Arbetsplan Jakobsbergsskogens förskola 2017 2018 · • Föräldramöte • KBU Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur

1

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Skolområde Syd, Jakobsbergsskogens förskola

Karlstad 2017-08-01

Förskolechef Jenni Gunnberg, 054-540 30 37

[email protected]

Arbetsplan

Jakobsbergsskogens förskola

2017–2018

2

Arbetsplan för Jakobsbergsskogens förskola

Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning och utveckling av

utbildningen på enhetsnivå (4 kap 4$). Planeringen är en del av det systematiska

kvalitetsarbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för

utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap 5$).

Här presenteras föreskriven planering enlig

1. Skollagen som utgår från skollagen, läroplanen och andra nationella mål, samt’

2. Barn-och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2017. Den delen av planeringen har sin

grund i kommunens styrmodell och målstruktur.

Arbetsplanen för Jakobsbergsskogens förskola utgår från den struktur som finns i Läroplan

för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. I planeringen finns också utgångspunkter från andra

föreskrifter (nationella mål). Vidare finns den planering integrerad som uppdras åt

förskoleenheterna i verksamhetsplan 2017, beslutad av barn-och ungdomsnämnden i Karlstad.

Det är förskolechefen som beslutar om arbetsplanen. Medarbetarna deltar i framtagandet av

arbetsplanen. Vårdnadshavarna deltar via möten de inbjuds till. Arbetsplanen följ upp och

utvärderas:

• Kontinuerligt under arbetsåret

• Under särskilda möten eller planeringsdagar

Jenni Gunnberg

Förskolechef Jakobsbergsskogens förskola

3

Vision Glädje, gemenskap och en gnutta galenskap på barnens egna arena!

Presentation På vår förskola ska alla känna sig välkomna. Ett gott bemötande och goda relationer är viktigt

för oss. Genom vårt förhållningssätt och genom att vara ”härvarande” och lyhörda pedagoger

i barnens lekar skapar vi trygghet i barngrupperna.

Vår förskola ligger i den natursköna stadsdelen Sommaro i Karlstads kommun alldeles intill

Jakobsbergsskogen som inbjuder till naturupplevelser och motoriska utmaningar i en rofylld

miljö. Vi ser skogen som en stor tillgång i vår undervisning och en arena där barnen får utlopp

för sin fantasi och kreativitet.

Vi är en förskola med fem avdelningar fördelat på cirka 18 pedagoger. Vi har valt att fördela

barnen i åldershomogena grupper eftersom vi tror på att förskolans miljö är en viktig del av

barnens trivsel, utveckling och lärande. Miljön ska vara trygg, utmanande, inspirerande och

tillgänglig för alla åldrar. Miljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter

avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi tror på att en anpassad miljö ger

självständiga barn med en god självkänsla.

Vi arbetar i roterande arbetslag vilket innebär att när barnen byter avdelning följer i

möjligaste mån en känd pedagog med för att skapa trygghet hos barnen.

Genus och jämställdhet genomsyrar vårt arbete, förhållningssätt och bemötande. Vi har alltid

alla barns behov i fokus och använder oss av AKK (bilder och tecken som stöd), vägledande

samspel och lågaffektivt bemötande i vår vardag. Vi pedagoger ska ha en professionell och

personlig relation till barnen. Vårt uppdrag styrs av läroplan, skollag och barnkonvention.

Beslut rörande barn fattas utifrån barnets bästa. Förskolan är den arena i samhället som är

barnets egna!

Förskolans läroplan och barns inflytande löper som en röd tråd genom hela verksamheten.

Utifrån barnens intressen arbetar vi i olika teman/projekt som väver in läroplanens alla delar;

identitet, språk, kommunikation, matematik, natur/teknik, skapande, normer och värden. Vi

arbetar med IKT som verktyg. Bland annat använder vi lärplatta, tv och projektorer för

dokumentation, reflektion och lärande. Vi använder oss av sajter för att synliggöra vår

verksamhet och barnens vardag på förskolan.

Under åren hos oss ska barnen få rika möjligheter att uppleva, upptäcka och utveckla.

4

Bilagor

För att se bilagor får Du/Ni kontakta pedagoger eller förskolechef på Jakobsbergsskogens

förskola.

Prioriterad kompetensutveckling 2017/18 för förskolan

• Lärande för hållbar utveckling

• Språkutvecklande arbetssätt- Läslyftet för förskolan

• Genus och Jämställdhet: Leken i våra lärandemiljöer

• Tillgänglig förskola och Tydliggörande pedagogik

• IT som verktyg för lärande

Uppföljning och utvärdering:

Resultatdialog ht 17 och 18.

Våra utvecklingsområden delutvärderas i januari 2018 samt utvärderas i juni 2018

5

Del 1 Arbetsplanen

Barn- och ungdomsförvaltningens prioriterade mål 2017

Rätten att utvecklas så långt som möjligt

• Ett nytt vi- en gemenskap där alla har en självklar plats

• Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt

• Digitalisering

Metoder och aktiviteter: • Förskolan har påbörjat arbetet med att genussäkra miljöerna och bemötandet. Material

har plockats bort och annat har tillförts för att stimulera till lärande lek för alla barn.

Pedagogerna har diskuterat och kartlagt hur de pratar med barnen, dokumenterar och

vad de förmedlar till vårdnadshavare om barnen. Litteratur Anna Bråkar av Christian

Eidewald har lästs och diskuterats i arbetslagen. Arbetet med lärandemiljöer kommer

att fortsätta under verksamhetsåret 17/18 men med något bredare fokus. Miljöerna och

aktiviteterna ska bidra till lekro, lärande, och fantasi där alla barn har en självklar plats

i leken. För mer info se bilaga Likabehandlingsplan

• På Apt och Alm har det diskuterats kring It som verktyg för lärande. Dels vilka

plattformar ska vi använda oss vid information, kommunikation, dokumentsparande

och dels hur It används som verktyg i verksamheten tillsammans med barnen.

Förskolechef strävar efter att vara en förebild i användningen av digitala verktyg och

skapa förutsättningar för medarbetarna att använda de hjälpmedel vi har idag på ett

klokt sätt. Förskolechef har utsett en Itgrupp på förskolorna Vitsippan, Zakrisdal och

Jakobsbergsskogen som tillsammans med förskolechef leder arbete med It som

verktyg för lärande. Paddor, smartphones, TV, projektorer, sajter är väl använda

verktyg på förskolorna. Tillgången på It verktyg behöver ses över, och i mån av

ekonomi, komplettera. Under hösten kommer alla behöva utöka lärandet kring Office

365 och Windows 10 som pedagogisk plattform. Pedagogerna arbetar med

programmering tillsammans med barnen genom läromedlen Beebot och Ozmoz.

En pedagog har varit på SETT och fått spetskunskap kring It och framförallt

programmering för yngre barn.

• Under året 16/17 har hela organisationen VIZAJA påbörjat ett projekt ”Tydliggörande

pedagogik” under 3 terminer för att sätta fokus på bemötande, språk och

kunskapsutveckling. Under projektets första år har samtliga pedagoger utbildat sig i

ICDP (vägledande samspel), TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och NPF

(neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Tecken som stöd är något som ska

användas i vardagen på alla avdelningar. Samtliga pedagoger har därtill fått tagit del

av föreläsningar och litteratur som handlar om hur vi bemöter barn med

6

impulsstyrdhet och utåtagerande beteende. Pedagogerna har blivit mer medvetna om

hur vi bemöter barn, möter upp, lyssnar in deras frågor och tankar och anpassar

verksamheten så att alla kan vara trygga och lära utifrån erfarenheter, behov och

intressen. Barn har 100 språk och förskolan vill kunna erbjuda många olika sätt till

kommunikation. Under hösten 17 kommer fokus vara att lära mer om trygga

relationer, bildstöd, sociala berättelser och fördjupning kring NPF.

