Bedömnings- material i svenska som andraspråk · genre, ord och begrepp samt för texten viktig förförståelse. Det är möjligt att delar av det inte känns aktuellt för dig

Bedömnings- material i svenska som andraspråk åk 7–9Nivåtest, bedömNiNgsstöd och matriser

Liber

// / //

/ //

:>>

:;

;<>

....... .

ISBN 978-91-47-12141-0© 2017 Liber AB

projekt och Redaktion Maria Jones, Anna Karlberg, Sara Nilsson, Eva Skarp, David Zäther

Form Eva Jerkeman

bild Mikael Myrnerts

Illustration Maria Raymondsdotter

Produktion Anna Törnqvist Göpel

Första upplagan

Tack Per Måhl och Bo Sundblad för värdefulla synpunkter.

Tack till elever och lärare som bidragit med autentiska texter, elevsvar och respons.

Tack till Frida didaktikcentrum för inspiration och goda idéer.

kopieringsförbudDetta verk är skyddat av upphovsrättslagen.Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisnings bruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildnings-anordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinne havare.

Undantag:Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade Får kopieras. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utan-för den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholmtfn 08-690 90 00www.liber.seKundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01e-post: [email protected]

Bildförteckning

Conny Hedengren/IBL 27PeterSE/Shutterstock 29Artem Furman/Shutterstock 30Tom A Kolstrad/TT 33Bodo Marks/AFP/TT 81Kokhanchikov/Shutterstock 82Evan Amos/Hersey’s 83Maskot/TT 84Daniele Francesca Martinie/Flickr/Getty Images 87Per Dahl/Johner/Getty Images 88Charles Levy/U.S Army 91Toru Yamanaka/AFP/TT 92Vadim Koslovsky/Shutterstock 142Archive Photos/Getty Images 151Ohn Thys/Reporters/Science Photo Library/IBL 156

3

Bedömningsmaterial i svenska som andraspråk åk 7–9 © Liber AB

...

....

: >>:;

;>

// / /

/ / //

InnehållVÄLKOMMEN 5LÄs 6TaL Och saMTaL 10sKrIV 12aTT arBETa MEd MaTErIaLET fOrMaTIVT 15

ÅK 7 18

INför ÅK 7 19LÄs 26 Texter 26 Frågor 37TaL Och saMTaL 44 Uppgifter 44sKrIV 47 Uppgifter 47 Tips till skrivuppgifterna 49BEdöMNINg 51 Läs•facitmedbedömningsstöd 51 Talochsamtal•bedömningsmall 60 Skriv•bedömningsmallar 61 •elevtextermedbedömning 64ELEVrEsuLTaT, saMMaNsTÄLLNINg 69KuNsKapsKraVEN I Lgr 11 71

ÅK 8 74

INför ÅK 8 75LÄs 81 Texter 81 Frågor 95TaL Och saMTaL 102 Uppgifter 102sKrIV 105 Uppgifter 105 Tips till skrivuppgifterna 107BEdöMNINg 109 Läs•facitmedbedömningsstöd 109 Talochsamtal•bedömningsmall 118 Skriv•bedömningsmallar 119 •elevtextermedbedömning 122ELEVrEsuLTaT, saMMaNsTÄLLNINg 128KuNsKapsKraVEN I Lgr 11 130

ÅK 9 133

INför ÅK 9 134LÄs 142 Texter 142 Frågor 159TaL Och saMTaL 166 Uppgifter 166sKrIV 169 Uppgifter 169 Tips till skrivuppgifterna 171

4


BEdöMNINg 173 Läs•facitmedbedömningsstöd 173 Talochsamtal•bedömningsmall 183 Skriv•bedömningsmallar 184 •elevtextermedbedömning 187ELEVrEsuLTaT, saMMaNsTÄLLNINg 193KuNsKapsKraVEN I Lgr 11 195KÄLLförTEcKNINg 198

5

LÄS DET HÄR


Välkommen

Bedömningsmaterial i svenska som andraspråk åk 7–9 innehåller tre övergri-pande prov – ett för varje årskurs. Varje färdighetsprov består av tre delar och varje del prövar en av de tre färdigheterna läsa, tala och skriva.

