Branschvertikaler inom lagerhantering och hur de påverkar WMS...Examensarbete Institutionen för Produktionsekonomi Lunds ekniskTa Högskola Branschvertikaler inom lagerhantering

Examensarbete

Institutionen för Produktionsekonomi

Lunds Tekniska Högskola

Branschvertikaler

inom lagerhantering

och hur de påverkar WMS

Joel Håkansson & Fredrik Jönsson

Oktober 2008

Handledare:Fredrik OhmFredrik OlssonNiglas Rämmal

Examinator:Sven Axsäter

Abstract

Warehouse management is the science of optimizing warehouse activity withthe intention of reducing inventory holding costs and increasing materialthroughput. A warehouse management system (WMS) is an IT system usedto support warehouse processes and ensure a smooth �ow of material. Themain objectives of the WMS are to keep track of inventory levels and dis-tribute tasks to warehouse sta�. The system has an overview of the material�ow and controls which tasks should be carried out and when, based ondecision rules and mathematical models. General warehousing operationsmanaged by WMS include: goods reception, put away, replenishment, stocktaking, picking, packing and loading.

There are considerable di�erences in the way companies manage theirwarehouse activity. In order to ful�l customer needs, vendors of WMS mustprovide a wide variety of IT solutions and a system that is adaptable for dif-ferent business requirements. It is therefore important to understand whichrequirements exist for di�erent types of businesses. In this thesis we haveidenti�ed certain patterns in how companies with similar characteristics man-age warehouse activities. We have also evaluated if business speci�c versionsof WMS should be developed in order to reduce the cost of adapting a stan-dard system for every new customer.

The thesis has been conducted at Consafe Logistics in Lund and mostof the studies are based on customer data provided by the company. Theinformation has been gathered by both qualitative and quantitative meth-ods. Consafe Logistics has a relatively wide range of customers in di�erentbusiness areas, which indicates that the results are valid for warehousing ingeneral.

The study shows many industry similarities but also considerable incon-sistencies within business verticals. We therefore conclude that business spe-ci�c versions of WMS are not suitable solutions from a system design pointof view. Instead, system oriented architecture (SOA) is recommended. Thebase of the solution is to put all customer speci�c development in a SOAlibrary from where it can be retrieved and reused when needed. This impliesa generic system design, standardized development processes, comprehensivedocumentation and a thorough understanding of the supply chain require-ments of di�erent businesses.

Keywords: WMS, Warehouse Management, Warehouse Management Sys-tem, Warehouse Theory

i

Sammanfattning

Lagerhantering behandlar optimering av lageraktiviteter med avsikt att min-ska lagerhållningskostnader och öka materialgenomströmningen. Ett lager-hanteringssystem (WMS1) är ett IT-system som används för att styra lager-processer och säkra ett smidigt material�öde. WMS främsta uppgifter är atthantera lagersaldon och att förmedla arbetsuppgifter till lagerpersonalen.WMS har en överblick över material�ödet och kontrollerar vilka uppgiftersom skall utföras när och av vem. Styrningen baseras på beslutsregler ochmatematiska modeller. Generella lageraktiviteter som normalt hanteras avWMS inkluderar: godmottagning, inlagring, påfyllnad, inventering, plock,packning och lastning.

Det �nns stora skillnader i hur lagerhanteringen fungerar på olika före-tag. För att kunna tillmötesgå alla behov måste WMS-leverantörer kunnaerbjuda olika IT-lösningar och ett system som kan anpassas till alla kun-ders verksamheter. Det är därför viktigt att förstå vilka krav som ställs påWMS från olika branscher. I detta examensarbete har vi identi�erat mönsterför hur företag med olika egenskaper hanterar sina material�öden. Vi harockså utvärderat om olika paketeringar kan utvecklas för de vertikaler somidenti�erats och om utvecklingskostnaderna därmed kan reduceras.

Examensarbetet har utförts på Consafe Logistics i Lund och den störstadelen av studien har baserats på företagets kunddata. Information har in-samlats genom både kvantitativa och kvalitativa metoder. Consafe Logisticshar en relativt bred kund�ora med kunder inom �era olika branscher ochmarknadssegment. Denna spridning är viktig för att slutsatserna skall vararepresentativa.

Studien visar på många branschlikheter men också på en betydande vari-ation inom branschvertikalerna. Vår slutsats är därför att det, ur ett design-perspektiv, inte är lämpligt att paketera WMS för olika branschvertikaler.Istället föreslår vi en service orienterad arkitektur där all kundspeci�k utveck-ling samlas i ett bibliotek. Koden i biblioteket kan sedan återanvändas inya projekt. Denna lösning kräver en generisk systemdesign, standardiseradeutvecklingsprocesser, fullständig dokumentation och en grundlig förståelseför material�öden inom olika branschvertikaler.

Nyckelord: Lagerhantering, Lagerhanteringssystem, Lagerteori, Material-hantering, Varuhantering

1Från engelska Warehouse Management System

ii

Förord

Examensarbetet är det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningeni informations- och kommunikationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola(LTH). Arbetet har genomförts i samarbete med Consafe Logistics i Lundoch institutionen för produktionsekonomi vid LTH. Arbetet omfattar 30högskolepoäng vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier.

Ämnet för examensarbetet har inom ramen för utbildningen valts eftereget intresse i samråd med Consafe Logistics.

Vi uppskattar den hjälp vi har fått från våra handledare, Fredrik Ohmoch Niglas Rämmal på Consafe Logistics samt Fredrik Olsson från LTH. Vivill även rikta ett särskilt tack till personalen på Consafe Logistics och påde företag vi besökt, för deras hjälp under projektets gång.

Lund, oktober 2008

Joel Håkansson & Fredrik Jönsson

iii

Innehåll

1 Inledning 11.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 De�nitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.3 Kort om Consafe Logistics . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31.4 Problemformulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.5 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.6 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.7 Målgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.8 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2 Metodik 62.1 Vetenskapsteori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.2 Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.3 Angreppssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.4 Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.5 Giltighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

3 Lagerhantering 123.1 Lagerhanteringssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.2 Lagerfysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133.3 Godsmottagning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193.4 Inlagring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203.5 Interna operationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223.6 Plockning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243.7 Utleverans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283.8 Verksamhetsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

4 Systemteori 324.1 Utvecklingsprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324.2 Mjukvaruarkitektur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

iv

INNEHÅLL

5 Branschsammanställning 375.1 Branschindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 375.2 Empiriska undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 385.3 Livsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 465.4 Detaljhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 505.5 Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 515.6 Tredjepartslogistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 555.7 Verkstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 575.8 Övriga faktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

6 Giltighet 616.1 Reliabilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 616.2 Validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 616.3 Representativitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 626.4 Branschindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

7 Analys 657.1 (O)Likheter inom branscher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 657.2 Likheter mellan branscher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 727.3 Paketeringsmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

8 Slutsats 788.1 Vinster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 798.2 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 808.3 Fortsatt forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

A Akronymlista 82

B Enkätresultat 83

Litteraturförteckning 85

Sakregister 89

v

Kapitel 1

Inledning

1.1 Bakgrund

Logistikens utveckling har gått snabbt sedan begreppet infördes på 1960-talet[27]. Forskningen inom området är omfattande och arbetet med att förbät-tra logistiken pågår ständigt. Mycket av forskningen sker på en djup teo-retisk nivå som under verkliga förhållanden ibland kan vara svår att tillämpamed bra resultat, t.ex. med avancerade modeller och simuleringar för lager-nivåer. Forskningen handlar främst om orderstorlekar, val av leverantör ochandra övergripande frågor.1 När det kommer till de praktiska frågorna omhur rörelserna inne på ett lager fungerar är forskningen begränsad. Det �nnslitteratur som berör det rent praktiska med råd om vilken utrustning somskall �nnas på ett lager och hur den skall placeras. Denna litteratur är å sinsida väldigt praktisk och knyter lite an till den annars dominerande teoretiskalitteraturen. När det gäller lagerhanteringssystem2 (WMS) är litteraturen änmer begränsad. Samtidigt anger AberdeenGroup3 [24] i en studie från 2006att 75% av 300 tillfrågade företagsledare anser att tjänsterna de kan erbjudasina kunder begränsas av deras logistiksystem.

I ett komplett lagerhanteringssystem �nns en mängd funktioner som till-sammans utgör systemets grundfunktionalitet, kärnan. För många företag ärdock de logistiska processerna så speciella att standardlösningen i WMS intekan användas. Förutom grundfunktionerna krävs då ytterliggare funktion-er vilket resulterar i höga utvecklingskostnader för både kund och leveran-tör. Dessa funktioner kan vara speci�ka för ett företag och i vissa fall ävenför en hel bransch. Branschspeci�ka funktioner är intressanta att identi�era

1Grundat på egna litteratursökningar2För de�nition av lagerhanteringssystem se avsnitt 1.2, s. 2 samt 3.1, s. 123Studien är gjord av AberdeenGroup på uppdrag av Manhattan Associates.

1

1.2. DEFINITIONER

då dessa kan ge upphov till WMS med standardiserade branschlösningar.Därmed kan utvecklingskostnader reduceras och en ökad konkurrenskraftgenom di�erentiering uppnås. [7]

Utvecklingen inom IT skapar möjligheter för WMS-leverantörer att erbju-da alla önskade funktioner [27]. Men den stora �exibiliteten bidrar till att an-talet speciallösningar ökar. Dessa specialiseringar skapar en stor datamängdsom skall underhållas. Underhållet av stora datamängder riskerar snabbt attbli dyrt och det krävs en tydlig datastruktur. För detta ändamål �nns enmängd tekniker där Service Oriented Architecture (SOA) är en av de som ärmest i ropet i dagsläget. [17, 40]

1.2 De�nitioner

Här de�nieras några begrepp som ingår i rapportens terminologi. För en listaöver akronymer se sidan 82.

A�ärssystem (ERP) - Ett företags övergripande system för att styraresurser. Kan hantera order, personal m.m.

Boxkalkylering - Process för att beräkna hur många och vilka emballagesom behövs för att packa t.ex. en kundorder.

Bransch - Branscher delas in på olika sätt i olika litteratur. FN har bl.a.en klassi�cering som kallas ISIC4. Vi de�nierar branscherna efter de-ras lagerhanteringsegenskaper. Indelningen korrelerar dock tydligt medandra källor.

Kärna - Kärnan, eller standard, är den del av ett IT-system som ligger tillgrund för alla implementeringar och som är gemensam för alla kunder.

Lager - Fysisk plats avsedd för att förvara materiel under kortare eller längretidsperioder.

Lagerhantering - De aktiviteter som utförs på ett lager. Här inbegripsexempelvis inlagring, inventering och packning.

Lagerhanteringssystem (WMS) - Mjukvarubaserat system för adminis-tration av lagerverksamhet. För en mer ingående beskrivning av WMSse avsnitt 3.1, s. 12.

Lagerstyrningssystem - Används för att optimera lagerstyrningen somsyftar till att minska lagerkostnader samt stärka servicenivåer.

4Klassi�ceringen åter�nns på http://unstats.un.org/unsd/cr/registry/regcst.asp?Cl=27

2

1.3. KORT OM CONSAFE LOGISTICS

Lastbärare - En konstruktion som samlar gods och underlättar hanteringendärutav. Exempel på lastbärare är lastpallar och backar.

Systemteori - Begreppet har två betydelser. Det är dels en metodik för attanalysera �era samverkande komponenter, se sidan 6. Det är också ettbegrepp för uppbyggnaden av IT-system vilket behandlas i kapitel 4.

Transit - Begreppet kan de�nieras på olika sätt och har skild betydelse iolika litteratur. Vår de�nition av transit gäller artiklar som normaltinte lagerförs utan beställs först mot kundorder. Dessa har normalt ettspeciellt transit�öde på lagret och undviker därmed inlagring.

Varuhanteringssystem - alternativ benämning på lagerhanteringssystem.

Verksamhetsgren - se bransch

Värdedensitet - En produkts värde i förhållande till volym/vikt.

1.3 Kort om Consafe Logistics

Consafe Logistics (CL) är en ledande leverantör av WMS. Förutom WMSsom är CL:s kärnområde arbetar företaget med �era produkter och tjänsterinom logistik och produkthantering samt med mobila lösningar och hårdvara.Inom WMS-området är CL den tredje största leverantören inom EMEA ochåttonde i världen [4]. Företagets fokus ligger i Norden med huvudkontor iLund men CL har kunder över hela världen. Senare års uppköp av företagi bl.a. Norge, Ryssland och Polen har lett till en breddad och utökad verk-samhet. CL har cirka 400 anställda och omsätter 70 miljoner Euro. Derasfrämsta WMS-produkter är Astro och SattStore. Några av de företag somanvänder CL:s WMS är ICA, Ahlsell, SKF och Carlsberg.

Consafe Logistics är en sammanslagning av MA-system och ABB Logis-tics och ägs av JCE-group. JCE-group äger företag inom olika områden överhela världen. Några verksamheter som kan nämnas är energi, skog och IT.JCE-group är en svensk koncern som styrs av John Christer Eriksson ochsysselsätter över 8000 personer.

För mer information om företaget besök Consafe Logistics hemsida5.

5http://www.consafelogistics.com

3

1.4. PROBLEMFORMULERING

1.4 Problemformulering

Vid varje ny WMS-installation krävs ett omfattande arbete, detta kan in-delas i två faser. I första fasen syftar arbetet till att undersöka hur kundenvill att installationen skall fungera. I andra fasen sker implementering ochkon�guration i enlighet med resultatet i fas ett. Båda dessa faser är tid-skrävande vilket ger stora kostnader. Kan någon generalisering mellan olikaverksamheter identi�eras, kan tiden för båda faserna reduceras. När installa-tionen är klar återstår underhållskostnader. Dessa blir högre ju �er anpass-ningar som görs. Kan mängden anpassningar minska reduceras kostnaderna.Detta är grunden till vår målformulering. Målen kan sammanfattas i följandepunkter:

• Identi�era verksamhetsgrenar med likheter i lagerhanteringen.

• Identi�era vilka specialiseringar som gäller generellt för en verksamhets-gren.

• Identi�era lämpliga strukturer för de generaliserade specialiseringarna.

1.4.1 Hypotes

Genom att identi�era verksamhetsspeci�ka likheter inom lagerhanteringenkan standardiserade implementeringar utvecklas för varje bransch. Detta kanminska specialiseringsarbetet vid nya företagsimplementeringar och även re-ducera kostnader för uppgraderingar och support.

1.5 Syfte

Syftet med projektet är att fastställa en branschindelning och undersökalagerhanteringslikheter inom varje bransch. Med utgång från resultaten frånbranschundersökningen skall olika möjligheter för att paketera WMS utredas.Detta i syfte att minska kostnaderna för implementering, underhåll och sup-port.

1.6 Avgränsningar

Området lagerhanteringssystem kan betyda mycket och bli väldigt stort. Ex-amensarbetets omfång begränsas till de aktiviteter som sker innanför lagretsväggar. Det exkluderar transportplanering samt ekonomiska transaktionersom sköts av överliggande a�ärssystem (Enterprise Resource Planning, ERP).

4

1.7. MÅLGRUPP

Viss transport- och kundinformation krävs dock för att kunna implementeraett lagerhanteringssystem, dessa aspekter ingår i arbetet.

Projektet omfattar inte marknadsundersökningar för att avgöra vilkaeventuella konkurrensfördelar arbetets resultat skulle kunna leda till. Istäl-let koncentreras arbetet till att de�niera verksamhetsgrenar och identi�eralikheter inom dessa.

1.7 Målgrupp

Rapporten är skriven på en nivå som ger förutsättningar för alla medgrundläggande kunskaper i logistik att tillgodogöra sig innehållet. Den riktarsig främst till företag som utvecklar WMS. Innehållet kan även vara intres-sant för företag som nyttjar/planerar att nyttja WMS och forskare/studentermed intresse för lagerhantering eller systemarkitektur.

1.8 Disposition

Kapitel 2 behandlar metodiken som ligger till grund för rapporten. Här förk-laras olika metoder som kan användas och vilken som har valts för dettaprojekt.

Kapitel 3 beskriver teorin för hur ett lager och dess ingående komponenterfungerar. Arbets�ödet på ett lager förklaras med syfte att beskriva vilkafunktioner som behövs för att ett WMS skall fungera. Kapitlet fungerar somen introduktion till lagerhantering för de som inte är väl insatta i hur ettlager fungerar.

Kapitel 4 behandlar teorin bakom olika metoder för processer och designvid mjukvaruutveckling. Kapitlet ska skapa förståelse för olika modeller somkan användas vid utvecklingen av WMS.

Kapitel 5 beskrivs de resultat som har inhämtats vid olika under-sökningar.

I kapitel 6 diskuteras giltigheten för insamlad data.I kapitel 7 analyseras de resultaten från kapitel 5. Funna samband och

möjliga lösningar diskuteras.I kapitel 8 sammanfattas analysen och slutsatser för hur en lämplig ut-

formning skall se ut presenteras.

5

Kapitel 2

Metodik

I metodikkapitlet redogörs för vårt val av metod och tillvägagångssätt. Pro-jektets övergripande syfte är att beskriva hur lagerhanteringen ser ut inomolika vertikaler. Men det innefattar även en problemlösande sida som handlarom att föreslå hur WMS kan anpassas till denna verklighet.

2.1 Vetenskapsteori

Olika vetenskapsteorier har skilda meningar rörande angreppssätt och resul-tat. I detta avsnitt belyser vi några av de teorier som �nns.

2.1.1 Positivism

Positivismen är den vanligaste teorin för naturvetenskaplig forskning. Denutgår från veri�erbarhetstesen som innebär att resultat och teorier endast ärmeningsfulla om de kan veri�eras. Kunskap som inte kan bekräftas är ur ettvetenskapligt perspektiv meningslös. Teorin ställer stora krav på empiriskprövbarhet och resultatets validitet och reliabilitet (mer om dessa uttrycksenare i kapitlet). Positivismen kan endast tillämpas på rationella problemoch är därför inte användbar för områden som t.ex. �loso� och religion. [28,39]

2.1.2 Systemteori

Systemteorin ser på �era faktorer som ett samverkande system och lämparsig därmed för komplexa problem där många olika aspekter påverkar utfallet.Teorin kan tillämpas både på naturliga och på av människan konstrueradesystem. Systemteorin uppstod som ett alternativ till positivismen då denna

6

2.2. ARBETSGÅNG

var hårt bestridd. Vid användning av teorin krävs en ingående systemanalysför att avgränsa, beskriva och studera systemet. Skillnaden jämfört med pos-itivism är just att inom systemteori ses ett fenomen som en del i ett störresystem. [39]

2.1.3 Hermeneutik

Hermeneutik är tolkningslära och behandlar tolkning av olika händelseroch objekt. Det kan röra sig om bibeltexter, tra�kskyltar eller människo-rs upplevelser. Området är med andra ord väldigt brett, från den godtyck-liga tolkningen av upplevelser till en strikt tolkning av vägmärken. För atttolkningen skall få något värde krävs att den tolkande har en förståelse för detundersökta. Det är viktigt att tolkningen sker i rätt kontext för att vara giltig.Hermeneutik lämpar sig inte att använda i ett tekniskt/naturvetenskapligtprojekt. [28, 39]

2.2 Arbetsgång

Genom att dela in arbetet i tydliga steg skapas en strukturerad problemlös-ningsprocess och arbetet kvalitetssäkras. Six-Sigma metodiken DMADV [30]har valts som bas för arbetsgången. Modellen beskriver ett tillvägagångssätti fem steg enligt följande; De�ne, Measure, Analyse, Design, Verify. Genomhela processen sker teoristudier för att knyta an till våra hypoteser.

1. De�ne (de�niera) - Arbetsområdet de�nieras och avgränsas tydligt.En projektspeci�kation upprättas och projektet indelas i mindre ak-tiviteter. Speci�kationen innehåller även milstolpar och grindar samtett övergripande arbetsschema.

2. Measure (mät) - Genom de�nitionen av arbetsområde i det första stegetskapas en tydlig avgränsning till vad som skall mätas. Mätningen in-nebär insamling av data och detta sker genom två metoder. En kvan-titativ kartläggning, vars syfte är att ge en god överblick av projek-tområdet, kombineras med ett mindre antal kvalitativa fallstudier sompenetreras på djupet.

3. Analyse (analysera) - Uppmätta data analyseras i syfte att identi�eramönster och likheter. Det kvantitativa och kvalitativa materialet kom-bineras för att ge en helhetsbild.

7

2.3. ANGREPPSSÄTT

4. Design (utforma) - I analysen har olika likheter utkristalliserats. I de-signfasen gäller det att tillvarata dessa och �nna olika metoder attförmedla och utnyttja dem.

5. Verify (veri�era) - Resultaten av analys- och designstegen måste veri-�eras. Veri�kationen sker dels genom en tillbakablick på mätdata menockså genom kontakt med kunniga personer inom området.

2.3 Angreppssätt

Angreppssättet återspeglar relationen mellan teori och empiri. Problemetkan angripas med grunden i teorin för att sedan relateras till empirin. Dettakallas deduktion och leder till ett objektivt förhållningssätt. Det deduktivaangreppssättet ställer stora krav på tillförlitliga objektiva teoretiska källor.Ett annat sätt att angripa problemet är den så kallade induktiva metoden.Den bygger tvärtemot den deduktiva metoden på att hypoteser formulerasutifrån empirin för att sedan förankras med hjälp av teorin. Den indukti-va metoden ställer lägre krav på be�ntlig teori men medför en risk för attresultaten inte blir generella och objektiva. Ett tredje angreppssätt är ab-duktion som är en kombination av de två tidigare nämnda metoderna. Denabduktiva metoden använder i ett första steg, precis som den induktiva meto-den, empirin som grund. När väl grundhypoteserna är framtagna används ettdeduktivt arbetssätt. [28, 39]

Samarbetet med Consafe logistics medför en god tillgång till förstahand-skällor. Samtidigt �nns, eftersom forskningen är tunn, svårigheter i att �nnarelevant och veri�erbart teoretiskt material inom området. Dessa aspektergör att vi väljer ett abduktivt arbetssätt för genomförandet av arbetet. Det-ta innebär att vi kan röra oss mellan teori och empiri under arbetets gång ochutveckla hypoteser utgående från både den teoretiska och den reella sfären.

2.4 Datainsamling

Kvantitativ forskning består av omfattande mätningar, statistiskaberäkningar och analysmetoder. Med kvantitativ forskning kan storadatamängder som är väl strukturerade behandlas för att generera generelltgångbara data. Typiskt för kvantitativ forskning är att datan den genererarkan behandlas av matematiska automatiserade analysmetoder. Kvalitativforskning bygger på icke maskinella analyser och intervjuer där materialetinte kan behandlas med statistiska metoder. Den kvalitativa forskningen kange en djupare kunskap men är betydligt svårare att veri�era och riskerar

8

2.4. DATAINSAMLING

att inte vara generell. I grunden måste forskningen bygga på omfattandelitteraturstudier. Litteraturstudiernas syfte är att skapa ett underlag förforskningen samt fastställa vad som skall utforskas och hur. [18, 21, 28]

När det gäller val av metod �nns det i huvudsak fyra metoder som ärrelevanta vid genomförande av ett examensarbete. Dessa är [14]:

• Kartläggning - Sammanställning och beskrivning som svarar på en bredfråga. Metoden är lämplig då datamängden är så stor att ett urvalkrävs. En kartläggning ger en övergripande bild av ett brett område.

• Fallstudie - Ger en djupgående kunskap om ett smalt område.Metodiken är lämplig då det är ett eller ett fåtal objekt som skallundersökas. Fallstudien beskriver ett objekt på djupet och slutsatsernagäller därför endast för det objektet.