För mer info se bilaga projektplan Tydliggörande pedagogik

• Under läsåret 17/18 deltar hela förskolan i skolverkets satsning Läslyftet för förskolan.

Jakobsbergsskogen har valt modulen Läsa och berätta. För mer info se skolverket.se-

Läslyftet.

7

Normer och värden Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors

situation.

Verksamheten skall präglas av omsorg individens välbefinnande och utveckling.

Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder

eller för annan kränkande behandling.

Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.

Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med

andra skall stödjas.

(Läroplan för förskolan 98/10)

Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande

strävansmål: • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att

hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och

livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning

eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

(Lpfö 98/10 sid. 8)

Metoder och aktiviteter:

Se Bilaga: Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

• På vår förskola värnar vi om goda relationer och ett gott bemötande, genom att

alla ska känna sig välkomna, bli lyssnade på och våga uttrycka sin åsikt.

• För att skapa en god, trygg atmosfär delar vi in barnen i mindre grupper under dagen. I

de mindre grupperna har alla barn bättre möjligheter att ta plats, bli sedda och lyssnade

på.

• Vi använder oss av vägledande samspel, ICDP, för att möta alla barns behov på vår

förskola. Vi använder oss lågaffektivt bemötande för att förebygga och stötta barnen i

sociala kontakter. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper dem hantera dem.

• Vi lägger fokus på barnens positiva, starka sidor.

• Vi värnar om det goda samarbetet med vårdnadshavare genom att lyssna in, skapa

relationer, vara flexibla, ta deras synpunkter på allvar och vara öppna för dialog och

åsikter. Att tillsammans med vårdnadshavare hitta lösningar för att det ska bli bra för

barnen både här på förskolan och i hemmet.

• Alla vi vuxna på förskolan är goda förebilder genom att vi visar att vi har roligt

tillsammans, att vi har ett positivt förhållningssätt gentemot varandra, barn och

vårdnadshavare.

8

• Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara ”härvarande” med barnen och är

uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen

på förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras sociala samspel.

• Vi skapar en Vi-känsla i huset genom att vi stänger och öppnar förskolan tillsammans

och leker ute på vår gemensamma gård. Alla barn är allas ansvar och vi hjälper

varandra över avdelningsgränserna. Vi har gemensamma traditionsfiranden och

gemensamma aktiviteter regelbundet under året.

• Vi för en kontinuerlig dialog med barnen om hur man är en bra kompis.

• Vi ger barnen förutsättningar och möjlighet till eget ansvar genom att lita på barnens

egen förmåga.

• Vi uppmuntrar barnen till självständighet genom ett tillåtande klimat där man vågar

prova och känner sig trygg med att lyckas och misslyckas.

• Vi lyfter fram och tar tillvara på varandras likheter, olikheter samt erfarenheter och

uppmuntrar barnen att lära av varandra.

• Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet och frågor om andra länder, deras språk och

kulturer.

• Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om genus, HBTQ och olika kulturer.

• Vi utformar våra lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv. Våra lekmiljöer är öppna och

tillåtande. Barnen kan flytta med sig lekmaterial så de själva kan bestämma rummens

funktion och få ett bra flöde i leken.

• Vi har ett brett utbud av lekmaterial där både hårda och mjuka värden kan ta plats i

leken både inne och ute.

• Vi har utformat våra miljöer så att det finns rum i rummen och mötesplatser där

barnen kan samarbeta och kommunicera.

• Vi har en genusgrupp på förskolan där en pedagog från varje avdelning medverkar.

Gruppens uppgift är att driva och inspirera genusarbetet på respektive avdelning.

• Vi har ett observationsunderlag som vi använder oss av varje höst för att kartlägga hur

vi pedagoger informerar om barnens görande, nyfikenhet och samspel beroende på

kön.

• Vi är medvetna om vilka ord som används när vi pratar/dokumenterar till och om barn.

• Vi har en tillgänglig miljö. Det finns material i barnens höjd som de själva kan ta del

av utan att behöva fråga och att det materialet är anpassat utifrån den åldersgrupp som

finns på avdelningen.

• Vi lär barnen att ta ansvar om våra lekmiljöer och vårt material utifrån ålder.

• Genom förskolans närhet till skogen lär vi oss att värna om vår natur och miljö.


Uppföljning kontinuerligt under året.

Upprättande av ny Likabehandlingsplan i september.

Delutvärdering i januari

Utvärdering i maj

9

Vi utvärderar genom: • Barnintervjuer

• Observationer/iakttagelser

• Utvecklingssamtal

• Dagliga samtal med barn och vårdnadshavare

• Föräldramöte

• KBU

Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras.

Värdegrunden riktar sig till medarbetarna. Kärnan i värdegrunden är:

• Vi är till för Karlstadsborna

• Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet

• Vi genomför vårt uppdrag med engagemang

• Vi är en kommun i gott skick

• Vi når goda resultat

Metoder och aktiviteter: • Vi följer kommunens servicegaranti och erbjuder plats inom fyra månader.

• Vid behov beviljas utökad närvarotid för de barn som behöver.

• Vi bemöter alla familjer med respekt.

• KBUenkäternas resultat och det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för

utvecklingen av verksamheten.

• Vi har ordning på ekonomin genom regelbundna resultatuppföljningar; förskolechef/

skolområdeschef.

• Vi har ordning på dokument så som arbetsplaner, planeringsmodeller, krisplaner och

likabehandlingsplaner som följs upp och utvärderas regelbundet.

• Vi genomför vårt uppdrag med engagemang genom vår vilja till att ständigt utveckla

verksamheten till det bättre utifrån barngruppens intresse och behov, viljan till

fortbildning och att ta del av nya vetenskapliga rön samt vårt positiva förhållningssätt

till uppdraget.

Uppföljning och utvärdering: Sker dels via kommunens kund- och brukarundersökning, ledar och medarbetarundersökning,

dels via vårt bokslut.

10

Utveckling och lärande Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,

förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att

söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och

skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.

(Läroplan för förskolan 98/16)

Helhet allsidighet/Identitet: Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande

och skapande individer.


strävansmål: • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra

kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå

rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (Lpfö 98/16 s.9–10)

Metoder och aktiviteter: • Pedagogerna på förskolan har ett positivt förhållningssätt där vi lyfter fram det

enskilda barnets förmågor.

• Vi uppmuntrar barnen till självständighet genom ett tillåtande klimat där man vågar

prova och känner sig trygg med att lyckas och misslyckas.

• Vi använder oss av dagschema för att ge barnen en helhetsbild av sin dag.

• Vi använder bilder som stöd i våra rutinsituationer så som hallen, toaletten, måltid.

• Vi lyfter fram och tar tillvara varandras likheter och olikheter.

• Vi delar in barnen i smågrupper där det enskilda barnet får mer utrymme.

• Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna.

• Vi uppmuntrar och stöttar barnen att samarbeta, hjälpa varandra och ge verktyg och

strategier för att lösa konflikter.

• Vi provar materialet Levla lärmiljön för att stötta barn i behov av stöd. Vi har stöd av

specialpedagog och BVC vid behov.

• Vi utbildar oss inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsvariationer).

• För mer info se vår Likabehandlingsplan

11

Hälsa/rörelse: Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och

omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Verksamheten

ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet såväl som inomhus som

utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och aktiviteter i planerad miljö och

naturmiljö. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten.


strävansmål: • Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse

för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

(Lpfö98/16 s.10)

Metoder och aktiviteter: • Vi strävar efter att vistas mycket i skogen som ligger alldeles intill förskolan. Skogen

erbjuder både motoriska utmaningar och ett inre välbefinnande.

• Vi har en stor gård som utmanar barnens motoriska utveckling och som lockar till lek

och rörelse som t.ex. hinderbana och klättervägg.

