Lokal och regional attraktionskraft 2006Kvantitativa perspektiv på attraktivitet

© Arena för Tillväxt.

Ange källa vid användning av materialet i rapporten.

ISBN-10: 91-7164-162-9 ISBN-13: 978-91-7164-162-5

Tryck: åtta.45 ABForm: Ordförrådet

Förord

Arena för Tillväxt presenterar för femte gången studien Lokal och regional attrak-tionskraft med betoning på kvantitativa beskrivningar. Syftet är främst att beskriva och finna förklaringsfaktorer till skillnader i attraktivitet. Vad är det t.ex. som gör att vissa områden upplevs som attraktiva och kan skapa en god tillväxt, medan andra områden med likartad struktur, brottas med stora problem? Beskrivning-arna baseras på data som analyseras och presenteras uppdelat på faktorer kring befolkning, ekonomi samt arbetsmarknad och näringsliv.

I studien presenteras beskrivningar med stöd av indikatorer i analysverktyget Navigatorn, som även finns att tillgå på Arenans hemsida, www.arenafortillvaxt.com. Beskrivningarna kompletteras med sambandsanalyser och reflexioner kopplat till lokal- och regional attraktionskraft. Beslutsfattare på lokal och regional nivå har stora möjligheter att påverka den egna utvecklingen, även om förutsättningarna varierar. Denna studie är ett sätt att öka omvärldskunskapen genom jämförelser med andra områden i landet. Lärande och kunskap är en förutsättning för för-ändring. Samtidigt visar erfarenheterna att människors förmåga till samverkan och förnyelse är avgörande för en positiv utveckling. Detta ställer krav på ett gott ledarskap inom både privat och offentlig sektor.

God läsning!

Anders Flanking

ProjektchefArena för Tillväxt

2

Innehåll

Bakgrund ................................................................................................................3

Vad innebär tillväxt? ...............................................................................................................................3

Vad påverkar tillväxt? ............................................................................................................................3

Några utgångspunkter ..........................................................................................5

Befolkningsfrågans betydelse ..........................................................................................................5

Ekonomiska förutsättningar i kommunerna ...........................................................................6

Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling ..................................................................7

Beskrivning av studien .........................................................................................9

Navigatorn – ett instrument för att belysa tillväxt ...............................................................9

Exempel från tre kommuner .........................................................................................................11

Resultat ..................................................................................................................12

Befolkningen i landets kommuner ............................................................................................12

Ekonomiska förutsättningar ...........................................................................................................16

Situationen inom näringsliv och arbetsmarknad ..............................................................22

Samband mellan tillväxtfaktorer ................................................................................................28

Sammanfattande reflexioner .............................................................................34

3

Bakgrund

Kommuner, landsting och regioner arbetar på olika sätt med de möjligheter och svårigheter som förknippas med tillväxtfrågan. Innan vi fördjupar detta resonemang vill vi definiera vad vi menar med tillväxt och vilka faktorer som är betydelsefulla för tillväxt.

Vad innebär tillväxt?Arena för Tillväxt arbetar utifrån en bred definition av begreppet tillväxt. Det innebär att tillväxt enligt Arenans ansats är vidare än den klassiska definitionen av ekonomisk tillväxt, mätt i BNP. Tillväxt är i denna bemärkelse ett kvantitativt mått. För att även de kvalitativa aspekterna skall inkluderas måste definitionen av tillväxt inrymma begreppet utveckling.

• Med tillväxt menar Arenan att värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster ökar. Det kan antingen uppnås genom att det sker en produktions-ökning eller att produktionen sker på ett effektivare sätt. Denna ekonomiska definition utgör grunden för tillväxtbegreppet.

• Tillväxt av produktionen måste ske på ett långsiktigt hållbart sätt, utifrån ekologisk och social hänsyn.

• Tillväxt innebär också att människor ges förutsättningar att utvecklas och att det sker en ökning av välfärden i ett brett samhällsperspektiv.

Vad påverkar tillväxt?I dagens debatt förknippas tillväxt bl.a. med en positiv befolkningsutveckling. I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets kommuner och regioner. Detta är en utveckling som har flera orsaker och som oftast förklaras med en ökad omflyttning. Även om befolkningsomflyttningarna ökat något under det senaste decenniet, så beror det vikande befolkningsunderlaget i många kommuner på låga födelsetal och höga dödstal. Nya studier visar dessutom att kommuners utvecklingspotential i många fall påverkas mer av åldersstruktur än av befolk-ningstillväxt. Befolkningsfrågan är dock bara en av flera faktorer som påverkar tillväxt och utveckling.

4

En annan faktor som påverkar tillväxtpotentialen, och som i hög grad är beroende av befolkningsunderlagets struktur, är den ekonomiska situationen i en kommun, ett landsting eller en region. Detta påverkar handlingsutrymmet för strategiskt utvecklingsarbete och tillväxtfrämjande åtgärder. Det finns därför anledning för kommuner att arbeta långsiktigt och strategiskt med den ekonomiska situatio-nen, att åstadkomma god ekonomisk hushållning och prioritera mellan olika områden.

En tredje faktor är möjligheterna till förnyelse inom näringslivet. Detta påverkas i sin tur av en rad olika faktorer, exempelvis tillgången till arbetskraft med rätt kompetens, en fungerande infrastruktur för att underlätta flödet av varor och tjänster, kompetens, information, ett bra innovationsklimat, ett utvecklande ledarskap samt graden av nyföretagande i regionen. Företag ser idag struktur-omvandlingen som både ett hot och en möjlighet där omställning i kompetens är en nödvändighet. Brist på kvalificerad arbetskraft ses som ett betydande hot mot tillväxt i framtiden. Förnyelse är också beroende av ett väl fungerande samspel mellan människor där faktorer som social tillit, lärande, ledarskap och entrepre-nörskap spelar en viktig roll.1

1 Spela Roll – En bok om lokal och regional utveckling, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arena för tillväxt, 2005

5

Några utgångspunkter

Arena för Tillväxt arbetar med tillväxtfrågan utifrån ett brett perspektiv där denna studie sätter fokus på befolkningens sammansättning och utveckling, ekonomiska förutsättningar samt näringslivets och arbetsmarknadens utveckling.

Befolkningsfrågans betydelse Om man studerar befolkningsutvecklingen i landet blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunder-lag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. Tidigare flyttade arbetskraften till arbetstillfällena, medan det idag är en liten andel som flyttar p.g.a. arbetslöshet. Över hälften av alla som flyttar är i åldern 20 till 29 år, och de flyttar främst för att utbilda sig. För övriga åldersgrupper är rörligheten lägre än den var för 30 år sedan. De sociala uppoffringarna upplevs många gånger som alltför höga. Det är i allt högre grad så att företag etablerar sig på orter där det finns god tillgång till ”rätt” arbetskraft.

Orsaken till att många kommuner minskar i befolkning beror inte i första hand på en ökad rörlighet, utan på en svag befolkningsutveckling, som i sin tur är en konsekvens av befolkningssammansättningen. Många kommuner har en ålder-stigen sammansättning som lokalt ger få nya födslar. Trots att barnafödandet ökade till drygt 100 000 år 2005 så var mortaliteten högre än nativiteten i 190 av landets 290 kommuner. I genomsnitt föddes ca 1,8 barn per kvinna 2005, vilket är under reproduktionsnivån på drygt 2 barn per kvinna men 1,8 är ändå en hög siffra i ett europeiskt perspektiv.

