1

BARN OCHLÄKEMEDEL

Hjälper antibiotika mot förkylning?Tål barn mer medicin än vuxna?Hur doserar man vid allvarligaresjukdomar

2

3

De allra flesta barn får medicin någon gång.

Oftast rör det sig om vanliga läkemedel som

antibiotika, febernedsättande medicin eller

hostmedicin. När det gäller dessa vanliga prepa-

rat är det bara att följa anvisningarna på för-

packningen. Det är förhållandevis ofarliga läke-

medel, där man kan använda relativt varierande

dos utan att något direkt skadligt inträffar.

Men det finns också barn som får mediciner mot

allvarligare sjukdomar, som hjärtsjukdomar,

epilepsi eller cancer. Som förälder kan man ib-

land tycka att barnets kropp nog inte klarar så

mycket som doktorn rekommenderar. Men då

har man i regel fel. Barn tål mer än vuxna. Och

underdosering är egentligen ett större problem

än överdosering. Det allvarliga är att om man

underdoserar så får man ingen effekt.

4

FÖRKYLNING ÄR BRA FÖR KROPPENDen stressade småbarnsföräldern brukar inte jubla närfebern stiger på barnet, för andra gången sammamånad. Men det är precis som det ska vara.

Förkylningar är kroppens sätt att bygga upp ett välfungerande immunförsvar. Ett immunförsvar som vihar nytta av hela livet.

SNUVA SKA ALLA HAVi måste acceptera att barnen blir sjuka ibland. Yngreförskolebarn kan ha åtta till tio förkylningar om året,och det är helt normalt. Barn får förkylningar ofta föratt deras immunförsvar inte är moget.

Det är mycket svårt att undvika smitta i barn-grupper. Förkylningsvirus överförs genom luften närbarnen talar, nyser och hostar, eller genom direktkon-takt när barnen tar i varandra eller stoppar leksaker imunnen. Viruset sprider sig vidare i kroppen via mun-nen och näsan.

Förkylningen betar sedan av olika områden i luft-vägarna och det tar ungefär en vecka att bli frisk.

Förkylningssymptomen kan variera mellan snuva,halsont, heshet, feber, hosta och pipande andning(vanligt hos små barn). Huvudvärk och muskelvärkförekommer vid influensa.

5

INGEN KAN BOTA EN FÖRKYLNINGDet lönar sig inte att gå till doktorn vid vanlig förkyl-ning, doktorn kan inte förkorta sjukdomsförloppet.

Det finns ingen medicin som biter på förkylnings-virus. Antibiotika (t ex penicillin) har bara effekt på in-fektioner som orsakas av bakterier. Man får helt enkeltvänta tills kroppen läkt ut förkylningen. Det brukar taen vecka.

Kroppens eget immunförsvar måste skötaläkningen. Under tiden kan man bara lindra sympto-men och se till att barnet mår så bra som möjligt.

6

NÄR GER MAN ANTIBIOTIKA?

Antibiotika ges mot bakteriella sjukdomar. Den vanli-gaste bakterieinfektionen som följd av en förkylninghos barn är öroninflammation.

Men 85% av alla öroninflammationer läker av sigsjälv. Streptokockhalsfluss är exempel på en annanvanlig bakterieinfektion hos barn. Lunginflammationär mer ovanlig men kräver ofta antibiotikabehandling.

GE SJÄLVLÄKNINGEN EN CHANS

Många söker läkarhjälp alldeles för tidigt. Men ha is imagen, kroppen har ett försvar mot både virus ochbakterier och kan läka ut en infektion själv.

Det är inte bra att barnet får en antibiotikakur försäkerhets skull. Den normala, nyttiga bakteriefloranslås ut och därmed försämras försvaret mot nya infek-tioner. Barnet smittas då ännu lättare när det kommertillbaka till förskolan eller skolan.

Antibiotika kan dessutom ge biverkningar somdiarréer, kräkningar och utslag.

7

ANTIBIOTIKA, NEJ TACK!En annan viktig anledning till varför man inte ska geantibiotika i onödan, är att stor användning av anti-biotika kan ge resistenta (motståndskraftiga) bakterie-stammar, vilket i sin tur gör att infektioner kan blimycket svårbehandlade. Antibiotikan biter helt enkeltinte längre.

FEBER ÄR EN DEL AV KROPPENS FÖRSVARVirusinfektioner som förkylning med snuva, hosta ochhalsont är den vanligaste orsaken till feber hos barn.Men feber är inte en sjukdom i sig, utan ett sätt förkroppen att försvara sig. Febern gör att virus och bak-terier dör snabbare. Därför bör man inte ge feberned-sättande medel i onödan. Om barnet har över 39o kan

8

man sätta in febernedsättande eftersom det då finns enrisk för feberkramper och uttorkning. Likaså om bar-net mår dåligt av febern, är gnälligt, trött eller har dåligaptit. Om barnet har haft feberkramper tidigare kanman ge medicin även om febern inte är så hög.