• Vi strävar efter att vistas ute varje dag.

• Vi förmedlar rörelseglädje genom rörelselekar, dans och gemensamma aktiviteter ute

på gården och inne på avdelningarna.

• Vi pratar med barnen om vikten av att äta, sova och röra sig. Att lära känna sin kropp

och ta hand om den så kroppen blir frisk och glad.

• Vi erbjuder olika former av vila varje dag. Vi månar om att barn får möjlighet till vila

flera gånger om dagen. Alla avdelningar har ett rum/ hörna där det finns möjlighet att

koppla av.

• Vi använder olika verktyg för att hjälpa barnen lära sig att koppla av så som yoga,

läsning, lugn musik, hörselkåpor, massagesagor, massagebollar, kramar.

• Vi strävar efter att våra måltider ska vara en trivsam stund med social samvaro. Vi

delar upp barnen i olika rum för att skapa möjligheter till lugn och ro.

• Förskolan erbjuder tre näringsrika och till viss del ekologiska måltider och frukt varje

dag.

• Vi undviker produkter som innehåller socker vid våra måltider och firanden.

• Vi rensar bort kemikalier i våra miljöer för att göra förskolan till en säkrare miljö.

Språk och kommunikation: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom, språk och identitetsutveckling.

Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra

och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen och erbjuda

varje barn en rik och språkutvecklande miljö. Språk, informations-och kommunikationsteknik

(IKT), gester, symboler, bilder och musik ska uppmuntras och utforskas i förskolan. De

erfarenheter barn har och har fått i sin kultur (barnkultur och etnicitet) är avgörande för barns

språk och identitetsutveckling.

12


strävansmål: • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt

att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och

försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig

av, tolka och samtala om dessa,

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin

förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

(Lpfö98/16 s.10)

Metoder och aktiviteter: • Vi ser leken som den viktigaste arenan för barns kommunikation och språkutveckling.

• Språkstimulerande undervisning sker hela dagen på förskolan i mötet mellan barn och

pedagoger, barn och barn och i förskolans miljö.

• Vi delar in barnen i smågrupper där barnen får mer talutrymme och möjligheter till

kommunikation mellan varandra.

• Vi använder oss av AKK (alternativ kompletterande kommunikation), TAKK (tecken

som alternativ och kompletterande kommunikation) och bildstöd för att tydliggöra

kommunikationen med alla barnen.

• Vi använder oss medvetet av ett beskrivande och nyanserat språk under hela dagen på

förskolan. Vi pedagoger tar tillvara på rutinsituationer som erbjuder bra språktillfällen,

t.ex. vid måltid, tambursituation och blöjbyte.

• Vi kommer under året att utbilda oss inom barns språkutveckling genom att delta i

Läslyftet för förskola och specialisera oss på modulen Läsa och berätta.

• Det finns en god tillgång till böcker för barnen att läsa både själva och tillsammans

med pedagogerna. Vi lånar regelbundet nya böcker av bokbussen.

• Vi uppmuntrar barnen och ger dem tid för att berätta, återberätta och reflektera. Vi

använder oss av foton och film som underlag för reflektion och spontana samtal.

• Rim, ramsor, sagor och sång ingår i den dagliga verksamheten.

• Vi använder oss av lärplatta med utvalda appar som hjälpmedel i vårt pedagogiska

arbete.

• Hos de yngre barnen använder vi oss av babblarna som en metod i arbetet med

språkutvecklande arbetssätt. Hos de äldsta barnen använder vi oss av läromedlet

Bornholm för att utmana barnen i språket.

• Det finns alfabet, ord och symboler i förskolans miljö.

• Vi uppmärksammar och uppmuntrar de olika språk som vi har på avdelningen

• Vi har tillgång till en språkpedagog och specialpedagoger i vårt skolområde för stöd

och handledning.

13

Skapande: Estetiska lärprocesser har stor betydelse för barn och är en utgångspunkt i förskolans

verksamhet. Skapande ska tillåtas, uppmuntras och synliggöras då det är ett viktigt sätt för

barn att utvecklas, bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser.


strävansmål: • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och

erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

(Lpfö98/16 s.10)

Metoder och aktiviteter: • Genom de estetiska lärprocesserna uppmuntrar vi barnen till fritt skapande och att

använda sig av sin fantasi och kreativitet.

• Barnen har tillgång till olika sorters skapande material och vi pedagoger erbjuder olika

tekniker.

• Alla avdelningar har ateljéer med låga bord där material finns tillgängligt utifrån

barnens ålder.

• Vi tar tillvara på vad naturen har att erbjuda som lera, vatten, löv, pinnar, sten och

blommor till barnens kreativa skapande och fantasilek.

• Vi försöker flytta ut våra skapandeaktiviteter och har staffli, pennor, färg, dans, musik,

instrument ute på gården.

• Vi återanvänder källsorterat material.

• Barnen har tillgång till musik och instrument.

• Vi sjunger, dansar och rör oss tillsammans både i planerad verksamhet och i leken.

• Vi gestaltar sagor genom små figurer och genom att barnen får dramatisera.

• På förskolan finns det utklädningskläder som avdelningarna kan använda sig av för att

uppmuntra barnen till roll-lekar och teater.

Matematik:

För att matematik skall utvecklas i lek och lustfyllt lärande måste behovet av matematik

uppmärksammas utifrån barnens egna erfarenheter. Verksamheten skall bidra till att utveckla

barns förmåga att undersöka problem och matematiska begrepp samt resonera och

kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematik ska kopplas till

förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och

teknik.

14


strävansmål: • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande

egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och

förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och

pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska

begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

(Lpfö98/16 s.10)

Metoder och aktiviteter: • I vår dagliga pedagogiska verksamhet tar vi tillvara på de situationer som inbjuder till

matematiska utmaningar. T.ex. vid måltid, tambursituation, skapande, vattenlek,

sandlådelek och barnens egna rollek.

• Vi har skapat lärmiljöer som ska utmana och uppmuntra barnen till matematiskt

tänkande och problemlösning. Vi har bollhav, sandlådor, vattenlekbana som hjälper

oss rikta barnens uppmärksamhet och där barnen kan ösa, hälla och undersöka

tillsammans.

• Det finns material som gynnar barnens förståelse för former, mönster, storlek, ordning,

mätning, vikt och volym.

(Lego, pussel, spel, pärlplattor, linjal, magneter, klossar och kuddar)

• Vi använder oss av matematiska termer för att stimulera barnens begreppsutveckling

och matematiska förståelse. Till exemplen rumsuppfattning, antal, mönster,

• Vi tränar ordningsföljd och tid med hjälp av bildschema över dagen och vid

påklädning.

• Barnen möts av matematik i sin miljö på förskolan genom siffror, former, kartor och

symboler.

• Barnen får uppleva matematik genom rörelse med hela kroppen och genom

samarbetsövningar.

• Vi låter barnen uppleva matematik med alla sinnen och låter dem få känna/se konkret

hur stort, tungt, långt något är.

• Vi arbetar med NTA lådor (natur och teknik för alla) regelbundet.

• Vi har ett samarbete med naturskolan där mycket att fokus har varit matematik i

naturen.

• Vi använder oss av Beebots och Bluebots och verktyget Ozmo som första steg i

dataprogrammering för barnen.

• Vi använder oss av lärplatta med utvalda appar som hjälpmedel i vårt pedagogiska

arbete.

• Vi uppmuntrar barnen att följa instruktioner vid konstruktionslek.

15

Naturvetenskap och teknik: I förskolan handlar naturvetenskap och teknik om att barnets omgivning och vardagsfenomen

undersöks. När barn via lek ges möjlighet att upptäcka och undersöka väcks en nyfikenhet och

förståelse för naturvetenskap och teknik och deras egen delaktighet i naturens kretslopp.

