats. Mycket av det varje anställd gör

och säger får konsekvenser för andra och deras

arbetsmiljö.

Även om arbetsmiljölagen reglerar det juridiska ansvaret för ar-betsgivaren, så förutsätter också lagstiftningen samverkan och delaktighet i arbetet. Den enskilde anställde har alltså både ett eget intresse, den egna hälsan, och ett eget ansvar både för sin egen arbetsmiljö såväl som andras. För att skapa en sund och säker arbetsmiljö i både fysiskt, psykiskt och socialt hänseende behöver vi klargöra det juridiska ansvaret, befogenheter och handlingsutrymme för våra arbetsgivarföreträdare, men också vara överens om hur vi tillsammans kan bedriva ett systema-tiskt, riskförebyggande och hälsofrämjande arbete.

FriskfaktorerEfter hundra år med fokus på riskfaktorer, pratar vi nu allt mer om arbetets friskfaktorer. Vi ställer frågor och samta-

lar kring sådant som: Varför trivs du här? Vad får dig att känna arbetsglädje på den här arbetsplatsen? Varför säger du att du upplever ditt arbete som meningsfullt? Detta hälsofrämjande synsätt syftar till att vi ska hitta de faktorer som gör att vi mår bra av att jobba. Arbetet inom idéburen verksamhet inbjuder ofta till stort engagemang och hög grad av kreativitet. För många med-arbetare känns detta fantastiskt, meningsfullt och roligt, alltså tydliga friskfaktorer. Baksidan av detta, riskfaktorer-na, är när gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut, när känslan av att aldrig bli färdig och av att vara otillräcklig infinner sig.

Systematiskt arbetsmiljöarbeteGenom att systematiskt arbeta med riskfaktorer och frisk-faktorer på vår arbetsplats och i vår organisation, skapar vi förutsättningar för hälsa, välmående, effektivitet och arbetsglädje.

text : an itha k i ianl inna arbetsmil jö-och organisat ionskonsult foto: annic a s imma svensson

- en angelägenhet för allaarbetsmiljö


N – nulägeUtgå ifrån frågor som:

Hur ser din nuvarande situation ut i detalj?

Vad kan bli bättre? Vad är problemet? Hur vet du att det är ett problem? Hur kan du påverka situationen?

Med lite kreativitet hittar du säkert ganska snabbt ännu fler frågor som kan hjälpa dig att ringa in ditt nuläge.

Ö – önsk at lägeHär kan följande frågor hjälpa dig:

Vad vill du uppnå? Vad vill du ha istället för något

negativt du har i nuläget? Var och när vill du uppnå det? Hur vet du att du nått ditt resultat?

en modell för att

Denna modell kan med fördel användas i det arbete och de utmaningar du möter i de utvecklingsarbeten som föds genom projektet Svenska kyrkan öppnar portarna. Modellen har under våren 2012 visats vid föreläsningar som genomförts i Sensus regi inom projektet .

NÖHRA är en bra modell som används flitigt av coacher i hela världen. Det bästa med den är att den är lätt att använda, i stort och smått, på sig själv eller andra, på individ eller gruppnivå. Bokstäverna står, var för sig, för olika steg som behöver belysas i den framåtsträvande processen med fokus på att få saker gjorda.

Utveckling är i verkligheten sällan en spikrak linje från nu-läge till det du önskar, utan ofta dyker det upp hinder som du behöver ta tag i för att komma vidare mot ditt mål.

Prova gärna själv att använda modellen som ett tanke-mönster när du ska utföra något. Om du provar mo-dellen och lyfter fram något som du verkligen (och då menar jag verkligen) vill samt är ärlig mot dig själv, så ska du se att det börjar hända saker. Det finurliga är att ditt undermedvetna börjar jobba när du lyfter fram nå-got du vill på det här sättet, och du ser plötsligt möjlig-heter som du tidigare kanske inte sett. Det är precis som att gå på stan när du är hungrig. Då hittar du garanterat ganska många alternativ för att mätta magen.

Lycka till!Magnus Liarsgård

magnus liarsgård jobbar med processtöd och chefsstöd åt ericson & hjelte ab och har anlitats av sensus för vissa delar i projektet svenska kyrkan öppnar portarna.

H - hinder Vad skulle hindra dig från att nå

ditt önskade resultat? Vilka interna hinder eller inre mot-

stånd är det som hindrar dig att agera?

r - resurserFör att synliggöra de resurser du har för att hantera hinder och nå ditt mål/önskade läge finns frågor som:

Vilka resurser har du redan (pengar, tid, kompetens, andras stöd, drivkraft m.m.)?

Vilka andra resurser behöver du? Hur får du tag i dem?

Vilka inre och yttre resurser behöver du för att nå ditt mål?

Vad skulle du kunna göra för att höja kompetensen/motivationen/möjligheterna att nå ditt mål?

A – ak tiviteter Sist kommer du till frågor som sätter fokus på att göra:

Vad ska du göra för att nå ditt mål?