En annan komponent i befolkningsutvecklingen är in- respektive utvandringen. 65 000 flyttade in till Sverige under 2005, vilket är den högsta siffran sedan 1994, medan 38 000 flyttade ut. Av de invandrade var ca en fjärdedel svenska medbor-gare medan ca 55 procent av de utvandrade var svenska medborgare. Det är stora variationer mellan kommuner avseende invandrares flyttnetto. De 25 kommuner som hade störst flyttnetto 2005 stod för drygt 50 procent av det totala invandrar-flyttnettot på drygt 27 000 personer. Invandrare bosätter sig i hög grad i storstäder eller större städer. Sekundäromflyttningen bland invandrare går entydigt från mindre orter till större städer och storstäder. Om man studerar flyttnettot, exkl.

6

invandring, så håller de senaste årens trend i sig att Uppsala län, Skåne och Hal-lands län uppvisar störst positivt flyttnetto i relation till befolkningen.

De strukturella problemen i befolkningsfrågan är en av de stora utmaningarna för kommuner och regioner. En ogynnsam befolkningssammansättning som ge-nererar ett vikande befolkningsunderlag är en realitet i flertalet av landets kom-muner och påverkar i hög grad kommunernas centrala planeringsförutsättningar. Situationen riskerar att skapa konkurrens mellan kommunerna om befolkningen, istället för att motivera till ökad samverkan över kommungränserna i syfte att öka regionernas växtkraft. Balans i befolkningsstrukturen är också en viktig fråga för det politiska arbetet lokalt och regionalt, där det bl.a. handlar om att ha ett tillräckligt befolkningsunderlag för att intressera och engagera yngre till den lokala och regionala politiken.

Ekonomiska förutsättningar i kommunerna Nya starka tillväxtmarknader i t.ex. Kina och Indien har bidragit till att allt större fokus i världsekonomin riktas mot Asien. Även Sverige har märkt av tillväxtförskjutningen genom en ökad handel med Asien och att, i första hand, varuproduktion flyttas från Sverige till Asien. Den strukturomvandling som pågår inom svenskt näringsliv påverkar kommunerna i hög grad och ger också möj-ligheter till lokal och regional tillväxt samt förnyelse. Svensk ekonomi upplever för närvarande en rejäl högkonjunktur där exportindustrin går på högvarv och många företag redovisar vinster av sällan skådat slag. De lokala och regionala ekonomiska skillnaderna är stora där i första storstadsområdena och områden som har näringar med en stark export går bra, t ex telekom, fordonstillverkning och inte minst gruvnäringen som exporterar mycket till Asien. Den ekonomiska tudelning av landet som pågår kommer sannolikt att fortsätta, vilket kommer att resultera i allt större regionala skillnader. Många kommuner har svårt att skapa tillväxt i både befolkning och ekonomi, vilket på sikt även kan drabba områden som idag har en gynnsam situation.

Det ekonomiska överskottet för kommuner, landsting och regioner 2005, före extraordinära poster, blev hela 13 miljarder kronor, en förbättring med drygt 10 miljarder kronor jämfört med 2004! Det positiva resultatet förklaras i Sveriges Kommuners och Landstings Ekonomirapport 2 främst av att verksamhetens net-tokostnader blev lägre än förväntat och att intäkterna ökade betydligt. Endast 17 av landets 290 kommuner redovisade underskott 2005 och mer än hälften av kommunerna klarar kraven på god ekonomisk hushållning genom att redovisa ett resultat på minst 2 procent av skatteinkomster och generella statsbidrag.

2 Ekonomirapporten – Om kommunernas och landstingens ekonomi, maj 2006, Sveriges Kommuner och Landsting

7

Ekonomin i kommunerna ser fortsatt ljus ut för åren 2006–2009 där Ekonomirap-portens prognos pekar på ett resultat i storleksordningen 6–8 miljarder kr/år. Ett gott ekonomiskt resultat och goda prognoser för de närmsta åren skapar utrymme för investeringar till gagn för lokal och regional tillväxt samt en stärkt attraktivitet. Den höga graden av ekonomisk utjämning mellan kommunerna har för- och nackdelar. Utjämningen skapar möjligheter för vissa kommuner att utvecklas medan det för andra kommuner är en besvärande jobspost som i vissa fall reducerar möjligheterna att växa och utvecklas.

Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling Under senare år har vikten av nyföretagande, kluster och innovationer som driv-krafter för ekonomisk tillväxt betonats i allt högre grad. Trots globaliseringen, med delvis minskade handelshinder och en ökad rörlighet av kapital, arbetskraft, varor och tjänster, så ökar den geografiska dimensionen och regionernas betydelse. Detta har kallats den regionala paradoxen och bygger på att förutsättningarna för tillväxt och utveckling ofta är starkt regionalt förankrade genom individer och företag.

Med innovationer avses förändring och utveckling i vid bemärkelse. Det kan gälla produkt- och tjänsteutbud, metoder för produktion, leverans, marknadsföring och distribution, eller introduktion av nya former för ledning, organisation och kompetensutveckling i produktionssystemet. För att nya idéer skall omsättas till färdiga varor och tjänster på marknaden krävs samverkan mellan entreprenörskap, innovationsprocesser och marknadspotential. Människors förmåga till samspel är en viktig faktor för att innovationer ska kunna omsättas i produkter. Här spelar social tillit, lärande, ledarskap och entreprenörskap en avgörande roll. Företagen, både nya och befintliga, står för en stor och viktig del i dessa processer.

Kritiska faktorer för deras utveckling blir exempelvis tillgång till kompetens, in-formation och transportmöjligheter för varor, tjänster och arbetskraft – nationellt och internationellt. För individen ökar möjligheten till ett stimulerande arbete med den egna kompetensnivån, näringslivets bredd och pendlingsmöjligheterna inom regionen. Här har offentliga aktörer en viktig roll vad gäller att underlätta kompetensförsörjningen genom inflyttning och utbildning, erbjuda en bra infra-struktur för informations- och kommunikationsflöden och eliminera olika former av hinder.

Svensk ekonomi har under senaste åren fått ett rejält uppsving. Exporten går på högvarv och många företag uppvisar positiva ekonomiska resultat som aldrig tidigare skådats. Men de nya jobben uteblir till förmån för företagens effekti-viseringar, s.k. Jobless Growth. Nyföretagandet och överlevnadsgraden bland företagen har visserligen ökat under senare år men nivån avseende andelen som

8

är företagare är låg i ett internationellt perspektiv och det finns allt för få snabbt växande företag. Sysselsättningstillväxten sker främst inom tjänstenäringar medan t.ex. tillverkningsindustrin fortsätter att rationalisera som leder till allt färre jobb inom branschen.

Den ekonomiska tillväxten under 2005 var ca 2,7 procent i fasta priser och infla-tionen var förhållandevis låg. Oavsett om man utgår från att drygt 1 miljon av den förvärvsaktiva befolkningen, av olika skäl, inte är i jobb eller att den öppna arbetslösheten i april 2006 var ca 4 procent, med variationer mellan kommunerna från 1 till 8 procent, så är de uteblivna jobben ett stort problem för lokal och regional tillväxt. Situationen pekar bl.a. på ett strukturellt problem med svårigheten att få överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I vissa områden går många arbetslösa medan arbetsgivarna febrilt söker personal med ”rätt” kompetens. De förvärvsarbetande är också utsatta för en allt starkare press, något som bland annat visar sig i att ohälsotalen är på en fortsatt hög nivå och att de regionala skillnaderna är fortsatt mycket stora. Detta ställer krav på inte minst näringslivet att tillgodose behovet av nya former och miljöer för arbetet.

