www.gu.se

Akademiskt skrivandeAkademiskt skrivande

Språkhandledningen vidSpråkhandledningen vid

Göteborgs universitetGöteborgs universitet

www.gu.se

MaterialinsamlingMaterialinsamling

• Skrivuppgiften – gör en analysSkrivuppgiften – gör en analys• Överblick över facklitteraturen och Överblick över facklitteraturen och relevant materialrelevant material

• Anteckningar från kurslitteratur och Anteckningar från kurslitteratur och föreläsningarföreläsningar

• GrupparbetenGrupparbeten• Övrigt materialÖvrigt material

www.gu.se

Att komma igångAtt komma igång

www.gu.se

Att komma igångAtt komma igång

• Gör en disposition – även tidsmässigtGör en disposition – även tidsmässigt• Börja med det som du tycker är roligtBörja med det som du tycker är roligt• Skriv vad som helstSkriv vad som helst(fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)(fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)

www.gu.se

Konstruktiv planering/strategierKonstruktiv planering/strategier

- Klargör syftet med texten- Klargör syftet med texten- Vem är mottagare av texten- Vem är mottagare av texten- Efter vilka kriterier ska texten bli - Efter vilka kriterier ska texten bli bedömdbedömd

www.gu.se

Textens utformning

- TexttypTexttyp

- StyckindelningStyckindelning

- ReferenserReferenser

www.gu.se

Akademisk stilAkademisk stil

Sträva efter att göra din textSträva efter att göra din text

• KoncentreradKoncentrerad• KorrektKorrekt• OrganiseradOrganiserad• EnkelEnkel• AkademiskAkademisk

(fritt efter Studentens skrivhandbok. Schött m fl 2007, sid 113f)(fritt efter Studentens skrivhandbok. Schött m fl 2007, sid 113f)

www.gu.se

KoncentreradKoncentrerad

• Håll dig till sakenHåll dig till saken• Undvik att vara ”pratig”Undvik att vara ”pratig”• Sträva efter det mest träffande ordet Sträva efter det mest träffande ordet och uttryckssättetoch uttryckssättet

www.gu.se

KorrektKorrekt

• Innehållsmässigt och språkligtInnehållsmässigt och språkligt

• Faktauppgifter Faktauppgifter • RättstavningskontrollenRättstavningskontrollen

www.gu.se

OrganiseradOrganiserad

• Fungerande dispositionFungerande disposition• Tydligt språkTydligt språk• Visa hur du lagt upp textenVisa hur du lagt upp texten

www.gu.se

EnkelEnkel

• Skriv inte svårare än du behöverSkriv inte svårare än du behöver• Komplicerade begrepp när du skriver Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade sakerom komplicerade saker

• Nivå - dina kurskamraterNivå - dina kurskamrater

www.gu.se

AkademiskAkademisk

• Formalitet (ofta återhållsam med ”jag”) Formalitet (ofta återhållsam med ”jag”) • Hög innehållspackningHög innehållspackning• SpecifikationSpecifikation

I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning både förförståelse och efterarbetning (Axelsson, 2000)(Axelsson, 2000)

www.gu.se

StyckeindelningStyckeindelning

• Delar in texten i logiska enheterDelar in texten i logiska enheter• Gör texten rytmisk och Gör texten rytmisk och sammanhängandesammanhängande

• Underlättar för läsaren – och skribentenUnderlättar för läsaren – och skribenten

www.gu.se

Ett tankeled – ett stycke!Ett tankeled – ett stycke!

• Något nytt förs in i texten (men inte helt Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt)nytt)

• En ny aspekt av ämnetEn ny aspekt av ämnet• Ett nytt argumentEtt nytt argument (Studentens skrivhandbok)(Studentens skrivhandbok)

www.gu.se

Styckeindelning

• ””Det finns två sätt att markera nytt Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad”stycke: indrag och blankrad”

(Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8)(Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8)

www.gu.se

Styckeindelningen?Styckeindelningen?utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svarreflektera över sina svar

www.gu.se

BlankradBlankrad

Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt.

Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.

Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

www.gu.se

IndragIndrag

Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt.

Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.

Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. reflektera över sina svar.

www.gu.se

””FALSKA INDRAG”FALSKA INDRAG”

Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

www.gu.se

UNDVIKUNDVIKUtifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt.

Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor.

Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt.

Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. som möjligt.

Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.

www.gu.se

Samband i ett styckeSamband i ett stycke

• Det viktiga förstDet viktiga först- annars tappar läsaren lätt koncentrationen - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentligaoch missar det väsentliga

• Kärnmening Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket-sammanfattar huvudtanken i stycket- gör texten överskådlig, lättläst och - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogiskpedagogisk- efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempelgenom detaljer, förklaringar och exempel

(Studentens skrivhandbok)(Studentens skrivhandbok)

www.gu.se

Kärnmening / Nyckelmening

Målet med intervjuerna var att låta Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt materialoch tankar kring autentiskt material. . Samtidigt var det meningen att frågorna skulle Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. möjligt.

www.gu.se

Tydliga samband

• I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att...