Vad ska du börja med? Vad ska du sluta med? Vad är det viktigaste du gör för

att få resultat? Vad är det första du gör för att

nå ditt mål? Hur gör du det? När gör du det?

nå dit du vill

AktivitetNulägeÖnskat läge

Hinder

Resurser

N Ö H r A


utbildade i socialt företagande

Det har gått knappt ett år sedan medarbetarna i Luleå stift började utbildas

i social ekonomi och socialt företagande. Omkring 200 anställda, förtroende

valda och ideella runt om stiftet har deltagit i projektets kursdagar.

Utbildningarna har ägt rum på fyra or-ter i Norrbotten och fyra i Västerbot-ten och omfattat två dagar. Den första dagen handlade bl.a. om begreppen social ekonomi och socialt företagan-de. Den andra dagens tyngdpunkt låg på frågor om värdegrund och vikten av goda handledare i socialt före-tagande. Ett viktigt inslag i utbild-ningen var att vi vid varje kurstillfälle hade med representanter som själva var medarbetare i ett socialt företag och som berättade om vad detta betytt för deras möjligheter att återvända till arbetslivet.

Vad är egentligen social ekonomi?Vi fick klart för oss att i social ekono-mi är det människorna mer än vinst-intresset som är det mest centrala. Social ekonomi bygger på en värde-grund som respekterar alla människor. Det handlar om att se fler värden än de rent ekonomiska, det handlar om att se människor med olika förutsätt-ningar och skapa möjligheter för dem

att delta i arbete och samhällsliv. Som en deltagare sa:

– Kyrkan sorterar in människor istäl-let för att sortera ut dem. Det är den sociala ekonomins grundidé!

rätten att jobba efter egen förmåga Människor har olika förmågor och möjligheter att arbeta, och det är viktigt inom socialt företagande att ta hänsyn till. I ett socialt företag jobbar alla 100 procent av vad de själva klarar av. Det innebär att någon kanske jobbar färre timmar per vecka, medan andra har särskilda anpass-ningar som gör det möjligt att arbeta. Arbetstakten får också vara anpassad till den enskilde individens förutsätt-ningar. Målsättningen är att alla ska ha meningsfulla arbetsuppgifter som är anpassade till var och ens förmåga.

Samarbete, verktyg och handledningDen andra utbildningsdagen hand-lade mycket om verktyg, d.v.s. mer

praktiska saker när det gäller att arbeta med social ekonomi. Vi fick besök från Arbetsförmedlingen som informerade om vilket stöd och vilka resurser som de kan bidra med i sam-manhanget. Vi fick också en kon-kret uppmaning att kontakta lokala arbetsförmedlingar när vi identifierat en uppgift för t.ex. arbetsträning eller praktik i församlingen. Det kändes viktigt att få den kontakten med Arbetsförmedlingen och känna att det finns många aktörer i vårt samhälle

text och foto: emma berkman

200


som arbetar för samma sak, det vill säga.att fler människor ska komma till sin rätt .

En tyngdpunkt i utbildningen den andra dagen låg på vikten av goda handledare. Helena Lövgren, som är konstpedagog på Sunderby folkhög-skola, är också handledare för det sociala företaget Kooperativ Valborg som finns på skolan.

– Handledarens uppgift är att se till att alla känner sig behövda. Det handlar om att se människor, att vara

en guide och ett verktyg – inte en chef, säger hon.

Särskilt när det gäller handledarskap för en praktikant eller i ett socialt företag, behöver det finnas en attityd av positivitet och värme.

Viktigt att diskuterakyrkans värdegrundSamtalet om värdegrunden åter-kom under hela kursen. Redan vid kursstarten fick vi uppmaningen att fundera mer över kyrkans värde-

grund. Vilken är egentligen kyrkans värdegrund, och hur formulerar vi den? Kan kyrkan skapa affärsidéer som bygger på den? Vi som var med dessa kursdagar kände nog alla att vi har nytta av att konkretisera vår värdegrund och sätta den i relation till utmaningen att ta aktiv del i att utveckla den sociala ekonomin i vårt samhälle. Målet med sociala företag är att hjälpa den enskilde individen att växa som människa.



Dagligen kommer vi i kontakt med

människor som längtar efter att

ha en uppgift, ett arbete att gå till, men som av olika anledningar

hamnat utanför arbetsmarknaden.

Nu finns möjligheten för fler att få

ett jobb med riktiga arbetsuppgif-

ter och arbetskamrater. I vår för-

samling blev vi så glada när stiftet

presenterade projektet.


Med alla goda krafter, entreprenö-

rer, Försäkringskassan, Arbetsför-

medlingen och kommunen. Med

fler partner som engagerar sig blir

det sociala företaget accepterat,

prioriterat och kraftfullt.Vi vill nyttja etablerade företaga-

res erfarenheter i processen.