Utöver de höga ohälsotalen är det särskilt illavarslande med den höga nivån på ungdomsarbetslösheten. Detta är en strategiskt viktig fråga för såväl näringsliv som arbetsmarknaden i stort och givetvis ett problem för berörda ungdomar. AMS statistik för april 20063 visar en stigande ungdomsarbetslöshet, drygt 8 procent av ungdomarna 18–24 år var arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram där vissa kommuner redovisar andelar över 20 procent. Det faktum att många ungdomar inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden har dels en kortsiktig men framförallt en långsiktigt hämmande effekt på tillväxten.

3 Arbetsmarknadsstyrelsens månadsstatistik över arbetslösa och personer i konjunkturberoende program, april 2006

9

Beskrivning av studien

Studien syftar till att beskriva och ge förklaringar till skillnader i attraktivitet. Vad är det som gör att vissa områden upplevs som attraktiva och kan skapa en god tillväxt, medan andra områden med likartad struktur brottas med stora problem? Studien belyser olika perspektiv på begreppet attraktivitet företrädda i en kommun eller en region där t.ex. företagens ekonomi, kommunal ekonomi och hushållens ekonomi tillsammans ger ett samhällsekonomiskt perspektiv. Förklaringsfakto-rer till skillnader i attraktivitet kan dels fångas upp kvantitativt dels kvalitativt. Denna studie lägger fokus på att belysa kvantitativt betingade skillnader. SCB är källa för samtlig statistik i studien förutom faktorn om nyföretagande där Jobs and Society utgör källa.

Navigatorn – ett instrument för att belysa tillväxt Navigatorn är ett instrument för att presentera en övergripande bild av kommu-nens situation med avseende på tillväxt. De åtta indikatorer som används kan delas in i tre grupper, med utgångspunkt från de områden som tidigare berörts.

Demografiska indikatorer

• Befolkningsutveckling – avser total befolkningsförändring 1995-12-31–2005-12-31 i procent.

• Försörjningskvot – avser kommunens totala befolkning i relation till befolkningen 20–64 år, 2005-12-31

Ekonomiska indikatorer

• Nettokostnad – avser kommunens verksamhetsnettokostnader 2004 som andel av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning i procent. Måttet visar vilket eko-nomiskt utrymme kommunen har för satsningar på exempelvis investeringar när verksamhetens kostnader är betalda. Önskvärt är att nettokostnaderna åtmins-tone ligger i nivå på cirka 95 procent, vilket då ger ett cirka 5 procentigt utrymme för investeringar.

• Lönesummautveckling – avser tillväxt i hushållens lönesumma i reala priser 2000–2005 i procent. Detta är ett mått på ekonomisk tillväxt som visar hur hushållens köpkraft har utvecklats.

10

• Omsättningstillväxt, avser förändring i företagens, och andra momspliktiga verksamheters, ekonomiska omsättning 2000–2005. Ett mått som belyser före-tagens ekonomiska utveckling.

Arbetsmarknads- och näringslivsindikatorer

• Sysselsättningsutveckling – avser förändring av den förvärvsarbetande dagbefolkningen 1999–2004

• Högutbildade – avser andelen högskoleutbildade (med minst treårig examen) av befolkningen i åldern 16–74 år, 2004.

• Nya företag – avser antal nya företag per 1000 invånare (årsgenomsnitt 2000–2005).

I efterföljande diagram visas en sammanställning av de åtta indikatorerna i Navigatorn. Diagrammet ska läsas så att ju längre ut i spindeldiagrammet desto bättre, det vill säga ju större yta desto bättre. Det innebär exempelvis för indika-torn om nyföretagande att ju längre ut i diagrammet desto högre nyföretagande. Varje enskild variabel indexeras så att variablerna går att jämföra med varandra i spindeldiagrammet.

DIAGRAM 1

HögstLägstRiksgenomsnitt

Befolkningsutveckling

Försörjningskvot

Nya företag

Högutbildade

Sysselsättningsutveckling

Lönesummautveckling

Nettokostnad

Omsättningstillväxt

Navigatorn finns att tillgå på Arena för tillväxt’s hemsida (www.arenafortillvaxt.com) där man kan välja att studera enskilda kommuner eller jämföra kommuner med varandra.

11

HögstLägst

SolnaUmeåSöderhamn

Riksgenomsnitt

Befolkningsutveckling

Försörjningskvot

Nya företag

Högutbildade

Sysselsättningsutveckling

Lönesumma-utveckling

Nettokostnad

Omsättningstillväxt

Exempel från tre kommunerSom exempel på hur Navigatorn kan användas visas i efterföljande diagram spännvidden mellan tre olika kommuner. Kommunerna har valts för att illustrera situationen i kommuner med olika karaktär:

• Solna – Förortskommun inom Stor-Stockholm som växer stadigt

• Umeå – Expanderande universitetsstad

• Söderhamn – Hälsingekommun i strukturomvandling

DIAGRAM 2

Solna ligger över snittet för alla indikatorer utom nettokostnader. Ett växande Solna visar en tydlig folkökning, högt nyföretagande, hög omsättningstillväxt, god löneutveckling och en stor ökning av de sysselsatta. Umeå har bl.a. företag med hög omsättningstillväxt och en ökande befolkning. Dessutom är en stor andel av befolkningen högskoleutbildad. Detta mönster stämmer väl med kommunens karaktär som studentstad. Diagrammet visar också Söderhamns besvärliga situa-tion med sysselsättningsminskningar, få högutbildade, vikande folkmängd samt en skral utveckling av lönesumman.

12

Resultat

Befolkningen i landets kommuner För att illustrera strukturskillnader och förändringar i kommunernas befolkning har vi studerat befolkningsförändringen 1995–2005 och befolkningsstrukturen genom att visa på försörjningskvoten 2005-12-31, d.v.s kommunens totalbefolkning i relation till andelen i åldern 20–64 år.

Befolkningsutveckling4 I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat sedan 1995. Befolkningsförändringarna 1995–2005 visar en betydande spännvidd – från en ökning på drygt 30 procent till en minskning på ca 17 procent. Värmdö är den kommun som vuxit mest under den senaste tioårsperioden. På tio i topp listan åter-finns enbart kommuner med närhet till Stockholm och Göteborg. Kommuner med störst befolkningsminskningar återfinns i första hand i Norrland. I de kommuner som har högst respektive lägst befolkningsutveckling ställs särskilt stora krav på att anpassa den kommunala verksamheten efter befolkningsförändringarna.

TABELL 1

Kommuner med högst befolkningsutveckling Kommuner med lägst befolkningsutveckling 1995–2005, procent 1995–2005, procent

Värmdö 31,6 Åsele –17,2Vaxholm 23,2 Pajala –16,3Vallentuna 16,8 Strömsund –15,6Österåker 16,2 Högsby –15,5Stenungsund 15,6 Smedjebacken –15,4Ekerö 15,1 Överkalix –15,1Huddinge 14,7 Ljusnarsberg –15,1Kungsbacka 14,6 Jokkmokk –15,0Nacka 14,4 Dorotea –14,8Tyresö 12,3 Arjeplog –14,6

4 Avser befolkningsförändring 1995-12-31–2005-12-31 i procent

13

Källa: SCB

3,0 – 31,6 % -8,0 – 2,9 % -17,2 – -8,1 %

KARTA 1Befolkningsutveckling 1995-12-31–2005-12-31

14

Försörjningskvot5 Försörjningskvoten uttrycks som kommunens totalbefolkning dividerat med antalet i åldern 20–64 år. Ett högt värde uttrycker alltså att det är många under 20 år och/eller över 64 år i kommunen. Ett lågt värde uttrycker att det är många i åldern 20–64 år. Försörjningskvoten används för att beskriva befolkningens struktur, bl.a. kopplat till arbetsmarknad och ekonomi. Den genomsnittliga för-sörjningskvoten i landet är 1,7. Endast ett trettiotal kommuner ligger under 1,7 vilket indikerar att det är storstäderna och större städer som har låg försörjnings-kvot. De tio kommuner med lägst försörjningskvot ligger samtliga i anslutning till storstäderna medan de tio med högst försörjningskvot återfinns i Norrland, förutom Munkfors. Kvoten för dessa kommuner ligger kring 2 vilket i ett arbets-marknadsperspektiv kan uttryckas som att varje 20–64-åring skall försörja sig själv och ytterligare en person. Vissa kommuner med hög försörjningskvot har många unga men framförallt är det kommuner med många äldre som har hög försörjningskvot. I dessa kommuner blir, av förklarliga skäl, nativiteten låg, vilket förstärker en snedvriden befolkningssammansättning. Andelen 65 år och äldre kommer att ligga någorlunda konstant under de närmaste åren för att sedan öka betydligt fr.o.m. 2010.

