Embed Size (px)
Citation preview
Huvudbudskap
1. Teknologidriven strukturförändring kräver en ny karta.
2. Tillbaka till Adam Smith (och Erik Dahmén): tänk ”vertikalt”.
3. Ett snabbt växande forskningsområde.
4. Har politiska – och geopolitiska – implikationer.
i. Frihandelii. Konkurrenskraftiii. Produktivitetiv. Innovation
0
200000
400000
600000
800000
1000000
1200000
1400000
0,00
0,05
0,10
0,15
0,20
0,25
0,30
0,35
0,40
18
00
18
07
18
14
18
21
18
28
18
35
18
42
18
49
18
56
18
63
18
70
18
77
18
84
18
91
18
98
19
05
19
12
19
19
19
26
19
33
19
40
19
47
19
54
19
61
19
68
19
75
19
82
19
89
19
96
20
03
20
10
Industrins ställning i svensk ekonomi, 1800-2010. Schön & Krantz.
Industrins andel av BNP, löpande priser (vänster) Industrins andel av total sysselsättning (vänster)Industrins sysselsättning (höger)
Varför avindustrialisering?
1. Vi blir rikare och efterfrågar därmed mer tjänster
2. Skillnad i produktivitetstillväxt mellan industrin och tjänstesektorn
3. Ökat samspel mellan branscher
4. Globaliseringen
0,1
0,12
0,14
0,16
0,18
0,2
0,22
0,24
0,26
Industrins andel av världens BNP: löpande och fasta priser, 1970-2016. Unctad.
Industrins andel av världens fv, fasta priser
Industrins andel av världens fv, löpande priser
Skillnad i produktivitet mellan industrin och tjänstesektorn
0,10
0,12
0,14
0,16
0,18
0,20
0,22
0,24
19
80
19
81
19
82
19
83
19
84
19
85
19
86
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
20
16
Industrins andel av svensk ekonomi: löpande och fasta priser. SCB.
Industrins andel av ekonomin, löpande fv Industins andel av ekonomin, fasta fvLinjär (Industrins andel av ekonomin, löpande fv) Linjär (Industins andel av ekonomin, fasta fv)
Skillnad i produktivitet mellan industrin och tjänstesektorn
Förändrade produktionsprocesser driver tillväxt och strukturomvandling
Dessa drivs av teknologiskiften
Från ångmaskin och järnväg till elektricitet och förbränningsmotorn…
…till mikroelektronik och IT till robotisering och digitalisering
Från stora (vertikalt integrerade) företag på nationell basis…
…till mer specialiserade enheter i globala värdekedjor…
…och till starkare inhemska samspel mellan branscher
Från interna hierarkier till marknadstransaktioner
Från konkurrens mellan sektorer till konkurrens om aktiviteter
Från den andra till den tredje industriella revolutionen
Den första frikopplingen:
Lägre transportkostnader gynnande järnvägen och ångfartygen
Produktion flyttade från hemmen till fabriker
Men lokaliserades på ett fåtal platser (inom landet)
Importsubstitution och inhemska värdekedjor
Möjliggjordes av ångmaskinen och blev lönsam av skalfördelar
Den andra frikopplingen:
IT – lägre kostnader för kommunikation och koordinering
Bättre kombination av kunskapsintensiv produktion i väst och låglöneproduktion i öst
Produktionsprocessens olika delar behöver inte lokaliseras nära varandra
Ökad handel och globala värdekedjor
Handel med slutprodukter har övergått i handel med arbetsuppgifter
Möjliggjordes av IT och blev lönsam av låga löner
Den första och den andra frikopplingen – Richard Baldwin
Den nya globala ekonomin – den andra frikopplingen
1. Snabb tillväxt i den globala handeln – och som nu domineras av insatsprodukter.
2. Exporten innehåller mer import – och bidrar därmed mindre till BNP.
3. Mer indirekt export (1) – insatser från Finland till Sverige. Slutproduceras i Tyskland och slutar som konsumtion i USA. Allt värde tillfaller Tyskland – landet där produkten färdigställs, men innehåller även värde/handel mellan Finland och USA.
4. Mer indirekt export (2) – tjänstesektorns roll i den globala ekonomin.
5. ”Dold” struktur av handel med förädlingsvärden under den konventionella handelsstatistiken.
6. Kina är inte en världsledande producent av smarta telefoner…ett nytt förädlingsvärdeperspektiv behövs.
Ett förädlingsvärdeperspektiv behövs
1. Inte tillräckligt att använda exportandelar och industrins andel av industriproduktionen för att fånga in konkurrenskraften.
2. Bör identifiera var värden skapas – (a) vilka inhemska sektorer, (b) vilka länder i den globala ekonomin och (3) vilka regioner inom länder…
3. …för att förstå konkurrenskraft, handelns bidrag till tillväxt/sysselsättning och hur den nationella och globala ekonomin fungerar.