• Experiment - När outforskade fenomens samband skall undersökaskrävs ofta att olika varianter testas. Experiment bör användas i sådanasituationer där endast insamlad data inte räcker för att ge tillförlitligauppgifter. Vid experiment ändras olika parametrar mellan försöken såatt sambanden kan dokumenteras.

• Aktionsforskning - Analyserar och löser ett problem samtidigt. Vidanvändning av aktionsforskningsmetodik observeras först problemet.Därefter föreslås och utvärderas möjliga lösningar.

Eftersom arbetet är av främst beskrivande karaktär använder vi oss avkartläggning som metod för att samla kvantitativa data. Kartläggningenkompletteras med fallstudier av ett mindre antal företag som ger kvalitativadata. Empirins natur är därför främst kvantitativ med kvalitativa inslag.

2.4.1 Intervju- och enkätmetodik

Lantz [21] beskriver fyra olika intervjuformer. De olika formerna har en vari-erad grad av struktur. En öppen intervju bygger helt på intervjupersonensegen berättelse och ger en ytterst begränsad möjlighet till styrning. Intervju-formen är lämplig för att vinna en ökad förståelse för frågeställningen. Ävenen öppen riktad intervju låter den intervjuade uttrycka sig fritt. Dock skapasen viss struktur med hjälp av ett mindre antal frågor samt följdfrågor på desvar som den intervjuade ger. Denna intervjuform är lämplig för att beskrivaoch avgränsa frågeställningar. Med en halvstrukturerad intervju styr inter-vjuaren förloppet med tydliga frågor men låter den intervjuade utveckla sinasvar och göra egna in�ikningar. Intervjuformen är lämplig för att utvecklateorier. Den sista formen är den helt strukturerade intervjun vilken bygger

9

2.5. GILTIGHET

på starkt avgränsade frågor som endast får besvaras med korta entydiga svarsom kan behandlas på ett kvantitativt vis. Denna intervjuform är lämplig dåvälformulerade teorier och hypoteser �nns och dessa skall testas. [21]

Enkäter är lämpliga då undersökningar med ett stort urval skall genom-föras. Enkäter är snabba att genomföra och kan ge en stor datamängd. Det�nns två typer av enkäter, bundna och öppna. De bundna erbjuder respon-denten ett fåtal svarsalternativ medan de öppna låter respondenten svara frittpå frågan. En risk med enkäter är en låg svarsfrekvens som kan snedvridaurvalet och ge dåligt underlag. [28]

Genom att använda öppna riktade intervjuer kan vi säkerställa ett visstmått av innehåll. Intervjuformen ger samtidigt stor möjlighet till intressantadiskussioner som kan leda till nya tankeställare. Under arbetets senare delarkommer intervjuformen att styras tydligare och det handlar om halvstruk-turerade intervjuer. Förutom intervjuer används även enkäter i enstaka sam-manhang. Det handlar om bundna enkäter och ett känt urval (personal påCL) där svarsfrekvensen garanteras bli nära hundra procent.

2.5 Giltighet

Giltigheten för data och slutsatser kan delas in i tre grupper. För att mate-rialet skall vara giltigt krävs att det uppfyller villkoren i varje grupp.

2.5.1 Reliabilitet

Reliabiliteten är tillförlitligheten i det insamlade materialet. Problem medreliabiliteten kan uppstå då datakällorna är felaktiga eller instrumenten somanvänds för att samla in data är felkon�gurerade. Reliabiliteten säkerställsgenom användning av �era olika källor. T.ex. kan två eller �era observatörerutnyttjas vid en intervju eller �era böcker användas som källor vid litter-aturstudier. [14, 28]

2.5.2 Validitet

En datamängd kan anses valid då den behandlar det område som studeras.I vissa fall kan det vara svårt att skilja den aktuella avgränsningen frånnärliggande områden. Felaktigt insamlad data kan då vara ogiltig för under-sökningen och därmed generera ett missvisande resultat. Genom att studerasamma källa med olika metoder kan validiteten stärkas. [14, 28]

10

2.5. GILTIGHET

2.5.3 Representativitet

Representativitet handlar om generaliserbarhet. De data som gäller för berör-da källor behöver inte gälla generellt. Utan en komplett kartläggning går detinte att säga att data är helt representativa. Genom att utnyttja kvantitativaforskningsmetoder kan representativiteten i viss mån säkerställas. [14]

11

Kapitel 3

Lagerhantering

Kapitlet behandlar översiktligt hur ett lager fungerar och hur lagerhanter-ingssystem utnyttjas för att styra verksamheten. Kapitlet inleds med enbeskrivning av vad ett lagerhanteringssystem är och hur det används. Vidarebehandlas lagrets fysiska uppbyggnad. Här inkluderas exempelvis lagerinred-ning, lastbärare samt olika typer av hanteringsutrustning. I avsnitt 3.3-3.7beskrivs de olika huvudaktiviteter som utförs på ett lager: godsmottagning,inlagring, interna operationer, plockning och utleverans. Avsnitt 3.8 tar uppolika metoder för hur lagerhanteringen kan optimeras i syfte att reducerakostnader och tillmötesgå ökade krav på kvalitet och e�ektivitet.

3.1 Lagerhanteringssystem

Warehouse Management System (WMS) administrerar och optimerar de oli-ka aktiviteterna på ett lager. Någon entydig svensk översättning �nns intemen vi använder begreppet lagerhanteringssystem eftersom det bäst speglarvad systemet gör.

Ett WMS hanterar endast aktiviteter inom lagret. Aktiviteter som lig-ger utanför lagret som t.ex. inköp eller transportplanering ligger normaltutanför ett WMS. Inköpsnivåer och tidpunkter med avseende på säkerhet-slager och prognoser styrs alltså inte av WMS. Vilka aktiviteter som WMSombesörjer nämns i de följande avsnitten i detta kapitel. Ett par exempelär optimering av plockrundor och generering, fördelning och prioritering avarbetsuppgifter. Beroende på hur avancerat det WMS som används är admin-istreras aktiviteterna med logik av varierande komplexitet. Med den snabbaIT-utvecklingen på senare år har möjligheten till mycket komplexa och ef-fektiva WMS öppnats [10, 27]. Fördelen med ett avancerat WMS är att detlöpande kan optimera lagrets olika funktioner och därmed öka e�ektiviteten

12

3.2. LAGERFYSIK

och minska kostnaderna [29]. [6, 13]Det begränsade omfånget för WMS gör att det är beroende av transak-

tioner från andra system för att få aktuell information. De tydligaste exem-plen på transaktioner är inköpsorder och leveransorder men även inventer-ingsutfall. Inköpsordern behövs för att WMS skall veta vad som kommer attlevereras och för att godmottagningen skall fungera smidigt. Leveransordernbehövs för att WMS skall veta vad som skall skickas och kunna konstruerauppdrag för vad som behöver utföras för att leverans skall kunna ske. Givetvis�nns många �er transaktioner för att omfatta hela verksamheten. [7, 10, 13]

I de �esta fall är ett Enterprise Resource Planning (ERP) system, eller påsvenska: a�ärssystem, ägare av artikeluppgifterna i WMS. Denna ägarstruk-tur gör att WMS är beroende av transaktioner från ERP som kan ses somett överliggande system. Många ERP-system har också WMS-moduler mendessa är sällan så avancerade som ett komplett fristående WMS. Kommu-nikation kan behövas med andra system än ERP. Denna kommunikation kanske direkt från WMS eller via ERP systemet. Kommunikationen är dubbel-riktad och WMS måste klara att både ta emot och skicka transaktioner tillandra system [10]. [13]

3.2 Lagerfysik

Lagerfysiken är lagrets fysiska utformning. Det handlar om byggnaden somanvänds men också om den utrustning som �nns i byggnaden.

3.2.1 Byggnad

Lagerbyggnadens utformning och placering är viktiga aspekter för dess funk-tion. Geogra�skt läge, utbyggnadsmöjligheter och utformning är några av deegenskaper som måste beaktas vid val av ett nytt lager, vare sig det gällernybyggnation eller övertagande av ett be�ntligt lager. Besluten kring lager-byggnad är viktiga för lagrets funktion men en djupare beskrivning ingårinte i denna rapport. För vidare läsning om lagerplacering och utformningrekommenderas Facilities Planning [36] eller Logistics Systems [20].

För att WMS skall kunna optimera transporterna inom lagret och placeragods på lämplig plats delas lagret in i logiska områden. Hur områdena delasin är upp till varje företag. Vanliga faktorer som styr indelningen av områdenär godstyper, plock- respektive bu�ertområde och olika lagerinredningar. [13]

13

3.2. LAGERFYSIK

3.2.2 Lastbärare

Lastbärare är en form av emballage som används för att lättare kunna hanteragodset genom logistikkedjan. Lastbäraren kan följa godset genom hela ked-jan eller vara speci�k för endast ett lager. Den vanligaste lastbärartypenär pallar som �nns i �era olika utformningar. Andra typer av lastbärare ärvagnar, backar och kartonger. Lastbärarnas syfte är att standardisera formenpå godset. Genom att använda uniforma lastbärare kan hanteringsutrustninganvändas e�ektivt. För automatiserade lager är det nödvändigt att använ-da uniforma lastbärare för att systemet skall fungera. I lager som använderWMS krävs en tydlig lastbärarindelning för att systemet skall kunna opti-mera lagringsprocessen. [34, 36]

Lastpallar

Lastpallar �nns med �era olika standardiserade mått. Den vanligaste typeni Europa är EUR-pallen som är 80 x 120 cm och tillverkad i trä. Det �nnsockså pallar anpassade för lastning i container och för diverse specialän-damål. Inom livsmedel och sjukvård, där hygienkraven är höga, används oftapallar tillverkade i plast eller metall. Ofta följer dessa pallar, även om deinte uppfyller EUR-standarden, EUR-pallens mått. De gemensamma måt-ten underlättar hanteringen på lagret. Mindre pallar utgör ofta modulmåttav EUR-pallen, en halvpall de�nieras t.ex. som en pall med storleken aven halv EUR-pall. Användandet av standardiserade pallar möjliggör ocksååteranvändning och utbyte mellan företag. [7, 34]

Backar

Mindre artiklar som hanteras i små kvantiteter är inte lämpliga att hanterapå pallar. För dessa artiklar är det istället lämpligt att använda backar. Lådoroch korgar ses här som synonymer till backar. Genom att välja ett systemmed backar i olika storlekar som kan staplas med varandra får lagret enstruktur och godset blir lätthanterligt. Backarna bör vara måttanpassade föratt kunna staplas på större lastbärare. I �gur 3.1 ses ett exempel på backarsom är anpassade för att samlastas på en EUR-pall. Placeringen av gods ibackar underlättar också för lagerpersonalen att skilja på olika artiklar ochför WMS att placera dem på korrekta platser. [34, 36]

3.2.3 Inredning

För att utnyttja ett lager e�ektivt krävs ofta någon form av lagerinredning.Alla lager har ytor där godset placeras direkt på golvet, ofta vid godsmottagn-

14

3.2. LAGERFYSIK

Figur 3.1: Exempel på backtyper vid modulpackning. Backarna är anpassadetill både pallens och varandras dimensioner.

ing och utleverans. För vissa typer av gods är denna typ av lagring lämpligför alla steg i lagret. Det gäller otympligt stapelbart gods, t.ex. vitvaror. Förde �esta typer av gods används ställage eller hyllor för att lagra godset. Föratt kunna utnyttja ett WMS måste alla platser numreras. Detta för att WMSskall kunna lagra information om vilket gods som �nns var. För att lagerper-sonalen skall kunna orientera sig på lagret bör platserna även märkas uppmed platsinformation. Normalt blandas �era typer av inredningar på sammalager för att det ska passa de olika typerna av artiklar som lagras. [34] Deolika inredningstyperna delas då in i olika områden för att WMS skall kunnastyra inkommande gods till rätt ställage [13]. Nedan nämns några vanligalagerinredningar.

Pallagring

För gods som är lagrat på pallar �nns �era typer av ställage för en e�ektivlagring. Eftersom det �nns en mängd olika palltyper kan ställagen också seolika ut. Inom Europa lagras, som nämnt, merparten av godset på EUR-pallaroch ställagen är därför normalt anpassade för dessa. [34]

Djupstapling av pallar är en teknik som används för fria ytor. Det �nnsockså pallställage som är avsedda för djupstapling. Dessa minskar behovetav gångar och ökar lagrets lagringskapacitet. En nackdel med att användadjupstapling är att godset blir mindre åtkomligt. Ett djupstaplingsfack börendast innehålla pallar med samma artikel. Djupstapling lämpar sig alltsåendast för lager med stora kvantiteter av artiklarna. Metoden lämpar sigockså att använda i kombination med rullfack; då gods lagras in på enasidan och levereras ut från andra sidan av ställaget. Med denna metod sker

15

3.2. LAGERFYSIK

leveranserna naturligt enligt FIFO1. [22, 34]

Hyllagring

Mindre gods lämpar sig sällan att lagra på pallar. Det är då ofta lämpligtatt använda hyllor. Hyllor märks liksom pallställage upp för att personalenskall kunna hitta rätt artikel. Hyllagring är ofta även lämplig då godset ärpackat i backar/lådor. Storleken på hyllorna anpassas till godset och denhanteringsutrustning som används. [22, 34]

Mekaniserad lagring

Mekaniserad lagring ersätter ofta hyllagring. Fördelarna är att de ärutrymmese�ektiva och att godset kommer till operatören istället för tvär-tom. För att utnyttja mekaniserade lagringslösningar optimalt tillsammansmed WMS bör systemen integreras så att de mekaniserade systemen styrs avWMS. Ett samlingsnamn för mekaniserad lagring där godset transporterastill plockaren, istället för tvärtom, är lagerautomater (horisontell rotation)eller lagerkaruseller (vertikal rotation).

Paternosterverk och hissautomater är två liknande mekaniserade la-gringssystem. De består båda av hyllor som är staplade högt. När oper-atören vill plocka en artikel matas rätt hylla fram. Skillnaden mellan typernaär egentligen bara hur hyllorna för�yttas. Paternosterverket �yttar hyllornasom ett pariserhjul medan hissautomaterna använder en form av hiss somendast �yttar ett hyllplan. Paternosterverk är endast lämpliga för homogentsmågods medan hissautomater lämpar sig bättre för oregelbundet och tungtgods. [22, 34]

För att uppnå ökad e�ektivitet krävs att en plockare arbetar med �eraautomater samtidigt för att slippa vänta på att rätt hylla plockas fram. An-vänds endast en lagerautomat kan golvyta sparas men plocke�ektivitetenökar inte nämnvärt. [6]

3.2.4 Hanteringsutrustning

Till hanteringsutrustningen hör truckar, vagnar, rullband, traverser och kra-nar m.m. Utrustningen delas in i två kategorier, bunden och obunden utrust-ning. Obunden hanteringsutrustning avser utrustning som framförs av enmedåkande förare eller operatör (ex. truck, lyftvagn eller luftkuddetrans-portör). Den bundna utrustningen är ofta fast men även utrustning medbegränsat verkningsområde kallas bunden; t.ex. är automatiserade truckar

1Se 3.8.1, sidan 29

16

3.2. LAGERFYSIK

som framförs utan förare linjebunden utrustning. Olika typer av rullband ären annan typ av linjebunden utrustning medan kranar och traverser tillhörgruppen ytbunden utrustning. [34, 36]

För WMS är det viktigt att kunna styra vilken utrustning som utförvilka uppdrag. För bunden utrustning kan detta styras med olika områden.För truckar krävs en mer avancerad styrning för att rätt truck skall få rättuppdrag.

Truckar

Det �nns en mängd olika trucktyper för att hantera alla olika arbetsuppgifterpå lagret. Figur 3.2 illustrerar några av de olika typerna av truckar. Den van-ligaste trucktypen är motviktstrucken. Motviktstruckar lyfter lasten utanförtruckens stödyta och lämpar sig för många olika arbetsuppgifter. En nackdelmed denna trucktypen är att den kräver mycket plats för att arbeta innepå ett lager. Motviktstrucken har en hög kapacitet och kan kombineras medolika lyftaggregat för att hantera olika godstyper. [34]

Stödbenstruckar lyfter lasten över truckens stödyta vilket ger en enkeloch stabil konstruktion. Stödbenstruckarna är mindre än motviktstruckarnaoch kan framföras på mindre ytor. De är sämre vid ojämnheter i underlageteftersom hjulen måste vara små för att gå in under lasten. Behovet av hjulunder lasten medför också att ga�arna blir större vilket ställer större kravpå lastbäraren. Stödbenstruckarna �nns som hög/låglyftande och som åk-eller ledtruckar. [34, 35]

Figur 3.2: Olika trucktyper a) ledtruck, b) skjutstativtruck och c) motvikt-struck. Bild från Brookhaven National Laboratory.

Skjutstativtruckar kombinerar fördelarna hos stödbenstruckar ochmotviktstruckar. När lasten lyfts eller sänks sker detta utanför stödytan menvid transport bärs lasten innanför truckens stödyta. Detta sker genom attga�arna, eller hela stativet, skjuts ut vid lastning. Tekniken ger litet plats-behov i kombination med goda lyftegenskaper. [34, 35]

Smalgångstruckar kräver väldigt lite plats för att operera på lagret. Iprincip behöver gångarna bara vara aningen bredare än lastbärarens djup.

17

3.2. LAGERFYSIK

[34, 35]Plocktruckar är specialanpassade för att utföra plock vilket ofta är en

viktig lageraktivitet. De är antingen lågplocktruckar för plock i lägre nivåereller högplocktruckar för plock i höga ställage. Plocktruckarna �nns i �eravarianter för att passa olika lager. [34, 35]

Ovan nämnda trucktyper är några av de vanligaste. Det �nns många �ertyper men dessa nämns inte här. Vid valet av truck bör aspekter som godsetskaraktär och arbetets intensitet tas i beaktande. Hur detta bör ske liggerutanför denna rapport och för tips inför inköp av truckar och en utförliggaregenomgång av trucktyper rekommenderas Materialhantering ([34]).

De många trucktypernas olika egenskaper är viktiga även för WMS. Efter-som olika typer lämpar sig för olika uppdrag på lagret måste WMS kunnastyra vilken truck som får göra vad. Det skulle vara omöjligt för en låglyftandetruck att hämta pallar från höga nivåer i ställagen eller för en motviktstruckatt arbeta i en smal lagergång. Även om trucktypen klarar en uppgift kandet vara mer lämpligt att en annan trucktyp utför den.

3.2.5 Automation

Genom att automatisera ett lager minskar behovet av personal men samtidigtminskar också �exibiliteten. Automation kan �nnas en eller �era delar av la-gret. Det är sällan praktiskt möjligt eller ekonomiskt att automatisera helalagret. Vanliga typer av lagerutrustning som kan automatiseras är truckar,kranar och andra transportsystem. För producerande anläggningar med sto-ra enhetliga volymer av samma artikel är det vanligt att även packning-sutrustning automatiseras. Automatiserade truckar kallas Automated GuidedVehicles (AGV). AGV �nns precis som manuella truckar i olika varianter föratt passa till olika uppgifter. Eftersom automatiserad utrustning är mindre�exibel krävs att den anpassas till varje anläggning där den skall användas.[7, 34]

Automatiserade lager ställer höga krav på de system som styr de ingåendekomponenterna. Ofta sker styrningen av själva utrustningen av ett systemspeciellt framtaget för ändamålet och inte av WMS. För att få en e�ektivkontroll över hela lagret krävs ett WMS som kontrollerar den automatiseradeutrustningens styrsystem. Vilket system som ansvarar för vad varierar menWMS har det övergripande ansvaret för vilka uppdrag som skall utföras. [7]

18

3.3. GODSMOTTAGNING

3.3 Godsmottagning

Godsmottagning innefattar materialhantering associerad med inleverans avgods till lagret. Inleveranser kan komma från utomstående leverantörer, frånen egen produktionsapparat eller från ett externt lager inom den egna verk-samheten. Även returleveranser från en extern kund eller från den egna verk-staden kan räknas som inleveranser. [26] Godsmottagningsprocessen e�ek-tiviseras i vissa fall genom att information från följesedel eller annat frakt-dokument ställs mot beställningsinformation. Detta ger en preliminär ankom-strapportering på artikelnivå före lossning. Detaljerad sändningsinformationkan även överföras elektroniskt från leverantörens a�ärssystem alternativtfrån det egna produktionssystemet. [34]

3.3.1 Ankomst- och kvalitetskontroll

Vid godsmottagning görs ankomstkontroll för att säkerställa att det somverkligen levererats överensstämmer med informationen på fraktdokumentet,alternativt den preliminära ankomstkontrollen. Kontroller görs av antal en-heter, typ av kolli, kollimärkning samt om godset är skadat. [34]

Då nya artiklar inkommer till lagret krävs ibland komplettering av ar-tikeldata. Exakt vikt och korrekta dimensioner måste föras in i WMS för attfunktioner för t.ex. boxkalkylering skall kunna nyttjas fullt ut. På högau-tomatiserade lager är komplett artikeldata vital, exempelvis då robotar utförplock eller vid platsoptimering av höglager. [13]

Kvalitetskontroll kan göras av alla mottagna artiklar eller av slumpmässi-ga stickprov. Om ett stickprov tas ut för kontroll måste hela partiet spärrasför användning tills provet godkänts. I vissa fall �nns särskilda avställningsy-tor vid godsmottagningen för spärrat gods. Men inlagring kan även ske somvanligt då godset kan markeras fysiskt eller erhålla en administrativ spärr iWMS. Kvalitetskontroll är betydelsefullt då leverantörens kvalitet är inkon-sekvent eller då godset är förknippat med regulatoriska krav. Inspektionernaskomplexitet varierar för olika typer av gods, från basal okulär besiktning tillkomplex laboratorieanalys. [34, 36]

3.3.2 Ompackning

Ompackning sker då gods ankommer i förpackningar som ej lämpar sig för in-lagring. Syftet med ompackningen kan vara att förändra godsets dimensioner,vikt, hanterbarhet, tillgänglighet med mera. Ompackning kan exempelvis skedå det inkommande godset har mindre volym än den minsta lastbärartypen.