Det är många viktiga steg innan

företaget kommer igång:utbildning av personal som ska leda processen, kontakt med män-

niskor som kan tänkas vara med

och information till företag och organisationer. Efter det så börjar

det som är mest spännande, näm-

ligen att tillsammans med framtida

entreprenörer spåna på bärkraf-tiga affärsidéer.

Anki Bondesson gällivare församling

3 frågor


Kunskapsbärare för social ekonomi och socialt företagande

Möten förändrar människor – människor förändrar världen!Sensus är glada över att ha varit en del i Svenska kyrkan öppnar portarna. Vi har bland annat utbildat kring diskri-minering och arbetsmiljö. Vi vet att stabila och kunniga föreningar och församlingar bidrar till god verksamhet som stärker individer, grupper och samhälle.

Sensus drivkraft handlar om att demokratiskt påverka och utveckla vårt samhälle. I det dagliga arbetet möter vi våra medlemsorganisationers och samarbetsparters utmaningar på området.

Vi kan erbjuda mötesplatser bland annat i form av utbild-ningar, studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang för att öka din och din organisations kunskaper. Valbered-ningen behöver kanske stärkas i sin roll eller kanske ni vill ha ett bollplank kring hur ni kan utveckla er verksamhet?

Tillsammans ger vi människor chansen att engagera sig i frågor om mångfald, globala frågor och annat livsviktigt - och det förändrar världen!

Älvsby folkhögskola- en resurs i församlingens arbete med social ekonomi

[email protected]/soceko

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är en arbetsgivar- och serviceorganisation som med unik kunskap om Svenska kyrkans verksamhet och utifrån en tydlig värdegrund och en interaktiv och ömsesidig dialog bistår förtroendevalda och anställda i deras uppdrag genom att– sluta avtal, tolka och ge råd i kollektivavtals- och andra arbetsgivarfrågor– ge service och stöd till församlingarna i deras uppdrag att vara huvudmän för begravningsverksamheten– erbjuda utbildning, stöd, verktyg och metoder för Svenska kyrkans verksamhets-, arbetsmiljö- och förändringsarbete.

Vi har anställda både centralt och regionalt. I Luleå stift finns vår arbetsgivarkonsult Ulrika Andersson. Du är välkommen att kontakta henne om du önskar stöd eller utbildning i arbetsmiljöfrågor eller andra arbetsgivarfrågor.

Ulrika AnderssonArbetsgivarkonsult, Arbetsgivarenheten, Stiftskansliet i LuleåDirektnr: 08-737 72 85Växelnr: 08-737 70 00E-post: [email protected]


Det här magasinet vänder sig såväl till Svenska kyrkan som till andra goda samhällskrafter som vill agera för att skapa möjligheter för fler att delta i ar-betsliv och samhälle. Vi vill belysa hinder som människor med särskilda behov kan möta i arbetslivet. Vi vill också tydliggöra vilka möjligheter som finns för att underlätta för dem som idag upplever att dörrarna är låsta till ett aktivt och meningsfullt arbetsliv. Framför allt vill vi, i samverkan med andra, inspirera till ökat ansvarstagande och engagemang när det gäller att utveckla social ekonomi och socialt företagande i vårt samhälle.

Projektet Svenska kyrkan öppnar portarna finansieras av Europeiska socialfonden och pågår från 1 augusti 2011 till 31 januari 2013. Luleå stift samverkar med Svenska kyrkans arbetsgivaror-ganisation, Arbetsförmedlingen, Sensus, Älvsby folkhögskola, Sunderby folkhögskola, fackliga orga-nisationer samt Norwich stift i England. Alla människors lika värde är den människosyn som Svenska kyrkan i Luleå stift vill omsätta i praktisk handling på de egna arbetsplatserna och i samhället. Det handlar om att stärka församlingarna att ta emot människor som står utanför arbetsmarknaden och arbeta aktivt för att motverka diskriminering, samt att främja likabehandling och tillgänglig-het. Vägen till detta är kompetensutveckling i social ekonomi, socialt företagande, arbetsmiljö och förändringsarbete.

Projektets övergripande mål Ökade kunskaper kring, och former för likabehandlings- och jämställdhetsarbete

på den egna arbetsplatsen.

Utvecklade verktyg och erhållna kunskaper för att vara en aktör inom den sociala ekonomin.

projektledning

huvudprojektledare Katarina Wuopio 0920-26 47 40, [email protected]

delprojektledare social ekonomi och socialt företagandePer Rylander [email protected]

delprojektledare arbetsmiljö och likabehandlingUlrika Andersson 08-737 72 85, [email protected]

Hur går vi vidare?Vår förhoppning är att detta magasin har gett dig inspiration och goda idéer till ditt lokala sammanhang. Tips för att komma vidare är att ta kontakt med de som inspirerat dig, ställa frågor till dem som medverkat i magasinet, kon-takta andra aktörer i närsamhället för att undersöka intresse och konkreta möjligheter, ta kontakt med projektledningen för Svenska kyrkan öppnar portarna eller med studieförbund

och folkhögskolor som är engagerade i projektet.

Documents

Därför att ingen har lejt oss