Byggproduktförordningen - CPR

  • View
    45

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Byggproduktfrordningen - CPR. Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 305/2011 om faststllande av harmoniserade villkor fr salufring av byggprodukter och om upphvande av rdets direktiv 89/106/EEG - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • Byggproduktfrordningen - CPREuropaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 305/2011 om faststllande av harmoniserade villkor fr salufring av byggprodukter och om upphvande av rdets direktiv 89/106/EEG

    Byggmaterialindustrierna - Informationsdag 22 september 2011 AnnMargret Kindlund Boverket am.kindlund@boverket.se

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011*

    1 versikt

    *Frordningens text gller! r svensk ordalydelse tveksam, jmfr med den engelska versionen*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 1a - EU-frordning - vad betyder det?

    en EU-frordning blir direkt gllande i alla EU/EES-lnder utan nationellt infrlivande.svensk lagstiftning och svenska regler mste anpassas om den strider mot frordningen. Motstridiga regler gller inte

    En EU-frordning r inte jmfrbar med en svensk frordning

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 1b varfr ny rttsakt?

    Construction Products Regulation CPRomfattande rttsakt, 58 skl, 68 artiklar i nio kapitel, 5 bilagor

    varfr erstta byggproduktdirektivet? - frbttring av inre marknaden genom mer likartad tillmpning - kad tydlighet, infrlivande av praxis - frenkling av processen, speciellt fr sm fretag - modernisering av lagstiftningen, t.ex. genom kat milj- och livscykeltnkande - anpassning till generell produktlagstiftning ochEUs nya frdrag om Europeiska unionens funktionsstt

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 1c generell lagstiftningCPR r ingen rttsakt enligt nya metoden men den horisontella produktlagstiftningen i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 765/2008 om krav fr ackreditering och marknadskontroll i samband med salufring av produkter och upphvande av frordning (EEG) nr 339/93 gller ocks fr byggprodukter.tillmpliga delar av beslut 768/2008/EG har infrlivats och anpassats dr det behvdes

    CPR grundas p Lissabonfrdragets artikel 114 p1 frdraget innebr nya befogenheter och skyldigheter fr EU-kommissionen och europaparlamentet *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 1d vad skiljer CPR frn annan produktlagstiftning?de tekniska specifikationerna r de facto-obligatoriska det gr inte att CE-mrka produkter direkt mot frordningenmodulsystemet anvnds inte vid bedmningbyggprodukters prestanda provas, kontrolleras och deklareras p enhetligt stt produkterna r inte garanterat skra eller anvndbara i alla lnder eller till alla ndamlytterligare en typ av teknisk specifikation utver harmoniserad standard europeiskt bedmningsdokument, EAD

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 1d vad omfattar CPR?Gllande definition av byggprodukt (CPR artikel 2.1): Byggprodukt: varje produkt eller byggsats som tillverkas och slpps ut p marknaden fr att varaktigt ing i byggnadsverk eller delar drav och vars prestanda pverkar byggnadsverkets prestanda i frga om de grundlggande kraven fr byggnadsverkCPR ger en tydligare definition n CPD och gllande svensk lag (PBL). Fr vissa byggprodukter finns dock EU-lagstiftning som tcker alla de egenskaper som behvs fr fri tillgng till inre marknaden, t.ex. fr hissar, som har ett eget direktiv.om vissa egenskaper saknas i speciallagstiftningen fr en bygg-produkt kan CPR reglera dessa egenskaper, t.ex. fr elektriska kablarall EU-lagstiftning gller parallellt men inte fr samma egenskap. Uppdragen till standardiseringen (mandat) hnvisar i CPD/CPR till annan EU-lagstiftning som kan glla fr en produkt

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011

    2 vergngsfrgor*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 2a - ikrafttrdande och tillmpningbyggproduktfrordningen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) den 4 april 2011 och trdde i kraft 20 dagar drefter, den 24 april 2011 (CPR artikel 68)enligt artikel 68 ska artiklarna 3-28, 36-38, 56-63, 65-66 och bilagorna I-III och V tillmpas frst frn och med 1 juli 2013. byggproduktdirektivet upphr att glla frn samma datum (artikel 65)artiklarna 1 (frordningens syfte) och 2 (definitioner), 29-35 (tekniska bedmningsorgan), 39-55 (anmlande myndigheter och anmlda organ), 64 (kommitt) samt 67-68 (kommissionens rapportering samt ikrafttrdande) r allts redan tillmpliga*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 2b - 1 juli 2013byggproduktdirektivet gller i vsentliga delar fram till 1 juli 2013de artiklar och den bilaga som redan tillmpas r frmst gnade t den ndvndiga infrastrukturen fr att byggproduktfrordningen ska kunna fungera frn dag ett 1 juli 2013men - frn 1 juli 2013 mste* - alla byggprodukter (dr s r mjligt) vara frsedda med - prestandadeklaration - och, vara CE-mrkta nr de lmnar fabrikenCE-mrk dina byggprodukter snarast om du kan! om produkten redan r CE-mrkt, ta grna fram en prestandadeklaration redan nu!* undantag, se PP 9b

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011

    3 Tekniska specifikationer*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 3a - tekniska specifikationer, allmnt tv typer av tekniska specifikationer freskrivs i byggproduktfrordningen som grund fr CE-mrkning:harmoniserad standard r obligatoriskteuropeisk teknisk bedmning, (European Assessment Document, EAD). - att lta utfrda en europeisk teknisk bedmning fr en produkt r frivilligt.

