Broschyr Kompost

Biodynamiska Freningen

Kompost

17438_Biodynamiska_kompost.indd 1 2007-03-22 13:56:42

Komposten r brjan och slutet i trdgrden. Det r spnnande

att p nra hll iaktta livet i den. Att det fungerar. Man lgger

lite ppelskrutt, vissnade dahlior och en och annan morot p

hg. Och s blir det jord, riktigt fin tjock nringsrik jord. I den

stunden, nr man ser ner p sitt svarta guld, kan man knna

sig som en magiker. Men det r inte alltid s ltt, det kan dyka

upp en del hinder och svrigheter p vgen. Det finns tusen

stt att kompostera, den hr broschyren riktar sig frmst till

hobbyodlare, med komposttunna eller binge.

Var brjar man?Placera komposten p en plats nra huset, grna i skuggan

av trd eller buskar som omgrdar, skyddar och gr det till en

trevlig plats att vara p. r platsen fr solig finns det risk att

komposten torkar ut.

Det bsta r att ha en kompostbinge som r s ppen som

mjligt, med jordkontakt i botten, s att maskar och kryp ltt

kan ta sig in. Luft i komposten r viktigt, drfr r ett material

KompostOm vi en sommardag gr igenom en skog eller ligger i grset kan vi knna oss inbddade i ett livsrum. Vi r omgivna av levande grnska, trdens sus, fgelsng och insektssurr. Samtidigt kan vi knna att vi befinner oss i ett tunt grnsskikt. ver oss har vi himmelen och solen, lufthavet och mol-nen, mil efter mil uppt. Under oss har vi jorden, mrk och fuktig, drefter mil efter mil nert av bara berg.

Det r i det hr tunna grnsskiktet som livet p jorden utspelar sig. Hr mter de tunga elementen, jord och vatten, de ltta, den ljusa luften och vrmen. Och frutsttningarna fr livet p jorden r matjorden, det ytterligt tunna skikt dr alla elementen frekommer, dr sndervittrat berg blandas med multnande vxter till en ls, fuktig, levande matjord.Kjell Arman, Biodynamisk trdgrdsodling


Kompostsom andas att fredra, framfr en i plast. Om du har en

plasttunna kan du anvnda den till en frkompostering, fr att

drefter lta komposten eftermogna p friland. Men det r inte

alla kommuner som tillter det. Prata med din kommun och hr

vilka regler som gller fr kompostering i ditt omrde.

Kol och kvve

Det r viktigt att ha en bra balans mellan kol och kvve i

komposten. Halm, lv och trdgrdsavfall r exempel p

material med ett hgt kolvrde. Allts lite grvre och mer

svrsmlta saker. Kvverika material r bland annat matrester

och grsklipp. Det innehller i regel mer nring n kol.

Lagom r ett bra ord att anvnda vid kompostering. Fr

det ska vara lagom fuktigt, lagom varmt, lagom luftigt, lagom

kompakt och lagom med nring fr att du ska f en fin svart

matjord.

Om det finns mycket liv i kompostmaterialet kommer den

snabbare igng. Fr att f en riktigt bra start kan du skyffla

p lite frdig kompost eller trdgrdsjord, d kommer det lite

extra mikroorganismer, smdjur och kanske ngon daggmask,

som kan stta igng med nedbrytningsprocessen.

Har du tillgng till stallgdsel (gdsel frn hst, ko, gris och

fgel) s r det super, framfrallt om komposten r torr och

kvvefattig.

Luft, luft, luft

Luft r viktigt fr att nedbrytningen ska g bra. Tnker man p

alla djur och smkryp som bor och arbetar i komposten, s r

det inte s konstigt. De mste ju andas!

I princip s luktar inte en fungerande kompost, luften gr att

det istllet doftar gott av mylla. Det r den aeroba processen

(med syre) som ser till det. r det en dlig lufttillfrsel bildas en


anaerob nedbrytning (utan syre) som leder till frruttnelse och

det brjar snart lukta ckligt.

De kan bli vldigt varmt i en kompost, en bit ver 50 grader

r inte ovanligt. Ett par dagar i de temperaturerna gr bra,

eftersom mnga ogrsfrn dr. Men om vrmen hller i sig

r det vrre. En hel del mikroorganismer stryker med och

nedbrytningsprocessen stannar av. Rr runt, vattna eller trampa

p komposten fr att f den att svalna. I lufttta kompostbingar

r det extra viktigt att rra runt fr att f ner luft.

Kom ihg att den frdiga kompostjorden r mycket stark

och nringsrik, det kan vara bra att lta den eftermogna innan

du anvnder den.

Olika komposterKompostera alltid din gdsel innan du anvnder den i rabatter

och odlingar. Det bsta r att lgga komposter direkt p

marken, men eftersom det inte alltid r tilltet anvnds ofta

behllare av olika slag.

Inom den biodynamiska odlingen anvnds sex olika

kompostpreparat fr att ge kompostjorden strkta egenskaper.

Dessa, och anvndningen av dem, beskrivs utfrligt i broschyren

Biodynamiska preparat.

Antingen blandar du alla kksavfalls och trdgrdsavfalls

rester i en kompost och fr en blandad kompostjord eller s

kan du lgga olika slags komposter. Hr fljer tips p ren

gdselkompost, matavfallskompost och lvkompost.

Anvnder du kompostbehllare kan det vara bra att anvnda

tv stycken fr en god kompostering. Nr en tunna r full tillfrs

de biodynamiska kompostpreparaten och sedan fr den st

stngd tills resterna frvandlats till jord, som kan eftermogna

utanfr behllaren. D kan denna behllare fyllas igen och den

andra fr vila.


