D Uppsats Konst

7/25/2019 D Uppsats Konst

1/52

FRN EN ADRESS TILL EN ANNANFRENINGEN KONST I SKOLANS

VANDRINGSUTSTLLNINGAR 1947-1957

Frfattare:Fredrik Hkansson

D-uppsats i konstvetenskap

Hgskolan p Gotland

Vrterminen 2008Handledare:Johan Eriksson


2/52

ABSTRACT

Institution/mne Hgskolan p Gotland/ Konstvetenskap

Adress 621 67 Visby

Tfn 0498 29 99 00

Handledare Johan Eriksson

Titel och undertitel: Frn en adress till en annan: Freningen konst i skolans vandringsutstllningar1947-1957

Engelsk titel: One Adress after Another: Aesthetic Education and Travelling Exhibitions inSweden, 1947-1957

Frfattare Fredrik Hkansson

Ventileringstermin: Hstterm. (r) Vrterm. (r) Sommartermin (r)

2008


3/52

Innehll: Vilka bildarkiv byggs upp under efterkrigstiden? Varfr r konstreproduktionen en ndfallsutvg

som inte kan undvaras? Vilka texter och rum sker frankra konstverk/konstreproduktioner? Och vilka sker

bryta upp denna frankring? Denna uppsats r den frsta studien av Freningen konst i skolans

vandringsutstllningar med originalkonst och konstreproduktioner, r 1947-1957. Genom att sakta ned och

underska konstens och konstreproduktionens vandring och rrlighet under efterkrigstiden, dess plats och

funktion i en srskild bildekonomi, lokaliseras och problematiseras krafter som frhandlar om bilders och

betraktares positioner och funktioner. Jag lser Freningen konst i skolans arbete med vandringsutstllningar

genom samtida estetisk teori och utstllningsforskning fr att underska de spatiala, mediala och logistiska

frutsttningar som gr konstverk rrliga och synliga, bortom konstmuseet.

Hur och var produceras synlighet och rrlighet? Utbudet av teoretiserande litteratur kring

vandringsutstllningen som form, diskursiv praktik och del i synlighetens historia r knapp. Det finns inte ett

enda lngre, sammanhngande verk som behandlar mnet. Efterkrigstidens medieteknologiska utveckling och

kade intresse fr konst och kulturfrmedling mts av en vilja att reglera bildflden och upprtthlla grnsenmellan konstbild och massbild, hgkultur och kitsch. Av tilltagande blandmedial oordning fljer krav p

ordning, vilket den svenska statens importfrbud p mindervrdig konst gr gllande. Fr att konst ska kunna

bli allas egendom, som Arthur Engberg menar r 1936, mste antingen fler originalverk produceras eller

befintliga verk decentraliseras och reproduceras, men inte hursomhelst och inte varsomhelst. Hr upprttas en

bildhierarki, vad jag ser som en bildekonomiskfrga, ett frsk att hlla konstnrer, bilder och betraktare p rtt

plats och i rtt relation och proportion till varandra.

1940- och 1950-talets kulturpolitiska situation r kantad av bde grnsdragningar och upplsta grnser.

Konstreproduktionen, menar de sakkunniga i 1948 rs konstutredning, r ett surrogat, en ndfallsutvg som

inte kan undvaras men som nd kan ge en anknytande frestllning om originalet. Att ndfallsutvgen frs

p tal tyder p en brist, att huvudvgen r ofullstndig och behver suppleras. Men ocks ndfallsutvgar leder

ngonvart. Repetition/reproduktion leder alltid till ngot nytt. Fr mig r tnkande alltid omtnkande,

konstaterar Jacques Rancire. Detsamma gller konstreproduktion(en) menar jag. Fullstndig repetition r en

omjlighet men kan under srskilda frhllanden verka mjlig. Ndfallsutvgen genomkorsas av reflektioner

kring minne, medier, milj och teknologi. De frutsttningar fr rrlighet och de rrelsealstrande krafter

uppsatsen berr rr rekommendationer fr hur utstllningsrum br se ut och fungera, vilka bilder och medier

som ska anvndas i konstbildningsarbetet och hur och om dessa kan blandas, samt hur konstbildningsarbetets

logistiska problem ska lsas.

Uppsatsen undersker Freningen konst i skolans vandringsutstllningar utifrn modaliteterna rtt/fel plats

och rrlighet. Vandringsutstllningen har som (bland)medium betraktad srskilda sinnes- och

teckendimensioner, tid- och rumsfrhllanden. Den framstllande gest Freningen konst i skolan arbetar med

bygger p verraskning och nyhetsvrde, en stndig cirkulation av bilder och utstllningsmaterial och samtidigt

en paradoxal brist p lagringsutrymme. Freningens vandringsutstllningar mstevandra (eller tillflligt lagras

p skolor) eftersom freningens lokaler inte kan rymma dem. Viljan att under efterkrigstiden bryta upp, stta i

rrelse och skapa nya kombinationsmjligheter r en konsekvens, menar jag, av en ny bildekonomisk situation,

ett behov av att diskutera konstarters och mediers srart och mjliga sammanblandning, kort sagt att frga vad

ett konstverk/medium r, var det ska och var det hr hemma.


4/52

Frn en adress

Till en annan

Freningen konst i skolans vandringsutstllningar 1947-1957


5/52

[ 1 ]

Innehll

Introduktion 1

Syfte och frgestllning 4

Metod och teoretiska utgngspunkter 5

Forskningsversikt 7

Disposition 11

Staten, konsten & freningen 13

1948 rs konstutredning: rrelse & nyhetsvrde 15

Estetisk fostran: tv perspektiv 18

Freningen konst i skolan 22

Vandringsutstllningar 25

Unescoutstllningar, reproduktion & rrlighet 29

Coda: frn en adress till en annan 32

Vid ndfallsutvgs nde, & vidare 35

Sammanfattning 37

Bibliografi 42

Bildfrteckning 48


6/52

[ 2 ]

Introduktion

Nr jag som vanligt en vardagsmorgon kom in i vrt omkldningsrum,

fick jag till min stora gldje se, att vi ftt en tavelutstllning dr.1

Pojke i sjtte klass, Trollhttan, 1957

Skulle inte hr kunna skapas ngot nytt, ett konstens vandrande vardagsmuseum? Den norske

riksantikvarien och konsthistorikern Harry Fett r mot slutet av 1940-talet viss om att det i olika

lnder i framtiden ska skapas nationalbibliotek fr utln av frstaklassreproduktioner av konst,

ordnade i versiktliga serier.2Visionen om ett (nytt) versiktligt, rrligt och globalt museum delar

han med Unesco som med ett nybildat ICOM (International Council of Museums), namnkunniga

konsthistoriker, bibliotekarier och intendenter bakom sig, sker upprtta ett globalt estetiskt

referenssystem, rentav ett imaginrt museum fr att tala med Andr Malraux. 3Fr detta syfte

bygger Unesco upp ett arkiv som upptar ett femtiotal meter och bestr av mer n femtontusen

frgreproduktioner, producerade av fretag frn mer n ttiofem lnder. Drtill ger man ut

kataloger innehllande fotografiska reproduktioner av konstverk, genomfr en

vrldsomspnnande kartlggning av arkiv innehllande fotografiska reproduktioner av konstverk,anordnar vandringsutstllningar med frgreproduktioner och konstfilmer och sammanstller

diabildsboxar fr hemmabruk, kallade veritabla miniatyrmuseer i plastboxar. Om Fett lyckas

uppvisa konturerna till ett vrldskonstens vandrande vardagsmuseum vid Unesco-mtet i Oslo

r 1949, s som han hoppas gra, lter jag vara osagt. Klart r att Unesco och Fett, med

konstreproduktionen och nya mediers hjlp, bedriver ett slags bildekonomisk valutavxling i fas

med ett framvxande bild- och bilsamhlle.4

Denna uppsats r en studie i rrlighet. Men det r i frsta hand inte rrlighet som filosofisk

eller estetisk trop som intresserar mig, utanfrutsttningar fr rrlighet och rrelsealstrande krafter.

Fr vad r en rrlig konst? Och vad stter konsten i rrelse? Frgar vi Jacques Rancire s kan

den autonoma konsten uppvisa ett alternativt delande av det sinnliga (partage du sensible).

Konsten r politisk just genom den typ av tid och rum den inrttar, genom det stt den delar

1Gran Salander, Konst i skolan, Skola och samhlleno. 4-6 (1957): 126.2Harry Fett,Mere kunst p arbeidsplassen(Oslo: Gyldendal, 1948). Dr inget annat anges r versttningar till svenskan hdaneftermina egna.3LUnesco raconte par ses anciens(Paris: Unesco, 2005), 83-84. Angende Unesco:s arbete med konstreproduktioner och nrhet till

Andr Malrauxs tnkande, se min magisteruppsats i estetik, Unesco, Malraux och ombildningens museum: Estetik och kosmopolitik iefterkrigstid.4Per Lundin, Bilsamhllet: Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige(Stockholm: Stockholmia, 2008).


7/52

[ 3 ]

upp denna tid och befolkar detta rum.5Mnniskors och ords cirkulation r lftesrik men hotfull.

Som skriften: genom att irra omkring till hger och vnster utan att veta vem den br eller inte

br tilltala, frstr [den] varje legitim grundval fr ordens cirkulation, fr frhllandet mellan

ordets effekter och kropparnas positioner i det gemensamma rummet.6 Till skillnad frn

yttrandet av det talade ordet, som r bundet till det korrektas logik, fr det skrivna, faderslsa

ordet in ett visst verskott i det frnimbaras ordning.7 verskottet, eller bokstavligheten (la

littrarit)som Rancire kallar det, str befintliga kretslopp av ord, betydelser och utsgelseplatser.

Fr att skrift, tal och bild ska bli fritt tillgngliga fr vem som helst som skulle vilja tillgna

sig dem krvs dels en infngande och tillgngliggrande kraft, en framstllande gest, dels att

skrift, tal och bildgrsflytt- och reproducerbara. Jag vill utifrn modaliteterna rtt plats, fel plats

och rrlighet sakta ned en rrelse genom det gemensamma rummet: Freningen konst i

skolans vandringsutstllningar med konstreproduktioner och originalkonst, r 1947-1957.

Vandringsutstllningarna r ingalunda irrande till hger och vnster, ven om det geografiska

territorium de tckt upp r stort: de har en tydlig riktning, eller rttare sagt s har deftten tydlig

riktning, p samma stt som det skrivna ordet prglas bde av den inskriptionsteknologi som satt

det p prnt och av den framstllande gest som gr det tillgngligt.

[M]ngahanda farliga djur och reptiler lura kring den omisstnksamma konstkparens vg,

frskrar Nils Palmgren och Hilding stlund r 1944.8Konstskojet mste till varje pris stvjas.

1940- och 1950-talets kulturpolitik r kantad av bde grnsdragningar och upplsta grnser.Efterkrigstidens medieteknologiska utveckling och kade intresse

fr konst och kulturfrmedling mts av en vilja att reglera

bildflden och upprtthlla grnsen mellan konstbild och massbild,

hgkultur och kitsch. Av tilltagande blandmedial oordning fljer

krav p ordning, vilket den svenska statens importfrbud p

mindervrdig konst gr gllande. Importfrbudet, verksamt

mellan r 1939 och 1953, var ett samarbete mellan staten och

agenter frn konstens flt som gemensamt ville verka mot dlig

smak, drrknackarkonst och illa utfrda reproduktioner.9De

1. Varning fr drrfrsljare av htorgskonst kringvandrande och kringresande frsljarna skyr inga medel att

trnga sig in verallt med sina varor. Slunda sljs i Stockholm en hel del htorgskonst p

sjukhusen och i de statliga verken. De r verallt, de kan ta sig in verallt och hller till och med

5Jacques Rancire, Estetiken som politik, vers. Kim West, i Texter om estetik och politik(Lund: Propexus, 2006), 95-96.6Rancire, Delandet av det sinnliga, vers. Christina Kullberg, i Texter om estetik och politik, 202.7Jacques Rancire och Davide Panagia, Dissenting Words: A Conversation with Jacques Rancire, Diacriticsno. 2 (2000): 115.8Nils Palmgren och Hilding stlund, Konstskojare(Stockholm: Rabn och Sjgren, 1944), 133.9Martin Gustavsson,Makt och konstsmak: Sociala och politiska motsttningar p den svenska konstmarknaden 1920-1960, diss. (Stockholm:Stockholms universitet 2002), 165, 217, 272.