19

3.4. INLAGRING

Andra exempel på ompackning och orsaker till detta kan vara att ankom-mande gods har fel dimensioner, större laster behöver packas om till mindrep.g.a. platsbrist eller att den ankomna lastbäraren är av för dålig kvalitet ochdärför behöver bytas ut. Information om hur gods skall packas kan kommafrån WMS, som även måste informeras om hur ompackning skett. [13, 34]

3.4 Inlagring

Då godsmottagning och eventuell ompackning utförts kan färdiga lagerkollin�yttas in på lagret. Den första anhalten är vanligen en bu�ertplats var-ifrån påfyllnad av plockplatsen/platserna sker vid behov. Plockplatserna ärmed fördel lättillgängligt placerade, ofta på golvet, med mer avsides belägnabu�ertplatser högre upp i ställen [27, 34]. För stora eller otympliga produk-ter är mellanlagring på plockplats ofta opraktisk. Denna typ av gods �yttasistället direkt från dess första anhalt på lagret till utlastningsytan. [7]

Inlagring till lagret kan ske med hjälp av obunden eller linjebunden ma-terialhanteringsutrustning. Linjebunden hanteringsutrustning lämpar sig förmaterial�öden med möjlighet till god överblick och �ödesorienterat upplägg.Vid mer komplicerade �öden möjliggör obunden materialhanteringsutrust-ning en mer �exibel styrning. Vilket transportsystem som är mest lämpligtpåverkas även av godsmottagningens fysiska placering i förhållande till lagretsamt hur transport sker mellan olika moment inom godsmottagningen (ex.ankomstkontroll, kvalitetskontroll och ompackning). Vanligen är ett �ödes-orienterat upplägg, med så raka �öden och så korta för�yttningssträckor sommöjligt, att eftersträva. [34]

3.4.1 Placeringssystem

Det �nns två huvudsystem för placering av gods vid inlagring, fastplatssys-tem och �ytande placeringssystem. I vissa fall används en kombination avdessa kallad blandsystem. [26, 27, 34]

Vid användning av fastplatssystem har varje artikel en på förhandbestämd plats reserverad i lagret. Platsen kan rymma �era lastbärare ochinkluderar både plock och bu�ert. Detta ger minimal administration menstort behov av lageryta eftersom platsen måste vara dimensionerad för denberäknade maximala förrådsmängden av artikeln. Eftersom medellagernivånkommer att vara betydligt lägre än denna kvantitet utnyttjas det totalalagerutrymmet dåligt. [27] En viktig fördel med fast placering är att detger en direkt överblick över vilka artiklar och vilka kvantiteter som �nns i la-gret. Metoden underlättar också för lagerpersonalen att hitta rätt lagerplats

20

3.4. INLAGRING

vid plock eller påfyllnad samt minskar risken för felplock [34].Flytande placeringssystem innebär att godset kan placeras på valfri ledig

lagerplats inom ett bestämt område. Platsen och vilken artikel som placeratsdär måste registreras i WMS. Metoden innebär att samma artikel kan �nnaspå �era olika lagerplatser. Den inlevererade kvantiteten kan även delas upppå �era olika lagerplatser av utrymmesskäl. [26] Flytande plockplatser fyllsaldrig på utan vid omlagring placeras den blivande plockpallen på en nyplats i lagret. Plockplatsen töms alltid helt vilket möjliggör en enkel kontrollav lagersaldon (nollinventering) samt underlättar FIFO-hantering. Flytandeplacering förenklar även frekvensläggning (se avsnitt 3.4.2) eftersom artik-larna automatiskt för�yttas. Systemet kräver dock, till skillnad från fastaplaceringssystem, ett relativt avancerat WMS. [27]

I de �esta ej automatiserade lager används en kombination av fast och�ytande placeringssystem. Ett vanligt förekommande sådant blandsystem in-nebär att plockplatser, där de �esta uttag och påfyllnadsuppdrag sker, ärfasta medan större kvantiteter (bu�ertlager) förvaras i �ytande system. Ad-ministrationen är enklare än för �ytande placeringssystem och lagerutrym-met utnyttjas väl. [27]

3.4.2 Placering av plockplats och bu�ert

Hur plockplatser fördelas på lagret beror främst på fyra faktorer: uttags-frekvens, uttagskvantitet, artikelvolym och artikelvikt. Frekvensläggning in-nebär att plockplatser placeras efter artiklars uttagsfrekvens. Högfrekventaartiklar placeras nära utlastningsytan på lättåtkomliga platser. I syfte attförenkla frekvensläggningsprocessen indelas lagret ofta i A-, B- och C-zoner.Där A-zoner innehåller de lätt åtkomliga lagerplatserna på ergonomisk höjdoch C-zoner de avlägsna och högt belägna. De högfrekventa artiklarna lagrasi A-zoner, medelfrekventa i B-zoner och lågfrekventa i C-zoner. [27]

Frekvensläggning är en relativt vanlig och enkel placeringsstrategi. Meravancerade strategier tar även hänsyn till vilka artiklar som normalt beordrastillsammans och placerar dessa nära varandra. I vissa fall tas även hänsyntill om artiklar är utseendemässigt lika och därför riskerar att bli felplockadeom de lagras i nära anslutning till varandra. Då �ytande placeringssystemanvänds kan omplacering av artiklar ske diskret (genom omlagring) eller kon-tinuerligt (m.h.a. ett avancerat WMS) baserat på data om bl.a. artiklarnasdimensioner, uttagsfrekvens och ordersammansättning. [37]

Bu�ertens placering är artikelberoende och kan variera t.ex. beroende påartikelns storlek eller lagrets fysik. Generellt �nns fyra olika placeringsstrate-gier [27]:

21

3.5. INTERNA OPERATIONER

• Närliggande bu�ert innebär att bu�erten placeras i omedelbar närhettill plockplatserna. Ofta direkt över plockplatsen vid lågplockning.

• Plockzonsbu�ert används t.ex. då plockaren själv skall kunna sköta på-fyllning. Bu�erten behöver inte vara placerad i direkt anslutning tillplockplatsen men plockaren skall kunna nå den med den hantering-sutrustning som används.

• Avsidesliggande bu�ert är placerad långt ifrån plockplatsen eller är påannat sätt otillgänglig för plockaren. I detta fall krävs dedikerad bu�ert-personal med särskilt hanteringsutrustning.

• Gemensam bu�ert- och plockplats innebär att plockplatsen utvidgastill att även rymma bu�erten. Systemet underlättar vid påfyllnad menresulterar i långa transportsträckor och lyfttider.

3.5 Interna operationer

Med interna operationer avses de aktiviteter som sker då godset förvaras i la-gret, d.v.s. under tiden mellan inlagring och utlagring (plock eller helpallsut-tag). Dessa kan vara påfyllnad, inventering samt olika typer av värdehöjandeaktiviteter.

3.5.1 Påfyllnad

Påfyllnad innebär för�yttning av gods från bu�ert till plockplats. Bestäm-melser för när och hur detta skall ske varierar mellan olika lager. På min-dre avancerade lager kan plockarna meddela bu�ertpersonalen skriftligt ellermuntligt om att en påfyllnad krävs. I andra fall används olika typer av visuel-la signaler eller ett WMS som automatiskt genererar påfyllnadsorder. Om detsenare alternativet kombineras med truckterminaler kan mycket snabb oche�ektiv påfyllnad åstadkommas. [27] WMS kan generera påfyllnadsuppdragbaserat på olika kriterier. Vanliga metoder är beställningspunktssystem ochorderdriven påfyllnad.

Vid användning av beställningspunktsystem av typen (R,Q) de�nieras enbeställningspunkt (R) och en beställningskvantitet (Q). R är den lagernivåpå plockplatsen som, då den underskrids, genererar ett påfyllnadsuppdragmed kvantiteten Q. R bör vara lika med den förväntade efterfrågan underledtiden plus ett extra säkerhetslager. [2] Då systemet gäller påfyllnad avplockplats väljs Q lämpligen som en helpallskvantitet eller en heltalsmultipel

22

3.5. INTERNA OPERATIONER

av kvantiteten i en lastbärare. (s,S )-system är en annan vanligt förekom-mande beställningsstrategi. Skillnaden är här att då lagernivån gått ned tilleller underskrider beställningspunkten s beordras den kvantitet som höjersaldot till en förde�nierad maximal lagernivå S. Detta innebär att beställ-ningskvantiteten inte är �x utan varierar beroende på hur mycket S harunderskridits. [2]

Kanbansystem ger väsentligen samma styrning som ett beställningspunk-tssystem och används ofta vid försörjning av produktion. Systemets utformn-ing gör det okomplicerat och smidigt att använda i praktiken vilket bidragittill dess popularitet. Styrningen fungerar genom att ett så kallat Kanban-kortplaceras på lämplig nivå, R, i lastbäraren. Produktionspersonalen plockarsuccessivt material ur lastbäraren och då kanban-kortet dyker upp användsdetta för att generera en ny beställning från lagret. [2, 27]

Tvåbingesystem är en variant av Kanban och innebär att produktions-bu�erten för en artikel består av två lådor (bingar). Bingarna är placeradepå rad och plock sker endast från den främsta. Då materialet i den främstabingen är slut placeras den tomma lådan på en påfyllnadsplats. Plockninggörs nu från den andra bingen medan bu�ertpersonal kör den tomma bingentill lagret, fyller den och ställer tillbaks den bakom den andra. Mängden ivarje binge anpassas så att en tom binge skall hinna fyllas på och återlämnastill bu�erten innan den andra bingen är tömd. [27]

Orderdriven påfyllnad innebär att påfyllnadspunkt och -kvantitet baseraspå verkliga uteliggande order. En order kan i detta fall vara både en kun-dorder och en tillverkningsorder. Systemet lämpar sig särskilt väl för artiklarmed stor variation i efterfrågan och korta ledtider. Även då efterfrågan ärvälkänd t.ex. vid planerad tillverkning kan systemet användas för att reduc-era säkerhetslager och lagersaldon.

3.5.2 Inventering

Inventering är en administrativ rutin som syftar till att korrigera de felak-tigheter som kan uppstå i det redovisade lagersaldot. Vid inventering räknasden kvantitet av en artikel som �nns i lager. Om en avvikelse upptäcks kor-rigeras det lagerredovisade saldot för att motsvara den verkliga kvantiteten.[22, 26] Inventering kan ske enligt tre huvudprinciper: periodisk, rullande ochimpulsinventering.

Vid periodisk inventering genomförs återkommande inventeringar av helaartikelsortimentet eller av enstaka artikelgrupper. Ofta sker denna typ avinventering minst en gång per år och i samband med bokslut. [26]

Rullande inventering innebär att mindre grupper av artiklar inventerasåt gången vid �era tillfällen under året. Inventeringsfrekvensen, d.v.s. hur

23

3.6. PLOCKNING

många gånger per år en viss artikel skall inventeras, baseras ofta på artikelnsvolymvärde2. Artiklar med höga volymvärden, och därmed hög påverkan påföretagets lönsamhet, inventeras ofta medan artiklar med låga volymvärdeninventeras mer sällan. Många WMS och ERP-system innehåller stöd för attgenerera inventeringsuppdrag och kan därmed tillgodose att önskade inven-teringsfrekvenser upprätthålls. [26]

Både rullande inventering och impulsinventering syftar oftast till attjustera lagersaldon av materialplaneringsskäl snarare än att skapa redovis-ningsmässiga underlag. Impulsinventering används ofta som ett komplementtill de båda andra inventeringsformerna och innebär att inventering av ensta-ka artiklar genomförs selektivt när speci�ka händelser inträ�ar. Exempelviskan inventering göras i anslutning till inleverans eller då det redovisade sal-dot för en artikel är noll. Då dessa händelser inträ�ar är de kvantiteter sommåste räknas som lägst vilket gör arbetet mindre tidskrävande och reducerarfelsannolikheten. [26] I många fall genererar WMS även inventeringsuppdragdå arbetsbelastningen är låg och det �nns sysslolös lagerpersonal.

3.5.3 Värdehöjande aktiviteter

Den traditionella synen på lager är som temporära förvaringsutrymmen förgods och som nav i logistiknätverk. I takt med ökade kundkrav har dock mån-ga lager utökat sin verksamhet till att även omfatta så kallade värdehöjandeaktiviteter (Value-added services). Exempel på sådana kan vara märkning avtransitgods, kittning, returhantering eller enklare montering och anpassningav produkter. [36]

3.6 Plockning

Med plockning avses uttag ur lagret i enlighet med de order som inkommit.Resultatet är således en sammanställning av olika artiklar i varierande kvan-titeter efter kundens önskemål. Plockning är en tidskrävande del av lager-hanteringen och står för närmare 55% av de totala operativa kostnaderna [36].Plockning kan göras maskinellt eller manuellt. Maskinellt plock är ovanligtoch innebär att robotar sköter plockandet. Manuellt plock kan ske genom attplockaren för�yttar sig till lagerplatsen med truck, kran eller till fots menäven genom att godset för�yttas till plockaren exempelvis genom använd-ning av lagerautomater. I ett lager används ofta �era olika plockmetoder.Generellt sett gäller att ju högre grad av automation desto snabbare system.

2Volymvärdet är artikelns värde i förhållande till dess volym

24

3.6. PLOCKNING

Högautomatiserade plocklager tenderar dock att vara dyra, störningskänsligaoch ge mer monotona arbetsuppgifter. [27]

På senare tid har den ökade användningen av rationaliseringsprogramsom JIT och cykeltidsreduktion medfört höga krav på e�ektivitet och pre-cision vid plock. Ett modernt lager måste kunna leverera små orderkvan-titeter med hög frekvens och leveranssäkerhet i syfte att tillmötesgå kun-dernas önskemål. Utifrån detta perspektiv har det blivit allt viktigare attreducera tidsåtgången och kostnaderna för plockning. Detta kan ske exem-pelvis genom orderkonsolidering och optimering av körsträckor. [36]

3.6.1 Plockningsprinciper

Plockning utförs i huvudsak enligt tre principer: Order-, zon-, och ar-tikelplockning. Metoderna har både fördelar och nackdelar och lämpar sigför olika typer av verksamheter.

Orderplockning

Inom mindre och enklare lager har en plockare ofta ansvar för en hel order.Ordern färdigställs helt innan nästa order påbörjas. Systemet kräver mini-mal planering och lämpar sig för verksamheter där en order ofta motsvararen plockares totala transportkapacitet. I de enklaste fallen kan den inkomnaordern direkt användas som plocklista. [13] Systemet har även fördelen att ar-tiklarna kan plockas direkt i transportemballaget vilket gör att tidskrävandesorterings- och ompackningsarbete kan undvikas. [27]

I många fall kan plockarbetet e�ektiviseras genom samplockning. Dennametod innebär att �era olika order plockas samtidigt och att antalet stoppper plockrunda därmed ökar. Ur planeringssynpunkt krävs här ett systemsom guidar plockaren den kortaste vägen genom lagret och sorterar de olikaplocken i lämplig ordning. Särskilt i lager med få orderrader per order kansamplockning bidra till att drastiskt reducera de totala transportsträckornaoch öka e�ektiviteten. [13, 27] Tiden för transport anses uppta cirka 50%av en plockares totala arbetstid vilket ger tydliga ekonomiska incitament åtolika metoder för att reducera denna [36].

Zonplockning

I stora lager är det opraktiskt för en plockare att behöva passera genom helalagret för varje order (alt. �era samplockade order). I dessa fall används oftazonplockning vilket innebär att lagret delas in i sektioner (zoner). Samtidigtdelas en order upp på �era mindre delorder. I varje zon hanterar sedan en

25

3.6. PLOCKNING

eller ett fåtal plockare en delorder, d.v.s. en mindre del av det totala antaletorderrader. Alla artiklar från en viss zon plockas i en lastbärare som sedansänds vidare till nästa zon. Då alla zoner passerats är ordern färdigställd. Ivissa zonplockningssystem sänds varje delorder ut samtidigt till alla zoner.Ett sådant system reducerar den totala ledtiden för en order men medför enökad administrativ komplexitet. [13]

Plockningsprincipen Bucket brigade kan ses som en typ av zonplockning.Metoden är tillämpbar i situationer då all plockning sker längs en tydligtde�nierad väg. Skillnaden mellan Bucket brigade och vanlig zonplockning äratt zonernas gränser är �exibla vilket medför en jämn och självjusterandearbetsbelastning genom hela kedjan av plockstationer. [9]

Artikelplockning

Artikelplockning är sällan ekonomiskt försvarbart för mindre företag men ilagersystem med hög beläggning, där många order och stora volymer hanterasfrekvent, kan metoden vara mycket e�ektiv. Vid artikelplockning sker ut-plockning artikelvis av ett helt parti. Ett parti består av en större kvantitetav en artikel som täcker behovet för ett stort antal order. E�ektiviseringenligger i att behovet av en artikel för �era order kan hämtas samtidigt medendast ett besök på plockplatsen. Sorteringen till olika kundorder görs i ettsenare steg. Artikelplockning är ofta associerat med höga investeringskost-nader och passar endast vissa typer av verksamheter. Exempelvis krävs ettdatorsystem som ger stöd för konsolidering och sortering av kundorder samten efterfrågestruktur som lämpar sig för orderkonsolidering. [13]

3.6.2 Styrning av plockoperationer

Konventionellt används plocklistor för att leda plockpersonal till rätt platserpå lagret, s.k. pappersplock. En plocklista är en utskrift bestående av ett antalorderrader med information om de artiklar som skall plockas. I syfte att nåen låg felfrekvens och hög e�ektivitet på plocket bör listorna vara lättlästaoch endast innehålla den information som är relevant för plockaren. Dennakan exempelvis vara artikelnummer, lagerplats, beskrivning av produktenoch den kvantitet som skall plockas. Vidare bör plocklistorna vara sorteradeefter var de olika artiklarna �nns placerade i lagret. I större lager krävs ettdatorbaserat system för att genomföra denna sortering. [36]

Den främsta nackdelen med användning av pappersplock är den dåliga�exibilitet. Tiden för att förbereda och skriva ut listorna kan inte reducerasoch systemet kan inte hantera ändringar i sista minuten. Detta resulterar

26

3.6. PLOCKNING

i mycket tidskrävande manuellt arbete vid avvikelsehantering som uppstårexempelvis då saldodi�erenser upptäcks i samband med plock. [13]

Dessa fundamentala brister i det pappersbaserade systemets naturavhjälps i system som kan hantera statusförändringar i realtid. Dessa system�nns i ett antal olika utförande och kommunicerar information från WMStill plockare genom informationsteknologier som WLAN. Vanligast är: mobi-la terminaler, stationära terminaler och pick-to-light. [7, 13]

• Mobila terminaler kan vara handhållna eller monterade på truck. Detar emot information om vad som skall plockas och var, antingen online(via radiosignaler) eller o�ine (via dockningsstationer). Plockaren tardel av denna information via en bildskärm eller ett headset.

• Stationära terminaler används främst i system där godset för�yttas tillplockaren och innebär att en stationär monitor visar aktuell plockinfor-mation. Stationära terminaler kan även användas vid fasta stationer,t.ex. godsmottagning.

• Pick-to-light innebär att optiska signaler på lagerplatserna visar vilkenartikel och kvantitet som skall plockas. Systemet används ofta i lager-automater och �nns även i variationen put-to-light, där plockare plac-erar artiklar i upplysta lådor

Samtliga dessa system ger direkt återkoppling då lagrets status förändras.Detta medför att materialhanteringen kan optimeras kontinuerligt utifrån la-grets aktuella tillstånd med minimal fördröjning. [7, 13] Saldodi�erenser kanregistreras direkt av plockaren och förmedlas genast till WMS. De papper-slösa systemen ger även bättre möjligheter till bekräftelse av det arbete somutförts. Den aktuella statusen för en order fastställs genom att plockarenger systemet en bekräftelse då olika arbetsmoment färdigställts. Denna kon-troll kan ske på ett �ertal olika sätt. Vid användning av mobila terminalergörs bekräftelser ofta m.h.a. streckkodsläsare. Plockaren måste då skanna enstreckkod på pallstället vid den plats plocket sker. På detta sätt garanterasatt plocket görs från rätt plats på lagret. I vissa system kan även det plockadelagerkollit skannas direkt. Vid röststyrt plock uppmanar systemet plockarenatt uttala checksi�ror då bestämda arbetsmoment är färdigställda. Check-si�rorna kan exempelvis vara monterade på pallställ och indikera att denkorrekta lagerplatsen besökts. Även vid användning av stationära terminaleroch pick-to-light �nns liknande metoder för statusövervakning. [13]

27

3.7. UTLEVERANS

3.7 Utleverans

Utleverans avser de moment från att godset har plockats tills dess att detlämnat lagret. Dessa kan vara: [36]

• kontroll av om en order är komplett d.v.s. innehåller rätt mängd avrätt artiklar

• konsolidering av �era olika order

• emballering och märkning av det utgående godset

• förberedande av fraktdokument

• vägning av godset för att fastställa fraktsatser

• lastning.

Utlastningsytan bör ha väl tilltaget utrymme för avgående gods. Redanhär bör �nnas möjlighet att sortera gods efter adressat för att underlättalastning. Utlastningsytan kan även ge plats åt emballagematerial, tompallaroch eventuellt packbord. [29] Storleken på utlastningsytan avspeglar oftaut�ödets variation. Ett så jämt ut�öde som möjligt är att eftersträva då dettainnebär att mindre utrymme krävs för den tillfälliga lagringen av plockat godsi väntan på transport. [27]

Emballering och märkning bör göras på ett sådant sätt att godset skyddasunder transporten och är lätt att identi�era och hantera då det anländer tillsin destination. [27]

3.7.1 Packning och konsolidering

Packning av artiklar görs ofta i två eller �era steg. Vid plockningen placerasartiklar i boxar vilka sedan samlastas med andra boxar på lastpallar. Sam-lastning kan ske med andra plockboxar från samma order eller med plock-boxar som tillhör andra order. Det senare alternativet kallas orderkonsolid-ering och innebär att många mindre order placeras på samma lastbärare isyfte att reducera transportkostnader. Konsolidering, i bredare bemärkelse,är en viktig uppgift i ett lager och görs exempelvis då artiklar från �era oli-ka leverantörer plockas och samtransporteras till en destination. För trans-portkostnader gäller generellt att ju större transporterad volym och ju längretransportsträcka desto lägre fraktkostnad per enhet och kilometer. E�ektivorderkonsolidering kräver avancerad transportplanering och god överblick avhela organisationens försörjningskedja. [7]

28

3.8. VERKSAMHETSPLANERING

3.7.2 Crossdocking

Crossdocking används i syfte att minimera den tid gods förvaras i lagretsamt åstadkomma e�ektiv samdistribution. Tekniken innebär att inkom-mande gods sorteras och lastas på ett eller �era utgående fordon utan attha lagerförts. I vissa fall samlastas det inkommande godset med lagerförtgods innan det är färdigt för utleverans. Crossdocking ställer höga krav påleverantören vad gäller leveransprecision och -säkerhet. För att inkommandegods snabbt skall kunna fördelas på olika uttransporter och för att minimeraeventuell tid för ompackning, ansvarar leverantören ibland för sortering ochmärkning av gods. De snäva tidsramarna kräver, förutom pålitliga leveran-törer och e�ektiv lagerhantering, även ett avancerat WMS för samordningav in- och utleveranser samt interna lageroperationer. [7, 36]

3.7.3 Transit

Många företag hanterar artiklar som de inte lagerhåller. Det är artiklar sombeställs först när företagets kund har beställt dem. De är alltså alltid sål-da när de kommer till lagret. Lagerhanteringen för dessa liknar ofta den förCrossdocking men skiljer sig mycket mellan olika företag. Transitartiklar kanbehöva mellanlagras eller sampackas med andra artiklar på lagret. Dessa ar-tiklar har ofta ett separat �öde som i möjligaste mån medför att lagerläggningundviks. [7]

3.8 Verksamhetsplanering

Avsnittet behandlar hur olika uppdrag prioriteras och utförs samt hur olikaaktiviteter kan samordnas i syfte att e�ektivisera materialhanteringen.

3.8.1 Köer

I WMS �nns normalt ett �ertal uppdrag som skall utföras. Dessa måsteprioriteras och sedan utföras i ordning efter prioritet. Uppdragen placerassystemmässigt i en kö. Alla som arbetar på lagret skall inte dela på sammauppdrag. Det �nns därför en mängd parametrar som styr vem som får vilketuppdrag och i vilken ordning. Det kan uttryckas som att det �nns �era köeroch att varje användare kan arbeta med uppdrag från en eller �era av dessa.[13]

Hur uppdragen i köerna prioritera �nns det några olika modeller för.Nedan presenteras några modeller som är hämtade från Körner [19]:

29


• FIFO, First In First Out - Betjänar det uppdrag som först kommertill kön först. Finns i ett �ertal varianter som, istället för att ta hänsyntill vilket uppdrag som anländer till kön först, tar hänsyn till bäst föredatum (FEFO) eller prioritet.

• LIFO, Last In First Out - Betjänar först det uppdrag som sist anlänttill kön. Finns precis som FIFO i varianter där bäst före datum angerprioritetsordningen.