•Den = ?

www.gu.se

Tydliga sambandTydliga samband

Exempel på lösning:Exempel på lösning:• UpprepningUpprepningI Ströms undersökning av exporten /.../ . I Ströms undersökning av exporten /.../ . UndersökningenUndersökningen visar också... visar också...

• Denna, dessa, detta (den här...) + Denna, dessa, detta (den här...) + upprepningupprepning

I Ströms undersökning av exporten /.../ . I Ströms undersökning av exporten /.../ . Denna undersökningDenna undersökning visar också... visar också...

www.gu.se

Tydliga sambandTydliga samband

SambandsordSambandsord

• Sambandsord binder ihop textenSambandsord binder ihop texten• Ger texten flytGer texten flyt• Visar läsaren din avsiktVisar läsaren din avsikt

www.gu.se

Sambandsord Sambandsord

• TidTid- för det första - för det andra- för det första - för det andra- först, sedan, därefter, till sist- först, sedan, därefter, till sist- när, innan- när, innan

• OrsakOrsak- därför att, på grund av, detta beror på - därför att, på grund av, detta beror på attatt

www.gu.se

SambandsordSambandsord

• JämförelseJämförelse- som, i likhet med, på samma sätt, å - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidanena sidan – å andra sidan

• MotsatsMotsats- men, däremot, i motsats till, trots att- men, däremot, i motsats till, trots att

Tips: SynonymordbokTips: Synonymordbok

www.gu.se

Sambandsord

• TilläggTillägg- och, också, dessutom, vidare, - och, också, dessutom, vidare, ytterligareytterligare

(Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92-97)(Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92-97)

www.gu.se

Källor/referenserKällor/referenser

• Använd många relevanta källor men Använd många relevanta källor men redovisaredovisa samtliga. Alla källor som finns samtliga. Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten.åberopas i texten.

www.gu.se

ReferenserReferenser

• Respekt för tidigare forskningRespekt för tidigare forskning

• Respekt för idéer och resultatRespekt för idéer och resultat • Synliggöra källorSynliggöra källor

• Bygger upp din trovärdighet inför Bygger upp din trovärdighet inför läsarenläsaren

(Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok)(Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok)

www.gu.se

Citat (studentens skrivhandbok)(studentens skrivhandbok)

• ””Du får inte ändra nagot i ett citat.”Du får inte ändra nagot i ett citat.”

• Var sparsamVar sparsam

• Korta citat (1-3 rader): ”........” i den Korta citat (1-3 rader): ”........” i den löpande textenlöpande texten

www.gu.se

Citat (studentens skrivhandbok)(studentens skrivhandbok)

• Långa citat (mer än 3 rader): eget Långa citat (mer än 3 rader): eget stycke med extra indrag, ofta mindre stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil.eller annan stil.I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att

målet med intervjuerna var att låta målet med intervjuerna var att låta

informanterna tala fritt om sina informanterna tala fritt om sina

erfarenheter och tankar kring erfarenheter och tankar kring

autentiskt material.autentiskt material. (Ström, 2004: 25)(Ström, 2004: 25)

www.gu.se

Citat (studentens skrivhandbok)(studentens skrivhandbok)

• Citat:Citat:

• Namn, utgivningsår, sida:Namn, utgivningsår, sida:

Lundberg menar att språk är ”källan till Lundberg menar att språk är ”källan till allt.” (Lundberg, 1977, s. 58)allt.” (Lundberg, 1977, s. 58)

www.gu.se

ReferenserReferenser (studentens skrivhandbok) (studentens skrivhandbok)

• Namn, utgivningsår, (sida/sidor)Namn, utgivningsår, (sida/sidor)• I en bok om olika språkteorier (Lundberg, I en bok om olika språkteorier (Lundberg,

1977) beskrivs 1977) beskrivs • Fler än två författare: (Ström m. fl., 2008)Fler än två författare: (Ström m. fl., 2008)• (Ström et al, 2009)(Ström et al, 2009)• Flera verk:Flera verk:• Enligt flera verk om språkteorier (Lundberg, Enligt flera verk om språkteorier (Lundberg,

1977; Ström m fl, 2008; Lund, 1953) 1977; Ström m fl, 2008; Lund, 1953) behandlas...behandlas...

www.gu.se

ReferenserReferenser (studentens skrivhandbok) (studentens skrivhandbok)

• Utan författare:Utan författare:• I Svensk ordbok (2004) behandlas I Svensk ordbok (2004) behandlas verbet...verbet...