TABELL 2

Kommuner med lägst försörjningskvot Kommuner med högst försörjningskvot 2005-12-31 2005-12-31

Solna 1,51 Bjurholm 2,06Sundbyberg 1,52 Pajala 2,04Lund 1,54 Sorsele 2,01Stockholm 1,55 Åsele 1,99Umeå 1,56 Dorotea 1,99Göteborg 1,57 Ragunda 1,94Uppsala 1,58 Övertorneå 1,93Upplands Väsby 1,62 Berg 1,93Malmö 1,62 Överkalix 1,92Haninge 1,62 Munkfors 1,91

5 Avser kommunens totalbefolkning dividerat med antalet i åldern 20–64 år, 2005-12-31

15

KARTA 2Försörjningskvot, totalbefolkning/ befolkning 20–64 år, 2005-12-31

Källa: SCB

1,51 – 1,74 1,75 – 1,821,83 – 2,06

16

Ekonomiska förutsättningarFör att få förståelse för den ekonomiska situationen har vi studerat regionala och lokala skillnader i lönesummautveckling och företagens ekonomiska tillväxt. Skillnaderna påverkas av faktorer som åldersstruktur, befolkningsunderlag, arbetslöshet och utbildningsnivå. Vi studerar även skillnader i kommunernas ekonomiska effektivitet, i bemärkelsen utrymme för investering efter avdrag för verksamhetens nettokostnader.

Lönesummautveckling6

Den genomsnittliga tillväxten i hushållens lönesumma under perioden 2000–2005 uppgår till knappt 12 procent. Motsvarande tillväxt i hushållens lönesumma för perioden 1995–2000 var ca 22 procent. De stora svängningarna mellan olika tidsperioder förklaras bl a av de ekonomiska konjunktursvängningar som varit och som främst har påverkat utvecklingen och lönerna inom den privata sektorn. Under högkonjunktur tenderar storstadsområdena att ligga högt i löneutveck-ling, delvis p.g.a. deras konjunkturkänsliga näringsstruktur. Perioden 2000–2005 präglas av flera svaga ekonomiska år i konjunkturen och bland de 50 kommuner med bäst löneutveckling återfinns endast ett tiotal i storstadsområdena. I topp ligger Åre, med en tillväxt i lönesumman på ca 23 procent. Många av de kom-muner med högst tillväxt i lönesumma återfinns på Västkusten och variationerna i löneutveckling ökar generellt mellan kommunerna. Nio kommuner redovisar en negativ löneutveckling under perioden och ytterligare 35 kommuner har en löneutveckling mellan 0–5 procent. De kommuner som har en negativ utveckling av lönesumman präglas bl.a. av att företag flyttat ut eller lagts ned men även en kommun som Gnosjö, med låg arbetslöshet och mycket småföretagande, återfinns i denna grupp.

TABELL 3

Kommun med högst tillväxt i hushållens Kommun med lägst tillväxt i hushållens lönesumma, reala priser 2000–2005, procent lönesumma, reala priser 2000–2005, procent

Åre 23,1 Laxå –6,4Stenungsund 22,3 Söderhamn –5,3Varberg 20,9 Åsele –2,2Strömstad 20,8 Ljusnarsberg –1,3Värmdö 18,7 Överkalix –1,3Orsa 18,2 Gnosjö –0,4Tanum 18,1 Arjeplog –0,3Kävlinge 18,0 Upplands Väsby –0,1Leksand 18,0 Degerfors –0,1Kungsbacka 17,9 Färgelanda 0,2

6 Avser tillväxt i hushållens lönesumma i reala priser, 2000–2005, procent

17

KARTA 3 Förändring i hushållens totala lönesumma, reala priser, 2000–2005

Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB

13,0 – 23,1 %7,0 – 12,9 %-6,5 – 6,9 %

18

Omsättningstillväxt7

Omsättningstillväxten avser att belysa den ekonomiska utvecklingen bland företag och andra momspliktiga verksamheter. Den genomsnittliga omsättningstillväxten för företag under perioden 2000–2005 uppgår till 14 procent. Förändringen av omsättningstillväxten inom ett företag beror på en mängd faktorer, t.ex. konkur-renssituation, omvärldsfaktorer, produktivitetsutveckling och ledarskap. Varia-tionerna mellan kommunerna avseende företagens omsättningstillväxt är mycket stora. Större ökningar av omsättningen kan bl.a. bero på nyetableringar av företag, flytt av verksamhet inom ett företag eller expansion av befintliga företag. Lysekil, Sandviken och Lilla Edet är svåra att jämföra med övriga kommuner eftersom dessa tre har osedvanligt stora ökningar under femårsperioden. I Lysekil beror det på byggnation av ett raffinaderi. Lilla Edet respektive Sandviken är exempel på kommuner med ett stort dominerande företag på orten där företaget kan ha gjort t.ex. verksamhetsförändringar som får stort genomslag på den totala omsättningen i kommunen. I övrigt är det i huvudsak kommuner med stark gruvnäring och tillverkningsindustri som ligger tio i topp. Större minskningar av omsättningen kan bero på att företag lagt ned, flyttat eller reducerat sin verksamhet. I vissa fall leder nedläggningar eller flytt av större företag till en negativ spiral i form av att kringverksamheter till det större företaget, serviceföretag m.m. reduceras eller tvingas lägga ned.

TABELL 4

Kommun med högst omsättningstillväxt Kommun med lägst omsättningstillväxt avseende företag, 2000–2005, procent avseende företag, 2000–2005, procent

Lysekil 295,1 Flen -46,9Sandviken 170,6 Älvsbyn -44,8Lilla Edet 159,1 Jokkmokk -40,5Eda 62,7 Söderhamn –36,4Malå 61,9 Motala –30,4Gällivare 60,8 Ragunda –30,3Skinnskatteberg 59,9 Orsa –26,4Älmhult 58,5 Nynäshamn –22,5Oxelösund 58,4 Bjurholm –22,1Olofström 57,6 Lidingö –21,5

7 Avser förändring i företags och andra momspliktiga verksamheters ekonomiska omsättning mellan 2000–2005

19

KARTA 4Omsättningstillväxt, förändring i företagens omsättning, 2000–2005

Källa: SCB

22 – 296 %0 – 21 %-47 – -1 %

20

Nettokostnad8 2004 hade ca hälften av kommunerna utrymme kvar för investeringar efter att kostnaderna för verksamheten är betald, det vill säga där nettokostnadernas andel understiger 100. Hälften av landets kommuner har således en nettokostnad som överstiger skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Att kommunen har ett investeringsutrymme är en viktig ingrediens för en långsiktigt hållbar utveckling, inte minst avseende att ge förutsättningar för en god näringslivsutveckling.