Naturvetenskap handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö. Teknik

handlar om att bygga, konstruera och skapa samt få barnen att fundera kring frågor som rör

användningen, nyttan, funktionen, materialet, konstruktionen och utformningen, det vill säga

synliggörandet av teknik i vardagen.


strävansmål:

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,

natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt

kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala

om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik

fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,

material och redskap,

(Lpfö98/16 s.10)

Metoder och aktiviteter: • Vår förskola har ett unikt läge intill skogen som inspirerar och väcker barnens

nyfikenhet och intresse för djur och växter. Vi går till skogen dagligdags med de äldre

barnen och upptäcker tillsammans. Skogen är vår tredje pedagog där barnen tränar på

motorik, konstruktion, upptäcker kretsloppet, ”fiskar” i bäcken, bygger kojor, blir

medvetna om naturfenomen och årstider.

• Vi har lockande och stimulerande material som väcker barnens lust och nyfikenhet för

teknik och konstruktion så som: ljusbord med tillbehör, klossar, kaplastavar, lego,

duplo, magneter, ficklampor, prismor, speglar, reflexer, pärlor och kulrör.

• Vi har lockande och stimulerande material som väcker barnens lust och nyfikenhet för

naturvetenskap så som: håvar, luppar och periskop.

• På vår förskola källsorterar vi papper, kartong, wellpapp och matavfall.

• Vi använder oss av återvunnet material i vår skapande verksamhet och i leken på

förskolan.

• Vi har tillgång till läromedel inom naturvetenskap och teknik så som Russinhissen,

Teknikgrytan, Bertas experimentbok och aktivitetskort.

• Vi använder oss av lärplatta som verktyg med appar där barnen lär sig om olika djur,

läten och spår.

• Barnen skrapar sina matrester i matavfallspåsar.

• Genom experiment utforskar pedagoger och barn tillsammans olika

naturvetenskapliga fenomen.

16

• Flera pedagoger i huset har NTA-utbildning (Natur och Teknik för Alla) inom luft,

vatten, ljud och ljus.

• Nina Holm från Naturskolan finns som stöd i vårt arbete med att utveckla

naturvetenskap och teknik och utepedagogik.

Lek: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja

varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det

lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till

symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande

och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och

erfarenheter. Leken ska vara frivillig, lustfylld och på barnens villkor.


strävansmål: • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

(Lpfö98/16 s.9)


• All undervisning på förskolan sker under lekfulla former. Leken är stommen i vår

verksamhet. Det vi observerar i barnens lek, deras intressen och funderingar är det

som ligger till grund för vår verksamhetsutveckling.

• Vi lägger stor vikt vid att skapa en trygg miljö där barnen får tid och utrymme till att

lära och utvecklas genom lek. Vi försöker att hitta ett flöde i dagen där vi har så få bryt

som möjligt i barnens lekar. • Förskolans avdelningar är åldersindelade för att kunna anpassa lekmiljöerna och

behålla barnens nyfikenhet och lust att leka och lära genom hela förskoletiden.

• Lekmiljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de

av nytt material och nya utmaningar.

• Vi delar in barnen i mindre grupper för att ge barnen möjlighet till att hitta nya

kompisar och för att få lekro.

• Leken sker i samspel mellan barn och vuxna, där vi som pedagoger hjälper barnen att

sätta igång leken, utveckla den och avsluta den. Vi är ”härvarande”, lyhörda och

delaktiga för att skapa trygghet och bra förutsättningar för lek. • För att stimulera barnens lek introducerar vi material utifrån vad barnen visar

nyfikenhet/intresse för. Våra lekmiljöer är öppna och tillåtande. Barnen kan flytta med

sig lekmaterial så de själva kan bestämma rummens funktion och få ett bra flöde i

leken.

• En god lekmiljö behöver ha balans mellan lugn och aktivitet. Sinnesintrycken

påverkar möjlighet till koncentration och lärande.

17

• Vi har en miljögrupp som driver arbetet framåt med vår inne- och utemiljö. Det är

även de som ser till att den röda tråden följs och utgör garanter att lekmiljöerna håller

måttet utifrån vår arbetsplan och SPSM:s värderingsverktyg för tillgängliga miljöer.


Uppföljning kontinuerligt under året


Utvärdering i juni

Vi utvärderar genom:

• Barnintervjuer



• Föräldramöte

• KBU

• Veckoreflektion i planeringsunderlag

• Samlad dokumentation

• Resultatdialog med förskolechef och skolområdeschef.

Barns inflytande

Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.

Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna

förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas

och växa.


strävansmål: • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att

påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,

och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att

få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

(Lpfö98/16 sid 12)

Metoder och aktiviteter: • Vår verksamhet bygger på demokratiska värderingar och utgår alltid från barnens

perspektiv. Genom att vara hos oss lär sig barnen att de har möjlighet att påverka sin

situation, att deras åsikter blir lyssnade på och att man ska ta hänsyn till andra och

deras åsikter.

18

• Vi startar läsåret med att kartlägga barnens erfarenheter, intressen, kunnande,

delaktighet och behov. För att få syn på detta använder vi oss av dokumentet

”Dokumentation av det enskilda barnet”. Vi har också förväntanssamtal med

vårdnadshavarna. Utifrån det planerar vi årets verksamhet.

• Utifrån barnens lek, nyfikenhet och frågor uppdaterar pedagogerna sina kunskaper och

håller sig ajour med aktuell forskning och litteratur.

• Vi tar tillvara på barnens idéer och önskemål i den dagliga verksamheten genom att

vara ”härvarande” och medforskande pedagoger. När vi ser att barnen visar intresse

för, till exempel, konstruktion så tar vi fram olika byggmaterial som utmanar dem i

leken.

• Vi upplever att barnen är intresserade av att ta ansvar och utöva inflytande över sin lek

och därför ger vi barnen möjlighet och tid att leka, använda material och miljöer

utifrån sina önskemål.

• Vi möjliggör för barnen att bli självständiga genom bland annat tillgängliga miljöer

(till exempel låga bord och stolar), bilder som stöd, TAKK och dagschema.

• Genom att vi använder lärplatta, foton, filmer, tv och projektorer för dokumentation,

ger vi barnen möjlighet att reflektera över sin vardag och sitt lärande.

• Genom kontinuerligt återkommande barnintervjuer och observationer tar vi tillvara på

barnens tankar och åsikter om verksamheten.

• Vi för en dialog med barnen om att vara rädda om våra leksaker och vårt material.

• För mer info se vår Likabehandlingsplan.




Utvärdering i juni

Vi utvärderar genom: • Barnintervjuer



• Dagliga samtal med vårdnadshavare

• KBU

• Resultatdialog med förskolechef och skolområdeschef.

Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.

Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig. Det handlar om att

observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lär strategier. Det handlar

också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot

målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.

19

Förskolan ska ge förutsättningar för: • att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras,

följs

• upp och analyseras för att det ska vara möjligt att

• utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i

enlighet med

• läroplanens mål och intentioner

• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen

integreras med varandra i det pedagogiska arbetet

• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll,

aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas

• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande

kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för

utveckling och lärande som förskolan bidrar med

• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar

verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära

inom samtliga målområden kritiskt granskas

• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska

kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns

möjligheter till utveckling och lärande.

(Lpfö98/16 s.14–15)

Metoder och aktiviteter: • Förskolans verksamhet i sin helhet med förutsättningar, organisation, struktur,

innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer beskrivs i den här arbetsplanen som

utvärderas och revideras en gång om året.

• Vi dokumenterar och följer varje barns lärande och utveckling i ”Dokumentation av

det enskilda barnet” – bilaga. Underlaget är personligt och är ett processkrivande. Vi

följer upp underlaget och erbjuder förväntanssamtal/utvecklingssamtal vår och höst.

