Click here to load reader

Apostlagärningarna - Start · 5 A. INLEDNING Apostlagärningarna är tillägnad en viss Theofilus liksom Lukasevangeliet. Theofilus var en hednakristen, möjligen en tidigare proselyt

  • View
    213

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Apostlagärningarna - Start · 5 A. INLEDNING Apostlagärningarna är tillägnad en viss Theofilus...

Apostlagrningarna del 1, kap 1-18

en bibelteologisk kommentar

av

Hkan Sunnliden

2

Hkan Sunnliden, Vrnamo 2008

Inget i detta utkast fr publiceras utan frfattarens skriftliga tillstnd.

Utgiven av Vrnamo frsamling, Box 624, 331 26 Vrnamo

3

Frord

I tidigare bibelfrklaringar har jag frskt framstlla det kristna livet och den kristna tron

ssom de uppsttt. Vi brjade med att lra knna Jesus och hans uppdrag i den judiska miljn

ssom Matteus berttar. Matteusevangeliets krna kan mycket vl vara det mest ursprungliga

vi har tillgng till. Matteus, tullindrivaren som blev en av Jesus lrjungar antecknade till dels

vad Jesus sa. Dessa anteckningar fick utgra krnan till Matteusevangeliet.

Jakob, Herrens bror, var till en brjan tillsammans med Petrus frestndare i frsamlingen i

Jerusalem. Jakobs undervisning riktade sig frmst till de judekristna och drfr studerade vi

Jakobsbrevet efter Matteusevangeliet. Nr det var gjort kompletterade Matteusevangeliet med

de unika versarna i Markusevangeliet. De som inte terfinns hos Matteus. Nu r det dags att

frdjupa kunskapen om den frsta kristna frsamlingen och dess utveckling i

Apostlagrningarna. Undervisningen sker kapitel fr kapitel, vers fr vers i kronologisk

ordning. Jag har gjort avbrott efter 14:28 fr Galaterbrevet och sedan efter 18:11 fr 1

Tessalonikerbrevet och vid 18:18 fr 2 Tessalonikerbrevet. Jakobsbrevet och Galaterbrevet

finns tillgngliga i ett srskilt kompendium.

I denna kommentar har jag tvingats gra mycket kraftiga begrnsningar. Det r helt enkelt

inte mjligt att frska vara uttmmande. Jag har drfr valt ut vad jag vill kommentera. Min

vana trogen vill jag vara versiktlig s att ocks den okunnige kan komma in i text och tanke.

Vi kommer att lsa all text, men jag har ocks valt att gra nedslag i den och kommentera

stycken eller mnen som r relevanta fr situationen i Vrnamo frsamling.

Det har varit en fascinerande resa genom arton kapitlen. Jag har lagt srskild vikt vid den

Helige Andes utgjutande p Pingstdagen, eftersom livet i den helige Ande r hemligheten

bakom den kristna Kyrkan och frsamlingen. Det var srskilt intressant att studera de s

kallade summarierna. Lukas har gett oss tolv knnetecken p den frsta kristna gemenskapen.

r det mjligt att det liv som tar sig sdana uttryck ocks r tillgngligt fr oss idag? Ja, det

har mer och mer blivit min vertygelse. Dr det finns levande celler, organiserade i

zoner/husfrsamlingar och distrikt kan man ocks frvnta sig att knna igen livet i den

Helige Ande. Det r naturligtvis en bn att s ska ske i Vrnamo frsamling.

Jag har anvnt mig av professor Edvin Larssons svenska kommentar Apostlagrningarna som

ingr i serien Kommentar till Nya Testamentet. Men jag har ocks anvnt mig av John Stotts

The Message of Acts. Nrmare uppgifter om dessa och annan litteratur jag anvnt finns i

Referenslistan. Det finns direkta citat frn dessa och andra, men det hnder ocks att det

saknas hnvisningar. Detta kompendium har till en brjan endast tjnat som underlag fr de

bibelfrklaringar som hlls p tisdagskvllarna i Vrnamo kyrka. Det har inte skrivits med

vetenskaplig noggrannhet och ngon sdan ambition har aldrig funnits. Det kan drfr hnda

att det saknas noter eller sakupplysningar dr det annars borde ha varit sdana.

Vrnamo, 3 Advent 2008

Hkan Sunnliden

4

INNEHLL

A. Inledning 1. Vem har skrivit Apostlagrningarna? s 5 2. Nr skrevs Apostlagrningarna? s 5 3. Vilket r syftet med Apostlagrningarna? s 6 4. Hur r Apostlagrningarna skrivet? s 7 5. Kronologiska hllpunkter s 8 6. Innehll och disposition s 9

B. Kommentar Apostlagrningarna kapitel 1 14 s 11-92

C. Srskild kommentar Guds rike och det kristna hoppet s 13

Tungomlstalande s 18

Sadducerna s 30

Esserna s 33

Urfrsamlingens frhllande till de vrldsliga myndigheterna s 37

Samaria s 45

Simon och gnosticismen s 46

Saul eller Paulus, fdd och uppvuxen i Tyrsus, Kilikien s 50

Damaskus i Syrien s 53

Guds Son s 54

Antiokia i Syrien s 62

Nr var Paulus i Jerusalems fr andra gngen? s 63

Karta ver de romerska provinserna s 67

Antiokia i Pisidien s 67

Nr skrevs Galaterbrevet? s 73

Silas och Judas Barsabbas s 77

Karta ver omnmnda frsamlingar i Apostlagrningarna s 79

Thessaloniki i Makedonien s 84

Athen i Akaja s 85

Epikurer och stoiker s 86

Korint i Akaja s 90

D. Appendix 1. Apostlagrningarnas texter ordnade efter Den Svenska Evangelieboken s 94 2. Apostolisk- och efterapostolisk tid, 35-150 e Kr s 95 3. Cd-roms eller www.bibelforklaring.nu s 96 4. De nytestamentliga frsamlingarna s 97 5. Referenslista s 98

http://www.bibelforklaring.nu/

5

A. INLEDNING

Apostlagrningarna r tillgnad en viss Theofilus liksom Lukasevangeliet. Theofilus var en

hednakristen, mjligen en tidigare proselyt eller gudfruktig. S brukar man i alla fall frklara

att Lukas tycks frutstta att lsaren r frtrogen med Gamla Testamentet. I till exempel 1:19

str det och det jordstycket kallas p deras sprk Akeldamak. Det tyder p att det inte var

en jude som skrivit Apostlagrningar.

Vem har skrivit Apostlagrningarna?

Lukas brukar anges som frfattare till bde evangeliet och Apostlagrningarna. Han r inte

omnmnd i vare sig Lukasevangeliet eller Apostlagrningarna, men vi finner honom i Kol

4:14, 2 Tim 4:11 och Filemon v 24. I Kol kallas han fr den lskade lkaren och i 2 Tim sgs

att han r den ende som r kvar hos Paulus. Av 4:11 framgr indirekt att han r en oomskuren,

det vill sga hednakristen. Det r i sig en intressant uppgift. Det str inte s mycket om Lukas

i Nya Testamentet, men han r omtalad ocks i andra kllor.

Det str i inledningen av Lukasevangeliet att han efterforskat allt noggrant. Det verkar klart

att Lukas reste med Paulus. Det frklarar de s kallade vi-styckena, 16:10-17, 20:5-16,

21:1-18, 27:1-28:16. Paulus hade varit med nr Stefanus stenades, 7:28 och 22:3 och kunde

bertta om detta och naturligtvis om sin egen omvndelse, kap 9, 22 och 26.

Andra som Lukas varit i kontakt med och som kan ha bidragit med information r Barnabas

(4:36), Markus (12:12) och Jakob (12:13).

De bda verken, Lukasevangeliet och Apostlagrningarna r dedikerade till Theofilus, men r

samtidigt riktade till en lngt strre lsekrets.

Nr skrevs Apostlagrningarna?

Nr det gller dateringen vill jag framhlla fyra skl till att Apostlagrningarna r skrivet

ganska tidigt, kanske redan r 60

Fr det frsta finns inget av Paulusbreven omnmnt. Det finns ingen hnvisning till dem och

inget tyder p att Lukas hade knnedom om dem. De samlades ihop och fick en stark stllning

bland de kristna frsamlingarna senast i slutet av det frsta rhundradet. Apostlagrningarna

har drfr kommit till innan breven ftt sin starka position.

Fr det andra jmnades Jerusalem med marken r 70 e Kr och det nmns inte ett ord om detta.

Det r drfr troligt att Lukas som skriver en historisk berttelse skrivit denna innan r 70 e

Kr.

Fr det tredje anvnder Lukas i regel vldigt positiva ordalag om den romerska staten. Man

kan frga sig om det varit mjligt om han upplevt de frfljelser kejsar Nero satte igng p

60-talet.

6

Fr det fjrde nmns inte de stora apostlarna dd alls, varken Petrus eller Paulus som led

martyrdden r 64 (?) eller Jakob som led martyrdden r 62 e Kr. Apostlagrningarna slutar

med att Paulus fortfarande predikar frn sin husarrest.

Redan Didache (70-150 e Kr) innehller delar av Apostlagrningarna, se Didache 4:8 (Apg

2:44 f, 4:32) 9:2 och 10:2 (3:13, 26, 4:27, 30).

Det r mjligt att Apostlagrningarna citeras ocks i 1 Clemensbrevet (96 e Kr), till exempel

2:1 (Apg 20:35), 2:2, (2:17), 5:4, 7 (1:25), 17:1 (7:52) och 18:1 (13:22). P ett liknande stt

anvnds Apostlagrningarna i Ignatiusbreven (110-115 e Kr), till exempel brevet till

magnesierna 5:1 (Apg 1:23), till smyrnierna 3:3 (10:41) eller filadelfierna 2:2 (20:29).

Justinus Martyren (-165) skrev Apologin och i den citerar han bde Lukasevangeliet och

Apostlagrningarna. Han citerar bland annat frn det tal Paulus hll p Aeropagen i Aten, som

Lukas berttar om i Apostlagrningarna 17. Hos Irenaeus (-200 e Kr) spelar

Apostlagrningarna en stor roll i dennes kamp mot olika villolrare. Irenaeus har i

Apostlagrningarna std fr den kristna lra som blir tydlig i de mnga tal som finns tergivna

dr. Irenaeus menar att Apostlagrningarna ska betraktas som kanonisk p grund av att Lukas

skrivit boken.

I Canon Muratori frn 180-190 grs en uppdelning mellan vilka skrifter som ska betraktas

som kanoniska och vilka som inte ska betraktas s. Kriterierna r oklara, men

Apostlagrningarna nmns bland de kanoniska. Lukas var en Pauluslrjunge och hade deltagit

i dennes missionsresor, vilket framgr av de s kallade vi-stllena. I denna gemenskap

ingick Silas, Timoteus och Lukas. I Canon Muratori omnmns Lukas som lkare i Antiokia,

Syrien. Han var en av de tidiga hednakristna, apostlalrjunge och senare verksam i Achaia,

Grekland. Han ska ha blivit 84 r gammal.

Vilket r syftet bakom Apostlagrningarna?

Det finns de som frsker misskreditera Lukas genom att sga att Apostlagrningarna r en

propagandaskrift, men det r tydligt verdrivet. Kanske r det bttre att sga att boken r en

historisk monografi, det vill sga frsker beskriva ett viss skeende i historien, nmligen den

kristna rrelsens utveckling under tre decennier, frn Jesus uppstndelse och himmelsfrd i

Jerusalem till Paulus fngenskap i Rom. Det r sjlvklart s, som med alla historieskrivare, att

han valt ut det han vill bertta. Det finns sdant som han inte berttar. Han berttar till

exempel inte hur den kristna frsamlingen uppstod i Alexandria, Nordafrika fastn den var

stor och inflytelserik.

Lukas skriver teologisk historia, kyrkohistoria. Han skriver om de stora hndelser som gt

rum ibland oss, Luk 1:1. En intressant utveckling inom Apostlagrningarnas ram r den att

Torahn p ena sidan frlorar sin betydelse och p andra sidan fortstter att vara en srskild

frmn fr judekristna. Denna konflikt som var s svr bland de frsta kristna tycks vara

nedtonad utan att han frbigr den.

7

Det finns mycket att sga om sttet att frst Apostlagrningarna men det finns inte skl att

frdjupa sig i detta hr.1 I stllet ska vi koncentrera oss p det som kan vara av intresse fr oss

som lever och verkar i Vrnamo.