Vellinge var den kommun som under år 2004 hade störst investeringsutrymme kvar. Det är stora variationer mellan åren för denna indikator. Flertalet kommuner byts ut i högst-lägst tabellen mellan två intilliggande år. En generell förklaring till att kommuner kan ha betydande förändringar mellan åren kan vara att man i en kommuns budgetarbete vidtagit kraftfulla åtgärder för att förbättra ekono-min genom t.ex. kostnadsreduceringar eller realiseringar av tillgångar. En annan förklaring är förändringar i skatteintäkter.

TABELL 5

Kommuner med lägst nettokostnad8, Kommuner med högst nettokostnad8, 2004, procent 2004, procent

Vellinge 93 Åsele 111Håbo 94 Oskarshamn 110Trosa 94 Stockholm 107Tanum 94 Bjurholm 106Vara 94 Olofström 106Vännäs 94 Linköping 106Vilhelmina 94 Solna 106Danderyd 95 Sundbyberg 106Bromölla 95 Huddinge 106Lerum 95 Värmdö 106

8 Avser kommunernas verksamhetsnettokostnader 2004 som andel av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning i procent.

21

KARTA 5Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning 2004

Källa: SCB

93 – 98 %99 – 101 %102 – 111 %

22

Situationen inom näringsliv och arbetsmarknad För att belysa skillnader avseende näringslivets förutsättningar att få tillgång till arbetskraft och kompetens i olika delar av landet har vi studerat förändring i den förvärvsarbetande dagbefolkningen och andel högutbildade. För att studera förnyelsegraden i näringslivet har vi valt att studera antal nya företag per 1000 invånare.

Sysselsättningsutveckling9 Att belysa de förvärvsarbetande kan göras på olika sätt, med olika källor och med olika avgränsningar, beroende på vilket syftet är. I efterföljande jämförelse beskrivs förändringar i förvärvsfrekvensen 1999–2004 för de sysselsatta i res-pektive kommun (dagbefolkning). Detta är ett mått som speglar attraktiviteten i olika avseenden, där en kommun med hög sysselsättning och positiv sysselsätt-ningsutveckling kan attrahera såväl medborgare som företagare. För riket som helhet har det skett en sysselsättningsökning avseende dagbefolkningen på drygt 5 procent 1999–2004. Variationerna är påtagliga under femårsperioden. I kom-muner med ett växande näringsliv såväl vad gäller nyföretagande och växande befintliga företag har de sysselsatta i kommunen ökat med 20–25 procent under perioden. Kommuner med en stark negativ sysselsättningsutveckling hänger ofta samman med flytt eller nedläggning av företag, exempelvis Ericsson i Kumla, Lear Corporation i Bengtsfors och försvarsnedläggning i Söderhamn. Dals-Ed och Bengtsfors ligger i toppen av respektive kolumn. Två grannkommuner med likartade förutsättningar där sysselsättningsutvecklingen går i diametralt olika riktning, vilket stödjer tanken om att förutsättningarna spelar en begränsad roll avseende lokal och regional utveckling.

TABELL 6

Kommuner med störst ökning av förvärvs- Kommuner med störst minskning av förvärvs- arbetande dagbefolkning, 1999–2004, procent arbetande dagbefolkning, 1999–2004, procent

Nykvarn 24,7 Kumla –28,2Dals-Ed 22,1 Bengtsfors –15,4Vårgårda 20,3 Laxå –15,1Solna 19,8 Högsby –15,1Värmdö 19,6 Perstorp –14,6Kungsbacka 18,6 Boden –14,3Vadstena 16,9 Bjurholm –12,2Enköping 16,6 Söderhamn –11,2Sundbyberg 16,5 Berg –8,3Ekerö 16,3 Färgelanda –7,6

9 Avser förändring i den förvärvsarbetande dagbefolkningen åren 1999–2004. Med dagbefolkning avses här de som förvärvsarbetar i kommunen.

23

KARTA 6Förvärvsarbetande dagbefolkning,förändring 1999–2004

Källa: SCB

8,3 – 24,7 %0 – 8,2 %-28,2 – -0,1 %

24

Högutbildade10 Satsningar på att höja utbildningsnivån är en av de mest betydelsefulla insatserna som kan göras för att främja god tillväxt. Det finns betydande stöd i forskningen för att utbildning och humankapital är centrala faktorer för tillväxt. För Sverige handlar det dels om att många skaffar sig en gedigen grundutbildning dels att hålla en god spetskompetens inom framtidsområden högt upp i värdekedjan, t.ex. telekommunikation och miljöteknik. Genom ett högt kunskapskapital ska-pas förutsättningar för kommuner och regioner att omvandla näringsstrukturen till att vara konkurrenskraftiga och framtidsorienterade, inte minst avseende tjänstenäringar. För individen är en gedigen grundutbildning en god investering, som grundplåt för det livslånga lärandet. Personer med god utbildning har bra möjligheter att hitta nya arbetstillfällen i samband med omstrukturering och nedläggningar.

Den genomsnittliga andelen av befolkningen 16–74 år med högre utbildning (minst treårig examen) 2004 uppgår till knappt 16 procent, en minskning med en procentenhet jämfört med 2003. Liksom föregående år visar de kommuner med högst andel högutbildade en tydligt geografisk koncentration till Stockholmre-gionen och andra områden med tradition av högre utbildning, t.ex. Lund och Uppsala. Variationerna mellan kommunerna är stora, från 41 procent i Danderyd till drygt 5 procent i Degerfors. Lägst andel högutbildade återfinns i småföreta-garkommuner och i kommuner med brukstraditioner, där många är sysselsatta inom verkstadsindustrin.

TABELL 7

Kommuner med högst andel högutbildade10 Kommuner med lägst andel högutbildade10 16–74 år, 2004, procent 16–74 år, 2004, procent

Danderyd 41,0 Degerfors 5,3Lund 37,4 Munkfors 5,4Lidingö 32,5 Laxå 5,5Uppsala 28,9 Hällefors 5,5Täby 28,8 Bjuv 5,5Stockholm 27,5 Eda 5,6Solna 26,9 Gnosjö 5,7Lomma 26,3 Markaryd 5,7Nacka 25,4 Ljusnarsberg 5,8Sollentuna 25,0 Grums 5,8

10 Avser andelen högskoleutbildade (minst treårig examen) av befolkningen i åldern 16–74 år, 2004.

25

KARTA 7Andel med minst treårig högskole- utbildning i befolkningen 16–74 år 2004

Källa: SCB

12,2 – 41,1 %7,6 – 12,1 %5,3 – 7,5 %

26

Nya företag11 I ett internationellt perspektiv ligger Sverige lågt vad gäller andelen företagare. Sverige hamnar exempelvis först på 21e plats bland EU25-länderna avseende an-delen som är företagare12. Allt fler kan tänka sig att starta företag och män startar företag i högre grad än kvinnor. Nyföretagandet bland yngre är högre än bland de äldre och alltfler av företagen överlever efter tre år, i genomsnitt ca 60 procent. 2003 och 2004 ökade nyföretagandet kraftigt i Sverige men 2005 var ökningen endast marginell jämfört med 2004.