Detta gör att underlaget kontinuerligt under året följs upp och analyseras. För att

kartlägga varje barn använder vi oss av barnintervjufrågor, observationer, film och

foton.

• Inför förväntanssamtal/utvecklingssamtal får vårdnadshavarna ett frågeformulär. Vi

har också ett dokument där vi vid behov skriver överenskommelser tillsammans med

vårdnadshavarna. Underlaget, barnintervjufrågorna och föräldrafrågorna utgår ifrån

läroplanens olika delar. Lärplattan som verktyg skapar stora möjligheter att

tillsammans med barn och vårdnadshavare synliggöra barnens lärprocesser.

• Vi planerar, dokumenterar, följer upp, analyserar och utvärderar förskolans

verksamhet i vårt Planeringsunderlag– se bilaga. Vi utgår ifrån läroplanen, föregående

års utvärdering, kommunens prioriterade områden, resultat-dialog, dokumentationen

av det enskilda barnet, barnintervjuer och observationer av barnens lek när vi planerar

och sätter mål för verksamheten på respektive avdelning. I underlaget finns utrymme

för veckoreflektioner där verksamheten utvärderas och följs upp utifrån barngruppens

behov och intressen. Förutom att planeringsunderlaget följs upp varje vecka på

respektive avdelning har vi en större uppföljning och delutvärdering i januari månad.

20

Under maj månad kartlägger vi verksamheten igen inför utvärderingen som sker i

slutet av läsåret under juni.

• Alla avdelningar har en griffeltavla samt en dokumentationsvägg. Griffeltavlan är ett

verktyg för pedagogerna att enkelt dokumentera det som gjorts och sedan få en

lättöverskådlig bild över hela läsåret. Dokumentationsväggen är ett sätt för barnen att

mötas och få möjligheter att reflektera över sina lärprocesser.

• Med hjälp av iPad, iPhone, loggbok, observationer och tankekarta fångar vi upp

barnens olika lärandeprocesser, tankar, delaktighet, kunnanden och intressen för att

synliggöra dem och för att utveckla verksamheten vidare. Barnen reflekterar över

dokumentationen för att få syn på sitt eget lärande. Den pedagogiska dokumentationen

är till för barnen, vårdnadshavarna och oss pedagoger.

• På vår förskola använder vi oss av sajter för att nå ut med vår dokumentation och

information till vårdnadshavare. Vi uppdaterar våra sajter regelbundet, minst en gång i

veckan. Sajten är en viktig brygga mellan förskola och hem då barnen tillsammans

med sina vårdnadshavare kan titta och reflektera hemma kring det vi upplevt på

förskolan.

• Varje höst har vi resultatdialog där representanter från verksamheten tillsammans med

förskolechef och skolområdeschef diskuterar förskolans starka och svaga sidor.

• Vi har planeringstid tillsammans i arbetslaget och enskilt inlagt i vårt schema.

Schemalagd planering, utvärdering och reflektion. Vi har 4 timmar pedagogisk

utvecklingstid i veckan.

Uppföljning och utvärdering: • Dokumentet ”Dokumentation av det enskilda barnet” processkrivs under terminen och

följs upp tillsammans med vårdnadshavare och ibland barnet vid förväntanssamtal/

utvecklingssamtal 2 gånger per år.

• Planeringsunderlaget processkrivs under våra avdelningsplaneringar varje vecka under

verksamhetsåret.

• Uppföljning och delutvärdering i januari och utvärdering i juni.

• Resultatdialog tillsammans med förskolechef och skolområdeschef varje höst.

Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera

hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas

rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära, respektfullt och

förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de

nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i

fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter

till inflytande.

Förskolan ger förutsättningar för: • Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan.

21

• Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande

över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.

• Att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,

utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra

utvecklingssamtal.

• Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

(Lpfö 98/16 s. 13)

Metoder och aktiviteter: • Samtal vid lämning/hämtning.

• Vi är lyhörda för vårdnadshavarnas åsikter och uppmuntrar till en öppen dialog utifrån

barnens bästa.

• Varje avdelning har en egen sajt för information och dokumentation om barnens

vardag.

• Förväntanssamtal/ Utvecklingssamtal 2ggr/år.

• Föräldramöte 1 ggr/år på höstterminen

• KBUundersökning 1ggr/år

• Gemensamma aktiviteter så som: Luciafirande och sommarfest.

• Föräldrasmedja 1 ggr/år

• När barn byter avdelning inom den egna förskolan sker inskolningen av oss pedagoger

samt hålls ett överlämningssamtal mellan ansvarspedagoger.

• Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning. Rutiner för introduktion i förskolan: Vid

inskolning får varje vårdnadshavare nödvändig information – Se bilaga

Inskolningsrutiner.

Uppföljning och utvärdering



Utvärdering i juni

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt

perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för

respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda

uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till

nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

Förskolan ger förutsättningar för: • Att samverkan sker mellan personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att

stödja barnens övergång till dessa verksamheter.

22

• Att personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem utbyter kunskaper och

erfarenheter för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.

(Lpfö 98/16, sid 13)

Metoder och aktiviteter: • Under vårterminen besöker vi Kvarnbergsskolan, för att bekanta oss med miljön,

skolgården osv.

• Vi bjuder in lärare från mottagande skolor för besök och överlämningssamtal.

• Vi anpassar överskolningen utifrån barn och familjers olika behov. Vissa barn behöver

fler samtal och besök på skolan.

• De blivande skolbarnen på Vitsippans-, Jakobsbergs- och Kvarnbergets förskolor

träffas under vårterminen för att lära känna varandra.

• Kontakt med mottagande skola knyts tidigt på vårterminen för att säkerställa att

överlämningen blir så bra som möjligt för alla barn och deras familjer.

• Från och med 1/8 tillhör barnen skola/fritids.

Bilaga: handlingsplan för övergång mellan förskola-förskoleklass, fritidshem

Uppföljning och utvärdering: Uppföljning och utvärdering sker vid stormöte under höstterminen. Rektor, förskolechef och

pedagoger deltar.

23

Del 2 Arbetsplanen

Förskolechefens ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen

i läroplanen, skollagen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvar för förskolans

kvalitet.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla

verksamheten,

• det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare,

barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet

till deltagande i kvalitetsarbetet,

Metoder och aktiviteter: Förskolechef har olika forum för planering, uppföljning och utveckling. Detta sker dels

veckovis på möten med representanter från avdelningarna, vid kvällsträffar med hela

förskolan samt olika former av pedagogisk utvecklingstid, puttid. Förskolechef har

tillsammans med utvecklingsgrupp tagit fram stödmaterial för att systematiskt kunna planera,

utvärdera och utveckla. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbete är utvecklingssamtal

med pedagogerna, då utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten samt utvecklingsområden

för pedagogen lyfts och diskuteras. Varje höst har förskolechef, skolområdeschef och

pedagoger en resultatdialog och diskuterar förskolans kvalitet.

Vårdnadshavare har på olika sätt möjlighet att vara delaktiga i arbetet kring förskolans

kvalitet. De inbjuds till föräldramöten, förväntanssamtal, utvecklingssamtal,

enkätundersökningar och föräldraråd.