Kötyperna används både för uppdrag och för att avgöra vilken artikelsom skall plockas. För att öka �exibiliteten kan undantag göras i köreglernanär avvikelsen inte blir för stor och undantaget förenklar arbetet. Ett exem-pel på en sådan händelse är när FIFO används för att välja vilken pall somskall skickas iväg. Ett möjligt scenario är att en ny pall står på godsmot-tagningen klar att köras till bu�ertplats samtidigt som en pall som kommittidigare redan står på bu�ertplats. Används strikt FIFO kommer pallen påbu�ertplats att hämtas till utleverans och den nya pallen ställs på bu�ert-plats. Tillåts undantag från FIFO-regeln kan pallen på godsmottagningenköras direkt till utleverans och endast en �ytt behöver göras. [38]

3.8.2 Samordning av aktiviteter

Lagerhanteringen kan e�ektiviseras genom samordning av olika aktiviteter.Vanligen kombineras exempelvis påfyllnadsuppdrag och plockuppdrag i såkallade multicykler (MC) då möjlighet ges. Syftet med aktivitetssamordnin-gen är att minimera den totala tiden för ine�ektiva transporter, d.v.s. dåtruckar kör med tomma ga�ar eller kranar för�yttas utan gods, och på såsätt maximera lagrets genomströmning. Denna typ av optimering utförs avett WMS som kontinuerligt kontrollerar vilka uppdrag som kan samordnasoch beräknar hur dessa bör kombineras. [13] Transportoptimering är ett ef-fektivt sätt att reducera kostnaderna för lagerföring då transporter upptar50-60% av en plockares totala arbetstid [31, 36].

3.8.3 Prioritering av order

Vid somliga lager har inte alla kunder samma prioritet vid färdigställandeav order. För lager som är kombinerade CDC och DC, d.v.s. distribuerarvaror till både slutkonsumenter och distributörer, prioriteras order direkttill slutkonsumenter ofta högre än t.ex. butikspåfyllnad. Detta eftersom de�esta butiker håller ett eget lager (om än relativt litet) och därmed inte harsamma krav på servicenivå som slutkonsumenterna. [3] Nedan presenterasnågra olika prioriteringsmodeller för denna typ av lager.

30


FIFO - Användning av en strikt FIFO-policy innebär att samma ser-vicenivå gäller för både distributörer och slutkonsumenter. Detta systemger ingen prioritering till konsumentorder och servicenivån hos distributörenkommer därmed att vara högre än den som ges slutkonsumenter vid beställ-ning direkt från lagret. [3]

Separata lager - Genom att fysiskt separera CDC och DC kan lager-styrningen anpassas för de olika lagren. Exempelvis kan CDC hålla ett högresäkerhetslager och därmed en högre servicenivån än DC. Denna strategi med-för dock ett högre totalt medellagervärde än om artiklar för alla funktionerlagerhålls samlat. [3]

Kritisk nivå - Orderprioritering kan även ske genom de�nition av en kri-tisk nivå. Systemet innebär att då lagernivån sjunker under den kritiska nivånbetjänas enbart order till slutkonsumenter medan order till distributörer rest-noteras. Då lagernivån återigen överskrider den kritiska punkter betjänasrestnoterade order först. Användning av kritisk nivå ger bäst resultat i teorinmen är komplicerat att utvärdera och optimera. [3]

31

Kapitel 4

Systemteori

Kapitlet behandlar två delar av systemteori. Dels olika utvecklingsprocessersom är vanliga vid utveckling av komplexa IT-system. Dels mjukvaruarkitek-turer som är avgörande för att kunna konstruera och underhålla ett WMS.Utvecklingen inom systemteori har gått snabbt framåt de senaste åren ochnya modeller har utvecklats för både mjukvaruarkitektur och utvecklingspro-cesser. Vi har med detta kapitel ingen avsikt att ge en komplett överblick överalla tillgängliga modeller, utan presenterar ett urval av de metoder som vianser är extra vanliga eller användbara för utvecklingen av ett WMS.

4.1 Utvecklingsprocesser

Arbetsprocessen är en viktig del inom mjukvaruutveckling. Stora projektmed många personer inblandade kräver en tydligt de�nierad struktur. Tidi-gare har det varit vanligt med stela processer där stegen är tydligt avskil-da och i en strikt ordning. Ett exempel på en modell som kan användaspå detta sätt är vattenfallsmodellen. Utvecklingen går mot agila processersom medger snabba förändringar och itererar över utvecklingsstegen. Meden iterativ utvecklingsprocess kan fungerande program testas av beställarenlångt innan utvecklingen är klar. En sådan metod medför att missförståndoch problem kan upptäckas på ett tidigt stadium. Ändringar är billigare attgöra på ett tidigt stadium i processen och arbetssättet minskar därför ävenkostnaderna för modi�kationer. Framförallt så undviks risken för att helt fåbörja om när systemet är klart, eftersom beställaren har varit med underhela utvecklingsprocessen. [25, 33]

De agila metoderna skiljer sig åt men har fem grundstenar gemensamt[33]:

• Gör beställaren delaktig i processen redan i ett tidigt stadium.

32

4.2. MJUKVARUARKITEKTUR

• Dela upp leveransen i mindre delar där beställaren är med och speci�-cerar vad som skall �nnas i varje del.

• Ta tillvara utvecklarnas färdigheter utan att stänga in dem med striktakrav på att följa en stel process.

• Uppmuntra förändring under utvecklingen och designa systemet för atttillåta förändring.

• Bibehåll enkelhet, undvik onödigt komplexa lösningar och processer.

Valet av utvecklingsprocess hör ihop med mjukvaruarkitekturen. Mån-ga av fördelarna med de nyare arkitekturerna framträder endast då en agilprocess används.

4.2 Mjukvaruarkitektur

En mjukvaruarkitektur kan liknas vid ett designmönster fast på en högre, merövergripande nivå [17]. Objektorienterade programmeringsspråk har öppnatför helt andra mjukvaruarkitekturer än vad som tidigare varit möjligt. Rättanvända skapar dessa språk möjligheter att utveckla komponenter som gåratt para ihop efter behov. Ännu har alla fördelar inte kommit till fullt utnyt-tjande men utvecklingen går i rätt riktning. [33] För att nyttja objektorien-tering maximalt måste en mjukvaruarkitektur som är särskilt anpassad förändamålet. Utveckling av dessa arkitekturer pågår ständigt men en del haretablerats. [40]

4.2.1 Distribuerade system

Det är inte praktiskt möjligt att för ett WMS utföra alla operationer från enterminal. Arkitekturen för WMS ligger därmed under gruppen för distribuer-ad systemarkitektur. Denna grupp innehåller �era olika möjliga arkitekturersom kan användas isolerade eller kombineras med varandra.

Distribuerade system kännetecknas av att informationshanteringen är up-pdelad mellan �era betjänare. I princip alla större system är distribuerade.Denna typ av system har speciella egenskaper som, för att systemen skafungera tillfredställande, måste beaktas. Extra viktiga är dessa för a�ärskri-tiska system som WMS bör räknas till. Några av dessa egenskaper är: [8]

• Resursdelning - Eftersom systemet är distribuerat använder det resurs-er från �era maskiner och får därmed en större kapacitet än ett system

33


som endast använder en dator. Att använda �era datorer och/eller pro-cesser skapar samtidigt ett behov av lastbalansering och skydd motsimultana operationer. För att skydda systemet mot simultana oper-ationer krävs synkronisering och turordningshantering. Resursdelningär ofta en orsak till säkerhetsproblem och medför även en extra nivå avkomplexitet.

• Öppenhet - Systemet bör kunna användas på olika typer av hårdvara.För att detta skall fungera krävs att systemet designas så att det funger-ar i olika miljöer. En sådan design medför att systemet blir svårare atthantera och hålla uppdaterat.

• Skalbarhet - Genom att dela upp de aktiviteter som tidigare skett påen dator på �era uppnås skalbarhet. För att detta skall fungera krävsatt systemet redan från början designas för att ge skalbarhet.

• Felhantering - Då �era olika datorer kör systemet kan eventuella fel be-gränsas till en dator. Felens inverkan kan då begränsas om redundantadatorer är i drift. Samtidigt kan fel som inte begränsas av systemetspriddas och orsaka ett totalt systemstopp. Det kan hända om t.ex. enserver som inte har någon redundans slutar att fungera.

Genom att kombinera modellerna för distribuerade system med en kom-ponentbaserad modell skapas förutsättningar för att kunna återanvända kod.Att kunna utnyttja färdig kod i nya projekt sparar tid, både vid implementer-ing och underhåll. I varje nytt projekt är det viktigt att identi�era vilkakomponenter som kan återanvändas redan på ett tidigt stadium. [16, 32]

4.2.2 Återanvändning

När återanvändning av kod diskuteras används två benämningar. Det handlarom white-box respektive black-box . White-box syftar till att den som återan-vänder koden behöver full inblick i den. En metod som går under White-boxär arv. Black-box ger å andra sidan möjlighet att utnyttja kod utan att kän-na till hur den är uppbyggd, det är dess funktion som är viktig. Användningav komponenter är en form av black-box metod. [11] För återanvändning påsystemnivå lämpar sig en utvecklad form av black-box. [16]

Processen för att skapa kod som är återanvändbar innehåller två vikti-ga element. Dels måste koden skrivas så att den följer en komponentmodelloch enkelt kan kopplas till andra implementeringar. Minst lika viktigt är attskapa ett arkiv över utvecklade komponenter med tydliga beskrivningar av

34


deras funktioner. Att utnyttja arkivet måste vara en naturlig del i utveck-lingsprocessen. Projekten måste delvis anpassas till de komponenter som skallåteranvändas. Det är därför viktigt att söka potentiellt återanvändbara kom-ponenter i ett tidigt skede. Komponenter som hittas när ett projekt är långtgånget kräver ofta mycket anpassningar och tar ibland lika lång tid att inko-rporera som att skriva helt ny kod. [16, 33]

Att skapa komponenter och återanvända dem medför tre tydliga fördelar:[16]

• E�ektivitet - Koden är redan skriven och med rätt modeller går detsnabbt att lägga till färdiga komponenter till ett nytt projekt.

• Förutsägbarhet - De färdiga komponenterna används redan och är vältestade. Detta kan också bli en fallgrop. Om det i ett nytt projekt�nns nya förutsättningar som komponenterna inte är designade för atthantera kan komponenterna uppträda på ett oväntat sätt. Det är därförviktigt att komponenterna är tydligt avgränsade och väl dokumenter-ade.

• Enhetlighet - Om samma komponenter används i �era projekt blir detenklare att felsöka och uppgradera systemet. Samma terminologi kanockså användas vilket underlättar då olika utvecklare måste förstå ko-den.

Ett designmönster som ofta används för att skapa komponenter som ärlätta att utveckla och förändra är kompositmönstret. Kompositmönstret germöjlighet att bibehålla ett brett användningsområde hos en komponent sam-tidigt som specialfunktioner kan implementeras då de behövs. Specialiseradeversioner av komponenten kan användas på samma sätt som standardversio-nen utan att anropande kod behöver förändras. Detta åstadkoms genom attgeneriska primitiva objekt �nns för alla funktioner. För de funktioner somskall behandlas speciellt skapas komplexa objekt som tar över ansvaret frånde primitiva. Den anropande koden behöver då inte veta om funktionen denanropar är primitiv eller komplex. Kompositmönstret gör det lätt att läggatill nya funktioner utan att ändringar behöver göras i anropande kod. Ennackdel är att det är svårt att begränsa vilka funktioner som får ingå i enkomponent. [11, 25]

4.2.3 Tjänsteorienterad arkitektur

Tjänsteorienterad arkitektur (Service Oriented Architecture, SOA) ger förut-sättningar för bättre produktivitet och kvalité. I SOA modellen �nns tre

35


parter: användare, producenter och ett register. Producenten skapar kom-ponenter som läggs till i registret. Då en speciell funktion efterfrågas sökeranvändaren efter en passande komponent i registret. SOA är tänkt att använ-das mellan företag men kan även användas internt då alla tre parterna �nnsinom företaget. SOA följer därför kompositmönstrets struktur men speci�-cerar vidare även hur komponenterna publiceras. [15, 23, 33, 40]

SOA skapar en nivå av abstraktion eftersom en tjänst inte behöver kän-na till hur en annan tjänst fungerar. Kommunikationen mellan tjänster ochmoduler måste vara väl speci�cerad och dokumenterad för att systemet skallfungera utan problem. Eftersom kopplingen mellan olika komponenter är löskan en komponent utvecklas utan hänsyn till andra komponenter. Undan-taget är kommunikationsändringar som kräver förändringar även av anslutnakomponenter. [15, 23]

4.2.4 Middleware

Middleware är ett program som, på ett e�ektivt och �exibelt sätt, sköterkommunikationen mellan olika system. Integrationen mellan två system kanäven skapas genom ett direkt gränssnitt, d.v.s. systemen kommunicerar di-rekt med varandra. Detta ger dock en sämre �exibilitet och kan medförasvårigheter då ytterliggare system skall anslutas. [10]

36

Kapitel 5

Branschsammanställning

För att identi�era vilka funktioner olika branscher behöver i sitt WMS har vigjort en genomgång av CL:s Astro-kunder. Studien har kompletterats medföretagsbesök samt en genomgång av en marknadsanalys av WMS-branschen,för att få en inblick i hur representativa Astro-kunderna är.

5.1 Branschindelning

Den första punkten vi har behövt ta ställning till, för att kunna sammanställadet insamlade materialet, är vilka branscher som skall ingå och hur de skaklassi�ceras. Här har CL:s kunder till viss del speglat indelningen eftersomvi har konstruerat uppdelningen efter insamlade data. Vi har dock även tagitdel av en sammanställning för �era WMS [4] som stödjer de branscher somvi har valt. Vi har vid indelningen inte enbart tittat på rena branscher utanäven på övriga faktorer som kan medföra signi�kanta egenheter för företagetsWMS.

De vertikaler som valt är följande:

• Livsmedel - Både rena distributörer och tillverkare. Inkluderar bryg-gerier, mejerier, bagerier, livsmedelsdistributörer o.s.v.

• Detaljhandel - Exkluderar livsmedelsföretag. Här ingår företag som dis-tribuerar direkt till egen detaljhandel och hanterar konsumentförpack-ningar.

• Bygg - Distributörer och återförsäljare inom el, byggvaror och VVS.

• Tredjepartslogistik - Företag vars kärnverksamhet är tredjepartslogistik,oavsett inriktning.

37

5.2. EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

• Verkstad - Industriföretag som tillverkar komplicerade produkter frånråmaterial eller halvfabricerade delar.

• Kontor - Distributörer av kontorsutrustning, t.ex. kontorsinredning ochförbrukningsartiklar. Ingen djupare branschundersökning har utförts.Branschen �nns dock representerad i vissa av undersökningarna.

• Sjukvård - Företag som distribuerar eller tillverkar sjukvårdsartiklaroch läkemedel. Branschen har i undersökningarna endast inkluderattvå företag och underlaget anses därmed för dåligt för att slutsatserskall kunna dras.

• Kemi - Företag som distribuerar eller tillverkar produkter av kemiskkaraktär, t.ex. gödning, färg och kosmetika. För denna bransch är un-derlaget så litet och spritt att vi inte anser att vi kan dra några slut-satser.

• Övriga faktorer utan direkt branschanknytning. Företag som hamnar inågon av dessa kategorier kan samtidigt ingå i någon av branscherna.

◦ Stora Lager - Utan att sätta någon exakt gräns för storlek så�nns en kategori för lager vars storlek har signi�kant inverkan pålagerhanteringen.

◦ Automation - Automatiska lösningar som lagerautomater, kranar,automatisk transportutrustning och obemannade truckar innebärspeciella förutsättningar för ett lager och ställer särskilda krav påWMS.

5.2 Empiriska undersökningar

I syfte att identi�era likheter i lagerhantering mellan företag inom sam-ma bransch, har vi företagit tre separata statistiska undersökningar medvarierande utgångspunkter.

• Specialanpassningar - Den mest omfattande undersökningen är ettstudium av de specialanpassningar som gjorts vid olika Astro-implementeringar. Underlaget utgörs av 28 företag med totalt 31 lageroch inkluderar sammanlagt 383 anpassningar. Informationen är häm-tad från de förstudier som sammanställs under planeringsperioden förvarje implementeringsprojekt.

38


• Lagerhantering - För att förstå hur lagerhanteringen fungerar inomolika verksamheter har en studie av vilka funktioner som används avolika företag genomförts. Informationen är insamlad genom frågefor-mulär som skickats till 20 personer vid CL, med ingående kunskap omde olika kunderna. Totalt ingår 56 företag i studien.

• Systemparametrar - Astro är anpassningsbart i det avseende att kärn-funktionaliteten kan styras genom justering av olika systemparametrar.En kvantitativ sammanställning har gjorts av vilka parametrar som�nns i olika Astro-implementeringar samt vilka värden dessa parame-trar antar. Detta i syfte att undersöka om företagets branschtillhörighetpåverkar parametersättningen. Totalt ingår 17 företag i studien.

Utöver dessa undersökningar har även en mindre studie av hur kostnader-na är fördelade mellan de olika aktiviteterna i ett implementeringsprojektföretagits. Resultatet av denna �nns redovisat i avsnitt 5.2.4.

5.2.1 Specialanpassningar

Vid varje ny implementering av Astro görs kundspeci�ka anpassningar. Dessakan ha att göra med hur företaget arbetar (ex. kölogik och etikettutformn-ing), vilka produkter som hanteras (ex. steril- och bäst före hantering), storlekpå lagret (ex. anpassningar för externlager och integration med YMS-modul)samt vilka övriga systemWMS måste kommunicera med (ex. ERP och TMS).Kundspeci�ka anpassningar krävs för att modi�era systemet efter olika kun-ders behov.

I genomsnitt har 12,3 systemanpassningar gjorts på vart och ett av de31 lager som studerats. Av de 28 företag som ingår i studien har endast 26kunnat kategoriseras under någon av de branscher som indelningen baseraspå. Tabell 5.2.1 ger en överblick över studiens underlag och resultat. Företaginom bygg har �est anpassningar i medel med 17 st. I branscherna kemi,läkemedel, verkstad och 3PL ingår endast ett eller ett par företag. P.g.a.att det statistiska underlaget är så litet kommer vi inte att kunna dra någradirekta slutsatser om dessa verksamheter. Vi kommer dock ändå att resonerakring några av deras egenheter.

Alla företag i undersökningen �nns även kategoriserade efter lagerstor-lek och huruvida de tillverkar egna produkter eller enbart fungerar som dis-tributör. Dessa båda kategorier innefattar alla de 28 företagen och kan därföranses relativt representativa.

För 21 av företagen �nns uppskattade utvecklingstider för samtliga an-passningar. Dessa är dock angivna innan själva implementeringen genomförts

39


Bransch Företag Antal anp. Anp./företag

Bygg 7 119 17,00Livsmedel 5 82 16,40Detaljhandel 4 52 13,00Kontor/papper 4 45 11,25Kemi 2 21 10,503PL 2 16 8,00Verkstad 1 15 15,00Läkemedel 1 6 6,00Totalt 26 356 13,69

Tabell 5.1: Sammanställning av undersökta anpassningar per bransch.

och stämmer nödvändigtvis inte överens med de verkliga tiderna. De kan dockvara intressanta att titta på i syfte att få en bild av hur kostnadsfördelningenser ut för olika typer av anpassningar.

Studien syftar till att ge en förståelse för vilka delar av WMS som be-höver anpassas till olika typer av verksamheter. De anpassningar som ingår iundersökningen har därför bl.a. kategoriserats efter vilka lageraktiviteter destöder. Nedan presenteras de övergripande kategorierna:

• Godsmottagning avser utveckling som syftar till att stödja hanteringav inkommande gods. Exempelvis specialanpassningar för avvikelse-hantering eller stöd för upp- och ompackning.

• Inlagring innebär för�yttning av gods från godsmottagningen tillbu�ertplats eller direkt till plockplats. Kategorin inkluderar exempelvisanpassningar för direktinlagring och platsbokning.

• Interna operationer är aktiviteter som sker då godset är i lager. Exem-pel på utveckling kan vara funktioner för kittning och returhanteringsamt implementering av särskilda regler för påfyllnad och inventering.

• Kvalitetssäkring innefattar anpassningar som syftar till att hålla redapå gods och garantera en hög kvalitet på de artiklar som hanteras.Här inkluderas exempelvis bäst före-, parti- och serienummerhanteringsamt funktioner för spårbarhet och ankomstkontroll.

• Planering sammanfattar de utvecklingspunkter som avser styrningav lagerverksamheten och material�ödet. Exempelvis anpassningarrörande prioritering av kundorder och kölogik (LIFO, FEFO o.s.v.).

40


• Plock innefattar utveckling rörande plockaktiviteter. Exempelvisinställningar för överplock och boxkalkylering, hantering av sal-doavvikelser samt diverse artikelspeci�ka anpassningar t.ex. viktplock.Även logik för plockning ur lagerautomater inkluderas under dennakategori.

• Tillverkning avser utveckling som gjorts i syfte att stödja någon typav produktion.

• Transit/cross-docking innefattar systemanpassningar för att hanteragods som ej skall passera genom lagret. D.v.s. gods som �yttas frångodsmottagningen till utlastningsytan direkt eller via ett temporärttransitlager.

• Utleverans sammanfattar de aktiviteter som utförs då gods lämnar la-gret. Här inkluderas bl.a. anpassningar för ruttplanering, orderkonsolid-ering och utskrift av följesedlar.

Figur 5.1 och Figur 5.2 åskådliggör hur antalet anpassningar respektiveutvecklingstiden fördelas mellan de olika lageraktiviteterna. Diagrammenbaseras på de genomsnittliga värdena och kan användas för att identi�erabranschspeci�ka avvikelser från den generella fördelningen.

Figur 5.1: Antal anpassningar per område (genomsnitt för samtliga bransch-er).

41


Figur 5.2: Fördelning av anpassningstid per område.

5.2.2 Lagerhantering

Hanteringen av gods och styrningen av material�ödet skiljer sig mellan olikaföretag. Dessa skillnader kan bero på vilken typ av produkter som hanteras,vilken typ av verksamhet företaget bedriver, lagrets fysik och automatiser-ingsgrad samt vilka kunder företaget har. Genom att studera hur olika företagbedriver sin lagerhantering hoppas vi kunna identi�era likheter och skillnad-er mellan branscher eller andra typer av vertikaler. Studiens resultat är ensammanställning av vilka lagerhanteringsaktiviteter som används av företaginom olika branscher. Resultatet av studien �nns presenterat i B.1.

Studien har till stor del bekräftat våra hypoteser och även resulterat ien del nya upptäckter. Totalt har 56 företag ingått i undersökningen medföljande fördelning per bransch:

• 11 företag inom livsmedel.

• 8 företag inom detaljhandel.

• 13 företag inom bygg/VVS/el.

• 3 företag inom tredjepartslogistik.

• 3 företag inom verkstadsindustri.

• 6 företag inom kontor.

• 2 företag inom sjukvård/läkemedel.

42


• 2 företag inom kemi.

• 3 företag som inte ingår i någon av ovanstående branscher.

Enkätens resultat är således bäst underbyggda vad gäller livsmedel, byggoch detaljhandel. Resultat från övriga branscher kan fortfarande fungera somvägledande men är svåra att dra direkta slutsatser från.