Jag har srskilt tv intressen med dessa bibelfrklaringar. Det frsta r att se hur den frsta

kristna frsamlingen vxer fram och det andra r att jag vill placera Paulusbreven i sitt rtta

sammanhang. Jag har valt att lsa Apostlagrningarna kronologiskt ven om det inte alltid

verkar sjlvklart att det r skrivet kronologiskt. P s stt hoppas jag kunna ka frstelsen

dels fr kyrkans framvxt och dels av Paulusbrevens tillkomstmilj.

Fr det frsta; nr vi studerade Matteus- och Markusevangeliet hvdade jag ofta att Guds rike

har kommit till oss och att vi kan leva i gemenskap med detta redan hr i tiden. Jag hvdade

ocks att Guds rike frmedlades genom Kristi Ord och att det spred sig muntligt och skriftligt.

Mer n s sades inte. Men nr vi nu ska studera Lukas och Apostlagrningarna hnder ngot

annat. Lukas skriver fortsttningshistoria. Han medverkar till att institutionalisera Guds rike.

Lukas talar om den gammaltestamentliga tiden, Jesu fullbordan och fortstter nu med Kyrkans

tid. Den eskatologiska, andliga gemenskapen blir till frsamling och kyrka med

organisation och mbeten. Det finns naturligtvis de som r starkt kritiska till att rrelsen blir

institution, men nr Lukas berttar om detta r det helt och hllet ett verk av den Helige Ande.

Vi ska srskilt lgga mrke till hur Lukas beskriver Andens verk.

Fr det andra; det r mjligt att med hjlp av den information vi fr i breven kunna placera in

dem i Apostlagrningarnas historiska framstllning, ven om det i ngra fall inte r sjlvklart

och kan gras olika. Utan Apostlagrningarna hade det varit svrt att placera in Paulus-breven

i tidsfljd. Utan Paulus-breven hade det varit svrt att frst Kyrkans och dogmernas

utveckling i Apostlagrningarna. Det betyder att kyrkohistoria och dogmhistoria hr samman,

ngot som ofta frbisetts i svensk forskning.

Om det behver sgas sger jag det nu; Utan en grundlggande frstelse av den Helige Ande

blir Apostlagrningarna obegriplig. Det som sker hr beskrivs helt som ett Andens verk.

Hur r Apostlagrningarna uppbyggt?

Apostlagrningar delas grna in i tv delar. Den frsta delen r den s kallade Petrus-delen,

kap 1-12 och den andra r Paulus-delen, kap 13-28, en naturlig uppdelning, men ngot

tveksam, eftersom de bda verlappar varandra ganska tydligt. Paulus blir till exempel

omvnd i Kap 9 och Petrus spelar en huvudroll i kap 15.

Ngra har frskt lsa Apostlagrningarna enligt mnstret i 1:8, Jerusalem, Juden, Samarien

och hela vrlden. I sdana fall kommer 1:1-8:3 utgra del ett i Jerusalem och Juden, 8:4-

1 Jag hoppar bland annat ver Apostlagrningarnas forskningshistoria. I mitten p 1800-talet menade mnga forskare att Lukas skrivit en propagandaskrift, tminstone att boken var starkt tendensis. Denna infallsvinkel

mtte motstnd och ersattes med en historisk positivism, som koncentrerade sig p de kllor Lukas anvnt sig av

och det stt p vilket han anvnt sig av dessa. Den senare religionshistoriska skolan frskte frst framvxten

av den kristna frsamlingen i ljuset av sin milj. Tysken Martin Dibelius (1883-1947) koncentrerade sig p

frgor om hur Lukas komponerat och vilka traditioner han anvnt sig av. Detta kallas redaktionshistoria. Det

som kom att karaktrisera frsamlingen var dess unika kyrios-tro. Det var s kristendomen uppstod, menar man.

Liberalteologen Rudolf Bultmann (1884-1976) var en av fresprkarna. Hans stt att tolka kallas existential

tolkning. Han r skeptisk till det mesta och menar att Lukas lyckats frvandla Jesu enkla lra till en

kyrkoinstitution. Andra har koncentrerat sig p Lukas som teolog.

8

11:18 del tv och 11:19-28:31 hela vrlden. Andra har frskt frklara att Apostlagrningarna

r uppbyggd kring olika teman som valet av ny apostel, pingsten, frfljelsen, Sauls

omvndelse, Apostlamtet, missionsresorna och s vidare.

Men r inte Apostlagrningarna en historisk bok? Ja och nej. Vi ska d vara medvetna om att

Lukas var en mycket medveten och kunnig teolog. Han vljer sitt material och har ett syfte

med sin berttelse. Han vill beskriva hur evangeliets frkunnelse gr frn Jerusalem till Rom,

frn judemission till hednamission.

Kronologiska hllpunkter

Roms kejsare Romerska stthllare2

27 f Kr 14 e Kr Augustus (Luk 2:1)

14 37 e Kr Tiberius (Luk 3:1) 26-36 e Kr Pontius Pilatus (Matt 27:2)

37 41 e Kr Caligula

41 54 e Kr Claudius 52-59 e Kr Antonius Felix (Apg 23:26)

54 68 e Kr Nero (Apg 25:10) 59-61 e Kr Porcius Festus (Apg 24:27-25:1)

Till dessa hnvisningar kan ocks lggas Herodes Agrippa I:s dd 44 e Kr (12:1-20), kejsar

Claudius utvisning av judar frn Rom 49 e Kr (18:1-2), Gaijus stthllare i Akaja 51 e Kr

(18:12). Med hjlp av dessa hllpunkter gr det att f en ganska god bild av

Apostlagrningarnas kronologi.

2 Jag har hr utelmnat de lydkungar, sner till Herodes den store, som ocks fanns fr att inte komplicera bilden

i ondan. Jag har ocks utlmnat ett flertal fr oss ointressanta stthllare. Dremot har jag tagit med alla

kejsarna. Nero och Domitianus r knda fr att ha frfljt kristna. Titus var inte kejsare nr Jerusalem delades

70 e Kr, men verbeflhavare och ledde kriget mot judarna.

9

INNEHLL

1:1-14 Prolog

1:15-26 Komplettering av apostlakretsen r 30

2:1-13 Andens utgjutande

2:14-41 Petrus pingstpredikan

2:42-47 Urfrsamlingens liv, del 1

3:1-10 Apostlarna gr under

3:11-26 Petrus tal i Salomos pelarhall

4:1-22 Konfrontation med Stora Rdet

4:23-31 Frsamlingen reagerar med frimodig bn och fylls med den Helige Ande

4:32-37 Urfrsamlingens liv, del 2

5:1-11 Ananias och Saphira

5:12-16 Urfrsamlingens liv, del 3

5:17-42 Ny konfrontation med Stora Rdet

6:1-7 Hellenisterna

6:8-15 Stefanus arrestering r 30

7:55-8:1 Stefanus lider martyrdden

7:1-53 Stefanus tal

8:1-3 Stefanus begravs och frfljelsen bryter ut

8:4-25 Mission i Samarien

8:26-40 Den etiopiska hovmannen

9:1-9 Sauls omvndelse r 31

9:10-19a Damaskus, Ananias och Saul

9:19b-31 Saul i Damaskus och Jerusalem r 34

9:32-43 Petrus i Lydda och Joppe

10:1-11:18 Petrus och Cornelius r 37

11:19-30 Frsamlingen i Antiokia r 39

12:1-25 Frsamlingen i Jerusalem r 41-443

13:1-14:28 Paulus frsta missionsresan r 45-47

12:25-13:4a Barnabas och Saul lmnar Antiokia, Syrien

13:4b-12 Barnabas och Saul anlnder Cypern

13:13-52 Paulus och Barnabas vistas i Antiochia, Pisidien

14:1-28 Ikonium, Derbe och ter till Antiochia i Syrien r 47-48

Galaterbrevet (Sygalatiska hypotesen) r 48

15:1-35 Det frsta kyrkomtet r 49

15:36-18:22 Paulus andra missionsresa r 49-52

15:36-16:10 Genom Mindre Asien

3 Detta r 44 dog kung Herodes Agrippa I

10

16:11-40 Filippi

17:1-15 Thessaloniki

17:16-34 Athen

18:1-22 Korint r 494

1 Tessalonikerbrevet r 50

2 Tessalonikerbrevet r 51

ter till Jerusalem och Antiochia i Syrien

19:1-21:16 Paulus tredje missionsresa r 53-57

19:1-20 Efesos

1 Korintierbrevet r 55

19:21-40 Upplopp i Efesos

20:1-16 Genom Makedonien och Grekland.

2 Korintierbrevet r 55

Romarbrevet r 56

ter till Troas och Miletos.

20:17-38 Miletos och avskedstal i Efesos. r 56

21:1-16 ter till Caesarea och Jerusalem. r 57

21:17-36 Arresteringen

21:37-22:21 Paulus frsvarstal

22:22-23:11 Paulus infr kommendanten och Stora rdet

23:12-35 Sammansvrjning. Paulus frs till Caesarea.

24:1-21 Paulus anklagas. Frsvarstal infr stthllaren Felix r 58

24:22-25:5 Paulus i hkte, Infr stthllaren Festus r 59

25:6-22 Paulus infr Festus och kung Agrippa

25:23-26:32 Paulus infr kung Agrippa

27:1-44 Resan ver Medelhavet r 59

28:1-16 P Malta

28:17-28 Judarna i Rom r 60

Mission till jordens yttersta nde

Efesierbrevet r 60

Filipperbrevet r 60

Kolosserbrevet r 60

Brevet till Filemon r 60

1 Timoteusbrevet r 62

2 Timoteusbrevet r 62

Brevet till Titus r 62

4 Landshvdingen Gallio omtalas hr och han var landshvding endast ett r, frn vren r 50 till vren r 51 e

Kr. Det gr att vr datering hr r tmligen sker.

11

B. KOMMENTAR

Markus slutar sin berttelse med himmelsfrden, se Markus 16:19, och med att sga att

Herren verkade tillsammans med dem (lrjungarna). Detta r centralt och vittnar om den

frsta kristna frsamlingen tro och utgngspunkten fr Apostlagrningarna.

I Mark 16:19 terfinns den frsta kristna trosbeknnelsen kyrios Iesous, Jesus r Herren,

jmfr Rom 14:9, 1 Kor 8:6 och Fil 2:11. Jesus blir sedan han fullbordat sitt uppdrag p

Golgata upphjd i enlighet med Ps 110 till Faderns hgra sida. Jesu upphjelse,

himmelsfrden, r ett framtrdande motiv bland de frsta kristna, se Apg 2:33 ff, 7:55 f, Rom

8:34, Ef 1:20 (obs 2:6 ff), Kol 3:1, Hebr 1:3, 13, 1 Petr 3:22 med flera.

Mnga kristna undrar vad Jesus gr idag och Nya Testamentet ger oss tre svar. Fr det frsta

regerar han. Han har all makt i himlen och p jorden, men han utvar sitt herravlde genom

evangelium. Fr det andra ber han fr oss, Hebr 7:25. Av Apg 7:55 framgr ocks att han

lider med oss. Nr Stefanus stenas kan inte Jesus sitta p Faderns hgra sida utan r s

engagerad att han str.

1:1-14 Prolog

Angende frfattarfrgan hnvisar jag till inledningen: Vem har skrivit

Apostlagrningarna?

V 1-3 Den grekiska texten i v 1 kan versttas allt som Jesus brjade gra och lra. Jesus

fortstter sitt verk genom den kropp han fogat samman med hjlp av sina lrjungar, sin

frsamling. Vilken garanti hade Jesus fr att hans verk skulle g vidare? Var hans frkunnelse

s framgngsrik? Samlade han s mycket folk? Eller var tecknen och undren s kraftfulla att

verket fortsatt nda fram till vra dagar? r Pingstdagens andeutgjutelse hemligheten? Nej,

hemligheten r, menar jag, att Jesus lyckades foga samman en kropp av lrjungarna som

liksom han sjlv var beredd att ge sitt liv fr att vrlden skulle f leva.

Den hemlighet vi kallar Kristi Kyrka och frsamling r den nyckel som ppnar

Apostlagrningarna fr oss. Jag ska frklara med hjlp av det grekiska ordet katarizo.