Materialet hjälper dig att bedöma elevernas kunskapsnivå i förhållande till målen och kunskapskraven i Lgr 11. Bedömningsmallar kopplade till de specifika uppgifterna hjälper både dig och dina elever att se var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad de ska sikta in sig på för att utvecklas vidare. Materialet fungerar också som ett stöd inför betygssättning och som förberedelse inför de nationella proven i slutet av åk 9. Var upp-märksam på att alla kunskapskrav bör testas flera gånger under läsåret och att alla kunskapskrav inte prövas i detta material. Till materialet hör även ordlistor. Dessa är tänkta att användas som förberedelse innan läsningen och fungerar bäst som underlag för grupparbeten.

Vid framtagning av materialet har vi noga följt strukturen i Lgr 11. På följande sidor (s. 5–14) finns beskrivet vilka mål ur syftesdelen som prövas, vilka delar i det centrala innehållet som återfinns i materialet och vilka kunskapskrav som bedömningsmallarna utgår ifrån. Det är viktigt att gå igenom med eleverna vad som förväntas av dem innan provet genomförs, hur det är uppbyggt och vad de förväntas göra.

Till läsdelen finns beskrivet vilka tankar som ligger bakom de olika typer av frågeställningar som ingår, hur frågorna värderas utifrån komplexitet och följaktligen frågornas olika nivåvärde. Här finns också en tabell för hur poängen sedan sammanställs. Poängen finns med enbart för att visa eleven vilken typ av fråga det är, hur mycket som krävs av elevens svar. Det är inte så att summan sedan ska räknas ihop till ett slutresultat. När vi har valt textunderlag till läsförståelsetesten har vi utgått från det centrala innehållet, och försökt att hitta en bredd i texterna.

Till tal- och samtalsdelen finns även här en bedömningsmall som underlättar för dig i den intensiva bedömningssituationen som uppstår i ett samtal.

Till skrivdelen finns uppgiftsspecifika bedömningsmallar och autentiska elevtexter med förslag på bedömning utifrån mallarna.

Till varje årskurs finns en kunskapsmatris där du kan stämma av vilka av kunskapskraven i Lgr 11 eleverna har uppnått och på vilken nivå.

I materialet finns också förslag på hur du kan arbeta formativt med eleverna genom att använda bedömningmallarna på elevernas eget arbete, alternativt på de autentiska elevexempel som finns att tillgå.

Vi vill understryka att detta är ett bedömningsstöd och inte ett definitivt svar på vilket betyg eleven bör ha. Det slutgiltiga betyget sätter den undervi-sande pedagogen. Bedömning är alltid en tolkning, och en tolkning är alltid subjektiv. Ett tips är att inte bedöma sina egna elevers texter utan att byta med en kollega om möjlighet finns, och/eller bedöma tillsammans.

6

LÄS DET HÄR


Läs

Läsförståelsedelen består av texter och frågor anpassade till respektive årskurs. Texterna följs upp med frågor på innehållet. Texterna är utvalda för att ha en tematisk koppling till respektive årskursprovs tema, kärlek i åk 7, vändpunkter i åk 8 och framtiden i åk 9. Till materialet hör även ordlistor. Dessa är tänkta att användas som förberedelse innan läsningen och fungerar bäst som underlag för grupparbeten. Ordlistorna kan också vara till hjälp under själva läsningen.

Proven kan genomföras vid två tillfällen. Vid det första tillfället ges eleverna texthäftet. Vid det andra provtillfället ges frågorna på textinnehållet. Eleverna ska ha tillgång till texterna medan de svarar på frågorna. Planera då provgenomförandet så att inte för lång tid går mellan lästillfället och frågorna. Har du möjlighet att genomföra båda delarna under samma dag kan detta underlätta för eleverna, men det är inte nödvändigt eftersom de hela tiden ska ha tillgång till texterna. För att eleverna inte ska påverkas av tidspress rekommenderar vi att du ger dem väl tilltaget med tid för att besvara frågorna. (Elever som snabbt blir klara kan till exempel ha med sig en läsebok.)

Inför provgenomförandet rekommenderar vi att du går igenom med elev-erna hur provet är upplagt och vad de förväntas göra. Förklara också hur provfrågorna är konstruerade (se nedan) så att eleverna redan från början är införstådda med vilken typ av svar som efterfrågas i en fråga som kan ge 3 poäng till skillnad från en fråga som endast ger 1 poäng.

Alla elever har naturligtvis väldigt olika erfarenheter oavsett vilken bak-grund de har. Detta är viktigt att ta i beaktande när eleverna ska läsa texterna i texthäftet. För att du som lärare ska få en så rättvis bild av elevernas förstå-else av texterna som möjligt, rekommenderas att du ger dem en gemensam referensram inför läsningen. Tala med eleverna i grupp om kontexten runt händelserna i texten. Vilken typ av text är det? Vad är dess syfte? Vad behöver man veta?