5.2.3 Systemparametrar

För att kunna anpassa Astro till varje lagers förutsättningar �nns en mängdparametrar som ställs in i olika databastabeller. Dessa parametrar berör enmängd olika funktioner. Det handlar om allt från hur data presenteras föranvändaren till artiklarnas och lagrets fysiska egenskaper. De �esta av dessaberor naturligt på lagrets utseende och även om det kan vara möjligt atthitta branschlikheter för dessa parametrar så är skillnaderna ofta för stora.Parametrarna anger grunddata för vilka ställage och artiklar som �nns pålagret samt hur plockpersonal skall dirigeras mellan dessa. Logik för arbet-sordningen kan beröra i vilka multicykler olika köer skall placeras samt hurdessa skall prioriteras. Hur grunddatan speci�ceras beror helt på lagerfysikenoch företagets rutiner. För att få identiska grunddata krävs därför identiskalager vilket endast är troligt inom samma företag, om ens då.

Andra parametrar reglerar hur Astro skall hantera olika momenten pålagret, från godsmottagning till utleverans. Hur dessa parametrar justerasberor i viss mån på vilken verksamhet företaget bedriver, men även på ERP-systemets funktionalitet och möjlighet till integration med WMS.

En grupp parametrar som styr hur systemet uppför sig samlas inom be-greppet systemparametrar. Det är ett vitt begrepp som omfattar parametrarsom egentligen inte har med varandra att göra men som alla påverkar hursystemet fungerar. För dessa parametrar har en analys gjorts där parame-trar från sjutton företag har sammanställts. Det handlar om mellan fem- ochsexhundra parametrar per företag och resulterar därför i en stor mängd data.Målet med bearbetningen är att hitta parametrar som är lika för en bran-sch och att i övrigt identi�era mönster i inställningarna. Av de undersöktaföretagen är fördelningen som följer:

• 3 företag inom bygg.

• 3 företag inom kontor.

• 5 företag inom livsmedel.

• 4 företag inom detaljhandel.

43


• 2 företag som inte ingår i någon av ovanstående branscher.

Totalt används 648 olika parametrar. Vissa av dessa är speci�ka för etteller ett fåtal företag och ingår inte i alla implementeringar. Endast 378systemparametrar �nns på samtliga 17 företag. Av dessa har 160 identisktvärde i alla implementeringar, alltså ca 25% av alla parametrar eller 42%av de parametrar som �nns hos samtliga kunder. Likheterna mellan olikaimplementeringar är alltså stora. För de värden som inte är identiska är detofta bara ett företag som avviker. Jämför man på detta viset är det endastca 10% av parametrarna som avviker från det vanligaste värdet. Med andraord stämmer 90% av ett företags parametrar överens med en genomsnittligimplementering.

Närmare undersökning av parametersättningen för respektive branschposerar ett problem. Eftersom antalet parametrar som skiljer naturligt ökardå antalet företag i urvalet ökar, riskerar utfallet att bli felaktigt. Detta skaäven beaktas när jämförelse görs med den generella sammanställningen. Detär naturligt att färre parametrar är identiska då urvalet växer. Vi tar där-för ut ett urval av tre företag från varje bransch och för att ha något attjämföra med tar vi även ut tre företag slumpmässigt, utan hänsyn till bran-sch. I tabell 5.2 �nns en sammanställning av resultatet. Det syns tydligtatt likheterna inom en bransch inte är större än när ett slumpmässigt urvalmellan branscher sker. Det är också tydligt att antalet parametrar inte ärsigni�kant större inom någon särskild bransch. Även om branscherna kontoroch detaljhandel har något bättre överensstämmelse än den generella grup-pen är urvalet för litet och skillnaderna för små för att sambandet skall kunnabekräftas.

Bransch Unika Gemensamma Identiska

Bygg 570 410 72% 258 45%Kontor 562 529 94% 473 84%Livsmedel 559 382 68% 279 50%Detaljhandel 564 519 92% 435 77%Generell 569 515 91% 426 75%

Tabell 5.2: Sammanställning av likheter mellan parametrar inom varje bran-sch och generellt utan hänsyn till bransch. Tre företag har jämförts per bran-sch.

44


5.2.4 Implementeringskostnad

För att närmare studera vilka faktorer som påverkar kostnaderna vid en im-plementering av WMS har vi tagit del av de rapporter som sammanställs vidvarje Astro-projekts avslut. Kostnaderna är uppdelade på olika aktiviteterunder projekten, vilket ger en god överblick över vilka de stora kostnadsdri-varna är. Underlaget för studien är relativt begränsat och kommer därför inteatt användas för att dra paralleller mellan olika projektaktiviteters kostnadoch olika branscher. Totalt ingår 21 projekt i studien. Resultatet presenterasi �gur 5.3.

Figur 5.3:Kostnadsfördelning vid implementering av Astro WMS (genomsnittav samtliga undersökta projekt).

Den största kostnadsdrivaren är posten utveckling. Denna inkluderar allverksamhetsspeci�k utveckling och utgör 19% av den totala kostnaden förett genomsnittligt projekt. Posten kommunikation (13%) sammanfattar deaktiviteter som krävs då WMS skall integreras med utomstående system somt.ex. ERP, TMS och olika typer av automationsstyrningssystem. Till dennapost räknas både utveckling av gränssnitt och integrationstester. Setup ochinstallation (9%) innefattar de aktiviteter som är direkt förknippade medinstallation av WMS.

Samtliga ovan nämnda poster är starkt knutna till WMS systemarkitekturoch anpassningsbarhet. Tillsammans utgör de ca 40% av den totala projek-tkostnaden och är således en attraktiv post för kostnadsreduceringar.

45

5.3. LIVSMEDEL

Det kan vara värt att nämna att utbildningskostnaden endast innefattarutbildning som sker i CL:s regi. Utbildningen av användarna sker sedan nor-malt av kundens egen personal och omfattar därför en stor kostnad som intesyns i sammanställningen.

5.3 Livsmedel

Till livsmedel räknas alla företag som tillverkar och/eller distribuerar artik-lar som är avsedda att förtäras av människor. Detta innebär att allt frånmejerier och bryggerier till rena distributionslager för dagligvaruhandeln in-går i kategorin. Spridningen på företagen är stor men de har ändå mycketgemensamt, dels beroende på att de alla lyder under speciella lagkrav1 p.g.a.hanteringen av livsmedel.

Vårt undersökningsunderlag för livsmedelssektorn är stort. Studien in-nefattar elva företag och kompletterats även av två företagsbesök. Resultatenbör dock ses med viss försiktighet då det, trots påtagliga likheter inom vissaområden, �nns stora skillnader mellan olika sektorer inom branschen.

5.3.1 Spårbarhet

Många branscher ställer krav på spårbarhet för att kunna följa fel och spär-ra felaktiga partier. Livsmedelsbranschen har förutom egna önskemål ocksålagkrav om spårbarhet. För att underlätta spårbarheten används �era funk-tioner som stöd, t.ex. SSCC som är en märkningsstandard för transportkollin.Med en SSCC kod på varje pall kan pallen och dess innehåll identi�eras. Pådetta sätt kan partinummer och bäst före datum etc. skickas i förväg vidleverans och spårbarheten kan därmed säkerställas.

För företag som tillverkar livsmedel ställs ännu högre spårbarhetskraveftersom de ofta har �era råvaror i en färdig produkt. De färdiga artiklarnamåste då kunna spåras tillbaka till varje råvara. Spårbarheten bestäms i vissmån internt av företaget. Stark spårbarhet ger små e�ekter då brister ellerdefekter upptäcks hos en vara. Dålig spårbarhet kan däremot resultera i storakostnader t.ex. då hela partier måste spåras och återkallas.

5.3.2 Emballage

Inom livsmedelsbranschen är det vanligt med speciellt emballage som återan-vänds och går i ett kretslopp mellan de olika intressenterna i logistikkedjan.

1För lagtexter se EG 178/2002 och SFS 2006:804

46

5.3. LIVSMEDEL

Det handlar om t.ex. trådvagnar och mellanlager till läskpallar. Dyra em-ballage kräver kontroll av vad som skickas vart. Exempelvis kan mejerierbehöva veta hur många plastbackar som �nns hos en viss kund, i syfte attkunna kräva tillbaka dem eller fakturera rätt summa. Riktigt dyra emballagesom trådvagnar kan dessutom motivera individspårning för att tillse att rättvagn skickas tillbaka.

5.3.3 Hållbarhet

Många av artiklarna som hanteras i livsmedelsbranschen har en begränsadhållbarhet. Detta gäller även i viss mån för andra branscher men sällan iså stor utsträckning och med så korta tidsperioder. Den begränsade håll-barheten ställer främst två krav på lagerhanteringen: kontroll av bäst före da-tum och speciell kölogik för att minimera kassaktionerna. Bäst före hanterin-gen är naturlig och gamla artiklar bör kunna sorteras ut och spärras fråntillgängligt saldo på ett enkelt sätt. Kölogiken för att välja vilken vara somskall skickas kan vara mer avancerad. För företag som skickar både direkt tilla�ärer och vidare till distributörer kan kölogiken skilja. Den enda branschsom i vår undersökning använder LIFO är just livsmedel som då skickar enligtLIFO till distributörer men FIFO till butiker. Livsmedelsbranschen använderi stor utsträckning också FEFO istället för FIFO.

5.3.4 Viktplock

Produkter som varierar i storlek och vikt kan ibland inte säljas per styck. Ty-dliga exempel är julskinka och ost, men även många andra livsmedel hanteraspå liknande sätt. Dessa måste istället plockas efter vikt, alternativt en kombi-nation av vikt och antal, vilket ställer särskilda krav på plockfunktionaliteteni WMS.

5.3.5 Företagsbesök 1

Livsmedelsbranschens första företagsbesök gjordes på ett bryggeri. Företagetbestår av �era anläggningar världen över. De har använt Astro i över tio år påen handfull av sina anläggningar. Det besökta lagret betjänas till stor del avLaser Guided Vehicles (LGV) vilket begränsar den manuella hanteringen tillplock och utlastning. Lagrets yta är uppskattningsvis ca 30000 m2. Bu�ert-lagret består till största delen av rullfack men även djupstaplingsytor. Pålagret �nns ca 350 olika artiklar, genomloppstiden är 14 dagar och ledtidenfrån kundorder till leverans 24 timmar.

47

5.3. LIVSMEDEL

Astro används som operativt produktionssystem med SAP som överlig-gande ERP-system. Astro styr alla etikettutskrifter men har i produktionenhjälp av ett underliggande system för att klara PLC2-styrningen.

Ett avancerat regelverk för att skapa och följa produktionspartier användsför att snabbt kunna följa upp om något har gått fel. När mixpallar skapas,t.ex. displayer, skapas nya partinummer som är kopplade till alla ingåendepartinummer.

LGV:erna kör alltid uppdrag med två pallar av samma artikel åt gången.När endast en pall är beställd körs ändå två pallar till en manuell yta därett bu�ertlager för enpallsuppdrag �nns. I zonen mellan LGV-ytan och denmanuellt betjänade ytan används rullfack som �gränssnitt�.

Orderkonsolidering sker i �era olika varianter. Dels konsolideras �era or-der till samma kund, dels kan order till närliggande småkunder konsolideras.Tidigare har också några turer artikelplockats och då har hela turen kon-soliderats.

För merparten av kunderna levereras produkterna ut från lagret enligtFIFO-principen. För några grossister används en variant av LIFO som re-serverar pallar som ännu inte har producerats. För artiklar som produceraspå företagets andra anläggningar används cross-docking om order �nns dåartiklarna ankommer till lagret. För artiklar från andra leverantörer somdistribueras via anläggningen sker en transithantering som skiljer sig någotberoende på vilken leverantör det rör sig om.

Ett speciellt program används för att planera olika rutter för att opti-mera körsträckor och fyllnadsgrad i bilarna. Rutterna räknas hela tiden omberoende på vilka order som inkommit. Chau�örerna har alltså inga fastarutter. Hur olika emballage får packas styrs med en omfattande regelsam-ling i Astro. Regler behövs dels för att avgöra vad som kan lastas på vad,men också för att uppfylla kundkrav på hur kollina skall vara utformade.Eftersom boxkalkylering sker både i ruttstyrningsprogrammet och i Astrokan diskrepanser förekomma. Med parametrar för fyllnadsgraden i bilarnakan dessa minimeras och det fungerar bra att köra två olika system.

Transporter från bryggeriet sker till omlastningspunkter i hela landet meden extern transport�rma. Detta gör att bilarna inte behöver köra tommatillbaka. Från omlastningspunkterna kör sedan företagets egna bilar den sistabiten ut till kund.

2Lågnivåprogrammering för styrning av maskiner

48

5.3. LIVSMEDEL


Det andra företagsbesöket inom livsmedelsbranschen genomfördes på ettmejeri. Företaget är i uppstartsfasen med Astro och använder för närvarandeERP-systemet Movex som WMS. Anläggningen hanterar de �esta mejeripro-dukter med undantag för ost, som hanteras på en separat anläggning. Lagretbestår av två delar, ett pallager och ett lager för mejerivagnar. Lagerytanär ca 5000 m2. Målet med att införa ett avancerat WMS är att få bättresaldokontroll och mindre felplock vilket leder till bättre servicenivåer.

Spårbarheten sker endast på produktionsdag. Det �nns således ingen möj-lighet att spåra vilket parti som levererats till en viss kund. Lösningen ger ettenkelt system men medför problem då felaktigheter uppstår och produktermåste återkallas. Problemet med att hålla en intakt spårbarhetskedja är attsorteringsanläggningen inte håller reda på från vilket kolli den plockar.

Plockarna kommer, efter införandet av Astro, att använda röststyrda ter-minaler. Anledningen är dels att de får båda händerna fria och kan arbe-ta med handskarna på i kylrummet. En annan anledning är att plockarnainte har någon hanteringsutrustning utan arbetar direkt med mejerivagnarsom de plockar på. Det �nns därför ingen hanteringsutrustning att installeratruckterminaler på och alternativen till röststyrning är därför begränsade tillplocklistor eller handterminaler.

En stor del av plocket sker automatiskt i en plockanläggning som matarin artiklarna som kommer från produktionen. Artiklarna placeras sedan påmejerivagnar som motsvarar olika kunders order. Mejerivagnarna levererassedan färdigplockade eller med plats för manuella plock. Bu�ertlager förvarasi mejerivagnar som är placerade i rullfack. Helvagnsplock tas direkt från dettalager som även betjänar sorteringsanläggningen. En del produkter kan intehanteras av sorteringsanläggningen och måste plockas manuellt.

Orderkonsolidering sker mellan småkunder. Dessa artikelplockas då ochsorteras upp till respektive kund av chau�ören vid leverans. Orderkonsolid-ering sker också mellan �era order till samma kund.

Transporterna är helt utlagda på externa speditörer och dessa får endastköra transporter åt mejeriet. Anledningen är ett pressat tidschema och en om-fattande användning av returemballage som gör att bilarna har hög fyllnads-grad även på tillbakavägen. Företaget använder ett antal omlastningspunkterdär tre�aksbilar avlämnar sin last. Flaken delas sedan upp och distribuerastill kund med en�aksbilar. Till detta används växel�ak som lastas för slut-distribution redan från början och sedan växlas mellan de olika bilarna.

Emballage spåras inte eftersom företaget anser att kostnaderna för ettspårningssystem skulle vara större än vinsterna. Det är även �era aktörerinblandade vilket gör det svårt att ta ut hyra för emballaget. Emballaget är

49

5.4. DETALJHANDEL

dock individmärkt och därför möjligt att spåra.

5.4 Detaljhandel

Inom detaljhandelssektorn har inget företagsbesök genomförts. Antalet kun-der hos CL är dock stort och vi har ett bra urval av data. Inom gruppendetaljhandel �nns två grupper av företag som skiljer sig på en viktig punkt.Det är de som distribuerar varor till sina egna butiker och de som distribuer-ar varor till butiker ägda av andra företag. Vid distribution till egna butikerblir det mer intressant att titta på de olika enheterna som en helhet, för attuppnå synergi e�ekter och reducera kostnaderna för den totala lagerverk-samheten. Dessa lagerstyrningsaspekter ligger utanför undersökningens ra-mar men måste ändå belysas då de har ett visst genomslag på lagerhanterin-gen. De företag som ingår i vår grupp för detaljhandel är endast företag somdistribuerar till egna butiker.

5.4.1 Överplock

Då företagen äger sina butiker kan de välja att leverera ut mer varor änvad butikerna beställt för att e�ektivisera hanteringen. Detta är så kallatöverplock och tillämpas i många fall då en butik beställer nästan helpall-skvantitet alternativt boxkvantitet, för att underlätta plocket. Överplocketmåste dock ske med försiktighet eftersom butikernas lagerkapacitet ofta ärstarkt begränsad. Att överplock är vanligt inom detaljhandeln styrks av vårundersökning av CL:s kunder. Den visar att 100% av detaljhandelsföretagennyttjar överplock mot 48% av övriga företag.

5.4.2 Kombinerat CDC och DC

Många företag inom detaljhandeln bedriver också någon form av pos-torderverksamhet. Det kan röra sig om postorder i traditionell bemärkelseeller internetbutiker. Företagen vill ofta undvika att ha ett eget lager fördenna verksamheten och deras lager måste därför kunna betjäna både butik-sorder och kundorder. 50% av de undersökta detaljhandelsföretagen har lagermed denna kombinerade funktionalitet jämfört med 25% av övriga företag.För kundorder handlar det ofta om styckplock och överplock är uteslutet.För kundorder är det också vanligt att ordern endast skall levereras om allaartiklar �nns i lager, medan butiksorder normalt skall levereras i omgån-gar om inte alla artiklar �nns tillgängliga. Lager som enbart distribuerar till

50

5.5. BYGG

butiker kan ofta hålla en lägre servicenivå eftersom butikerna har egna säk-erhetslager. Servicenivån direkt mot slutkunden måste dock vara betydligthögre. Vanliga lösningar på detta problem är att prioritera kundorder förebutiksorder eller att dela upp lagret i olika områden.

Detaljhandeln utnyttjar transit-funktionaliteten i WMS i mycket litenutsträckning (totalt 13% av företagen). Detta beror på att butikerna endastsäljer ett standardsortiment och att transit troligen går direkt från leverantörtill butik utan att passera lagret. Det skapar en förenklad lagerhanteringmed ett mer standardiserat sortiment och behovet av speciella rutiner förspecialartiklar försvinner.

5.5 Bygg

Inom bygg �nns varor vars fysiska beska�enhet kräver särskild hantering-sutrustning. Branschen präglas av höga krav på kvalitetssäkring och kortaleveranstider. Detta i kombination med generösa returvillkor är en förutsät-tning för konkurrenskraft. Sortimentet är ofta mycket brett och transitartik-lar förekommer i stor utsträckning. CL har många kunder inom branschenoch är den helt dominerande WMS-leverantören i Norden. De data vi har attutgå ifrån är därför väl underbyggda.

5.5.1 Kabelhantering

Artikeltypen �kablar� är unik för företag i byggbranschen. Begreppet innefat-tar i princip alla kapningsbara metervaror, d.v.s. varor där t.ex. 20 m inte ärekvivalent med 2 x 10 m. Denna princip är även applicerbar på slangar ochrör och för dessa används i regel samma system. Kablar säljs ofta dels påhela rullar och dels på kapade längder. Hela rullar är normalt sett billigareper meter än en kapad längd eftersom hanteringskostnaden är lägre. Dettaposerar dock vissa problem då samma produkt kan ha olika värde beroendepå i vilket tillstånd den är. En vanlig lösning på detta problem är att geolika artikelnummer till hela rullar och kapade längder. CL har utvecklat enmodul för kabelhantering som används av 31% av företagen i bygg. Modulenförekommer inte inom någon annan bransch.

5.5.2 Kittning och monteringssatser

Inom byggbranschen innebär kittning ofta att �era olika artiklar måsteplockas för att uppfylla en orderrad. De plockade artiklarna sampackas sedanoch utgör tillsammans en ny artikel med eget artikelnummer. Ett handfat kan

51

5.5. BYGG

exempelvis bestå av ett avloppsrör, en vask och en blandare. I vissa fall krävsen viss montering då �era artiklar skall kombineras. Denna kan utföras påen särskild monteringsavdelning och metoden är vanlig då en produkt �nns iolika kundspeci�ka utföranden. I syfte att minska säkerhetslagren är det dåofta lämpligt att lagerhålla artiklarna separat och montera ihop dem då enorder inkommer.

5.5.3 Transit

Gemensamt för företag i byggbranschen är ett brett sortiment och en upp-sjö av beställningsbara specialartiklar. Av de byggföretag som ingår i stu-dien är antalet artiklar i sortimentet 34 000 i medeltal, att jämföra medett genomsnitt på 7900 för företag i övriga branscher. De många beställ-ningsvarorna, d.v.s. varor som normalt inte �nns i lager, ställer krav på ef-fektiv transithantering och leverantörer med möjlighet att använda Just-In-Time (JIT). Företagsspeci�ka lösningar är vanliga och specialanpassningar iAstro för transithantering står för över 8% av den totala utvecklingstiden. Iövriga branscher är denna si�ra runt 2%.

5.5.4 Certi�kathantering

Artiklar med höga kvalitetskrav levereras ofta till kunden med certi�kat.Certi�katet kan fungera som ett intyg på att produkten uppfyller en vissstandard eller är godkänd av ett certi�eringsorgan. För byggbranschen ärcerti�kathantering en viktig del av verksamheten och det är väsentligt attsystemet fungerar smidigt. Distributionen av certi�kat kan ske på olika sätt.I vissa fall �nns certi�katen lagrade i direkt anslutning till artikeln medande i andra fall �nns arkiverade i ett eget MHO. För båda dessa system gälleratt då en order på den aktuella artikeln nedkommer uppmanas plockaren attkomplettera denna med ett certi�kat. I mer datoriserade system genererascerti�kat automatiskt då en viss artikel plockas. Certi�katet skickas sedantill kunden elektroniskt eller med post.

5.5.5 Returhantering

Företag i byggbranschen har av tradition generösa returvillkor och därav ävenen omfattande returhantering. Detta vållar sällan problem för WMS eftersomde �esta returartiklarna mottages och registreras antingen som vanligt gods,ofta på en separat godsmottagningsavdelning, eller avyttras före inlagring.Av det returnerade godset utgör antalet defekta artiklar en mycket liten del

52

5.5. BYGG

och majoriteten kan lagerföras direkt efter ankomstregistreringen. Systemetinnebär dock ökade kostnader för administration och materialhantering.

5.5.6 Plockning

Det stora antalet lagerförda artiklar samt en önskan om kort genomlopp-stid gör att byggbranschen behöver e�ektiva system för plockning. Lagren ärmångfacetterade vad gäller plockprinciper och vanligt hyllplock kompletterasofta av automatiserade lösningar. Artiklarnas storlek, vikt och dimensioner ärofta mycket varierande, från muttrar på några millimeter i diameter till �erameter långa metallrör. För plock av små högfrekventa artiklar används oftalagerautomater medan stora och tunga artiklar kan förvaras i höglager ellerplockas med hjälp av traverskranar. Godsets varierande dimensioner kräveräven många olika typer av förvaringsutrustning. Vanliga pallställ komplet-teras ofta av t.ex. hyllställ, grenställ och genomloppslager medan långgodsoch kabeltrummor kan förvaras på utomhusytor.

Av de lager som ingår i bygg är den genomsnittliga storleken närmare50 000 m2. Detta innebär att branschen har många likheter med lagren ikategorin stora lager.

5.5.7 Automation

Av de bygglager som ingår i studien använder 77% någon form av automa-tiserad lösning för delar av materialhanteringen (i övriga branscher uppgårdenna andel till 23%). Sorteringsanläggningar, kranar och olika typer avmekaniserade hyllsystem är vanligt förekommande. Lagren är ofta mycketstora och i vissa fall används linjebunden transportutrustning för godstrans-porter mellan olika MHO.