    CE-mrkning kan gras direkt mot en harmoniserad standard fr EAD mste frst en europeisk teknisk bedmning (European Technical Assessment, ETA) utfrdas. ETA gller enskilda produkter frn en enskild tillverkare*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 3b - standarderstandarder tas fram av standardiseringen p eget initiativ eller p grund av behov nationellt, inom Europa eller via den globala organisationen ISO de har betydelse fr offentlig upphandling och kan f nationell relevans genom referens i regler, men medfr inga krav p nationell anpassning. - undantag eurokoder, dr standardernas status som nationella regler grundas p verenskommelser mellan EUs medlemslnderharmoniserade standarder tas fram av de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC eller ETSI p uppdrag av kommissionen med ett mandat som grund. Harmoniserad standard har alltid ZA-bilaga. Efter publicering av referens i EUT blir standarderna harmoniserade och kan ligga till grund fr CE-mrkning av t.ex. byggprodukterharmoniserad standard kan behva stdstandarder

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 3c - fortsatt giltighetalla de 412 harmoniserade standarderna som utarbetats under byggproduktdirektivet gller fortsatt som grund fr CE-mrkning tills de erstts av en nyare version. Standarderna revideras efterhand och frses d med nya begrepp och nya egenskapertillverkare av CE-mrkta byggprodukter med ett europeiskt tekniskt godknnande under byggproduktdirektivet som grund, kan fortstta att frse produkterna med CE-mrke tills giltighetstiden fr godknnandet gtt ut. Nya ETA kan utvecklas fram till 1 juli 2013riktlinjer fr europeiska tekniska godknnanden (ETAG) kan komma att omarbetas till europeiska bedmningsdokument (EAD)*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011

    4 Tekniska bedmningsorgan*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 4 - tekniska bedmningsorgantekniska bedmningsorgan (Technical Assessment Bodies, TABs) r nya organ, introducerade i byggproduktfrordningen. (Deras motsvarighet i byggproduktdirektivet kallas godknnandeorgan). Organen kan EU-anmlas fr produktomrden som listas i bilaga IVmedlemslnderna ska snarast utnmna egna tekniska bedmningsorgan. de tekniska bedmningsorganen ska utarbeta europeiska bedmningsdokument; EAD, och europeiska tekniska bedmningar, ETA.de tekniska bedmningsorganen ska, fre 1 juli 2013, ha bildat en gemensam organisation, organisationen fr TABs, som ska erstta europeiska organisationen fr tekniska godknnanden, EOTA, vars verksamhet upphr med byggproduktdirektivet.*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011

    5 Bedmning och fortlpande kontroll av prestanda*Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 5a - system fr bedmning och fortlpande kontroll av prestandaAssessment and Verification of Constancy of Performance, AVoCP system fr bedmning och fortlpande kontroll av prestandasystem fr bedmning och fortlpande kontroll av prestanda finns angivna i bilaga V. Modulsystemet r inte relevant fr byggprodukter utan byggproduktdirektivets system 1+ till 4 gller ocks fr byggproduktfrordningen, dr - 1 och 1+ avser produktcertifiering, - 2+ gller certifiering av tillverkarens kontroll i fabrik, FPC - 3 gller frsta typprovning av produktensystem 4 krver inget deltagande av tredjepartsorgan. Tillverkaren fr sjlv utfra de erforderliga kontrollerna

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 5b - kriterier fr bedmning och tredjepartsorganartikel 28 anger vilka kriterier som ska ligga till grund fr vilken niv (system) av bedmning och fortlpande kontroll av prestanda som ska krvas (framgr av kommissionsbeslut)fr de flesta byggprodukter krvs inblandning av ett tredjepartsorgan som r anmlt till kommissionen och vriga EUs medlemslnderfrordning (EG) 765/2008 gller fr tredjepartsorganen. Artiklarna i byggproduktfrordningen om organens roll och ansvar bygger p referensartiklarna i beslut 768/2008/EG.

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 5c - typer av tredjepartsorganbilaga V anger vad det anmlda organet respektive tillverkaren ska gra inom olika system fr bedmning och fortlpande kontroll av prestanda det finns tre typer av tredjepartsorgan: - produktcertifieringsorgan - certifieringsorgan fr tillverkningskontroll i fabrik (Factory Production Control, FPC) - provningslaboratorium

    *Sida *

  • Byggproduktfrordningen (EU) nr 305/2011 5d anmlan av organ och uppgiftersvensk anmlan till EU (notifiering) grs av Swedac. mjlighet a