Årsgenomsnittet avseende antal nya företag per 1 000 invånare (genomsnitt för åren 2000–2005) uppgår till 5,83. Spännvidden i nyföretagandet mellan kommuner är mycket stor. Det är främst i storstadsområdena som nivån på nyföretagandet är högt. Stockholm är den kommun som uppvisar det klart högsta antalet nya företag per 1 000 inv. och en stor del av nyföretagandet ligger inom tjänstesektorn. Strömstad och Åre är exempel på kommuner med högt nyföretagande som i första hand kan kopplas till säsongsrelaterad utveckling inom turism och gränshandel. I de områden som har ett lågt nyföretagande återfinns små kommuner som bl.a. präglas av brukstradition och svaga traditioner av småföretagande.

TABELL 8

Kommuner med högst andel nya företag Kommuner med lägst andel nya företag Antal nya företag/1 000 invånare Antal nya företag/1 000 invånare Årsgenomsnitt 2000–2005 Årsgenomsnitt 2000–2005

Stockholm 13,70 Arvidsjaur 2,53Danderyd 9,58 Oxelösund 2,61Vaxholm 9,34 Nykvarn 2,66Strömstad 8,96 Degerfors 2,71Solna 8,75 Oskarshamn 2,73Täby 8,49 Bromölla 2,77Värmdö 8,40 Essunga 2,77Åre 8,39 Knivsta 2,82Nacka 8,33 Olofström 2,82Lidingö 8,33 Nordmaling 2,84

11 Avser antal nya företag per 1 000 invånare (årsgenomsnitt 2000–2005) 12 Eurostat, New Cronos, Labor Force Survey, 2005

27

KARTA 8Antal nya företag i relation till befolkningen 2000–2005

Källa: Nyföretagarbarometern, Jobs and Society

5,0 – 13,73,5 – 4,92,5 – 3,4

28

Samband mellan tillväxtfaktorer Att analysera tillväxt i ett kvantitativt perspektiv ger ingen fullständig bild av tillväxtsituationen. Viktiga beståndsdelar i tillväxten kan kopplas till mänskliga faktorer, dimensioner som inte fångas upp i dessa analyser, inte minst människors förmåga till samverkan och förnyelse. Ett sätt att öka kunskapen kring tillväxtens mekanismer är att se hur olika tillväxtfaktorer samvarierar med varandra. I detta avsnitt beskrivs några av dessa faktorers samvariation.

Förnya och växa – Lyckad kombination för lokalt och regionalt näringsliv En av de stora frågorna för arbetsmarknaden, tillväxten och välfärden är att få fler i jobb. Att fler anställs vid nyetablerade företag än vad som försvinner när företag läggs ner eller flyttar och att fler anställs i växande företag än vad som försvin-ner när företag krymper sin verksamhet. En jämförelse mellan nya och nedlagda företag respektive växande och krympande företag visas i diagram 3.

Drygt 40 procent av landets kommuner visar på sysselsättningsökningar 2003–2004 i avseendet att både fler sysselsätts i nya företag jämfört med vad som försvinner vid nedläggningar och att fler sysselsätts i växande företag jämfört med vad som försvinner i krympande företag. Sambandet mellan indexen är relativt svagt och det går heller inte att urskilja några tydliga mönster för olika kommuntyper.

Bland växare och nyföretagarkommuner återfinns t.ex. Årjäng, Storuman och Markaryd som på olika sätt profilerar sig och satsar på att utveckla företagande och entreprenörskap. Bland kommuner där befintliga företag växer mer än de krym-per men där nedläggningarna är större än nyföretagandet hittar vi bl.a. Ockelbo, Älmhult och Nynäshamn. Denna typ av kommuner kan i vissa fall återspegla en god dynamik på den lokala arbetsmarknaden där företag läggs ned eller flyttar men där arbetskraften ges möjlighet till andra jobb bland de befintliga företagen på orten. Vaggeryd, Bengtsfors och Grästorp är exempel på kommuner där de befintliga företagen krymper mer än de växer men där nyföretagandet genererar mer sysselsättning än vad nedläggningar minskar sysselsättningen. Här kan nyfö-retagandet bidra till att kompensera för minskningar inom befintliga företag. Att både sysselsättningen minskar genom att företagen krymper mer än de växer och där nedläggningar är större än nyföretagandet är givetvis en besvärlig situation. Laxå, Svedala och Söderhamn återfinns i denna grupp där möjligheterna till nya jobb är begränsade inom orten men där förhoppningsvis dynamiken på de lokala arbetsmarknaderna kan bidra till jobb.

29

Hög försörjningskvot – Långsiktigt hämmande för tillväxtenEn hög försörjningskvot är ett dilemma för många kommuner som tar lång tid att förändra och som i hög grad påverkar tillväxtfaktorerna. En allt åldrande befolkning kommer försvåra situationen ytterligare för vissa kommuner där allt färre behöver försörja allt fler. Att jobba med att stärka attraktionskraften av kom-munen är ett sätt att skapa en positiv trend avseende försörjningskvoten, t.ex. att stärka boendeattraktiviteten för barnfamiljer. I diagram 4 visas på sambandet mellan försörjningskvot och tillväxt i lönesumma.

0 100 200 300 400 500 6000

50

100

150

200

250

300Index Växa – Krympa

Index Nya – Nedlagda

T.ex. Storuman,Markaryd och Årjäng

T.ex. Laxå,SvedalaochSöderhamn

T.ex. Vaggeryd,Bengtsfors och Grästorp

T.ex. Ockelbo,Älmhult och Nynäshamn

DIAGRAM 3 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRINGAR 2003–2004

Index Växa–Krympa = Kvoten mellan sysselsättningsökningar och sysselsättnings-minskningar på befintliga arbetsställen

Index Nya–Nedlagda = Kvoten mellan sysselsättningsökningar vid nyetableringar av arbetsställen och sysselsättningsminskningar vid nedläggningar av arbetsställen

30

DIAGRAM 4 FÖRSÖRJNINGSKVOT 2005-12-31( TOTALBEFOLKNING DIVIDERAT MED ANTALET I ÅLDERN 20-64 ÅR) OCH TILLVÄXT I LÖNESUMMA 1999–2004, PROCENT

Diagrammet visar att det finns ett svagt negativt samband mellan försörj-ningskvot och tillväxt i lönesumma, d.v.s. en låg försörjningskvot ger en hög tillväxt i lönesumman och vice versa. Solna, Umeå och Göteborg har en posi-tiv situation med låg försörjningskvot och hög tillväxt i lönesumma, samtliga större städer som attraherar en yngre befolkning med bl.a. ett brett storstads-utbud och goda möjligheter till utbildning. Den motsatta situationen visar bl.a. Överkalix, Åsele och Ljusnarsberg där yngre flyttar från bygden, inte minst kvinnorna, och där lönesumman har minskat under de senaste fem åren. Rättvik och Robertsfors är exempel på kommuner som har en relativt hög tillväxt i lönesumman men också hög försörjningskvot. Den här gruppen av kommuner kännetecknas bl.a. av att de är attraktiva som boendekommuner och ingår i väl fungerande lokala arbetsmarknader. Sundbyberg och Upplands-Bro är exem-pel på kommuner som har en låg försörjningskvot men en mager utveckling av lönesumman. Här återfinns många förortskommuner till storstäderna som

1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1-10

-5

0

5

10

15

20

25Tillväxt i lönesumma, procent

Försörjningskvot

T.ex. Solna, Umeå och Göteborg

T.ex. Rättvik, Robertsfors och Sävsjö

T.ex. Överkalix, Åsele och Ljusnarsberg

T.ex. Sundbyberg, Haninge och Upplands-Bro

31

drabbades av lågkonjunkturen i början av 2000-talet. Vissa av dessa kommuner fungerar som genomgångskommuner där yngre gärna bosätter sig men som väljer att flytta vidare när de bildar familj vilket också kan ha en negativ inverkan på utvecklingen av lönesumman.