Katarizo r ett ovanligt ord. Det frekommer bara p ngra stllen och verstts olika. Vi

lser i tur och ordning Matt 4:18-22, Ef 4:11-16 och Hebr 10:5. Bilden av Guds stt att foga

samman en kropp blir nnu klarare om vi tnker 1 Mos 1:27. Gud gr frst en kropp och

sedan blser han in sin Ande. Jmfr detta med Johannes Dparens uppgift enligt Luk 1:17.

Detta r vad Jesus gjorde under sina tre r med lrjungarna. Han lyckades forma en kropp i

vilken han sedan blste in sin Ande, nmligen p Pingstdagen, Apg 2:1 ff. Det r mjligt att

apostlarna verkligen tyckte att det fattades en apostel efter Judas Iskariot, att de knde sig

ndgade att utse en ny apostel i Apg 1:15-26.

Jag har tagit extra tid till det lilla grekiska ordet katarizo drfr att jag tror att Gud gr p

samma stt idag. Han bygger en kropp.

12

Drfr tror jag ocks att Peter Halldorfs bok Andens folk kommit i absolut rtt tid.

Syftningen i v 2 r sprkligt oklar s till vida att Jesus antingen gav sin befallning genom

Helig Ande eller utvalde apostlar genom Helig Ande. I sjlva verket gjorde han allt i och

genom den Helige Ande.

Han lt sig ses under 40 dagar. Det r inte ndvndigt att uppfatta antalet dagar som exakt, nr

vi vet att talet 40 r ett heligt tal. Regnet som ledde till syndafloden varade i 40 dagar, 1 Mos

7:12. Israels barn t manna i knen i 40 r, 2 Mos 16:35 och Moses var p Sinai berg under 40

dagar, 2 Mos 24:18, liksom Elia i 1 Kon 19:8. Jesus frestades i knen i 40 dagar och hr lser

vi att han visade sig fr dem under 40 dagar.

V 4-5 V 4 ska frsts som att Jesus t med de sina. Det var i samband med en mltid han

talade med dem om Guds rike. Det str inte att mltiden hade sakral prgel, men ska nog

frsts s. De ter med den uppstndne och i den judiska gemenskapen r just mltiden den

fullndade gemenskapen. Vi sg det redan i Mark 6:41, 8:6 och 14:22 ff. Av Apg 10:41

framgr ocks att mltiden har en srstllning i den judiska miljn. Varje mltid r p stt och

vis en sakral mltid, ett fregripande av den himmelska mltiden. Nr det r sagt ska vi ocks

konstatera att vi inte omedelbart kan jmstlla dessa mltider med den heliga nattvarden. Jesu

nrvaro i nattvardens brd och vin sker efter himmelsfrden och har en mer liturgisk prgel.

Vid en mltid talar Jesus med dem om Guds rike. De fyrtio dagarna framstr som en tid d

Jesus ger sina sista instruktioner. Det r ingen tillfllighet att de ska stanna och vnta just i

Jerusalem, se till exempel Ps 110:2 eller Jes 2:3. De hade alla vntat p Guds rike och nu

fortstter Jesus att tala med dem om Guds rike, det vill sga om det slutgiltiga

frlsningstillstnd dr allt fullbordas. Jesus menar att det har tagit sin brjan, men nnu inte

fullbordats. Kanske detta ocks r tanken bakom orden att Jesus brjade att gra och lra.

Nr Jesus i v 4 ber dem att drja kvar i Jerusalem anger han srskilt ett skl: Ni ska vnta p

vad Fadern har utlovat. Det framgr av sammanhanget att han syftar p Andens utgjutande

ssom det utlovats i Joel 2:28-32 och s som Jesus talat med dem om, se srskilt Joh 14:15 ff,

15:26 och 16:7. Redan Johannes Dparen hade talat om hur Jesus r den som dper i Helig

Ande och eld, Matt 3:11.

V 5 Lgg mrke till att det str att vi ska dpas med vatten och dpas i Helig Ande. Hr finns

en skillnad. Matteus skriver att Johannes dpte i vatten, Matt 3:11 men Lukas skriver att han

dpte med vatten, Luk 3:16. P.P. Waldenstrm kommenterar att det redan i urkyrkan fanns

tv olika stt att dpa vilket kan vara viktigt att framhlla i somliga sammanhang. Men nu

talar Lukas om att vi ska bli dpta i Helig Ande, det vill sga att Anden ska utgjutas ver oss.

Vi ska terkomma till denna utgjutelse nr vi lser Apg 2.

Hr kan det vara nog att lgga mrke till att talet om att dpas i Helig Ande r kopplat till

frgan om Guds rike, det vill sga till att ndens tid har brjat.

V 6-8 V 6 visar att lrjungarna fortfarande har en alltfr snv bild av riket. De klamrar sig fast

vid bilden av ett religist-politiskt-nationellt herravlde. Jag lgger srskilt mrke till att Jesus

inte frnekar detta utan i stllet talar om tidpunkten. ven om Jesus inte avvisar lrjungarnas

frga om riket verkar det som att Jesus korrigerar dem. Han har tidigare i till exempel Mark

13:32 talat p samma stt. Ingen vet stunden.

13

Guds rike och det kristna hoppet

Guds rike r huvudbegreppet i Jesu frkunnelse, Matt 4:17 och Mark 1:14-15. Begreppet

frekommer 120 gnger i evangelierna om man rknar med de 32 gngerna i Matteus dr det

heter Himmelriket. Guds rike r ocks krnan i GT:s eskatologiska frlsningsprofetior dr

Guds Messias frverkligar detta rike p jorden.

Denna vrld har blivit genomsyrad av Synden och olika makter ockuperar Israel, men det ska

komma en dag nr Gud ska gra slut p detta och terupprtta sitt herravlde, sitt rike. Se

srskilt Jes 65:17-25, Am 9:11-15 och Mika 4:1-4.

Denna frvntan vxte sig starkare under senjudendomen och den blev ocks starkt

nationalistiskt prglad, det vill sga politiskt prglad. Parallellt med denna frvntan fanns

ocks de som menade att Guds rike snarare hade en rent andlig karaktr. De menade att Guds

rike snarare ska betraktas som Guds herravlde eller som en ny tidseon. Till denna frvntan

hr tron att Gud p ett srskilt stt ska utgjuta sin Ande ver allt ktt, se Joel 2:28 ff. Det r

sdana toner vi hr hos Johannes dparen och som Jesus tar upp och fr vidare.

Jesus r Guds Messias som upprttar, frmedlar och vidmakthller Guds rike, se Matt 4:23

och 12:28.

Det grekiska ordet basileia betyder frst och frmst herravlde, men det kan ocks betyda ett

rike i mer bokstavlig, geografisk mening. Frgan r vad Jesus avser; r riket bokstavligt eller

andligt?

Det r uppenbart att judarna frvntade sig ett bokstavligt rike och lika klart att Jesus

brjade upprtta sitt herravlde, brjade frverkliga det som fr judarna r ett eskatologiskt

hopp. Den kristna tron bygger p att Guds rike r hr och nu. Vi r nu intagna i och

medborgare av Guds rike. Det r grundvalen fr slutmlet. Han som har brjat ett gott verk

ska ocks fullborda det, Fil 1:6. Men frga r; hur ser slutet ut?

Vad sger Jesus? Nr vi r framme vid slutmlet r det fest och mltiden intar en central plats,

Matt 8:11 f, 13:43, 22:30. Nu kan det i viss mn sgas att detta redan har brjat, men s lnge

vi lever under denna vrlds villkor fr vi samtidigt kmpa den goda kampen. Jesus har redan

nu all makt i himlen och p jorden, men kampen fortstter till dess han lagt alla sina fiender

under sina ftter, 1 Kor 15:25. Frst d avblser ngeln kampen, 1 Kor 15:52 och 1 Tess 4:16.

Men hur ser det ut d?

Se tolkningen av Apg 1:6-8. Jesus svarar inte p lrjungarnas frgor utan korrigerar och leder

in samtalet p tidpunkten fr rikets kommande i stllet. Vad jag frstr har Jesus inte avvisat

den bokstavliga frstelsen av Guds rike. Jag menar att det mste komma en dag d synden

slutar att terrorisera oss, d Israels hopp om ett messianskt rike frverkligas fullt ut och d

skapelsen terupprttas. Det r dessa tankar som gett upphov till tron p ett Tusenrsrike, det

vill sga en tid d det frlsta Israel regerar, djvulen r bunden och hednafolken bjer kn fr

honom som sitter p tronen. Det r ocks p detta stt som Johannes beskriver skeendet i Upp

20 och 21. Riket frverkligas bland dem p ett andligt stt, jmfr med vad Lukas skriver i

Luk 17:20 f. Vi r tillsammans brare av Guds rike och br kunna terspegla ngot av dess

vsen. Det r skert ingen tillfllighet att Lukas stller samman den Helige Ande, Guds rike

och ndens tid i sin prolog.

14

Vi fr inga klara besked vad gller Tusenrsriket. De flesta exegeter undviker frgan eller

talar fr att Tusenrsriket r detsamma som Kyrkans eller Andens tid. P.P. Waldenstrm

kommenterar Upp 20:7 med fljande ord:

Hvad hr i v. 7-10 sges, det har ingen motsvarighet i det, som Kristus och apostlarna

lra om de yttersta tingen. Fr dem intrder den slutliga fullndningen i och med det, att

Kristus kommer igen och de troendes uppstndelse sker.

Vi kan konstatera att inte heller Lukas ger annat n dunkla besked. Vi vet emellertid att de

frsta kristna vntade intensivt p Kristi terkomst och drmed rikets terupprttande i ngon

form. Talet om att Kristi terkomst skulle drja lnge och att denna vntetid r Kyrkans

missionstid blir allmnt frst i slutet p 200-talet. Men kanhnda r det just Lukas som genom

denna prolog ppnat fr denna syn.

V 9-11 berttar om hur Jesus blev osynlig. Molnet r ett tecken p Guds nrvaro och aktivitet.

Det mest knda r den molnstod som ledde Israels barn genom knen mot det utlovade landet,

2 Mos 13:21 och 40:36 ff, men vi lser ocks Dan 7:13 om hur Mnniskosonen kommer p en

molnsky, innesluten i Guds nrvaro, se ocks Matt 17:5 och Luk 21:27.

Det r viktigt fr Lukas att stryka under att lrjungarna sg hur Jesus frsvann. Fr dem r

detta inte slutet p Jesu nrvaro, utan brjan p hans regeringstid. Det frklarar de tv

mnnens utsaga i v 11. Jesus sitter p Faderns hgra sida och regerar genom sin Kyrka och

evangeliets ord. Han ska regera tills han har lagt alla fiender under sina ftter. Drefter ska

han komma tillbaka som vrldsdomare.

V 12-14 De gick frn Oljeberget en sabbatsvg, det vill sga ca 1 200 meter till det rum i vre

vningen dr de brukade samlas. Lukas skriver att de hll endrktigt ut i bn och vi frstr att

tron p Jesus fogat samman dem till en enda kropp.

I v 13 och 14 fr vi en frsta bild av denna frsta kristna gemenskap. Hr rknas ett urval av

frsamlingens medlemmar upp och vi frstr att frsamlingen finns innan pingsten. Hon

fddes inte p Pingstdagen som det ibland kan heta.

Lukas ger oss ytterligare ngra s kallade summarier, i vilka den frsta kristna frsamlingen

beskrivs, nmligen 2:42-47, 4:32-35 och 5:12-16

Och drmed slutar prologen och vi gr ver till berttelsen om Apostlarnas eller Andens

grningar. Grningarna ansgs uppenbara livet och gra den kristna lran trovrdig. Fr mer

information om detta hnvisar jag till min kommentar ver Jakobsbrevet.

1:15-26 Komplettering av apostlakretsen

Vi delar upp nsta avsnitt i tv delar. Den frsta ger oss en bakgrund till varfr de ska vlja en

ny apostel och den andra delen berttar om hur det gick till nr ngon annan ska ta ver

mbetet.

v 15-20 Frst fr vi nu veta att brdernas antal r 120 personer. Det r ett intressant tal och

sannolikt att frst symboliskt, satt i relation till 2 Mos 18:21. De 12 apostlarna ansvarar fr

tio brder var och tillsammans utgr de 120 personer, brjan p sluttidens Israel. Antalet blir

15

d ett tecken p att upprttelse av Guds rike har brjat eller att det nu finns en Kyrka byggd p

apostlarnas grund, dr hrnstenen r Jesus sjlv.

Detta r d ocks bakgrunden till att de mste gra ett fyllnadsval efter Judas Iskariot.