Att ge eleverna denna förförståelse är viktigt för att ge eleverna en rimlig chans att visa sin läsförståelse. Det du vill åt är ju om eleven förstår vad hen läser, inte om eleven har kunskap om det som finns runt omkring.

Här kan också nämnas att det av samma anledning är viktigt att eleverna förstår frågan. Se till att eleven förstår vad som efterfrågas så att hen har en chans att svara.

Under rubriken Inför ... i detta material ges förslag på hur du kan förbe-reda eleverna inför läsandet av texterna. Det är upp till dig och din klass hur ni vill använda materialet. Till varje text presenteras textens centrala delar; genre, ord och begrepp samt för texten viktig förförståelse.

Det är möjligt att delar av det inte känns aktuellt för dig och dina elever, men tanken är att du som lärare ska få uppslag och idéer. Använd sedan mate-rialet efter eget huvud och komplettera med det du anser vara nödvändigt.

7

LÄS DET HÄR


Balansgången mellan att ge eleverna en kontext till texten och ”servera” svaren på frågorna är inte helt lätt alla gånger. Du som pedagog får fundera på hur du vill använda materialet. Du kan till exempel välja delar som du an-ser behöva mindre förförståelse till att testa eleverna. Texter som upplevs mer avancerade, kräver mer förförståelse, och de kan ni arbeta mer formativt med. Läs mer under rubriken Att arbeta med materialet formativt (s. 15).

Frågetyper och poängbedömning i läsförståelsedelarna

I läsförståelsetestet är frågorna formulerade för att testa elevernas kunskaper på olika nivåer. Vår bedömning av vad som efterfrågas och hur pass lätt eleverna kan hitta och formulera svaret har legat till grund för hur frågorna poängsätts. En viktig del vad gäller poängsättningen av frågorna är att poängen endast är där för att signalera för eleverna vilken typ av fråga det rör sig om, alltså om den ger utrymme för eleven att visa kunskaper för samtliga nivåer eller inte. Tabellen för att sedan sammanställa elevresultatet är alltså inte summativ på så sätt att man sammanställer en totalpoäng. Frågorna är uppbyggda så att sammanställningen av poängen istället handlar om att summera vid hur många tillfällen eleven har visat upp respektive

kunskapsnivå.En del frågor är formulerade så att eleverna med hjälp av sökläsning kan

hitta konkreta svar (information) i texterna. Dessa frågor ger 1 poäng.Andra frågor är formulerade så att svaret inte finns konkret formulerat i

texten. Eleverna måste utifrån sådant som anges konkret dra vissa slutsatser och kunna urskilja detaljerna i en helhet. De behöver föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som kan utläsas mellan raderna. Eleven ska kunna göra relativt god koppling till orsakssamband, tids-aspekter och ibland andra texter. Dessa frågor ger 2 poäng.

En tredje frågetyp är en sådan som kräver att eleven läser mellan raderna och utifrån det de utläser drar slutsatser. Till dessa frågor behöver eleverna också utgå från sin egen kunskap och erfarenhet. Dessa frågor testar elevens kunskaper i att dra slutsatser och se sammanhang mellan egna erfarenheter och sådant som gestaltas i texten. Eleverna behöver föra mer välutvecklade och väl underbyggda resonemang, samt ibland uppfatta dolda budskap i tex-ten. Eleven ska kunna göra en god koppling till orsakssamband, tidsaspekter och ibland andra texter. Dessa frågor ger 3 poäng.

I facit finns dels motiveringar till frågornas respektive nivå, dels exempel på autentiska elevsvar.

Läsdelen i bedömningsmaterialet grundar sig på följande syftesmål från läroplanen Lgr 11:

• Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

8

LÄS DET HÄR


sveNska som aNdrasPråk – kuNskaPskrav

E C A

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband texter visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse.

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Dessa mål konkretiseras i läroplanens (Lgr 11:s) centrala innehåll (i olika utsträckning) i följande punkt:

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Följande kunskapskrav konkretiserar ytterligare de ovan angivna målen i syftesdelen och det centrala innehållet. Dessa kunskapskrav är utgångs-punkten i materialets bedömningsmallar för läsdelen.