• Du kan referera till sidnummerDu kan referera till sidnummer

I en bok om språkteorier menar I en bok om språkteorier menar Lundberg (1977, sid 97) att...Lundberg (1977, sid 97) att...

www.gu.se

ReferenslistaReferenslista

Claesson, Silwa,2002: Claesson, Silwa,2002: Spår av teorier i Spår av teorier i praktikenpraktiken. Lund: Studentlitteratur.. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, Staffan,1996: Vardagslärande och Larsson, Staffan,1996: Vardagslärande och vuxenstudier. I: Ellström, Gustavsson & vuxenstudier. I: Ellström, Gustavsson & Larsson (red). Larsson (red). Livslångt lärandeLivslångt lärande. Lund: . Lund: Studentlitteratur.Studentlitteratur.

www.gu.se

ReferenslistaReferenslista

Pramling Samuelsson, Ingrid & Ström, Bengt, Pramling Samuelsson, Ingrid & Ström, Bengt, 1999: 1999: Lärandets grogrundLärandets grogrund. Lund: . Lund: Studentlitteratur.Studentlitteratur.

Skolverket, 2006: Skolverket, 2006: Läroplan för det obligatoriska Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94fritidshemmet - Lpo 94. Hämtad 2007-02-12. . Hämtad 2007-02-12. http://www.skolverket.se/publikationer?id=106http://www.skolverket.se/publikationer?id=106

www.gu.se

NotsystemNotsystem

• Referens markeras med en upphöjd Referens markeras med en upphöjd siffra efter citatet eller det aktuella siffra efter citatet eller det aktuella textblockets sluttextblockets slut

• De bibliografiska uppgifterna anges i en De bibliografiska uppgifterna anges i en fotnot (längst ner på sidan) eller i en fotnot (längst ner på sidan) eller i en referenslista.referenslista.

• Numreringen sker löpandeNumreringen sker löpande

www.gu.se

Notsystem

• Om källhänvisningen gäller enstaka ord, t. ex. Om källhänvisningen gäller enstaka ord, t. ex. en term, placeras siffran omedelbart efter en term, placeras siffran omedelbart efter detta. Vanligast är att hänvisningen gäller detta. Vanligast är att hänvisningen gäller större enheter, då placeras siffran efter punkt.större enheter, då placeras siffran efter punkt.

• Första gången man hänvisar till en källa bör Första gången man hänvisar till en källa bör den vara fullständig: författarens namn, verkets den vara fullständig: författarens namn, verkets titel, utgivningsår, utgivningsorttitel, utgivningsår, utgivningsort

• I noterna börjar man med författarens förnamn.I noterna börjar man med författarens förnamn.

Bengt Bengtsson, Bengt Bengtsson, Populära historier Populära historier (Lund (Lund 2003) s.18.2003) s.18.

www.gu.se

NoterI Claesson[1] påpekas vikten av ett genomtänkt förhållningssätt till dessa frågor. Även Lpo-94 betonar vikten av denna aspekt

[2]. Samtidigt säger Orlenius att ”behovet av ’orienteringsmärken’ har ökat i både skola och samhälle.”[3] Detta tas även upp som en viktig punkt i Kernell.[4] Pramling

Samuelsson menar dock att detta inte är något nytt[5] i skolsammanhang.[6]

[1] Silwa Claesson (2002). Spår av teorier I praktiken. Lund: Studentlitteratur.[2] Skolverket 1 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet- Lpo 94. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069[3] Kennert Orlenius (2001).Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag sid 31

[4] Lars-Åke Kernell (2002). Att hitta balanser. Lund: Studentlitteratur.[5] Det kan vara på sin plats att påpeka att det ofta presenteras som något nytt.

[6] Ingrid Pramling Samuelsson (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur

www.gu.se

Formulera problemet.Gör en preliminär layout

Fyll på med text.

Låt någon annan läsa ochkommentera texten.

Gör nytt utkast.

Kontrollera:FokusForm

FormuleringarRättskrivningReferenser

Lämna texten till:OpponentBasgrupp

Lärare

Skriv slutmanus.

www.gu.se

SammanfattningSammanfattning

Ord

Mening

Stycke

Kapitel

Hel text

Tanke

www.gu.se

Vad är typiskt för akademisk Vad är typiskt för akademisk text?text?• ObjektivObjektiv• Analytisk och kritiskAnalytisk och kritisk• Logiskt struktureradLogiskt strukturerad• Utveckla en central problemställningUtveckla en central problemställning• Diskutera dvs. redovisa olika Diskutera dvs. redovisa olika teorier/skolorteorier/skolor

• Argumentera i förhållande till vad andra Argumentera i förhållande till vad andra har skrivit/sagthar skrivit/sagt

• Sammanfoga teori och empiriSammanfoga teori och empiri• Dra slutsatserDra slutsatser• RefereraReferera

(fritt efter Dysthe et al 2002, sid 19-20(fritt efter Dysthe et al 2002, sid 19-20))