Gdselkompost grs av frskt stallgdsel och de biodynamiska preparaten. Om gdseln inte innehller halm

behvs det blandas in, fr en god kol/kvve-balans. Det kan

behvas mycket halm fr att uppvga den kvverika gdseln.

Forma komposten som en limpa och tck den med halm

eller en komposteringsduk som slpper igenom luft och fukt.

Alternativt lgg den i en komposteringstunna. Har du ingen

tckning blir det en stor kvvefrlust. Eftersom gdseln r

vldigt kvverikt gr processen fort, ungefr tre mnader.

Gdselkomposten r mycket nringsrik och innehller bra

humus fr trdgrdsland och rabatter med vxter som vill ha

mycket nring och mull.

Matavfallskompost lggs p avfall ifrn kket. De flesta matrester gr bra, men tnk p att lagad mat innehller

mycket salt vilket frsmrar mikroorganismernas livsmilj. Det

r inte heller alltid tilltet att kompostera ktt- och benrester,

kolla med din kommun vad som gller. Mycket citrusskal och

kraftigt besprutade fukter och grnsaker kan ocks frsmra

nedbrytningsmiljn. Slng stora mngder citrus i soporna och

handla ekologiskt!

Varva det kvverika matavfallet med strukturmaterial, t.ex.

lv, ris, kvistar och gammalt vxtmaterial frn trdgrden.

Mellan varven kan du ibland tillstta algominkalk, stenmjl och

trska som r goda mineraltillskott till kompostlivet.

Ta en knapp deciliter av varje ovanp strukturmaterialet.

Nr behllaren r full prepareras den och lmnas i

mikroorganismernas vrd. Nu r det bra att ha ytterligare en

behllare att fylla om det inte r tilltet att lgga kompost p

friland.

En kompostlimpa direkt p jorden skall, precis som tunnan,

best av varvade lager struktur och matavfall med inslag av

mineraltillskotten algominkalk, stenmjl och trsaska. Nr den


r frdiglagd tcks den med halm och prepareras med de

biodynamiska preparaten.

En matavfallskompost tar mellan 612 mnader p sig

att bli frdig, beroende p hur varm, luftig och mikrolivsfylld

den r. Matavfallskomposten innehller mindre nring n

gdselkomposten men lmpar sig vl fr vxter som vill ha

nring och mull.

Lvkomposter tar dremot mycket lngre tid p sig eftersom lv innehller mest kol. Det tar ungefr tre r innan den r

frdig. I en ren lvkompost blandar du olika lv, stallgdsel och

mineraltillskotten. Ngra spadar gdsel fr en hg lv rcker.

Det r bra att frdela och varva gdseln i hgen fr bttre

nedbrytning. Forma blandningen som en limpa och tck med

halm. Tillstt slutligen kompostpreparaten.

Jorden frn en lvkompost r nringsfattig och kan anvndas

till jordfrbttring eller till egen s- eller planteringsjord.

Felskning Luktar komposten ammoniak, s r det fr mycket kvverikt material, som grsklipp eller proteinrika matrester. Det r

ammoniumkvve som byter skepnad och flyktigt far ivg

med vxtnring. Tillstt kolrikt material, t.ex. halm eller torrt

trdgrdsrens, blanda om och tck med halm.

Luktar den som en soptunna, r den dligt luftad och fr kompakt. Blanda i lite grvre material som stjlkar, kvistar

och kortare grenar fr att bttra p strukturen och ka lufttill-

frseln. En annan orsak kan vara att den r fr blt. Blanda

i s fall i material som suger upp fukten, till exempel torra

vxtrester och halm. En hink torrt material till tre hinkar med

frskt brukar vara lagom. Lufta och rr om i komposten varje

gng du lgger i nytt hushllsavfall.


Om det r mycket flugor och larver i komposten, kan det vara fr kallt och aktivitetsnivn fr lg. Fr att aktivera och

drmed hja temperaturen igen kan du blanda i stallgdsel.

P grund av att det finns ruttnande material i komposten, fr

man rkna med lite flugor.

Om larver och gg har byggt bo i springor och kanter p kompostbehllaren, tyder det p en ostdad kompost. Hll

rent p och runt behllaren!

Om det kryllar av myror i komposten, kan det antingen bero p att trstommen runt komposten r fuktig/ blt eller att

sjlva komposten r fr torr. r den torr, vattna den frsiktigt

med en en vattenkanna. Om det r det andra, det blta tret,

kanske det r dags att renovera. Myror gillar fuktigt tr och

ter grna p det!

Om nedbrytningen har avstannat, fast komposten inte r klar, kan det bero p flera saker. Till exempel kan den vara fr

kolrik, den innehller fr mycket kvistar, torra lv och halm.

Blanda i s fall i frskt grs, stallgdsel eller kksavfall.

Eller s har den blivit fr luftig och torr, p grund av grovt

material. D fr du ta ut det grvsta kvistarna och finfrdela

dem. Detta grs lttast med en kompostkvarn eftersom den

maler ltt snder grvre material, har du ingen kompost kvarn

fr du arbeta fr hand med hcksaxen.

Det kan ocks vara s att mikroorganismerna inte fr tillrckligt

att ta och arbeta med. Det betyder att komposten kyls ner

fortare n den vrms upp. Hr rcker inte kompostens egna

isolerande egenskaper till fr att hlla en bra arbetstemperatur

i hgen, tillstt mer material och tnk p balansen mellan kol

och kvve.

Lycka till!


MIL

JM

RKT 3

41 27

2, AW

J TRY

CK N

ykp

ing

2007

Biodynamiska Freningen

Kontor 1Vintervgen 35169 54 Solna

T 070 216 33 90F 08 730 13 46

Kontor 2Skillebyholm153 91 Jrna

T 08 551 512 25F 070 619 19 80

E [email protected] www.biodynamiskt.se


Documents

Broschyr Kompost