I v 16 sger Petrus att Skriftens ord mste uppfyllas. Tanken r knappast den att Judas Iskariot

var frutbestmd (predestinerad) till sitt svek, utan mera att hans handlande inte korsade Guds

planer. Hans svek kan inte omintetgra Guds plan med Kyrkan. Det finns tskilliga exempel

p hur Guds fiender mot bttre frstnd medverkar till att Guds vilja frverkligas. Tnk till

exempel p Farao eller ls Apg 2:23, 3:18, 4:28 eller 1 Kor 2:8.

Det gr inte att dra ngon skarp grns mellan att 1) Gud vet om vad som ska ske, 2) tillter det

som sker eller 3) bestmmer vad som ska ske. Dremot r det viktigt att betona att Guds makt

inte frntar mnniskorna deras ansvar. Varje mnniska svarar sjlv fr sitt handlande.

Judas de var frutsagt av den Helige Ande genom kung David i Ps 69:26 och 109:8. Det

frsta citatet r hmtat ur en psalm som handlar om Messias lidande, det vill sga om Jesus,

men just v 26 lter Lukas syfta p Judas Iskariot. Psalm 109 handlar om Guds motstndare

och deras svek och i v 8 heter det att ngon annan fr ta ver hans mbete, grekiska episkope.

Sammantaget r v 15-20 inte en frklaring till vad som hnde med Judas Iskariot utan en

bakgrund till varfr de vljer en ny apostel.

V 21-26 Nu mste de med andra ord vlja en ny apostel. Frsamlingen mste vara fulltalig,

utrustas med Helig Ande fr att sedan ta sig an verket. Kriterierna tycks st klara. Den nye

aposteln mste vara en av dem som vandrat med Jesus nda fram till uppstndelsen och

himmelsfrden, Mark 3:13. Det kan ha varit ganska mnga, men bara tv kandidater stlls

fram fr den apostoliska tjnsten, Josef Justus Barsabbas och Mattias. De presenteras inte

nrmare och omnmns inte vidare. Nr dessa tv nominerats av apostlarna eller frsamlingen,

eller dessa tv i frening s r det Guds sak att flla det slutliga avgrandet. Det sker genom

lottkastning.

Lottkastningen anvndes inom den judiska tron i val- och konfliktsituationer, se Jos 18:6 ff, 1

Sam 10:20 f, 14:41. Tillsttandet av en ny apostel r med andra ord en kombination av

mnniskors och Guds aktivitet. Genom lottkastningen eliminerar man s den mnskliga

faktorn. Nu r frsamlingen terigen fulltalig och man invntar nu att Gud ska blsa in sin

Ande bland dem.

2:1-13 Andens utgjutande

V 1-13 kan frsts som tv avsnitt. V 1-4 beskriver s att sga inifrn vad som hnder och v

5-13 beskriver vad som hnder utanfr. Jag ska lgga ut avsnittet med hjlp av fljande sju

punkter:

1. Joelprofetians uppfyllelse

2. Lagens fullkomnande

3. Kraft att vara vittnen

4. Dopet i Helige Ande och eld

5. Tungomlstalande

16

6. Den Helige Andes person

7. Den Helige Andes verk

V 1-4 beskriver inifrn Andens utgjutande. De var alla samlade nr det pltsligt hrdes ett dn

och de alla blev fyllda med Helig Ande. Det har diskuterats om alla syftar p apostlarna

eller p de 120. Fr de frra talar det faktum att avsnittet innan handlar om att apostlaskaran

blivit fulltalig och att den fortsatta berttelsen i Apostlagrningarna handlar frmst om

apostlarna. Jag tvekar, eftersom jag menar att de 120 r en kropp som har fogats samman

och i vilken Herren nu inblser sin livsande.

Fr det frsta r Joelsprofetian som gr i uppfyllelse, se v 16. Profeten Joel verkade i Juda

land, frmodligen p 700-talet f Kr. Boken r en enda profetia om den kommande Herrens

dag. 2:28-32 innehller den profetia som Petrus hnvisar till. Profetian r ursprungligen en

profetia om den yttersta tiden. D ska det synas tecken p himlen, se ven 2:2, 10 och 3:15.

Jmfr med Jes 13:9 ff, 50:3, Hes 32:7, Hos 13:13, Amos 5:8, 18, Sef 1:15, 2:2 f och ven

med Nya Testamentet som Matt 24:29, Mark 13:24, Luk 21:25.

Pingstdagen handlar drfr inte bara om Andens utgjutande om att ndens tid skjuter fart. Det

blir en svr tid, men profeterar Joel var och en som kallar Herrens namn ska bli frlst.

Enligt Nya Testamentet r det Jesus som r Herren, grekiska kyrios. Det r Han som kallas

och det r hans grningar vi fr del av.

Nr Joel frst talade om alla mnniskor tnkte han sannolikt enbart p Israels folk, se Joel

2:27. Det r era barn i v 28 och var och en i v 32 syftar sannolikt ocks p Israels barn.

Moses hade dessutom uttryckt en nskan att alla skulle f profetera, det vill sga tala

Herrens ord, 4 Mos 11:26 f. MEN Petrus (Lukas) har upptckt ngot mer. I Joel 2:29 talas om

tjnare och tjnarinnor och nr Petrus citerar Joel p Pingstdagen frtydligar han den

upptckten. I Apg 2:18 gr han tillgget mina tjnare och tjnarinnor och inkluderar hr

ven hedningarna, menar jag, ocks de kom att upptas i det sanna Israel. Se till exempel

Apg 8:17, 10:44, 11:15 och 19:1 ff.

Fr det andra utspelar sig hndelsen p Pingstdagen. Pingsten, grekiska pentecoste, betyder

den femtionde dagen (efter psk) och var frn brjan en skrdefest, 3 Mos 23:15 ff. Med tiden

frlorade den sin karaktr och kom i stllet att frknippas som den dag Gud gav Torahn s

som den terberttas i 2 Mos 20:18 eller 5 Mos 5:22-26.

Hr talas om hur Gud sjlv kommer till dem pltsligt, frn himlen, alldeles utan mnniskors

medverkan. De sg dundret och eldstungorna (hebreiska de sg rsterna och eldslgorna),

men kan inte riktigt terge vad som skett. Hur kan man se en rst, frgar Gran Larsson i

sin kommentar till 2 Mosebok.

Den funderingen gav upphov till en tolkning av texten, som innebar att Herrens rst gick ut som eldslgor, vilka allts kunde ses av folket

5

Larsson pminner om 5 Mos 33.2 och Jer 23:29. Han talar om hur filosofen Filon sagt att

eldstungorna frvandlades till sprk som mnniskorna kunde frst och skriver:

Enligt en liknande rabbinska tradition frklaras dessa eldslgor inte bara som Guds tal i

allmnhet; de innebr att Guds Ord frdelade sig p olika tungoml, begripliga fr alla

5 Larsson, sid 167.

17

folk. Drigenom frklarar man ocks pluralformen flammorna (eldstungorna, min

anmrkning) i 20:18.6

Larsson menar bestmt att dessa utlggningar ligger bakom Lukas berttelse i Apg 2.

I Apg 2:2 f sgs att det var ssom en stormvind och tungorna (sprken) var ssom eld. Jmfr

med hur Anden kom ssom en duva nr Jesus dptes.

Min frstelse av Guds frbund med sitt folk r att evangelium fullkomnar Lagen,

frverkligar skapelsen. Det nya frbundet frverkligar det gamla frbundet. Detta

beskrivs som ett Guds verk frsta gngen i Jer 31:31-34. I Hes 36:24 talas om att Herren ska

samla judarna frn diasporan till Israel, ge dem ett nytt hjrta och lta sin Ande komma in i

dem. Det var vad som skedde p Pingstdagen. Som jag redan sagt menar jag att Lukas

fregripen, inbegriper ven de kommande hednakristna folken. Anden utgjuts ver allt ktt.

Nr vi tar emot den Helige Ande tar vi emot den fullbordade Lagen som en gva frn Gud.

Fr det tredje hade Jesus talat om att Andens ska ges s vi fr kraft att vara hans vittnen. Det

r helt enkelt livet i Anden som r vittnesbrdet och som r vr kraft. Nr vi tagit emot Anden

har vi tagit emot kraft att vara Hans vittnen. Vi behver drfr inte s mycket be om kraft som

att anvnda den vi har ftt, 2 Tim 1:7. Det liv och det uppdrag vi har ftt kan inte levas i den

egna kraften.

Det r viktigt att frst att alla kristna r fdda p nytt av Guds Ande och har i den meningen

del av Anden och dess mjligheter, se till exempel Joh 3:5 f och Rom 8:9 och 14. Men det

kristna livet r just ett liv. Det pgr och bde Jesus och Paulus var mna om att vi skulle leva

med Jesus varje dag, leva i och vandra i Anden. Jesus talade om det nr han samtalade med

den samaritiska kvinnan, Joh 4:14. I 1 Kor 12:13 vill Paulus att vi ska dricka av Anden och i

Ef 5:18 b att vi ska lta oss fyllas av Anden.

Vi har redan sett att Jesus talat med sina lrjungar om detta, srskilt tydligt i Joh 14-16, se

srskilt Joh 14:15 ff, 15:26 och 16:7. I dessa avsnitt fr vi bland annat del av fljande

sanningar:

Om ni lskar mig hller ni fast vid mina bud (= evangelium), 14:15

Anden r en hjlpare som fr alltid ska vara i och hos oss, 14:16

Genom Anden ska Jesus visa sig fr oss och vi ska frst vem Jesus r, 14:21, 15:26

Ocks vi ska vittna om Jesus, 15:27, 16:1

Anden ska leda oss in i hela sanningen, 16:13

I Apg 2:4 sgs att de alla uppfylldes av den Helige Ande. Det gller allts alla, jmfr Paulus

ord i 1 Kor 12:13.

Fr det fjrde talar vi om dopet i den Helige Ande och eld. Redan Johannes dparen talade

om att han som kommer efter ska dpa i Helig Ande och eld, Matt 3:11, Mark 1:8 och Luk

3:16.

Att bli dpt i den Helige Ande betyder, vad jag frstr, att bli dpt i ande och eld. Det r som

om livsgemenskapen med Jesus genom Anden intensifieras. Vi fr del av ett underbart

6 Larsson, sid 168.

18

evangelium (ande), ngot som r till den gamla mnniskans skam och dd (eld). Mnga

kristna talar om dopet i den Helige Ande som en srskild initiationsrit fr livet i den Helige

Ande. Pingstpastorn Stanley Sjberg uttryckte det en gng som s: Bara den som har Anden

kan fyllas av Anden. Den diskussion som vertolkat knslornas vara eller icke vara i

samband med Andens utgjutande har oftare frsvrat n underlttat fr mnniskor att frst

vad det r frga om.

Vi kan konstatera att det frekommer fem olika uttryck fr dopet i den Helige Ande.

1. dopet i den Helige Ande, 1:5 2. de uppfylldes av Helig Ande, 2:4 3. de skulle f den Helige Ande, 8:15 4. d fll den Helige Ande, 10:44 5. tog emot den Helige Ande, 19:1

Det har naturligtvis mindre betydelse vilket uttryck vi anvnder. Det r mjligt att det finns en

pong med olika uttryck; nmligen den att det 1) inte gr att gra en lra av dopet i den Helige

Ande. Anden tas emot 2) p ett personligt stt och 3) det sker p olika stt, med olika

betoning. Varje kristen har tillgng till det nya Andens liv.

Dopet r ett dop i den Helige Ande och eld. De prvningar som vi talade srskilt om nr vi

lste Mark 9:49 har en framskjuten och srskild betydelse hos den som intensivt vandrar i den

Helige Ande. Jag hnvisar hr till Markuskommentaren.

Fr det femte talas hr om tungomlstalande, vilket kan vara vrt en kommentar eftersom det

r vanligt bland karismatiskt kristna.7

Tungomlstalande

Det hnder att det framfrs invndningar mot tungomlstalande. En sdan r inte talar vl alla i

tungor och en annan Tungomlstalandet r den ringaste av alla gvor. Det kan finnas olika skl till dessa invndningar, men vi ska se lite nrmare p dessa invndningar.

1 Kor 12:30 Om vi lser sammanhanget ser vi i v 4 att Paulus skiljer mellan gvor, tjnster och verksamheter. Han tar upp gvorna i v 1-11, tjnsterna, v 12-26 och verksamheterna i v 27-31. Den

frsta invndningen sorterar d under tjnsterna och betyder att inte alla har tjnsten att tala i tungor

offentlig, det vill sga i gudstjnsten. Paulus talar vidare om detta i 1 Kor 14:26-40.