Måttligt samband mellan sysselsättningsutveckling och flyttnetto Vad händer med flyttströmmarna till och från en kommun när sysselsättningen i kommunen förändras? Ja, det finns ett måttligt positivt samband mellan syssel-sättningsförändring och flyttnetto. Förklaringsgraden är 0,14, d.v.s. att sysselsätt-ningsförändringen förklarar i genomsnitt 14 procent av variationen i flyttnettot. I diagram 5 beskrivs förändring i kommunernas sysselsättning (dagbefolkning) 1999–2004 i relation till flyttnettot, exkl. invandring 2002–2004.

DIAGRAM 5 FÖRVÄRVSARBETANDE DAGBEFOLKNING, FÖRÄNDRING 1999–2004 OCH BEFOLK-NINGENS FLYTTNETTO, EXKL. INVANDRING, 2002–2004(ÅRSGENOMSNITT)

-3 -2 -1 0 1 2-30

-20

-10

0

10

20

30Förvärvsarbetande dagbefolkning, förändring 1999–2004, procent

Flyttnetto exkl. invandring, procent

T.ex. Dals Ed,Skinnskattebergoch Älmhult

T.ex. Solna,Kungsbackaoch Strömstad

T.ex. Tibro,Älvkarlebyoch Kumla

T.ex. Högsby,Laxå ochBengtsfors

32

Attraktiva förortskommuner som Kungsbacka och Solna har både hög sysselsätt-ningsökning och högt positivt flyttnetto medan t.ex. Högsby, Laxå och Bengtsfors har den motsatta situationen, d.v.s. sysselsättningsminskningar och negativt flyttnetto. Vissa kommuner avviker dock från mönstret. Dals Ed, Skinnskatteberg och Älmhult har en tydlig sysselsättningsökning men ett negativt flyttnetto. De tre kommunerna har ett välmående näringsliv med bl.a. IKEA i Älmhult, träin-dustri i Skinnskatteberg och Dals Ed med ett väl diversifierat näringsliv och gott företagsklimat. Trots detta redovisar de ett negativt flyttnetto vilket indikerar att allt fler pendlar in till de två kommunerna istället för att bosätta sig där. Den andra situationen som inte följer trenden är kommuner som har en negativ sys-selsättningsutveckling men ett positivt flyttnetto. Orsaker till att kommuner som ingår i denna grupp lyckas attrahera inflyttare fastän att sysselsättningen minskar kan bl.a vara att attityderna kring boende och arbete långsamt håller på att för-ändras. Många värderar i allt högre grad ett attraktivt boende med bl.a. en god livsmiljö och rimliga bostadspriser. Detta får som konsekvens att folk är beredda att arbetspendla allt längre sträckor vilket kan gynna kommuner som ligger på behörigt avstånd från de större städerna. Några exempel på kommuner som har ett positivt flyttnetto och minskad sysselsättning är Tibro, Kumla och Älvkarleby som alla ligger inom rimligt pendlingsavstånd till en större stad och där bostads-priserna fortfarande är låga. Många gånger beror en sysselsättningsnedgång på att något företag på orten lagt ner, reducerat verksamhet eller flyttat som t.ex. Ericssons flytt från Kumla och sysselsättningsminskningar inom möbelindustrin i Tibro. Dessa kommuner har dock en styrka i att locka inflyttare med attraktiva boendemiljöer, god kommunal service och möjlighet till arbete inom rimligt avstånd. Ett positivt flöde som framgent även kan spilla över på kommunens näringsliv och sysselsättning.

Vanligt med låg tillväxt i lönesumma och låg arbetslöshetI analysen har vi utnyttjat tillväxten i lönesumma som ett mått på behovet av arbetskraft i kommunen, se diagram 6.

Resultaten visar att det inte finns något tydligt samband mellan utveckling av lönesumman och arbetslöshet. För fem år sedan visade samma variabeljämförelse ett tydligare negativt samband, d.v.s att kommuner med en kraftig lönesumma-utveckling har en låg andel arbetslösa och vice versa. Framförallt är det många kommuner som visar en lägre lönesummautveckling jämfört med för fem år sedan medan arbetslöshetsnivåerna är någorlunda konstanta över tid. Vaxholm, Värmdö och Heby har haft en positiv utveckling under senare år med såväl låg arbetslöshet som hög tillväxt i lönesumma. Många av kommunerna i Stockholms-området har låg arbetslöshet men påfallande många har också en svag utveckling av lönesumman, ex. Lidingö, Danderyd och Täby. En orsak till detta kan vara

33

0 1 2 3 4 5 6 7 8-10

-5

0

5

10

15

20

25Tillväxt i lönesumma, procent

Arbetslöshet, procent

T.ex. Vaxholm, Värmdö ochHeby

T.ex. Älvdalen,Norrköpingoch Malmö

T.ex. Söderhamn, Bengtsfors och Laxå

T.ex. Lidingö,Danderyd och Täby

att vissa kommuner, ex. välbärgade Stockholmskommuner, visar jämförelsevis stora variationer i lönesumman vid konjunktursvängningar. I synnerhet i början av 2000-talet då Stockholmsområdet drabbades hårt av nedgångar inom IT och telekommunikation. Gamla arbetarkommuner som Norrköping och Malmö visar det omvända förhållandet, hög tillväxt i lönesumma och hög arbetslöshet. Detta är troligen resultatet av ett strukturellt problem, där näringslivet efterfrågar en typ av kompetens som inte kan tillgodoses inom gruppen arbetslösa. I den här typen av kommuner är det särskilt angeläget att satsa på kompetensutveckling av de arbetslösa i kommunen. I kommuner som Söderhamn, Bengtsfors och Laxå, råder ett förhållande med låg tillväxt i lönesumman samtidigt som arbetslösheten är hög. Detta negativa samband är naturligt eftersom tillgång till arbete är en förutsättning för utveckling av lönesumman hos den enskilda individen.

DIAGRAM 6 TILLVÄXT I LÖNESUMMA 2000–2005 OCH ARBETSLÖSHET 2005, PROCENT

34

Sammanfattande reflexioner

Viktigt med helhetssyn på attraktivitetEn avsikt med den här studien är att lyfta fram betydelsen av att ha en helhetssyn avseende lokal och regional attraktivitet. I studien har åtta indikatorer beskrivits vilka sammanfattas i ett enkelt analysverktyg, Navigatorn. Indikatorerna delas in i tre grupper – relaterade till befolkning, ekonomi samt situationen inom näringsliv och arbetsmarknad

Balans i befolkningsstrukturen genom långsiktigt stärkt attraktionskraft Befolkningsfrågan har varit och är en central fråga på lokal och regional nivå. I storstadsnära kommuner har vi kunnat se en positiv befolkningsutveckling. Goda kommunikationer, attraktiva livsmiljöer och bostadspriser som är lägre än i större städer förklarar till en del denna utveckling. Bostadsbrist och höga bostadspriser har troligtvis bidragit till en relativt blygsam befolkningsökning i Stockholmsområdet under de senaste åren. Samtidigt kan man se att den ojämna åldersfördelningen kommer att påverka tillväxten i framtiden. Att justera skevhe-ter i åldersfördelningen tar lång tid och bygger på att kommunen målmedvetet job-bar med att stärka den lokala attraktionskraften, inte minst boendeattraktiviteten bland yngre och barnfamiljer. Människor värderar i allt högre grad ett attraktivt boende och en god livsmiljö vilket bl.a. bidrar till att arbetspendlingen ökar och att kommuner kan etablera sig som attraktiva boendekommuner och som på längre sikt kan påverka såväl befolkningsstruktur som företagande.