8/52

[ 4 ]

reda p avlningsdagar, varnar de sakkunniga i 1948 rs konstutredning Konstbildning i Sverige:

Frslag till tgrder fr att frmja svensk estetisk fostran avgivet av 1948 rs konstutredning(1948-1956).10

Hr krvs vgledning, srkilt som konstreproduktionen r ett surrogat, en ndfallsutvg som

inte kan undvaras som nd kan (och mste) ge en anknytande frestllning om originalet.11

Men ocks ndfallsutvgar leder ngonvart. Fr att konst ska kunna bli allas egendom, som

Arthur Engberg menar r 1936, mste antingen fler originalverk produceras eller befintliga verk

decentraliseras eller reproduceras, vilket inte fr ske hursomhelst och absolut inte varsomhelst.

Hr upprttas en bildhierarki, vad jag ser som en bildekonomisk frga, ett frsk att hlla

konstnrer, bilder och betraktare p rtt plats och i rtt relation och proportion till varandra. Vad

r en bra bild? Var hr konstverk hemma? Och hur, exakt p vilka stt, ska konstverk bli allas

egendom?

Syfte och frgestllning

Syftet i det fljande r att lokalisera krafter som frhandlar om bilders och betraktares positioner

och funktioner. Jag vill lsa Freningen konst i skolans arbete med vandringsutstllningar genom

samtida estetisk teori och utstllningsforskning fr att underska de mediala, logistiska och

rumsliga frutsttningar som gr konstverk rrliga och synliga, bortomkonstmuseet. Unesco, Fett

och Freningen konst i skolan tar betydande steg inom en rrligare bildekonomi. Frgan r i

vilket syfte dessa steg tas. Exakt p vilket stt ska konstverk bli allas egendom? Varfr

uppfattas konstreproduktionen som en ndfallsutvg som inte kan undvaras? Hur frhller sig

Freningen konst i skolan till rrlighet och plats? Hur ser rrligheten ut och hur stadkoms den?

Vilka platser vill freningen skicka konst till och hur beskrivs dessa? Vilka texter, rum och

diskurser sker under efterkrigstiden att frankra konstverk/konstreproduktioner? Befster

Freningen konst i skolans vandringsutstllningar och estetiska fostran skolan som disciplinrt

rum i Michel Foucaults och Pierre Bourdieus mening, det vill sga uttrycker en vilja att skapafogliga kroppar och individer som underordnar sig makten, eller uppvisar man tvrtom ett

alternativt delande av det sinnliga, en tidsgeografisk konfiguration dr det rrliga tillflligt

bryter snder det schemalagda?12

10Konstbildning i Sverige: Frslag till tgrder fr att frmja svensk estetisk fostran avgivet av 1948 rs konstutredning, SOU 1956:13, 397.11SOU 1956:13, 117.12Foucault lgger stor vikt vid tids- och rumsfrdelningen i sina analyser av disciplinr makt. Kontroll ver rummet och tiden,menar han, r en vsentlig frutsttning fr att n kontroll ver individer. Michel Foucault, vervakning och straff: Fngelsets fdelse,vers. C. G. Bjurstrm (Lund: Arkiv fr lag, 1987).


9/52

[ 5 ]

Metod och teoretiska utgngspunkter

Uppsatsens metod fr betraktas som tentativ och dramatiserande; den prvar sig fram i en

tidigare obevandrad terrng och sker samtidigt flja och i viss mn frng den riktning

Freningen konst i skolans vandringsutstllningar pbjuder. Den dramatiseringsmetod Gilles

Deleuze ibland kallar sitt stt att lsa kan liknas vid en fri indirekt framstllning, inte en

dubblerande kommentar eller explikation, inte heller en kritik satt att utmana och hitta punkter av

motsgelse, utan snarare ett stt att skriva och flja medoriginaltexten, att frlnga den s att en

nybegreppslighet skapas, noterar Sven-Olov Wallenstein.13Detta stt att flja med och frlnga

texten syftar i mitt fall till att visa hur Freningen konst i skolans och Unesco:s

vandringsutstllningar reflekterar och stdjer rdande ideologier men ocks innefattar en

utopisk impuls, ett frestllt alternativ till och en kritik av rdande sociala frhllanden. Dennadubbla hermeneutik, som varken r srskilt positiv eller verdrivet misstnksam, innebr

ett sidostllande, dels av Freningen konst i skolans vandringsutstllningar och samtida

utstllningsproducenter, dels av Jacques Rancire, Pierre Bourdieu, Friedrich Kittler och Fredric

Jamesons tnkande.14

Delar av Freningen konst i skolans projektdokument, verksamhetsberttelser,

utstllningskataloger, mtesprotokoll, presstexter och pressbilder ligger till grund fr freliggande

framstllning.15 En avgrnsande linje upprttas mellan freningens arbete under det sena 1940-

talet och 1950-talets mitt. Avgrnsningen innebr, med Lindgren-Fridells ord, att det r de frsta

ren (1947-1951) och tiden d konst i skolan finner sin form (1951-1957) som granskas. 16

Under dessa r producerar freningen ett nittiotal utstllningar, vandrande frn Kiruna i norr till

Trelleborg i sder. Jag gr nedslag i denna utstllningsproduktion och lgger srskilt fokus p de

utstllningar som vid 1950-talets mitt visar freningens internationella samarbete och nordiska

kontaktnt.

Jag freslr begreppet bildekonomi fr att fnga strategier fr och diskussioner om det rtta

seendet, den rtta bilden och dess korrekta synlig-, rrlig- och tillgnglighet.17 Inom en

bildekonomi terfinns ett rikt visuellt material och en mngfald betraktarpositioner. Efterledet

ekonomi signalerar bildproduktionens och bildreceptionens diskursiva, ekonomiska och

materiella villkor: bildbestnd, representationer, lagringsmedier och bildlogistik svl som

13Sven-Olov Wallenstein, introduktion till Gilles Deleuze, Vecket: Leibniz och Barocken(Gteborg: Glnta produktion, 2004), 10.14Fredric Jameson, The Political Unconscious (London och New York: Routledge, [1981] 2006), 286.15Jag har gtt igenom stora delar av freningens arkiv (vid Riksarkivet Marieberg). Fljande volymer r granskade:SE/RA/730086/A1:1; A2:1; A3:1, B1:1; B5:1; D1:1-2; D2:1; D4:1-2; E1b:1, 2 och 4; F2a:1-8; F2b: 1-2; F9:1-2; K1: 4; 1:1-6.16Efterfljande period benmner Lindgren-Fridell de frodiga ren (1957-1967).17Nrbeslktade begrepp r bildbruk, visuell kultur, visuella strategier, bildpolitik och iconomy. Fr det senare, se Terry Smith,The Architecture of Aftermath(Chicago: University of Chicago Press, 2006). Se ocks Patrik Aspers, Paul Fuehrer och rniSverrisson (red.), Bild och samhlle: Visuell analys som vetenskaplig metod(Lund: Studentlitteratur, 2006), 17.


10/52

[ 6 ]

hushllning av bilder och freskrivande av vad bilder br anvndas till. Begreppet bildekonomi r

beslktat med Rancires delande/deltagandet av/i det sinnliga och Foucaults diskursbegrepp.

Rancire sker med sitt begrepp beskriva villkor fr det se-, hr- och tnkbara i vilken den

autonoma konsten, som aktivitet betraktad, endast utgr en aspekt, men det delande han talar om

frklarar bara delvis mediala och logistiskafrutsttningarfr det rrliga och det synliga synlighet

och rrlighet som sdan r fr honom viktigare n de inskriptionsteknologier/medier som stter

ord/bilder p prnt och pverkar texten/bildens rrlighet och synlighet.

Repetition/reproduktion leder alltid till ngot nytt. Fr mig r tnkande alltid omtnkande,

konstaterar Rancire.18 Detsamma gller konstreproduktion(en) menar jag. Bildekonomiskt

uttryckt innebr reproduktion omtolkning och frskjutning snarare n bevarande och imitation.

Fullstndig repetition r en omjlighet men kan under srskilda frhllanden verka mjlig;

konstreproduktionen kan, beroende p tillgngliga bilder och teknologier, uppfattas som mer

eller mindre rttvisande, mer eller mindre sann, ha mer eller mindre av den inre drivkraft som

varje bild br ha, fr att tala med Italo Calvino.19Begreppet upprepning rymmer sledes den

dubbelhet Deleuze pstr att all repetition utgr det gr inte att upprepa utan att samtidigt repa

upp, tnka om, frskjuta.20 Ovan nmnda ndfallsutvg som inte kan undvaras tyder p en

brist, att huvudvgen r ofullstndig och behver suppleras. r det originalkonsten det r fel p,

reproduktionen, eller reproduktionsprocessen? Det r i alla fall inte htorgskonsten 1948 rs

konstutredning vill bekmpa, utan den estetiska obildningen. Det rder brist p god konst ochalla kan inte ga ett konstverk men spridningen av dlig konst br inte frhindras: Detta skulle

ju nra nog kunna jmfras med frbud mot frsljning av barkbrd under en hungersnd.21

Konst ska bli allas men allt ska inte bli konst. Drfr krvs en kritisk blick p verkligheten, kort

sagt estetisk fostran.

Den politiska aktiviteten, skriver Rancire, frflyttar en kropp frn den plats som anvisats

den eller frndrar en plats bestmning; den fr oss att se det som tidigare inte kunde ses, lter

oss hra som ett tal det som tidigare endast kunde hras som brus.22Men hur gr frflyttningen

och frndringen till? Fr Rancire bestr frigrelsens process i att motverka polisens frsk

att omfrdela det sinnliga baserat p idn om universell jmlikhet. Polisens process r regerandets

uppdelning av det frnimbara enligt uteslutanden av tomrum och supplement. Fr polisen krver

exakta namn.23Frgan om exakthet och uteslutande av supplement r intressant mot bakgrund av

den svenska statens vilja att gra konst till allas egendom, insatser fr estetisk fostran och

18Rancire och Panagia, Dissenting Words, 120.19Italo Calvino, Sex punkter infr nsta rtusende, vers. Sven ke Heed (Stockholm: Bonnier, 1999), 74.20Gilles Deleuze, Difference and Repetition, vers. Paul Patton (London: Continuum, 2004), xxi-xxii.21SOU 1956:13, 406.22Rancire, Ortten: politik och polis, vers. Sven-Olov Wallenstein, i Texter om politik och estetik, 51.23Rancire, Politik, identifikation, subjektivation, vers. Kim West, i Texter om politik och estetik, 73.


11/52

[ 7 ]

importfrbud p mindervrdig konst. Ser vi dessa kulturpolitiska tgrder som frsk att

upprtta en estetisk gemenskap ett referenssystem fr det frnimbara, ett definierande av en

bildekonomi som freskriver bilders och betraktares passande proportioner, platser och

funktioner s kan den rrliga konsten och de av staten betraktade illa utfrda

konstreproduktioner tolkas som ndvndiga men problematiska verskott.

