Bakgrunden till BRUK - Skolverket...Bakgrunden till BRUK • 1998 - regeringsuppdrag - utmynnade i...
16
Bakgrunden till BRUK - Skolverket...Bakgrunden till BRUK • 1998 - regeringsuppdrag - utmynnade i självvärderingsverktyget BRUK 2001. • Mindre revidering 2008 på Myndigheten
• 1998 - regeringsuppdrag - utmynnade i självvärderingsverktyget BRUK 2001.
• Mindre revidering 2008 på Myndigheten för skolutveckling
• Helomfattande revidering 2011 - 2014: - utifrån nya styrdokument - för en ökad användarvänlighet – digital version, minskad omfattning, tydlig struktur - med stark koppling till nationella styrdokument och relevant forskning
Presentatör
Presentationsanteckningar
1998 års regeringsuppdrag till Skolverket innebar att utforma nationella indikatorer och kvalitetsmått för att bedöma kvalitetsutveckling. Kravet på utvärdering ökade i och med fler fria skolhuvudmän och ökad målstyrning. Kvalitetsgranskningen handlar dels om att kontrollera att verksamheterna följde uppsatta regler samt att utvärdera deras måluppfyllelse.
BRUK
• är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer
• är en hjälp för att synliggöra och analysera hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse
• utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen, läroplanerna och allmänna råd
• kan användas av ett arbetslag, en förskole- eller skolenhet, eller av en huvudman.
Presentatör
Presentationsanteckningar
BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet – men BRUK räcker inte som verktyg för att kunna bedöma kvaliteten i en hel verksamhet. BRUK utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen, läroplanernas övergripande två avsnitt och allmänna råd, men inte skolornas kursplaner. BRUKs fyra områden är därför överlag samstämmiga genom hela skolväsendet. Inom varje område i BRUK finns ett formulär gällande förutsättningar som kan ge vägledning i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för att utveckla respektive verksamhet. Huvudmannen kan med hjälp av BRUK skapa sig en bild av hur verksamheternas uppdrag ser ut i dess helhet samt definiera likheter och behov på enhetsövergripande nivå.
BRUK ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet
BRUK
Presentatör
Presentationsanteckningar
Det systematiska kvalitetsarbetet kan illustreras med detta hjul som visar att utveckling av en verksamhets kvalitet är ett ständigt pågående arbete - en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten är att de nationella målen uppfylls. Läs mer i Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete. För att ta reda på vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse behöver man följa upp och analysera vad som skett och hur det blev - ”analysera bakåt”. För att ta reda på vad som behöver utvecklas behöver man utgå från uppföljning av vad som skett och hur det blev i förhållande till nationella mål och vad forskningen säger, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, – ”analysera framåt”? I arbetet med att följa upp och analysera och bedöma utvecklingsbehov kan BRUK med fördel användas.
• synliggöra arbetsformer och processer i förhållande till måluppfyllelse i verksamheten
• synliggöra läroplanernas övergripande avsnitt och kopplingen mellan kunskaper och värden
• stödja ett kollegialt lärande
• motivera och inspirera till att utveckla kvaliteten
Syftet är INTE att använda BRUK till att jämföra olika verksamheter med varandra
Syftet med BRUK är att:
Presentatör
Presentationsanteckningar
Ett av syftena med BRUK är att stödja ett kollegialt lärande. Det innebär att skattningen av kriterier i BRUK bör göras tillsammans där man diskuterar och synliggör vad man gör i verksamheten i förhållande till de nationella målen.
Strukturen i BRUK
BRUK bygger på skollagen och läroplanernas första avsnitt:
1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
• Fyra områden – lika inom hela skolväsendet
• Varje område har indikatorer som innehåller kriterier för måluppfyllelse och genomförande.
• Kriterier för förutsättningar finns för varje område.
Presentatör
Presentationsanteckningar
De övergripande två avsnitten i läroplanerna är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet (del 2 i tillämpliga delar.)
Indikator och kriterier
Indikatorn beskriver kännetecken på det önskvärda tillståndet för god kvalitet inom området utifrån nationella styrdokument. Indikatorn skattas inte. Under varje indikator finns kriterier att skatta.
Man skattar sitt eget arbete (inte elevernas måluppfyllelse)
Kriterier för måluppfyllelse är påståenden om mål som verksamheten ska uppfylla som tillsammans ska leda till det önskvärda tillståndet för indikatorn.
Kriterier för genomförande är påståenden om något som måste genomföras för att verksamheten ska kunna nå kriterierna för måluppfyllelse.
Kriterier för förutsättningar är påståenden om förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att nå det tänkta tillstånd som indikatorn beskriver.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. Indikatorn är det övergripande önskvärda tillståndet och skattas inte. Man skattar kriterierna som beskriver något man gör/erbjuder i verksamheten för att nå kriterierna för måluppfyllelse och genomförande. Man skattar sitt eget arbete – inte elevernas måluppfyllelse.