Gyllene tider för gruvnäring och tillverkningsindustri Företagens ekonomiska utveckling är en viktig faktor för attraktionskraften. Goda år för stora delar av tillverkningsindustrin och gruvnäringen, där inte minst Kina är en viktig marknad, har fått till följd att omsättningstillväxten under de senaste fem åren har ökat mest i kommuner som Sandviken, Malå, Gällivare och Oxelö-sund. Den här typen av näringar är konjunkturkänsliga men en stärkt efterfrågan från de stora tillväxtmarknaderna i Asien bidrar till att näringarna, på kort och medellång sikt, ser ut att ha en gynnsam framtid att växa, givet att de hävdar sig i konkurrensen och håller en hög produktivitet.

35

Avseende kommunernas ekonomiska situation är skillnaderna i skatteunderlag och utveckling av lönesummorna stora inom landet. Med dagens skatteutjäm-ningssystem har hälften av kommunerna en nettokostnad för verksamheten som lämnar utrymme kvar för investeringar. Här märks stora skillnader mellan olika år vilket kan bero på om en kommun har valt att vidta kraftfulla ekonomiska förändringar som kostnadsreduceringar, försäljning av tillgångar med mera un-der ett visst år. Den kommunala ekonomin är en mycket viktig faktor för lokal och regional attraktivitet. Kraven på god infrastruktur, utbildning och annan kommunal service bidrar till att skapa ett gott tillväxtklimat. Krävs det dessutom ett högt skattetryck för den kommunala verksamheten, så påverkar även detta attraktiviteten. Ett område för möjliga investeringar är bostäder, där det finns ett tydligt samband mellan befolkningstillväxt och bostadsbyggande.

Regionförstoring förbättrar matchningen på arbetsmarknadenBeträffande näringsliv och arbetsmarknad utmärker sig storstadsområdena och områden med starkt näringsliv genom hög sysselsättningsutveckling och många gånger högt nyföretagande. Samtidigt kan vi i vissa kommuner konstatera en hög arbetslöshet, trots en kraftig utveckling av lönesumman. Detta kan vara resultatet av rationaliseringar eller bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft med en viss kompetensprofil. En situation som försvårar inträdet och etableringen på arbetsmarknaden för vissa grupper, inte minst ungdomar och utrikes födda. Ett faktum som dels har en kortsiktig men framförallt en långsiktigt hämmande effekt på tillväxten. Förbättrad kommunika-tion och infrastruktur som stimulerar till pendling och en ökad regionförstoring kan vara ett sätt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Under den senaste femårsperioden har lönetillväxten i storstadsområdena dämpats vilket bl a hänger samman med flera år av svag ekonomisk konjunkturutveckling och som särskilt drabbat konjunkturkänsliga branscher i storstäderna.

Andelen högutbildade visar en tydlig geografisk koncentration till storstadsom-råden och områden med en tradition av högre utbildning som överensstämmer väl med fördelningen av andelen nya företag. Några kommuner avviker dock från detta mönster. Det gäller dels vissa orter med hög utbildningsnivå men begränsad tradition av nyföretagande, exempelvis orter som dominerats av en stor offentlig sektor, dels orter med få högutbildade men med många nya företag inom turism och hantverkssektorn.

Att få fler i arbete är en kärnfråga för arbetsmarknaden, tillväxten och välfärden. Nyföretagandet är en viktig faktor för att få fler i arbete och nyföretagandet har också ökat betydligt under senare år, fastän att vi befinner oss på en blygsam nivå jämfört med andra länder vad gäller andelen som är företagare. Ett dilemma för

36

jobben är företagsstrukturen med många fåmansföretag och flera riktigt stora företag, men få mellanstora företag. Att fler företag växer är en viktig komponent för ökad sysselsättning och en jämförelse visar att 40 procent av kommunerna har företag som växer mer än de minskar och där även nyföretagandet är större än vad som försvinner i nedlagda eller flyttade företag.

Vad förklarar skillnader i lokal och regional attraktivitet?Det finns inget entydigt svar på detta och denna studie gör inte anspråk på att hitta några givna förklaringar. Det finns en rad metodologiska problem, bl a:

• Vad innebär attraktivitet?

• Vilka är förklaringsfaktorerna och vilka indikatorer kan användas för att mäta attraktivitet?

• Hur ser orsakssambandet ut mellan olika faktorer?

Man kan tydligt se att det finns några regioner, som med god tillgång till välut-bildad arbetskraft, nyföretagande och positiv befolkningsutveckling, visar sig attraktivare än andra. Hit hör Mälardalsområdet, Göteborgs- och Öresunds-regionen. Detta är dock inte hela sanningen. Med denna studie vill vi visa på nödvändigheten av att ha en helhetssyn. I Stockholm finns det t.ex. faktorer som motverkar attraktiviteten, exempelvis höga boendekostnader som bidrar till ett negativt flyttnetto och risken för brist på kvalificerad arbetskraft inom vissa yrkes-grupper. På motsvarande sätt kan en mindre ort vara väl så attraktiv för företag med behov av att rekrytera vissa typer av arbetskraft och för individer som söker en speciell livsmiljö, exempelvis nära kontinenten eller mindre högskoleorter. Vi menar därför att det är nödvändigt att komplettera dessa kvantitativa analyser med frågor av kvalitativ karaktär.

Komplettera med mjuka faktorerFör att få en fördjupad förståelse av situationen i en kommun får man inte glömma de kvalitativa aspekterna som inte lika lätt kan fångas med hjälp av statistiska mått. Det gäller exempelvis faktorer som påverkar den enskilda medborgarens livskvalitet, bland annat tillgången till attraktiva bostäder, trygghet, god kom-munal service och en mångfald i utbud av kultur, handel och nöjen. Det gäller även förhållanden som påverkar näringslivets utvecklingsmöjligheter, exempelvis innovationsklimat, entreprenörskap och traditioner avseende samverkan, såväl mellan privat och offentlig sektor som mellan kommuner i större regioner. I detta sammanhang spelar människors förmåga till samverkan och förnyelse en stor roll, där social tillit, ledarskap, lärande och entreprenörskap är viktiga faktorer.

Arena för TillväxtHornsgatan 20, 118 82 Stockholm • www.arenafortillvaxt.com

Kvantitativa perspektiv på attraktivitet Arena för Tillväxt är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting, ICA och Föreningssparbanken som syftar till att främja lokalt- och regionalt tillväxtarbete.

Huvudsyftet med studien Lokal och regional attraktionskraft är att beskriva och finna kvantitativa förklaringsfaktorer till skillnader i att-raktivitet. Vad är det som gör att vissa områden upplevs som attraktiva och kan skapa en god tillväxt, medan andra områden, med likartad struktur, brottas med stora problem?

I rapporten presenteras åtta tillväxtindikatorer i form av tabeller, kartor och kommentarer som tydliggör de lokala och regionala olikheter som finns kring befolkningsstruktur, ekonomi samt arbetsmarknads- och näringslivsstruktur. Som komplement till beskrivningen ges kortfat-tade analyser och reflexioner.

Upplysningar om rapporten lämnas av Arena för Tillväxt,

Per Sandgren tel: 08-452 78 86Anders Flanking tel: 08-452 75 13

Beställning av rapporten görs på hemsidan

www.arenafortillvaxt.com eller e-post: arenafortillvaxt@skl.se

Lokal och regional attraktionskraft 2006