Under det första företagsbesöket inom bygg besöktes ett företag med en bredverksamhet inom distribution och företagsförsäljning. Företaget är i upp-startsfasen med Astro och besöket ägde rum då en ny avdelning driftsattes.Lagret är uppdelat i �era lokaler och endast två av dessa använde vid besök-stillfället, Astro som lagerhanteringssystem. Lagrets yta är drygt 50 000 m2

och innefattas därför i kategorin stora lager.Företaget hanterar en bred produkt�ora av artiklar med varierande

beska�enhet. Mindre artiklar förvaras i lagerautomater eller i manuellt betjä-nade hyllställ. Större artiklar förvaras i pallställ. Utgående gods passerargenom en sorteringsanläggning och kan här kontrolleras och styras till rätt

53

5.5. BYGG

destination. Utlastningsytan är beska�ad med maskiner för tillverkning avpappkartonger. Likt �era av aktörerna inom bygg har företaget en omfat-tande returhantering vilken sköts från en separat avdelning avskild från denövriga godsmottagningen.

Lokalerna har tidigare inhyst annan verksamhet och lagerfysiken är inteoptimal. Takhöjden är låg vilket resulterar i få nivåer på ställagen och lokaler-na är indelade i �era rum vilket innebär längre transportsträckor. Lagret hartidigare haft ett fast placeringssystem men i de avdelningar där Astro imple-menterats har man nu övergått till �ytandeplacering.

Företagets verksamhet kan ses som relativt generell för byggbranschenoch i princip �nns behov av all den funktionalitet vi identi�erat som bran-schspeci�k. Än så länge används denna funktionalitet till liten del i Astro.För bäst före- och transithantering används funktioner i ERP-systemet ochför styrning av lagerautomater används ett externt system. Företaget harplaner på att börja använda Astro-funktionaliteten för kabelhantering ochkittning, men denna är ännu ej implementerad.

Företaget använder sig av ett egenutvecklat ERP-system och det blirmånga gånger tydligt att detta begränsar vad som kan åstadkommas i WMS.


Det andra företagsbesöket inom branschen gjordes på ett företag som i myck-et liknar det första. Det är därför extra intressant att jämföra skillnader ochlikheter. Företag har använt Astro i några år och har väl inarbetade rutinerför de �esta uppgifterna på lagret. Lagret är volymmässigt större än lagret idet föregående besöket. Inneytan är dock likvärdig.

Närmare 8% av ankommande kollin är returer. I denna si�ra räknas en-dast returer av artiklar där kunden ångrat sig eller beställt fel. Reklamationeringår inte i detta �öde. Ett returkolli innehåller normalt endast en artikel tillskillnad från vanligt ankommande gods. Hanteringen av ett returkolli tardock ungefär lika lång tid som hanteringen av ett kolli från en leverantör.

Lagret är uppdelat i en mängd olika MHO. Det är tre parametrar somstyr vilket MHO en artikel hamnar i. Parametrarna är, i prioriteringsord-ning: a�ärsområde, fysisk beska�enhet och frekvens. Plockplatserna är medundantag för ett fåtal MHO fasta, medan bu�ertplatserna är �ytande. An-ledningen till att �ytande platser inte används i större utsträckning uppgesvara platsbrist. För varje MHO �nns �era köer för att skilja mellan olikatyper av uppdrag som inlagring, påfyllnad och plock. Plocket uppdelas ocksåmellan plock till kund och plock till butik, där kundplock alltid prioriteras.Varje MHO plockas för sig och ingen konsolidering mellan dessa plock sker.En kund som beställer två artiklar från olika MHO får således två paket.

54

5.6. TREDJEPARTSLOGISTIK

Detta kan tyckas onödigt men systemet medför en avsevärd förenkling avhanteringen på lagret.

Företaget använder multicykler i mycket liten utsträckning. Den främstaanledningen till detta är att det �nns olika normer för hur mycket personalenskall hinna för olika köer. Då multicykler används styrs personalen automa-tiskt mellan olika köer och deras prestation skulle därmed bli svårbedömd.Företaget ser inte någon stor förlust med att inte använda multicykler menhar undersökt möjligheterna att integrera WMS med ett s.k. Labour Man-agement System (LMS) för att kunna styra prestationskraven automatisktefter vilken kö personalen arbetar i.

Transitfunktionaliteten är viktig för företaget. Ca 2% av alla orderraderär transit, som normalt skickas direkt till kund när de anländer till lagret. Endel transitartiklar blir dock liggande eftersom kunderna kan ange ett senareönskat leveransdatum.

Företaget anser sig ha dålig kontroll över färdigpackade. När kollina skick-ats till godsmottagningen kan de inte längre spåras till en särskild pall ellerlastbil. Detta beror på att företaget varken använder något packnings- ellerlastningssteg i WMS för att registrera vilket kolli som hamnar var. Dettaförenklar arbetet men resulterar i dålig spårbarhet och kontroll.

5.6 Tredjepartslogistik

Tredjepartslogistiker har speciella förutsättningar då de inte äger varorna påsitt lager. Istället för att sälja produkter tar företagen betalt för de logistik-tjänster de utför. De har också ofta �era kunder och de som för andra före-tag benämns kunder är tredjepartslogistikerns kunds kunder. Många sektorerräknas in under 3PL, t.ex. transport, lager o.s.v. De 3PL-företag vi syftar påerbjuder lagerhantering, ibland i kombination med andra tjänster.

Då CL inte har så många tredjepartslogistiker i sin orderbok kompletterarvi den insamlade informationen med resultat från främst Ahl och Johansson[1] men också Berglund [5].

Anledningarna till att anlita en tredjepartslogistiker kan vara många.Kostnadsbesparingar är en viktig faktor men det förekommer enligt Ahl ochJohansson [1] en mängd andra anledningar för att utnyttja tredjepartslogis-tiker. Det handlar bl.a. om minskat svinn, e�ektivare processer och bättreservicenivåer. Detta kan en 3PL uppnå genom stordriftfördelar samt ett logis-tiskt kunnande som mindre företag inte besitter. Med en bra kundblandningkan variationer i efterfrågan dessutom utjämnas. [1]

Tillgång till korrekt data för alla lageraktiviteter krävs för att kunnautnyttja någon av de debiteringsmodeller som föreslås i [1]. För olika lager-

55

5.6. TREDJEPARTSLOGISTIK

aktiviteter krävs dels arbetstid men också plats och i vissa fall material.Dessa parametrar kan mätas löpande och den verkliga aktivitetskostnadenplus förtjänst debiteras. Alternativt kan de enskilda kostnaderna för samtligaaktiviteter mätas en gång. På detta sätt kan en generell kostnad beräknasför varje aktivitet och denna kan användas för debitering. Båda modellernahar för och nackdelar, den senare kräver lite mindre data av WMS och gerstatiska priser till kunderna, men kan bli orättvis då det är svårt att ta medalla parametrar vid indelningen av tjänster. Gemensamt för båda är att dekräver mycket statistik från WMS. [1]

5.6.1 Företagsbesök

Vi genomförde i ett tidigt skede av examensarbetet ett företagsbesök hos enav CL:s kunder inom tredjepartslogistik. Företaget i fråga har �era lager medolika verksamhet och produkter med olika beska�enhet. Lagret som besöktesär ca 10 000 m2 och hanterar gods från kunder inom �era olika branscher.Under besöket talade vi med �era personer, både i ledningen och ute pålagret. Besöket bekräftade mycket av det vi trodde skulle vara speciellt förtredjepartslogistiker och förde också upp några nya punkter.

Betydelsen av en väl fungerande modul för att debitera kunderna näm-ndes �ertalet gånger från olika aspekter. Då företaget idag saknar tillgångtill det debiteringsunderlag som �nns lägger de ner �era timmar i veckanpå att ta fram uppgifter ur systemet som underlag för debitering. Förutomdebitering önskar kunderna ibland också statistik som är tätt knuten till deb-iteringsfaktorerna. Även denna statistik lade de ner �era timmar per veckamed att plocka fram.

Tredjepartslogistikmarknaden är hårt konkurrensutsatt med mycket småmarginaler. Nya kunder blir ibland kortvariga och det är viktigt att kun-na inleda ett nytt samarbete, i princip omedelbart efter det att en kundbestämt sig. Olika kunder har olika a�ärssystem som behöver kommuniceramed WMS för att få ett e�ektivt informationsutbyte. För varje ny kund be-höver en integrationslösning byggas mellan kundens a�ärssystem och tred-jepartslogistikerns WMS. Denna process kan ta tid och kostar ofta mycketpengar. Tredjepartslogistiker är därför i behov av någon generisk metod föratt snabbt och billigt kunna integrera med nya kunder.

Flexibilitet i lagret är viktigt då godset kan variera mycket. Flexibilitetengäller både hur lagret fysiskt utnyttjas med olika platstyper och indelningarmen också vilka funktioner som �nns att tillgå i WMS. När en ny kundtillkommer kan ett behov av en helt ny funktion uppstå, denna måste dåsnabbt kunna driftsättas. Lagerhanteringen kan också skilja mellan olikatredjepartslogistikerns olika kunder. Det kan handla om olika önskemål om

56

5.7. VERKSTAD

hur packningen skall utföras eller hur etiketterna skall utformas.

5.7 Verkstad

Verkstadsindustrin har speciella förutsättningar vid materialhantering. Bran-schen har en produktion med lång planeringshorisont och kan därför oftaprognostisera framtida materialbehov väl med relativt lång framförhållning.När materialet ankommer till lagret �nns normalt en prognos för när detkommer att gå till produktion. Det �nns därmed tydliga data som stöd förfrekvensläggning och lageroptimering.

Tillverkningen sker ofta längs produktionslinjer som måste försörjas medmaterial. Produktionsstopp till följd av brist på material är dyra och oftaanvänds enkla och driftsäkra system, som Kanban eller tvåbingesystem, förpåfyllnad av materialet nära linjerna. Plock från lagret sker mot produktion-sorder och då det är lämpligt används samplockning eller artikelplockning.Produktionsordern består av en lista över vilka artiklar och vilka mängdersom ingår i den produkt som skall produceras. De interna transporterna ärbilliga i relation till stopp i produktionen. Därför är underplock vid brist ennaturlig funktion.

Ofta �nns behov av att styra materialet till olika delar av produktion-slinjen beroende på i vilket produktionssteg det används. I vissa fall skerförmontering av sammansatta delar innan tillverkningen på linjen påbörjas.Förmontering kan hanteras antingen som kittning eller med egna produk-tionsorder.

Produktionen styrs av ett produktionssystem. Detta kan vara samma sys-tem som sköter lagerhanteringen eller ett separat system. Används separatasystem krävs en nära integration för att kunna styra materialleveranserna tillrätt plats i rätt tid. Tillverkande företag har ofta �era olika typer av lagerfrån råmateriallager till färdigvarulager. WMS kan styra �ödet i ett eller �eraav dessa lager och kraven på systemet blir olika beroende på vilka delar avmaterial�ödet som skall styras. Det påverkar också om leveranserna bara skerinternt (t.ex. till produktionslinjen) eller ut till kund.

5.7.1 Företagsbesök

Inom verkstadssektorn besöktes en tillverkare av busschassin. Lagret haren yta på 10 000 m2 och lageromsättningshastigheten är en dryg vecka.Astro används i materiallagret och i viss mån för styrning av materialtill produktionslinjerna. Material�ödet styrs genom en komplex struktur avegenutvecklade datasystem och system från externa leverantörer. Astro står

57

5.7. VERKSTAD

i direkt förbindelse med ett godsmottagnings- och ett materialhanteringssys-tem. Lagersaldon ägs av en s.k. förrådsbok som kommunicerar med Astro viamaterialhanteringssystemet. Avvikelserapportering görs i ett separat systemsom även hanterar spärrning. Den komplexa systemstrukturen gör det svårtatt överblicka hela verksamheten men anses fördelaktig, t.ex. vid utvecklingoch felsökning, då de sammankopplade systemens ansvarsområden är väl up-pdelade.

Plock ur råvarulagret sker på order av överliggande system. Produktions-planeringen är helt fastställd 14 dagar i förväg vilket möjliggör optimering avplock- och påfyllnadsoperationer. För vissa artiklar används ett system medartikelplock vilket, innebär att material till maximalt sex bussar åt gångenkörs ut till en av produktionslinjerna. Detta minimerar transportsträckor-na men kräver extra förvaringsutrymme för förplockat material. Underplocktillåts alltid till produktionslinjerna. Om endast delar av den beordrade kvan-titeten är tillgänglig levereras denna, även om inte hela behovet kan tillfred-ställas. Detta för att i största möjliga mån minimera risken för produktion-sstopp. Mindre artiklar med hög frekvens (t.ex. skruvar, bultar och brickor)förvaras i rullfack i anslutning till produktionslinjerna. Påfyllnad av dessasker genom ett antal olika principer. Astro styr påfyllnad av vissa artiklarmedan lagersaldo för andra artiklar kontrolleras genom periodisk inspektionmed varierande intervall. Planer �nns på att ersätta den visuella kontrollenmed tvåbingesystem.

Det �nns ett nära sammarbete med fabrikens underleverantörer och90-95% av allt ankommande gods föraviseras. Föraviseringen sker genomgodsmottagningssystemet som distribuerar informationen vidare till Astro.Godsmottagningssystemet sköter även kommunikationen med externa lever-antörer enligt standarden Odette, som är en EDI-standard för fordonsbran-schen. Företaget har egna kontrollanter hos underleverantörerna och hardärmed möjlighet att påverka leveranssäkerhet och processkvalitet tidigt imaterial�ödet. Den strikta kontrollen har t.ex. lett till ett minimerat be-hov av ompackning vid godsmottagning till följd av att nästan alla lever-antörer använder standardiserade lastbärare. Den nära leverantörsrelationenställer även höga krav på avvikelsehantering. För denna �nns ett utveck-lat systemstöd där information om och orsak till avvikelsen kan registreras.Informationen sänds sedan vidare till den ansvariga leverantören som blirersättningsskyldig.

Hantering av bäst före artiklar förekommer men på grund av lagrets kortagenomloppstid (en vecka) och FIFO-policy anses inget systemstöd behövas.Dock �nns djupstaplingsytor där FIFO inte kan garanteras och bäst föreartiklar inte får placeras. Spärrning kan ske av enskilda artiklar samt avhela artikelnummer. Returartiklar kan t.ex. spärras för försäljning till kund

58

5.8. ÖVRIGA FAKTORER

men fortfarande vara tillgängliga vid montering. Vid spärrning av en helartikel görs ankomstkontroll av samtliga kolli med det aktuella artikelnum-ret. I dagsläget används ingen certi�kathantering. Detta anses dock behövas iframtiden då artiklar med hårda kvalitets- och säkerhetskrav, t.ex. litiumjon-batterier, kommer att �nnas på lagret. Det är ännu oklart om hanteringenav certi�kat kommer att ske i Astro eller i ett alternativt system.

I Astro görs ingen hantering av partier eller serienummer men ändå �nnsspårbarhet på kollinivå p.g.a. användningen av Odette. Spårbarheten ut tillkund är dock mindre exakt och diskussioner �nns om att knyta chassinummertill levererade artiklar i Astro för att uppnå full spårbarhet.

5.8 Övriga faktorer

Förutom vilken bransch ett företag kategoriseras till, �nns det en mängd an-dra faktorer som påverkar hur WMS behöver fungera. Några av dessa faktorerkorrelerar med olika branscher, andra är fristående. Av de påverkande faktor-erna har vi valt ut två som vi ser som särskilt intressanta, dessa presenterasnedan.

5.8.1 Stora Lager

Någon exakt gräns för när ett lager är så stort att det kräver speciella tillämp-ningar av WMS har vi inte kunnat fastställa. Det beror mycket på hur lagretser ut och inte bara på den faktiska ytan. Notera att ytan och inte volymenär den väsentliga faktorn [12]. För att de�niera om ett lager är stort eller intehar 50 000 m2 använts som gräns vid våra undersökningar. Detta är bara enarbetsparameter men den stämmer dock med Hackmans [12] de�nition somär ungefär den samma3.

För stora lager är spridningen av artiklar extra viktig. Samlas allahögfrekventa artiklar på en plats kommer svåra tra�kstockningar att upp-stå när de ska plockas. Det kan också vara fördelaktigt att en artikel harmer än en plockplats för att transportsträckorna för plockarna skall mins-ka. Frekvensläggning får större betydelse ju större lagret är men poserar ettkomplicerat optimeringsproblem, särskilt då hänsyn måste tas till eventuella�askhalsar. Transportsträckorna är långa och även små förbättringar inomdetta område kan ge stora vinster. Med långa sträckor kan det också löna sigatt lasta om gods mellan olika typer av hanteringsutrustning för att användaett mer e�ektivt transportsätt inne på lagret. Det kan t.ex. handla om att entransfersträcka körs av truckar som kan transportera �era pallar samtidigt.

3Hackman anger 500 000 kvadratfot, ungefär 46 500 m2 som gräns

59

5.8. ÖVRIGA FAKTORER

Nödvändigt för stora lager är att de delas upp i områden där varje personi personalen endast arbetar i ett eller några av dessa. Att en plockare utfören plockrunda som omfattar hela lagret är inte tänkbart.

5.8.2 Automation

Automation �nns, som beskrivits i kapitel 3 om lagerteori, i en mängd olikaformer. Det kan handla om kranlager, automattruckar eller enkla lagerauto-mater. Gemensamt för dessa är att de bör kommunicera med WMS för attfungera e�ektivt. Normalt styrs den automatiserade utrustningen av ett egetstyrsystem som får uppdrag av WMS. Exakt vad som styrs av vilket system,varierar från fall till fall.

Automationen ställer speciella krav på integrationsmöjligheter och kräveribland också en speciell logik. Kostnaderna för att integrera WMS med au-tomatiserad utrustning är svåra att prediktera vilket skapar en osäkerhet vidinförande av ett nytt system. Kostnaden brukar dock, även om den är hög,ha en kort pay back tid då den normalt medför stora e�ektiviseringar.

60

Kapitel 6

Giltighet

Giltigheten har i metodkapitlet delats in i tre delar. Vi går här igenom varoch en av dessa och utvärderar hur väl arbetet överensstämmer med kraven.Sist i kapitlet går vi också igenom vår branschindelning och utreder vilkabegränsningar den medför.

6.1 Reliabilitet

Källorna som används i undersökningarna utgår ifrån förstahandsdata. Enstor källa till information är förstudier från CL. Dessa stämmer inte alltidmed vad som i slutändan har blivit verklighet. De data som är hämtadehärifrån är ändå pålitliga då de fokuserar på kundernas önskemål och behovvilket är det väsentliga för undersökningen.

Företagsbesöken har, förutom djupare kunskap, gett en inblick i det prak-tiska lagerhanteringsarbetet samt fungerat som en validering av den data somsamlats in från förstudiedokument. Under detta arbetet har diskrepanser up-ptäckts, inte främst mellan dokument och verklighet, utan mellan vår upp-fattning utifrån dokumenten och verkligheten. Vi har då fått möjlighet attrevidera våra iakttagelser och kalibrera vår tolkning av dokumenten.

6.2 Validitet

Validiteten av insamlade data är alltid viktig. I vårt fall har ingen modelleller simulering använts. Data som ligger utanför området, och därför kanbetraktas som irrelevanta, får därför endast en marginell inverkan på resul-tatet. För att hålla oss till valida data har vi återkommande tittat tillbakapå vår problemformulering för att säkerställa att vi ligger inom området.

61

6.3. REPRESENTATIVITET

6.3 Representativitet

Eftersom endast CL:s kunder har studerats är det viktigt för resultatensgiltighet att de är representativa även för företag med andra WMS. Även omdetta är omöjligt att med säkerhet fastställa utan att utöka undersökningen,så �nns en del statistik över CL:s kunder som styrker deras breda repre-sentativa del av marknaden. Statistiken presenteras av Banker i WarehouseManagement Systems: Worldwide Outlook [4] som publiceras varje år. En-ligt Banker har CL 3,2% av marknaden i världen vilket får anses vara enbetydande del. Deras koncentration ligger i Europa och det är egentligenför denna marknad, där CL har en marknadsandel på 6,4% (EMEA), somde är verkligt representativa. Fokus ligger i Norden där marknadsandelen ärbetydligt större.

Marknaden är uppdelad i olika branscher men också efter olika storlek påkundernas omsättning. Här introducerar vi Tier -begreppet . Tier 1 företagomsätter över $1 miljard, Tier 2 mellan $250 miljoner och $1 miljard ochTier 3 företag under $250 Miljoner. CL:s marknadsandel för Tier 1 är någotmindre än för de övriga. Denna marknaden är å andra sidan något större ochCL:s omsättning inom varje område blir därför ungefär lika stor. Se �gur 6.1för en översikt.

Figur 6.1: CL:s marknadsandel (i procent) uppdelat efter kundernas storlek.Värdena ovanför staplarna anger CL:s omsättning inom respektive sektor.

När det gäller olika branscher är CL dominerande i framförallt det vikallar bygg, men de har en betydande närvaro i alla branscherna vi harundersökt. Dock �nns det branscher som CL helt saknar kunder inom och vigör därför inte heller något anspråk på att undersökningen skall innefatta helamarknaden. Däremot bör de data som är presenterade för valda branscheranses vara väl underbyggda. Undantaget verkstad där underlaget är relativt

62

6.4. BRANSCHINDELNING

klent. Inom tredjepartslogistik är vårt eget underlag kompletterat med entidigare undersökning. I �gur 6.2 presenteras data för CL:s närvaro inomolika branscher.

Figur 6.2: CL:s närvaro i olika branscher. Antal företag Astro �nns installerathos per bransch. CL:s andra WMS är ej medräknade.

6.4 Branschindelning

Branschindelningen får e�ekter på uppmätta resultat eftersom den styr vilkaresultat som jämförs. För att ge en rättvisande bild är det därför viktigtatt indelningen är korrekt. Det kan även ifrågasättas om det är rätt attdela in företagen efter bransch eller om det är någon annan parameter somstyr hur lagerhanteringen fungerar. Av denna anledning har vi även indelatföretagen i ett par ytterligare kategorier förutom bransch. De resultat vi harfått korrelerar mycket tydligare inom en bransch än mellan olika branscher.Därför anser vi att vår branschindelning kan ses som korrekt.

Vidare kan storleken på branscherna diskuteras. Med mindre branscherkan en betydligt större korrelation uppnås. T.ex. inom bygg skulle en uppdel-ning i el, verktyg respektive VVS ge tydligare likheter. Men eftersom mångaav företagens verksamhet då skulle gå in under �era branscher skulle en så-dan uppdelning inte fungera. Med så små branscher skulle antalet företagsom passar in i varje bransch dessutom bli så litet att urvalet inte skulle varaintressant.

Med dessa resonemang hävdar vi att vi på ett godtagbart sätt har säker-ställt att branschindelningen inte riskerar att snedvrida våra resultat. Mindre

63

6.4. BRANSCHINDELNING

diskrepanser kan förekomma jämfört med en annan indelning men dessa ärinte signi�kanta för vidare analys och slutsatser.

64

Kapitel 7

Analys

I analysen sammanfattas de viktigaste iakttagelserna från de empiriskastudierna. Likheter inom och mellan olika vertikaler identi�eras och anal-yseras. Då dessa är kända ges förslag på hur ett WMS bör paketeras system-mässigt i syfte att underlätta anpassning till olika verksamheter och möjlig-göra synergie�ekter.

