Center för språkintroduktionLindholmenGöteborg

SPRÅKINTRODUKTION

2

• För nyanlända ungdomar mellan 16-20 år

• Utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket

• Målet att gå vidare till fortsatta studier i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildning

• Asylsökande:• Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt

att gå i skola (-18 år)

• Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning.

SLUSSENMottagningsenhet för nyanlända

3

• Nyanlända elever i Göteborgs Stad 16-20 år• Information om den svenska skolan• Samtal• Datainsamling - tidigare skolgång, betyg,

språkkunskaper, god man mm• ”Test” – svenska, modersmål, skolspråk, engelska,

matematik• Samtal med skolsköterska (nytt för vt-16)

• Kontinuerlig intagning

• Flera mottagningsskolor

”SLUSSEN”

4

• Ca 475 elever passerade slussen lå 13/14• Ca 450 elever passerade skolan lå 13/14

• Ca 700 elever har passerat slussen 14/15• Ca 20% ensamkommande under 14/15

• Ht 2015 – stor ökning, många fler ensamkommande (”fördubbling”)

Skollagsändring från 2016-01-01

5

• Inom två månader efter att en elev för första gången har tagits emot i grundskolan ska det göras en kartläggning av vad eleven kan.

•När det gäller elever på gymnasienivå finns det inga krav på kartläggning, då introduktionsprogrammen är specialutformade för att ta emot nyanlända elever.

NIVÅER-Placering av elever utifrån skolbakgrund mm

6

Takt 2- ca 3-6 års skolbakgrund- ca 1 år på skolan- upp till 18 elever

Takt 3-mer än 6 årsskolbakgrund- ca 1 år på skolan- upp till 20 elever

Takt 1-liten/ingenskolbakgrund- upp till 2 år på skolan- ca 14 elever

“TISUS”- gymnasie-studier från hemlandet- ca 1 år innan universitetet

SKOLAN Center för språkintroduktion Lindholmen

7

• Ca 370 elever (jan -16)

• 30 språk (23 i höstas)

• 50 personal

• 40 lärare

• 4 personal i Slussen (en skolsköterska, 3 pedagoger)

LEDNING

• Två rektorer, ansvariga för slussen och skolan

• En utvecklingsledare

• En servicechef

Elevernas modersmål

8

• De stora språkgrupperna –

jan-16ht-15somaliska 139 elever 38% (50%)dari 87 24% (10%)arabiska 58 16% (15%)tigrinja 24 7% (7%)persiska 12 3% (1%)

Övriga 25 språk 12% (1-4 elever inom varje språk)

Struktur i skolan

9

•Totalt 368 elever på skolan

•Av dessa är:

• 281 asylsökande (76%) 87 PUT (24%)

• 93 tjejer (25%) 275 killar (75%)

GRUNDSKOLEÄMNEN

10

• Svenska som andraspråk (SO- och NO-block)- med kursinnehåll baserat på Lgr11

• Matematik• Idrott och hälsa• Bild

• Engelska – för många, men inte för alla

• Studiehandledning på modersmålet

- vissa elever får ett eller flera betyg under första året

STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅL

11

• somaliska 100% tigrinja 60% arabiska, (turkiska) 50%dari 60%

• Stöd i grupperna, egna lektioner, studiestöd, kulturtolkar, CSN-frågor, svensk grammatik via modersmålet, ped. kartläggningar

• Vid behov andra språk

• Betyg modersmål och moderna språk (med kortkurser)

PEDAGOGIK

12

SPRÅKUTVECKLING

• Utveckla ett nytt språk och använda språket som ett verktyg för fortsatt inlärning

• Elevens behov, intressen och förutsättningar är i fokus i undervisningen

• Höga förväntningar utifrån elevens förutsättningar

• Ökad kännedom om omvärlden och närmiljön

• Läxhjälp

• IKT som METOD

• Stödja språkinlärningen

• Kompetens i sig

• Ett digitalt verktyg till varje elev

SOCIALISERING

13

UTVECKLA RELATIONERNA

• Den svenska skolan och samhället

• Hemklassrum

• Fysisk aktivitet i vardagen

• Fritidsledare och café

ARBETSSÄTT

14

ELEVINFLYTANDE OCH ELEVDELTAGANDE

• Eleverna tränas i demokratiskt tänkande

• Förtrogenhet med de demokratiska, etiska och humanistiska värdena genomsyrar all undervisning

• Eleverna utvärderar

• Klassråd och elevråd

• Temaarbeten

• Studiebesök (kultur och natur)

• Trygghetsgrupp (Likabehandlingsplanen)

SKOLANS UTMANINGAR

15

• Att varje elevs språk- och kunskapsutveckling sker inom kortast möjliga tid så att eleven kan gå vidare inom skolsystemet

• Migrationsrelaterad stress

• Skolbakgrund, generellt kortare

• Asylsökande

• Ensamkommande

• Stor tillströmning av elever

En elevPUT

AsylsökandePapperslös

BUP/

BUM

God man

Soc.tj

boende/familje-

hem

kris och

trauma

CSNFonder

Flykting-barn-

teametVård-centr.

