of 41/41
Aktivering av bostadsrättsföreningar Projektet Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson

Aktivering av bostadsrättsföreningar - Riksbyggens Renoveringsverkstad

  • View
    981

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Jan Kristoffersson, Sustainable Innovation, hos IQ Samhällsbyggnad 4 maj 2011

Text of Aktivering av bostadsrättsföreningar - Riksbyggens Renoveringsverkstad

  • 1. Aktivering avbostadsrttsfreningar Projektet Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson
  • 2. Sustainable InnovationUtveckling inom energieffektivisering www.sust.se
  • 3. Samverkan fr msesidig nytta Energimyndigheten Energieffektivisering Kommersialisera Nya produkter forskning och tjnster Forskning Fretag
  • 4. En katalysator fr utvecklingen En aktiv koppling mellan marknad och politik Samhlle / Omvrld Effektivisering Frstelse UppmrksamhetProjektider Hllbar utveckling Svensk exportProduktider Nya fretagGroddfretag /verksamheter Patent/IPR PR/pverkan Freningen Effekt (Medlemsfretagen)
  • 5. Freningen Effekt 11 st medlemsfretag Administration. Sustainable Innovation 8 st anstllda Ekonomi i Sverige AB Projekt Kommersialisering KommunikationBostderLokalerTransporter Kontor i Stockholm
  • 6. Kommunikation - Almedalen Almedalen har vxt varje r och passerade r 2010 ver 1300 arrangemang (tal, debatter, seminarier, mingel etc) Sust hyrde fr Teaterskeppet bde 2009 och 2010 Under dessa tv r har vi kunnat rkna in: - ver 30 seminarier, 10 mingel, 15 frukostmten - Flera ministrar, dussintalet riksdagsledamter, generaldirektrer och landshvdingar - Mat och dryck till ver 1 000 personer - ver 3 500 beskare ombord p fartyget - Kunskap om Sust och programmet via 5 000 program Sust har ocks 2011 hyrt Teaterskeppet som egen, samlad och centralt belgen plats i Almedalen
  • 7. Projektportflj ca 150 MSEK Transporter BilEl - laddningsinfrastruktur i Stockholm, Gteborg Produktifiering av svensk laddstolpe (Slutfrt) TransOpt - energieffektiv logistik i storstad (Frstudie genomfrd) Bostder Energy In Mind enkla, tekniska lsningar som stdjer energieffektiva beteendefrndringar i stor skala Systemvergripande IT utveckling inom Home Automation Effektivare Energibrunnar Berkningsmodell fr solelanlggningar (Slutfrt) Riksbyggens Renoveringsverkstad Energieffektiv belysning i bebyggelse (Norra Djurgrdsstaden) Lokaler Min Energiprofil - undermtning hos sm- och medelstora fretag (Slutfrt) Projekt Skeppsholmen - arena fr energieffektivisering Sustainable Hotel energieffektivisering av Grand Htel i Stockholm Frn ord till handling energieffektivisering i komplexa intressentstrukturer Den hllbara Skolstaden Effektkontroll med smart elnt och energilager
  • 8. Energy in Mind Utveckla lsningar fr framtidens boende Tekniska innovationer kombinerat med nytnkande kommunikations och interaktionsmodeller ger ndrat beteende Energi skall anvndas effektivt p ett intuitivt sttBeteende, koncept, ljud Teknikutveckling/demonstrationer som ,interaktion kommunikation, ljus omfattar 300-500 lgenheterdiskussion, visualiseringarroligt, marknadsintroduktion JM, Riksbyggen, Logica, Gteborg Energi, Maingate och Mlardalensboende, nytt, befintligt , effektivt hgskolaSMS , snackis, grannar Budget 10 MSEK 2009-2012http://energyinmind.wordpress.com/
  • 9. Systemvergripande IT - Utgr frn tekniskt nulge fr sensorntverk som teknik fr Home Automation - Involvera aktrer som reglerfretag, vrmepumps- leverantrer, smskalig energi- produktion samt larmbolag -Skapa tekniska lsningar fr informationsutbyte mellan system fr larm, reglering, visualisering (via IP) -SICS och SUST i forskningssamarbete -Budget 3,8 MSEK 2010-2013