Pedagogisk utvecklingstid:

Se bilaga riktlinjer PUT

• Avdelningsplanering

• APT

• ALM

• Enskild planering

• Studiedagar

• Lärgrupper

• Pedagogisk utvecklingsgrupp

• Kompetensutveckling i form av föreläsningar, reflektioner i mindre grupper

• Litteraturläsning som rör olika delar av förskolans uppdrag

Stödmaterial:

• Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga

• Arbetsplan

• Planeringsunderlag

• Underlag för utvecklingssamtal, dokumentation för barns utveckling och lärande

• Likabehandlingsplan

24

Utvecklingssamtal med pedagoger:

• 1 ggr/ år hålls utvecklingssamtal med medarbetare

• 1ggr/år lönesamtal med medarbetare

Föräldrars delaktighet:

• KBU

• Föräldraråd/föräldrasmedja

• Föräldramöte

• Samtal, synpunkter och frågor om verksamheten uppmuntras och tas tillvara på

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas,

• förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och

material för utveckling och lärande,


Pågående processer:

• Ann Pilgren från Ignite research institute föreläste under hösten -16 om hennes

forskning kring undervisningsstilar i förskolan. Detta blev en fortsättning och

fördjupning på påbörjat arbete med barnsyn, kunskapssyn och atmosfär. Det har förts

diskussioner och reflektioner kring vad undervisning i förskolan innebär.

• Förskolan har påbörjat arbetet med att genussäkra miljöerna och bemötandet. Material

har plockats bort och annat har tillförts för att stimulera till lärande lek för alla barn.

Pedagogerna har diskuterat och kartlagt hur de pratar med barnen, dokumenterar och

vad de förmedlar till vårdnadshavare om barnen. Litteratur Anna Bråkar av Christian

Eidewald har lästs och diskuterats i arbetslagen. Arbetet med lärandemiljöer kommer

att fortsätta under verksamhetsåret 17/18 men med något bredare fokus. Miljöerna och

aktiviteterna ska bidra till lekro, lärande, och fantasi där alla barn har en självklar plats

i leken. För mer info se bilaga Likabehandlingsplan

• På Apt och Alm har det diskuterats kring It som verktyg för lärande. Dels vilka

plattformar ska vi använda oss vid information, kommunikation, dokumentsparande

och dels hur It används som verktyg i verksamheten tillsammans med barnen.

Förskolechef strävar efter att vara en förebild i användningen av digitala verktyg och

skapa förutsättningar för medarbetarna att använda de hjälpmedel vi har idag på ett

klokt sätt. Förskolechef har utsett en Itgrupp på förskolorna Vitsippan, Zakrisdal och

Jakobsbergsskogen som tillsammans med förskolechef leder arbete med It som

25

verktyg för lärande. Paddor, smartphones, TV, projektorer, sajter är väl använda

verktyg på förskolorna. Tillgången på It verktyg behöver ses över, och i mån av

ekonomi, komplettera. Under hösten kommer alla behöva utöka lärandet kring Office

365 och Windows 10 som pedagogisk plattform. Pedagogerna arbetar med

programmering tillsammans med barnen genom läromedlen Beebot och Ozmoz.

En pedagog har varit på SETT och fått spetskunskap kring It och framförallt

programmering för yngre barn.

• Under året 16/17 har hela organisationen VIZAJA påbörjat ett projekt ”Tydliggörande

pedagogik” under 3 terminer för att sätta fokus på bemötande, språk och

kunskapsutveckling. Under projektets första år har samtliga pedagoger utbildat sig i

ICDP (vägledande samspel), TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och NPF

(neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Tecken som stöd är något som ska

användas i vardagen på alla avdelningar. Samtliga pedagoger har därtill fått tagit del

av föreläsningar och litteratur som handlar om hur vi bemöter barn med

impulsstyrdhet och utåtagerande beteende. Pedagogerna har blivit mer medvetna om

hur vi bemöter barn, möter upp, lyssnar in deras frågor och tankar och anpassar

verksamheten så att alla kan vara trygga och lära utifrån erfarenheter, behov och

intressen. Barn har 100 språk och förskolan vill kunna erbjuda många olika sätt till

kommunikation. Under hösten 17 kommer fokus vara att lära mer om trygga

relationer, bildstöd, sociala berättelser och fördjupning kring NPF.

För mer info se bilaga projektplan Tydliggörande pedagogik

• För att skapa en hållbar, trygg organisation för stora och små har förskolechef

tillsammans med pedagogerna valt att göra om organisationen på förskolan till tre 1–3

avdelningar och två 4–6 avdelningar. Pedagogerna roterar så att det i allra största mån

finns en ansvarspedagog som följer de barnen som byter avdelning.

• Under läsåret 17/18 deltar hela förskolan i skolverkets satsning Läslyftet för förskolan.

Jakobsbergsskogen har valt modulen Läsa och berätta. För mer info se skolverket.se-

Läslyftet.

• Under läsåret 17/18 kommer Jakobsbergsskogen starta igång arbetet med LHU,

lärande för hållbar utveckling. Detta arbete börjar med en kickoff den 6/11.

Fysisk arbetsmiljö:

Se bilaga årshjul för systematiskt kvalitetsarbete

• Skyddsrond

• Hygienrond

• Allergirond

• Systematiskt brandskyddsarbete

26

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de

utmaningar de behöver

Metoder och aktiviteter: • Regelbundna barnsamtal, 1ggr termin, oktober och april

• Riktlinjer, stöd och rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd, Bibass

• BHT, barnhälsoteam

• Tillgång till specialpedagog i Syd

• Tillgång till språkpedagog, pedagogisk handledare genom Klaraborgs spe

• Specialkost erbjuds

• Fortbildning kring NPF har prioriterats under verksamhetsår 16/17 och 17/18.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att

förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,

såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda,

Metoder och aktiviteter: • Likabehandlingsplan hålls levande och aktiv. Förskolechef tillsammans med

medarbetare ser till att främjande och det förebyggande arbetet löper på.

• Rutiner för hantering av kränkning i förskolan är tydliga och efterfölj vid behov.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får

information om förskolans mål och sätt att arbeta

Metoder och aktiviteter: • Föräldramöte 1 ggr/år

• Föräldraråd 1ggr/termin

• Förskolans, sajt uppdateras regelbundet och systematiskt både av förskolechef och

pedagoger.

• Arbetsplan, likabehandlingsplan finns tillgänglig för vårdnadshavare på sajt.

• Tolkstöd erbjuds vid behov.

27

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

• samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att

samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett

förtroendefullt samarbete.

Metoder och aktiviteter: • Se bilaga Rutin för överinskolning till förskoleklass, fritidshem, skola.

• Förskolechef har ett nära samarbete med Kvarnbergets skola gällande övergångar till

förskoleklass.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de

professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Metoder och aktiviteter: • Personalens utvecklingsbehov kartläggs i utvecklingssamtal 1 gång/år. Utöver detta

individuella samtal ges kompetensutveckling kontinuerligt utifrån prioriterade

arbetsområden, KBUresultatet, behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet,

styrdokument samt utifrån barngruppens behov.

• Kompetensutveckling ges individuellt och i grupp. • Förskolan Jakobsbergsskogen har utbildade pedagoger som är behöriga och erfarna att

kunna handleda studenter i den Verksamhetsförlagda utbildning VFU.

• På området VIZAJA finns två utbildade mentorer som stöttar nyutbildade

förskollärare under sitt introduktionsår.

28

Ledardeklaration I min roll som förskolechef är mitt främsta uppdrag att leda och fördela arbetet på tre

kommunala förskolor. Som tjänsteman i en politiskt styrd organisation behöver jag driva mina

förskolor i enlighet med kommunens demokratiskt fattade beslut.

Min pedagogiska grundsyn är min starka tro på det kompetenta barnet. Jag vill tro att barn

inte är, utan barn blir beroende på vilka förutsättningar och sammanhang de ges. Min

drivkraft är att skapa värdefulla sammanhang för alla barnen och medarbetarna i mina

förskolor. Min vision är att driva förskolor som präglas av utveckling, lärande, trygghet och

glädje hos alla som deltar, både stora som små.

I mitt ledarskap utgår jag från fem ledord – engagemang, utveckling, tydlighet, tilltro och det

viktigaste av allt glädje. I mina beslut gäller dialog och delaktighet, men alltid med barnet i

fokus.