Nedan följer en schematisk uppställning som visar hur bedömningarna av den receptiva förmågan – läsa – är länkade till kunskapskraven. Vi utgår här från ett antal frågor ur läsdelen för årskurs 7. Översikten bygger på Gustavssons, Måhls och Sundblads tankegångar i Prov och arbetsuppgifter – en handbok.

”Nivåtermer” används i stället för ”värdeord”.

Poäng uppgifter Förslag på elevsvar uppgiftsspecifika kunskapsomdömen

kunskapskravens nivåtermer (värdeord)

1 Hur förändras vårt beteende när dopaminet ersätts med oxytocin?

Varför stänker flickan vatten på killen?

Man blir mer sansad och myser och vill ha kärlek med lugn och ro.

C

Eleven kan hitta ett konkret svar i texten.

Eleven kan läsa med flyt, välja och använda i huvudsak fungerande lässtrategier och visar grundläggande läsförståelse.

Gustavsson, A., Måhl, P., Sundblad, B. (2012) Prov och arbetsuppgifter – en handbok Liber. Stockholm

9

LÄS DET HÄR




2 Vad betyder: ”och gråten är min när du gråter” i Ferlins dikt?

På en toalett i Göteborg ser PK (i Jag cyklade från Indien för kärleken) en man. Vem tror han att mannen är och varför tror han så?

Att han tar åt sig så att hon inte belastar sig längre.

PK trodde att mannen var fakir. PK tror att gubben drog ut sina riktiga tänder och tog av sig sitt riktiga hår.

Eleven kan utifrån sådant som anges konkret dra vissa slutsatser, kan urskilja detaljer, kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som kan utläsas mellan raderna samt kan göra relativt god koppling till orsakssamband, tidsaspekter och ibland andra texter.

Eleven kan läsa med gott flyt, visar god läsförståelse, kan tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna.



3 I dikten (I folkviseton) jämför Ferlin kärleken med rosor. Beskriv med egna ord på vilket sätt han tycker de är lika.

Ferlin säger att ”rosor slår ut ur den hårdaste mark som sol över mörka gärden.” Då menar han att solen kan lysa överallt och rosor kan växa överallt. Och kärlek kan kännas överallt Den är lika stark som rosor. Kärlek vinner över allt.

Eleven kan läsa mellan raderna, dra slutsatser, utgå från sin egen kunskap och erfarenhet, se sammanhang samt föra mer välutvecklade och väl underbyggda resonemang, samt uppfatta dolda budskap i texten.

Eleven kan läsa med mycket gott flyt, ändamålsenligt använda effektiva lässtrategier, visar mycket god läsförståelse, kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Den schematiska översikten illustrerar de fyra stegen i betygssättnings-processen.1. Val av examinationsuppgifter som speglar en eller flera av kunskaps-

kravens aspekter, i det här fallet aspekter för läsförmåga, dock inte de som handlar om litterära verk, deras upphovsmän samt historiska och kulturella sammanhang.

2. Bedömningar av elevprestationer på examinationsuppgifter.3. Helhetsbedömningar av elevprestationer som resulterar i ett eller flera

kunskapsomdömen (summativa bedömningar).4. Kunskapsomdömen och kunskapskrav relateras till varandra.

Det fjärde och sista steget hanteras endast av dig som betygssättande lärare. Det finns inget elevinflytande i det fjärde steget och de formativa effekterna är försumbara jämfört med de formativa effekter som de första tre stegen kan ha. Det vill säga:

• Idialogermedeleverbehöverlärareinteanvändakunskapskravensformu-leringar och nivåtermer.

• Omlärarenintegördet,ökarsannolikhetenförattbedömningarnafårstarkare formativa effekter.

10

LÄS DET HÄR


Tal och samtal

Den muntliga delen består av tre moment. Samtliga moment genomförs i mindre grupper om 3–4 personer. Temana i respektive delprov är kopplade till texterna i delproven, varför vi rekommenderar att eleverna hämtar inspiration från dessa.

Det första momentet (moment 1) handlar om produktion där eleven förbereder en kort presentation om ett givet ämne. Eleven har till sin hjälp ett antal stödfrågor och en tankekarta. I moment 1 handlar det enkom om produktion, alltså hur pass väl eleven formulerar sig, strukturerar sin muntliga redogörelse och anpassar till syfte, mottagare och sammanhang. De andra eleverna i gruppen förväntas inte delta. Däremot ska alla elever i grupperna genomföra sina presentationer innan man går vidare till moment 2.