7.1 (O)Likheter inom branscher

Inom varje bransch �nns en mängd WMS-funktioner som är speciellt viktigaför verksamheten. Vissa av dessa funktioner är spridda hos många olika typerav lager medan andra är väldigt tydligt knutna till en särskild bransch. Där-för går det med en branschspeci�k lösning att hamna nära ett företags behov,dock är viss företagsspeci�k utveckling ofrånkomlig. En branschfunktion be-gränsas sällan heller till en bransch utan många av funktionerna användsäven av företag i andra branscher.

7.1.1 Branschfunktioner

Nedan listar vi de funktioner vi har funnit signi�kanta för respektive bransch.De �esta har bekräftats av enkätsvaren men en del grundar sig på våra kval-itativa studier, d.v.s. företagsbesök och genomgång av förstudier. För allaresultat från enkäten se bilaga B.

Livsmedel

Livsmedelsbranschen är i vår indelning väldigt bred och innefattar allt fråntillverkande företag till rena distributörer. Varorna skiljer sig också mycket ihållbarhetstid. Branschen är ändå väldigt enhetlig just eftersom alla företag

65

7.1. (O)LIKHETER INOM BRANSCHER

hanterar livsmedel. En viktig egenskap i branschen, som företagsbesöken harlyft fram, är de korta ledtiderna. Några andra viktiga funktioner är:

• Emballage - Hantering av returemballage.

• Bäst före - Hantering av artiklar med begränsad hållbarhet. Bäst föredatum får betydelse för vad som skickas till vem och styr spärrning avkollin.

• SSCC - Kommunikation med leverantörerna gör det möjligt att erhållainformation om kommande leveranser i förväg.

• Avancerade köregler - Framförallt för i vilken ordning olika kollin medsamma artikel skall skickas.

• Anpassad packning - Olika artiklar kan eller bör ej packas tillsammans.

• Viktplock - Artiklar som säljs per t.ex. kilogram istället för per styck.

• Hög spårbarhet - Ursprung för olika artiklar och vid produktion spår-barhet för alla ingående råvaror.

• Spärrning - Stora möjligheter att spärra felaktiga partier eller automa-tisk spärrning av artiklar med för kort bäst före datum.

• Ankomstkontroll - Stickprov med test eller temperaturkontroll menäven, t.ex. kontroll av levererat antal, vilket sker i alla branscher.

• Partihantering - Indelning i partier för att kunna spåra fel.

• Temperaturzoner - Olika artiklar kräver förvaring i olika temperatur-er. Gäller även vid packning och transport, och gäller främst dis-tribuerande företag med en stor produktvariation.

Emballagehantering används i försiktig skala och sällan med spårning påindividnivå. Livsmedelsbranschen använder ofta dyra returemballage och hardärför ett behov av spårning. Ett krav för att spårningen skall användas äratt den är tillräckligt snabb och enkel att använda.

Många företag levererar till olika typer av kunder. Dels till butiker ochdels till grossister. För att grossisterna skall kunna lagerhålla produkter medkort hållbarhet krävs att de får leveranser enligt LIFO medan andra kunderfår leveranser enligt FIFO.

Bäst före och partihantering hör ihop i livsmedelsbranschen. Partiernahar samma bäst före datum och genom att spåra partierna kan både gamla

66


och felaktiga produkter enkelt spärras. För att säkerställa en obruten infor-mationskedja och kunna ge fullstädnig spårbarhet ställs stora krav, inte barapå WMS utan också på kommunikation med andra system och aktörer.

Anpassad packning används främst för att följa kundernas krav på hurgodset skall se ut. Det är även en funktion för att styra olika temperaturzoneroch förbättra ergonomin för plockpersonalen.

Detaljhandel

Detaljhandeln har mindre gemensamt med livsmedel än vad vi vid en förstaanblick trodde. En viktig egenskap här är att det är samma ägare för lageroch butiker. Detta ger speciella förutsättningar.

• Överplock - Tillåter plock till en viss nivå över den beställda för attunderlätta hanteringen på lagret.

• Säsongsvariationer - Både efterfrågan totalt men framförallt för olikaproduktgrupper varierar starkt med olika säsonger.

• Kombinerat CDC & DC - Lagren betjänar ofta både butiker och kon-sumenter direkt.

Generellt sett har företag inom detaljhandeln relativt enkel material-hantering. Lagren hanterar stora volymer av ett begränsat sortiment ochspecialfunktioner som transit och kittning är ovanliga.

Överplock används av samtliga detaljhandelsföretag som äger egna åter-försäljare, därmed kan de integrera dessa i lagerstyrningen, i syfte att reduc-era de totala lagerföringskostnaderna.

Kombinationen av CDC och DC innebär särskilda prioriteringsregler förolika order. Vilken prioriteringsprincip som används kommer här att varieramellan olika företag och WMS måste vara �exibelt på denna punkt.

Bygg

Byggbranschen är stor och brokig. Trots det är det en av de branscher somhar tydligast likheter. Branschen har många speciella krav som inte �nnsinom någon annan bransch. Företagen lyder också under en speciell praxisför returhanteringen.

• Kabel - Artiklar som kapas och där beställd längd måste levereras somen enhet. Typiska sådana artiklar är rör och kablar.

67


• Kittning/Tillverkning - Artiklar som består av �era underartiklar ellersom skall skruvas ihop eller paketeras tillsammans.

• Certi�kat - Artiklar som kräver att ett dokument skickas med vid lever-ans, för att garantera att artikeln uppfyller speciella krav.

• Serienummer - För spårning av individer på och efter att de lämnatlagret.

• Kombinerat CDC & DC - Lagret betjänar både företagets egna butikeroch kunder direkt.

• Mycket plock - Många artiklar och små beställningar medför mycketoch utspritt plock.

• Lagerautomater - Mycket småplock gör att många av företagen utnyt-tjar lagerautomater för att reducera avstånd och utrymmesbehov.

• Transit - Trots stora mängder artiklar i lager har bygg en omfattandetransithantering.

• Returhantering - Stora mängder returer kräver snabba och genomar-betade funktioner för returhantering.

Kabel, certi�kat och serienummer är funktioner som beror direkt på deartiklar företagen hanterar. Dessa funktioner förekommer även i andra bran-scher men har en mycket hög representation inom bygg. Funktionerna kräverspeciella tillämpningar för att hanteringen av godset skall fungera smidigt.

Kittning och tillverkning förekommer i de �est branscher men med tyn-gdpunkt inom bygg. Funktionaliteten förenklar hanteringen på lagret ochminskar risken för fel. För att funktionen skall fungera krävs stöd även iERP-systemet. Funktionaliteten kan därför vara svår att göra helt generiskeftersom den kan behöva anpassas för olika ERP-system.

Den utbredda förekomsten av lagerautomater gör att företag i byggbran-schen också placeras i gruppen automation. Lagerautomaterna ger speciellaförutsättningar och hanteringen i lagerautomaterna bör ibland skilja sig frånhanteringen i resten av lagret. Den höga automationsgraden hör också ihopmed att bygg har en hög plockfrekvens. För en mer ingående analys av vadautomation ställer för krav på WMS se Automation nedan.

68


Tredjepartslogistik

De rena tredjepartslogistikerna tillhör en tydligt avgränsad bransch. Dockverkar många företag som redan har en omfattande lagerverksamhet ock-så som tredjepartslogistiker. Nedan listar vi de viktigaste funktionerna somtredjepartslogistiker har nytta av. Oavsett om de är rena tredjepartslogistikereller har det som en biverksamhet.

• Debiteringsunderlag - För att kunna fakturera kunderna måste enmängd statistik �nnas lätt tillgänglig.

• Nyckeltalsöversikt - För rapportering till kunder och för egnauppföljningar.

• LMS - Arbetskrafthantering som kopplas till nyckeltal och debitering-sunderlag.

• Orderinmatning - Möjliggör inmatning av order utan kommunikationmed överliggande ERP.

• Integration - Med �era kunder som har olika ERP-system krävs en�exibel lösning för att enkelt kunna integrera �era system. En lämpliglösning för att förenkla integrationen är att införa ett middleware.

• Styrning per kund - Olika kunder har olika artiklar och kan ha olikaönskemål om hur lagerhanteringen för deras artiklar skall fungera.

I princip alla ovanstående punkter berör möjligheterna att kommuniceramed kunderna. Att ge dem relevant information och kunna fakturera demmen också att kunna ta emot information från dem. Den sista punktenavviker från detta. Att kunna styra hanteringen av olika kunders gods påolika sätt kan vara nödvändigt. Dels på grund av krav från kunderna menockså på grund av artiklarnas olika beska�enhet. Eftersom tredjepartslogis-tikern kan ha kunder i vitt skilda branscher måste lagerhanteringen anpassastill kraven i respektive bransch.

Verkstad

Verkstadssektorn består av företag som producerar artiklar med olika egen-skaper, kvalitetskrav och ledtider. Vad som knyter samman alla ingåendeföretag är att deras kärnverksamhet innebär förädling av råvaror eller halv-fabricerade artiklar. Företag inom branschen har följande likheter:

69


• Produktionsplanering - Produktionen är planerad och fastställd för enperiod framåt.

• Kanban - Kanban eller tvåbingesystem är vanliga beställningsprincipervid produktionslinjen.

• Partihantering - För att knyta delar till färdiga produkter och därmederhålla spårbarhet.

• Integration - Med automation och produktionssystem.

• Interna leveranser - Leveranserna från lagret skall ofta till produktio-nen och inte till externa kunder.

Produktionen måste planeras i förväg. Det ger väldigt säkra prognoserför materialåtgång och de variationer och snabba förändringar som ofta �nnshos distribuerande företag är mycket mindre inom verkstadsbranschen. Detleder till att WMS kan ta beslut tidigare och utnyttja de prognoser som �nnsför att ytterliggare optimera hanteringen.

Mängdartiklar som används utan något exakt saldo kan med fördel utnyt-tja Kanban eller tvåbingesystem för beställningar. Det är viktigt att WMSstödjer denna funktion för att kunna uppfylla branschens krav.

Producerande företag har ofta en avancerad produktionsprocess somkräver IT-stöd av en, ibland mycket brokig, mängd system. Det ställer sto-ra krav på WMS att kunna integrera med dessa för att skapa en optimalförråds- och lagerhantering.

Leveranserna går förutom till kund ofta från lagret till produktionslinan.Dessa leveranser är sällan så styrda som externa leveranser. Därför krävs enmer dynamisk leveransplanering för att de skall fungera optimalt.

Stora lager

Gruppen stora lager är oberoende av bransch men har speciella egenskaperp.g.a. stora ytor och särskild lagerfysik. Några av de viktigaste punkterna ärföljande:

• Transfer - Istället för att en truck kör hela vägen kan det löna sig attlasta om gods och använda olika hanteringsutrustning för e�ektivaretransporter inom lagret.

• Flera platser - Samma artikel kan behöva placeras på �era platser förett e�ektivt plock.

70


• Flera byggnader - Lagret kan utgöras av �era fysiskt separerade byg-gnader vilket medför särskilda krav på ruttstyrning och planering avplockrundor.

• Avståndsoptimering - Avstånden blir stora och även små optimeringarav körsträckor kan ge stora vinster.

Punkterna ovan bör kunna styras vid uppsättningen av WMS på ett stortlager. För att fungera optimalt kan dock en hel del anpassningar krävas. Ettexempel kan vara att om transfertrucken klarar tre pallar så bör den inte fåuppdrag förrän det �nns tre pallar på en transferplats, givet att det �nnsandra uppdrag att utföra under tiden.

Styrning till �era platser är komplicerat. Dels �nns ett intresse av attplockrundorna blir korta e�ektiva samtidigt måste systemet undvika att ar-tiklar blir gamla och att brist uppstår på någon av platserna.

Transfer och �era platser per artikel bidrar till avståndsoptimering. Fören maximal avståndsoptimering krävs dock även en frekvensläggning somständigt underhålls och uppföljning med trimning av multicykler.

Stora lager kan ha �era separata ytor för ut- och inleveranser. Då lagretbestår av t.ex. två byggnader med vars en utlastningsyta, och samma artikel�nns på �era platser, kan det vara fördelaktigt att plocka alla order till enlastbil från samma byggnad. Detta i syfte att slippa transfer av kollin mellanbyggnaderna eller tvinga samma lastbil att stanna vid �era utlastningsytor.

Automation

Automatiserade hanteringslösningar är ofta komplexa och kräver omfattandetester. Anledningen till det är att en nästan fungerande automationslösningnormalt inte kan användas alls. Feltoleransen blir väldigt liten jämfört medvid manuellt arbete. Automationslösningarnas styrsystem tar också ofta överen del av den kontroll som WMS har och WMS måste därför vara �exibelti detta avseende. Följande punkter bör beaktas extra vid automationslös-ningar:

• Integration - Automatisk utrustning ställer stora krav på integrations-möjligheter och omfattande tester.

• Standardiserade lastbärare - Godset måste vara utformat efter striktaregler för att kunna hanteras av automatisk utrustning. Detta medförofta ompackning av ankommet gods.

• Röststyrning (Lagerautomater) - Lagerautomater används vid mycketplock och röststyrning kan då ge stora fördelar.

71

7.2. LIKHETER MELLAN BRANSCHER

• Plockprinciper - Automatiska lagringssystem kan kräva särskild logikför e�ektiv plockning.

Eftersom automatik endast klarar väl de�nierade enheter krävs det attgodset passar in i dessa enheter. Denna begränsning kan innebära mycketompackning som kan behöva ske i ett separat steg innan inlagring.

I automationslösningar med mycket plock, företrädesvis lagerautomater,är det extra vanligt och fördelaktigt att använda röststyrning för plock. Medröststyrning frigörs båda händerna och plocket går fortare.

Kranlager och andra mekaniserade inlagringssystem kan kräva specia-lutvecklad logik för optimering av lyft- och körsträckor. Vid plockning frånlagerautomater kan det vara fördelaktigt att använda plockningsprincipersom zonplockning eller Bucket brigade. Detta ställer särskilda krav på WMSsom då måste portionera ut en plockorder i �era delar med avseende på fastaeller �ytande zoner. Även artikelplockning används i samband med vissa au-tomatiserade lösningar. För att sådana system skall fungera e�ektivt krävsatt order kan bu�ras i WMS för att sedan frisläppas simultant då sammaartiklar kan plockas till �era order samtidigt.

7.2 Likheter mellan branscher

Inom många branscher är likheterna tydliga men även mellan branschernaär �era behov gemensamma. Några av de funktioner som ofta behöver an-passas används av företag i samtliga branscher. Exempelvis används någonform av transithantering av 56% av alla företag. Funktionen är vanligast ibyggbranschen där 92% av företagen utnyttjar den, men transit förekommeri alla branscher med lägst representation i detaljhandeln (13%). Dock an-vänds olika typer av transithantering för olika företag vilket innebär att enanpassning inte är den andra lik. Funktioner för spärrning av gods är ock-så förekommande inom samtliga branscher (totalt hos 92% av alla företag).Även dessa är dock till stor del företagsspeci�ka. Spärr-funktionalitet an-vänds t.ex. för att möjliggöra bokning av kundspeci�ka pallar, spärra kollinsom passerat bäst före datumet eller reservera lastbärare som kan användasför crossdocking. Det är sällan möjligt att knyta en särskild typ av transit-eller spärrfunktionalitet till en viss bransch. Och även om möjligheten �nnsblir en sådan branschvertikal ofta för snäv för att vara användbar.

Företagsspeci�ka anpassningar av etiketter och dokument åter�nns ock-så inom samtliga branscher. Endast 12% av CL:s kunder använder de stan-dardiserade etikett- och dokumentutformningarna utan modi�ering. Andelenkunde troligen höjas om färdiga mallar för olika branscher användes men ofta

72

7.3. PAKETERINGSMÖJLIGHETER

är variationerna även inom branscherna för stora. En bättre lösning är troli-gen ett enkelt gra�skt verktyg för utformning av etiketter och dokument, somkan användas i samråd med kunden.

7.3 Paketeringsmöjligheter

Den systemutveckling som görs vid implementering av WMS kan klassi�cerasi två olika kategorier:

• Integration avser utveckling av gränssnitt mellan WMS och andramjukvarusystem. Vanligast är kommunikationsgränssnitt mot ERP-system.

• Lagerhantering innefattar utveckling i syfte att anpassa systemettill kundens materialhantering. Här inkluderas exempelvis transitlös-ningar, etikettanpassningar och regler för bäst före hantering.

De båda områdena kan i vissa fall överlappa varandra men är relativt välåtskilda.

7.3.1 Integration

Integrationspunkterna för ett WMS kan vara många, ERP, automation ochLMS är bara några exempel. Varje implementering kräver sin egen anpass-ning av integrationen. Detta tar tid och ställer stora krav på testning. In-tegrationsarbetet kräver även ett samarbete mellan WMS-leverantören ochleverantören av det system som skall integreras. Detta kan resultera i miss-förstånd och även innebära intressekon�ikter då många ERP-system tillhan-dahåller egna WMS-moduler och därmed inte vill ersätta dessa med externaleverantörers.

En lösning som kan förenkla integrationen och lyfta den del av imple-menteringsarbetet som ligger längst från WMS leverantörens verksamhet,kan vara att samarbeta med en leverantör av middleware. Genom att skapaen färdig integration med ett middleware kan installationer hos nya kunderske med endast mindre modi�eringar av gränssnitten. Det blir även enklareatt ansluta �era system till samma WMS-installation. En nackdel kan varaatt ytterliggare en part blir inblandad i projekten. Det är viktigt att intelåsa sig till partnern utan låta kunderna välja huruvida de vill använda möj-ligheten. Fördelarna skall vara en snabbare och säkrare implementering, intenödvändigtvis billigare.

73


Samarbetspartner för middleware måste väljas med omsorg. Middleware�nns på många olika nivåer och det gäller att lägga sig på en nivå somerbjuder tillräcklig anslutbarhet och säkerhet utan att vara för komplicerad.

7.3.2 Lagerhantering

Trots att det inom många branscher �nns stora likheter i lagerhanteringenär branschspeci�ka paketeringar ingen lösning ur ett systemtekniskt perspek-tiv. Många funktioner används av företag i olika branscher och även om vissafunktioner kan klassi�ceras som t.ex. byggspeci�ka så är skillnaderna i lager-hanteringen för stora även mellan företag med snarlik verksamhet. Riskenmed branschspeci�ka paketeringar är att systemet blir svårt att anpassa ochatt problem uppstår då ett bygglager efterfrågar funktionalitet som �nns in-om t.ex. livsmedelspaketet. Framförallt kommer funktioner som är oanvänd-bara för många företag i en bransch ändå att behöva ingå i branschpaketet.

Ett WMS bör istället vara �exibelt och bestå av moduler som var ochen styr funktionaliteten inom ett visst område. Detta ställer höga krav påtydliga standarder vid nyutveckling och en enhetlig systemstruktur med t.ex.kompositmönstret som ledstjärna. Det skall inte krävas kännedom om helasystemets uppbyggnad för att kunna ansluta en ny modul. Modulerna börheller inte vara beroende av varandra och var modul skall kunna anslutasseparat.

Dokumentation

För att användning av moduler skall kunna ske smidigt måste deras funk-tion och design vara väl beskriven. Systemutvecklaren skall ha möjlighet attsnabbt ta reda på om en modul med önskad funktion existerar eller om enliknande modul kan modi�eras för att passa kundens önskemål. Dokumenta-tionen måste därmed vara lätt att hitta genom någon form av e�ektiv sök-struktur. Standardiserade system för namngivning kan underlätta både vidsökning och arkivering av moduler. För varje modul bör följande informationvara tillgänglig:

• Funktionell speci�kation - Beskriver modulens praktiska funktion urett logistikperspektiv. Systemteknisk information bör i största möjligamån undvikas. Det väsentliga är vad modulen gör, hur den används ochi vilka sammanhang.

• Teknisk speci�kation - Beskriver hur modulen är implementerad ur ettsystemtekniskt perspektiv. Bör läggas på en högre abstraktionsnivå änren programkod och ge en överblick av systemstrukturen.

74


• Anslutningsanvisning - Anger hur modulen kopplas ihop med andramoduler eller ansluts till systemkärnan.

I idealfallet, då en modul kan användas utan modi�ering, behövs såledesendast förståelse för modulens funktion (den funktionella speci�kationen) ochhur den kopplas till det övriga systemet (anslutningsanvisningen). Då utveck-ling av modulen krävs kan den tekniska speci�kationen ge en grundförståelseför hur klasser och metoder samverkar.

För att strukturen skall fungera och vara möjlig att underhålla måste in-formation om vilken anpassning som används av vilken kund knytas sammani ett register. På så sätt kan berörda kunder identi�eras och uppdateras dåen bugg i en anpassning upptäckts och åtgärdats. Bugg�xar behöver då en-dast göras en gång per modul och endast de kunder som använder modulenbehöver uppdateras.

Anslutning

Genom att använda kompositmönstret enligt SOA kan förändringar i sys-temkärnan undvikas. En avskiljning kan åstadkommas m.h.a. ett anslut-ningslager (se �gur 7.1) som fungerar som en länk mellan systemkärnan ochanpassningsmodulerna. Klasserna i anslutningslagret �nns alltid med men ärpassiva då ingen anpassning är ansluten. Då en anpassning däremot exister-ar skickar klassen i anslutningslagret data vidare till en eller �era anpass-ningsmoduler. På så sätt resulterar de �esta ändringar i anrop från kärnanendast i modi�ering av enkla anslutningsklasser. Anpassningslagret kan in-nehålla en mängd anpassningar i ett bibliotek. Endast de anpassningar somanvänds hämtas ner till implementeringen.

Figur 7.1: Schematisk bild över hur kommunikationen mellan standard ochanpassningar i ett WMS kan fungera.

I vissa fall kan utveckling av hela anslutningsbara moduler vara över-�ödig. Enklare anpassningar på bara ett par rader kod kan tänkas placeras

75


direkt i anslutningsklasserna för att förenkla hierarkin. Dessa anpassningarbör samlas i ett register där koden enkelt kan sökas upp för användning vidnya implementeringar. På grund av de mindre anpassningarnas överblickbaranatur är kraven på teknisk dokumentation inte lika höga som för moduler.Dock bör en kort funktionell beskrivning samt information om i vilken anslut-ningsklass koden skall placeras i �nnas tillgänglig.

Utveckling

Vidareutveckling av WMS är nästan uteslutande kunddriven. En viss funk-tionalitet utvecklas endast om efterfrågan �nns hos en eller �era kunder ochom utvecklingskostnaderna är rimliga. I syfte att möjliggöra återvinning avkod bör varje färdigställd modul arkiveras i ett SOA-bibliotek. Modulen kansedan återanvändas med eventuell modi�ering nästa gång den efterfrågas.Generiska lösningar för alla typer av specialanpassningar är dock svårt atterhålla då utvecklingen är tidskrävande och förutsätter väl inarbetade rutineroch designmönster. Vilka moduler som skall utvecklas är en avvägning mellande förväntade kostnadsbesparingarna och utvecklingskostnaderna. För min-dre frekventa funktioner blir kostnadsbesparingarna för små och pay-backtiden för lång. avsnitt 7.1 ger en indikation om vilka funktioner som är mestefterfrågade samt inom vilka branscher de är aktuella. Huruvida kostnader-na för utveckling av moduler för dessa funktioner över- eller underskriderbesparingarna går utanför detta examensarbetes gränser. Dock kan påpekasatt för CL utgör kostnaderna för den kundspeci�ka utvecklingen (exklusiveintegrationsutveckling) närmare en femtedel av den totala kostnaden per pro-jekt. Det är den största enskilda kostnadsposten och onödigt programmer-ingsarbete, till följd av rigid systemarkitektur eller bristfällig dokumentation,är en dyr a�är.