4. Hur branscher, regioner och länder är integrerade i ett produktionssystem.
Value added
AssemblyLow
Upstream Downstream
1960s and 70s
Sale
s
Aft
ersa
les
Des
ign
HighSince the 1990s
Inn
ova
tio
n
R&
D
Mar
keti
ng
Trad
em
ark
Stan
dar
diz
atio
n
Leendekurvan – mer värden skapas i svansarna
0
200000
400000
600000
800000
1000000
1200000
1400000
1975 1980 1985 1991 1995 2000 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Direkt och indirekt svensk industrisysselsättning. SCB.
Avindustrialiseras Sverige? Ja, men mindre än vad det
konventionella synsättet indikerar.
0
20000
40000
60000
80000
100000
120000
140000
160000
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0,10
0,12
0,14
0,16
0,18
0,20
1975 1980 1985 1991 1995 2000 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Sysselsättning i KIBS av industrins efterfråganKIBS andel av industrins direkta och indirekta sysselsättning
Samspel mellan industrin och KIBS, Sverige. SCB.
0,3
0,35
0,4
0,45
0,5
0,55
0,6
0,65
0,7
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
VAX-ratio: value added export/gross export
Världens industri Sveriges industri
Traditionell handelsstatistik mindre tillförlitlig.
Problemet med dubbelräkning har ökat.
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,81
97
0
19
71
19
72
19
73
19
74
19
75
19
76
19
77
19
78
19
79
19
80
19
81
19
82
19
83
19
84
19
85
19
86
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
Svensk industris VAX-kvoter i förhållande till viktiga handelspartners. VA-export/bruttoexport.
Världsekonomin EU15 Kina Tyskland USA Norge Storbritannien Finland
5
10
15
20
25
30
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Andel av förädlingsvärden i världen som genereras av slutlig efterfrågan på industriprodukter. Procent. WIOD.
Germany USA China
2000-2014 2008-2014
Tyskland -14,4 -5,3USA -34,4 2,0Kina 284,6 36,1
Konkurrenskraft utifrån ett vertikalt perspektiv
0,20
0,30
0,40
0,50
0,60
0,70
0,80
0,90
1,00
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Andel av förädlingsvärden i världen som genereras av slutlig efterfrågan på industriprodukter. WIOD.
Sweden Finland Denmark Norway
2000-2014 2008-2014Sweden -29,9 -26,4
Finland -37,0 -42,3
Denmark -15,9 -20,2Norway 6,1 -27,7
Nordisk konkurrenskraft utifrån ett vertikalt perspektiv.
99,4% av all förädling i spåren av världens
efterfrågan på industriprodukter
genereras inte i Sverige.
Efter finanskrisen: ogynnsam branschstruktur för Sverige. WIOD.
4%
5%
6%
7%
8%
9%
10%
11%
12%
13%
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Sveriges andel av Tysklands GVKI
Sveriges andel av Tysklands GVKI, tysk branschstruktur
Sveriges andel av euro-19s GVKI
Sveriges andel av euro-19s GVKI, euro-19s branschstruktur
0,63
0,64
0,65
0,66
0,67
0,68
0,69
0,70
0,71
0,72
0,73
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Andel inhemsk förädling av svensk industriexport. OECD.
Efter finanskrisen: flykt till trygghet?
Efter finanskrisen: industrin mer beroende av insatsleveranser till andra sektorer
1. Efterfrågan på industriprodukter: egen bransch (uppströms)
2. Efterfrågan på industriprodukter: andra branscher (nedströms)
3. Efterfrågan på icke-industriprodukter (nedströms)= Utvidgad industrisysselsättning
0,22
0,225
0,23
0,235
0,24
0,245
0,25
0,255
0,26
0,265
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Hur påverkas svensk industri av avmattningen i
byggsektorn?
Efter finanskrisen: låg produktivitetstillväxt - det nya normala?
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
8,0
Antal sysselsatta som krävs i svensk ekonomi för att slutproducera 1 milj dollar i slutlig efterfrågan, 2014. WIOD.
Produktiviteten bestäms mer av andra branscher
Ökad skillnad mellan företag
Ofta kopplat till globala värdekedjor
Några globala implikationer
Västvärldens konkurrenskraft bättre än ”väntat”.
De rikaste länderna konkurrerar mindre med Kina, men mer med varandra.
USA har mindre handelsunderskott med Kina, men större med andra länder.
Globala obalanser: dollar vs renminbi.
Trump frihandelskrigar mot fel länder.
Tänk inte bransch – tänk samspel och olika aktiviteter som krävs Ställ inte små mot stora företag Betrakta inte (delar av) tjänstesektorn som inhemsk – exporterar indirekt Alla behöver inte bli ”egna” exportörer – och vilka är Sveriges viktigaste exportmarknader?
Regeringen bör slopa sitt exportmål Regeringen bör ge SCB uppdrag att ta fram förädlingsvärdebaserad handelsstatistik Regeringen bör införa ett konkurrenskraftsmål
Stärka konkurrenskraften i leendekurvans ändar Handelspolitik är tillväxtpolitik Import viktigare för konkurrenskraften Från fysiskt kapital till immateriellt kapital Vertikala samspel viktigare för konkurrenskraften Bredare syn på innovation Förankra värdeskapande aktiviteter
Några inhemska implikationer
0
50000
100000
150000
200000
250000
300000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tuse
nta
l
Direkt och indirekt industrisysselsättning i Kina. WIOD.