HJÄLP NÄR FEBERN ÄR FÖR HÖGFör barn över tre månader finns febernedsättandemedicin som innehåller paracetamol, t ex Alvedoneller Reliv.

Från två års ålder kan även medicin med ibuprofenanvändas, t ex Ipren, dock högst i tre dagar. Mediciner-na finns i flytande form eller som stolpiller med rättdos för små barn. För äldre barn finns även tabletter.

Anvisningarna på förpackningen ska följas noga.Små barn, från tre månader, kan man ge medicin

mot feber och värk i två dygn utan att kontakta läkareeller barnavårdscentral. När det gäller större barn,från sex år och uppåt, kan man ge medicin ytterligareett par dagar.

Barn under 18 år ska inte använda febernedsättandeläkemedel med acetylsalicylsyra, t ex Magnecyl, Treoeller Albyl, eftersom de kan ge sällsynta men allvarligabiverkningar.

Det är viktigt att ge barnet mycket att dricka, sär-skilt om febern är hög. Barn får snabbare vätskebrist

9

än vuxna. Tecken på vätskebrist är att barnet blirslött och att det kissar väldigt lite.

ETT FEBRIGT BARN SKA INTEVARA PÅ DAGIS

Feber är ett tecken på en infektion. Barnet ska varahemma så länge som det har feber, plus en feberfridag. Om barnet kommer för tidigt tillbaka till dagiskan det bli sjukt igen.

Men det är inte gradtalet som ska styra, utan hurbarnet mår. Även om näsan rinner och barnet hostarkan barnet gå till dagis om det inte har feber. Snuvigabarn som är pigga är inte mer smittsamma än andra.

Det är precis innan förkylningen brutit ut som man

10

smittar mest. Om barnet bara har en klar rinnandesnuva, är feberfri och äter och sover som vanligt, såkan familjen fortsätta att leva i stort sett som vanligt.

ÖRONVÄRKBarn får ofta ont i öronen i början av en förkylning.Men det är ibland svårt att ställa diagnosen öronin-flammation.

Öronvärk och enbart en röd trumhinna är inte alltiden bakterieorsakad öroninflammation utan kan varaen virusorsakad trumhinneinflammation eller en öron-katarr. Men även om det är en öroninflammation gården vanligtvis över av sig själv. Därför är det mångagånger onödigt att sätta in antibiotika till barn över tvåår eftersom medicinen inte hinner göra någon verkaninnan inflammationen har självläkt. Det räcker till enbörjan att motverka värken i örat med smärtlindrandemedel.

Om symptomen finns kvar efter två till tre dygn,barnet är rejält påverkat av inflammationen, eller omdet rinner från örat som tecken på att trumhinnanspruckit ska man kontakta läkare, som kan sätta inantibiotika.

Barn under två år bör behandlas med antibiotikaom det är en säkerställd öroninflammation.

11

ONT I HALSENNär barnet har ont i halsen kan det bero på en svalgka-tarr, med rodnad på bakre svalgväggen, eller att hals-mandlarna är inflammerade. De blir röda och svullnaoch det gör ont att svälja och hosta. Om barnet sam-tidigt är förkylt med snuva och hosta är det alltid virus-orsakat och då behöver man inte söka läkare. Alvedonfungerar bra som smärtlindring vid halsont och verkartre till fyra timmar.

Om barnet har mycket ont och halsmandlarna ärkraftigt röda och ibland har vita fläckar kan det varastreptokockhalsfluss. Då ska du gå till doktorn, somtar ett snabbtest för att se om den är bakterieorsakad.

Hälften av alla halsflussar är virusorsakade. Omhalsflussen är streptokockorsakad kan den behandlasmed antibiotika.

HOSTMEDICIN ÄR ONÖDIGTI DE FLESTA FALL

Hosta är en del av kroppens försvar. Genom hostangör kroppen sig av med sådant som irriterar luftväga-rna. Hostdämpande läkemedel dämpar hostreflexenoch det finns en risk att slem som borde hostas uppstannar kvar i luftvägarna. Hostmedicin kan ge biverk-ningar t ex magsmärtor.

12

Ge inte hostmedicin till barn under två år utan attförst ha kontaktat läkare. Det är bra att ge barnet extramycket att dricka, och det spelar ingen roll om dryckenär varm eller kall. Vanligt vatten går bra.

NÄR NÄSAN ÄR TÄPPTNäsan är inkörsporten till både luftrör och öron-gångar. Genom att hålla näsan öppen kan man se tillatt förkylningen inte förvärras. Och hjälper du dittbarn att andas så lindrar du också symptomen.