Den andra invndningen r hmtad frn 14:5. Hr gller det att lsa rtt innantill. Gvan att tala

offentligt i tungor i gudstjnsten r smre n profeterandet svida denne inte uttyder sitt tal

7 Flera exegeter jmfr tungomlstal och profetia. De utgr bda extatiskt tal, sger man och kommenterar

drvid 1 Sam 10:5-13. Professorn Edvin Larsson likstller extas, profetia och tungomlstal. Jag menar att Paulus

i Nya Testamentet skiljer dessa t, att gvorna utvecklats och mognat. Larsson och andra exegeter utgr frn

att Anden i Gamla Testamentet (och andra religioner) verrumplat individer och ftt dem att tala i tungor och

profeter. Larsson sger att Paulus knde till detta tal i hnryckning, men att denne lagt till knda sprk. Det

finns drfr hos Paulus tv olika slag av tungoml. Jag menar att Nya Testamentet lr oss att vi ftt del av Anden

och under kontrollerade former samarbetar med den Helige Ande, som fr vrigt aldrig tvingar sig p ngon

enda av oss.

19

Det finns allts olika slags tungotal, 12:10. Men hr ska vi se p den enskildes tungotal. I Apg 2:1-4,

8:14-17, 10:44-47. (11:15-17) och 19:1-6 berttas om hur mnniskor uppfylldes av Anden och talade i

andra tungor.

Mark 16:17 och 1 Kor 14:5 kan vara vr utgngspunkt och gr att vi vnder p frgan. r denna gva

s viktig s att inte alla kan f den? Nedan ska jag drfr ge tolv skl till varfr vi ska be om

tungomlstalandets frmga. Jag tar dem i den kronologiska ordning vi har i Skriften.

1. Du vet att den Helige Ande r hos dig. Se Apg 10:44-46. Du kan vara viss och trygg i att Gud r hos dig genom sin Ande. Det r Anden som uppenbarar sig i tungotal, 1

Kor 12:7.

2. Du talar till Gud och frs i direkt kontakt med Gud, 1 Kor 14:2 och 14:28. Den som talar i tungor talar till, fr eller med Gud. Ingen annan frstr. Ingen annan behver

frst. Detta r viktigt att understryka vid mottagandet av tungomlstalandet eftersom

den ovane tycker att det talet lter som nonsens.

3. Du bygger upp dig sjlv, 1 Kor 14:4-5. Det finns mycket som vill tynga ner oss, men nr du ber och lovprisar Gud i tungor byggs du upp. Det pverkar inte i frsta hand i

psykologisk mening, utan i andlig. Men det pverkar ocks ditt psyke.

4. Du frlser din tacksgelse, 1 Kor 14:15-17. Hr fr vi ett syn9onymt uttryck fr att tala med andra tungor, nmligen att be med sin ande. Nr orden inte rcker till s fr

du utlopp genom att be eller sjunga i anden.

5. Du fr vila och vederkvickelse, 1 Kor 14:21. Lgg mrke till att Paulus citerar frn Jes 28:11-13 och att han lter det frmmande sprket syfta p tungomlstalandet.

Det finns vad jag frstr flera skl till detta. Det frsta r att den som talar i tungor

vilar frn sitt frstnd, knslor och vilja, se 1 Kor 14:14 och det andra r att jag frs

till vederkvickelsens ort. Hr tnker jag oskt p Ps 23:5 b: Du smrjer mitt huvud

med olja och lter min bgare flda ver.

6. Citatet frn Jes 28:11 och 13 ligger ocks till grund fr 1 Kor 14:22 dr Paulus menar att tungomlstalandet r ett tecken fr dem som inte tror! Nr Herren erbjuder vila

och vederkvickelse och de som inte tro inte vill hra blir evangeliet fr dem: gnat p

gnat Tungomlstalet r ett tecken p att de inte tror.

7. Orden r inspirerade av Guds Ande, Apg 2.4. Det r inte dina egna formuleringar, utan Andens. Anden stdjer oss och vdjar fr oss som Gud vill, Rom 8:26 f. Det r

mjligt, skriver Giertz i sin kommentar, att denna vers syftar p tungomlstalandet.

Det r srskilt vrdefullt vid kris- och frbn.

8. Guds Ande talar till och genom dig, Rom 8:16, Apg 2:11. Genom tungomlstalandet kan du erfara Andens maning i ditt innersta, hra hans tilltal. Du kan till exempel

inspireras att be fr ngon. Du kan tala med auktoritet i den andliga vrlden. Du kan f

uttydningen p detta stt.

9. Det fyller och renar ditt sinne. Gal 5:16-26 handlar inte om tungomlstalande, men Paulus talar om kampen mellan anden och kttet. Vi uppmanas att lta anden leda oss.

Det finns mycket som vill fra oss bort frn gemenskapen med Herren, men vi ska

bygga vra liv p vr allraheligaste tro under bn i den helige Ande, Judas v 20.

Gud kan uppfylla, rena och utva strre inflytande p vra sinnen. Ditt hjrtas frrd

fylls av Hans goda.

10. Tungomlstalandet helgar ditt tal, Matt 12:34. I vrt tal ligger en vldig makt, se Ordspr 12:13 f eller Jak 3. Hur ivriga skulle vi inte vara att ge vr tunga till den Helige

Ande?

11. Tungomlstalande lr dig att lita p Gud. Eftersom du inte frstr mste du tro.

20

12. Tungomlstalandet ppnar nya dimensioner i bnens vrld, men ocks fr livet i stort. Bnelivet berikas nr du ber frbner eller talar med auktoritet i nya tungor. Ditt

bneliv intensifieras och blir mer ptagligt.

Vi r Guds barn och vi jollrar som sm barn infr Honom nr vi vet att vi r lskade och att

Han frstr vad vi menar. Vi behver inte spela spel infr Honom. Tungomlstalandet r en

gva som ges av nd. Den kan inte frtjnas och r ingen frtjnst i sig. Den r inte ett pris fr

lng och trogen tjnst. Nr du ber med frstndet kan du brja och sluta nr du vill. S r det

ocks nr du ber i anden. Bnen fungerar inte bara nr du knner fr det utan alltid nr du r

trygg i Gud.

Hur tar vi emot dopet i den Helige Ande och/eller tungomlstalandet? Det finns inget givet recept eftersom gvan ges av nd. Men ngra tips kan vara

1. Du kan veta att Gud ger gvan. Studera till exempel Joh 1:33 och Luk 11:9-13. Apg 13:52 och Ef 5:18 pekar ocks i denna riktning.

2. Du kan be tv gnger. a) Beknn frst dina tvivel, rdslor och din ofrmga och vga tro syndernas

frltelse, enligt 1 Joh 1:9.

b) Be sedan att Gud ger dig sin gva, Joh 4:10, Apg 5:32 och ta emot den genom tron(-s lydnad).

3. Du kan tacka och tala efter som Anden inger dig att det.

Fr det sjtte framstlls Den Helige Ande som en tredje person i gudomen. Det var till en

brjan inte sjlvklart. Det hebreiska ordet fr ande r ruach och det grekiska pneuma. Bda

orden kan versttas med vind och i tiden fre Kristus uppfattades Anden ofta utan att vara

personlig, som en vind eller kraft.8 Frsta gngen vi lser om den Helige Ande r vid

skapelsens gonblick, 1 Mos 1:1-2. Anden bringar frid och ordning och gr mnniskan till en

levande varelse, 1 Mos 2:7.

Lngre in i Mosebckerna ser vi hur Anden r med och utrustar, 2 Mos 31:3-5. Den Helige

Ande kldde utvalda personer med kraft, Dom 6:16, 34 och befriar den bundne Simson 15:14.

I Jesaja 61:1 f sgs att Anden har smort frkunnaren.

Det r denne Helige Ande som utlovas till varje kristen. Detta sgs redan i Jer 31:31, Hes

36:26 f och Joel 2:28 ff, ord som vi redan lst. Hr utlovas Anden till alla Guds barn och detta

r ocks vad Jesus lovar, se till exempel Jesu samtal med den samariska kvinnan i Joh 4:14.

Anden r sjlva livsprincipen och messiastidens kraft och fullndning.

Jesus och hans lrjungar lr oss att Anden r den tredje gudomspersonen och att vi kan umgs

med Anden p ett personligt stt. Jesus sger detta i Joh 14:16 nr han talar om en annan

Hjlpare. De rent personliga dragen blir tydliga i till exempel Apg 5:39:31, 13:4, 15:28, 16:6

f, 20:23, 28 eller 21:11 . Vi kan att den Helige Ande

talar, Apg 1:16, 13:2, 20:23, 21:11

kan bli bedrvad, Apg 5:3, Ef 4:30

trstar, Apg 9:31

8 S talas det om Anden ocks i Apostlagrningarna, se 1:2, 5, 8, 16, 2:4, 33, 38, 4:8, 25, 31 och s vidare

21

snder ut, Apg 13:4

tnker och beslutar, Apg 15:28

hindrar och leder, Apg 16:6 f, Rom 8:14

tillstter ledare, Apg 20:28, (1:26)

Den Helige Ande r bde livsprincip, kraft, personlig och fullndare.

Fr det sjunde ska vi sga ngot om den Helige Andes verksamhet. I v 4 heter det att Anden

gav dem ngot att bra fram. Det r Anden som verkar ibland oss. Det fullndade livet brjar

med att den Helige Ande fder oss p nytt, Joh 3:5-8, och detta liv kan bara levas i Anden.

Men gr det att precisera ngot vad som menas med att leva detta nya liv? Den svenska

sjlavrdstradition som kallas Ndens Ordning r ett exempel p Andens verk. I denna

ordning nmns kallelsen, upplysningen genom lag, upplysningen genom evangelium,

helgelsen och gudomlig- eller hrliggrelsen. Sjlv vill jag bestmt lgga till kraft att vara

hans vittnen under helgelsen.

Innan vi blev kristna uppehll den Helige Ande livet p var och en av oss. Anden vill komma

till tals med varje mnniska och dra in henne i evangeliet. Nr en mnniska trffas av Guds

tilltal sker det alltid p ett personligt stt, Jes 45:4, samtidigt som hon stts in i en frsamling,

grekiska ekklesia. Individen r inte lngre privat utan ingr i en gemenskap.

I denna frsamling finns ingen fllande dom, Rom 8:1 utan hr r evangeliet vgledande.

Rom 8:14-17 talar om att vi har blivit Guds sner/barn, om hur Anden bekrftar detta i vrt

inre och hur vi har blivit Kristi medarvingar. Vi kan nu umgs med Gud som ett barn umgs

med sina frldrar, utan fruktan. Detta sker i Anden. Hur d? Jo, genom tron.

Det nya livet i Anden bestr med andra ord dri att vi lever i en srskild relation till Gud,

ppenhet mot Honom, oss sjlva och andra mnniskor. Vi ska se nrmare p det.

Vi har nu kommit nra, heter det i Ef 2:12 ff, vi har nu tilltrde till den nd i vilken vi str, i

Rom 5:2 och vi fr ljus och vishet, Ef 1:17 f och Jak 1:5. Jag pminns om den unge mannen

som kom till tro i Sibirien och som inte i sin barndom ftt lra sig ngra bner. I stor

dmjukhet frgade han mig om han kunde be fritt frn hjrtat.

Det nya livets egenskaper, Gal 5:22 f existerar samtidigt som en potential och som ett ml hos

varje kristen. Nu r det meningen att vi ska vxa, mogna och bra sdan frukt som Jesus har

bestmt, Joh 15:16. Denna frukt kan vi inte sjlva prestera utan r ett resultat av vr

gemenskap med Herren. Den frukt som beskrivs i Gal 5:22 r gudomlig. Det r krlek frn

Gud, himmelsk gldje, frid som vrlden inte kan ge och s vidare. Hr fr mnniskan en

frsmak. I 1 Kor 12:7-11 rknas olika gvor upp och dem ska vi terkomma till nr vi

studerar 1 Korintierbrevet.