Mina ledord

Engagemang Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Är en visionär som brinner för arbetet

• Har hjärtat mig med på arbetet

• Är intresserad, nyfiken på vad som pågår i verksamheten

• Är närvarande, om ej på plats, så via telefon eller mejl

• Bryr mig om dig och din arbetssituation

• Är en problemlösare

• Är en stolt förskolechef

Mina förväntningar på dig som medarbetare är att du:

• Är professionell på arbetet

• Har Karlstadbornas bästa i fokus på arbetsplatsen

• Har god kännedom om barnen i din verksamhet

• Är stolt över att du är med och påverkar framtiden

Utveckling Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Ger dig så bra förutsättningar som möjligt för att du ska lyckas med uppdraget

• Skapar förutsättningar för en hållbar och kvalitativ verksamhet

• Är uppdaterad och påläst i våra styrdokument och ny forskning kring uppdraget

• Strävar framåt och vill utveckla verksamheten tillsammans med dig

• Ger dig feedback på ditt arbete

• Inspirerar

• Är öppen för lösningar

• Är modig och vågar

29


• Är påläst i styrdokument och forskning

• Har egna idéer och tar initiativ för förbättring och utveckling

• Är flexibel i val av arbetssätt och lösningar

• Tar ett aktivt ansvar för hela förskolans resultat

• Vågar tänka och prova annorlunda

Tydlighet Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Ger besked på dina frågor

• Ger kontinuerlig information

• Arbetar med helheten och sprider ett systematiskt tänkande

• Kommunicerar gemensamma mål om vart vi är på väg

• Har god struktur och ordning på papper, pengar och personal

• Har överblick och framförhållning gällande planering av verksamheten


• Har en öppen kommunikation med mig och övriga kollegor

• Har en regelbunden och god kommunikation med vårdnadshavare

• Har struktur och ordning på papper, pengar och barn

• Har mål och planering för den verksamhet du bedriver

Tilltro Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Värnar om att skapa goda relationer med medarbetare, kollegor, administratörer, politiker,

barn, vårdnadshavare och chefer

• Står bakom dig när du behöver

• Vågar erkänna misslyckanden

• Stödjer egna initiativ och idéer

• Har en kommunikation, lojalitet och öppenhet gentemot dig; inga problem eller frågor är för

små eller för stora att för att upp.

• Litar på dina beslut

• Tar tag i problem på ett konstruktivt och professionellt sätt


• Är ärlig


• Är självständig och gör ditt bästa

• Samarbetar med barn, vårdnadshavare, kollegor och ledning

• Tror på det kompetenta barnet

• Tar tag i problem på ett konstruktivt och professionellt sätt


• Är ärlig

Glädje Du kan förvänta dig av mig att jag:

Verkar för ett gott arbetsklimat där vi alla trivs, känner glädje och skrattar på arbetsplatsen. Vi behöver

alltid lite mer skratt i öronen.

30


Bidrar till din egen och andras arbetsglädje.

Vårt gemensamma uppdrag är att… • Ta tillvara på varandras kunskaper och utvecklas av varandras olikheter och

• erfarenheter.

• Ge de små Karlstadborna en bra start i det livslånga lärandet

Dessa fem ledord ska jag sträva efter att leva upp till i min roll som förskolechef.

Jag kommer att låta mitt eget ledarskap utsättas för granskning som ett led i min egen utveckling

genom återkommande LMU-undersökningar och vid medarbetarsamtal. Jag ber då mina medarbetare

att vara mina kritiska vänner som ger mig feedback på hur de upplever mig som ledare i förhållande

till mina ledord.

31

Organisation 2017–2018 På Jakobsbergsskogens förskola finns en biträdande skolledare på 20% som hjälper till och

stöttar chef och medarbetare i utvecklingsarbeten och med administrativa uppgifter. En gång i

månaden har förskolechef möten med samtliga bitr. skolledare på Zakrisdal, Vitsippan och

Jakobsbergsskogen.

På området VIZAJA finns under hösten 17 en It utvecklare på 20% som ska hjälpa till och

inspirera så att alla kommer igång med it som verktyg för lärande.

Förskolan har därtill en person som arbetar 50% som projektledare i projektet tydliggörande

pedagogik och driver detta arbetet aktivt på VIZAJA. I projektet finns 2 lärledare från

Jakobsbergsskogen som har 2% var i tid till att ligga steget före i planering samt att handleda,

inspirera kollegor.

På förskolan har medarbetarna olika arbetsansvar. Det behövs ansvarig för ekonomi, Heroma,

brand, hygien, utvecklingsgrupp, SVG, ALMledare, genus, miljö och It. Varje start av

terminen ser vi över ansvarsområden och fördelar så det blir en jämn arbetsfördelning på

avdelningarna och i arbetslagen.

Varje avdelning har en samordningsansvarig och en utvecklingsansvarig. Samordnaren deltar

på veckomöten. Två av enhetens utvecklare är med i utvecklingsgruppen och en är

ALMledare. Det är chef som utser samordnare och utvecklare samt representanter i

utvecklingsgruppen. Varje förskola har en person som är huvudsamordningsansvarig och

huvudutvecklingsansvarig och sköter kontakten med chef och vice versa.

Dessa nyckelpersoner leder veckomöten och ALM.

Det finns två representanter i SVG, en är från lärarförbundet och en från kommunal.

Arbetslag

All personal på enheten tillhör ett arbetslag. Varje arbetslag består av 2–3 avdelningar, och

leds av en ALM-ledare. Arbetslaget ska träffas 1,5 timma var tredje vecka. Tiden för

arbetslagsmötet ska läggas så att så många som möjligt i arbetslaget kan gå på mötet.

Utvecklare och ALMledare:

Utvecklare och ALM-ledare är förskollärare och utses av förskolechef.

Utvecklare innebär att vara drivande i att avdelningen arbetar i enlighet med styrdokument,

arbetsplan, Planeringsunderlag och likabehandlingsplan. Håller sig ajour med ny litteratur och

artiklar. Vill driva verksamheten framåt.

32

En av utvecklarna i arbetslaget är också ALM-ledaren. ALM-ledarens uppgifter:

• Förbereda ALM, sammanställa och prioritera bland punkterna på dagordningen.

• Leda ALM.

• Utse någon att föra mötesanteckningar.

• Tydliggöra vilka beslut som tagits.

• En länk mellan arbetslag och förskolechef.

• Vara en länk i informationsflödet mellan medarbetare och förskolechef.

• Se till att arbetet enligt Arbetsplanen och likabehandlingsplanen följs upp, och att

dessa blir en del i det vardagliga arbetet.

Samordnare:

Samordnaren utses av förskolechef. En samordnare kan vara förskollärare eller barnskötare.

En representant per avdelning. Samordnaren ansvarar för det administrativa på avdelningen så

som barnschema (IST), pedagogschema, sajt, pärmar, vikarier. Samordnaren deltar på

veckomötet. Samordnaren har mandat från avdelning att ta beslut på veckomötet.

Samordnaren ansvarar för att:

• Lyfta aktuell information till mötesgruppen

• Aktivt delta på mötet

• Se över vikariebehov

• Planera traditioner och gemensamma aktiviteter

• Sommar-julsammanslagningar

Ekonomiansvarig

Ekonomiansvariga utses av förskolechef.

Ekonomiansvariges ansvar:

• Ansvara för beställningar.

• Attestera fakturor i tid.

• Redogöra för arbetslaget hur dess ekonomi ser ut.

• Göra en enkel budget för arbetslagets pengar och följa upp denna budget.

Utvecklingsgruppsrepresentant

Representant till utvecklingsgrupp utses av förskolechef.

Representantens uppgifter:

• Vara aktiv i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten.

33

• Vara med på utvecklingsgruppsträffar.

• Delge övriga i arbetslaget information från utvecklingsgrupp.

• Leda diskussioner om områden som tagits upp på utvecklingsgruppens möten.