Att vara täppt i näsan kan vara mycket besvärandeför de allra minsta barnen, och det gör det svårt fördem att äta. Ju mindre barnet är desto mer beroende ärdet av att andas genom näsan.

13

SNYT UTMånga gånger beror nästäppa på intorkat snor. Påapoteket finns koksaltlösning i sprayform som tunnarut snuvan och rensar näsan. Spraya så ofta som det be-hövs. Det finns också endospipetter med koksalt-droppar för de riktigt små barnen.

Näsdroppar har en avsvällande effekt och underlät-tar andningen. De finns i olika styrkor för olika åldrar.Det är viktigt att använda rätt styrka på näsdropparnaoch att inte använda dem längre än tio dagar i sträckeftersom läkemedlet då kan få motsatt effekt och or-saka nästäppa.

Näsdroppar finns dels som spray, som inte ska an-vändas till barn under sju månader, och dels somendospipetter som kan användas från fyra veckor.

Om barnet sover med huvudet högt minskarsvullnaden i slemhinnan. Höj därför sängens huvud-ända under natten, så får barnet lättare att andas.

HUR MYCKET MEDICIN SKA BARNETDe vanligaste medicinerna för barn är antibiotika, näs-droppar, febernedsättande, smärtstillande, hostmedi-ciner, antihistaminer mot allergi och mediciner motastmasymptom.

När det gäller dessa vanliga preparat är det bara att

14

följa anvisningarna på förpackningen. Det är förhål-landevis ofarliga preparat, där man kan använda rela-tivt varierande dos utan att något direkt skadligt in-träffar. Detta innebär att man ofta kan dosera efterålder, men åldersangivelserna är endast ungefärliga,det är kroppsvikten som avgör dosen.

VARFÖR HJÄLPER INTE ANTIBIOTIKAMOT FÖRKYLNING?

Förkylningar orsakas av virus och inte av bakterier.Antibiotika har bara effekt på bakterier.Det finns inga läkemedel mot förkylning.

VARFÖR GER MAN ANTIBIOTIKA?Antibiotika har effekt om barnet har en bakterie-infektion, som streptokockhalsfluss eller öroninflam-mation.

Antibiotika ges för att förkorta sjukdomsförloppetoch minska risken för smitta. I vissa fall minskas ävenrisken för svåra komplikationer.

Men kom ihåg att kroppen har ett eget försvar motbåde virus och bakterier och kan läka ut en infektionsjälv!

15

KAN MAN FÖREBYGGA FÖRKYLNING?Det finns inga piller som stärker immunförsvaret. Menman kan öka det genom att äta bra, sova tillräckligtoch motionera.

Förskolebarn ska helst vara ute fyra timmar om da-gen. Minska smittorisken genom att tvätta händerna.

16

NÄR BÖR MAN KONTAKTA LÄKARE?Ett litet barn kan ha mycket hög feber, 39-40°, utan attdet är farligt. Men om barnet haft feber i fyra dagarska du söka läkare.

Likaså om barnet inte svarar på tilltal, har svårt attfå luft, inte dricker eller om febern inte ger sig trots fe-bernedsättande mediciner.

Hosta och halsont är alldeles normalt när man ärförkyld. Men om hostan eller det halsonda håller i sigeller barnet samtidigt har feber i fyra dagar ska du sökaläkare. Hosta är sällan lunginflammation, utan oftasten bronkit. 90% av all hosta är virusorsakad, där anti-biotika är verkningslöst.

Vid öronvärk kan man avvakta upp till 24 timmar,och om besvären upphör behöver man inte sökaläkare.

Hela 50% av alla misstänka öroninflammationer ärinte öroninflammation, utan kan vara öronkatarr,trumhinneinflammation eller ofta svalgkatarr.

Men om barnet är skrikigt och irritabelt när detläggs ner eller det rinner från örat ska du gå till dok-torn. På kvällen kan du vänta till nästa dag med attkontakta doktorn.

17

RÄTT DOS,EN VIKTIG KUNSKAP

Ibland kan man som förälder tycka att doktorn rekom-menderar en väl tilltagen dos för ett litet barn. Men detär precis som det ska vara, barn tål mer medicin änvuxna. Och om man underdoserar så får man inte nå-gon effekt av medicinen.

För barn som får mediciner mot allvarligare sjukdo-mar, som hjärtsjukdomar, epilepsi eller cancer, gällerinte riktigt samma regler vid dosering som vid vanligapreparat som antibiotika eller febernedsättande medel.Här kan det vara livsviktigt att den lilla patienten fårexakt rätt dos.

