Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk

Hur går vi vidare i VG-regionenFredrik Spak

Lektor, docent, psykiater

Socialmedicin, ÖL PV Göteborg

Sahlgrenska Akademin

www.socmed.gu.se

Bakgrund (gås ej igenom)

- Deltog i utvecklingen sekundär prev. av alkohol i Askim och Göteborg 90-t- Utvärderat alkoholprevention i VG 2004-2006- Utvärderar sekprev. VG 2004-2010- Utvärderar riskbruksarbete företagshälsovård VG. - Forskningsledare SPIRA, ODHIN, Tandvård VG (RCT implementeringsstudier)- Analyserar nationella surveys av läkares och sköterskor arbete med riskbruk- Expertgrupp Riktlinjer för Missbruk och behandling samt levnadsvanor (alkohol) -Aktiv i FMB (Forksningsrådet missbruk och beroende, Göteborgs Univ och sjukvård

Riskabla levnadsvanorsvart: ingen riskökning, rött: riskunderlag, blått: ej använt riskunderlag

Bristande motion

Rökning

Alkohol

Kost

Exposition

Ökad risk

Detta innebär att socialstyrelsens prioritering mellan olika levnadsvanor (horisontell prioritering) inte vilar på solid grund, riskerna med alkohol är underskattade

Global burden of disease:De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s

(Disability adjusted Life Years) WHO 2002

1. Tobak12,2%

2. Blodtryck 10,9%3. Alkohol 9,2%4. Kolesterol 7,6%5. Övervikt 7,4%6. Lågt intag av frukt och grönsaker

3,9%7. Fysisk inaktivitet

3,3%8. Narkotika 1,8%9. Oskyddat sex 0,8%10.Järnbrist 0,7%

Bra genomgång i BRÅs rapport om Våld 2008.

Snitt: Alkohol inblandat i ungefär hälften av våldsutövningen

Till detta kommer alkoholens koppling till våld och sociala problem

Always or often addressed issues of alcohol with their patients. Nationella enkäter till all vårdpersonal, PV. Holmqvist, Bendtsen, Hermansson, Nilsen, Spak

85

70

28

50

90

79

51

58

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

OHS nurses OHS physicians PHC nurses PHC physicians

2005/2006 2008/2009

%

Andra undersökningar

SORAD, SKL visar inte samma positiva utveckling

Kan vi dra lärdom av annat alkoholpreventivt arbete i VG?

Utvärdering av alkohol- och drogprevention i Västra Götaland som det bedrivits av VAD-gruppen 2002-2004

Fredrik Spak och Per BlanckSocialmedicinska sektionen,

Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Lyckats relativt väl med nätverksbygget

Kommunerna följer alkoholhandlingsplanen till viss del

Många aktiviteter

Låg uthållighet

Ser kommunerna värdet med verksamheten?

Bristande prioritering

Utvärdering men ingen forskning

VIDARE: när staten drog in stimuleringsbedragen försvann upphörde mycket av arbetet

Riksrevisionen om ungdoms-preventionen från staten (se föregående slides) (nov 2010)

anser också att länsstyrelserna bör satsa på färre, större och mer långsiktiga projekt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör prioritera projekt och metoder som visat sig ge effekt. De bör också förbättra uppföljningen av de krav som ställs på kommuner och ideella organisationer i egenskap av bidragsmottagare.

Sekundärprevention av alkohol i VG-regionen, erfarenheter: Rätt storskalig satsning 2005-2010

Aktiviteter ungefär som på andra ställen i Sverige

Svårt att få gehör på högre ort förrän implementeringen av Riktlinjerna för missbruk och beroende påbörjat

Forskning och implementering mycket svårare efter Vårdvalet

Recept för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen

Långsiktig planering (>5 år)

Integrering av arbetet med andra levnadsvanor

Eftersom ambivalensen till att arbeta med alkoholfrågor är större än för övriga levnadsvanor bör den problematiken undersökas och tacklas

Kunskapscentrum för hälsofrämjande sjukvård och förebyggande arbete inrättas. Detta skall också tillföras resurser för forskning (OBS nätverk räcker inte)

Behövs för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen

Uppdragshandlingarna bör bli mer specificerade

Kvalitetsäkringsindikatorer

Undervisning om betydelsen och syftet med hälsofrämjande åtgärder (kan annars upplevas som tveksamma när akutfallen hopas)

Arbete bedrivs med personcentrerade modeller

IT-anpassning (svag i VG)