Områden i BRUK
Presentatör
Presentationsanteckningar
Kriterier för måluppfyllelse bygger på nationella styrdokument. Kriterier för genomförande bygger på nationella styrdokument, Skolverkets publicerade, aktuella rapporter och relevant forskning.
Kriterier för förutsättningar…
• finns i vänstermenyn inom alla områden.
• är viktiga att skatta.
• är viktiga för huvudman,
rektor och förskolechef att ta del av och ställning till.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Kriterier för förutsättningar finns för varje område (inte för varje indikator) och är även lämplig för förskolechef, rektor och huvudman att använda.
Så här kan BRUK användas
1. Välj ett område att börja med. 2. Läs igenom kriterierna, fundera över vad de kan
innebära för er verksamhet. 3. Sätt er tillsammans, diskutera innebörd och i
vilken grad ni uppfyller kriteriet. 4. Fyll i er gemensamma skattning. 5. Gå vidare till nulägesbedömning för indikatorn. 6. Fortsätt med alla/flera indikatorer inom området. 7. Gå till analys för hela området och gör en plan
för utveckling.
Presentatör
Presentationsanteckningar
1. Välj att fokusera på en avgränsad del av BRUK. Det kan göras ur redan pågående utvecklingsarbete eller utvecklingsbehov. Det kan också ske utifrån ett behov att följa upp och utvärdera en viss del av verksamhetens övergripande arbete. 2. – 3. Varje medarbetare läser och reflekterar kring indikatorn och kriterierna enskilt, innan de samlas i arbetslaget för en gemensam diskussion om hur kriteriet förverkligas i den egna verksamheten. 4. Arbetslaget skattar i ett gemensamt formulär som ligger på någon av medarbetarnas konton. (Varje konto måste kopplas till en e-postadress).
Resultatet av skattningen
1. I fliken Nulägesbedömning överst i formuläret finns skattningen sammanställd i en matris. Här finns bedömning av nuläget för den specifika indikatorn.
2. I vänstermenyns Analys för hela området finns skattningen sammanställd i en matris. Här finns bedömning av nuläget för hela området.
Analys för hela området innehåller även utrymme att skriva en plan för utveckling.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Nulägesbedömningen ges dels för den enskilda indikatorn (flik ”nulägesbedömning” i formulärets övre kant), dels för hela området i ”Analys hela område X” i vänster menyn. Den senare är att rekommendera om ni skattar mer än en indikator inom samma område. Plan för hela området går bara att nå via ”Analys hela område X”.
Analys steg 1 – nulägesbedömning
Analys steg 2 – plan för utveckling
Hur går vi vidare? 1. Vad behöver åtgärdas omgående? (röd markering) Vad? Hur? Varför? 2. Vad behöver utvecklas på lång sikt? (orange och gul markering) Vad? Hur? Varför? 3. Vad fungerar bra och hur ska det säkras? (grön markering) Vad? Hur? Varför? Hur kan vi använda dessa slutsatser i vårt systematiska kvalitetsarbete?
Spara formulär
Obs! Skattningarna ni gjort sparas automatiskt i en databas. Formulären finns kvar i sex månader efter att ni senast fyllt i eller ändrat i dem. För att arkivera era formulär längre tid kan ni öppna formulären som en pdf för varje indikator eller en pdf för hela området. Spara sedan pdf:erna på egen digital enhet.
Svar på vanliga frågor
Någon annan (t.ex. rektor eller huvudman) kan inte göra en sammanställning av olika användares konton. Den funktionen erbjuder inte systemet.
BRUK är ett utvecklingsverktyg – inte ett mätinstrument. BRUK genererar inte exakta resultat och det är därför inte meningsfullt att rangordna olika verksamheters kvalitet med hjälp av BRUK.
Kontot/formulären där den gemensamma skattningen görs är arbetslagets gemensamma verktyg för kvalitetsutveckling.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Svar på vanliga frågor som inkommit via [email protected]: Skolverket kan tyvärr inte spara era skattningar längre än en sex månader. Därför är viktigt att ni själva sparar och eller skriver ut formulären ni har skattat som pdf-filer för att använda i olika situationer på förskolan eller skolan. Symbolen för pdf finns för varje indikator och för hela området. På frågan om någon annan (t.ex. rektor) kan göra en sammanställning av olika användares (arbetslags) konton är svaret NEJ. Syftet med BRUK är att vara ett utvecklingsverktyg och ett stöd i ett kollegialt lärande. BRUK ska stödja ett arbetslag eller motsvarande att synliggöra sina processer och där de gemensamma diskussionerna och den gemensamma analysen är viktigare än resultatet av skattningen.
www.skolverket.se/bruk
Läs BRUKsanvisningen på nätet: www.skolverket.se/bruk E-post för frågor och synpunkter: [email protected] Mer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet finns på: www.skolverket.se/ska
Presentatör
Presentationsanteckningar
På Skolverkets hemsida finns Bruksanvisning som med fördel läses igenom innan man börjar använda BRUK.