18

KUNNANDE OM KROPPEN NÖDVÄNDIGTFÖR RÄTT DOSERING

För att kunna dosera rätt måste man ha kunskap bådeom hur läkemedlet omsätts i kroppen och vilken effektdet har. Doktorn vet vad som händer med läkemedlethos det lilla barnet, hur det fördelas i kroppen – ochinte minst viktigt – hur sedan barnet gör sig av medläkemedlet.

19

De flesta läkemedel betraktas som ”ett gift” avkroppen och kroppen jobbar för att göra sig av medmedicinen. Levern bryter ner läkemedlet och sedankissar man ut det via njurarna. Hur fort kroppen om-sätter läkemedlet beror på barnets ålder.

BARN TÅL MER ÄN VUXNAFrån ett års ålder har barn en fullt utvecklad lever ochvälfungerande njurar. Men det kanske mest intressantaär att hos små barn är levern proportionellt större änhos en vuxen. Det innebär att ett barn mycket väl bådetål och behöver större doser läkemedel än en vuxen.Detta förhållande gäller tills barnet är i tidig skolålder.Ibland leder detta till underdosering, för barns krop-par är mycket duktiga på att göra sig av med medicin.

Riktigt små barn, upp till sex månader, är dockomogna. De har både svårt att bryta ner läkemedel ochatt kissa ut dem. Ett mycket litet barn ska oftast ha enliten mängd medicin.

HUR GÅR DOSERINGEN TILL?Vanliga mediciner för barn som t ex antibiotika, näs-droppar och febernedsättande är relativt ofarliga. Detinnebär att man kan dosera efter ålder och utan att ris-kera feldosering. I de fallen är det bara att följa anvis-ningarna på förpackningen.

20

Men mediciner mot allvarligare sjukdomar somhjärtsjukdomar, epilepsi eller cancer har ofta en snäv”terapeutisk bredd”. Det betyder att det kan bli olyck-liga följder av både under- och överdosering. Därförräknar man ut dosen enligt olika formler.

Dosering baserad enbart på ålder är ofta otillräckligeftersom barn är olika stora. Dosering efter vikt är

21

bättre, men inte idealisk. Spädbarn får t ex en alldelesför låg dos av antibiotika om den grundas på en nor-mal vuxendos (mg/kg kroppsvikt).

När barnet växer ökar kroppsytan mindre än vik-ten. Dosering baserad på kroppsyta blir i många fallmer exakt för barn. Rekommenderade doser är dockalltid genomsnittsdoser som anpassas efter patienten,det sjuka barnet.

FÅR VI INTE I BARNET MEDICINENSÅ HAR DEN INGEN EFFEKT

Både barn och föräldrar slarvar med medicineringenför ”enklare” åkommor. Men om barnet är mycketsjukt brukar medicineringen skötas väldigt bra.

Ju fler doseringstillfällen man har, desto svårare ärdet att få barnet att ta medicinen. Det är bra att ha såkort behandlingstid som möjligt. Ett exempel är attbehandlingstiden för öroninflammation nu är minskadtill tre till fem dagar för de minsta barnen, medanstörre barn oftast inte behöver någon antibiotika över-huvudtaget vid öroninflammation. Om man ger ettmer koncentrerat antibiotikum behövs en mindremängd.

22

HUR GER JAG MEDICINEN LÄTTAST?Det är inte alltid så lätt att få barnet att ta sin medicin.Det kan vara svårt att svälja en tablett när man är liten.Till barn brukar det vara enklast att ge flytande medi-ciner.

Några läkemedel finns också som stolpiller, i olikastyrkor för olika åldrar. Tabletter kan krossas ochblandas med lite saft som tar bort smaken.Förvånansvärt många förskolebarn kan svälja helatabletter vilket givetvis är det lättaste sättet.

SKA MEDICINEN TAS MED MAT?Hur medicinen ska tas beror helt på vilken sorts medi-cin det rör sig om. Vissa tabletter ska tas med mat föratt skydda magen, andra för att maten gör att medici-nen tas upp bättre. Ibland måste man undvika viss matför att inte minska effekten. Och vissa antibiotika skatas en timme före eller efter maten för bästa upptag.Svaret på hur medicinen ska tas för att få bästa effektkan du läsa på förpackningen eller fråga på apoteket.

23

HJÄLP TILL MOTSTRÄVIGA BARNDossprutor, dos-bägare ochdoskilar (sked försmå barn) är gratispå Apoteket närman hämtar utflytande läke-medel på recept.

24

Läkemedelsrådet i Region Skåne

Läkemedelsrådet, Region Skåne, Box 1, 221 00 Lund.

Tel 044-309 30 00. Fax 044-309 39 49.

E-post: lakemedelsradet@skane.se

www.skane.se/lakemedelsradet

rev

no

vem

ber

200

9