Fr att frst vad konst r s mste vi frsta varden r och hurden hamnat dr. Uppgiften i

det fljande blir drfr att flja ndfallsutvgens strckning, sakta ned och underska konstens

och konstreproduktionens vandring, dess plats och funktion i en srskild bildekonomi. Unesco:s,

Harry Fetts, den svenska statens och Freningen konst i skolans arbete med konst och

reproduktioner av konst under efterkrigstiden utgr frn srskilda ider kring det

gemensamma, makt, rrlighet och synlighet och tar diskursiv form i lagar, prohibitiv beskattning

och statliga utredningar, vandringsutstllningar p museer, fabriker, skolor och bland

konstfreningar. ven handlingar r oundvikliga delar av diskurser, varfr sjlva den

framstllande gesten gr konstutstllningen till social hndelse och kommunikativ

konstruktion vari konstverk och medier ocks r medierande aktrer.24Konstverk fr mening av

de (para)texter som omger dem och de teknologier och subjekt som gr dem synliga, tnkbara,

rrliga och beskrivbara inom en angiven tidslig och rumslig sfr.25 Vissa institutioner och

apparater materialiserar och ger understd till vissa ideologier; teknik och samhlle, teori och

praktik r intimt sammanfltade.26

Forskningsversikt

Hur grs ting/konstverk synliga, rrliga och lsbara? Hur och var produceras synlighet och

rrlighet? Utbudet av teoretiserande litteratur kring vandringsutstllningen som form, diskursiv

praktik och del i synlighetens historia r knapp. Det finns inte ett enda lngre,

sammanhngande verk som behandlar mnet. Panoramats, museets, fotografiets och

vrldsutstllningarnas del i 1800-talets visuella kultur r vlknd, liksom dess fregngare

24Maria Hirvi-Iljs, Den framstllande gesten: Om konstverkets presentation i den moderna konstutstllningen, diss. (Stockholm: Raster frlag,2007), 15, 32.25Litteraturen kring den fotografiska reproduktionen och dess implikationer fr konstvetenskapen som disciplin r stor. SeDonald Preziosi, Rethinking Art History: Meditations on a Coy Science(New Haven och London: Yale University Press, 1989), 72;

Kritische Berichtehfte 1 (2002); Matthias Bruhn (red.), Darstellung und Deutung: Abbilder der Kunstgeschichte(Weimar: WDG, 2000).26Fr en diskussion om kameran och andra vetenskapliga instrument som meningsproducerande eller frmedlare av kunskap, seDavis Baird, Thing Knowledge: A Philosophy of Scientific Instruments(Berkeley och Los Angeles: University of California Press, 2004).


12/52

[ 8 ]

tittskpen, camera obscura, vandrande utstllningar och frestllningar, illustrerade frelsningar,

med mera (fig. 2 och 3).27

Samhllsvetare har de senaste tio ren talat om en mobil vndning (mobile/mobility turn) som

kan sgas vara ett resultat av en spatial dito.28 I denna vndning problematiseras mnniskors

rrlighet, kapital- och informationsflden, tid- och rumsuppdelningar, frestllt och verkligt

resande.29Victoria della Dora menar att landskapspanoramor br frsts inte s mycket fr vad

de visar/representerar som fr vad de r: materiella ting, frpackade ldor i Bruno Latours

mening. Under sina turner lever landskapspanoramor ett eget socialt liv, de frndras nr de

packas upp och packas ned, de slits och anpassas efter lokala frhllanden, vilket producerar och

reproducerar geografisk kunskap.30 Norie Neumark nrmar sig postkonstnrers fascination infr

distans och rrlighet utifrn ett liknande perspektiv. De kuvert 1960- och 1970-talets

postkonstnrer anvnde var inte passiva behllare utan kulturella och konstnrliga objekt som

tnjde p konstens och det kommunicerbaras grnser, menar hon. Kuvertet, bde barrir och

ppning, r ett slags rel fr social, ekonomisk och teknologisk kommunikation. Postkonstens

frder innebar en srskild konfiguration av sociala, ekonomiska och kulturella relationer; de

bidrog till en omskrivning av relationen mellan konst och vardagsliv, mellan nrhet och distans.

Genom att anvnda ett medium (kuvertet) och ett system (postsystemet) strs en befintlig

uppdelning av det sinnliga. Det privata (brevskrivandet) viks bokstavligen ver och in i det

offentliga (postsystemet).31

Robert Verhoogt talar i sin studie av 1800-talets konstreproduktion och konstmarknad omkonstreproduktionens liv, frn idstadium till organisering, produktion, distribution och

reception. Indelningen syftar till att belysa hur konstreproduktion(en) upprttar och frndrar

kulturella, ekonomiska och sociala maktrelationer och omskapar nationella och transnationella

27Oliver Grau, Virtual Art: From Illusion to Immersion, vers. Gloria Custance (Cambridge, Massachusetts: The MIT Press, 2003),

60-69.; Barbara Maria Stafford och Frances Terpak, Devices of Wonder: From the World in a Box to Images on a Screen(Los Angeles:Getty Research Institute, 2001).28Kevin Hannam, Mimi Sheller och John Urry, Editorial: Mobilities, Immobilities and Moorings,Mobilitiesno. 1 (2006): 1; TimCresswell, On the Move: Mobility in the Western World(New York och London: Routledge, 2006), ix.29Geografen Tim Cresswell skiljer mellan vad han kallar sedentr och nomadisk metafysik. Det frra ser rrlighet somhotfull, ngot suspekt som strategiskt mste kontrolleras. Den senare uppmrksammar rrlighet som dynamisk och frnderligtaktik fr det blivande istllet fr det redan uppndda. Cresswell, On the Move, 26. Sociologen John Urry fresprkar enrrlighetens sociologi framfr en sociologi som studerar samhllen som slutna/orrliga system. John Urry, Sociology BeyondSocieties: Mobilities for the Twenty-First Century (London och New York: Routledge, 2000), 38-39.30Veronica della Dora, Putting the World into a Box: A Geography of Nineteenth-Century Travelling Landscapes, Geografiska

Annaler, Bno. 4 (2007): 287-306. Bruno Latour har ifrgasatt de svarta ldor som upprttas kring vetenskapliga objektiva fakta.Han har myntat begreppet mobila ofrnderligheter (immutable mobiles) och avser med detta begrepp flytt- och hllbara

vetenskapliga representationer som mjliggr sker informationstransport och nya komparationsmjligheter av och mellanvetenskapliga fakta. Detta innebr ett stt att eliminera och motverka polysemi, kort sagt till att bidra till objektivitet och objektivkunskapsproduktion. Bruno Latour, Drawing Things Together, i Representation in Scientific Practice, red. Michael Lynch och Steven

Woolgar (Cambridge, Massachusetts och London, England: The MIT Press 1990), 19-68.31Norie Neumark, Introduction: Relays, Delays, and Distance, iAt a Distance: Precursors to Art and Activism on the Internet, red.

Annmarie Chandler och Norie Neumark (Cambridge och London: The MIT Press, 2005), 4-8.


13/52

[ 9 ]

relationer/rrligheter.32 Francis Haskell har p liknande stt studerat hur frhllanden mellan

konstnrer, samlare och museer frndras under 1900-talet. Han menar att

vandringsutstllningen och srskilt utstllningstemat gamla mstare har klart nationalistisk

grund. Det efemra museet bygger p idn om att lna in konstverk fr att komplettera den

egna samlingen eller helt enkelt att lna in en paketutstllning som anpassas efter lokala

frhllanden.33

Fig. 2 Vandrande frestllning, sent 1600-tal Fig. 3 Joseph Pooles myriorama, 1830-1850-tal

Charlotte Bydler har underskt globaliseringseffekter inom samtida avantgardekonst. Hon

menar att den globala konstvrldens biennalsystem bygger p liberalt demokratiska ideal. Till

skillnad frn museer verkar biennaler skrddarsydda fr konstvrldens internationella ekonomi

och arbetsdelning. Men som fenomen betraktat r biennalen ett legitimerande estetiskt uttryck

fr ett slutet system, ett mobilt liberalt Utopia, en kosmopolitisk drm om universell

(jm)likhet.34Maria Hirvi-Iljs har skt utveckla en terminologi som kan vidga mjligheterna att

frst konstutstllningen som diskursiv praktik och mngdimensionerad betydelseproducerande

process. Visandet och exponerandet, menar hon, r en performativ akt och konstverket rmedaktr i ett dynamiskt samspel mellan betraktare och utstllningsrum.35

Om vi vnder oss till kulturpolitik och kulturpolitisk forskning ppnar sig ett strre teoretiskt

flt. Under 1900-talets frsta hlft utarbetas i Norden en kulturpolitisk modell, unik vad gller

32Robert Verhoogt,Art in Reproduction: Nineteenth-Century Prints after Lawrence Alma-Tadema, Jozef Israls and Ary Scheffer(Amsterdam:Amsterdam University Press, 2007), 132-137.33Francis Haskell, The Ephemeral Museum: Old Master Paintings and the Rise of the Art Exhibition (New Haven: Yale University Press,2000), 128.34Charlotte Bydler, Biennalen: Den demokratiska utstllningen, 1. Online:http://www.relatio.se/pdf/biennaler%20Nordik2003.pdf[2008-05-06].35Hirvi-Iljs fallstudier gnas, liksom lejonparten av samtida utstllningsforskning, konsthistoriens stora mn, konstverk ochinstitutioner. Hon undersker Marcel DuchampsMile of String(New York, 1943), Barnett Newmans The Stations of the Cross(Guggenheimmuseet, New York, 1966), samt Thomas Hirschhorns Bataille Monument(Documenta 11, Kassel, 2002).


14/52

[ 10 ]

konstnrlig upphovsrtt, statligt std till konstnrer, bestllning och produktion av offentlig

konst.36 Under perioden 1850-1950 frndrades det svenska konstlivet frn att vara byggt p

frivilliginsatser till att bli en del av ett offentligt och institutionaliserat Sverige. Hur gick dessa

processer till i en regional kontext? Den infrastruktur av konstfreningar, statliga institutioner,

utstllningsinstitutioner och -situationer som upprttas 1850-1950 r underutforskad och

underteoretiserad. Den forskning som gnats konstnrlig utbildning, freningsvsende och

museer har med f undantag varit koncentrerad till Stockholm. Utifrn en

institutionaliseringsaspekt syftar ett pgende forskningsprojekt vid Ume universitet till att

synliggra och analysera det mindre konstlivet i Uppsala, Karlskrona och Sundsvall.37 Vilka

sociala grupper utgjorde motorer i konstlivet? Ledde orternas olika frutsttningar till olika

strategier, som i sin tur ledde till att konstlivet utvecklades p srskilda stt?

Statens konstrds verksamhet har studerats ur ett sociologiskt, fltteoretiskt perspektiv av

ekonomihistorikern Martin Gustavsson. Genom hndelser p konstens flt, som att kpa, slja

och stmpla viss konst som mindervrdig, utlses framvxten av det socialdemokratiska

folkhemmet. Gustavsson visar hur mellankrigstidens modernistiskt inspirerade folkhemskonst

indirekt utsgs till statlig norm; staten, marknaden och folkrrelserna var efter kriget verens om

att den modernistiska konsten skulle vara en social och kulturell tillgng fr alla.38Idhistorikern

Per Sundgren sker nya perspektiv p kulturpolitiken och menar att i byggandet av nationen har

bde borgerlighet och arbetarrrelse sett kulturens uppgift som klassverskridande ochsamhrighetsskapande. Den avgrande motsttningen gr inte mellan rtt och bltt utan mellan

elit och massa, dom dr uppe och dom dr nere, menar han: medan borgerligheten sg

masskulturen som ett uttryck fr det industrisamhlle man frknippade med arbetarrrelsen sg

arbetarrrelsen denna kultur som en nrmast logisk konsekvens av det borgerliga samhllet. 39

Och Anders Frenander nrmar sig kulturpolitik utifrn kulturpolitikens och kulturbegreppets

diskursiva frndringar.40

Skulpturer placerade i offentlig milj under 1900-talet r p ett eller annat stt relaterade till

frgor om makt och ideologi, menar konstvetaren Jessica Sjholm Skrubbe. Hon belyser den

komplexitet som utmrker det offentliga rummet som rum fr konst och menar att konstverk

som representerar modernistiska ideal i stor utstrckning har ftt bra upp berttelsen om den

36Forskning kring denna kulturpolitiska modell r omfattande. Se Peter Duelund, Den nordiske kulturmodel: Historie, erfaringer ogudfordringer(Kbenhavn: Nordisk Kulturinstitut, 2003), 30-41; Merja Heikkinen, The Nordic Model for Supporting Artists: Public Support

for Artists in Denmark, Finland, Norway and Sweden (Helsingfors: Centralkommissionen fr konst, 2003).37Projektet heter Konstlivets institutionalisering i Sverige och leds av Lennart Pettersson.38Gustavsson,Makt och konstsmak, 153-161.39Per Sundgren, Kulturen och arbetarrrelsen: Kulturpolitiska strvanden f rn August Palm till Tage Erlander,diss. (Stockholm: Carlssons,

2007), 220.40Anders Frenander, Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussionen om svensk kulturpolitik under 1900-talet(Hedemora:Gidlunds, 2005).