  • 10. Effektivare Energibrunnar Syftet r att prva en ny lsning fr markvrmevxlare i kombination med U-pipe TIL-pipe bergvrmepump+3 C +6 C 0 C +6 C JM medverkar med pilotanlggningar - (fyra nybyggda villor i Vrmd) 3 C LOWTE och Uponor str fr tekniken. KTH svara fr utvrdering SUST svarar fr projektledning Delfinansieras av Energimyndigheten Budget 1,2 MSEK 2009-2011Rb Ra Ra Rb
  • 11. Berkningsmodell fr ekonomiskoptimering av solelanlggningar Projektet ska utveckla ett berkningsverktyg fr optimering av solelanlggningar (storlek, vinkling etc.) med hnsyn till lokala omstndigheter som elfrbrukningsprofil, vrde p producerad energi, bidrag etc. LU tar fram och testar modellen Riksbyggen medverkar med pilotanlggning (Kunglv) SUST svarar fr projektledning/koordinering Delfinansieras av ELFORSK Budget 0,7 MSEK 2010
  • 12. Energieffektivt ljus i boendemilj Projektet ska genom teknikutveckling och demonstration leda till en snabbare introduktion av nya energieffektiva belysningslsningar i bostadsomrden. Lsningarna ska ha lgre underhllsbehov och samtidigt innebra frbttrad kvalitet och anvndarvnlighet. Lsningarna kommer att testas/utvrderas i ett kvarter inom den Norra Djurgrdsstaden i Stockholm (tot 140 lgenheter) Projektet gs av JM, Fagerhult och SUST. Budget 5,7 MSEK (2010-2012)
  • 13. Min EnergiprofilUndermtning hos sm och medelstora fretag Projektets syfte r att utveckla, prva och utvrdera en ny lsning fr undermtning och visualisering av energianvndningen i sm och medelstora fretag. Projektet gs av Vattenfall. SUST svarar fr projektledning. Tritech fr teknikinnehllet. Budget 3,4 MSEK (2009-2010)
  • 14. Skeppsholmen Projektet omfattar energieffektiva lsningar inom bostder, transporter, lokaler, belysning Konkret energieffektivisering i energikrvande verksamheter och knsliga kulturmiljer ka medvetenheten och kunskapen om energieffektiviseringsmjligheter (bde internt och externt) Ett exempel fr andra fastighetsgare Budget 18 MSEK (2009-2011)
  • 15. Sustainable Hotel Projektet skapar ett fredme fr energieffektivisering inom serviceverksamhet (specifikt hotell- och restaurangverksamhet) Projektet genomfrs p Grand Htel i Stockholm F och Fagerhult medverkar med expertis SUST svarar fr projektledning, visst teknikinnehll samt utvrdering och resultatspridning Delfinansieras av Energimyndigheten Budget 15 MSEK 2009-2011
  • 16. Frn ord till handlingEnergieffektivisering i komplexa intressentstrukturer Syftet r att med konkreta praktikfall som bas utveckla kommunikation, arbetsformer och affrsmodeller mellan olika intressenter som gynnar genomfrandet av ekonomiskt lnsamma tgrder. Tv fastigheter i fokus: Bankhus 90 (100 000 kvm), Sergels torg (50 000 kvm) Samverkan mellan SEB, Coor, Vasakronan, RBS, F och SUST. KTH medverkar med forskningsinsats Budget 1,7 MSEK (2010-2011)
  • 17. Den hllbara skolstaden Projektet ska skapa ett fredme fr hur kommuner kan bedriva energieffektivisering i skolor genom dels sytematisk energioptimering dels genom att involvera personal och elever. Projektet genomfrs under ca tre r inom Skolstaden (gymnasiecampus i Helsingborg bestende av fem skolor). Ledning, personal och elever (totalt ca 3500 personer) engageras i arbetet. Samverkan mellan Helsingborg kommun (Skolstaden, Krnfastigheter, Miljfrvaltningen), resundskraft AB och SUST. Lunds Universitet/Campus Helsingborg medverkar med forskningsinsatserBudget 39,7 MSEK (2010-2012)
  • 18. Riksbyggens Renoveringsverkstad