Livet i Anden r ett liv i enhet och endrkt. Det r samme Ande som verkar i andra samfund

n ditt eget, i Kina, Ryssland och Sydamerika och p alla niver genom alla tider. Det finns

nmligen bara en Helig Ande och alla som har del i denne ende Ande r vra brder och

systrar, Ef 4:4-6. Drfr finns det skl att tro att Jesus kommer att f svar p sin

versteprsterliga frbn i Joh 17. Denna enhet hindrar inte en mngfald av olika sikter ven

om vi alla strvar efter att f del av Herrens sikt, se till exempel 1 Kor 1:10 och Fil 2:2.

22

Till sist vill jag stryka under att Anden ger oss kraft att vittna, grekiska martyria om Jesus.

Ocks hr r det viktigt att se att vi har Anden, vi har den kraft vi behver, se 2 Tim 1:7 och

Upp 12:11.

Av det ovan sagda torde framg att den Helige Ande vill vara i full verksamhet ibland oss. Vi

som har ftt del av och r brare av det nya livet kan samarbeta med den Helige Ande.9

V 5-13 I det hr delavsnittet lser vi om hur mnniskor reagerade p Andens utgjutande. Vi

fr frst veta att judar (och gudfruktiga) frn hela vrlden var nrvarande. De hade flyttat till

Jerusalem. De var s mnga att det fanns flera synagogor i Jerusalem enligt Apg 6:9. Det r

dessa och diaspora-judarna som sedan br ut evangeliet till hedningarna. Det sker i etapper

och under motstnd, Apg 8:4-40 och 10:1-11:26.

Judarna lockades till platsen av dnet frn himlen och tungomlstalandet som fr dem blev ett

tecken p att de inte frstod. Men upprkningen av deras hemlnders sprk kan ocks frsts

som ett fregripande av missionen. Det visar sig vid ett nrmare studium att det fanns tv

diametralt olika reaktioner. Den ena gruppen, de fromma judarna frgar sig vad denna

andeutgjutelse kan innebra. Den andra gruppen presenteras inte nrmare men menar att det

de ser r frvirrat och de sker en naturlig frklaring.

2:14-41 Petrus pingstpredikan

Apostlagrningarna innehller 24 tal av varierande lngd, det r en tredjedel av hela boken.

Det lngsta r Stefanus-talet som upptar 5 % av Apostlagrningarna och det minsta r Paulus

tal i 28:17-20. Utver de 24 talen finns ngra avsnitt som nstan r som tal, se 19:2-4, 23:1-6

och 26:25-27. Varfr har Lukas lagt upp Apostlagrningarna p det hr sttet? P samma stt

som evangelisterna vljer ut vad de ska bertta och p s stt frmedlar ett budskap gr Lukas

i Apostlagrningar. Talen innehller sdant som Lukas vill bertta. Talen ska drfr ses ur ett

frkunnelseperspektiv. Nr vi gr igenom dessa tal upptcker vi att huvudtemat r att Jesus

har uppsttt frn de dda och att han fortstter att verka genom sin kropp, det vill sga den

kristna frsamlingen.

Petrus har fem tal bevarade i Apostlagrningarna. De vriga fyra terfinns i 3:12-26, 4:8-12,

5:29-32, 10:34-43. Om man vill kanske man ven kan ta med 1:15-22 och 3:4-5. Vi ska nu se

nrmare p det frsta talet, 2:14-41.

Avsnittet 2:14-41 innehller Petrus tal p Pingstdagen samt folkets reaktion p det. Hans tal

p Pingstdagen kan karaktriseras som missionsfrkunnelse. Det finns flera sdana tal, men

det hr r det frsta och det lngsta. Det r uppbyggt p fljande stt:

1. adressering, v14 2. anknytning, v15 3. texten (skriftcitat), v 16-21 4. tillmpningen (missionspredikan), v 22-40

- kerygmat, 22-24

9 Om du vill f en enkel och sjlavrdande handledning om Andens verk i hjrtat s ls grna Halldorf, sid 32-

34.

23

- skriftbevis, v 25-36 - maning till omvndelse, v 37-40

5. Redovisning av resultatet

V 14-15 Petrus riktar sig till judarna och alla dem som bor i Jerusalem. Kanske finns hr

ytterligare en antydan om att budskapet ocks gller hedningarna. Klockan r nio p

morgonen och det r inte alls s att tungomlstalarna r berusade. Nej, det finns andra skl.

V 16-22a Vad ska detta betyda? Ordet detta i v 16 syftar sannolikt p tungomlstalandet och

frgan i v 12. Petrus svarar med att hnvisa till Joelsprofetian och Lukas har frtydligat

profetian genom att lgga till att den syftar p Herrens tjnare och tjnarinnor, det vill sga

frst alla judar, men sedan underfrsttt alla kristna. Det r ju Herrens (Jesus) tjnare han talar

om.

Lukas anvnder Joelsprofetian fr att belysa vad som hnder. Det r inte s att allt mste vara

bokstavligt eller att profetian r uppfylld en gng fr alla. ndens tid, den eskatologiska

frlsningstiden, har emellertid brjat hr, det vill sga den tid d Herren ska utgjuta sin Ande

ver alla mnniskor.

Vi har talat ingende om tungomlstal, men Joelsprofetian handlar inte alls om det utan om

profetiskt tal. Det r knappast troligt att judarna gr ngon strre skillnad mellan dessa tv

yttringar. De r fr dem bda yttringar av ett andeinspirerat tal, som Paulus ocks skriver i 1

Kor 12:1.

V 22b-24 Med endast tre versar kunde Lukas sammanfatta hela evangeliet. Vi knner igen det

som kerygmat. Det finns srskilt tre iakttagelser vi ska lyfta fram.

Den frsta r att Jesus kallas fr nasar. Det r oklart vad det betyder. Den vanligaste

frstelsen r att han kom frn Nasaret, p hebreiska NTSR. Men stadens namn har en dunkel

betydelsebakgrund och i kommentaren till Matteus 2:23 konstaterade vi att ordet kunde g

tillbaka till Jes 11:1 dr det talas om en telning (hebreiska netsr), en verlevare som kom att

bli Israels rddning. Ordet nasar kan ocks komma frn ett hebreiskt verb som betyder hlla

eller bevara som terfinns bland annat i Jes 42:6 och 49:6. Bda dessa stllen handlar om den

lidande Tjnaren. Hur som helst var det viktigt fr Lukas och andra att tala om Jesus som en

nasar.

Den andra iakttagelsen r att det r Gud som handlar genom Jesus. Det r viktigt fr de frsta

kristna att Jesus r Guds Son, andra personen i gudomen. Det frklarar kraften i Jesus ord och

handlingar, senare srskilt dden p korset. Det betonas p samma stt, att Fadern verkar

genom Sonen i 3:15, 4:10, 5:30, 10:40, 13:30 och 17:31. Det r Gud som agerar och ingen

annan som ocks framgr av v 23.

Den tredje iakttagelsen r att Petrus nu riktar sig till sina hrare. Han talar klarsprk med

dem nr han anklagar dem fr Jesu dd, ven om det var laglsa hedningar som slog i

spikarna. Tillsamman gjorde de Jesus till en frbannad, 2 Mos 21:22 f.

Orden i v 24a talar om relationen mellan ddens vndor eller smrtor och Kristi uppstndelse.

Den relationen gr att frst som att dden hr liknar en kvinna som med smrta fder ett

barn. Nr barnet vl r ftt r smrtan besegrad och borta. S besegrade Gud dden. Dden

kan endast leda en kristen in i Guds rike.

24

V 25-36 innehller skriftbevisen. Det frsta r hmtat frn Ps 16:8-11. Psalmen r skriven av

en profet, David och syftar drfr framt. Lukas skriver att David profeterar om honom, det

vill sga Kristus. Ordet jag i Ps 16:8 syftar p Jesus.

Frn och med v 29 argumenterar Lukas ytterligare fr att profetian verkligen syftar p Jesus.

Frst avvisas den bokstavliga tolkningen som sger att orden de handlar om David med orden

att David faktiskt r dd. Sedan hvdar Lukas att David var profet och att han visste att en av

hans ttlingar skulle f sitta p tronen, 2 Sam 7:12, Ps 89:4 f och 132:11. Denne Messias r

uppenbarligen Jesus frn Nasaret. Detta r ocks vad vi alla, v 32, kan vittna om.

Uppstndelsen frn de dda eller upphjelsen till Guds hgra sida (i sak r det samma

skeende) r uppfyllelsen av Guds lfte till David. I v 34 pminner Lukas om Ps 110 det vill

sga att David talat om sin Herre, Messias.

Nu har Petrus tillmpat orden p den befintliga situationen och adresserat de nrvarande och

hela Israels folk. Nu fljer maningen till omvndelse.10

I v 37-41 manar Petrus till omvndelse. De har blivit trffade i sina hjrtan och frgar vad de

ska gra. S hade de en gng tidigare frgat Johannes dparen, Luk 3:10 ff, nr denne

frkunnat och svaret r detsamma: Omvnd er och lt er dpas men med tillgget i Jesu

Kristi namn. Det grekiska ordet metanoia som vi verstter med omvndelse r ngot mer

n att bara ndra sitt stt att tnka. Det r en total omlggning av livsinriktningen. I stllet fr

att vandra bort frn Gud ska de vandra med Gud, rtta sig efter Honom och hans evangelium.

Det sker genom att de lter dpa sig. I dopet tar Gud upp dem som sina barn. Dopet har hr

ftt en annan, mer fullndad innebrd n tidigare. Fr att frst detta hnvisar jag till min

kommentar av Matteus 3:11-12. Att dpas i Jesus Kristi namn kan ocks versttas till Jesu

Kristi namn.

Det r knappast troligt att de frsta lrjungarna var dpta till Jesus Kristus, 8:16 och 19:5. De

var redan upptagna nr de vandrade med honom och kunde drfr ta emot den Helige Ande.

Men dessa hrare behvde frst bli upptagna. Sedan ska de f den Helige Ande som gva. I

urkyrkan hrde dopet i vatten och Ande samman.

Vi lgger ocks mrke till att Petrus menar att Guds lften gllde alla, er och era barn och

alla dem som Herren kallar. Av v 40 frstr vi att Petrus manade dem till omvndelse flera

gnger, ven med andra ord. Dopet har en central stllning i den kristna tron och innehller ett

flertal motiv. De vanligaste r

1. Skapelsemotivet, (Den nya mnniskan fds ur vatten) 2. Exodusmotivet, (frn trldom till Lfteslandet, genom Rda Havet)

10 Innan vi ser nrmare p denna maning vill jag nnu en gng kommentera tanken om 1000-rsriket genom att citera Edvin Larsson nr han i sin kommentar skriver: Han (Jesus, min anmrkning) har introniserats i den

himmelska vrlden, inte i ett jordiskt-nationellt messiasrike. Det r i egenskap av Guds medregent ver hela

tillvaron som han kallas Herre. I och med denna frstelse har den judiska Messiasfrestllningen blivit

omvandlad. Den har ftt ett innehll som med ndvndighet lsgr den frn det nationellt judiska. Larsson, sid

55 f. Det r klart och tydligt formulerat och vad jag frstr riktigt. MEN jag vill sjlv fortfarande hoppas att nr detta skett ska ocks de bokstavliga lftena till Israel infrias eftersom de enligt mitt tycke r s tydliga. Inte har

vl Gud vilselett sitt folk? ven om det inte finns skl att driva detta som en lrofrga menar jag att saken kan

finnas kvar som ett hopp.

25

3. Dd- och uppstndelsemotivet (korsfst med Kristus och leva infr Gud) 4. Gammal och ny mnniska (bytet av gamla klder mot nya)

Lt er frlsas frn detta onda slkte, 5 Mos 32:5 och Ps 78:8, r det slkte som vandra bort

frn Gud. Det r, menar jag, omjligt att tnka sig att vi idag blir kristna p ngot annat stt.

Idag behver mnniskor bli frlsta frn sin sjlvupptagenhet, frn mnniskofruktan och otro.

Mnga behver bli frlsta frn otro, vrede, besvikelser och bitterhet. Andra frn depressioner,

missbruk av olika slag och sjlvmordstankar, befrias frn sitt eget fngelse, frn ett liv utan

Gud och utan hopp i vrlden.

Resultatet av Petrus pingstpredikan r slende. 3 000 omvnde sig till Jesus Kristus. Det r

sannolikt att ven barn och anstllda, hela hushllet, rknades in i denna siffra, se 16:15

2:42-47 Urfrsamlingens liv, del 1

Detta avsnitt, summarium, r bde spnnande och informativt. Hr beskriver Lukas tillstndet

i den frsta frsamlingen i allmnna termer. Frsamlingen bestr av tolv apostlar, vidare 120

personer (12 hushll?) och efter Pingstdagen ytterligare ungefr 3 000 personer.