I moment 2 får eleven ett antal påståenden. Eleven ska här välja ett eller två av dem, ta ställning för eller emot och framföra sina argument. Därefter ska eleven förhöra sig om övriga gruppdeltagares åsikter. I detta moment testas produktion och interaktion, alltså hur väl eleven kan framföra åsikter och underbygga argument, samt ställa frågor. Alla elever i gruppen genomför uppgiften innan man går vidare till moment 3.

I moment 3 ska eleven ta ställning till givna frågeställningar och leda en diskussion. Här bedöms elevens förmåga att föra samtal och diskussion framåt. Eleven måste förhålla sig till givna påståenden och därmed anpassa sig till ett givet sammanhang. Samtliga elever ska leda varsin diskussion.

Till sin hjälp för bedömningen har läraren en uppgiftsspecifik bedömningsmall.

bedömning av talsituationerna

Till de muntliga uppgifterna finns en bedömningsmall som är strukturerad så att det är lätt för läraren att kryssa för de olika bedömningspunkterna i sam-band med genomförandet av testen. Mallen är formulerad så att den har en tydlig koppling till de olika bedömningsaspekterna. På så sätt blir det i upp-följningssamtal lättare att leda eleven genom bedömningspunkterna. Följande aspekter, som bygger på kunskapskraven, tas upp i bedömningsmallen:

• Hur väl eleven kan tala om sig själv utifrån egna erfarenheter (produktion).

• Hur väl eleven klarar av att aktivt delta i samtal (produktion och interaktion).

• Hur väl eleven kan leda diskussionen och föra samtalet vidare framåt (produktion och interaktion).

• Vilken nivå språket håller (ordval, stil, meningsbyggnad).

11

LÄS DET HÄR


Den muntliga delen i bedömningsmaterialet grundar sig på följande tre syftesmål från läroplanen Lgr 11:

• Formulera sig och kommunicera i tal (och skrift).

• Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

• Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Dessa mål konkretiseras i läroplanens (Lgr 11:s) centrala innehåll i följande punkter:

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.

• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation.

• Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika variationer av talad svenska.

Följande kunskapskrav konkretiserar ytterligare de ovan angivna målen i syftesdelen. Dessa kunskapskrav är utgångspunkten i materialets bedöm-ningsmallar för den muntliga delen.


E C A

Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven väljer och använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och språk och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

12

LÄS DET HÄR


skriv

Skrivdelen består av tre olika skrivuppgifter som alla är kopplade till texthäf-tets teman, alltså kärlek, vändpunkter eller framtiden. Vid skrivtillfället väljer eleven en av skrivuppgifterna. Klassen bör ha genomfört läsförståelsedelen före skrivtillfället, eftersom några av de valbara skrivuppgifterna är direkt kopplade till någon av texterna i texthäftet. Den tematiska kopplingen mellan skrivdelen och läsförståelsen innebär också att eleverna kan hämta inspiration från texterna, vilket kan underlätta vid skrivtillfället. Om du väljer att endast genomföra skrivdelen bör du kopiera upp de aktuella texterna till eleverna.

Vi rekommenderar att eleverna får åtminstone 80 minuter på sig att skriva sina texter. Skrivdelen kan till exempel genomföras vid olika tillfällen, men då rekommenderar vi att eleverna inte tar med sig sina arbeten från klassrummet mellan skrivtillfällena. Eleverna bör få använda ordböcker vid skrivtillfället.

Inför skrivtillfället går du med fördel igenom upplägget och vad som förväntas av eleven. Titta gärna på någon av exempeltexterna som finns i materialet och på bedömningsmallarna. Genom att diskutera de olika värde-orden i mallarna får eleverna hjälp att bättre förstå skillnaden till exempel på vad en enkel och en utvecklad gestaltande beskrivning är. Se sida 15 för råd angående hur du och dina elever kan arbeta med materialet formativt.

bedömning av texterna

Till varje skrivuppgift finns en så kallad bedömningsmall som är formulerad så att den har en tydlig koppling till den specifika skrivuppgiften och text-typen. På så sätt blir det i uppföljningssamtal lättare att leda eleven genom bedömningspunkterna. Bedömningsmallarna beskriver bedömning av respek-tive uppgift. Bedömningsaspekterna i mallarna handlar om vad i uppgiften som ska bedömas. Kunskapskraven handlar om hur uppgiften ska bedömas. Mallarna är uppgiftsspecifika och avsedda för bedömning av just den specifi-ka uppgiften. Naturligtvis är mallarna framtagna med kursplanens kunskaps-krav som grund. De så kallade värdeorden från kursplanens kunskapskrav går igen i mallarna för att tydliggöra progressionen och säkerställa att bedöm-ningen går i linje med Lgr 11. Följande aspekter, som bygger på kunskaps-kraven, tas upp i de olika matriserna:

• Hur väl eleven har följt uppgiften.