  • 19. Riksbyggens Renoveringsverkstad Projektet ska lyfta fram goda exempel p renoveringsinsatser som bidrar till det nationella miljmlet om att minska energifrbrukningen i bebyggelsen med 20% till 2020 och 50% till 2050. Projektet gs av Riksbyggen, KTH och SUST. KTH svarar fr projektledning och tillfr kunskap frn forskningsfronten Riksbyggen tillfr kunskap frn fltet samt kontakter med bostadsrttsfreningar SUST har huvudansvar fr hur projektets resultat ska spridas och implementeras Total budget 2010-2011 ca 7,5 Mkr Finansiering frn CERBOF (40%) och Riksbyggen (60%). http://renoveringsverkstad.wordpress.com/
  • 20. Bakgrunden Ca 350 000 boende i ca 2100 freningar inom Riksbyggen Stor del r byggt under miljonprogrammet och str infr strre renoveringar Viktigt att gra rtt insatser t.ex. i samband med t.ex. stambyten fr att inte missa chansen att n 2050-rs energiml (minska behovet av energi per kvadratmeter till 50% av behovet r 1995) Kontakter under sommaren 2009 med Instutionen fr Byggvetenskap, KTH (Folke Bjrk och Tord af Klintberg) Projektupplgget togs fram under hsten 2009 Anskan till Cerbof beviljad i februari 2010 Projektet startade i mars 2010
  • 21. Mlet r medvetna och engagerade BRF:erTrappa av tgrder kopplat till underhllsplaneringen Lngsiktig handlingsplan fr energieffektivisering tgrder som kan gras oberoende av strre renovering tgrder som br gras vid strre renovering Frberedelser/framtidsskring som br gras vid strre renoveringKunskap och engagemang hos BRF-styrelsen Hur ligger vi till, terkoppling av statistik Hur har andra gjort? Goda exempel, mnga freningar har stora likheter Vad br vi tnka p t.ex. samplanering med andra tgrder? Hur ser det ut ekonomiskt?Kunskap och engagemang hos vriga boende Kommunikation, goda exempel (.. Borde inte vi ocks jobba med detta?) Hur pverkar jag och vad kan jag gra? Incitament
  • 22. Frsta ret, 2010 Vad grs och vilka erfarenheter finns? Trlning, lista med 124 goda exempel kat kunskap p tvrs inom RB Omrdesvisa djupanalyser (Belysning, styr/regler, vrmesystem, ventilation) Medverkan i beslutsskedet i ngra specifika fall Identifierat lmpliga piloter (12 st) Frbereda fr implementering Hur samspelar Riksbyggen och dess freningar idag? Vad r viktigt fr att f mer aktivitet? Enkter till styrelser och projektledare (18 st freningar)
  • 23. Planerat fortsatt arbete 2011-20122011 Dokumentera och brja sprida resultat framfrallt inom RB Analyser/erfarenheter frn piloter => 12 goda exempel Fortsatt analys av freningarnas situation och behov av std/verktyg (intervjuer) Planera kommunikation fr implementeringen hos BRF:erna2012 Paketera std/verktyg/information anpassat mot olika mlgrupper (riksbyggens personal, boende, styrelser) Implementera via RB:s organisation Kommunicera som std till implementering men ven fr mer allmn resultatspridning
  • 24. Vad behvs fr att f en strre aktivitet?Slutsatser frn arbetet under 2010 Lngsiktig planering kat engagemang hos styrelser och boende Breddad kunskap om olika mjliga tgrder och deras samspel ka frstelsen fr de ekonomiska frutsttningarna och konsekvenserna En strre systematik i samspelet mellan freningarna och RB
  • 25. Lngsiktig planering- Utveckling av frvaltningsavtalet med energioptimeringsdel- Lngsiktiga ml kopplat till underhllsplan och eventuell frestende strre renovering , 45-rsrenovering- NNE-strategin */ som golv fr lngsiktiga ml- Integrera arbetet med miljcertifiering, Miljbyggnad*/ Nationell strategi fr lgenergibyggnader (Energimyndigheten ER 2010:39). Mlnivn fr befintliga byggnader vid strre renoveringar r ca 70% av BBR-kraven. Med strre renoveringar avses; renovering av byggnadens klimatskal eller installationer till en kostnad som verstiger 25% av byggnadens vrde; alternativt att minst 25% av klimatskalet renoveras.