Lukas ger oss ytterligare tv s kallade summarier, i vilka den frsta kristna frsamlingen

beskrivs, nmligen 4:32-35 och 5:12-16. Redan i 1:13-14 finns en ansats till summarium. Det

r mjligt att ocks ta med 9:31.

Lukas anger i sina summarier tolv knnetecken. Dessa tolv, inte bara de fyra frsta, r enligt

min mening uttryck fr det nya livet. Med det nya livet menar jag den levande relation de

frsta kristna hade med en uppstnden Jesus, livet i den Helige Ande. Knnetecknen blir

drfr det nya livets identitetsmarkrer och borde drfr i princip vara synliga ocks hos oss.

1. Hll troget fast vid apostlarnas undervisning, 2:42 2. Hll troget fast vid frsamlingsgemenskapen, 2:42 3. Hll troget fast vid brdsbrytelsen, 2:42, 46 4. Hll enigt och troget ut i bn, 1:14, 2:42, 46 5. Det skedde mnga tecken och under, 2:43, 5:12a, 15 6. De hade allting gemensamt, 2:44, 4:32, 35, 5:12b 7. De delade ut, efter vars och ens behov, 2:45, 4:34, 35 8. De mttes troget i templet, 2:46 9. De mttes i hemmen och hll mltid med varandra, 2:46, 5:42 10. De prisade Gud, 2:47 11. De var omtyckta av hela folket, 2:47, 4:21, 33, 5:13 och 26 12. Herren kade dag fr dag frsamlingen, 2:47, 5:14

Mste vi ha alla dessa knnetecken hos oss fr att kunna vara riktiga kristna?11

Nr vi talar om livet i organiska termer anvnder vi ord som krna och cell och frstr att

Jesus r livets DNA och att livet vxer inifrn och ut. Det vxer uppt (se 1, 2, 6, 7, 8 och 9),

int (se 3, 4 och 10), utt (se 5 och 11)och framt (se 12).

11 Stott beskriver frsamlingen med hjlp av orden learning, loving, worshipping and evangelistic, sid 82-86.

26

Ngon kan tnka att det nya livet tar sig andra uttryck i vra dagar. Det r mjligt, men om vi

har samma del i Jesus som de frsta kristna, om vi talar om samme Ande, borde 1) samma liv,

2) samma principer, 3) krnvrden och 4) prioriteringar komma till uttryck idag som d.

Trohet mot apostlarnas undervisning (Bibeln)

Gemenskap mellan alla kristna (Brdragemenskapen)

Mltidsgemenskapen (Brdsbrytelsen)

Enig och uthllig bn (Bnerna)

God relation till dem som inte tror

Trohet mot apostlarnas undervisning - Bibeln

Den grekiska termen didache, 2:42, syftar p den inomkyrkliga undervisningen, inte p

missionsfrkunnelsen, grekiska kerygma, ven om det hnder att de bda termerna flyter

samman, 5:42.

Den undervisning som kom genom apostlarna hade av naturliga skl en srskild auktoritet.

Det r inte enkelt att exakt tala om vad som ingick i denna, frutom kerygmat. Nr vi lser

breven frefaller det som om de lade stor vikt vid den kristna etiken och levnadsreglerna.

Jag tror det beror p att frsamlingen sedan barnsben vuxit upp med Torahn och nu vnds allt

upp och ner fr dem. De behver inte flja den samtidigt som de inte fr avfrda den. Men det

finns ocks andra skl. De frsta kristna, svl judar som hedningar, behvde liksom vi

instruktioner eller riktlinjer fr vad livet i Kristus eller i Anden innebr. Vi konstaterar ocks

med hjlp av beknnelseformler, till exempel Apg 5:31, och hymnfragment, Fil 2:5-11, att

man frt vidare en vl utvecklad kristologi. Hr talas om Jesus som sann mnniska och sann

Gud, vilket visar att hr finns vid sidan om en kristen etik ocks en kristen dogmatik. Paulus

talar i sina brev om den sunda lran, Rom 6:17, 1 Tim 1:10, 4:6, Tit 1:9 och ven i Hebr 6:1,

en lra som har sitt ursprung hos apostlarna och ytterst hos Jesus sjlv. Denna lra trdde fram

ganska tydligt nr vi studerade Jakobsbrevet.

Jag tror vi kan frst denna lra genom att tnka den som en krna, dr Jesus Kristus r krnas

DNA. Utifrn denna utvecklades den kristna traditionen, Nya Testamentet och de tre

trosbeknnelserna. Den kristna tron ska alltfort prvas mot trosbeknnelserna, Nya

Testamentet och Jesus sjlv.

Gemenskap mellan alla kristna - Brdragemenskapen

Grekiskan anvnder ordet koinonia, 2:42, som betyder gemenskap och s verstts det i FB.

Giertz har frtydligat ordet genom att verstta frsamlingsgemenskapen. Men vad betyder

det i praktiken? versttarna av Bibel 2000 tnker att ordet hr anvnds som en beskrivning

av hur de frsta kristna levde. De tnker sig att alla fyra orden beskriver

gudstjnstgemenskapen och att den inbrdes hjlpen var en del av denna. De bar fram sina

gvor till apostlarna och diakonerna frvaltade dessa och delade ut dem som gvor frn Gud.

Det r ocks s det beskrivs i v 44 f. Se vidare kommentaren om egendomsgemenskap i nsta

summarium 4:32-37.

Mltidsgemenskapen - Brdsbrytelsen

Det r troligt att vi ska frst detta som nattvardsfirandet. Denna firandes inom ramen fr den

vanliga mltiden och frn brjan rdde sannolikt ingen skarp grns mellan dessa tv. Det gr

nd att frst att det fanns en viss skillnad eftersom nattvardsfirandet senare kom att

srskiljas frn den vanliga mltiden. Av Matt 14:19, Luk 24:30 och kanske av Apg 27:35

framgr att nattvarden var en vanlig mltid, men hade ett ovanligt eller sakramentalt inslag.

27

Innan den brdsbrytelse d Jesus brt brd vid Emmaus hade ngot hnt. Han hade instiftat

nattvarden och gett mltiden en ny karaktr, fullndat mltidsgemenskapen, Matt 26:26, Luk

22:19. Vi frstr drfr att det finns en utveckling frn Emmaus till Apg 2:46, endast ngon

vecka senare, se ocks Apg 20:7 och v 11. I 1 Kor 11:29 har det sakramentala inslaget tagit

ver. Krleksmltiden innehll med andra ord ett sakramentalt centrum.

I nattvardsmltiden frenades ett antal motiv. Mltiden har alltid haft en central stllning nr

frbund ingicks. Brdet som delades var ett uttryck fr gemenskap och i offermltiderna ven

en gemenskap med Gud. Denna gemenskap kommer srskilt till uttryck i pskmltiden d

Guds frlsning reaktualiseras, terupplevs. Mltiden pminner ven om mannat de fick del av

under kenvandringen, om det brd som kommer ner frn himlen. Mltiden r en

vandringsmltid. Mltiden r ocks ett fregripande av den eskatologiska, den himmelska

festmltiden. Lrjungarna fick vara med om hur Jesus fullbordade alla dessa motiv och hur

han befallde dem att fira nattvarden till hans minnelse. Jesus r sjlv bde den som offrar och

den som offras.

Enig och uthllig bn - Bnerna

De frsta kristna levde nra den gudstjnst de vuxit upp med. De hade ftt lra sig att bnerna

pminner om Guds stndiga nrvaro, Ps 55:18 och 119:164. Bnerna var formaliserade i

Psaltaren och bads regelbundet redan p Daniels tid, Dan 6:10, 9:20 f. Vi ser denna tradition i

Apg 2:42, 3:1 och kanhnda 17:1-2. Det r ett faktum att denna bnetradition utvecklades

ytterligare av de kristna, p 3-400-talet, d de tervnde till bedjandet och betraktade

bnetraditionen som en Tidegrd. Grd betyder gva.

Av v 43 frstr vi vidare att mnga tecken och under skedde genom apostlarna. Sdana

fenomen r inte ovanliga bland religioner i allmnhet. Det hr ocks till att mnniskor blir

rdda fr det oknda. Det som r srskilt hr r att det r den Helige Ande som verkar, ngot

som kommer att flja oss i vr fortsatta lsning av Apostlagrningarna.

S hr lngt, kapitel 1-2, har vi fljt den Helige Andes grningar p ett srskilt stt. De

kapitel, 3-6, vi har framfr har en annan ton. Stott menar att dessa kapitel frmst visar satans

grningar eller motangrepp, nyckelversen r d 5:3. Det r tre hndelser som utgr dessa

direkta motangrepp. De r den yttre frfljelsen, 4:18 och 5:40, det inre bedrgeriet 5:3, 9 och

frsummelsen av Guds ord, 6:2. Hndelserna kan frsts som stegrande, illa, vrre och vrst.

Vi ska ha denna syn med oss nr vi studerar de nrmast kapitlen.

Stott skriver vidare att Apostlagrningarna och Uppenbarelseboken kan lsas sida vid sida.

Apostlagrningarna beskriver det yttre, fullt synliga skeendet, medan Uppenbarelseboken

beskriver samma kamp, men ur ett inre, och helt osynligt perspektiv.

3:1-10 Gud gr under genom apostlarna

Lukas berttade att det skedde mnga tecken och under genom apostlarna och hr fljer ett

exempel. Petrus och Johannes gick vid nionde timmen upp till templet, sannolikt fr att be.

Apg 10:2. Vid den hr tiden anbefalldes tre bnestunder om dagen. Den frsta gde rum tidigt

p morgonen, den andra vid nionde timmen, se Dan 6:10, 9:20 f och den tredje bnestunden

var p kvllen. Dessa tre bnestunder ska ha ersatt offren som inte kunde bras fram sedan det

frsta templet frstrts.

28

Vid ingngen till det heliga satt en lam man, lam sedan fdseln och buren dit av goda vnner.

Han hade inte tillgng till templet, eftersom 3 Mos 21:16 ff och 5 Mos 23:1 freskriver att

ingen halt eller lytt, ingen hedning eller oren fick orena templet. Till en brjan gllde

freskrifterna prsterna men de kom s smningom att utvidgas s att det gllde hela folket.

Tempelplatsen ansgs vara en frgrd av det himmelska och ingen oren fr vara dr. Platsen

r till fr det frsonade, befriade och helade folket. Guds folk skulle utgra ett rike av prster

och ett heligt folk, se 3 Mos 21:16 ff. Denna bakgrund ger frg t det som nu sker.

Petrus som kallats att sprida evangelium fster blicken p den lame och fr kontakt med

denne. Sedan talar Petrus evangelium till honom och handlar i enlighet med Jesu ord i Matt

10:1 och Mark 6:7. Hndelsen pminner starkt om Jesu egna under i till exempel Mark 2:1-12

och Luk 8:54 och utan att gr ngon regel av det s finns ett genomgende mnster i dessa

berttelser.

Situationen presenteras fr lsaren

Den hjlpbehvande vnder sig till apostlarna

Petrus talar evangelium i Jesu namn

Kroppslig berring

Botandet ger rum omedelbart

Botandet demonstreras

Effekten av botandet bevittnas av mnga

Alla prisar Gud

Detta mnster gr igen i till exempel Apg 9:36-43. 14:8-12 och 20:7-12.

Botandet skedde genom Kristi kraft men vi ska ocks lgga mrke till att det skedde nr

Petrus tog den lame i handen. Gud anvnder sig av mnniskor. Det berttas att mannen

hoppade av iver och gldje just som profeterna profeterat i till exempel Jes 35:6, Mika 4:6 f

och Sef 3:19. Vidare heter det att han fljde med in i templet. Det betyder att berttelsen inte

bara r en mirakelberttelse utan ocks en uppfyllelse av de profetiska orden. Mannen r

terupprttad och fr tilltrde till templet. Undret r ett tecken p att upprttelsens tid r hr.

Mnniskorna som kommit i skaror till templet fr att be knde igen mannen sedan mnga r.

Hndelsen vcker bvan och hpnad nr de ser den lame g och samlas runt honom fr att

hra honom bertta. D brjar Petrus predika.

3:11-26 Petrus tal i Salomos pelarhall

Nu fljer det andra av Petrus fem tal i Apostlagrningarna. Det fljer samma mnster som det

frsta i 2:14-41. Frst vnder han sig till folket i Salomos pelarhall dr fr vrigt Jesus sjlv

undervisat, se Joh 10:23, han hnvisar till Skriften och frklarar den. Han talar ut kerygmat,

hnvisar p nytt till Skriften och manar till omvndelse.

I v 13 sgs att Gud har frhrligat sin tjnare Jesus. Jesus kallas fr tjnare endast fyra gnger

i NT, alla fyra gngerna i Apostlagrningarna, 4:30. Uttrycket fr tankarna till Jes 52:13 dr

det sgs att denne ska bli upphjd. Den upphjelsen kan hr frsts p tv stt. Dels syftar

upphjelsen p Jesus dd, begravning, uppstndelse och himmelsfrd och dels blir han

upphjd, bemktigad och rad genom det under det just blivit vittnen till. Nu anklagar Petrus

29

folket fr att de blundar fr detta faktum. Han gr det trefaldigt. Frst har de utlmnat och

frnekat Jesus, medan Pilatus frskte fria honom. Sedan har de frnekat den helige och

rttfrdige och i stllet har de begrt en mrdares frigivning. Fr det tredje har de genom

detta drpt vgvisaren till livet, grekiska archegos. Det grekiska ordet kan ocks versttas

med ord som upphovsman, furste eller anfrare, se Hebr 2:10 och 12:2.

Men mot folkets orttfrdiga handlande str att Gud uppvckt honom. Uppstndelsen frn de

dda blir hr beviset p att Jesus var oskyldig, helig och rttfrdig.

I v 16 sgs tv gnger att undret skett genom tron. Hr mste vi tolka ordet tro. Det kan

frvisso handla om den lames tro, men ocks om apostlarnas tro. Avgrande r emellertid att

det r en tro p Gud fr det r Han som botar den lame.

I v 17 verkar det som om Petrus ursktar folket. De gjorde detta genom sin okunnighet och

drmed ger Petrus en mjlighet fr dem att omvnda sig och f frltelse. I 3 Mos 22:14 och 4

Mos 15:22-31 skiljer Torahn mellan medvetna och omedvetna synder. De senare kan frltas.

Den hr distinktionen finns ven i Hebr 10:26 och 1 Joh 5:16 f och kan ocks ligga bakom

Jesu ord p korset: Fader, frlt dem, de vet inte vad de gr. Det betyder inte att de r utan

ansvar. De kallas till omvndelse.

I Apg 1:16 och 2:23 mter vi samma spnningsfrhllande mellan Guds plan ena sidan och

mnniskor ansvar andra. ven om Gud vet, frutser allt eller tillter det r mnniskan inte

utan ansvar. Mnniskor handlar utifrn sina egna motiv. Orden ngra er och vnd om

betecknar en total omvndelse. De ska lmna ondskans vg, v 26 och tro p Guds verk i och

genom Jesus Kristus. Det handlar om att inta en helt annan hllning, en radikal omorientering

och viljan att ndra sitt liv, d ska Gud frlta och mnniskorna f del av Hans Ande. Hr

nmna av ngot skl inte dopet, men dopet hr till mnstret, jmfr 2:38, 9:17-18 och Kol

2:11-14.

I v 20-21 gr s Petrus en eskatologisk utblick nr han sger att deras omvndelse pskyndar

Herrens terkomst. Pingstdagen och de frsta kristna utgr brjan p slutet. Hr finns en tro

som sger att himlen hller Jesus i frvar till dess missionsbefallningen fullbordats.

Nr Petrus hnvisar till Moses hnvisar han till en judisk tradition. Moses hade talat om sin

fullkomnare och ersttare, 5 Mos 18:15. Det judiska folket uppfattade detta p tv stt. Det

fanns de som menade att profeten skulle komma i slutnden, kanske tnkte de p Elia, men

det fanns ocks en tradition som menade att ordet syftade p Messias, som skulle befria dem

som Moses en gng befriat dem frn Egypten. Det r denna tradition som ligger bakom de fr

oss svrbegripliga utsagorna om Elias, Johannes dparen och Jesus i till exempel Mark 6:15

och 8:28.

I v 26 r det ingen tvekan om att Petrus talar om Jesus och han menar att alla profeterna talar

om Jesus, allt ifrn Samuel som betraktas som den frste av dem. Citatet i v 25 r en

kombination av 1 Mos 12:3 och 22:18 och visar hur apostlarna kunde anvnda sig av Skriften

och lt den tala fr deras sak. Av citatet framgr att det r genom Abrahams ttlingar (Bibel

2000) alla slkten p jorden ska bli vlsignade, det vill sga genom det judiska folket. Genom

detta Skriftens ord ppnar sig en vg ut till hedningarna. Det r nr den nd som getts till

judarna fldar ver och nr ut till hedningarna fas tv av frlsningshistorien inleds, se Joh

1:16 och Gal 3:13-16.

30

Paulus lter emellertid inte ordet frn 1 Mos 22:18 en toi spermati sou syfta p Abrahams

ttlingar, utan p ttlingen. Ordet sd r precis som i det svenska sprket frst singularis och

sedan pluralis. Men Paulus gr klart fr oss att ordet syftar p Jesus. Det r genom honom

frlsningen har kommit. Bibel 2000 verstter svl 1 Mos 22:18 som Apg 3:25 med

pluralformen ttlingar och lter judarna i allmnhet vara Guds instrument att frmedla

frlsningen till alla folk.

Vi finner i avsnittet 4:1-6:7 tre sataniska motangrepp, men lser samtidigt om urfrsamlingens

trosvissa reaktioner.

4:1-22 Petrus och Johannes anklagas av Stora Rdet och frbjuds att frkunna

4:23-31 Frsamlingen reagerar med frimodig bn till Gud och fylls med den Helige Ande

4:32-37 Vi lser det andra summariet och studerar srskilt egendomsgemenskapen

5:1-11 Ananias och Safira frsker bedra den Helige Ande

5:12-16 Det tredje summariet pekar p urfrsamlingens liv

5:17- 42 Ny konfrontation med Stora Rdet

6:1-7 Apostlarna frsummar det fr dem enda ndvndiga

6:8-15 Stora Rdet griper Stefanus

4:1-22 Konfrontation med Stora Rdet

V 1-2 lter oss f veta att det r undret vid Skna Porten som utlser frfljelsen. Lukas

nmner att prsterna, det vill sga de leviter som fr dagen tjnstgjorde vid templet och

tempelkommendanten, han som frde beflet ver dem pltsligt kom strtande tillsammans

med sadducerna.

Sadducerna

Namnet anses hrstamma frn Sadok som var versteprst p kung Davids tid, 2 Sam 15:24

ff, 17:15 ff och 20:25. Han var sadducernas stamfader. Sadducerna utgjorde ett religist och

politiskt parti som tillhrde de socialt och ekonomiskt starka i samhllet. De var konservativa

och ansg sig st ver fariserna som ansgs liberala och var mer folkligt frankrade. Vi kan

kalla dem fr ett kyrkopolitiskt parti. De var mest intresserade av livet p jorden och hur det

skulle levas. De trodde inte p dem ddas uppstndelse, nglar eller andar. Det r mjligt att

de endast betraktade de fem Mosebckerna som heliga. I vart fall ville de inte veta av De

ldstes Stadgar som var s viktiga fr fariserna.

Politiskt stdde sadducerna de inhemska, hasmoneiska furstarna, men sedan romarna tagit

ver makten gav de dem sitt std.12

versteprsten och andra hgre prster rekryterades

drfr frn sadducerna.

Det var srskilt sadducerna som var upprrda ver Petrus frkunnelse om de ddas

uppstndelse, den riktigt mma punkten, se 5:3033 och 23:8. Apostlarna talade om att

12 Efter mackaberupproret, som fr vrigt r omvittnat i 1 och 2 Mackaberboken, ledde Johannes Hyrkanus

134-104 f Kr . Han var inte av Sadoks stam. Hans stamfar var Hasmon och frn och med fram till mordet p

Ceasar r 48 f Kr nu kallas den judiska hrskarslkten hasmoner. Efter hasmonertiden regerade frst Antipater

och sedan lyckades sonen Herodes, av idumeisk (edomitisk) slkt utverka att han utnmndes till konung av

Juden. Han regerade frn 34 f Kr till 4 e kr.

31

eftersom Jesus har uppsttt frn de dda har ndens tid brutit in och andra kommer att uppst i

Jesu efterfljd.

Jesus hade verbevisat sadducerna om de ddas uppstndelse i Matt 22:23-33 och

sadducerna hade svarat med att f honom korsfst och nu har just Jesus av alla uppsttt frn

de dda, som vore han uppstndelsen och livet.

V 3-4 Efter den hr hndelsen var antalet troende mn 5 000. Det grekiska ordet ton andron,

hr versatt med mn kan ocks syfta p personer, det vill sga inkludera kvinnor och barn.

I v 5-7 stlls apostlarna infr Stora Rdet, det vill sga de ldste, skriftlrda, versteprsten

och andra ur det hgre prsterskapet, sammanlagt 71 personer, ven om knappast alla var

samlade vid det hr tillfllet.13

Situationen pminner om nr Jesus stlldes infr samma mn,

Joh 18:12 ff. Lukas skriver att detta skedde i Jerusalem, v 5. Det r fr Lukas viktigt att det

betona detta eftersom Jerusalem r den heliga staden, se Luk 9:31, 451, 13:33 f, 19:41, 24:47,

Apg 1:4 och v 8. Man frde fram dem och stllde dem i mitten, enligt den grekiska texten.14

Ska apostlarna redan nu g samma de till mtes som Jesus? Det r emellertid inte den

juridiska processen som r det viktiga fr Lukas utan den frlsningshistoriska som utgr frn

Jerusalem och strcker sig till vrldens nde. Vad anklagas de d fr?

I v 7 anklagas apostlarna fr att ha verkat i Jesu namn. Anklagelsen stller allt p sin spets och

ppnar fr att i ett andra steg anklaga dem fr trolldom. Nr det heter att Petrus uppfylls av

Anden r det en fullbordan av Jesu lfte i Luk 12:11 f.

I v 8-12 hller s Petrus sitt tal, det tredje Lukas terger. Det r uppbyggt p ungefr samma

stt som de tidigare, det vill sga sedan han knutit an till situationen, ger han frst en

koncentrerad frkunnelse, kerygmat, v 10 och sedan hnvisar han till Skriften, Ps 118:22, Jes

28:16. Petrus anklagar Rdet genom att sga att hrnstenen kastades bort av er.

I talets avslutning uppmanar han indirekt till omvndelse, nr han sger att det inte finns

frlsning hos ngon annan. Frlsningen, grekiska soteria, innebr att den slutliga frlsningen,

frlsningen i alla dess aspekter finns hos Jesus. Gud har handlat genom honom, jmfr Joh

14:6. Min egen reflektion r huruvida Jesu ors ska frsts inklusivt eller exklusivt. Om det gr

att tolka fredrar jag en inklusiv frstelse, det vill sga alla som blir frlsta blir det p grund

av Jesus.

13 Det hnder att det ibland st versteprsterna, i pluralis, fast det enligt Skriften bara ska finnas en versteprst.

Den mest troliga frklaringen r att romarna vid den hr tiden sktte utnmningarna och belnade mer n en

person med denna titel. Det var versteprsten som till tillsammans med 70 bisittare utgjorde Stora Rdet. De

ldste representerades av de mest inflytelserika lekmannafamiljerna i Israel, en av dem var Josef frn Arimataia, Luk 23:50. Bland de skriftlrde finner vi bland andra Nikodemos, Joh 3:1 ff, 7:50 och 19:39, och Gamaliel I,

Saul (Paulus) lrare, Apg 5:34 och 22:3). 14 Lvestam berttar i sin kommentar till Apostlagrningarna att enligt uppgifter i Mishna satt

rdsmedlemmarna i halvcirkelformade rader, som stegvis hjde sig bakt liksom p en teater Ordfranden

(versteprsten) tycks ha suttit nedtill i mitten, kanske p ett podium. Vid sidorna stod tv skrivare, av vilka den

ene skulle anteckna friande och den andre fllande yttranden av rdsherrarna. Ibland fanns ven en tredje, som

skulle skriva ned uttalanden bde fr och emot den anklagade, s att de i bgge fallen blev dubbel registrering av

tv vittnen. Mitt ver satt rabbinlrjungarna i tre rader (med 23 i varj