• Hur texten är strukturerad.

• Vilken nivå innehållet håller.

• Vilken nivå språket håller (ordval, stil, meningsbyggnad).

• Hur pass väl eleven följer språkets skrivregler (språkets normer).

• Hur eleven har hänvisat till andra källor.

13

LÄS DET HÄR


Skrivdelen i bedömningsmaterialet grundar sig på följande tre syftesmål från läroplanen Lgr 11:

• Formulera sig och kommunicera i (tal och) skrift.

• Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

• Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Dessa mål konkretiseras i läroplanens (Lgr 11:s) centrala innehåll (i olika utsträckning) i följande punkter:

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ord och begrepps nyanser och värdeladdning.

• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och i vilket syfte man kommunicerar.

I viss utsträckning omfattas skrivuppgiften också av följande punkter i det centrala innehållet:

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.

• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

• Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

14

LÄS DET HÄR


Elever som har valt att citera texter i texthäftet bedöms även utifrån följande kunskapskrav. Eftersom detta inte efterfrågas i instruktionerna har vi valt att inte inkludera kunskapskravet i bedömningsmallarna.

E C A

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.


E C A

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Följande kunskapskrav konkretiserar ytterligare de ovan angivna målen i syftesdelen. Dessa kunskapskrav är utgångspunkten i materialets bedöm-ningsmallar för skrivdelen.

När det gäller kunskapskravet om ”ämnesrelaterat språk” har vi tolkat det som kopplat till faktatexter. Den texttypen tas inte upp i skrivdelen, varför kunskapskravet inte finns med i bedömningsmallarna.

198Bedömningsmaterial i svenska som andraspråk åk 7–9 © Liber AB

KÄLLFörteCKNING .

Källförteckning

åk 7

Danielsson, Tage (1963), Bok, Wahlström & WidstrandFerlin, Nils (1957), Från mitt ekorrhjul, BonniersKärleken sitter i hjärnan inte i hjärtat, www.hjarnfonden.se/nyheter/karleken_

sitter_i_hjarnan_inte_i_hjartat_692. Publicerat 14 februari 2013Melin, Mårten (2010), Som trolleri, Rabén & Sjögren

Olkiewicz, Erik, Jag cyklade från Indien för kärleken, Aftonbladet. Publicerad 27 februari 2007.

”Surfing Love”, IRL eller på nätet? Det är frågan, textexemplet är skapat av Liber

åk 8

Bergfeldt, Carina, Fredens Hiroshima: 65 år efter bomben, Aftonbladet Publicerad 6 augusti 2010.von Bredow, Katarina (2011), Flyga högt, Rabén & Sjögren Heine, Sofia (1993), ”Jag kommer fortfarande ihåg” ur E. Jörgensen & A.

Wallgren, Nya Collage – unga tankar i text och bild, BonnierCarlsen Morgan, Johannes K, ”Dagen”, textexemplet är skapat av LiberSödergran, Edith (1916) ”Dagen svalnar - strof IV” ur Dikter, Holger Schildts

förlagTur och tillfälligheter ledde till forskarnas största upptäckter, Världens histo-

ria/Bonnier Publications – www.vardenshistoria.se

åk 9

Fogelström, Per Anders (1960), ur Mina drömmars stad, Albert Bonnier förlagImorgon kan jag fatta stora beslut inte idag, textexemplet är skapat av Liber Jonasson, Jonas (2009), ur Hundraåringen som gick ut genom fönstret och

försvann, PiratförlagetJohansson, Magnus (1990), ”Magdalena tog morgontåget till Katmandu”

från albumet Magnus Johansson, EMIEkman, Ellen (2013) ”Lilla Berlin”, Kolik förlag Svahn,Clas Spädbarn botades från hiv, www.dn.se/nyheter/varlde/spadbarn-

botades-fran-hiv/. Publicerad 3 mars 2013Wass, Fredrik ur Molnet förändrar allt, www.fokus.se/2008/04/molnet-

forandrar-allt. publicerad 11 april 2008

Documents

Bedömnings- material i svenska som andraspråk · genre, ord och begrepp samt för texten viktig förförståelse. Det är möjligt att delar av det inte känns aktuellt för dig