  • 26. Vad behvs fr att f en strre aktivitet?Slutsatser frn arbetet under 2010 Lngsiktig planering kat engagemang hos styrelser och boende Breddad kunskap om olika mjliga tgrder och deras samspel ka frstelsen fr de ekonomiska frutsttningarna och konsekvenserna En strre systematik i samspelet mellan freningarna och RB
  • 27. Enkt till 18 BRF-styrelser (hsten 2010) Hur viktigt upplever ni det vara att ha en eldsjl inom freningen nr det gller energi- och miljfrgor?9876543210 Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt ovsentligt Vet ej
  • 28. Enkt till 18 BRF-styrelser (hsten 2010) Hur skulle ni beskriva engagemanget hos de boende?10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Stort Mttligt Litet
  • 29. Inspirera och engagera Kundtidningen ppet Hus Webb- Klimatskolan Tvling rets miljfrening
  • 30. Id fr energivisualisering
  • 31. Vad behvs fr att f en strre aktivitet?Slutsatser frn arbetet under 2010 Lngsiktig planering kat engagemang hos styrelser och boende Breddad kunskap om olika mjliga tgrder och deras samspel ka frstelsen fr de ekonomiska frutsttningarna och konsekvenserna En strre systematik i samspelet mellan freningarna och RB
  • 32. Det finns redan mycket kunskap att tillg Energimyndigheten, Boverket, Naturvrdsverket / www.renoveraenergismart.se Bebo Energi- och klimatrdgivarna Energideklarationerna + utkad analys i samband med dessa Renoveringshandboken(VVS-fretag) Kunskap hos RB:s energiexperter Paketera och anpassa till mlgrupperna, frmst BRF-styrelsen
  • 33. .men det behvs mer Kunskapsunderlag frn verkligt genomfrda tgrder Energieffektivisering Ekonomi Andra positiva och negativa effekter och erfarenheter Utveckling av nya metoder (lgre kostnader, skrare resultat utan negativa verraskningar) tervinning av ventilationsluft Fasadrenovering / frbttrat klimatskal Bebo:s teknikupphandlingar r ett vrdefulla instrument Paketera och anpassa till mlgrupperna, bde RB:s energiexperter och BRF-styrelser
  • 34. Enkt till 18 BRF-styrelser (hsten 2010) Hur viktigt var/r stdet/kunskaperna frn Riksbyggens lokala projektledare fr freningens beslut?1210 8 6 4 2 0 Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Ovsentligt
  • 35. Vad behvs fr att f en strre aktivitet?Slutsatser frn arbetet under 2010 Lngsiktig planering kat engagemang hos styrelser och boende Breddad kunskap om olika mjliga tgrder och deras samspel ka frstelsen fr de ekonomiska frutsttningarna och konsekvenserna En strre systematik i samspelet mellan freningarna och RB
  • 36. Styrelser Vad var det frmsta sklet till beslutet om de vidtagna tgrderna?141210 8 6 4 2 0 Samtidig annan renovering Ekonomi Miljskl Lagstiftning/yttre krav
  • 37. Ekonomin Pay-off -metoden vanligast men inte srskilt relevant fr en BRF. Viktigare r Hur pverkas vrt resultat och de boendes avgifter p lngre sikt? Hur ser vra finansieringsmjligheter ut? Finansieringsmjligheterna varierar stort mellan olika freningar Exempelvis olika frutsttningar i storstad och glesbygd. I storstderna skapar kade vrden strre mjlighet att lnefinansiera. I glesbygd mste man ha varit mer frutseende och skapat utrymme under gngna r. Besparingen beror p var i landet man befinner sig Fjrrvrme skillnad p ca 100% mellan lgsta och hgsta taxa El (inkl elnt) skillnad p ca 50% 25 % elenergibesparing ger bara mellan 15 och 20% kostnadsbesparing!Ta fram nya mer pedagogiska verktyg fr att beskriva ekonomi fr tgrder
  • 38. Kan vi utveckla metoden tgrdskarta fr att beskriva ekonominProjektarbete inom Uppsala Universitet pgr, ven ett exjobb planers till hsten
  • 39. Vad behvs fr att f en strre aktivitet?Slutsatser frn arbetet under 2010 Lngsiktig planering kat engagemang hos styrelser och boende Breddad kunskap om olika mjliga tgrder och deras samspel ka frstelsen fr de ekonomiska frutsttningarna och konsekvenserna En strre systematik i samspelet mellan freningarna och RB
  • 40. Samspel inom RB Riksbyggens Kundansvariga r centrala fr att f med energi- och miljfrgorna i freningarnas styrelsearbete (representanter i styrelsen). Miljhandboken p gng! Utveckling av automatiserad driftvervakning, lpande analys/terkoppling av energianvndning till varje frening. Organisations- och kompetensutveckling inom RB Idag r tgrdsfrslagen ofta beroende av enskilda personers specialkunskap Frgorna r ofta komplexa och involverar mycket mer n bara energieffektivisering Krvs bttre samspel mellan RB:s tv huvuddivisioner (Bostad och Frvaltning) och centralt --lokalt. Processutveckling pgr