Frivillig-org.

Etable-rings-

enheten

Advokat

Skolan

Familj

ELEVHÄLSA

17

• Två kuratorer

• Två skolsköterskor

• Två specialpedagoger

• Arbeta förebyggande och hälsofrämjande

• EHT samarbetar med lärarna och skolledningen för att öka närheten mellan eleverna och skolans olika EHT-funktioner

• Stödja elever med behov

EHT- personal

18

• Skolsköterska håller hälsosamtal med alla elever och gör en inventering av behov. Remitterar vidare inom elevhälsan och även vidare externt

• Specialpedagog möter elever och arbetar med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - främst på individ- och gruppnivå

• Rektor har ledningsansvar för en skolenhet och yttersta ansvar för verksamheten och för de beslut som fattas. Varje elev ska ha en rektor.

• Kurator stödjande och förebyggande arbete över tid. Remitterar vidare.

Hur blir det ett elevärende?

19

• Spontant av elev själv• Inom elevhälsan• Mentorstid• EHT• Utifrån

Papperslösa

20

• Rutiner på respektive skola

• Skolverkets folder om papperslösa

• Rosengrenska

• Stadsmissionens Rådgivningsbyrå

• ”Ingen människa illegal”

• Kyrkor och övriga organisationer

PUT

21

• God man

• Socialtjänst

• Etableringsenhet

• Boende

• Familj

Asylsökande

22

• God man

• Offentligt biträde

• Socialtjänst

• Etableringsenhet

• Boende

• Familj

När avslag överklagas

• Offentligt biträde

• Ej god man

• Ej boende

• Migrationsverket, 1800 kr/ mån

• Egen adress- gå kvar en period i skolan

23

• Frånvaro

• Asylsökande

• Ensamkommande

• Droger

• Fysisk och psykisk ohälsa/ trauma, PTSD, återupplevande, överspändhet, undvikande beteende

• Migrationsrelaterad stress som ger symptom i form av sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, stress, oro, ångest

• Långa handläggningstider på Migrationsverket

• Avslag, överklagansprocess

Problematik/ riskfaktorer

Kurators funktion

24

Stå för ett omsorgshållande nu och framåt

Undanröja hinder, arbeta förebyggande och hälsofrämjande

• Informationsinhämtning/lyssna av

• Inventera nätverk

• Samordna nätverk

• Samverkan

• Agera/ invänta

• Återkoppling

Metod

25

• Tolk –trygghet, relation

• Kontinuitet

• Utvecklingsspsykologi och hälsoperspektiv, salutogenes, KASAM, Self-efficacy, (upplevd självförmåga)

• Traumamedveten omsorg, anknytningsmässig relation och förmåga att reglera affekter, beteenden och impulser. Stå för trygghet- skapa trygghet

• Anknytningsteori

• Systemiskt förhållningssätt

• Generellt att skapa ett lugn och hållande över tid

• Fäst blicken i nuet och framåt, alla vill inte tala om sina trauma

• Ställföreträdande hopp

• Handledning- sekundärtraumatisering

• Handledning- lärare- förstå elevens beteende och hur bemöta = omsorg!

Områden att kartlägga i nätverket

26

• Familj

• Kontaktpersoner

• Socialtjänst

• Boende

• Ekonomi

• Fritid

• Juridik

• Vård

Samverkansformer

27

• Inom elevhälsa

• Med mentorer

• Västbus

• Nätverksmöte

• OBS, Samtycke!

Lästips

28

• Informationssverige.se, länsstyrelsens portal för samhällsinformation för nyanlända

• Rädda barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

• Ensamkommande barns behov och ungas behov, en kartläggning, Socialstyrelsen

• Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar- en vägledning, Socialstyrelsen

• Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och skolverket

• Skolverkets skrift om papperslösa

• ”Migration och anpassning”- Den okända resan, Riyad Al- Baldawi

• ”Vi är våra relationer”- Tor Wennerberg

• ”Gränsbrytarna”- Erik De La Reguera

• ”Bilal på slavrutten till Europa”- Fabrizio Gatti

• Slutrapport från arbetsgrupp “Samordnade insatser för traumatiserade barn med flyktingbakgrund”- www.samverkanstorget.se(dec 15)