15/52

[ 11 ]

offentliga skulpturen under efterkrigstiden.41Genom att lyfta fram skulpturer som varken tas upp

eller riktigt passat in i denna historieskrivning bde problematiseras och revideras etablerade

uppfattningar, platslsheter och tystnader. Ambitionerna att demokratisera konsten och den

offentliga skulptur som blev ett resultat av statens kulturpolitiska strvanden var en knad

praktik, menar Sjholm Skrubbe. Den statliga offentliga konsten placerades ofta i eller i

anslutning till arbetsplatser som dominerades av mn och hade (och har) drfr en omedelbar

anknytning till arkitektur och vlfrdssamhllets statliga institutioner.42 Om Sjholm Skrubbe

hller sig utanfr eller i anslutning till de stora institutionerna, gr konstvetaren Per Hedstrm in i

de svenska skolorna fr att dr redogra fr de offentliga skolrummens funktion som

konstbildare. De ideal och folkbildningsvrden som den konstnrliga utsmyckningen i skolorna

uttryckte syftade till att strka ungdomens fosterlandskrlek och identifikation med svensk

natur.43

Marita Lindgren-Fridells bok Freningen Konst i skolan: Pionjrinsats i skolans konstbildning 1947-

1976 (1984) r en sjlvklar men problematisk ingng till Freningen konst i skolans historia. 44

Frutom att arbeta som Freningen konst i skolans intendent (frn 1951) och verka som

sakkunnig i 1948 rs konstutredning, har Lindgren-Fridell gjort sig knd som en av den svenska

konstpedagogikens pionjrer.45 Freningens och konstutredningens arbete prglas tydligt av

hennes ider kring uppluckrade bildhierarkier, rrlig konst, sinnlighet och sinnesfostran bortom

synsinnet. Lindgren-Fridell arbetar med estetik i det grekiska grundordets betydelse (aisthesis,varseblivning eller frnimmelse) och frdjupar under sin tid som intendent freningens

pedagogiska profil och internationella samarbete.46

Disposition

Fr att frst hur Freningen konst i skolan frhller sig till statens vlfrdsdiskurs ren 1947-

1957 r det ndvndigt att ringa in efterkrigstidens kulturpolitiska klimat och bildekonomi. Vilka

bilder anser staten vara nskvrda? Vilken konst r nyttig och allas och p vilka platser hr denna

41Jessica Sjholm Skrubbe, Skulptur i folkhemmet: Den offentliga skulpturens institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975, diss. (Gteborg: Makadam, 2007) 19.42Sjholm Skrubbe, Skulptur i folkhemmet, 89, 92, 99.43Per Hedstrm, Sknhet och sktsamhet: Konstnrliga utsmyckningar i svenska skolor 1870-1940, diss. (Stockholm: Konstvetenskapligainstitutionen, Stockholms universitet, 2004).44Lindgren-Fridell, Freningen Konst i Skolan: P ionjrinsats i skolans konstbildning 1947-1976(Stockholm:Riksutstllningar, 1984).45Hon skrev bland annat den frsta uppsatsen i konstpedagogik i Sverige ett arbete som frenar konstvetenskap,konstpedagogik och konstpsykologi. Konstpedagogiskt avantgarde: Marita Lindgren-Fridells festskrift: Ett urval texter samt bibliografi, red.Lena Johannesson (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1986), 7.46Bengt Karlin, opaginerat frord till Konstpedagogiskt avantgarde.


16/52

[ 12 ]

konst hemma? Dessa frgor, och de svar staten presenterar, stts i uppsatsens frsta kapitel i

samband med efterkrigstidens bildekonomiska situation. Kapitlet fortstter med en reflektion

ver Pierre Bourdieu och Jacques Rancires olikartade tnkande kring konst och estetik. Efter att

ha bekantats med 1948 rs konstutredning, Harry Fetts arbete med konst p arbetsplatsen (1940-

tal) och konstnren Morten Kroghs kritik av Fetts projekt (1970-tal), presenteras Freningen

konst i skolans verksamhet, konstsyn och vandringsutstllningar. Kapitlet avslutas med en

sammanfattande analys. Tre organisationer med olika utgngspunkter och vrderingar bringas i

studiens avslutande del i dialog med varandra. Freningen konst i skolan intresserade sig under

efterkrigstiden fr den rrliga konstens nyhetsvrde, Svenska Mobile Art Production och

Mossutstllningar vill idag hitta den bsta situationen, tidpunkten och platsen fr varje projekt

och skapa en ny rrlig struktur fr att producera och visa samtidskonst.47 Vad r en bra

situation, tidpunkt och plats fr ett konstprojekt? Och, inte minst, vad r en dligplats, situation

och tidpunkt? Konstens politiska sprngkraft: att vara p fel plats (undanskymd,

verraskningsbengen) eller, tvrtom, att vara p rtt plats (kalkylerad, tillgnglig, vntad)?

47http://www.mobileartproduction.se/och http://www.mossutstallningar.com/flash_content.html[2008-01-09].


17/52

[ 13 ]

Staten, konsten... & freningen

Ett kat tillgngliggrande av konst p offentliga platser blir en konsekvens av den kulturpolitik

Arthur Engberg (s) lanserar i en skrift r 1938.48Som ecklesiastikminister tar Engberg de frsta

stegen mot breda kulturpolitiska insatser ssom inrttandet av Riksteatern fr ambulerande

frestllningar r 1933 och Konstrdet fr utsmyckning av offentliga byggnader 1937. Konsten

r p vg att bliva allas egendom. Svl i offentliga byggnader och samlingslokaler som p

arbetsplatserna, i fabrikerna och p kontoren, har ett konstnrligt inslag vunnit allt hgre

uppskattning, menar Enberg r 1936.49Bildandet av Statens konstrd innebar en signal om entydligare, offensiv kulturpolitik, bde vad gller konstens spridning i samhllet med syfte att

hja landets konstnrliga kultur och det ekonomiska stdet till konstnrer genom bestllning

av fast monumentalkonst eller ls stafflikonst till offentliga byggnader.50

Offentlig konst blir det. ven om konstrdet inte r den som numerrt och ekonomiskt sett r

den strsta bestllaren av konst, verkar rdet normerande fr kommuner, landsting och privata

aktrer. Konstrdet anger den offentliga konstens korrekta plats (offentliga byggnader,

samlingslokaler, arbetsplatser, et cetera). Engberg igen:

Det gllde ena sidan att hjlpa konstnrerna, andra sidan att underltta upplevelsen av konsten genom

att tillgngliggra den i de offentliga byggnaderna [---] Hr har ppnats en praktisk och farbar vg till

konstnjutningens demokratisering samtidigt med att konstnrerna sjlva ftt statsmakternas bekrftelse p

att de fylla en samhllsuppgift, som frtjnar aktning, hjlp och uppmuntran.51

Att hjlpa, underltta, tillgngliggra och ppna en praktisk och farbar vg till konstnjutningens

demokratisering s kan konstrdets arbete sammanfattas. Konstrdetpresenterarkonst, gr den

synlig p en viss plats, fr srskilda ndaml. En presentation, ett exponerande och

tillgngliggrande av konst, r alltid ocks ett argument, understryker Mieke Bal.52Exponerandet

r ett dubbelt exponerande som sger lika mycket om den exponerande som om det exponerade.

Runtom och i den offentliga konsten sammanstrlar sledes ider kring boende, vlfrd, makt

och synlighet. Engbergs mening konsten r p vg att bliva allas egendom har komplexa

48Arthur Engberg, Demokratisk kulturpolitik(Stockholm: Tidens frlag, 1938).49Arthur Engbergs direktiv fr de sakkunnigas arbete, citerat i SOU 1936:50, 5-6.50Sjholm Skrubbe, Skulptur i folkhemmet, 80-81, 86.51Engberg, Demokratisk kulturpolitik, 34.52Mieke Bal, Double Exposures: The Subject of Cultural Analysis(London och New York: Routledge, 1996), 2.


18/52

[ 14 ]

innebrder. Konstverket verkar vara p vg att framtrda, bli synligt fr det svenska folket. Men

vad innebr det att gemensamt ga ett konstverk? Nr konsten trder ut ur sina egna

kontrollerade domner, ut ur den privata sfr dr hemligheter kan upprtthllas och frtigas,

konfronteras den med sina grundfrgor. Den offentliga konsten r en utmaning fr de

konventionella frestllningarna kring vad det innebr att skapa, distribuera och vara mottagare

fr konst, menar Catharina Gabrielsson.53 Vilka exponerande krafter r aktiva och vilka

konstnrliga grundfrgor stts samman i Freningen konst i skolans vandringsutstllningar? Lt

se.

Konst ska bli allas men allt ska inte bli konst. Hri ligger dubbelheten i efterkrigstidens

kulturpolitik. En allmnmnsklig bildning i begreppets verkliga betydelse r inte mjlig utan en

omfattande estetisk bildning, menar de sakkunniga i 1948 rs konstutredning.54 Ett av de

centrala utstllningsproblemen r att hjlpa beskaren till det lugn och den inre samling som

tillter honom att verkligen se koncentrerat (216). Ett viktigt problem att tackla, d

efterkrigstidens mnniska utstts fr inflytelser som trubbar av hennes estetiska

reaktionsfrmga; tryckta bilder, reklam, film och television []strmmar ver henne i sdan

mngfald dr hon i allmnhet saknar varje mjlighet att kritiskt vlja och vraka. Hennes enda

frsvarsmedel r hr att stlstta sig med oknslighet (19-20). Och oknslighet hr inte hemma i

en demokrati. Med Herbert Reads ord, flitigt refererade av utredningens sakkunniga:

Oknsligheten r inte en klassdistinktion och nnu mindre en nations- eller rasdistinktion.Oknsligheten fr sknhet och sanning, fr godhet och ra, finner man i mbetsverken och vid

hgskolorna likavl som i fattigkvarteren och jrnvgsvagnarna.55Mnniskan mste lra sig att se

och kritiskt granska sin omgivning. Fr den estetiska bildningen kan endast komma till stnd

genom att utvidga den estetiska upplevelsefrmga som vi kan mobilisera infr ett konstverk till

att glla hela verkligheten omkring oss, naturen lika vl som allt det som formats av

mnniskohand (21). Barnets sinne kan endast uppfostras genom rrelse, och rrelse krver

utrymme inte det begrnsade utrymmet i ett rum eller en gymnastiksal utan utrymmet i naturen,

fortstter Read.56 Men utvidgningen mste ske taktfullt. Rtt nyttjade kan radion, filmen och

konstreproduktionen tillsammans eller var fr sig spela framtrdande roller i konstbildningen:

Televisionsbilden har helt andra mjligheter att vinna intresse hos en estetiskt och intellektuellt

outvecklad skdargrupp n en stillastende bild, srskilt om framfrandet av konstverken tfljs

av kommentarer och musik och om framstllningen intensifieras med hjlp av rrelse (132).

53Catharina Gabrielsson,Att gra skillnad: Det offentliga rummet som medium fr konst, arkitektur och politiska frestllningar, diss.(Stockholm: Arkitekturskolan, Kungliga Tekniska hgskolan, 2006), 240.54SOU 1956:13, 14. Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.55Herbert Read, Uppfostran genom konsten, vers. Bengt G. Sderberg (Stockholm: Natur och Kultur, 1956), 311.56Read, Uppfostran genom konsten, 307 (min kursiv).


19/52

[ 15 ]

1948 rs konstutredning: rrelse & nyhetsvrde

Jessica Sjholm Skrubbe och Per Hedstrm diskuterar, som sagt, vad som kunde kallas

stillastende folkbildande konst, konst som placerats p en viss plats i ett visst syfte. De utgr

bda, om n p olika stt, frn platsens (skolan och det offentliga rummet) och konstens

(skulptur respektive monumentalkonst) betydelse och rumsliga situation. Sjholm Skrubbe

intresserar sig fr hur skulpturen och dess rumsliga kontext tillsammans upprttar ett slags

koreografi fr (den ideala) betraktaren och drvidlag ocks vsentligen bidrar till

frutsttningarna fr verkets meningsproduktion.57Liksom den stillastende konsten kan stta

(och sttas) i rrelse, kan den rrliga konsten saktas ned, drjas kvar och frndra rum och

betraktare. 1948 rs konstutredning beskriver spnningsfrhllandet konstverk, rum och rrelse i

termer av konstnrligt nyhetsvrde: de ambulerande konstverken frmedlar en effektivarekonstpropaganda n de stationrt placerade som eleven ltt kan bli helt blind fr.58Eller med

Lindgren-Fridells ord, r 1953: den utsmyckning som r konstant blir till sist s ett med vggen

och miljn, att den glms bort. Man serden inte lngre [---]Fr att man inte ska glmma bort

konstverk i en milj, br de ha en ngotsnr rrlig karaktr.59Detta r rekommendationer fr

konstnrlig utsmyckning och reflektioner kring mnniskans milj, minne och seende. Lngs den

ndfallsutvg vi fljer str ett klart: konsten br rra p sig. Men hur? Spelar det ngon roll vad det

r fr konstverk som visas, nr konsten vl r satt i rrelse?

r 1948 menar Statens konstrd att det r av uppenbart av vrde, att konstens rrlighet

lnder emellan icke hindras men d de svenska valutasvrigheterna ro mycket betydande, r

det av srskilt stor vikt att endast fullgoda konstverk infras.60Tanken med importfrbud p

mindervrdig konst r att hjlpa svenska konstnrer mot illojal utlndsk konkurrens och att f det

svenska folket att inte lgga pengar p utlndsk konst av traditionellt slag (165).

Frbudsapparaten dras igng redan 1938 men fr fastare former efter de vrldspolitiska kriserna i

augusti 1939. Sverige kom under kriget att utvecklas till en planekonomi, vilket innebar att

produktion och handel stlldes i folkfrsrjningens tjnst genom statliga organ. S ocks handeln

med konst (220). En stor del av infrseln lttar 1946 men i mars 1947 tvingas regeringen

teruppta importfrbudet fr att skydda landets valuta (252).

Generaltullstyrelsen ombedes att mellan den 1 juli och den 31 december 1938 registrera

samtliga konstverk som kommer in i landet via Stockholm, Malm, Helsingborg, Trelleborg och

57Sjholm Skrubbe, Skulptur i folkhemmet, 299.58SOU 1956:13, 116 (min kursivering). Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.59Lindgren-Fridell, Skolornas konstnrliga utsmyckning, Folkskollrarinnornas tidningno. 24 (1953): 10 (min kursivering).60Gustavsson,Makt och konstsmak, 288. Den svenska konstexpertisens uppdelningssystem frn 1938 ld: verkliga och goda

verk, verkliga och mindervrdiga verk samt verkliga verk som utgav sig fr att vara konst men som egentligen inte hade medverklig konst att skaffa (164). Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.


20/52

[ 16 ]

Gteborg. Uppgifter om konstverk, dess vikt och vrde, avsndare och mottagare skickas vidare

till Statens konstrd. Syftet r att f en uppfattning om verken, var de skulle, vem som

exporterade och vem som importerade. 25 140 konstverk frdes under perioden in i landet,

huvudsakligen frn Danmark. Resultatet ligger till grund fr importrestriktionernas utformning.

Men att sortera fullgoda konstverk frn mindre goda var ingen enkel uppgift. Bortsett frn ett

ftal beskrivningar av motiv som ansgs banala och sentimentala skutor i hg sj, fiskargubbar,

blommande frukttrd, tjdrar, lgar, rda stugor, tallar och hav, mnar, moln och solnedgngar

saknas egentliga riktlinjer (255, 266, 368). Det kan finnas kta men dliga kopior, kta men bra

kopior, falska men dliga kopior och, vrst av allt, falska men bra kopior (274). Hilding stlund

och Nils Palmgren r i boken Konstskojare(1944) mer genersa med bildexempel p mindervrdig

konst n vad Statens konstrd och Generaltullstyrelsen r.61 Nedan syns en typisk dansk

exporttavla (fig. 4).

ven om riktlinjerna r vaga, fr statens importfrbud konsekvenser fr det svenska

konstlivet. Importrestriktionerna rr vadfr konst som ska eller inte ska importeras, men ocks

vartden ska eller inte ska. Direktiven fr

de sakkunniga i 1948 rs konstutredning

blir ocks dubbla: att utreda sprsmlet

om frgreproduktionernas anvndning i

konstpropagandan samt fresl tgrderfr att p frsljningsmarknaden hlla

grnsen klar mellan originalkonst och

reproduktion, samt att finna former

och vgar fr att svitt mjligt gra

konsten till en kulturell och social tillgng

4. Ur Konstskojare, 1944 fr alla samhllsskikt och alla delar av vrt

land (12, 9). Hur ska detta g till?

Konstens tillgnglighet bygger, med Engbergs uttalande i minne, dels p tillgng till lmpliga

lokaler skolor, folkets hus, fabriksmssar, folkliga restauranger, frelsningssalar, fritids- och

hobbylokaler, bibliotek och expeditionsutrymmen, som alla r en frutsttning fr ett aktivt

konstbildningsarbete dels p tillgng till lmpliga bilder (10-11). Utredningens sakkunniga

finner fasader, entrhallar, samlingssalar, trapphus och skolgrdar srskilt lmpliga fr fast

konstnrlig utsmyckning (115). Men de ambulerande konstverken frmedlar en effektivare

konstpropaganda n de stationrt placerade som eleven ltt kan bli helt blind fr (116). Skolans

61I konstrdets arkiv finns endast en bild p sdan mindervrdig konst bevarad eftersom konstrdet skickade t illbakaremisshandlingar (varuprov och fotografier).


21/52

[ 17 ]

utsmyckning med rrlig originalkonst br vara av hg kvalitet fr att icke frvirra barnens

frhllande till konsten (116). Och hg eller fullvrdig kvalitet behver inte betyda oljemleri.

Ocks grafik, akvareller, skulpturer och konstreproduktioner har en plats i skolan. Men

konstreproduktionen r och frblir ett surrogat, en ndfallsutvg som inte kan undvaras

(117). Vandringsutstllningarna, fortstter man, torde vara ett av de frnmsta instrumenten

fr att tillfra kolan de stndigtfrnyadeestetiska intryck som behvs fr att hlla konstintresset

vid makt (119, min kursiv). Ocks museilokaler och museipersonal mste frberedas fr att

kunna ta emot och montera vandringsutstllningar. En tidsenlig museibyggnad br utrustas fr

att kunna lsa upp de tidigare permanent fixerade rumsformerna och drigenom skapa nya

jmfrelser och kombinationsmjligheter:

Utstllningsrummet br i allmnhet bilda en neutral bakgrund fr konstverken, och tminstone de strre

salarna br kunna delas genom flyttbara vggar. Det r viktigt att man kan lsa upp de tidigare permanent

fixerade rumsformerna medelst flyttbara vggar, skrmar, gallerverk o. s. v. och drigenom skapa nya

jmfrelser och kombinationsmjligheter. Hngande hyllor, inbyggda montrer av skyltfnstertyp, spotlights

fr att accentuera enstaka freml, anvndning av frg- och materialeffekter bakom konstverken r andra

medel att skapa intresse och omvxling. Det pedagogiska utnyttjandet av konstverken krver spatisa

uppstllningar och god plats fr publiken att fritt rra sig p. Vidare mste tillrckliga utrymmen planeras

fr mottagandet av vandringsutstllningar samt fr dessas packning och montering. Museets pedagogiska

centrum, studie- och lektionsrummen, br vara frlagt i nra anslutning till bibliotek och bildarkiv

och helst ha direkt ingng frn gatan. (218)

Att konstutstllningar inte turnerar i hela landet r ett problem fr konstbildningsarbetet: de

speciella risker som r frenade med att inlemma gammal mlarkonst i ambulerande

utstllningar leder till hga frskrings-, fraktkostnader och traktamenten, som drabbar

orter/kommuner mycket ojmnt (236). Ju lngre frn Stockholm mottagarna befinner sig, desto

dyrare fraktkostnader och traktamenten, frutsatt att det r konst frn ngot av Stockholms stora

museer som vandrar. Stora och tunga utstllningar r frdyrande fr mottagarna: Med ett statligtfraktbidrag Riksfrbundets [Riksfrbundet fr bildande konst]utstllningsmottagare tnjuter

sedan mnga r en statlig fraktrabatt om 50 % skulle merbelastningen fr utstllningsmottagare

i periferien bortfalla (280). Utredningen sker en lsning som inte ventyrar konsten eller

verger museernas bevarande uppdrag. Med inspiration frn Polen och Frankrike fresls

mobila museer. Redan under 1930-talet freslog Riksfrbundet fr bildande konst att

Jrnvgsstyrelsen skulle bygga om en jrnvgsvagn s att den kunde anvndas fr

vandringsutstllningar. En plan fr en sdan utstllningsvagn utarbetades av SJ:s maskinbyr menkom av ekonomiska skl inte att realiseras. Hr betonas de stora mjligheter fr en jmnare


22/52

[ 18 ]

geografisk frdelning av konstpropagandan som [] ambulerande museer skulle innebra.

Frutom jrnvgsvagnar och bussar kan man hr ocks tnka sig specialutrustade btar, som ven

kunde n vra mnga farbara floder och kanaler (281). Konstutredningen freslr ocks att stlla

ett rligt anslag om 50 000 kronor till Nationalmuseums frfogande, ronmrkt fr konstinkp,

reserverade fr utln till konstbildningsorganisationer (238, 289). Anslaget ska ge

konstbildningsorganisationerna kad autonomi; de ska inte behva frlita sig p privata samlare

och konstnrers goda vilja. Utredningen r emellertid tveksam till en centraliserad materialnmnd

eftersom den i allmnhetens gon ltt [skulle] f karaktren av en slags censurmyndighet (358).

Estetisk fostran: tv perspektiv

Konsten br rra p sig och utstllningsrum ska vara flexibla och rymliga. Rekommendationerna

frn 1948 rs konstutredning r lika enkla som intressanta. De sger ngot om vad (och var)

konsten r och vilken funktion den har. De lokalbeskrivningar utredningens sakkunniga ger, de

frhoppningar om framtiden som uttrycks, den rrlighet och synlighet som produceras i texten,

sger mycket om efterkrigstidens bildekonomi. Hur ska konst vandra? Hur kan museer hjlpa

beskaren till det lugn och den inre samling som tillter honom att verkligen sekoncentrerat?

Lt oss innan vi vnder blicken mot Freningen konst i skolans vandringsutstllningar betraktaden norska freningen Kunst p arbeidsplassens frsk att demokratisera konst.62 Morten

Krohgs satir Folkets kunst? (1972) visar Harry Fett ikldd kostym, i frd med att presentera en

portrttmlning fr en grupp arbetare, som med bjda huvuden och mssor i hnderna str

vnda mot Fett (fig. 5). Fetts ansiktsfrg korrelerar med renssansfurstens kulr. Bda tillhr

hrskarklassen. Folkets konst, undrar Krogh, som att tillgngliggrande skulle innebra

demokratisering? Enhet str mot massa. Bilden bredvid visar arbetarna sjlva i matsalen, men

bara nstan (fig. 6). Vggarna r tapetserade med reproduktioner, matsalsdrren syns knappt. r

det hit vr ndfallsutvg leder? r det folkets konst, vr gemensamma konst, vi, Fett och arbetarna

ser?63

Kontinuerligt vxlande konstintryck p arbetsplatsen kan p ett utomordentligt stt f

individen att lugnt och naturligt vxa sig in i konstens vrld och gra denna till en sjlvklar och

omistlig del av arbetslivet och inte bara ngonting mrkvrdigt, avsett endast fr de hgtidliga

62Freningens utstllningar visas i regel i matsalar, som grna fr karaktren av ett community center eller en klubblokal,noterar de sakkunniga i ovan nmnda konstutredning. Utstllningarna stannar p varje arbetsplats under tv mnader. Sedan enutstllning hngt uppe en mnad arrangerads en kulturafton, d ngon konsthistoriker, kritiker eller konstnr hller ett fredrag

fljt av diskussion. SOU 1956:13, 392-393.63Exakt vad Fett visar fr arbetarna vet jag inte av nedanstende bilder att dma rr det sig om renssansportrtt, verk avPicasso, van Gogh, kanske Munch och Erik Werenskiold.


23/52


24/52

[ 20 ]

som en estetisk rrelse.70Nr det tidiga 1800-talets arbetare diktar under natten, nr de ger ut

pamfletter, tnker och drmmer, respekterar de inte borgerskapets rtt till tal och tnkande.

Arbetarna stjl borgerskapets sprk och tnker sjlva; de blir i denna estetiska revolution ngot

annat, det allmnna blir deras angelgenhet. Det viktiga fr de s kallade lgre klasserna, frklarar

Rancire, r att kunna frestlla sig och ge uttryck fr ett de bortom underkastelse och

okunskap, bortom sociologkungens ptvingande styre.71

5. Morten Krogh, Folkets kunst?, 1972 7. Ur Mere kunst p arbeidsplassen, 1948

6.UrMere kunst p arbeidsplassen, 1948

Folkets kunst?vcker debatt. Nr verket blir knt, kan freningen inte fortstta sitt arbete som

frut, noterar konsthistorikern Siri Meyer.

72

Institutionens ledning inser att deras arbete kanuppfattas som ngot annat n folkupplysande. Meyer menar att Kroghs verk fungerade som en

knytnve i kulturpolitiken. Bakom verket str ett potent och auktoritrt konstnrssubjekt som

positionerar sig utanfr makten och drfr kan kritisera den: Folkets kunst?var uttryck fr ett

utopiskt begr, en drm om frihet och rttfrdighet. Som mnga av sin tids konstnrer var

Krogh djupt involverad i den politiska kampen och tillskrev sig enligt Meyer rollen som

70Rancire, La Nuit des proltaires: Archives du rve ouvrier(Paris: Hachette, 1997).71Rancire, The Ignorant Schoolmaster, 101-102; Rancire, The Philosopher and His Poor, vers. John Drury, Corinne Oster och AndrewParker (Durham och London: Duke University Press, 2003), 165-202;72Siri Meyer, Er kunsten politisk?. Online: http://kunstkritikk.no/article/6968_er-kunsten-politisk[2008-03-12].


25/52

[ 21 ]

arbetarklassens sprkrr; arbetarna sjlva blev inte tillfrgade. Bde Krogh och Meyer stter

frgetecken kring Fetts projekt. Krogh stller frgan till oss (folkets konst?) och Meyer nskar

att Fett skulle ha frgat arbetarna: Vad tycker ni? Och det kan han ju faktiskt ha gjort. Frgan

r om och i s fall hur det eventuella svaret skulle ha tolkats.

Ovanstende exkurs syftar inte till att hugga huvudet av mstaren Harry Fett, som Krogh

verkar vilja gra, eller okritiskt hylla fritt tillgngliga ord, bcker och bilder. Syftet r att fra

konstbildning och estetisk fostran bortom missknnande och utestngning. Vad r en

konstutstllning som inte pekar ut, som inte mstrande sger: Titta, s hr r det?73 Vad r

matsal och vad r galleri i

ovanstende bilder? Vem

r arbetare och vem r

konstbetraktare? Konsten

befinner sig i matsalen, ett

rum med stolar och bord.

Hr sitter man och ter,

kanske samtalar.

Utstllningarna frndrar

8. Riksby skola, 1954 9. Unesco:s mobila museum, 1965 denna bestmning, om n

fr en kort stund. Vandringsutstllningen (fig. 7) r uppbyggd fr en vandrande betraktare. Enliknande frndring ger rum d Freningen konst i skolan skickar sina vandringsutstllningar till

skolor. Gran Salander beskriver freningens vandringsutstllningar: Samlingen omflyttades

efter en uppgjord turlista, och tavlorna hngdes antingen i ett par skolsalar eller ocks i ett par

strre korridorer. Kanske var det sistnmnda att fredraga, d en sdan placering inte drog med sig

en omlggning av schemat, vilket blev behvligt, nr tavlorna hngdes i salarna.74 Jag tnker p

pojken, elev vid Riksby folkskola, Bromma, som med blicken snkt i en utstllningsfolder str

framfr en reproduktion av Francis Tailleuxs mlning Den bl hummern, i en utstllning

producerad av Freningen konst i skolan i samarbete med Unesco (fig. 8).75 Dr r det

frestllande trngt i bakgrunden. Kvar r intresset att gra ett rytmiskt mnster, i vilket

visserligen hummern kan anas, men utnyttjad som ett spnstigt nt av linjer. Bakgrunden r ven

uppdelad i olika stora frgflt, pminnande om mnster, str att lsa i utstllningskatalogen.76

Vad fr slags rum upprttar freningen? Vad r det egentligen pojken ser/lser (och vadfrvntas

han se/lsa)? Och var r Unesco:s konstbuss p vg (fig. 9)? Lt se.73Bal, Double Exposures, 5.74Salander, Konst i skolan, 126-127 (min kursiv).75Frn Monet till Moore: Unescos utstllning av frgreproduktioner 4. Freningen konst i skolans vandringsutstllning no. 49.76Opaginerad folder till Frn Monet till Moore. Freningen konst i skolans arkiv, SE/RA/730086/B5:1.


26/52

[ 22 ]

Freningen konst i skolan

Freningen konst i skolan stts samman av ett litet antal drivande personer efter ngra

kulturdagar i Arbr den 24-25 mars 1947. Freningen fr ett halvr senare fastare former. Detta

sker efter ett mte p Nationalmuseum i Stockholm, dr H. K. H. Kronprins Gustav Adolf, Erik

Wettergren, chef vid Nationalmuseum, samt ett sjuttiotal representanter frn universitet och

folkskolor nrvarar. Wettergren inleder mtet. Han lovordar C. G. och Thorsten Laurins

Freningen fr skolornas prydande med konstverk (1897-1935, efter 1903 kallad Konsten i

skolan), som gjort betydelsefulla insatser fr konstbildning i Sverige. En effektiv konstbildning

krver emellertid en organisation som med sitt kraftnt nr ut till hela vrt land, som inte

begrnsar sin verksamhet till Stockholm, Malm och Gteborg, s som brderna Laurins

frening gjorde. Skolorna behver konst av rang eftersom det r en lika stor skam att pryda sinavggar med ett pretentist mischmasch gjort p lpande band som att ha falska sedlar i sin

plnbok. Fr hur ska ett svenskt skolbarn kunna skilja p kta guld och kattguld i det som

omger hans hem och skall mta honom i hans klubbar, folkets hus och andra samlingslokaler?.77

Orosmoln tornar upp p himlen: Sverige brjar likna en utan hamnar. Vr andliga friskhet

liksom vrt yttre anseende r genom rhundradens tradition beroende av vra mjligheter till

kommunikation med andra lnder och kulturer (2). I denna stund av ekonomisk orolighet r det

av srskild vikt att ta tillvara p de konstrikedomar som finns inomlandets grnser.

78

Ett framtidasamarbete med den nybildade Freningen konst i skolan r att hoppas p, avslutar Wettergren,

ven om Nationalmuseum inte r noviser i frgan om samarbete med skolorna.

Med vandringsutstllningar, kursverksamhet, sammanstllande och utgivande av bildmaterial

fr konstundervisning samt konsultativ verksamhet, rd vid skolornas utsmyckning, granskning

av frslag samt frmedling av konstverk, ska freningen vcka intresset fr konst bland elever,

lrare och skolledare. Freningen intar i frhllande till Riksfrbundet fr bildande konst och

Folkrrelsernas konstfrmjande en srstllning stillvida att den har sitt arbetsomrde begrnsat

till skolorna: folkskolor, realskolor, lroverk, folkhgskolor, folkskoleseminarier, yrkesskolor samt

till lantmanna- och hushllsskolor. De strre stderna ingr i regel inte som medlemmar. Under

de frsta ren r teckningslraren Rudolf Hrde freningens intendent. Han eftertrds 1951 av

Marita Lindgren-Fridell. Ordfrande i freningen var under en lng tid Skolverstyrelsens

generaldirektr Nils Gustaf Rosn, vilken 1962 eftertrddes av professor Carl Nordenfalk,

verintendent vid Nationalmuseum. r 1965 vljs Jens Orring till ordfrande, d verdirektr,

77Erik Wettergrens anfrande vid konstituerande i Nationalmuseum av freningen Konst i Skolan, den 24 okt. 1947.Frningen konst i skolans arkiv, SE/RA/730086/A1:1, bilaga 2, 1. Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.78Som chef fr Nationalmuseum r det sjlvklart att Wettergren vill vrna om de nationella konstskatterna.


27/52

[ 23 ]

sedermera generaldirektr i Skolverstyrelse. Frn och med den 1 juli 1967 blir freningen

Riksutstllningars skolavdelning. Freningen upplses 1976 vid inrttandet av den helstatliga

Stiftelsen Riksutstllningar, som bland annat lades att fullgra de uppgifter som varit

freningens.

Freningen konst i skolan ger mellan 1949 och 1951 ut sammanlagt fem medlemsblad. Enligt

dessa har freningen till uppgift att verka fr spridandet av god konst i landets skolor och att

verka fr en djupare uppfattning av konst och en mer levande knsla fr betydelsen av konsten

t skolan och vr ungdom.79 I det frsta medlemsbladet diskuteras konstens folkbildande

potential: Att pryda en skola med konst r en ansvarsfull uppgift, som krver vidsynthet, sker

smak, sakkunskap och omsorgsfull planering (1). Teckningsundervisning i skolorna har visat att

mnga barn ger en medfdd, frisk och fin knsla fr konstnrliga vrden (2). Barnen br fritt

ta del av all slags konst och hr fresprkas pluralism, s att barnens estetiska sinne inte

utvecklas ensidigt (2). I medlemsbladet lyfts amatrkonsten och konstreproduktioner fram:

Amatrmleri r i och fr sig en tilltalande hobby. Och det r ett faktum att sdan

fritidssysselsttning kan, om ock i sllsynta undantagsfall, utvecklas till ett personligt prglat,

verkligt konstnrskap. Men grnsen mellan amatrer och konstnrer fr inte suddas ut (2). Om

reproduktioner str att lsa:

Man hr ofta pstendet att en god konstreproduktion r bttre n ett dligt original. Det r riktigt attreproduktionerna en lng tid spelat en betydelsefull roll och starkt bidragit till att hja konstintresset. Men

numera behver ingen skola nja sig med surrogat: det finns tillrckligt med originalkonst av kvalitet till

verkomliga priser []. Att uppodla knslan fr kthet hr ocks till konstuppfostran. Avbildningarna av

konstens msterverk br betraktas som undervisningsmateriel vid den konsthistoriska orienteringen. Dr

fyller de en utomordentligt viktig uppgift. Men det br framhllas att de r avbildningar och inte

konstverk. Varje teckningssal, varje skola br ha ett bildarkiv med s mnga nummer som mjligt, grna i

form av illustrationer i konstbcker. Men frgfotografier i imiterade lyxramar br man betacka sig fr. Det

florerande konstskojet har skolorna ingen anledning att gynna. Fr allmnna medel br endast god

originalkonst anskaffas fr utsmyckning av vra skolor. (8)

Detta r ett brandtal fr originalkonst och en varning fr frgfotografier i imiterade lyxramar. Fr

att vara anvndbar i konstbildningen br frgreproduktionen inramas ansprkslst, den fr

absolut inte betinga ockerpriser, allra hgst 30-40 kronor, eller ha krusidulliga guldramar.

Vidare: om frgbilderna p vggarna ofta byts och vandrar kring p skolvggarna (och till olika

skolor) d kan man srja fr att de betraktas i frsta hand som skdnings- och

79Freningen Konst i Skolans medlemsblad, no. 1 (augusti 1949): 2; no. 3 (maj 1950): 7. Hdanefter ges sidhnvisningar i denlpande texten.


28/52

[ 24 ]

undervisningsmaterial och frst i andra hand som tavlor, menar Marita Lindgren-Fridell 1957.80

Brderna Laurins frening fresprkade traditionell konst i skolorna, Freningen konst i skolan

vill visa modern konst. Redan 1939 mts C. G. Laurin och Lindgren-Fridell i en intervju och inte

helt ovntat kommer modernismen i skottgluggen. Barn frstr sig inte p modern konst,

frskrar Laurin.81Lindgren-Fridell r av annan sikt: minst tre vansinnesmlningar frsker vi

alltid stoppa med [i vandringsutstllningarna].82

Mot 1950-talets mitt framtrder freningens karaktr av landsbygdsorganisation allt tydligare.

ren 1951-1957 innebr en vital expansion betrffande freningens utstllningsverksamhet och

internationella kontakter.83 Med Lindgren-Fridell som intendent prglas freningens arbete av

Herbert Reads konstpsykologi, Alfred Lichtwarks musei- och skdningspedagogik och Andr

Malrauxs ider om fotografiets betydelse fr konsthistorien och konstbetraktandet:

Mjligheterna att i konstfostran just anvnda reproduktioner av konstverk och framfr allt

frstorade delar och suggestiva detaljer frn konstverken s som framhlls av Malraux spelade

ocks en roll i materialvljandet fr skolutstllningarna, menar Lindgren-Fridell.84 Genom att

kasta om och frtydliga, genom kamerans frmga att frilgga det optiskt-omedvetna,

frndras det enskilda konstverkets betydelse.85Ja, ibland br bilden rentav vara av det slag att

man pltsligt hajar till, skrper uppmrksamheten och i bsta fall blir frargad. Att hitta fel r

vldigt upplivande, konstaterar Lindgren-Fridell (153). Att kunna ur frrden, som en

verraskning, ta fram en mapp med bilder, hnga upp dem i rad tillflligt i klassrummet eller ltadem cirkulera och anvndas som studiematerial gruppvis, r stimulerande.86

Fotografiet, hvdar Malraux, orsakar en artefaktens systematiska reduktion. Med den

fotografiska reproduktionsteknologin vxer ett imaginrt museum fram som fr all vrldens konst

att nrma sig varandra (la photographie en noir rapproche les objets quelle reprsente, pour peu quils

soient apparant). Fotografiets dokumenterande funktion gr vrlden tillgnglig, gamla hierarkier

lses upp det tunga och immobila blir mobilt., det smskaliga blir stort vilket har

konsekvenser fr det estetiska objektet. De fotograferade konstverken frlorar frvisso sin unika

frg, textur och liknande, de lmnar sin unika plats, sitt hr och nu, men vad de vinner r en

80Lindgren-Fridell, "Fantasins museum - bilder och reproduktioner", Lrartidningenno. 48 (1957): 16.81Anna Lena Lindberg, Konstpedagogikens dilemma: Historiska rtte r och moderna strategier, diss. (Lund: Lund University Press, 1988),259.82Yvonne de Geer, Konsten kommer till skolan,Expressen, 21 april 1954.83Lindgren-Fridell, Freningen konst i skolan, 54.84Lindgren-Fridell, Freningen konst i skolan, 24. Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.85Walter Benjamin, Konstverket i reproduktionsldern, vers. Carl-Henning Wijkmark, i Bild och dialektik, red. Carl-Henning

Wijkmark (Staffanstorp: Cavefors, 1969), 81-82. Louise Merzeau diskuterar Malrauxs redaktionella strategier i Malraux metteur

en page, i Les crits sur lart dAndr Malraux, red. Jeanyves Gurin och Julien Dieudonn (Paris: Presses Sorbonne Nouvelle,2006), 65-79.86Lindgren-Fridell, Fantasins museum - bilder och reproduktioner, Lrartidningenno. 48 (1957): 17.


29/52

[ 25 ]

gemensam stil (style commun), ett nytt historiskt och socialt vrde.87Det r frvisso lttare att

distribuera tavlor, vare sig det r oljemlningar eller grafik, anmrker Lindgren-Fridell, men det

estetiska folkbildningsarbetet upprtthller medvetet en kult kring oljemlningen, som mera har

med tradition n distribuerbarhet att gra.88En utstllning kanoch br innehlla mera ting n

tavlor. Men att gra sdana ting-utstllningar innebr stora svrigheter (rrande sjlva

distributionen, monteringen, emballeringen etc.) (48). I vissa fall, dr transport av de skra

fremlen inte gr att stadkomma, klarar man sig fram med stereoskopbilder av sakerna (48).

Museerna r fortfarande de viktiga, fasta ting-centralerna (48). Frst och frmst behvs drfr

ett modernt konsthantverksmuseum, dr man kunde experimentera med barnavdelningar. I ett

centralmuseum, dit freml av konstnrligt vrde frn Historiska Museet, Nordiska Museet och

Nationalmuseum samlades, kunde det f finnas plats fr barnmuseum av en rrlig och

okonventionell typ (48). Syftet med att visa mera ting n tavlor r dels att bryta upp rdande

bildhierarkier och utstllningstraditioner, dels att engagera mnniskans hela sensorium: I vr tid

fr nog gat och rat sitt, men hur r det med de vriga sinnena? De taktila och motoriska

sinnena frtvinar []I vr tillvaro, dr bruksting och varor spottas fram i aldrig sinande strm

ur sinnrika maskiner, finns inte mnga tillfllen att odla knsel och lemmarnas allsidiga rrlighet

(45). Frr kom den sensoriska trningen sig naturligt, nr freml som behvdes fr livets

uppehlle tillverkades fr hand, d formsinnet och en handens klokhet uppvades (46).

Vandringsutstllningar

Konsthistorikern Sixten Strmbom r den inom Freningen konst i skolan och 1948 rs

konstutredning som ivrigast fresprkar rullande konstgallerier (utstllningstg, konstbussar och

konstbtar). I konstutredningen noteras att konstmuseet i Richmond, Virginia, sedan 1953

beskt statens stder och landskommuner med en utstllningsbuss, som stannar tre dagar p

varje plats. Demonstrationer fr skolungdom och vuxna hlls. Exterirens montage visarpedagogiskt material; kommentar till utstllningen samt musik snds ut i hgtalaren (fig. 10).89

Vid Freningen konst i skolans kurs i Viggbyholm, den 12 augusti 1948, talar Strmbom sig varm

fr en materialcentral fr de nordiska skolorna samt en organisation som, efter amerikansk

modell, med skpbil kan bringa konst och bildmaterial till skolorna.90 Ngon centraliserad

87Andr Malraux, La Psychologie de l'art: Le Muse imaginaire(Genve: Skira, 1947), 13-28.88Lindgren-Fridell, Mera ting n tavlor, i Konstpedagogiskt avantgarde. Marita Lindgren-Fridells festskrift. Ett urval texter samt bibliografi,red. Lena Johannesson (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1986), 45. Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.89SOU 1956:13, bildtext till fig. 56-57 (mellan sidorna 208 och 209). 90Diskussionsprotokoll frt vid freningen Konst i Skolans kurs i Viggbyholm den 12 aug. 1948, Freningen konst i skolansarkiv, SE/RA/730086/A3:1, 1.


30/52

[ 26 ]

materialnmnd och konstbuss blir det dock aldrig tal om, tminstone inte frrn freningen

uppgr i Riksutstllningar. I egen regi producerar freningen cirka 300 vandringsutstllningar

bestende dels av samlingar med originalkonst, ssom oljemlningar, grafik och teckningar, dels

pedagogiska utstllningar monterade p skrmar. Den frra typen av utstllningar baseras p ln,

frmst frn konstnrer och konststuderande, i mindre utstrckning frn gallerier, institutioner och

privatsamlare, dribland galleri Brinken i Gamla Stan, Sturegalleriet, samt Fritz H. Eriksson och

Fritz Reuterswrds privata samlingar.91Samarbeten med museer

blir av frskrings- och skerhetsskl inte srskilt omfattande.

Ngra kontakter tas dock och 1952-1953 fr freningen lna

faksimilplanscher av Nationalmuseum. Flera utstllningar grs i

samarbete med olika lns- och ortskonstfreningar, den frsta

hsten 1956, d Norrkpings konstgille och Norrkpings

museum nskar freningens hjlp med att gra en utstllning fr

skolorna. Frsljning av originalkonstverk och

konstreproduktioner r vanlig. Konstverk frmedlas mellan 1948

och 1955 till olika skolor fr sammanlagt 115 500 kronor, med

lg frsljningsprovision.92Genom freningens rliga lotteri har

Fig. 10 Konstmuseet i Richmond, Virginia vid 1950-talets mitt 46 olika skolor erhllit konstverk fr ett

sammanlagt vrde av 10 000 kronor.Utstllningar av originalkonst omfattade mellan 15 och 20 verk. Varje skolmedlem erbjds

cirka tre utstllningar. Det gllde, frklarar Lindgren-Fridell, att ha klart fr sig hur skollokalerna

sg ut, vad respektive skolor redan haft och att skickligt kombinera olika typer av utstllningar.

Nr nskemlen frn skolorna kom in, lades en plan med bekvma och billiga transportslingor.

Utstllningar stannade sedan cirka tre veckor i var skola. Skollokaler var under freningens frsta

r dligt rustade fr att kunna ta emot och visa konstutstllningar. Upphngningsanordningar var

bristflliga eller existerade inte alls, vilket medfrde att freningen fick montera tavlor p

skrmar. Tyngden p skrmen fick dock inte, understryker Lindgren-Fridell, vara strre n att en

spd smskollrare (det hette s p 1950-talet) kunde lyfta [den].93 Ivern att f med s mnga

utstllningsobjekt som mjligt gjorde emellertid att packldorna efterhand brjade likna

pianoldor p uppemot 180 kilo styck. Lindgren-Fridell ppekar under freningens rsmten

att det vore bttre att man frvandlade originalkonsten till diabilder och anlitade postverket fr

sm, snabba och aktuella utskick. Men tanken p att frvandla originalkonsten till ljusprojektioner

91Lindgren-Fridell, Freningen konst i skolan, 56.92SOU 1956:13, 275.93Lindgren-Fridell, Freningen konst i skolan, 103. Hdanefter ges sidhnvisningar i den lpande texten.


31/52

[ 27 ]

fick konstnrsrepresentanterna i freningens styrelse att utbrista: Aldrig, inte ver vra dda

kroppar! Barn och ungdom mste se, komma i kontakt med och uppleva konstverken i original!

(103). Fraktkostnaderna konstruerades s att medlemsskolan betalde frakten i en riktning, till

nsta skola, medan freningen stod fr den frsta frakten. Detta system fungerade relativt bra,

menar Lindgren-Fridell (165-166). Man anskte under det tidiga 1950-talet om fraktrestitution

vilket Riksfrbundet fr bildande konst sedan lnge haft. Det blev dock avslag p denna anhllan.

Utstllningarna mste stndigt vandra eftersom freningens lokaler, p Arsenalsgatan (lokaler

som delades med Riksfrbundet fr bildande konst), Fredmansgatan (frn 1954),

Gyllenstiernsgatan (frn 1959) samt Tyghuset p Skeppsholmen (frn 1962), var fr sm.

Konstnrer kunde inte alltid avvara sina bsta verk fr s lng period som utstllningen skulle

vandra, de behvde dem sjlva fr utstllningar och frsljning i egen atelj. Det var ptagligt,

frskrar Lindgren-Fridell, att man hr balanserade p en smal egg mellan det goda och det

bsta (105). Vandringsperioderna blir efterhand lngre, frn tv till fem r. Och frsljningen r

oviss. Situationen fr Freningen konst i skolan var hr en annan n till exempel fr

Riksfrbundet fr bildande konst, som ordnade utstllningar i offentliga lokaler, ssom

konsthallar och museum. En offentlig granskning gde rum i media, reportage och kritik gav

information och stimulerade till inkp bde av privata konstsamlare och officiella inkpare.

Konst i skolans utstllningar dremot vandrade tysta genom landets skolor (61). Visserligen

gde skolledaren rtt att ppna freningens utstllningar fr allmnheten, men det gjordes sllan,eftersom det krvde vakthllning och information.

Antalet vandringsutstllningar r fyra r 1948, tjugotre r 1954-1955 och trettiotre r 1956-

1957 (fig. 11).94Freningens frsta utstllning skickas perioden 2 november 1948 och 21 maj

1949 till Gvle, Valbo, Gvle folkskoleseminarium, Storvik, Ovansj, Jrbo, Hamrnge, Hille,

lvkarleby, Hedesunda, Hofors, Skellefte, Sdertlje folkskola, Hgre allmnna lroverk fr

flickor, Sdermalm och Norra latinlroverket.95 Perioden 6 mars till 29 maj 1949 besker

utstllningen Malm folkskolor, Lunds folkskolor, Burlvs folkskolor, Skabersj folkskola,

Trelleborgs folkskolor, Kseberga folkskola, Lderups folkskola, Kristianstads

folkskoleseminarium, Helsingborgs folkskolor.96 Blasieholmsexpressen ombesrjde frakten.

Dessfrinnan hade utstllningen vandrat i Stockholmstrakten. I Sk var lokalerna

gammelmodiga och i Sigtuna visades utstllningen i ett bibliotek. Lunchmatsalar var vanliga

utstllningsrum. I Huddinge var frhllandena mindre bra, lokalen var ett slags kombinerad

samlings- och biograflokal utan fnster och praktiskt taget utan vggar. I Waxholms folkskola

94Figuren baseras p: SOU 1956:13, 275; Freningen konst i skolans verksamhetsberttelser, 1947-1956, Freningen konst i

skolans arkiv, SE/RA/730086/B1:1; Lindgren-Fridell, Freningen konst i skolan, 209.95Freningen konst i skolans arkiv, SE/RA/730086/F2a:1, bil. U:1.96Freningen konst i skolans arkiv, SE/RA/730086/F2a:1, bil. U:5.


32/52

[ 28 ]

visades konsten i ett mindre lrarrum med ett fnster.97 Nina Spngberg rapporterar frn

Trkvista skola, Eker: Det har varit en innehllsrik men orolig vecka i Trkvista skola, medan

vi haft Freningen Konst i skolans frsta vandringsutstllning hos oss. Den omfattade ett

tjugotal verk av nutida svenska konstnrer och var huvudsakligen lnad ur direktr Fritz H.

Erikssons stora samling.98

Utstllningar 1-4 besker 44 skolor och bestr av modern/nutida svensk konst av Carl

Kylberg, Albin Amelin, Sven Erixon, Siri Derkert och Sigrid Hjertn, med flera. Kompendier

med korta texter medfljer utstllningarna. Ngra utstllningar ren 1949-1956 r: Nutida

svenskt mleri (5), Franska barnteckningar (6), Modernt sknskt och norrlndskt mleri (7),

Konst till skolan, nutida konst i olika tekniker (8), Nutida svenskt mleri, Albin Amelin,

Sigrid Hjertn, Lasse Johnson, Carl Ryd, med flera (9-11), Nutida konst, ocks hr enbart

svenska konstnrer, samtliga originalverk (12-13), Moderna konstriktningar, reproduktioner

och grafik p 18 skrmar, Claude Monet, Vincent van Gogh, Paul Czanne, Georges Braque (21),

Mlningar av Sigrid Hjertn och Isaac Grnewald (27), Varfr mlar man s?,

reproduktioner p 12 skrmar

(29), Franska mstare frn

medeltiden till vra dagar, i

samarbete med Franska

Sekretariatet ochRiksfrbundet fr bildande

konst, skrmutstllning p 10

skrmar (32), Frg och

Form, original till frsljning

(37), Nytt i konsten,

Fig. 11 frndringar i konstens

historia (41), Mnsterkrumelurer, p 6 skrmar, med grafik, tygtryck, tapetprover, fotografier

och annat bildmaterial (43), Frn impressionism till abstrakt konst, reproduktioner frn

Unesco, terkommer 1956-1957 (46), Ny svensk grafik (51), Svenska mlare, original till salu

(55), Samtida svenskt mleri, ur Fritz Reutersvrds samling (56), Ute och inne, svenska

oljemlningar, teckningar och frglitografier (58), Grafik fr nybyggda skolor (63), Kinesiskt

mleri, tv utstllningar frmedlade genom svenska Unescordet 1955-1956 (66-68).99

97 Rapport angende Freningen Konst i Skolans vandringsutstllning i stockholmstrakten den 31 jan. 28 maj 1948,

Freningen konst i skolans arkiv, SE/RA/730086/F2:b1.98Nina Spngberg, Nr konsten kom till skolan, Sveriges folkskollrarinnors tidningno. 8 (1949): 7.99Freningen konst i skolans arkiv, SE/RA/730086/B5:1.

r Utstllningar Beskta skolor Beskare Anslag Medlemmar

1948 4 44 14 114 40 000 211

1949 13 74 32 108 25 000 303

1950 14 133 38 000 25 000 259

1951 10 84 15 361 25 000 2401952 16 88 28 933 12 000 271

1952/1953 19 219 85 168 35 000 316

1953/1954 27 343 140 120 45 000 327

1954/1955 23 290 110 815 50 000 338

1955/1956 29 i.u i.u 55 000 331

1956/1957 33 i.u i.u 65 000 338


33/52

[ 29 ]

Unescoutstllningar, reproduktion & rrlighet

I det internationella kulturella utbytet spelar konstutstllningar en framtrdande roll och det r

synnerligen gldjande att det nu r Sveriges tur att tillgodogra sig dessa exposer ver konst,

skriver Freningen konst i skolan om den internationella organisationen Unesco:s

vandringsutstllningar. Unesco:s vandringsutstllningar skickas under 1950-talet med hjlp av

svenska Unescordet och Freningen konst i skolan runt p skolor i Sverige. Freningens

samarbete med Unesco kom till stnd genom att svenska Unescordet blev tillfrgade om att ta

emot en av Unesco:s utstllningar med frgreproduktioner. I ett brev frn Unescordets Rune

Eriksson till Unesco:s Jean Thomas, daterat den 6 april 1951, tackar Eriksson fr inbjudan och

meddelar att man under sex till sju mnader grna tar emot en vandringsutstllning med

reproduktioner av mleri frn 1860 och framt.100

I ett brev frn 1953 meddelar Eriksson att manfrn Tyskland mottagit en av Unesco:s vandringsutstllningar, samt att denna utstllning, som

kommer att visas i grundskolor, folkhgskolor och vuxenskolor, kommer att organiseras i

samarbete med Freningen konst i skolan, som ocks mnar trycka en katalog om 5 000

exemplar.101Rdet ansvarar fr kostnader till frsta uppackningsstlle samt fr fraktkostnader

frn sista visningsort till av Unesco angivet annat land. Freningen Konst i Skolan sin sida

tager sig kostnader fr frskring med 6.000:- och fr andra kostnader i samband med visningar

inom Sverige, meddelar Rune Eriksson Freningen konst i skolan.102

United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization bildas hsten 1946 som en

samarbetsorganisation med syfte att arbeta fr fred och skerhet genom samarbete mellan

lnderna inom utbildning, vetenskap och kultur och kad respekt fr rttvisa, mnskliga

rttigheter och frihet fr alla mnniskor utan hnsyn till ras, kn eller religion.103Organisationen

str fr en humanism och en freds- och jmlikhetstanke dr nyckelorden r respekt genom

idutbyte, kommunikation och utbildning. Organisationens kungstanke r att konflikter startar i

mnniskans frestllningsvrldar: Eftersom krigen har sitt ursprung i mnniskornas sinnen,

mste frsvaret av freden ocks byggas upp i mnniskornas sinnen. Fr att frhindra konflikter

br man drfr lsa upp frdomar, frmja fred, jmlikhet och kulturellt samfrstnd.

Organisationen arbetar fr msesidig kunskap och respekt med hjlp av masskommunikation

100Brev frn Rune Eriksson till Jean Thomas, daterat den 6 april 1951. Se Hkansson, Ombildningens museum, 78.101frn Rune Erikson till Jean Thomas, daterat den 2 februari 1953. Se Hkansson, Ombildningens museum, 78.102Brev frn Rune Eriksson till Freningen konst i skolan, Stockholm, den 20 januari 1953, Freningen konst i skolans arkiv,SE/RA/730086/F2a:4.103Svenska Unescordets hemsida: http://www.unescosweden.org/om_unesco/om_unesco.asp[2008-05-12].


34/52

[ 30 ]

och rekommenderar fr detta ndaml internationella verenskommelser fr att frmja iders fria

flde via ord och bild.104

Unesco anvnder och vidareutvecklar vid slutet av 1940-talet Andr Malrauxs begrepp det

imaginra museet stillvida att man, med hjlp av det d nybildade ICOM och namnkunniga

konsthistoriker och intendenter, producerar kataloger och vandringsutstllningar med

frgreproduktioner. Katalogerna innehller frgreproduktioner tergivna i svartvitt och beskriver,

inspirerade av Malraux, konstreproduktionen som lftesrik.105Unesco:s katalogprojekt och arbete

med vandringsutstllningar genomsyras av tanken p en kosmopolitisk konst- och formhistoria

som smidigt rr sig frn vrldens mest avlgsna hrn (var nu det r) och inbegriper den mest

motsgelsefulla konst (vilken det nu kan tnkas vara). Konstreproduktionen hyllas som lftesrik

eftersom den kan tillgngliggra konsten, som framstr som ett universellt sprk.106 Genom

frgreproduktionen

Documents

D Uppsats Konst