APT

Varje termin har enheten två APT. Strävan är att alla ska delta, men om detta inte är möjligt

kan representanter för arbetslag delta. Förskolechefen leder dessa möten. Mötesanteckningar

ska föras.

Frågor att ta upp:

• Utveckling av verksamheten, t.ex. Den pedagogiska plattformen

• Arbetsplanen

• Organisation/ Samarbete

• Arbetsmiljö

• Jämställdhet och mångfald

• Övriga frågor

Info- och diskussionsforum

Vid möjlighet närvarar förskolechefen på veckomöten, ALM eller planeringar för att delge

information, diskutera och lyssna in olika frågor. Förskolechef kan skicka med frågor till

samordnare och utvecklare att diskutera på möten.

34

Samverkansavtal /Arbetsmiljö

Samverkan 08 på förskolorna: Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdal

Avtalet gäller fr o m 1 januari 2014, och ersätter föregående bilaga till Samverkansprotokoll

daterat 2009-04-28.

1. Utvecklingssamtal

Varje chef ska ha utvecklingssamtal med sina medarbetare minst en gång per år.

Utvecklingssamtalet bör vara skilt från lönesamtalet.

2. Arbetslagsmöte (ALM)

Frågor som rör det egna arbetslaget t.ex. planering av den dagliga verksamheten, gruppens

utveckling, arbetsmiljöfrågor för gruppen ska tas upp i arbetslagsmöte.

Verksamhetens behov får styra frekvens och omfattning. Mötesanteckningar ska föras och

lämnas till resp chef.

3. Arbetsplatsträff (APT)

Arbetsplatsträff är en träff för Förskolan/enheten, och ska ledas av chefen. Mötets syfte är att

skapa dialog om verksamhetens utveckling. APT ska ske två gånger per termin, 1,5 h/tillfälle.

Frågor att ta upp:

• Utveckling av verksamheten

• Organisation

• Arbetsmiljö

• Jämställdhet och mångfald

Dagordning skickas ut ca en vecka innan mötet. Ärenden som medarbetare vill ta upp skickas

till chefen innan dagordningen skickats ut.

Strävan ska vara att alla medarbetare ska ha möjlighet att delta, men om det inte är möjligt

kan representanter för arbetslag delta. Mötesanteckningar ska föras.

Facklig information kan ges i anslutning till arbetsplatsträff.

4. Samverkansgrupp

Vitsippan, Jakobsbergsskogen och Zakrisdal har en gemensam samverkansgrupp. Enheterna

har ett behov av att hålla samman det geografiska området, för att lära av varandra och vara

fler i dialogen och skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling av verksamheten.

Samverkansgrupp ska träffas minst 4 gånger/år.

35

Samverkan ska präglas av en kontinuerlig process från förslag till beslut. För att stödja en

sådan process ska det ingå fackliga förtroendemän och skyddsombud.

Frågor att ta upp:

• Strategisk utveckling av verksamheten

• Övergripande arbetsmiljöfrågor

• Viktigare förändring av verksamheten som tidigare diskuterats på APT

• Budget och ekonomisk uppföljning

• Andra frågor som är viktiga för verksamheten

• Frågor av övergripande karaktär som lyfts från arbetslagsmöte

Kallelse till samverkansgrupp skickas ut tio dagar innan mötet. Protokoll ska föras och

justeras.

Lokal arbetsplan för arbetsmiljöarbete vid Jakobsbergsskogen, Vitsippan och

Zakrisdals förskolor.

Medarbetarna är den viktigaste resursen för att vi skall uppnå verksamhetsmålen.

Därför är god hälsa hos personalen en av de högsta prioriterade uppgifterna. Ett öppet klimat

med god kommunikation är en förutsättning för att anställda skall trivas på arbetsplatsen, orka

med sina arbetsuppgifter och är stolta över att arbeta i verksamheten. Att alla trivs och tycker

det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla.

• En arbetsmiljöfrågas väg skall vara känd för all personal.

(se arbetsmiljötrappan)

• Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen vid varje ALM, APT och

samverkansmöte.

• Enligt Kommunens plan genomförs LMU med arbetsmiljöfrågor. Enligt resultat på

LMU upprättas handlingsplan på varje enhet. Uppföljning och utvärdering sker

enhetsvis. Se bilaga LMU handlingsplan

• Friskvårdsstöd med 1000 kronor per anställd och år.

• Erbjudande om att delta i Barn- och ungdomsförvaltningens friskvårdssatsning ”Qom i

gong”.

• Uppvakta alla 50- och 60-åringar samt vid pensioneringen.

• Skyddsrond genomförs tillsammans med skyddsombud minst en ggr/år

Denna arbetsplan skall utvärderas årligen vid verksamhetsårets slut.

36

Mål Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag!

En god och trygg arbetsmiljö för alla.

Styrdokument

och lagar

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller alla som är

verksamma i skolan – elever, lärare och övrig personal. Lagen gäller ej barn i

förskolan.

Arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljölagen(AML)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter(AFS)

Skollagen, barnkonventionen, Lpfö 98/10.

Ansvar Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten.

Politikerna är ytterst ansvariga och skall ge förutsättningar.

Förskolechef är ansvarig att leda förskolans systematiska arbetsmiljöarbete.

Barn och medarbetare- alla skall vara delaktiga!

SAM I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete,

beskrivs vad arbetsgivare ska göra i praktiken för att uppfylla sitt ansvar för

arbetsmiljön. Det löpande SAM arbetet skall drivas av en arbetsgrupp som består

av förskolechef och skyddsombud.

Skyddsombud Ett skyddsombud utses av det lokala facket, AML 6:e kap, §2.

Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.

Samverkans

system

Arbetsmiljön är en stående punkt på ALM, APT samt i förskolechefs

samverkansgrupp.

Årshjul

Skall innehålla planering för både det fysiska och psykosociala

arbetsmiljöarbetet. Medarbetare skall känna till arbetsmiljöarbetet.

Riskbedömning Vid omorganisation eller förändring görs alltid en barnkonsekvensanalys och

eller riskbedömning av förskolechef tillsammans med skyddsombud.

Friskfaktorer Previa, tidig hjälp vid sjukdom, vab

Företagshälsovård finns för alla medarbetare vid arbetsrelaterade behov.

Kris Det finns en krispärm som är känd av alla medarbetare och som uppdateras 1 ggr

per år och vid behov av skyddsombud och förskolechef.

37

Arbetsmiljötrappan

SOC

Kan inte frågan lösas inom

enhetens ram lämnas

frågan till närmast högre

nivå av förskolechef.

SVG

Samverkansgruppen kommer

överens om en rimlig tidsplan om

problemet inte kan lösas

omedelbart.

FSKCH

Förskolechef ansvarar för att problemet

löses.

APT

Problemet löses på enheten. Om inte problemet

löses tas frågan vidare till samverkansgrupp.

Skyddsombudet informeras.

ALM

En arbetsmiljöfråga (fysisk eller psykosocial) tas upp av en

medarbetare:

Problemet löses inom arbetslagets mandat eller tas vidare

till APT.

Förskolechef skall anmäla

allvarligare olycka eller tillbud

till Arbetsmiljöverket.

Olycka/tillbud skall:

För barn och personal anmälas

till förskolechef som tar del av

informationen.

Dessa kommer att

sammanställas och behandlas i

samverkansgrupp.

Arbetsskada och tillbud skall

rapporteras på särskilda

blanketter som finns på

Solsidan.

38

Krisplan

Förskolechef ansvarar för: • att krisplanens innehåll är uppdaterat

• att personalen är förtrogen med innehållet så att alla berörda vet hur och vilka som ska

agera när krisplanen används

Metoder och aktiviteter: • Se bilaga

Documents

Arbetsplan Jakobsbergsskogens förskola 2017 2018 · • Föräldramöte • KBU Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur