Anna Söderberg Mattias Wedel - DiVA portal113474/FULLTEXT01.pdfFakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Anna Söderberg Mattias Wedel Sms-lån -Snabbt Men Svindyrt Företagsekonomi

Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT

Anna Söderberg

Mattias Wedel

Sms-lån - Snabbt Men Svindyrt

Företagsekonomi

C-uppsats

Datum/Termin: VT-08

Handledare: Lars Haglund

Examinator: Margareta Bjurklo

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tf 054 700 10 00 F 054 700 14 60

SAMMANFATTNING

Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.

Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.

Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.

INNEHÅLL

1. Bakgrund, problemområde och forskningsfrågor ............................................................... 1

1.2 Forskningsfrågor......................................................................................................................... 3

1.3 Syfte.............................................................................................................................................. 4

1.3.1 Urval..................................................................................................................................................... 4

1.4 Disposition ................................................................................................................................... 4

Definitioner........................................................................................................................................ 5

Kredittid......................................................................................................................................................... 5

Ränta.............................................................................................................................................................. 5

Effektiv ränta ................................................................................................................................................. 6

2. SMS-lån och juridik .............................................................................................................. 7

2.1 Vad är ett lån?............................................................................................................................. 7

2.1.1 Banklån................................................................................................................................................. 7

2.1.2 Sms-lån ................................................................................................................................................ 7

2.1.3 Klubbkrediter........................................................................................................................................ 8

2.2 Hur fungerar kreditprocessen? ................................................................................................. 8

kreditprocessen .............................................................................................................................................. 8

2.3 Vad gör kronofogden? ............................................................................................................... 9

2.3.1 Betalningsanmärkning .......................................................................................................................... 9

2.3.2 Skuldsanering ..................................................................................................................................... 10

2.3.4 Betalningsföreläggande ...................................................................................................................... 11

2.4 Vad gör Konsumentverket? ..................................................................................................... 11

2.5 Vad gör en budget – och skuldrådgivare? .............................................................................. 12

3. Metod ................................................................................................................................... 13

3.1 Undersökningens utformning .................................................................................................. 13

3.2 Primär- och sekundärdata ...................................................................................................................... 13

3.3 Kvalitativ och kvantitativ data............................................................................................................... 13

3.4 Ansats .................................................................................................................................................... 14

3.5 Våra problem .............................................................................................................................. 14

4. Teoretisk referensram ......................................................................................................... 15

4.1 Konsumentbeteende.................................................................................................................. 15

4.1.1 Konsumtionslån.................................................................................................................................. 15

4.2 Konsumentbeteende, problemidentifiering ............................................................................ 16

4.3 Maslows behovspyramid och koppling till informationssökning ......................................... 16

Starkt engagemang ...................................................................................................................................... 18

Svagt engagemang....................................................................................................................................... 19

4.3.1 Influenser i konsumentens omgivning................................................................................................ 20

4.4 Utvärdering av alternativ......................................................................................................... 20

4.5 Lånebeslut/köp .......................................................................................................................... 20

4.6 Efterlåneutvärdering ................................................................................................................ 21

4.7 vad tar vi med oss till analysen? .............................................................................................. 21

5. Empiri, resultat från primär- och sekundärdata................................................................ 22

5.1 Resultat från kvantitativ sekundärdata .................................................................................. 22

5.1.1 Konsumentverket och Kronofogdens rapport ..................................................................................... 22

5.2 Våra primärdata ....................................................................................................................... 29

5.3.1 Intervju med Anna Jansson, Kronofogden ......................................................................................... 30

5.3.2 Intervju med Margareta Lindberg, Konsumentverket......................................................................... 31

5.3.3 Intervju med Carl Rosenbaum, Mobillån Sverige AB........................................................................ 31

5.4 Telefonintervju med Eva-lotta Henfeld, kreditchef, Länsförsäkringar Skåne ....................................... 34

5.5 Intervju med Ulrika Johansson, budget- och skuldrådgivare................................................................. 35

5.6 Intervju med Susanne Axelsson, Resursbank AB.................................................................................. 36

5.7 Intervju med Therese Svensson, Potentiell sms-låntagare..................................................................... 37

5.8 Intervju med Catherine Bergman, Potentiell sms-låntagare .................................................................. 38

6. Analys med hjälp av den teoretiska referensramen ........................................................... 39

6.1 Låneprocessen ur ett samhällsperspektiv ............................................................................... 39

6.1.1 Samhällsproblem ................................................................................................................................ 39

6.1.2 Samarbete ........................................................................................................................................... 40

6.1.3 Åtgärder.............................................................................................................................................. 40

6.2.5 Efterlåneutvärdering ........................................................................................................................... 41

6.2 Låneprocessen ur ett företagsperspektiv ................................................................................ 41

6.2.1 Problemidentifiering........................................................................................................................... 41

6.2.2 Kravet på information......................................................................................................................... 42

6.2.3 Utvärdering av alternativ .................................................................................................................... 42

6.2.4 Lånebeslut........................................................................................................................................... 43

6.2.5 Lånets betydelse ................................................................................................................................. 43

6.3 Låneprocessen ur låntagarens perspektiv .............................................................................. 43

6.3.1 Problemet............................................................................................................................................ 43

6.3.2 Informationssökning........................................................................................................................... 44

6.3.3 Utvärdering av alternativ .................................................................................................................... 45

6.3.4 Lånebeslut........................................................................................................................................... 45

6.3.5 Efterlåneutvärdering ........................................................................................................................... 45

6.4 Sammanfattning utifrån våra tre forskningsfrågor............................................................... 46

6.4.1 Varför hamnar en del av de unga sms-låntagarna hos kronofogden? ................................................. 46

6.4.2 Varför väljer unga vuxna att avstå från sms-lån? ............................................................................... 47

6.4.3 Vad bör man tänka på då man tar ett sms-lån? ................................................................................... 47

7. Resultatdiskussion .............................................................................................................. 49

7.1 Uppfyller vi syftet och svarar vi på forskningsfrågorna? ..................................................... 49

7.1.1 Konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare ................................................................... 49

7.2 Resultatens trovärdighet .......................................................................................................... 51

7.3 Förslag till fortsatta undersökningar ...................................................................................... 51

Källförteckning........................................................................................................................ 52

Bilaga 1. Intervjufrågor till Anna Jansson, Kronofogden........................................................... 53

Bilaga 2. Intervjufrågor till Margareta Lindberg, Konsumentverket ....................................... 54

Bilaga 3. Intervjufrågor till Clas Rosenbaum, Mobillån Sverige AB......................................... 55

Bilaga 4. Intervjufrågor till Eva-Lotta Henfeld, Länsförsäkringar Skåne................................ 56

Bilaga 5. Intervjufrågor till potentiella sms-låntagare, Catherine Bergman, Therese Svensson.......................................................................................................................................................... 57

Bilaga 6. Intervjufrågor till Sussane Axelsson, Resursbank AB................................................ 58

Bilaga 7. Intervjufrågor till Ulrika Johansson, Budget och skuldrådgivare, Karlstad kommun.......................................................................................................................................................... 59

I DETTA INLEDANDE KAPITLET KOMMER VI ATT BESKRIVA BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE, FORSKNINGSFRÅGOR OCH CENTRALA BEGREPP.

1. BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE OCH FORSKNINGSFRÅGOR

Under senare år har blancolån blivit allt mer vanligt och kraven för att få låna mindre summor, upp till cirka 25 000 kr, har minskat. De senaste två åren har sms-lån blivit allt mer populärt. Det som är utmärkande för sms-lån är snabbheten och de enkla kriterierna för att bli beviljad ett lån. Den här typen av lån benämns oftast som snabblån, snabbkrediter eller korttidskrediter. Aktörerna i denna bransch marknadsför lånen med argumentet att det inte utgår någon ränta utan endast en fast avgift. Beroende på hur stort kreditbeloppet är, varierar också denna avgift. Avgiften har inget konkret namn utan benämns olika av företagen, exempelvis låneavgift och kreditkostnad. (Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2)

Det första företaget som erbjöd sms-lån var Mobillån Sverige AB som startade sin verksamhet hösten 2005 och möjliggjorde, för personer i Sverige i början av 2006, att låna pengar via sms. Den intresserade gavs möjlighet att låna en relativt liten summa pengar som skulle betalas tillbaka på kort tid. (Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2) Fram till idag finns cirka ett 30-tal aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av lån. (Dagens nyheter 2008)

Eftersom sms-lån endast handlar om relativt små kreditbelopp med korta kredittider är dessa företag inte tillståndspliktiga av finansinspektionen. Det enda som inspektionen kräver är en registrering. (Finansinspektionen 2008)

Vad säger lagen om sms-lån?

Den nya konsumentkreditlagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Den omfattar nu all typ av kreditgivning för enskilt bruk som erbjuds av en näringsidkare. Konsumentkreditlagen reglerar bland annat:

Marknadsföring och information

Kreditavtalet

Ränta och avgifter

Näringsidkarens allmänna skyldigheter (konsumentkreditlagen)

I konsumentkreditlagens (SFS 1992:830) 5 § framkommer det att kreditgivarna skall iaktta ”god kreditgivningssed” till konsumenten. Med god kreditgivningssed menas att man vill markera kreditgivarens särskilda ansvar vid kreditgivning. Detta begrepp skall till en viss del motsvara de mer omfattande begreppen god banksed respektive god finansieringssed. God kreditgivningssed skall tillgodose låntagarens intresse för att få sina krediter tillgodosedda till rimliga villkor. Kreditgivaren skall före och under kreditavtalets löptid agera ansvarsfullt mot konsumenten.

1

Man utgår ifrån att avtalet har stor betydelse för konsumentens privata ekonomi. Konsumentverket och Finansinspektionen är de myndigheter som ser till att långivaren följer god kreditgivningssed. Myndigheterna kan inte dela ut några sanktioner till kreditgivarna, dock kan de vidta andra åtgärder som exempelvis vitesföreläggande. (Wärnsund & Johansson 1998)

För att upprätthålla god kreditgivningssed krävs det att kreditgivaren även har en god marknadsföring som innehåller tillräcklig information för låntagaren. Detta enligt Marknadsföringslagen som trädde i kraft i början av 1996. Strider marknadsföringen på något sätt mot god kreditgivningssed kan näringsidkaren åläggas med vite eller en s.k. marknadsstörningsavgift.

I marknadsföringslagens (SFS 1995:450) 6 § framgår det att långivarens marknadsföring inte får vara vilseledande. Detta gäller framförallt användning, pris, grund för prissättning och betalningsvillkor. (Wärnsund & Johansson 1998)

Vad gör samhället när det gäller sms-lån?

Under 2006 startade Kronofogden och Konsumentverket ett samarbete med varandra. Perioden mellan den 11-21 oktober genomfördes en djupgående enkätundersökning där ungdomar fick besvara frågor gällande sms-lån. Syftet med enkäten var att öka kunskapen om ungas erfarenheter och syn på sms-lån. Myndigheternas önskan var att få svar på varför man tar sms-lån och vad ungdomar använder pengarna till.

Orsaken till att konsumentverket och kronofogden ökade sitt engagemang för sms-lån var på grund av indikationer från skuld- och budgetrådgivare runt om i Sverige. Indikationerna visade på att många av rådgivarnas klienter hade obetalda sms-lån, samtidigt som man kunde se att antalet sms-lån ökade snabbt, liksom aktörer på sms-lånemarknaden. Antalet ökningar av betalningsförläggande till Kronofogden ökade dessutom i snabb takt och konsumentverket kände ett behov att få veta mer om varför ungdomar tar denna typ av lån. 1 Syftet med samarbetet var att uppmärksamma problemet genom att skaffa sig mer kunskap och kunna arbeta mer förebyggande. (Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2)

1 Margareta Lindberg, Konsumentverket

2

I vårt arbete kommer vi att använda oss av resultaten från rapporten från Konsumentverket och Kronofogden. Rapporten skiljer på de respondenter som tagit sms-lån och de som har avstått från detta lånealternativ. Rapporten besvarar frågor som exempelvis:

Har du någon gång tagit sms-lån?

Vad använde du pengarna till?

Har du eller har du haft svårt att betala tillbaka lånet?

Kan du tänka dig att ta sms.lån igen?

För de respondenter som inte tagit sms-lån har man ställt frågor som exempelvis:

Skulle du kunna tänka dig att ta sms-lån?

Vad fick dig att avstå från sms-lån?

Detta är några av de frågor som rapporten besvarar. Undersökarna har därefter öppnat för ytterligare frågor till dem som var särskilt intresserade, där man bland annat ställt frågor om låntagaren har skulder hos kronofogden.

1.2 FORSKNINGSFRÅGOR

Vår första frågeställning grundar sig på att det i princip inte gått en dag utan att man belyst problemet med sms-lån via TV, radio eller tidning. Vi tyckte därför att det var viktigt att titta översiktligt på hur vägen fram till ett krav från kronofogden ser ut, för de drabbade låntagarna2:

Varför hamnar en del av de unga sms-låntagarna hos kronofogden?

I rapporten från Konsumentverket och Kronofogden visade det sig att 72 % av de tillfrågade respondenterna aldrig skulle kunna tänka sig att ta ett sms-lån. (Lindberg 2007:17; Lindberg 2007:2) Vår andra fråga blev följaktligen:

Varför väljer unga vuxna att avstå från sms-lån?

Vår tredje och sista fråga lägger fokus på hur låntagarna skall tänka när de tar ett lån. Vid val av lånealternativ är det viktigt att låntagarna förstår vad de ger sig in på, och att man uppfattar informationen korrekt. Vår tredje fråga blir därför:

Vad bör man tänka på då man tar ett sms-lån?

2 Vi undersöker det vi kallar ”unga vuxna”, dvs. personer mellan 18 och 24 år

3

1.3 SYFTE

Vårt syfte är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras, så att färre unga vuxna hamnar i skuldproblem.

1.3.1 URVAL

Då uppsatsen skrivs under en begränsad tidsperiod har vi valt att göra vissa urval. Vad gäller empiri har vi valt att fokusera på unga vuxna mellan 18-24 år som har tagit sms-lån, eller som har funderat på att använda sig av detta lånealternativ. Detta urval gjorde vi då Konsumentverket och Kronofogden gjort detta urval i sin rapport. Vårt huvudsakliga teoretiska fokus avgränsas till området konsumentbeteende inom ämnet företagsekonomi.

1.4 DISPOSITION

I uppsatsens inledande kapitel beskriver vi översiktligt om sms-lån, vilka forskningsfrågor vi valt att utgå ifrån och centrala definitioner som anses nödvändiga för att förstå uppsatsens innehåll. Vidare har vi i kapitel två fördjupat oss i vår problemformulering medan vi i metodkapitlet beskriver vår insamling av data och även de problem som uppstått under uppsatsens gång.

I teorikapitlet behandlas den teori som vi kommer att ta hjälp utav för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Därefter kommer vi att redogöra för de kvantitativa och kvalitativa data som vi samlat in för uppsatsen.

I efterföljande kapitel kommer vi att analysera den teori och empiri vi redovisat i tidigare kapitel. Detta kommer sedan ligga till grund för att kunna besvara våra tre forskningsfrågor utifrån ett samhälls, företags och låntagarperspektiv.

Slutligen ger vi konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras, så att färre ungdomar får skuldproblem

4

DEFINITIONER

KREDITTID

Kredittiden är den tid låntagaren har på sig för att betala tillbaka ett lån. Låntagarens kredittid beräknas genom att ta låneföretagets genomsnittliga fordringar under året (* 365) dividerat med fakturerad omsättning inklusive moms. Kvoten visar hur många dagar det är i genomsnitt, mellan fakturerings- och betalningstillfället. (Hogia 2008)

RÄNTA

Med ränta menas avkastning på kapital eller priset på en kredit om man ser ifrån låntagarens vinkel. Ränta medför att om en person lånat ett visst belopp av långivaren, kommer det belopp låntagaren återbetalar vara större än ursprungssumman.

Räntan kan vara fast s.k. bunden ränta eller så kan den förändras med det allmänna ränteläget s.k. rörlig ränta. Vid uträkning av ränta skiljer man mellan enkel och effektiv ränta. Med enkel ränta menas att man beräknar räntan på samma belopp, så länge ingen amortering sker. Räntans storlek regleras av flera faktorer som till exempelvis utlåningens löptid, skuldebrevens likviditet och risken att låntagaren ställer in betalningen s.k. kreditrisk. Räntorna bestäms först och främst på marknaderna (marknadsräntan), och inom företag och organisationer sätts även där ett pris på kapital.

Nivån på räntan bestäms bland annat av den förväntade inflationen, räntenivå i utlandet, konjunkturläget och den nuvarande penningpolitiken. (Eklund 2005)

5

EFFEKTIV RÄNTA

Effektiv ränta är ett nyckeltal och utgör enligt konsumentkreditlagen den sammanlagda kostnaden för en kredit på ett år. Kreditkostnaden består av ränta och uppläggningskostnader. (Skatteverket 2008) Den effektiva räntan används för att man skall kunna göra jämförelser av kostnader för krediter som har olika betalningsmönster. (Yard 1994). Kreditens betalningsmönster kan variera genom att en del krediter endast har kostnader i ränta medan andra krediter kan ha avgifter som exempelvis uppläggningsavgift och avisering som tillkommer.

”Den effektiva räntan för en viss kredit är den räntesats, vilken tillämpad på en alternativ kredit med årsvis kapitalisering och utan några tillkommande avgifter utöver räntan, gör de båda krediterna kostnadsmässigt likvärdiga” (Yard 1994)

Beräkning av effektiv ränta

(i / n + 1)^n – 1 + (∑A / t) / (K x 0,5) x 100 = effektiva räntan i %

i = nominell ränta n = antal betalningstillfällen per år

∑ A = summa avgifter t = kredittid angivet i antal år

K = kreditbeloppet

6

I UPPSATSENS ANDRA KAPITEL KOMMER VI ATT GÖRA EN FÖRDJUPNING AV VÅR PROBLEMFORMULERING OCH ÄVEN BESKRIVA DE BEGREPP OCH PROCESSER

SOM VI ANSER ÄR VIKTIGA FÖR ATT KUNNA FÖRSTÅ UPPSATSENS SAMMANHANG.

2. SMS-LÅN OCH JURIDIK

För att läsaren skall kunna förstå innehållet i denna uppsats krävs att man har viss grundläggande kunskap om ämnesområdet. Vi har därför redogjort för de begrepp och processer som vi anses vara viktiga i det här sammanhanget.

2.1 VAD ÄR ETT LÅN?

Nedan kommer vi att redovisa tre olika typer av blancolån. Denna typ av lån är en kredit som lämnas utan formell säkerhet. (Sparbanken Finn 2008)

2.1.1 BANKLÅN

Bankernas kreditkort blev etablerat i början av 2000 – talet och har sedan dess vuxit sig större på marknaden. Utmärkande för denna typ av lån är: (Dagens Industri 2008)

Låga lånebelopp – cirka 25 000 kronor utan mer omfattande kreditprövning

Kredittid varierar från aktör till aktör

Varierande ränta – från 10 till 17 %

Flexibelt – används vid behov

2.1.2 SMS-LÅN

Denna typ av kredit etablerades på den svenska marknaden i början av 2006. I dagsläget finns ingen konkret definition på vad sms-lån egentligen innebär, men enligt vår uppfattning har detta lånealternativ följande karaktärsdrag: (Mobillån Sverige AB 2008 & Folkia AB 2008)

Låga lånebelopp – mellan 1000 – 3000 kronor

Kort kredittid – max 30 dagar

Snabb tillhandahållning av lånet – inom 15 minuter

Enkel ansökan – endast ett sms

Hög kreditkostnad – den effektiva räntan tenderar till att bli väldigt hög

7

2.1.3 KLUBBKREDITER

Klubbkrediter blev etablerat under mitten av 1980-talet och spred sig senare till elektronikbranschen under 1990-talet. En av de främsta aktörerna av konsumentkrediter är Resurs bank AB. Enligt vår uppfattning kan konsumentkrediter ha följande karaktärsdrag: (Resursbank AB, 2008)

Relativt höga lånebelopp - Maximalt 50 000 kronor

Enkel ansökan i butik – Blankett eller via internet

Relativt lång kredittid - Delar upp återbetalningen upp till 72 månader

Ränta – Från cirka 8 %

Inköp av vara – Exempelvis elektronik, bygghandel

2.2 HUR FUNGERAR KREDITPROCESSEN?

Nedan visas de olika steg som en låntagare går igenom för att få ett lån beviljat, från ansökan till den sista låneinbetalningen. Processen består av ansökan, kreditprövning, kreditgivning, kredittid, amortering, och man tittar på allt ifrån om kredittagaren har betalningsanmärkningar till hur bra deras återbetalningsförmåga är. (Wärnsund & Johansson 1998)

KREDITPROCESSEN

ANSÖKAN

KREDITPRÖVNING

KREDITGIVNING

KREDITTID

AMORTERING

Figur: Kreditprocessen, Wärnsund & Johansson 1998, egen konstruktion

8

Vid beviljandet av en kredit är det i första hand låntagarens återbetalningsförmåga man studerar. Med återbetalningsförmåga menas att man undersöker låntagarens möjligheter att betala ränta och amortering på den önskade krediten. (Finansportalen 2008) Den framtida betalningsförmågan kan vara svår att bedöma eftersom oförutsägbara händelser kan inträffa. Man kräver därför ofta en säkerhet för krediten. Kravet på säkerhet kan variera beroende på om det exempelvis är ett banklån eller en masskredit. I bankrörelselagens andra kapitel, 13 §, får krediter endast lämnas mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Enligt lagen skall säkerheten vara betryggande, värdet av säkerheten skall med god marginal täcka krediten. Det finns dock undantag om kreditgivaren till exempel anser sig ha förtroende för låntagaren enligt lagens förarbete. Vissa standardiserade krediter kräver överhuvudtaget ingen säkerhet, utan låntagaren beviljas krediten utan någon formell säkerhet. (Wärnsund & Johansson 1998)

Tiden från det att låntagaren blir beviljad lånet, tills att det skall vara återbetalt kallas, enligt Wärnsund & Johansson (1998), kredittid. Kredittiden är alltså den tid då låntagaren skall ha betalat tillbaka krediten i sin helhet. Under kredittiden amorterar låntagaren skulden samtidigt som man betalar ränta och avgifter. (Wärnsund & Johansson 1998)

2.3 VAD GÖR KRONOFOGDEN?

Kronofogden är en statlig myndighet som delvis hjälper de som har skulder, men även de personer som skall ha sina pengar. Myndigheten ser till att de skuldsatta blir behandlade på ett korrekt och lagligt sätt. (KFM 911-1 utgåva 2)

2.3.1 BETALNINGSANMÄRKNING

Obetalda räkningar är orsaken till att du får en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning ges aldrig ut av en myndighet, utan av kreditupplysningsföretagen. Dessa företag grundar dock sin anmärkning på information från exempelvis kronofogden. Att få en anmärkning kan leda till att det blir svårt att: (KFM 911-11 utgåva 3)

Låna pengar

Köpa på avbetalning

Få ett hyreskontrakt

Få vissa arbeten

Kreditupplysningsföretagen lämnar ut information till personer eller företag när du exempelvis vill låna pengar, hyra bostad, köpa på avbetalning och man bedömer sedan om man är kreditvärdig eller inte.

9

När du som privatperson har fått en betalningsanmärkning har du kvar anmärkningen i tre år. När det gäller företag som fått anmärkning ligger den kvar i fem år. Då tiden gått ut för respektive part försvinner anmärkningen under förutsättning att skulden är betald. (KFM 911-11 utgåva 3)

2.3.2 SKULDSANERING

”Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis” (Kronofogden 2008) För att du skall bli beviljad skuldsanering krävs det att du är svårt skuldsatt och har betalningssvårigheter i skuldsaneringslagens mening. Trots att du har stora skulder är det inte självklart att du får denna befrielse, utan man bedömer då att du kan lösa dina ekonomiska problem med hjälp av antingen skuld- och budget rådgivare från din kommun, eller om du kan sanera din ekonomi på egen hand. Personer som är i behov av skuldsanering i skuldsaneringslagens mening har haft betalningssvårigheter under en längre period och det är vanligt att personen är djupt skuldsatt hos kronofogden. (Kronofogden 2008)

För att en person skall få skuldsanering måste vissa krav vara uppfyllda:

Personen är så djupt skuldsatt att han inte på något sätt kan betala sina skulder på många år (s.k kvalificerad insolvens).

Skuldsaneringen är skälig med hänsyn till personens personliga och ekonomiska situation.

Personen måste vara folkbokförd i Sverige

Personen får inte ha pågående näringsförbud.

Skuldsanering kan man i princip bara få en gång i livet. (Kronofogden 2008)

Vid bedömning om en person skall få skuldsanering gör kronofogden en prognos i varje enskilt fall. Detta då skuldsaneringslagen inte anger hur stor skulden måste vara för att man skall få denna lättnad. Myndigheten ser istället över personens möjligheter att betala tillbaka skulderna, den skuldsattes totala skulder, nuvarande och framtida inkomst men även på den skuldsattes arbetsförmåga och utbildning. (Kronofogden 2008)

Det andra kravet för att man skall få skuldsanering, är att det skall vara skäligt med hänsyn till personens personliga och ekonomiska förhållanden. Med skäligt menas enligt kronofogden, att större delen av dina skulder är minst tre till fyra år gammal. Orsaken till skuldernas uppkomst är också av stor betydelse. Man skall även som skuldsatt ha gjort allt i sin makt för att försöka bli skuldfri samtidigt som man måste vara samarbetsvillig gentemot myndigheten då frågor uppkommer. (Kronofogden 2008)

10

2.3.4 BETALNINGSFÖRELÄGGANDE

Med betalningsföreläggande menas att du som långivare kan ta hjälp av domstol för att kräva tillbaka pengar av gäldenären. Metoden tillämpas då en fordran grundar sig på en faktura eller muntlig överenskommelse, alltså då det inte finns ett skriftligt fordringsbevis som grund. Långivaren skall, då betalningsföreläggande är aktuellt, lämna en skriftlig ansökan till den tingsrätt där låntagaren har sin hemort.

För att du skall få dina pengar tillbaka av låntagaren kan kronofogdsmyndigheten hjälpa dig. De ser till att låntagaren fullgör sina förpliktelser. Det kan till exempelvis handla om räkningar eller att bli av med en hyresgäst som inte betalat hyran. När kronofogden tagit emot din ansökan om betalningsföreläggande startar en s.k. summerisk process. Processen innebär att personen som betalningsföreläggandet är grundat på, får ett föreläggande att betala sina skulder. Låntagaren har rätt att uttrycka sig om föreläggandet och även möjlighet att motsätta sig påståendet inom en begränsad tid. Om så är fallet, kan målet överlämnas till Tingsrätten för fortsatt utredning. Motsätter sig inte svarande yrkandet, fastställer kronofogdsmyndigheten ett utslag. Processen är betydligt billigare och enklare än en tingsrättsdom och i de flesta fall blir beslutet detsamma i slutändan. Kronofogdemyndigheten verkställer sedan utslaget. I fall som handlar om pengar, gör kronofogdsmyndigheten en undersökning av den skuldsattes tillgångar och därefter sker en utmätning.

Som svarande kan du överklaga då du är missnöjd med utslaget, och du kan även hindra att utslaget blir giltigt. Detta kan du göra genom att ansöka om återvinning. Detta måste dock göras senast en månad efter det att utslaget fastställts. (Kronofogden 2008)

2.4 VAD GÖR KONSUMENTVERKET?

Konsumentverket är en statlig myndighet vars uppgift är att ta tillvara konsumentens intresse. Konsumentverkets mål är att konsumenterna skall ha makt och möjlighet att göra aktiva val. Man arbetar med allt ifrån varor/tjänsters säkerhet och kvalitet till företagens reklam och avtalsvillkor. Myndigheten får in cirka 8000 anmälningar per år, men kan även på eget initiativ driva ärenden mot företag. I de flesta fall korrigerar företagen sina fel frivilligt men om de inte gör detta eller på något annat sätt gör allvarliga överträdelser, kan Konsumentombudsmannen utfärda ett vitesföreläggande. Detta innebär att företaget tvingas betala ut ett skadestånd om man fortsätter att bryta mot de gällande reglerna.

Sveriges konsumentombudsman, även kallad KO, är Gunnar Larsson som också är Konsumentverkets generaldirektör. Konsumentombudsmannens huvuduppgift är att självständigt driva konsumentens intresse gentemot företag i domstol. Några exempel på frågor som konsumentombudsmannen arbetar med är bland annat; vilseledande marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor och felaktig prisinformation.

11

2.5 VAD GÖR EN BUDGET – OCH SKULDRÅDGIVARE?

En budget- och skuldrådgivare ger råd och stöd till privatpersoner i ekonomiska frågor. Det kan handla om allt från en lättare budgetrådgivning till en mer kvalificerad skuldrådgiving. En budget- och skuldrådgivare är även behjälplig vid en ansökan om skuldsanering till kronofogdemyndigheten samt under hela skuldsaneringsperioden.3

En budgetrådgivares huvudsakliga uppgift är att hjälpa till att göra en budget över inkomster och utgifter åt den skuldsatte, för att denne skall få kontroll på sin ekonomi. Budgeten blir sedan ett verktyg för att hålla ordning på sin egen hushållsekonomi. Budgetrådgivaren är också en viktig del av förberedelserna för en eventuell skuldrådgivning eller skuldsanering.

En skuldrådgivare har i uppgift, att tillsammans med gäldenären få kontroll över den skuldsattes ekonomiska problem. Rådgivaren skall hjälpa till att se vilka möjligheter som finns att förändra den skuldsattes ekonomiska situation, dels genom att tillskriva fordringsägarna och därmed få en överblick av skulderna, och dels genom att hjälpa till med att räkna ut hur mycket som kan betalas av på skulderna varje månad.4

3 Ulrika Johansson, Budget-och skuldrådgivare

4 Ulrika Johansson, Budget-och skuldrådgivare

12

I METODKAPITLET REDOGÖR VI FÖR VÅR INSAMLING AV DATA OCH BESKRIVER ÄVEN DE PROBLEM SOM UPPSTÅTT UNDER UPPSATSENS GÅNG.

3. METOD

3.1 UNDERSÖKNINGENS UTFORMNING

Vår studie innefattar både kvalitativa intervjuer och kvantitativ data då vi utgår ifrån Konsumentverkets och Kronofogdens rapport om sms-lån. Eftersom denna typ av kredit är relativt ny på marknaden är det viktigt att samla in data och kunskap från olika synvinklar för att avslutningsvis få en trovärdig och relevant empiri (Jacobsen 2002). Vi anser att vår metod är deskriptiv (Ejvegård 2003).

3.2 PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRDATA

I studien har vi använt oss av primärdata i form av intervjuer med sms-låneföretaget Mobillån Sverige AB, Kronofogden, Konsumentverket, Resursbank AB, Länsförsäkringar Skåne och budget- och skuldrådgivare från Karlstad kommun. Vi kommer även att göra mer djupgående intervjuer med personer som har olika erfarenheter av sms-lån.

För att nå syftet kommer vi att använda oss av sekundärdata där Kronofogden och Konsumentverket har bidragit med information. Sekundärdata är information som är insamlad för andra ändamål än de syften uppsatsen har. Våra sekundära källor kommer i huvudsak från Kronofogden, Konsumentverket, Mobillån Sverige AB, Resursbank AB, Länsförsäkringar Skåne och från relevant litteratur som kan kopplas till det aktuella ämnesområdet. (Jacobsen 2002)

3.3 KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATA

I arbetet kommer vi att använda både kvalitativa och kvantitativa data. De kvalitativa data hämtas från intervjuer med personer som har erfarenhet av sms-lån. Vi kommer här att ha en ”öppen diskussion” med potentiella sms-låntagare.5 Vi kommer även att ta in kvantitativa data via frågor till olika kreditinstitut. (Jacobsen 2002)

Vi tror att kombinationen av kvalitativ och kvantitativ data kommer ge en djupare insikt och en mer fullständig bild av det problem vi behandlar. Eftersom vi börjar med kvantitativ data kommer resultatet av detta ge oss goda förutsättningar för att samla in så bra data som möjligt vid intervjuerna. Då det inte skrivits så mycket om ämnet tidigare, anser vi att intervjudata kommer ge oss den information som vi behöver för att nå syftet. (Jacobsen 2002)

5 Potentiell sms-låntagare = Personer som har försökt/funderat på att ta ett sms-lån

13

3.4 ANSATS

Uppsatsen kommer både att ha en deduktiv och induktiv ansats då det redan finns beprövade teorier och forskning kring krediter samtidigt som det saknas teorier och forskning kring sms-lån. (Jacobsen 2002)

Vad gäller våra kvantitativa data så visade det sig att Konsumentverket och Kronofogden redan hade gjort en omfattande enkät med hög svarsfrekvens. Vi beslutade att låta denna rapport ligga till grund för den kvantitativa delen av vårt arbete.

Som komplement valde vi att göra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna valde vi att genomföra på tre olika sätt enligt Jacobsen (2002), telefonintervjuer, postenkäter och besöksintervjuer. Postenkäter har vi valt att skicka till samtliga kreditinstitut då vi har velat ha svar på relativt homogena frågor. Vi valde att göra telefonintervju med Länsförsäkringar Skåne för att bland annat kunna ställa vissa följdfrågor till de redan standardiserade frågorna. För att ytterliggare stärka uppsatsen har vi även gjort besöksintervjuer med två potentiella sms-låntagare. Under uppsatsperioden har vi också haft en öppen diskussion med Konsumentverket och Kronofogden, då vi fått tillgång till kvalitativ sekundärdata i form av artiklar, broschyrer och rapporter.

3.5 VÅRA PROBLEM

Under uppsatsen gång har vi stött på olika typer av problem. Vårt största och mest centrala problem har varit att få tag i sms-låntagare. Vi har försökt få tag på låntagare genom Konsumentverket då de lagt ut en länk på deras interna hemsida om vårt intresse att komma i kontakt med dem. Vi har varit hos Kronofogden för tips om vart vi skulle kunna hitta personer som tagit sms-lån, men också tagit hjälp av budget- och skuldrådgivare från Karlstads kommun. Förfrågningar har även skett bland våra egna vänner, bekanta och studenter vid Karlstads universitet. Resultatet är dock begränsat då vi endast intervjuat två potentiella sms-låntagare.

Vi har försökt att komma i kontakt med Sveriges integration,-jämställdhets- och konsumentminister Nyamko Sabuni för att få höra hennes åsikt om ämnet. Tyvärr meddelade hennes pressekreterare att hon var tvungen att avböja, då hennes arbetsbelastning var hög. En kontakt vi lyckats få är med Charlie Söderberg från programmet ”Lyxfällan” på TV3. Charlie hade tyvärr endast tid att låta sig intervjuas den 25/5, så vi valde att avstå på grund av tidsbrist.

14

I KAPITEL FYRA BEHANDLAS DEN TEORI SOM VI KOMMER TA HJÄLP UTAV FÖR ATT BESVARA VÅRA FORSKNINGSFRÅGOR.

4. TEORETISK REFERENSRAM

Vi kommer grunda vår teori på en modell från ”Principles and practice of marketing”, Jobber (2004). Utifrån denna lånemodell vill vi ge en bättre förståelse för konsumentens beteende. Även modeller från Fill (2006) och Peter Paul & Olson (2008) kommer att redogöras.

4.1 KONSUMENTBETEENDE

Att förstå kunden är inte alltid så enkelt. Konsumentbeteendet är dynamiskt och beror på att känslor, agerande och tankar förändras eftersom samhället kontinuerligt utvecklas. Kundens beteende bygger på interaktion mellan miljö, känslor och händelser i konsumentens omgivning. För att marknadsföraren skall finna de mest effektiva marknadsföringsstrategierna för en tjänst, krävs att man förstår kunden ända ut i fingerspetsen. (Peter Paul & Olson 2008)

Konsumenter är individer som köper produkter och tjänster för personlig konsumtion. För att kunna förstå konsumenten bör marknadsföraren ställa följande nyckelfrågor (Jobber, 2004, s. 66):

Vem/vilka är viktig(a) i låneprocessen?

Hur lånar konsumenten?

Vilka kriterier är viktiga för kunden?

Var lånar de?

När lånar de?

Genom att kunna besvara dessa frågor, får man en relativt bra förståelse för kundens låneprocess.

4.1.1 KONSUMTIONSLÅN

Många lånebeslut är individuella, men låneprocessen kan även involvera flera parter, exempelvis en grupp. Varje person kan ha en egen roll i lånebeslutet. Jobber (2004) menar att det finns fem olika roller i en låneprocess:

Initiativtagare är den person som börjar processen med att fundera på att ta ett lån och samlar även information för att göra lånebeslutet enklare.

Influensskaparen försöker påverka andra i omgivningen att ta ett lån. Personen kan till exempel påverka familj, vänner och bekanta för att komma ett steg närmare sin vilja. Personen lyfter även här fram de olika alternativ på hur man skall lösa problemet.

Beslutsfattaren är den individ som har makten och den ekonomiska auktoriteten att fatta beslut om lån och vilket lånealternativ man skall välja.

15

Låntagaren utgör den fjärde rollen i processen och är den person som utför lånetransaktionen.

Användaren är den person som är den aktuella konsumenten och som får användning av lånet.

Även enligt Fill (2006) kan låneprocessen delas upp i fem steg: problemidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, inköpsbeslut och efterlåneutvärdering.

4.2 KONSUMENTBETEENDE, PROBLEMIDENTIFIERING

Låneprocessen grundar sig först och främst på att konsumenten upptäcker ett problem (problemidentifiering). Vilken typ av problem det är kan variera beroende på vilka behov konsumenter har. Fill (2006) menar att problem uppkommer när det föreligger en skillnad i kundens önskade läge och det verkliga läget. I vårt fall är problemet att det saknas likvida medel för ett köp. Konsumenten behöver låna.

4.3 MASLOWS BEHOVSPYRAMID OCH KOPPLING TILL INFORMATIONSSÖKNING

Då konsumenten insett att det föreligger ett personligt problem, börjar denne söka information för att lösa detta. Konsumenten söker först och främst information på mikronivå. Kanske diskuterar man olika lånalternativ med familj, vänner och bekanta. Finner inte konsumenten en bra lösning på problemet, fortsätter han sin informationssökning på makronivå. (Peter Paul & Olson 2008)

Enligt Maslows kan konsumentens behov delas in i fem steg i form av en behovspyramid. Maslows menar att människan hela tiden strävar efter nya behov, så fort människan tillfredsställt ett behov söker personen efter nya. (Jobber 2004)

Figur 4.1 Maslows behovspyramid enligt Bruzelius & Skärvad (2000)

16

Modellen ovan beskriver olika behov som människan försöker uppnå. Den lägre nivån i pyramiden domineras av tillfredställelse. Då man uppfyllt det grundläggande behovet söker man sig till nästa nivå. Människan strävar efter att uppnå den högsta nivån ”självförverkligande”. (Jobber 2004)

Konsumentens låneprocess varierar från person till person och en anledning är konsumentens nivå av engagemang. Graden av engagemang beror på konsumentens intresse för lånet och det risktagande konsumenten tar vid ett lånebeslut. Konsumentens engagemang kan variera med tiden. Vid ett lånebeslut kan konsumenten vara antingen starkt- eller svagt engagerad beroende på lånets betydelse för personen. (Fill 2006)

Lånets betydelse för konsumenten har stor påverkan på engagemang, speciellt i situationer där risktagandet är högt. Fill (2006) nämner två typer av risker. Den finansiella risken som finns vid större inköp som exempelvis en bil eller ett hus, beror ofta på att stora summor är inblandade. Den andra typen av risk är den sociala risken. Den innebär att inköp av exempelvis parfym, smycken och kläder kan påverka hur du framstår som person.

Vid betydelsefulla lånebeslut, där en risk föreligger, föregås ofta lånet av olika steg (Figur 4.2). Informationssökning är enligt Jobber (2004) en viktig del i låneprocessen. Konsumenten vill gärna vara så påläst som möjligt för att kunna värdera de alternativ som finns. Information kan nås på olika sätt, t ex genom media och hörsägen.

Modellen nedan visar låntagarens beslutsprocess när konsumenten har ett starkt engagemang inför lånet. Enligt Fill (2006) går låntagare, som är högt engagerade i sitt lånebeslut, igenom fem olika faser. Det första steget i processen är ”Awareness”. I detta stadium blir konsumenten uppmärksammad på möjligheten att kunna låna. Personen gör sedan en informationssökning och därefter utvärderar denne de olika lånealternativen. Här överväger konsumenten lånealternativens för- och nackdelar för att fatta ett optimalt beslut. Låntagaren tar sedan sitt lånebeslut och uppfyller troligtvis sitt behov. Det sista steget i processen är ”Long-run behavior” och det är i detta steg som konsumenten gör en utvärdering av sitt lånebeslut. Personen reflekterar och funderar över sitt beslut om till exempel informationssökningen var tillräcklig, eller om man borde ha gjort en ännu mer omfattande sökning.

17

STARKT ENGAGEMANG

AWARENESS

EXTENSIVE INFORMATION SEARCH

ATTITUDE/INTENTION

TRIAL/EXPERIMENTATION

Figur 4.2 High- involvment decision-making (Fill, 2006, s. 72) LONG-RUN BEHAVIOUR

18

Vid mindre lån har konsumenten oftast ett lägre engagemang då kanske lånet inte har lika stor betydelse för kunden. Modellen i figur 4.3 visar beteendet i detta fall.

SVAGT ENGAGEMANG

AWARENESS

SHORT INTERNAL INFORMATION SEARCH

TRIAL/EXPERIMENTATION

ATTITUDE/ FUTURE INTENTION

Figur 4.3 Low- involvment decision-making (Fill, 2006, s. 73). LONG-RUN BEHAVIOUR

Till skillnad från lån med starkt engagemang, är låneprocessen här inte lika avancerad. Informationssökningen är kortare och konsumenten ägnar inte lika mycket tid åt att söka information om tjänsten.

19

4.3.1 INFLUENSER I KONSUMENTENS OMGIVNING

Enligt Jobber (2004) finns det flera influenser som påverkar konsumentens informationssökning. Här nedan redovisar vi några av dessa faktorer:

Personliga influenser

o Informationsbehandling

o Motivation

o Attityd och föreställningar

o Personlighet

Sociala influenser

o Kultur

o Social klass

o Referensgrupper

Figur 4.4 Influenser som påverkar konsumentens informationssökning (Jobber, 2004, s. 77)

I vårt fall har kanske konsumenten tagit reda på de olika lånealternativen som kreditmarknaden har att erbjuda, och gör därefter en utvärdering av alternativen.

4.4 UTVÄRDERING AV ALTERNATIV

Den modell som lämpar sig bäst för att beskriva beteendet vid SMS-lån bedömer vi redovisas i Jobber (2004) Konsumenten har nu samlat in information om de olika finansieringsmöjligheter som finns. Konsumenten gör sedan en bedömning utifrån sin egen inkomst och dennes möjlighet till att lämna säkerhet, för att i slutändan komma fram till de mest seriösa lånealternativen. Vi får fram vad Jobber kallar ett ”evoked set”, i vårt fall olika företags erbjudanden om SMS-lån.

4.5 LÅNEBESLUT/KÖP

Hur fattar konsumenten beslut? Det finns ett antal viktiga faktorer som kan påverka beslutet. Peter Paul. & Olson (2008) delar in dem i tre grupper: Konsumentkaraktäristika, produkt karaktäristika och situations karaktäristika. I vårt fall kanske det omedelbart upplevda behovet dominerar för konsumentkaraktäristika. För produktkaraktäristika dominerar kanske tiden att få lånet, priset (räntan) är mindre viktigt.

20

Vad gäller situationskaraktäristika så dominerar upplevd tidspress och lån som vänner har gjort. Allt sammantaget leder påverkan från de tre karaktäristika till ett lånebeslut. Konsumenten sänder ett sms till det bolag som den anser är lämpligast och ansökan behandlas.

4.6 EFTERLÅNEUTVÄRDERING

En tid efter att låntagaren tagit sitt beslut, görs kanske en utvärdering där låntagaren tänker igenom sitt beslut och ifall detta var det mest optimala sättet att låna på. (Fill 2006) Så småningom kommer en faktura med krav på låneåterbetalning. Här kan många överraskningar komma som påverkar konsumentens utvärdering av låneprocessen i sin helhet.

4.7 VAD TAR VI MED OSS TILL ANALYSEN?

I vår analys av kundbeteendet vid SMS-lån kommer vi att ta hjälp av de fem stegen enligt Jobber (2004): problemidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, lånebeslut och efterlåneutvärdering. Vi kommer även att ta stöd i Maslows resonemang om olika behovsnivåer, Jobbers diskussion om olika roller i låneprocessen samt Peter Paul & Olsons teori om faktorer som påverkar konsumentens grad av behov.

Ramen för analysen utgörs av tre perspektiv: samhällsperspektivet, företagsperspektivet och låntagarperspektivet. För vart och ett av perspektiven försöker vi att se och argumentera utifrån respektive part.

21

I DETTA KAPITEL KOMMER VI ATT REDOVISA DEN DATA SOM KOMMER ATT LIGGA TILL GRUND FÖR VÅRA RESULTAT.

5. EMPIRI, RESULTAT FRÅN PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRDATA

Nedan visas de resultat från den rapport som Kronofogden och Konsumentverket gjorde hösten 2007. Vi redovisar även resultaten på de intervjuer vi gjort under uppsatstidens gång. Våra val av intervjuer och redovisade diagram, har vi gemensamt diskuterat oss fram till med utgångspunkt från våra forskningsfrågor.

5.1 RESULTAT FRÅN KVANTITATIV SEKUNDÄRDATA

I avsnittet har vi gjort en sammanfattning av, vad vi anser, är de viktigaste frågorna som Konsumentverkets och Kronofogdens rapport tar upp, för att vi skall kunna förstå problemet med denna typ av lån och för att kunna besvara våra forskningsfrågor.

5.1.1 KONSUMENTVERKET OCH KRONOFOGDENS RAPPORT

Undersökningsenkäten besvarades av 12220 personer mellan 18-24 år. Av dessa var 56 % kvinnor och 44 % män. Undersökningen var rikstäckande, där 71 % av respondenterna kom från Stockholm. Enligt rapporten kan dettas förklara genom att medlemssiffrorna för playahead, en ungdomssajt där undersökningen utfördes, var flest i Stockholms län med 60 %.

I diagrammet nedan visas hur många av de 12 220 respondenter som tagit sms-lån. Resultatet visar att 6 % någon gång tagit ett sms-lån, vilket motsvarar 740 stycken respondenter.

Har du någon gång tagit ett sms-lån?

6

94

0

20

40

60

80

100

Respondenter

Proc

ent

JaNej

Diagram 5.1 ( Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2)

22

Man ställde även en följdfråga där de tillfrågade fick besvara om de haft problem att betala tillbaka sitt lån. Statistiken visar att 26 % svarade att de hade haft/har problem, 27 % hade/har delvis svårt att betala tillbaka medan 47 % inte hade/har det.

Hade du eller har du svårt att betala tillbaka lånet?

26 27

47

0

10

20

30

40

50

1

Sms-låntagare

Pro

cent Ja

Ja, delvisNej

Diagram 5.2 ( Lindberg 2007:1 &; Lindberg 2007:2)

I rapporten framkom även frågan om man skulle kunna tänka sig att ta ett sms-lån igen. Resultatet visade delade meningar då 46 % kunde tänka sig att låna igen, 32 % kunde inte tänka sig att använde denna typ av kredit, medan 21 % var osäkra i frågan.

Till respondenterna som tidigare svarade att det inte hade tagit något sms-lån, ställde man följdfrågan om man skulle kunna tänka sig att använda denna typ av kredittjänst.

Skulle du kunna tänka dig att ta ett sms-lån?

11

72

17

01020304050607080

Respondenter

Pro

cent

Ja

Nej

Känner inte till vad sms-lån är


Det visade sig att 11 % var positiva till detta, medan 72 % var negativt inställda. De resterande 17 % som besvarade frågan, kände inte till sms-lån.

23

Enligt rapporten var det 75 % av de tillfrågade som hade tagit ett sms-lån och som valde att besvara ytterligare frågor angående exempelvis inkomst per månad och typ av inkomst. Resultatet visade att inkomstfördelningen var relativt jämn för sms-låntagarna då majoriteten hade en inkomst mellan 0 till 20 000 kr och resterande hade en inkomst över 20 001 kr.

Inkomst per månad efter skatt?

3428 29

9

05

10152025303540

1

Sms-låntagare

Pro

cent

0-5000 kr5001-10 000 kr10 001-20 000 kr20 001kr eller mer


I enkäten fick man även besvara vilken typ av inkomst man hade.

Typ av inkomst?

55

26

13

8 86

4

8

0

10

20

30

40

50

60

1

Sms-låntagare

Proc

ent

Lön

Studiebidrag(gymnasiestuderande)

Studiebidrag/Studielån(universitetsstuderandeel liknande)Ersättning frånförsäkringskassan

Extrapengar av föräldrar

A-kassa

Har ingen inkomst

Annan inkomst

Diagram 5.5 ( Lindberg 2007:17& Lindberg 2007:2)

24

Totalt hade 55 % av de tillfrågade vanlig lön, 26 % hade studiebidrag (gymnasiestuderande) och 13 % av respondenterna var studenter på universitet, och levde på studiebidrag. Några fåtal tillfrågade hade ersättning från försäkringskassan, fick extra pengar från föräldrar, A-kassa eller ingen inkomst alls.

På frågan om hur många sms-lån man har tagit, visar det sig att 80 % av respondenterna tagit ett till fyra lån, och att resterande 20 % tagit fem lån eller fler. Det vanligaste lånebeloppet visade sig vara mellan 1000-3000 kr då cirka 50 % av de tillfrågade lånat detta belopp. Rapporten visade även att 22 % av sms-låntagarna har lånat 7001 kr eller mer.

Hur många sms-lån har du tagit?

41 39

20

0

10

20

30

40

50

Sms-låntagare

Pro

cent 1 lån

2-4 lån5 lån eller fler


En mycket central fråga som rapporten besvarade är orsaken till varför man väljer sms-lån. Åsikterna visade sig vara delade, dock kunde man se att snabbheten och enkelheten var de mest betydelsefulla faktorerna då hela 69 % respektive 44 % hade valt dessa alternativ.

Varför valde du att låna via sms?

69

44

1712

6

01020304050607080

Sms-låntagare

Pro

cent

Man får pengarnadirekt

Enkelt att ansöka

Långivaren kollar intemin ekonomi så noga

Man kan låna utanpersonlig kontaktmed långivarenAnnat


25

Följdfråga ställdes även här då man frågade om respondenterna hade en tanke på att ta andra typer av lån, exempelvis banklån eller kreditkort. Resultatet visar att 66 % inte övervägt andra lånealternativ.

Övervägde du att ta ett banklån eller skaffa kreditkort innan du valde att ta ett sms-lån?

35

65

010203040506070

Sms-låntagare

Pro

cent Ja

Nej


Rapporten besvarar frågan om vad sms-låntagarna använde lånet till. Det visade sig att 37 % använde pengarna till elektronik varor, kläder eller andra prylar, cirka 60 % av låntagarna använde pengarna för att betala räkningar och spendera på nöjen, medan 16 % återbetalade andra lån.

Vad använde du pengarna till?

37

29 28

16 15

05

10152025303540

Sms-låntagare

Pro

cent

Kläder, elektronik ellerandra prylarLöpande räkningar (t exhyra)Nöjen, resor

Återbetala annat lån

Annat


Respondenterna fick besvara hur de fått reda på möjligheten att få låna pengar via sms.

26

Hur fick du reda på att du kan låna pengar via sms?

55

1910 9

4 20

10

20

30

40

50

60

Sms-låntagare

Proc

ent

Reklam på t ex Tv, radio,internetKompisar

Pojk/Flickvän

Nyheter i t.ex. Tv, press,internetFöräldrar

Annan


Enligt rapporten har mer än hälften av låntagarna fått kännedom om kredittjänsten via TV, radio och Internet. Andra faktorer som exempelvis rekommendation från vänner, flick/pojkvän och föräldrar har även haft stor betydelse för att få kännedom om detta lånealternativ.

Rapporten visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade jämfört priser och villkor mellan de olika sms-låneföretagen och att 69 % av dessa var medvetna om låneavgiften när de tog lånet. Dock tyckte 64 % att denna avgift var för hög.

Kände du till låneavgifterna när du tog lånet?

69

1912

01020304050607080

Sms-låntagare

Pro

cent Ja

NejVet ej/ kommer ej ihåg


I enkäten fick respondenterna även besvara om de haft problem att betala tillbaka lånet/lånen. Det visade sig att cirka 60 % har/hade haft problem med att betala tillbaka i tid, 20 % har/hade delvis betalningssvårigheter medan19 % av de tillfrågade inte har/haft problem att betala tillbaka lånet.

27

Är lånet/lånen du tagit återbetalade i tid?

58

20 19

20

10

20

30

40

50

60

70

Sms-låntagare

Pro

cent

JaDelvisNejVet ej


Man ställde även frågan vem som betalade tillbaka sms-lånet för respondenten och resultatet visade att 82 % av låntagarna, själva betala tillbaka skulden. Det framkom också att 15 % av sms-låntagarnas skuld betalades tillbaka av föräldrar, syskon eller annan släkting medan de resterande lånen betalades tillbaka av låntagarens pojk/flickvän, kompis eller någon annan.

Rapporten visar även att 26 % av sms-låntagarna har skulder hos kronofogden, medan 66 % av de tillfrågade inte hade detta.

Enligt rapporten framkommer det att 46 % av låntagarna, inte hade tagit sms-lån, om de fått vänta ett dygn eller längre tid på pengarna. Man hade heller inte tagit något sms-lån om man haft längre betänketid, förstått exakt vad det kostade, fått bättre information om villkoren och om företaget kollat upp ens privatekonomin noggrannare.

Jag hade inte tagit ett sms-lån om jag...

46

2926 27 25

20

0

10

20

30

40

50

Sms-låntagare

Pro

cent

Fått vänta ett dygn ellerlängre på pengarnaHaft längre betänketid

Förstått exakt vad detkostadeFått bättre informationom villkorenFöretaget kollat upp minekonomi noggrannareInget av alternativen


Följdfrågan låntagarna fick besvara var om de ångrat sitt beslut att ta ett sms-lån. Resultatet blev att 37 % ångrade sig ofta, 27 % ångrade sig ibland och 36 % ångrade sig aldrig.

28

Den sista frågan i rapporten, till dem som inte tagit sms-lån, var varför de valt att avstå från denna typ av lån.

Jag har avstått från att ta ett sms-lån därför att...

57

4438 38

26

16

8

0

10

20

30

40

50

60

Respondenter

Proc

ent

Sättet att låna kännsoseriöst och/ellerosäkertJag har pengar så jagklarar mig

Jag är rädd för att jaginte skulle kunnabetala tillbakaAvgifterna är för dyra

Lånen är alldeles förenkla att ta

Återbetalningstiden ärför kort

Inget av alternativenstämmer


Resultatet visade att den största anledningen till att personer valt att avstå från sms-lån är på grund av själva sättet att låna, då det känns oseriöst och osäkert. Man hade även valt att avstå från denna typ av lån då konsumenten var rädd för att inte kunna betala tillbaka, avgifterna ansågs vara för dyra och återbetalningstiden alldeles för kort.

Den sista frågan som vi anser är mycket central i rapporten, är om sms-låntagaren skulle kunna tänka sig att ta ett sms-lån igen.

Kan du tänka dig att ta ett sms-lån igen?

46

32

21

0

10

20

30

40

50

Sms-låntagare

Pro

cent Ja

NejVet ej


Resultatet visade att 46 % skulle kunna tänka sig att ta denna typ av lån igen, 32 % skulle inte kunna tänka sig detta medan 21 % var osäkra.

5.2 VÅRA PRIMÄRDATA

29

I avsnittet kommer vi att sammanfatta de intervjuer som vi gjort under arbetets gång. Vi kommer dels få en bild av Konsumentverket och Kronofogdens åsikter kring sms-lån, men även få en inblick i Mobillån Sverige AB:s åsikter om denna typ av kredittjänst. Slutligen har vi intervjuat Länsförsäkringar Skåne, Resursbank AB och budget- och skuldrådgivare från Karlstads kommun för få en tydlig bild av vad krediter verkligen innebär och vad de kan leda till för konsekvenser.

5.3.1 INTERVJU MED ANNA JANSSON, KRONOFOGDEN

Idag samarbetar Kronofogden och Konsumentverket med varandra. Enligt Jansson6 underlättar deras arbete mot att förebygga att fler unga blir skuldsatta, då man med Konsumentverket delar kunskap och erfarenheter. I dagsläget har Kronofogden i uppdrag från regeringen att följa olika indikationer kring unga vuxna ekonomiska situation. Dessa sammanställs årligen och överlämnas till ungdomsstyrelsen. Jansson menar att Kronofogden identifierar risker för ungdomar och lämnar sedan förslag på åtgärder till våra beslutsfattare. Jansson skriver att man vill öka ungdomars medvetenhet om risker och konsekvenser av överskuldsättning. Ett förslag på en lämplig åtgärd, menar Jansson kan vara att införa privatekonomi som ett eget ämne i skolan. Kronofogden och Konsumentverket har under en period arbetat med hjälp av konsumentvägledare ute i skolarna, men enligt Jansson försöker man nu hitta andra alternativa lösningar för att nå unga vuxna, exempelvis chatt via Internet. Dock skriver Jansson att man ibland deltar i olika temadagar på gymnasieskolor då Kronofogden informerar om hur man bör agera för att få en balans i sin ekonomi. Man informerar bland annat om hur man bör göra om man får ekonomiska svårigheter och vilka konsekvenserna blir om man inte betalar sina räkningar. Jansson tycker det är viktigt att alla unga får en bra start i vuxenlivet och hon menar att Kronofogden kan bidra med verktyg för att hjälpa ungdomar att fatta kloka ekonomiska beslut. För att kunna göra detta anser Jansson att de måste arbeta lösningsinriktat och hela tiden följa förändringarna i samhället. På frågan om orsaken till varför just unga får betalningssvårigheter har Jansson inget tydligt svar på. Hon menar att vi lever i ett konsumtions – och kreditsamhälle, och som ung och oerfaren kan det vara svårt att stå emot den massiva marknadsföring som finns idag. På frågan om varför sms-lån är ett problem ur ett samhällsperspektiv, skriver Jansson: ”Det är för lätt att ansöka om ett sms-lån och det går för snabbt”. Jansson menar att konsumenten inte hinner tänka efter ordentligt och handlingen kan jämföras med ett impulsköp. Det är dessutom ett dyrt sätt att låna pengar på. Jansson tror inte på ett förbud, utan på skärpta regler. Det ligger både i låntagarens och på utlåningsföretagens ansvar att den som lånar verkligen kan betala tillbaka. Jansson menar att om man inte kan betala tillbaka lånet, med de kostnader som lånet medför, riskerar man att hamna i ekonomiska svårigheter med en betalningsanmärkning som följd.

6 Anna Jansson, Kronofogden

30

5.3.2 INTERVJU MED MARGARETA LINDBERG, KONSUMENTVERKET

Enligt Konsumentverket råder det en stark utveckling inom kreditmarknaden och indikationer från budget- och skuldrådgivare skapar oro. Margareta Lindberg7 menar att orsaken till att fler ungdomar tar denna typ av lån beror på att vi idag lever i ett kreditsamhälle och kravet för att konsumera är stort. Lindberg skriver att man idag har ett samarbete med Kronofogden där deras gemensamma syfte är att förhindra att fler unga vuxna får betalningsanmärkningar och blir skuldsatta. I samarbetet med Kronofogden arbetar man bland annat gemensamt med uppdrag som de får av regeringen. Lindberg skriver även att samarbetet med Kronofogden handlar mycket om skuldsaneringsfrågor då båda myndigheterna har en lagstadgad roll enligt skuldsaneringslagen. Enligt Lindberg tar man också hjälp utav konsumentvägledare samt budget- och skuldrådgivare som är ute i skolorna och undervisar om privatekonomi. I frågan om Konsumentverkets samarbete med sms-låneföretag, klargör Lindberg tydligt att något sådant samarbete inte existerar.

På frågan om varför sms-lån är ett problem ur ett samhällsperspektiv, svarar Lingberg att det uppstår när ungdomar blir överskuldsatta vid tidig ålder och som ett resultat av detta kan de exempelvis få det svårt att skaffa sig eget boende. Lindberg skriver ”att börja vuxenlivet med att vara skuldsatt underlättar knappast”.

Vår slutgiltiga fråga till Lindberg handlade om rapportens betydelse för konsumentverkets fortsatta arbete. Enligt Lindberg gav rapporten stor uppståndelse i media och det skrevs åtskilliga artiklar om ämnet. Lindberg hoppas att det var många ungdomar som läste dessa. Hon skriver även att rapporten gav Kronofogden, i samråd med Konsumentverket, i uppdrag att identifiera risker för och orsaker till överskuldsättning hos ungdomar mellan 18-24 år. I uppdraget ingår även att lämna förslag till åtgärder och eventuell lagändring.

5.3.3 INTERVJU MED CARL ROSENBAUM, MOBILLÅN SVERIGE AB

Enligt Rosenbaum8 är tanken med Mobillån Sverige AB att leverera små snabblån för människor i behov vid oförutsägbara utgifter. Rosenbaum menar att det idag finns ett stort behov av att snabbt kunna ta ett lån, när behovet är som störst.

”Genom att erbjuda en hög service och tillgänglighet skall våra kunder känna att vi är det självklara valet för snabblån.”

Rosenbaum skriver att Mobillån Sverige AB började sin verksamhet efter en analys av lånemarknaden och de insåg då att det fanns ett stort hålrum för små krediter. Han menar att de stora bankerna endast lånar ut större krediter och att inte alla har möjlighet att låna stora belopp med hög ränta.


8 Carl Rosenbaum, Mobillån Sverige AB

31

Enligt Rosenbaum startade företaget därför att de ville erbjuda en efterfrågad produkt som inte fanns på kreditmarknaden. Genom ny teknik anser Rosenbaum att de förser en föränderlig värld med en tjänst som ligger rätt i tiden. ”Människor är idag mer på språng och behöver därför vara mer mobila i sitt sätt att leva. Vi har insett att behovet av vår typ av tjänst är enorm och vi möter den stora efterfrågan som finns.”9 Enligt Rosenbaum har efterfrågan på denna typ av kredittjänst ökat och Mobillån Sverige AB har expanderat och har idag cirka 20 anställda.

På frågan om vilka fördelar det finns med ett sms-lån skriver Rosenbaum att sms-lån i storleksordningen 1000 – 3000 kronor inte funnits tidigare. Han menar att man ville skapa en produkt som är mindre krånglig än vad bankerna har att erbjuda. Rosenbaum anser att deras produkter är enkla, utan några dolda avgifter. ”Man vet vad man får”.10 Rosenbaum berättar även att de förändrat låneprocessen, som hos en bank kan ta upp till en vecka. Enligt Rosenbaum skall deras lån vara tillgängliga när de som mest behövs och därför kan de erbjuda sina kunder pengarna på kontot inom 15 minuter från låneansökan. Han skriver att detta är viktigt om man någon gång hamnar i en situation där man snabbt behöver tillskott i kassan. Han avslutar frågan med att skriva att de dagligen får e-mail och brev från låntagare som tackar för att de har löst ett problem för dem.

Vi ställde även frågan om deras kunder haft problem med att betala tillbaka lånet och vad som händer om man överskrider kredittiden. Rosenbaum svarar att de flesta av deras kunder betalar tillbaka sitt lån i tid, vilket de ser som väldigt positivt, då de annars förlorar pengar på dessa kunder. För att minska risken att låntagare får betalningssvårigheter har de därför infört en kreditprövning som varje låntagare får genomgå, innan företaget beviljar kunden ett lån. Skulle man överskrida betalningstiden får kunden först en betalningspåminnelse. Kan kunden sedan inte betala denna i tid, går ärendet vidare till inkasso, där de tillämpar sedvanlig förfallotid.

På frågan om hur deras pris och räntesättning ser ut, svarade Rosenbaum att de lånar ut två olika belopp. Det första alternativet är att låna 2000 kronor till en totalkostnad om 435 kronor, där 400 kronor utgör den fasta avgiften och 35 kronor motsvarar den nominella räntan under 30 dagar. Låntagaren har även möjlighet att låna 3000 kronor till en totalkostnad om 550 kronor, där den fasta avgiften utgör 500 kronor och de 50 kronorna motsvarar den nominella räntan under 30 dagar. Vidare skriver Rosenbaum att man gör en kreditscoring på alla kunder som ansöker om lån. Denna scoring tittar på flertalet variabler om kundens ekonomi. Kravet på att få ta ett lån hos Mobillån Sverige AB, är att personen inte får ha någon betalningsanmärkning. Företaget gör sedan övriga kontroller där de försäkrar sig om att uppgifterna som personen har lämnat är korrekta. Utbetalning av lånet sker sedan.



32

Rosenbaum skriver att man i dagsläget samarbetar med SMS kredit Skandinavien AB och att man planerar att etablera sig på nya marknaden. I mars startar man exempelvis sin verksamhet även i Danmark.

Vi frågade även Rosenbaum om de ser några skillnader mellan ett sms-lån och ett ”vanligt” blancolån från bank eller kreditkort. Han menar att den tydligaste skillnaden är att Mobillån Sverige AB erbjuder ett modernare lån. De ser att behovet är stort och att de genom ny teknik, förenklat för sina kunder att enkelt och snabbt få tillgång till en mindre summa pengar. Företaget har heller inte gjort några större ansträngningar för att jämföra sig med bank eller kreditkort.

Av ren nyfikenhet var vi tvungna att ställa frågan angående de tvister som varit aktuella i marknadsdomstolen. Rosenbaum skriver att Mobillån Sverige AB har haft två ärenden uppe i marknadsdomstolen. Den ena gällde deras marknadsföring och domen som föll var de mycket nöjda med. KO fick betala deras rättegångskostnader då Mobillån Sverige AB vann målet. Det andra ärendet gällde deras kreditavgifter. Företaget har nu anpassat sig efter den dom som föll i detta ärende. Vår följdfråga på Rosenbaums uttalande resulterade till frågan om hur de ställer sig till den nya konsumentkreditlagen som kommer implementeras om ett par år. Han svarade att Mobillån Sverige AB alltid har följt de lagar och bestämmelser som finns. Om det i framtiden kommer att bli förändringar i någon lag så kommer de naturligtvis anpassa sig till detta.

För att avrunda intervjun, ställde vi frågan om hur de ser på medias negativa framställning av deras företag. Enligt Rosenbraum verkar det som att många tycker ny teknik är ”samhällsfarligt”. Att man skyller på Mobillån Sverige AB om en person får en betalningsanmärkning anser han inte är helt objektivt.

”Vi strävar naturligtvis efter att alla våra kunder skall ha möjlighet att betala tillbaka sina lån, men i slutändan är det faktiskt alltid individen själv som måste ta sitt ansvar.” 11

Rosenbaum är förvånad över att staten vill omyndighetsförklara Sveriges befolkning eftersom staten anser att befolkningen inte kan fatta egna beslut. Han fortsätter skriva att det aldrig i debatten har nämnts , att de personer som har en betalningsanmärkning har fått detta genom att personen har skulder till många fordringsägare, varav sms-låneföretag kanske kan vara en av dessa. Om denne persons skuld uppgår till ett belopp som överstiger 3000 kronor, innebär detta att ett sms-låneföretag inte ensamt kan bära ansvaret för den skuldsatte. Rosenbaum anser att media får det att låta som att endast sms-låneföretagen är ansvariga.


33

Rosenbaum avslutar intervjun med följande citat:

”Vi anser att Mobillån Sverige AB inte vid ett endaste tillfälle försatt en svensk medborgare i en skuldsituation som ej går att lösa, utan att det är andra företag som bär ansvaret, företag som arbetar efter mindre ansvarsfulla kreditgivningspolicys och som lånar ut större belopp. En avgift på 500 kronor, med en ränta på 50 kronor, kan omöjligt stjälpa en människas ekonomi.” 12

5.4 TELEFONINTERVJU MED EVA-LOTTA HENFELD, KREDITCHEF, LÄNSFÖRSÄKRINGAR SKÅNE

Vi börjar med att fråga Henfeld13 om hur stor del av deras utlåning som är blancolån. På det svarar hon att huvudprincipen hos Länsförsäkringar Skåne är att tillgodose kundens totala behov och att ca 10 % av den totala stocken står för blancolån. Henfeld fortsätter berätta att det lägsta beloppet man kan låna utan säkerhet är 25 000 kr och det högsta är 250 000 kr. Det vanligaste är att man lånar till ett bilköp. Skulle man behöva en mindre summa pengar för oförutsedda utgifter, kan man koppla en kontokredit till kontot. Henfeld säger även att det på senare år har blivit vanligare att man gör en s.k. ”sanering” av andra typer av lån, till exempel dyra krediter. När en kund ansöker om ett lån hos Länsförsäkringar Skåne matar man alltid in låneansökan i ett kreditberedningssystem för en första kontroll. Där utgår man sedan från kreditupplysningen och en tjänst som heter Sverigekortet. Med hjälp av denna tjänst kan man få information om exempelvis kundens inkomst, civilstånd och adress. Detta ger i sin tur en riskprognos mellan 0 till 100 %. Denna prognos anser Henfeld är en bra indikation. Tillsammans med denna prognos och kundens tidigare engagemang i bolaget, gör man sedan en bedömning. Vidare berättar hon att kraven för att få låna hos Länsförsäkringar Skåne är att man måste vara myndig, ha en tillsvidare anställning, varit folkbokförd i Sverige i minst tre år och kunna visa att man har god marginal i en s.k. kalp14. Kunden har sedan sina pengar på kontot inom en till två bankdagar.

På frågan om vilken ålder Länsförsäkringar Skånes kunder har som tar mindre krediter, svarar Henfeld att det i regel är en aktiv kund som söker upp dem och att medelåldern på dessa kunder är relativt låg. Henfeld berättar sedan om räntan och att denna alltid sätts individuellt. Hon menar att man överväger riskerna för att bevilja kunden lånet och ju högre risk desto högre ränta får kunden betala. En kund betalar ca 7,75 % - 10 % i ränta för ett blancolån. Man har ingen uppläggningsavgift och är man helkund betalar man inte heller aviseringsavgiften på 25 kronor. Henfeld visar på ett exempel på den effektiva räntan där en helkund lånar 25 000 kr i fem år till en ränta på 7,75 % blir den effektiva räntan 8 %.


13 Eva-lotta Henfeld, Länsförsäkringar Skåne

14 Kalp = kvar att leva på kalkyl

34

Hon påpekar att det är viktigt att jämföra den effektiva räntan och inte den enkla räntan då den effektiva räntan oftast blir högre. Hon anser att kunskapen om den effektiva räntan hos kunder är relativt låg och när man jämför olika lånealternativ tittar kunderna oftast bara på den enkla årsräntan.

Henfeld har märkt en ökad efterfrågan på denna kreditform, man lånar mer och mer till konsumtion. Hon påpekar även att skillnaden nu i jämförelse med 80-talet, är att man idag har bättre kontrollsystem och instrument för att kunna bedöma kunden.

På frågan om hon har märkt att kunderna har många mindre blancolån hos andra kreditinstitut är svaret ja. Vi citerar ” Det märker vi. Vi ser vem/vilka som tagit kreditupplysning tidigare på kunden och har kunden exempelvis ansökt om lån hos Blue Step eller GE Capital, så ökar detta riskprognosen mer än om det till exempel är Nordea som har gjort en kreditupplysning”.15

Om Länsförsäkringar Skåne har något samarbete med något sms-låneföretag blir svaret nej, dock säger Henfeld att deras kunder kan få pengarna utbetalda till sina konton om de tar ett sms-lån. Avslutningsvis anser Henfeld att sms-lån är dåligt, man tar ut en ockerränta och man gör ingen riktig kreditbedömning av kunden.

5.5 INTERVJU MED ULRIKA JOHANSSON, BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVARE

Enligt Johansson16 har man i dagsläget få klienter som är under 25 år. Under 2007 hade man tre ärenden registrerade på personer mellan 20-29 år. Dessa hade en genomsnittlig skuld på 63 000 kronor. På frågan om vilka typer av skulder klienterna har skriver Johansson att de klienter som går på budget- och skuldrådgivningen idag, mestadels har telefon- och internet skulder, kontokrediter samt skulder från postorder. Det är ytterst få som har sms-låneskulder. Johansson avslutar denna fråga med att skriva ” Jag tror dock att dessa kommer vi att komma i kontakt med när deras privatekonomi redan fallerat.” Den genomsnittliga skulden för våra klienter, var 2007, cirka 1 527 000 kronor.

Det finns inga krav som måste vara uppfyllda för att få råd och stöd av en budget- och skuldrådgivare. I dagsläget är det tre kranskommuner som köper denna tjänst av Karlstads Kommun och alla personer som är bosatta inom Hammarö, Forshaga och Grums kommun har fri tillgång till denna tjänst. Johansson anser dock att personer som besöker dem bör ha en vilja att förändra sin privatekonomi och därmed inse att rådgivarna inte kan lösa den uppkomna skuldsituationen åt dem.

15 Eva-Lotta Henfeld, Kreditchef, Länsförsäkringar Skåne

16 Ulrika Johansson, Budget- och skuldrådgivare, Värmland

35

Enligt Johansson är det först och främst klienterna som kontaktar dem och man har sett en ökad efterfrågan på hjälp. Johansson skriver ”I dagens samhälle blir marknadsföringen mer och mer aggressiv och man kan i princip låna till alla typer av avbetalningsköp.” 17

Johansson fortsätter skriva att de idag samarbetar med Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten. De har dessutom mycket kontakter med diverse inkassobolag och lokala banker. Vi avslutade med att fråga vad hon anser om sms-lån. Johansson skriver att hon rent spontant anser att sms-lån borde förbjudas, då det tenderar att vara en stor skuldsättning för bland annat ungdomar. Hon gör även en jämförelse med restaurangkedjan McDonalds, då Mc Donalds tenderar till att göra människor feta. Med detta menar Johansson att alla individer har ett eget ansvar och hon tror inte på att förbjuda, utan mer på att upplysa och göra reglerna mer tydliga. Hon tror att snabbheten är en del av problematiken och om det skulle ta längre tid att få pengarna överförda på konton, skulle förmodligen lånet inte vara lika intressant.

5.6 INTERVJU MED SUSANNE AXELSSON, RESURSBANK AB

Vår första fråga till Axelsson var hur deras verksamhet startade. Hon skriver att Resursbank AB har sitt ursprung från Resurs Finans, som under 1980- och 1990-talet var en framgångsrik aktör avseende konsumentfinansiering inom detaljhandeln. I mitt av 1980-talet lanserades Resurs Finans räntefrikonceptet som under 1990-talet spritt sig utanför elektronikbranschen.(Resursbank AB 2008)

Enligt Axelsson är Resursbanks AB:s verksamhet uppdelad i två verksamheter, säljfinans och bank. Inom säljfinans är Resursbank AB marknadsledande i Sverige med ett 100-tal anslutna kedjor/företagsgrupper och inom bankdelen ingår direktlån och inlåning. Axelsson skriver att ett strategiskt beslut om att satsa på företagsmarknaden har inneburit att de under den senare delen av året har sett två nya affärsområden växa fram, factoring och leasing. Axelsson fortsätter skriva att Resursbank AB säljer service som effektiviserar försäljningen för sina kunder. Man har specialiserat sig på lojalitetsbyggande finansieringslösningar för konsumenter via butik. Detta koncept är väletablerat och samarbetar idag med flera av landets ledande butikskedjor från en mängd olika branschen.

Konsumenten har, enligt Axelsson, möjlighet att låna ett maxbelopp på 150 000 kr hos Resursbank AB, ett s.k. privatlån. En butikskredit kan variera mellan olika ombud exempelvis så har SIBA och ONOFF en maxgräns på 50 000 kr. Axelsson skriver även att rutinen för om kunderna inte kan betala tillbaka lånet, resulterar i att ärendet skickas vidare till Reda Inkasso AB. Avslutningsvis skriver hon att Resurs Bank AB ser en ökad efterfrågan på deras krediter.

17 Ulrika Johansson, Budget- och skuldrådgivare, Värmland

36

5.7 INTERVJU MED THERESE SVENSSON, POTENTIELL SMS-LÅNTAGARE

Vi intervjuade Therese Svensson18 född 1986, Stockholm. Redan som 17-åring har hon haft betalningssvårigheter, och allt började med ett mobilabonnemang hos mobiloperatören 3. Vid denna tidpunkt hade Svensson jobbigt både hemma och i skolan och det ena ledde till det andra vilket slutade i att Svensson började handla oansvarigt. Räkningar lades på hög, Kronofogden knacka på dörren och alla räkningar gick sedan direkt ned i soptunnan. Följden av uteblivna betalningar ledde till att Svensson mobil slutade fungera. Detta stoppade henne inte, utan hon kunde enkelt ta ett nytt mobilabonnemang hos Telia där samma situation uppstod. Samma sak inträffade tre gånger. En period var det så illa att hon fick kallelse till polisen för att hämta ut sina räkningar, och underskrift var ett måste då detta var ett godkännande på att man mottagit fakturorna. Svensson insåg efter ett par år att hon behövde ta tag i sitt problem, flyttade från Stockholm till Karlstad, vågade ta kontakt med kronofogden om att hon behövde hjälp, och genom en plan håller hon idag på att betala tillbaka det hon är skyldig. Som 17-åring hade Svensson en skuld hos Kronofogden på 14 000 kr, något som idag har sänkts till 8000 kr med hjälp av avbetalningar varje månad. Idag har Therese Svensson en inkomst på 13 500 kronor i månaden.

Den första frågan vi ställde till Svensson var hur hon kom på tanken att ta ett sms-lån. Hon svarade att hon behövde pengar för att klara månaden, då lönen redan var spenderad på andra ”roligheter”. Hon berättade att hon just för stunden kände sig nerstämd eftersom hennes bankomatkort i stort sett var tomt och hon kände ett starkt behov av pengar. På frågan om hur Svensson fick kännedom om sms-lån säger hon att det var genom kompisar och Tv.

Vi frågade även Svensson om hon tänkte på olika lånealternativ då hon insåg sitt behov att få tag i pengar. Hon berättar att hon redan som 17-åring haft betalningssvårigheter, vilket i sin tur har lett till betalningsanmärkningar. Hon såg därför bara möjligheten att kunna ta ett sms-lån, eftersom hon hade hört att ingen kreditprövning görs på sådana lån. Hon säger även att snabbheten att få pengarna på kontot gjorde henne mer intresserad av detta lånealternativ plus att hennes vänner hade positiv inverkan på lånealternativet. I Svenssons fall handlade det om mellan 1000-2000 kronor som hon var intresserad av att få låna, men hon medger att priset för att låna var ovanligt dyrt. Hon berättar att hon sökte information om flera sms-låneföretag på Internet och hittade flera länkar till företagen via söksajten ”google”, som hon sedan använde vid jämförelse av krav för att bli beviljad ett lån. Svensson fann sedan en sida, där hon fyllde i sina personuppgifter och skickade i väg sin ansökan. Hon fick direkt ett avslag på grund av att hon har betalningsanmärkningar. Svensson berättade att hon trodde det endast var personen som var grovt skuldsatta som inte blev beviljade sms-lån, och just därför såg hon detta som en möjlighet att ta ett lån, då hennes skuld var relativt låg.

18 Therese Svensson, potentiell sms-låntagare

37

Vår intervju fortsätter med att vi ställer frågan om hon var medveten om de villkor som gäller för sms-lån och om hon i framtiden skulle kunna tänka sig att söka denna typ av lån igen. Svensson berättar att hon idag insett villkoren med att låna via sms, men att hon tidigare inte förstod villkoren fullt ut. Hon anser att sms-lån är ett relativt bra lånealternativ i situationer där man har ont om pengar och då det är ett par dagar kvar till lön. Hon skulle därför kunna tänka sig att använda sig av denna typ av lån i framtiden.

Therese Svensson avslutar vår intervju med att berätta att hon faktiskt är glad att hon fick betalningsanmärkningar. Detta kan låta konstigt, men hon berättar själv att hon inte ens vågar tänka tanken på vilka skulder hon skulle kunna ha idag, om hon inte hade fått hjälp i tid. Kronofogdens hjälp har enligt henne varit av stor betydelse och uppfattningen hon hade tidigare om myndigheten har ändrats. Hon menar att det var tack vare deras trevliga bemötande som gjorde att hon lyckades ta tag i sin ekonomi.

5.8 INTERVJU MED CATHERINE BERGMAN, POTENTIELL SMS-LÅNTAGARE

Vi intervjuade Catherine Bergman19, född 1986. Idag studerar Bergman ekonomi på Karlstads universitet, lever ett normalt studentliv och arbetar extra vid sidan om studierna. Totalt har Bergman en inkomst på 7400 kr, där 2400 kronor utgör studiebidrag medan resterande del är inkomst av tjänst.

Vi frågade Bergman om hur hon kom på tanken att låna via sms. Hon svarade att hon behövde ha lite extra pengar cirka 1000 kronor, då hon ville gå ut en kväll. Hon säger ”Jag kände väl att jag ville gå ut och ha kul och tyckte att detta var en snabb lösning” Hon berättade även att behovet av pengar var starkt eftersom en vän fyllde år. Vi ställde även frågan om hon tänkt tanken på att finansiera lånet med andra lånealternativ. Vi citerar: ”Sms-lån var nog det enda jag tänkte på, att gå till en bank kändes för seriöst.” Bergman hade fått kännedom om sms-lån via Internet och TV-reklam och hon medger att hon inte lade ner speciellt mycket tid och engagemang vid informationssökningen, endast en liten diskussion med en vän.

I vår nästa fråga till Bergman undrar vi varför hon valde att avstå från denna typ av lån. Hon säger att hon struntade i det för att det kändes lite pinsamt och att räntan var för hög. Hon kommer heller inte i framtiden att använda sig av denna typ av lån och en orsak till detta är medias uppmärksamhet på att fler ungdomar blir skuldsatta på grund av sms-lån.

Bergman löste sitt problem genom att låna pengar av en vän. Idag använder sig hon av kreditkort vid behov. Hon tycker att denna typ av kredit är en bra lösning då hon har kontroll på hur mycket hon lånar och kan betala tillbaka beloppet när hon har möjlighet.

19 Catherine Bergman, Potentiell sms-låntagare

38

I DETTA KAPITEL KOMMER VI ATT ANALYSERA VÅRA FORSKNINGSFRÅGOR MED HJÄLP AV TEORI OCH EMPIRI SOM TIDIGARE REDOVISATS I UPPSATSEN.

6. ANALYS MED HJÄLP AV DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN

Vi kommer i detta kapitel att använda vår teoretiska referensram för att analysera och förstå de intervjuer vi gjort. Koppling kommer även att göras till de kvantitativa data vi redovisat i empirikapitlet för att i slutet av kapitlet kunna besvara de forskningsfrågor som vi nämnt tidigare:

- Varför hamnar en del av de unga sms-låntagarna hos kronofogden?

- Varför väljer unga vuxna att avstå från sms-lån?

- Vad bör man tänka på då man tar ett sms-lån?

Vi kommer att beskriva låneprocessen utifrån tre olika perspektiv, samhället, låntagarnas och företagens perspektiv.

6.1 LÅNEPROCESSEN UR ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV

6.1.1 SAMHÄLLSPROBLEM

Den bakomliggande faktorn till den ökade kreditkonsumtionen är enligt Margareta Lindberg samhällets normer och krav på att konsumera.20 Att detta krav är extra stort bland ungdomar kan beskrivas med hjälp av Maslows behovspyramid. Teorin grundar sin idé på att nå pyramidens högsta nivå som är självförverkligande, vilket idag görs genom att konsumera.(Jobber 2004) Ungdomars konsumtionsbehov kan visas med hjälp av den rapport som gjordes av Konsumentverket och Kronofogden, där cirka 37 % av respondenterna använde de lånade pengarna till kläder, elektronik eller andra prylar. Lånet användes även till nöjen och resor, då 28 % av sms-låntagarna spenderat pengarna på detta.21

20 Margareta Lingberg, Konsumentverket

21 Se diagram 5.9

39

6.1.2 SAMARBETE

Enligt Jobber (2004) är information en viktig del för att låntagaren skall kunna fatta rätt beslut. Samarbetet mellan Konsumentverket och Kronofogden har fått stor uppståndelse i media, vilket var ett utav syftena med samarbetet kring rapporten.22 Det gällde att få ut information om riskerna med sms-lån direkt i samhället och att ge ungdomar kunskap om lånevillkoren och konsekvenser av att inte kunna betala tillbaka ett lån Exempelvis borde man enligt Anna Jansson, införa privatekonomi som ett eget ämne i skolan.23

6.1.3 ÅTGÄRDER

Idag finns det många olika lånealternativ på kreditmarknaden. Enligt Eva-Lotta Henfeld, Länsförsäkringar Skåne, är det minsta blancolånet de kan erbjuda, 25 000 kronor. Skulle man behöva ha tillgång till en mindre summa pengar, exempelvis 1000 kronor, kan man koppla en kontokredit till sitt konto. I vår intervju med Catherine Bergman24 framkom det att hon valt att använda sig av denna typ av kredit, då hon insåg att en kontokredit var ett betydligt billigare och enklare alternativ än ett sms-lån. Till skillnad från sms-lån kan en kontokredit kräva att konsumenten har ett högre engagemang, då det krävs lite framförhållning för att skaffa sig en kredit via en vanlig bank.(Fill 2006)

Anna Jansson25, Kronofogden, menar att det bör införas kreditprövning på alla typer av krediter. Hon skriver att införandet av detta kan leda till att färre blir skuldsatta, då alla tvingas genomgå denna säkerhetsspärr. Det är idag många unga vuxna som inte är fullt så engagerade i sin låneprocess som de borde vara, och det bör därför vara obligatoriskt att behöva genomgå denna kreditprövning.

Enligt Anna Jansson bör man också införa privatekonomi som ett ämne i skolan, för att öka kunskapen bland ungdomar. Hon menar att denna kunskap skall kunna hjälpa unga vuxna att ta bra beslut och förstå de åtaganden som ett lån faktiskt innebär. Att det råder brist på kunskap om krediter i största allmänhet kan stärkas av vår intervju med Eva-Lotta Henfeld, Länsförsäkringar Skåne. Ungdomars brist på kunskap om krediter kan även bekräftas med hjälp av vår intervju med Therese Svensson26, som inte var fullt medveten om alla villkor som ett sms-lån har.





26 Therese Svensson, Potentiell sms-låntagare

40

Anna Jansson27 från Kronofogden anser att kreditinstituten skall vara mer tydliga i sin information om räntan och de avgifter som tillkommer på lånet. Hon menar att alla kreditinstituten bör bli bättre på att tydliggöra den effektiva årsräntan

Att öka den allmänna kunskapen om krediter, införa obligatorisk kreditprövning och att alla aktörers marknadsföring tvingas blir mer tydlig gällande exempelvis kredittid och effektiv ränta, tror Anna Jansson skulle leda till att färre låntagare hamnar i Kronofogdens register.

6.2.5 EFTERLÅNEUTVÄRDERING

Vid betalningssvårigheter har de skuldsatta möjlighet att få hjälp och rådgivning främst av en budet-och skuldrådgivare, men även Kronofogden. Idag är det endast ett fåtal sms-låntagare med betalningssvårigheter i Värmland, som sökt upp en budget-och skuldrådgivare. Enligt Ulrika Johansson28, budget- och skuldrådgivare i Värmland, har man i år haft tre ärenden gällande sms-lån, något som kan anses relativt lågt i jämförelse med antalet besökare hos Kronofogden. Anledningen till att få besöker en budget-och skuldrådgivare kan bero på att man där frivilligt kan söka hjälp, medan Kronofogden kan tvinga sig till kontakt, exempelvis besöker de skuldsatta i hemmet, om den ekonomiska situationen är ohållbar. (KFM 911-2 utgåva 2) Det skall dock nämnas att Kronofogden dagligen hjälper svårt skuldsatta att få en stabilitet i sin ekonomi, vilket kan stärkas av vår intervju med Therese Svensson, som berättade att hon är otroligt tacksam för den hjälp hon fick.

6.2 LÅNEPROCESSEN UR ETT FÖRETAGSPERSPEKTIV

Sms-lån har haft en stark utveckling på kort tid och orsakerna till detta kan vara att företagen dels har förstått vad konsumenten efterfrågar, dels att produkten är lönsam. Påståendet kan stärkas med Jobbers (2004) resonemang där han pekar ut sex faktorer i arbetet med att analysera och tillgodose kundbehov. Anpassat till vårt problem blir det: vem är viktig i låneprocessen, hur/på vilket sätt vill man låna, vilka kriterier är viktiga för kunden, var lånar de och när lånar de?

6.2.1 PROBLEMIDENTIFIERING

Mobillån Sverige AB driver sin verksamhet utifrån affärsidén att kunna uppfylla konsumentens lånebehov på ett enkelt och snabbt sätt. Carl Rosenbaum från Mobillån Sverige AB menar att det idag finns ett stort behov av att snabbt kunna ta ett lån, när behovet är som störst. Som tidigare nämnts kan vi stärka hans teori om konsumentens behov med Maslows behovsteori, människans strävan efter självförverkligande.(Jobber 2004)


28 Ulrika Johansson, Budget –och skuldrådgivare

41

Företagets snabbhet och enkelhet visar sig i Konsumentverket och Kronofogdens rapport vara av avgörande betydelse när det gäller att ta ett sms-lån. Rapporten visar att 69 % utav sms-låntagarna valde att använde sig av sms-lånealternativ eftersom man fick pengarna direkt. Enkelheten att söka lånet hade också en viktig betydelse, medan det var få som lånade av den anledningen att långivaren inte granskade låntagarens ekonomi så noga.29

6.2.2 KRAVET PÅ INFORMATION

Sedan denna kreditform blev etablerad på den svenska marknaden har en debatt ständigt pågått kring den otydliga marknadsföringen och villkoren. Enligt den artikel som publicerades i Dagens Nyheter den 24 februari 2008, säger Magnus Johansson, Vd för Mobillån Sverige AB, att han inte längre vill ha mer negativ publicitet om företaget och kommer i fortsättningen att arbeta hårt med att förtydliga information kring sms-lån. (Dagens Nyheter 2008) Att sms-låneföretagen har varit otydliga att få ut informationen kan motsägas av den rapport som gjordes av Konsumentverket och Kronofogden under hösten 2007 och som vi många gånger refererat till. Resultatet av rapporten visade att 69 % av de tillfrågade faktiskt kände till låneavgifterna innan de tog lånet. Rapporten visar även att konsumenten sökt information om sms-lån både på makronivå genom informationssökning via Internet, respektive mikronivå genom vänner och bekanta, för att komma fram till ett bra beslut. (Fill 2006)

6.2.3 UTVÄRDERING AV ALTERNATIV

Varje individ har ett eget ansvar och enligt Carl Rosenbaum30, Mobillån Sverige AB, så får varje individ stå till svars för sina egna handlingar. Detta betonar även Fill (2006) som menar att det slutgiltiga beslutet tas av den person som har makten och den ekonomiska auktoriteten.

Vid utvärdering av lånealternativ har kunden själv möjlighet att bestämma hur mycket energi och kraft som låneprocessen skall innehålla, och beroende på hur mycket man har funderat över alternativen, desto mindre risk finns det att lånet kan leda till betalningssvårigheter. Enligt rapporten som Konsumentverket och Kronofogden skrev, visade det sig att cirka 50 % av sms-låntagarna inte haft svårt att betala tillbaka lånet. Detta kanske delvis kan förklaras utifrån den teori vi nämnde ovan, alltså graden på engagemang. (Fill 2006)

29 Se diagram 5.7


42

6.2.4 LÅNEBESLUT

De flesta sms-låneföretag har idag infört kreditprövning, mycket för att sms-lån har fått stor uppmärksamhet i media. Enligt Carl Rosenbaum införde man kreditprövning för att minska att fler ungdomar blir skuldsatta. Att denna prövning används kan vi se i Therese Svenssons31 fall, då hon blev nekad att ta ett sms-lån på grund av att hon hade betalningsanmärkningar. Införandet av låneföretagens kreditprövningar kommer att uppskattas av Kronofogden, då Anna Jansson32 påpekade bristen av dessa.

6.2.5 LÅNETS BETYDELSE

Mobillån Sverige AB har idag få kunder som inte kan betala sina skulder, och man anser att medias negativa publicitet är överdriven. Enligt Rosenbaum33 skickas dagligen mail och brev till företaget från nöjda låntagare som vill tacka för att Mobillån Sverige AB har kunnat lösa ett problem för dem. Även rapporten som Konsumentverket och Kronofogden gjorde, visade att tiden för att tillhandahålla pengarna var en avgörande och positiv faktor vid val av sms-lån34.

6.3 LÅNEPROCESSEN UR LÅNTAGARENS PERSPEKTIV

Att kunna förstå konsumentens beteende är vikigt för att som marknadsförare kunna utveckla effektiva marknadsföringsstrategier.(Paul Peter & Olson 2008) Teorin vi utgått ifrån för att försöka förstå konsumentens beteende kan vi stärka med de intervjuer vi gjort med potentiella sms-låntegare. Enligt Jobber (2004) är det speciellt fem olika steg som konsumenten går igenom för att ta ett lånebeslut och dessa steg sammanfattas i en sk låneprocess. För att förtydliga låneprocessen har vi valt att använda oss av den intervju vi gjorde med Therese Svensson, potentiell sms-låntagare.

6.3.1 PROBLEMET

Enligt Jobber (2004) kan lånebeslut göras både individuellt och i grupp. Han menar att en låneprocess kan bestå av fem olika roller, initiativtagaren, influensskaparen, beslutsfattaren, låntagaren och användaren. Teorin kan återigen stärkas av vår diskussion med Svensson, som försökte att ta ett sms-lån. Det visade sig att det var hon själv som var initiativtagare och den som började fundera på att ta ett sms-lån.




34 Diagram 5.7

43

Hon berättade att hon började känna ett starkt behov av pengar, i det här fallet 1000 kronor till daglig konsumtion. Pengarna var hon beredd att betala 300 kronor för att få utnyttja under 30 dagar. Orsaken till att ett behov uppstod tror hon berodde på att andra vänner påverkade henne. Hon kände sig därför mer eller mindre tvingad att skaffa fram pengar. Svensson stärker därmed Fills (2006) teori om att nya behov uppstår när konsumenten inser att det föreligger en skillnad i konsuments önskade läge jämfört med verkliga läge. Svensson insåg att ett sms-lån var den enda lösningen på problemet. Hon skulle få tillgång till pengarna snabbt och på så sätt få möjlighet att tillfredställa sitt behov.

6.3.2 INFORMATIONSSÖKNING

Enligt Jobber (2004) är det andra steget i låneprocessen ”informationssökning”. I intervjun med de potentiella sms-låntagarna hade de sökt information på olika sätt.35 Fill (2006) menar att konsumentens låneprocess varierar från person till person och en anledning till detta är konsumentens nivå vad gäller engagemang.(Fill 2006) Lånets betydelse för konsumenten har stor påverkan vad gäller engagemang, speciellt när risktagandet är högt. Svensson berättade att hon först och främst hade utgått ifrån tips av vänner om hur behovet skulle tillfredsställas så fort som möjligt, men hon berättade även att vetskapen om sms-lån redan fanns där, då hon sett reklam om detta lånealternativ. Vi kan även se att Konsumentverkets och Kronofogdens rapport hade 55 % av de tillfrågade fått kännedom om sms-lån via reklam via t.ex. TV, radio och Internet. På plats nummer två, med 19 %, har respondenterna fått kännedom om lånealternativet via vänner, vilket även kan stärkas av intervjun.36 Det visade sig att person A:s vänner intog rollen, som enligt Jobber (2004) kallas influensskapare och försökte övertyga henne om att genomföra låneprocessen. Influensskaparna gav Svensson ett flertal alternativa lösningar, men summerade att det enligt dem skulle vara enklast att ta ett sms-lån, då tidsbristen var stor. Enligt Jobber (2004) finns det flera influenser som påverkar konsumentens informationssökning, inte bara vänner och bekanta utan även konsumentens personlighet, livsstil och ålder har betydelse. Svensson kände dock att information om de alternativ som vännerna gett behövde stärkas, och beslöt därför att söka ytterligare information på makronivå. (Paul Peter & Olson 2008). Enligt rapporten av Konsumentverket och Kronofogden söker emellertid endast 35 % utav respondenterna andra lånealternativ, medan 65 % inte hade gjort det.37 Eftersom Person A sökt information på både mikro- och makronivå, har hon varit starkt engagerad i sin låneprocess. (Fill 2006)

35 Potentiella sms-låntagare


37 Se diagram 5.8

44

6.3.3 UTVÄRDERING AV ALTERNATIV

Efter informationssökningen sker, enligt Jobber (2004) en s.k reduktion av de olika lånealternativen, och kunden gör en utvärdering. Kunden bestämmer sig sedan för att fokusera kring ett par alternativ som anses rimliga i relation till ekonomin. I Svenssons fall var lånealternativen via bank och kreditkort inte aktuellt, då hon hade betalningsanmärkningar och då tidsfaktorn var av stor betydelse. Det enda lånealternativet som verkade enklast i Svenssons fall var sms-lån. Här stärks Konsumentverkets och Kronofogdens rapport ännu en gång, då cirka 70 % av respondenterna valt att låna via sms på grund av att lånet kan tillhandahållas inom 15 minuter. (Lindberg 2007:2 & Lindberg 2007:17) Svensson påpekar dock, att om tiden för att få lånet utbetalt, hade varit längre tid än ett dygn, skulle detta lånealternativ inte vara lika aktuellt. Detta visas även i Konsumentverket och Kronofogdens rapport, där cirka 50 % av de tillfrågade inte var lika intresserade av sms-lånealternativet, om det hade tagit mer än ett dygn för att få tillgång till pengarna.38

6.3.4 LÅNEBESLUT

Det fjärde steget i låneprocessen är själva ”lånebeslutet”. Enligt Fill (2006) kan både beslutsfattaren, låntagaren och användaren vara en och samma person. I vårt intervjufall ledde processen inte till något sms-lån och därmed stannar processen vid ett beslutsfattande. Svensson löste istället sitt problem genom att vänner ställde upp som långivare vilket ledde till att hennes behov blev tillfredsställt.

Paul Peter & Olson (2008) menar att konsumentens lånebeslut påverkas av egen personlighet, produkt typ och situation. Ett lånebeslut kan även påverkas av personlig erfarenhet, tid, pris och social omgivning.

6.3.5 EFTERLÅNEUTVÄRDERING

Låneprocessen sista steg är ”efterlåneutvärdering” enligt Jobber (2004). Han menar att låntagaren i detta steg tänker tillbaka på sitt beslut, överväger för- och nackdelar med beslutet och funderar på vad som hade kunnat göras annorlunda. Teorin överensstämmer delvis med Svenssons beteende då hon gjorde en utvärdering av sitt beslut och kom fram till att sms-lån inte för tillfället var den optimala lösningen för henne. Hon berättade att hon idag är glad för att hon blev nekad att ta ett sms-lån, då hon insett att detta lånealternativ var dyrt i förhållande till lånebelopp och kredittid.

38 Se diagram 5.12

45

Hon avslutar vår diskussion med att berätta att grundidén med ett sms-lån är bra, men att kostnaden måste vara rimlig i förhållande till lånets storlek. Koppling kan även här göras till Konsumentverkets och Kronofogdens rapport, där de tillfrågade fick besvara frågan om varför de avstått från att ta ett sms-lån. Resultatet visade att 38 % pekade på låneavgifternas storlek och 16 % av respondenterna ansåg att återbetalningstiden var för kort.39

6.4 SAMMANFATTNING UTIFRÅN VÅRA TRE FORSKNINGSFRÅGOR

6.4.1 VARFÖR HAMNAR EN DEL AV DE UNGA SMS-LÅNTAGARNA HOS KRONOFOGDEN?

Sammanfattningsvis råder det delade meningar om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden. Enligt Margareta Lindberg lever vi i ett konsumtionssamhälle, där kravet på att konsumera är stort. 40 Maslows behovspyramid kan delvis förklara orsaken till ungdomars överkonsumtion, då han i sin teori beskriver att människan hela tiden strävar efter att nå självförverkligande. (Fill 2006)

Konsumentverkets och Kronofogdens rapport kan stärka Margareta Lindbergs uttalande då rapporten visar att de flesta sms-låntagarna lånar till konsumtion. Enligt rapporten köpte 37 % av låntagarna kläder eller elektronikvaror för de lånade pengarna. Orsaken kan vara outtalad konsumtionspress. 41

Enligt Therese Svensson42, potentiell sms-låntagare, var orsaken till betalningssvårigheter och besök hos Kronofogden, hennes egen brist på ansvar. Hon säger att detta berodde på att hon inte trivdes i skolan samtidigt som hon hade det jobbigt hemma. En annan orsak till att hon hamnade i Kronofogdens register var att hon lyckades starta upp mobilabonnemang efter mobilabonnemang utan att betala, då ett samarbete mellan de olika mobiloperatörerna inte existerade.

Avslutningsvis kan ungas betalningssvårigheter delvis bero på informationsbrist i skolorna, då Konsumentverket och Kronofogdens rapport visar att cirka 50 % av sms-låntagarna haft problem, eller delvis problem med att betala tillbaka lånet.(Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:02)

39 Se diagram 5.13


41 Se diagram 5.9

42 Therese Axelsson, Potentiell sms-låntagare

46

6.4.2 VARFÖR VÄLJER UNGA VUXNA ATT AVSTÅ FRÅN SMS-LÅN?

Anledningen till att unga vuxna avstår att ta sms-lån kan, enligt vår intervju med Catherine Bergman, bero på att man tycker detta lånealternativ är ”pinsamt” och att avgifterna är för höga. Enligt Konsumentverket och Kronofogdens rapport var orsaken till att man valt att avstå från att ta ett sms-lån, att man tycker lånealternativet känns oseriöst/osäkert, man var inte i akut behov av pengar och rädslan för att man inte skulle kunna betala tillbaka fanns där.43

En annan orsak till att man väljer att avstå från att ta ett sms-lån kan återigen beskrivas med hjälp av vår intervju med Catherine Bergman. Hon menar att på grund av den negativ publicitet låneformen har fått i media, valde hon att avstå.44

6.4.3 VAD BÖR MAN TÄNKA PÅ DÅ MAN TAR ETT SMS-LÅN?

Vid ett beslut om sms-lån är det viktigt att konsumenten lägger ner stort engagemang i sin låneprocess.(Fill 2006) Sammanfattningsvis bör man tänka på följande saker då man skall ta ett sms-lån:

Behovsgrad

Kredittid

Ränta

Effektiv ränta

Övriga avgifter

Avbetalningsplan

Jämför andra lånealternativ

Den första och mest centrala frågan i låneprocessen är konsumentens uppfattning om att ett behov behöver uppfyllas. Detta är sedan utgångspunkten för konsumentens fortsatta låneprocess. (Fill 2006) Konsumentens behovsgrad styrs av ett flertal faktorer, och enligt Paul Peter & Olson (2008) kan konsumentens engagemang exempelvis påverkas av personliga mål, tid och socialomgivning.

43 Se diagram 5.13


47

Kredittiden är en viktig faktor vid val av lånealternativ och konsumenten bör därför överväga om man kan betala tillbaka lånet inom angiven kredittid. Rapporten visar att cirka 50 % av de tillfrågade haft problem att betala tillbaka sina lån i tid, vilket kan vara ett tecken på brist i engagemang.45 (Fill 2006) Enligt Carl Rosenbaum46, Mobillån Sverige AB, tar man idag ut en nominell ränta på 50 kronor vid lån på 3000 kronor. Man tar då även ut en avgift på 500 kronor vilket ger en total lånekostnad på 550 kronor. Detta innebär att den effektiva räntan på lånet uppgår till 456 %. Enligt Eva-Lotta Henfeld47, Kreditchef på Länsförsäkringar Skåne, bör man inte jämföra den nominella räntan utan den effektiva räntan för att få en korrekt uppfattning om den totala lånekostnaden.

Beräkning av effektiv ränta

(i / n + 1)^n – 1 + (∑A / t) / (K x 0,5) x 100 = effektiva räntan i %

i = nominell ränta

n = antal betalningstillfällen per år

∑ A = summa avgifter

t = kredittid angivet i antal år

K = kreditbeloppet

(50/1 + 1)^1-1 +(500/(30/365)) / (3000x0,5) x 100 = 455,6 % = 456%

Vid ett lånebeslut är det också viktigt att man tänker långsiktigt och förstår de konsekvenser som kan inträffa om man inte kan betala tillbaka lånet. När konsumenten insett att det föreligger ett behov kan det vara stor risk att man tar ett ”impulsbeslut”. (Fill 2006) Konsumenten bör därför noga fundera och reflektera över sitt behov innan ett lånebeslut tas.

Enligt Fill (2006) delas låneprocessen upp i fem steg, problemidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, lånebeslut och efterlåneutvärdering. Konsumenten bör direkt söka information om olika lånealternativ och jämföra de olika egenskaperna hos varje kredittyp, som exempelvis kredittid och effektivränta.(Fill 2006)

45Se diagram 5.2

46 Clas Rosenbaum, Mobillån Sverige AB

47 Eva-Lotta Henfeld, Kreditchef Länsförsäkringar Skåne

48

7. RESULTATDISKUSSION

I resultatdiskussionen vill vi försöka ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras, så att färre ungdomar får skuldproblem.

7.1 UPPFYLLER VI SYFTET OCH SVARAR VI PÅ FORSKNINGSFRÅGORNA?

Vårt syfte var att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi ville även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras, så att färre ungdomar hamnar i betalningssvårigheter.

För att nå syftet formulerade vi tre forskningsfrågor. Dessa frågor är besvarade i kapitel 6 avsnitt 6.3 och därmed kan vi även säga att den första delen i syftet är uppnått.

De konkreta förslagen till hur företag, myndigheter och låntagare, om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras så att färre ungdomar hamnar i skuldproblem, ges här i avsnitt 7.1.1.

7.1.1 KONKRETA FÖRSLAG TILL FÖRETAG, MYNDIGHETER OCH LÅNTAGARE

Företag

Vi anser att kreditgivarna i första hand borde satsa på en mer noggrannare kreditprövning, där varje ansökan skall genomgå en utförlig granskning. Att alla sms-låneföretag skall göra en kreditprövning anser vi skall vara ett krav, oavsett lånebeloppets storlek.

Kravet på tydlig information är vikig. Speciellt effektiv ränta och återbetalningsdatum för lånet bör anges flera gånger. Under arbetets gång har det även framkommit att de allmänna villkoren inte har varit tillräckligt tydliga.48 Ett förtydligande av kredittiden och den effektiva räntan hade kunnat minska osäkerheten för de personer som valt att avstå från sms-lån. Omvänt gäller att ökad information till osäkra konsumenter skulle kunna leda till fler potentiella kunder till kreditgivarna. För att göra produkten ännu mera attraktiv, borde man sänka låneavgifterna. Detta förslag ser vi som en långsiktig satsning för att öka sms-låneföretagens lönsamhet.

Vi tror också att låneföretagen skulle tjäna på att ändra sina rutiner för ej återbetalda sms-lån, genom att exempelvis hjälpa kunden att lägga upp en återbetalningsplan. Hjälp kunden att betala lånet istället för att skickar ärendet vidare till inkasso. Denna åtgärd tror vi skulle kunna leda till en win-win situation, då företagen skulle framstå som mer behjälpliga samtidigt som de personerna med återbetalningssvårigheter skulle få hjälp att lösa sina problem.

48 Se diagram 5.10

49

Informationen mellan de olika sms-låneföretagen bör förbättras. Vårt sista förslag är därför att man inom branschen utformar ett system för att kontrollera eventuella lån hos andra sms-låneföretag. Denna åtgärd tror vi skulle kunna resultera i att färre får återbetalningssvårigheter och därmed allmänt förstärka förtroendet för sms-låneföretagen.

Slutligen har vi ett förslag till bankerna som går ut på att de skall bli ett självklart lånealternativ av mindre belopp. Vi föreslår därför att man som bank har kontroll över vilka personer som använder sig av sms-lån, och kontaktar dessa personer för att förslå deras egna lånealternativ.

Myndigheter

Vi anser att man först och främst borde se över konsumentkreditlagen som tillämpas för alla typer av krediter. Sms-låneföretagen har idag inget krav på att en kreditprövning skall göras, och vårt förslag är därför att man skapar en ny lag där detta krav skall ingå. Vi tycker även, att man som sms-låntagare skall ha möjlighet till ett ”ångerdygn” där man som låntagare kan ångra sig och betala in hela lånebeloppet nästkommande dag, utan att ränta och avgifter tillkommer. Ett alternativ till ”ångerdygn” skulle kunna vara att låntagaren inte kan tillhandahålla pengarna förrän ett dygn efter låneansökan. Denna åtgärd tror vi skulle kunna leda till ett större engagemang och färre impulsbeslut.

Under arbetets gång har vi förstått att den allmänna kunskapen om till exempel den effektiva räntan, är låg, både hos vuxna och ungdomar. Vi anser därför att man borde införa privatekonomi som ett eget ämne i skolan. Vi menar att ökad ekonomisk kunskap bland ungdomar, skulle troligtvis kunna leda till att färre låntagare hamnar i Kronofogdens register. För att öka den allmänna ekonomiska kunskapen bland de som passerat gymnasiet, borde kommunen införa informationskvällar, i samarbete mellan Konsumentverket, Kronofogden och kommunens budget-och skuldrådgivare.

Vi anser även att ”bilden” av Kronofogden borde stärkas. Man borde till exempel ta hjälp av personer som tidigare varit skuldsatta, men som idag lever ett liv med stabil ekonomi. Marknadsföringskampanjen skulle kunna innefatta affischer på dessa personer, där det tydligt framgår på vilket sätt Kronofogden har hjälpt dem. Denna kampanj skulle kunna resultera i att fler personer får en mer positiv bild av Kronofogden, och att man som privatperson, på eget initiativ, vågar ta kontakt med myndigheten.

För att minska problemet kring sms-lån borde man också komma överens om gemensamma regler på EU-nivå. Eftersom denna typ av kredit håller på att sprida sig till andra EU-länder, borde särskilda bestämmelser implementeras så att liknande problem inte uppstår runt om i Europa. Att utvecklingen mot EU är ett faktum kan vi stärka i vår intervju med Carl Rosenbaum49, Mobillån Sverige AB, där det framkom att en etablering skulle ske på den danska marknaden under mars månad.


50

Låntagare

Då möjligheten att ta ett sms-lån är extremt enkelt anser vi att konsumenten borde kunna göra ett aktivt val. Vi föreslår därför att man som mobilägare skall kunna spärra denna typ av funktion, redan den dag då mobilabonnemanget tecknas, för att på så sätt spärra för sig själv för frestelsen att impulslåna

Vidare förslag till låntagarna redovisade vi i kapitel 6, avsnitt 6.4.3 och kom fram till följande:

Kontrollera alltid kredittiden innan du tar ditt beslut

Ta reda på den totala kostnaden för lånet.

Se alltid till att du har möjlighet att betala tillbaka lånet inom angiven kredittid

Jämför gärna med andra lånealternativ innan du tar ditt beslut

Se alltid till att graden på engagemang är tillräckligt i förhållande till behovet.

7.2 RESULTATENS TROVÄRDIGHET

Under arbetets gång har vi varit i kontakt med flertalet parter som hjälpt oss att få en objektiv syn på sms-lån. Då vi har fått många aktörers åsikter och perspektiv kring lånealternativet, anser vi att våra resultat är trovärdiga. Vårt material har bestått av sekundärdata från myndigheter, dokumenterade intervjuer och teori från relevant litteratur. Vi anser därför att vi har fått tillräcklig information och infallsvinklar för att kunna dra redovisade slutsatser.

7.3 FÖRSLAG TILL FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR

Bristen på den allmänna ekonomiska kunskapen hos unga vuxna mellan 18-24 år har framkommit flertalet gånger under arbetets gång. Vi anser att denna kunskap måste öka, och vårt förslag till fortsatt forskning är att vira intervjuer med personer mellan 18-24 år klara ut hur ämnet privatekonomi i skolan skulle kunna läggas upp. Förslaget skulle exempelvis kunna innebära att man tittar på vilken årskurs som eleverna är mest mottagliga för denna typ av information och vilka teoretiska- och praktiska moment kursen i så fall skulle kunna innehålla.

51

KÄLLFÖRTECKNING

Dagens Industri (2008). Jämför kreditkort. www.di.se (2008 -05-22) .

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. , 3rd edn Lund: Studentlitteratur.

Eklund, K. (2005). Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi. Värnamo: Norstedts akademiska förlag.

Fill, C. (2006). Simply marketing communications. FT Prentice Hall.

Finansinspektionen (2008). Regler. www.fi.se (2008 -0310) .

Folkia AB (2008). Mikrolån. www.folkia.se (2008 -05-03) .

Hogia (2008). Lämnad kredittid till kunder. http://www.ekonomi-info.se/ (2008 -05-10) .

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.

Jobber, D. (2004). Principles and practice of marketing. , 4th edn McGraw-Hill.

Konsumentverket (2008). Om Konsumentverket. www.konsumentverket.se (2008 -04-02) .

Kronofogden (2008). Betalningsanmärkning KFM 911-11 utgåva 3 Broschyr.

Kronofogden (2008). Indrivning för obetalda skulder. KFM 911-2 utgåva 2 Broschyr.

Kronofogden (2008). Kronofogden - Till hjälp för alla. KFM 911-1 utgåva 2 Broschyr.

Lindberg, M. (2007). SMS-lån. (2007:17 & 2007:2) Karlstad: Konsumentverket, Kronofogden.

Mobillån Sverige AB (2008). Så fungerar snabblån. www.mobillan.se (2008 -04-02) .

Paul Peter, J. & Olson, J.C. (2008). Consumer behavior and marketing strategy. , 8th edn Singapore: McGraw Hill.

Riksgälden (2008). Definitioner. www.riksgalden.se (2008 -04-30) .

Skatteverket (2008). Innehåll A-Ö. www.skatteverket.se (2008 -04-03) .

Sparbanken Finn (2008). Ordlista. www.sparbankenfinn.se (2008 -05-04) .

Yard, S (1994). Beräkning av effektiv ränta för egentliga och oegentliga lån. Lunds Universitet.

52

http://www.di.se/

http://www.fi.se/

http://www.folkia.se/

http://www.ekonomi-info.se/

http://www.konsumentverket.se/

http://www.mobillan.se/

http://www.riksgalden.se/

http://www.skatteverket.se/

http://www.sparbankenfinn.se/

BILAGA 1. INTERVJUFRÅGOR TILL ANNA JANSSON, KRONOFOGDEN

1. Har ni gjort några djupgående intervjuer med personer som blivit hårt drabbade av obetalda sms-lån?

2. vad gör ni på kronofogden för att hindra att fler unga får betalningsanmärkningar? Konsekvenser av betalningsanmärkningar?

3. Vilka orsaker tror ni detta beror på?

4. Hur ser samarbetet ut med konsumentverket? Har ni något samarbete med sms-företagen? Om ja, hur ser det ut?

5. Har ni någon specifik fråga som ni vill att vi skall lägga extra mycket fokus kring i vår uppsats?

6. Personer med betalningsproblem, söker de upp er eller är det ni som tar kontakt?

7. Ny lagstiftning om ett par år, hur tror ni detta kommer påverka statistiken i fortsättningen?

8. På vilket sätt tror ni är det bästa sättet att upplysa ungdomar om vad det innebär med sms-lån?

9. Hur funkar själva processen, från steg 1 då man tar lånet till att det blir så allvarligt att ni måste vidta åtgärder med ex. betalningsföreläggningar?

10. Såg ni samma tendens när de andra blancolånen blev populära, exempelvis SIBA kredit?

11. Vad gav rapporten? Vilka insatser har ni gjort?

12. vad anser ni om marknadsdomstolen dom mot företaget mobillån?

53

BILAGA 2. INTERVJUFRÅGOR TILL MARGARETA LINDBERG, KONSUMENTVERKET

1. Har ni gjort några djupgående intervjuer med personer som blivit hårt drabbade av obetalda sms-lån?

2. vad gör ni på konsumentverket för att hindra att fler unga får betalningsanmärkningar?

3. Vilka orsaker tror ni detta beror på?

4. Hur ser samarbetet ut med kronofogden ut? Har ni något samarbete med sms-företagen? Om ja, hur ser det ut?

5. Har ni någon specifik fråga som ni vill att vi skall lägga extra mycket fokus kring i vår uppsats?

6. På vilket sätt tror ni är det bästa sättet att upplysa ungdomar om vad det innebär med sms-lån?

7. Såg ni samma tendens när de andra blancolånen blev populära på marknaden, exempelvis SIBA kredit?

8. Vad gav rapporten? Vilka insatser har ni gjort?

9. Vad anser ni om marknadsdomstolens dom mot företaget mobillån?

10. Varför är sms-lån ett problem, ur ett samhällsperspektiv?

54

BILAGA 3. INTERVJUFRÅGOR TILL CLAS ROSENBAUM, MOBILLÅN SVERIGE AB

1. Vilken är er affärsidé?

2. Hur började ni företaget?

3. Hur tror ni sms-lån påverkar konsumenten och samhället?

4. Vad tycker ni är fördelarna med sms-lån respektive om det finns några nackdelar?

5. Hur stort antal av era kunder har problem att betala tillbaka sitt lån innan kredittiden har löpt ut?

6. Om man överskrider kredittiden hur lång tid har kunden på sig att betala tillbaka innan ni säljer vidare skulden?

7. Vad anser ni om den dom som ni fick av marknadsdomstolen?

8. Hur ser er pris och räntesättning ut?

9. Vad är maxbeloppet man kan låna och hur lång är den längsta kredittiden?

10. Vad har ni för krav för att få låna hos er?

11. Hur har företaget utvecklats sedan ni startade?

12. Har ni planer på att starta er verksamhet i något annat land?

13. Har ni samarbete med något likvärdigt företag?

14. Ser du någon skillnad mellan ett sms-lån och ett ”vanligt” blancolån från bank eller kreditkort? Avseende ränta, avgifter, säkerhet och kredittid?

15. Hur ser processen ut från det att ni får in en ansökan till att kunden har sina pengar på kontot?

16. Hur ser era säkerhetsrutiner ut? Rätt kund får pengar, kontokortsnummer osv.

17. Det kommer en ny konsumentkreditlag om några år, hur tror ni det kommer att påverka er verksamhet?

18. Media beskriver oftast er verksamhet negativt, hur ser ni på denna vinkling?

55

BILAGA 4. INTERVJUFRÅGOR TILL EVA-LOTTA HENFELD, LÄNSFÖRSÄKRINGAR SKÅNE

1. Hur stor del av er utlåning är sk Blancolån?

2. Vilket är det lägsta respektive högsta beloppet man kan låna utan säkerhet?

3. De som ansöker om små blancolån hos er, vad lånar de till?

4. Hur ser ansökningsprocessen ut? Dvs från det att ni får in en låneansökan till att

kunden har pengarna på kontot

5. Vad har ni för krav för att få låna hos er? (ålder, inkomst mm)

6. Hur snabbt kan man få pengarna efter att man gjort en låneansökan?

7. Vilken snitt ålder har låntagaren hos er för mindre krediter?

8. Vilken ränta och avgifter har ni på era blancolån? (effektiva räntan)

9. Ser ni i dagsläget en ökad eller minskad efterfrågan på denna typ av krediter?

10. Märker ni av att kunderna har några sms-lån när ni kreditprövar kunderna för lån hos

er?

11. Många mindre blancolån hos andra kreditinstitut?

12. Har ni samarbete med något sms-låneföretag? Dvs, kan de som tar ett sms-lån få

pengarna insatta på ett konto i Länsförsäkringar.

13. Vad anser ni om sms-lån? Är det bra, dåligt?

56

BILAGA 5. INTERVJUFRÅGOR TILL POTENTIELLA SMS-LÅNTAGARE, CATHERINE BERGMAN, THERESE SVENSSON

1. Hur kom du på tanken på att du skulle ta ett sms-lån?

2. Var du på ett speciellt humör och kände du något specifikt behov?

3. Hur känner du till att man kunde låna via sms?

4. Vilka olika alternativ tänkte du på när du hade ett lånebehov? Såg du för – och nackdelar med alternativen?

5. Hur mycket hade du tänkt låna?

6. Känner du till villkoren för sms-lån?

7. Lade du ner mycket engagemang och kraft i att fundera kring sms-lån?

8. Vad fick dig att avstå? Är du nöjd med ditt beslut?

9. Skulle du kunna tänka dig att ta sms-lån i framtiden?

10. Diskuterade du med några andra vänner/familj om ditt eventuella sms-lån? Fanns det andra personer som försökte påverka dig eller hjälpa dig för att fatta rätt beslut?

11. Vilka mobilföretag känner du till? Vilket hade du tänkt använda dig av?

12. Vad hade du tänkt använda pengarna till?

13. Har du haft betalningssvårigheter?

14. Brukar du handla på kredit?

15. Har du skulder hos kronofogden?

57

BILAGA 6. INTERVJUFRÅGOR TILL SUSSANE AXELSSON, RESURSBANK AB

1. Hur ser er verksamhet ut?

2. Hur började ni företaget?

3. Hur ser samarbetet ut med detaljhandeln?

4. Vad är det högsta resp lägsta lånet man kan låna hos er?

5. Vad är det högsta rep lägsta beloppet man kan låna genom ex siba, onoff?

6. Vad är genomsnittsbeloppet kunden lånar i dessa butiker?

7. Hur ser kreditprocessen ut? Från att ni får in en ansökan till att krediten blir beviljad?

8. Vad ställer ni för krav för att få låna hos er?

9. Hur snabbt kan man få lånet hos er? Från ansökan till beviljad kredit

10. Vilken snitt ålder har låntagaren hos er vid konsumentkrediter?

11. Har några av era kunder problem med att betala tillbaka sina skulder och vilka rutiner

har ni om detta skulle uppstå?

12. Vilken ränta och avgifter har ni på era krediter? (effektiva räntan)

13. Ser ni i dagsläget en ökad eller minskad efterfrågan på denna typ av krediter?

58

BILAGA 7. INTERVJUFRÅGOR TILL ULRIKA JOHANSSON, BUDGET OCH SKULDRÅDGIVARE, KARLSTAD KOMMUN

1. Vad gör en budget och skuldrådgivare? (möten, plan, uppföljning)

2. Hur stor andel av klienter är under 25?

3. Vilka typer av skulder har dessa? (Smslån, kreditkort, banklån)

4. Vad är genomsnitts skulden?

5. Måste vissa krav vara uppfyllda för att man skall få hjälp av er?

6. Är det ni som söker upp era klienter, eller söker de upp er?

7. Har ni sett ett ökat behov av er hjälp?

8. Samarbetar ni med någon? (myndigheter, företag)

9. Vad anser ni om sms-lån?

59

Documents

Anna Söderberg Mattias Wedel - DiVA portal113474/FULLTEXT01.pdfFakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Anna Söderberg Mattias Wedel Sms-lån -Snabbt Men Svindyrt Företagsekonomi