Parametrar vs. anpassningar

Parametrar är något som bör användas för att styra både standardfunktioneroch anpassningar för att dessa skall passa varje verksamhet. De kan användasför att löpande justera hur systemet fungerar och för att trimma funktion-erna. Anpassningarna däremot ger nya funktioner och logiska lösningar. Detär därför en viktig skillnad mellan parametrar och anpassningar och bådatyperna behövs för att uppnå ett �exibelt system.

Anpassning av moduler

Även om standardmoduler används måste de kunna anpassas till alla företagsönskemål. Ofta är det dock i de �esta fall ändå är fördelaktigt att utgå från

76


en färdig modul och påbörja utveckling utifrån denna. Med standardmod-uler förenklas både testning och uppgradering samt nya installationer. Dockkräver utveckling av generiska moduler en stor initial arbetsinsats.

Komplikationer

Det �nns två stora problem med att skapa standardiserade moduler. Detförsta är att modulerna i viss mån måste kunna anpassas efter olika före-tags behov. Vilka dessa anpassningsmöjligheter skall vara måste fastställasredan då modulen skapas, något som kan vara svårt eftersom det kräver eninsyn i hur olika företags verksamheter skiljer sig. Hänsyn måste även tas tillnuvarande såväl som potentiella framtida kunders verksamheter.

Det andra problemet uppkommer då WMS måste kommunicera med före-tagens andra system, främst ERP-systemet med vilket det huvudsakliga in-formationsutbytet sker. Olika ERP-system innebär olika förutsättningar ochdet är inte säkert att systemen går att anpassa så att de passar förutsät-tningarna för en standardmodul i WMS. Ett tydligt exempel här är kit-tningsmodulen som kräver extra data från ERP-systemet för att fungera.Det är inte säkert att denna data kan skickas från ERP-systemet vilket in-nebär att WMS måste kunna utföra ytterliggare steg. En standardmodul förkittning måste således vara utvecklad för att smidigt kunna anpassas efter�era tänkbara scenarier. Både teknisk och funktionell dokumentation måste�nnas tillgänglig för att komponenter skall kunna återanvändas och modi-�eras på ett e�ektivt sätt.

Beroenden

Olika moduler skall helst vara helt oberoende. På samma sätt bör olika funk-tioner i standard också vara oberoende. Detta är ett idealfall som i mångafall inte är möjligt att realisera. Det är därför viktigt att kontinuerligt arbetamed att minska beroenden mellan olika funktioner, såväl i standard som ianpassningar. De beroenden som �nns, och behöver �nnas kvar, måste doku-menteras i en systemkarta. Dokumentationen är nödvändig då nyutvecklingskall göras men ännu viktigare vid testning. Med väl dokumenterade beroen-den förenklas arbetet med att skapa testfall och de test som behöver utföraskan utföras. Med dokumenterade beroenden skapas en säkerhet för vilka testsom behöver utföras och dessa blir då enklare att konstruera samtidigt somonödiga test kan undvikas.

77

Kapitel 8

Slutsats

För både ERP-system och renodlade WMS innebär en �exibel systemarkitek-tur stora konkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Kundernas överlevnadbygger på ett ständigt förändringsarbete i syfte att di�erentiera och e�ek-tivisera sina respektive verksamheter. WMS bör fungera som ett stöd, intesom en bromsande eller begränsande faktor, för utveckling av de logistiskaprocesserna. WMS måste således e�ektivt kunna anpassas till olika typer avlagerverksamhet. Detta ställer höga krav på en välplanerad systemarkitektursamt god kännedom om hur lagerhantering fungerar idag, och hur processer-na kan förändras i framtiden.

Analysen innehåller en sammanställning av de lagerhanteringsfunktionervi anser vara signi�kanta för de olika branscherna. Dessa är lämpliga att utgåifrån då en ny implementering projekteras. Listan bör fortlöpande komplet-teras då ny funktionalitet efterfrågas och kan på så vis ge en heltäckandebranschöversikt för varje systemleverantör.

Några rena branschpaketeringar förespråkar vi inte då skillnaderna inombranscherna är för stora. För att branscherna skall bli tillräckligt homogenaför paketeringar krävs en så smal indelning att de �esta systemleverantörerbara har ett par kunder i varje bransch. Detta resulterar i att vinsten meden systemmässig paketering försvinner. Istället bör de specialanpassade funk-tioner som utvecklats samlas i ett bibliotek där de kan återanvändas vid andraprojekt, oavsett bransch. Kundspeci�ka funktioner kan anslutas till systemetsom moduler via ett anslutningslager. Detta innebär en separering av de olikamodulerna och systemkärnan, vilket förenklar uppdatering och leder till atteventuella buggar kan isoleras till en del av systemet. Modulerna måste varageneriska vilket kräver framförhållning, god planering och tydliga riktlinjerför hur systemutvecklingen skall ske. Enklare funktioner som implementeraspå olika sätt hos olika kunder kan placeras direkt i anslutningsklasserna ocharkiveras i ett kodregister.

78

8.1. VINSTER

För att återanvändning och uppdatering skall fungera krävs noggranndokumentation samt ett bibliotek från vilket önskad information snabbt kanuppsökas och hämtas. Det tar längre tid att skapa generiska moduler än attskriva anpassningar för endast en kund. För att denna tid skall kunna tasigen krävs att nästa projekt som kräver en motsvarande anpassning snabbtkan hitta den och inkorporera den på ett tidigt stadium. För att kunna testanya moduler och anpassningar i gamla moduler krävs även att beroendenmellan moduler och mellan moduler och standard dokumenteras.

Slutsatsen bygger alltså på en SOA-liknande struktur för att kunna åter-använda tidigare utfört arbete. I mindre företag kan funktioner kommunicerasmuntligt och dokumentationen glöms av. Det är dock av yttersta vikt attdokumentationen är fullständig för att arbetet skall löpa smidigt. Extra vik-tigt blir detta när �era företag använder samma kod. Annars riskerar en bug-g�x i en modul att uppfattas som en bugg på ett företag som implementeratmodulen i tron att den skall fungera som den gjort med buggen.

Ur ett marknadsföringsperspektiv kan resultatet av examensarbetet an-vändas som riktlinjer för vilken funktionalitet som prioriteras av företag ien viss bransch. God kännedom om kundens behov kan innebära ett övertagi en försäljningssituation och även om ingen systemmässig paketering före-språkas �nns det inget som hindrar att en �ktiv branschpaketering användsi marknadsföringssyfte.

8.1 Vinster

De direkta utvecklingskostnaderna för att anpassa WMS efter olika kun-ders anspråk utgör i genomsnitt ca 20% av implementationsprojektets totalakostnad, se �gur 5.3. Genom att återanvända samma anpassningar hos �erakunder kan kostnaden för en speci�k anpassning minska redan första gångenden återanvänds. Minskad risk för dubbelarbete och ökad återanvändning avkod är kanske de tydligaste fördelarna med den föreslagna lösningen. Mensystemet kan även bidra till kostnadsreduceringar inom andra delar av pro-jekten.

Uppsättning och installation kan underlättas till följd av att många mod-uler har installerats tidigare och det �nns tydlig dokumentation om hur deskall anslutas och i vilka sammanhang de används. Projektgruppen slippergissa hur olika moduler och funktioner fungerar. När buggar upptäcks i ko-den behöver de bara rättas en gång och sedan distribueras till de kundersom använder modulen. Underhållsarbetet blir således betydligt enklare oche�ektivare. Systemet kan även reducera tiden för testning. Detta till följdav att de moduler och kodsegment som hämtas från biblioteket respektive

79

8.2. KOSTNADER

kodregistret, redan är testade och implementerade hos en eller �era kunder.Många moduler bygger således på väl beprövade lösningar och eventuellabuggar har i de �esta fall redan upptäckts och åtgärdats.

Ett modulbaserat system kan även generera marknadsföringsmässigafördelar. Det skapas, ut mot kund, branschpaket som visar att WMS-leverantören arbetar aktivt med kundens bransch. Det blir också enklareför säljarna att veta vad företag i olika branscher efterfrågar.

8.2 Kostnader

Utveckling av generiska moduler och underhåll av kodregister och bibliotektar tid. För att register och bibliotek skall fungera måste koden dokumenterasbättre än då den bara används hos en kund. Anpassningar som läggs in i bib-lioteket men bara implementeras hos en kund kommer därför att bli dyrare änen direkt kundanpassning. Däremot bör det räcka med att koden återanvändsen gång för att dessa extrakostnader skall täckas. Här krävs löpande beslutom vilka anpassningar som endast skall gälla för kund, vilka som skall läggasi bibliotek och register och vilka som skall tillhöra standardfunktionaliteten.

Det är av stor betydelse att den kod som katalogiseras för eventuell an-vändning i framtiden, testats för olika scenarier och att dess funktion ärveri�erad. Buggar i biblioteket eller kodregistret kan snabbt spridas till �eraolika företag. Det är därför viktigt att hålla reda på hos vilka kunder bib-liotekets funktioner har implementerats.

8.3 Fortsatt forskning

Utveckling av WMS och a�ärssystem är dyrt och många företag väljer därföratt, istället för att anpassa systemet till en för företaget optimal logistikstyrn-ing, begränsa logistiklösningen till vad systemet klarar av. Det är därför avyttersta vikt att skapa förståelse för olika verksamheters behov och utvecklanya metoder för utveckling av agila och generiska WMS, som snabbt kananpassas efter kundernas önskemål.

Inom området systemarkitektur �nns mycket skrivet och forskning pågårkontinuerligt. SOA lyfts, av de �esta författare, fram som ett framtidensdesignmönster med stora möjligheter till utveckling. Rapporter om använd-ning av SOA vid utveckling av WMS �nns. Den stora majoriteten litteraturhandlar dock om SOA för a�ärssystem.

WMS-branschen är en växande marknad och än så länge �nns lite forskn-ing inom området. Särskilt begränsad kunskap �nns inom optimering av ma-

80

8.3. FORTSATT FORSKNING

terialhantering samt hur algoritmer för sådan kan implementeras i en sys-temmiljö. Det är överhuvudtaget svårt att hitta bra litteratur på ämnet ochden som �nns ingår ofta som enstaka kapitel i böcker om lagerstyrning ellerlogistik. Än �nns mycket att göra inom lagrens väggar och besparingarna förföretagen kan vara stora.

Vår studie av hur lagerhantering fungerar i olika branscher är absolut intefullständig. En djupare penetration med �er undersökta företag och branscherkan ge en klarare bild av exakt vilka anpassningar som behövs och vilkenbranschindelning som är lämplig. Vidare är vår lösning för systemmässigplanering bara enkla riktlinjer som kan fördjupas och speci�ceras betydligtgrundliggare.

81

Bilaga A

Akronymlista

3PL Third party logisticsAGV Automated Guided VehiclesASN Advance Shipment NoticeCDC Customer Distribution CenterCL Consafe LogisticsDC Distribution CenterEDI Electronic Data InterchangeEMEA Europe, Middle East and AfricaERP Enterprise Resource PlanningFCFS First Come First Served (FIFO)FEFO First Expire First OutFIFO First In First OutISIC International Standard Industrial Classi�cationJIT Just In TimeLCFS Last Come First Served (LIFO)LE LängdenhetLIFO Last in First OutLTH Lunds Tekniska HögskolaMHO MaterialHanteringsOmrådePLC Programmable Logic ControlSOA Service Oriented ArchitectureSSCC Serial Shipping Container CodeTMS Transportation Management SystemTPL Se 3PLVMI Vendor Managed InventoryWMS Warehouse Management System

82

Bilaga B

Enkätresultat

I tabell B.1 redovisas resultaten från den enkät som har genomförts på Con-safe Logistics. Enkäten har skickats till kundansvariga eller till personer medspeciell kännedom om kundernas lager. För varje kund har angivits om funk-tionen används eller är önskvärd. Endast svaren Ja eller Nej har fått angesoch svarsfrekvensen är 100 %. Resultaten redovisas av sekretessyfte per bran-sch och i procent ja-svar.

Branscherna förkortas enligt följande:

3PL - TredjepartslogistikBy - ByggKe - KemiKo - KontorLi - LivsmedelLä - LäkemedelDe - DetaljhandelVe - VerkstadTo - Totalt - alla branscher

83

Funktion 3PL By Ke Ko Li Lä De Ve To

Debiteringsunderlag ,33 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,02

Order entry modul ,33 ,08 ,00 ,17 ,09 ,00 ,00 ,00 ,08

Middleware ,67 ,62 ,00 ,33 ,64 ,00 ,50 ,33 ,50

Specialetiketter 1,0 ,77 1,0 ,83 ,91 1,0 ,88 1,0 ,88

LMS ,67 ,08 ,00 ,00 ,00 ,50 ,00 ,00 ,08

Orderkonsolidering ,67 ,62 ,50 ,83 ,73 ,50 ,63 ,67 ,67

Kabelmodul ,00 ,31 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,08

Shop order ,67 ,38 ,50 ,17 ,18 ,00 ,00 ,67 ,27

Certi�kat ,00 ,77 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,67 ,25

Serienummer ,33 ,85 ,00 ,00 ,00 ,50 ,25 ,33 ,33

Transit ,33 ,92 ,50 ,50 ,55 1,0 ,13 ,33 ,56

Automation ,33 ,77 1,0 ,00 ,00 1,0 ,13 ,67 ,38

YMS ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00 ,00

SSCC ,00 ,54 1,0 ,17 ,45 ,50 ,25 ,00 ,38

Emballagespårning ,33 ,38 ,00 ,67 ,09 ,50 ,00 ,00 ,25

Bäst före hantering ,67 ,23 1,0 ,00 1,0 ,50 ,25 1,0 ,50

Särskilld kölogik ,50 ,30 ,50 ,60 ,91 ,50 ,40 ,33 ,53

Upp/ompackning in ,67 ,85 1,0 ,67 ,73 1,0 ,50 ,33 ,71

Restr. packning ut ,33 ,23 1,0 ,00 ,36 1,0 ,13 ,67 ,31

Voice ,33 ,31 ,00 ,00 ,18 ,50 ,13 ,00 ,19

Spårning av gods ,67 ,85 ,00 ,50 ,91 1,0 ,75 ,33 ,73

Spärrning 1,0 ,92 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 ,67 ,96

Parti (batch) ,67 ,54 1,0 ,00 1,0 ,50 ,25 1,0 ,58

Ankomstkontroll ,33 ,54 ,00 ,67 ,73 ,50 ,38 ,67 ,54

Överplock ,67 ,77 ,00 ,67 ,18 ,00 1,0 ,33 ,56

Viktplock ,00 ,23 ,00 ,00 ,27 ,50 ,00 ,67 ,19

Crossdocking 1,0 ,23 ,00 ,33 ,45 ,50 ,00 ,33 ,31

CDC och DC ,33 ,46 ,00 ,33 ,09 ,00 ,50 ,00 ,29

Totalt ,46 ,48 ,36 ,30 ,41 ,46 ,29 ,39 ,40

Tabell B.1: Resultat från genomförd enkät om olika kunders WMS funktioner.

84

Litteraturförteckning

[1] Ahl, Göran - Johansson, Per (2002). Tredjepartslogistik: Principer förökad lönsamhet. CKM, Stockholm.

[2] Axsäter, Sven (1991). Lagerstyrning. Studentlitteratur, Lund.

[3] Axsäter, Sven - Olsson, Fredrik - Tydesjö, Patrik (2007). Handling DirectUpstream Demand in Multi-Echelon Inventory Systems. InternationalJournal of Production Economics, 108:266�270.

[4] Banker, Steve (2008). Warehouse Management Systems Worldwide Out-look. ARC Advisory Group.

[5] Berglund, Magnus (1997). Third-party logistics providers. Doktor-savhandling, Linköpings universitet.

[6] Bertholdi III, John J. - Hackman, Steven T. (Augusti2008). Warehouse & Distribution Science Release 0.89.http://www2.isye.gatech.edu/~jjb/wh/book/editions/wh-sci-0.89.pdf,hämtad 2008.09.17.

[7] Bowersox, Donald J. - Closs, David J. - Cooper, M. Bixby (2007). Sup-ply chain logistics management. McGraw-Hill Irwin, New York, andrautgåvan.

[8] Coulouris, George - Dollimore, Jean - Kindberg, Tim (2001). DistributedSystems - Concepts and Design. Addison-Wesley, Harlow, tredje utgå-van.

[9] Fagerudd, Joakim - Jönsson, Henrik (2007). Evaluation of Bucketbrigades - A next generation order picking strategy. Examensarbete,Lund Institute of Technology, Lund University.

[10] Fredholm, Peter (2006). Logistik och IT. Studentlitteratur, Lund.

85

LITTERATURFÖRTECKNING

[11] Gamma, Erich - helm, Richard - Johnson, Ralph - Vlissides, John(1995). Design Patterns - Elements of Reusable Object-Oriented Soft-ware. Addison-Wesley, Reading.

[12] Hackman, Steven T. (2008). Production Economics. Springer, Berlin.

[13] Hompel, Michael (2007). Warehouse Management - Automation andOrganisation of Warehouse and Order Picking Systems. Springer, Berlin.

[14] Höst, Martin - Regnell, Björn - Runeson, Per (2006). Att genomföraexamensarbete. Studentlitteratur, Lund.

[15] Huhns, Michael N. - Singh, Munindar P. (2005). Service-OrientedComputing: Key Concepts and Principles. IEEE Internet Computing,Januari:75�81.

[16] Jacobson, Ivar - Griss, Martin - Jonsson, Patrik (1997). Software Reuse- Architecture, Process and Organization for Business Success. ACMPress, New York.

[17] Johnson, Pontus (2002). Enterprise Software System Integration - AnArchitectural Perspective. Doktorsavhandling, Industrial informationand control system, Kungliga tekniska högskolan.

[18] Kotzab, Herbert - Seuring, Stefan - Reiner, Martin Müller Gerald (2005).Research Methodologies in Supply Chain Management. Physica-Verlag,Heidelberg.

[19] Körner, Ulf (2003). Köteori. Studentlitteratur, Lund, andra utgåvan.

[20] Langevin, Andre - Riopel, Diane (2005). Logistics Systems - Design andOptimization. Springer, New York.

[21] Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Studentlitteratur, Lund, andrautgåvan.

[22] Lumsden, Kenth (2006). Logistikens grunder. Studentlitteratur, Lund,andra utgåvan.

[23] Magnusson, Johan - Olsson, Björn (2005). A�ärssystem. Studentlitter-atur, Lund.

[24] Manhattan Associates, (2006). The Service Oriented Ar-chitecture in the Supply Chain - Benchmark Report.http://www.manh.com/library/MANH-Insight_SOA.pdf, hämtad2008.09.10.

86


[25] Martin, Robert C. (2003). Agile Software Development. Prentice Hall,New Jersey.

[26] Mattsson, Stig-Arne - Jonsson, Patrik (2003). Produktionslogistik. Stu-dentlitteratur, Lund.

[27] Oskarsson, Björn - Aronson, Håkan - Ekdahl, Bengt (2006). Modernlogistik - för ökad lönsamhet. Liber, Malmö, tredje utgåvan.

[28] Patel, Runa - Davidson, Bo (2003). Forskingsmetodikens grunder. Stu-dentlitteratur, Lund, tredje utgåvan.

[29] Pewe, Ulf (2002). Lönsam logistik. Industrilitteratur, Stockholm, andrautgåvan.

[30] Pyzdek, Thomas (2003). The Six Sigma Handbook: The Complete Guidefor Greenbelts, Blackbelts, and Managers at All Levels. McGraw-Hill,New York, andra utgåvan.

[31] Rector, Lee (November 2005). Warehouse Slotting.http://it.toolbox.com/blogs/warehouse-planning/warehouse-slotting-6655, hämtad 2008.08.01.

[32] Schmidt, Douglas - Stal, Michael - Rohnert, Hans - Buschmann, Fransk(2000). Pattern-Oriented Software Architecture - Volume 2, Patterns forConcurrent and Networked Objects. Wiley, Chichester.

[33] Sommerville, Ian (2004). Software Engineering. Pearson Education,Edinburgh, sjunde utgåvan.

[34] TFK - Institutionen för transportforskning, (2002). Materialhantering.Industrilitteratur, Stockholm.

[35] Tompkins, James A. - Smith, Jerry D. (1998). The Warehouse Manage-ment Handbook. Tompkins Press, Raleigh, andra utgåvan.

[36] Tompkins, James A. - White, John A. - Bozer, Yavuz A. - Tanchoco,J. M. A. (2003). Facilities planning. John Wiley and Sons, Hoboken,tredje utgåvan.

[37] Tompkins Associates, (2002). MaximizingYour Resources Through Warehouse Slotting.http://www.tompkinsinc.com/publications/monograph/monographList/M-56.PDF, hämtad 2008.09.08.

87


[38] van den Berg, Jeroen (2007). Integral Warehouse Management: The NextGeneration in Transparency, Collaboration and Warehouse ManagementSystems. Management Outlook, Nederländerna.

[39] Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Stu-dentlitteratur, Lund, andra utgåvan.

[40] Woods, Dan - Mattern, Thomas (2006). Enterprise SOA: Designing ITfor Business Innovation. O'Reilly, Sebastopol.

88

Sakregister

A�ärssystem, 2Agila metoder, 32Ankomstkontroll, 19Artikelplockning, 26, 57Automated Guided Vehicle, 18Automation, 18, 38, 60

Beställningspunktsystem, 22Black-box, 34Blandsystem, 21Boxkalkylering, 2Bransch, 2Branschindelning, 37Bucket brigade, 26Bygg, 37

Certi�kat, 52Crossdocking, 29

Designmönster, 35Detaljhandel, 37Distribuerade system, 33DMADV, 7

EUR-pall, 14

Fastplatssystem, 20FIFO, 30Flytande placeringssystem, 21Frekvensläggning, 21

Godsmottagning, 19

Hanteringsutrustning, 16Hissautomat, 16

Hyllagring, 16

Impulsinventering, 24Inlagring, 20Inventering, 23

Kanban, 23, 57Kemi, 38Komponenter, 35Konsolidering, 28Kontor, 38Kritisk nivå, 31Kvalitetskontroll, 19Kärna, 2Kö, 29

Lager-, 2automater, 16hantering, 2hanteringssystem, 2, 12inredning, 14styrningssystem, 2

Lastbärare, 3, 14Lastpall, 14LIFO, 30Livsmedel, 37

Materialhantering, se LagerhanteringMekaniserad lagring, 16Middleware, 36Mjukvaruarkitektur, 33Motviktstruck, 17Multicykel, 30

Ompackning, 19

89

SAKREGISTER

Orderdriven påfyllnad, 23Orderprioritering, 30

Pallagring, 15Pappersplock, 26Paternoster, 16Periodisk inventering, 23Plockning, 24Plocktruck, 18Påfyllnad, 22

Rullande inventering, 23

Samplockning, 25, 57Service Oriented Architecture, se

Tjänsteorienterad ArkitekturSjukvård, 38Skjutstativtruck, 17Smalgångstruck, 17Standard, 2Stora Lager, 38Stödbenstruck, 17Systemarkitektur, se Mjukvaru-

arkitekturSystemparametrar, 43Systemteori, 3

Tier, 62Tjänsteorienterad arkitektur, 35Transit, 3, 29Tredjepartslogistik, 37Truck, 17Tvåbingesystem, 23, 57

Utvecklingsprocess, 32

Varuhanteringssystem, 3Verksamhetsgren, se BranschVerkstad, 38Värdedensitet, 3

Warehouse Management System, seLagerhanteringssystem

White-box, 34

Zonplockning, 25

90

Documents

Branschvertikaler inom lagerhantering och hur de påverkar WMS...Examensarbete Institutionen för Produktionsekonomi Lunds ekniskTa Högskola Branschvertikaler inom lagerhantering