På osäker grund

SverigesKommuneroch Landsting

En kritisk granskning av svensk folkbiblioteksstatistik

På osäker grund

En kritisk granskning avsvensk folkbiblioteksstatistik

~SverigesKommuneroch Landsting

© Sveriges kommuner och landsting 2005Text: Christina EkbomProduktion: OrdförrådetTryck: åtta.4s, Stockholm

Förord

Med utgångspunkt i kommunernas bokslut 2002 gjorde kultur- ochfritidssektionen vid dåvarande Svenska Kommunförbundet en jämförelseav kultur- och fritidsresurser år 1995 och 2002. Syftet var att ge en bild av

resursutvecklingen efter de kraftiga kommunala besparingarna under för­sta hälften av 90-talet.

Vi fann då att det fanns betydande skillnader mellan den biblioteks­

statistik som Statens Kulturråd publicerar och det material som SvenskaKommunförbundet kunde redovisa.

För att få en förklaring till skillnaderna och för att få en uppfattning om

verksamhetsförändringar uppdrog vi åt konsulten Christina Ekbom attanalysera siffermaterialet och göra detaljerade studier i ett mindre antalkommuner. Hennes rapport föreligger nu. Åsikter och reflexioner i rap­porten är hennes. Vi hoppas att den kan ge bidrag till lokal verksamhets­analys och bibliotekpolitiska överväganden

Roland LexenSektionschef

Sveriges Kommuner

och Landsting

Ants ViirmanSektionschef

Sveriges Kommuner

och Landsting

Del II - Kommunbesöken

Innehåll

Dell - Inledning 5Utgångspunkter 6

Personalstatistik 7

Index för bibliotek 12

Kostnadsutvecklingen i fasta priser mellan år 1995 och 2002 17

79Kommunbesöken 20

Erfarenheter av personalstatistiken 22

Verksamhetsstatistik 30

Kostnader 33

Dellll- Reflexioner och slutsatser 35Hur använder kommunerna pengarna? 36

Användning av biblioteksstatistiken 38

Sluttankar 44

Del I - Inledning

5

DEL I - INLEDNING

UtgångspunkterSvenska Kommunförbundets ku1tur- och fritidssektion gjorde i januari år2004 en redovisning av utvecklingen av kultur- och fritidssektorerna. Inågra PM belystes Service och utbud, Kostnader respektive Deltagande,

vanoToch utnyttjande. I dessa redovisningar gavs en översiktlig beskrivning

av de kommunala ku1tur- och fritidssektorernas kostnader och resursan­vändning under åren 1995-2002.

Statistiken visade att biblioteksområdet fått ökade resurser, men det varsvårt att få en klar bild av hur resurserna hade använts av biblioteken.

Ku1tur- och fritidssektionen menade också att det är bekymmersamtatt den egna statistiken - som bygger på uppgifter från kommunerna tillSvenska Kommunförbundet (SK) - på många punkter skiljer sig från denfolkbiblioteksstatistik som Statistiska centralbyrån (SCB) tar in och be­arbetar på uppdrag av Statens Kulturråd (KUR). Denna bristande överens­stämmelse har skapat förvirring i biblioteksvärlden.

Av ovanstående skäl beslöt kultur- och fritidssektionen att låta göra enfördjupad studie och gav mig i uppdrag att:

• belysa bibliotekens resursanvändning år 2002 i förhållande till 1995. Vadhar de bibliotek som fått ökade resurser använt pengarna till? Vad harde bibliotek som fått minskade resurser dragit ner på?

• göra en metodanalys. Varför skiljer sig SK:s siffror från SCB:s när detgäller personal och andra resurser?

• reflektera över om dagens biblioteksstatistik är relevant

Den fördjupade studien skulle bygga på tillgängligt statistiskt material.Därutöver skulle besök göras vid några kommunbibliotek för att belysafrågeställningarna.

Statens Kulturråd har kontinuerligt följt arbetet med studien och kom­

mit med värdefulla synpunkter under arbetets gång.

6

DEl I - INLEDNING

PersonalstatistikKu/turrådets persona/statistik

SCB samlar årligen in statistikuppgifter från folkbiblioteken på uppdragav KUR. I januari sänds en enkät till bibliotekscheferna, där uppgifternaför föregående år skall fyllas i.

I januari 2003 fick alltså biblioteken ett enkätformulär med uppgift attange vilken personal biblioteket enligt personalbudgeten hade för "kom­munal verksamhet". Följande uppgifter efterfrågades:

• Bibliotekarier (antal hela årsverken för biblioteksverksamheten)

• Bibliotekarier (antal personer 2002-03-01)

• Övrig personal (antal hela årsllerken för biblioteksverksamheten)

• Övrig personal (antal personer 2002-03-01)

• Summa personal

I Folkbiblioteken 2002 redovisas endast antal årSllerken (alltså inte hur stort

antal personer inom de olika personalkategorierna som tjänstgjorde2002-03-01).

Anvisningar

Till enkäten finns anvisningar. Här framgår exempelvis:

• vilka personer som skall räknas som bibliotekarier och vilka som skallräknas som övrig personal. Städpersonal skall inte räknas med.

• hur man definierar årsverken. Avlönade praktikanter skall exempelvisräknas med. Däremot inte personalinsatser (även av bibliotekarie) som

inte har med biblioteksverksamhet att göra.

• att för bibliotekscheUkulturchef skall endast den del av tjänsten somavser bibliotekschefsskapet räknas.

• att redovisningen av helårsverken avser den personal som förutsatts en­ligt budgeten för biblioteksverksamheten.

Anvisningarna har ändrats något under årens lopp. Som vi sett delades

personalen år 2002 in i två grupper: bibliotekarier respektive övrig personal.

7

DEL I - INLEDNING

År 1995 skulle biblioteken fylla i mer specificerade uppgifter:

• Bibliotekarier

• Kontorspersonal

• Annan personal- därav annan personal finansierad av Arbetsmarknadsstyrelsen.- därav för regional biblioteksverksamhet

Kommunförbundets persona/statistik

SK får årligen in uppgifter från kommunernas personalkontor/motsva­

rande. Mätpunkten är den l november. Ett av syftena med personal­statistiken är att utarbeta underlag för centrala avtalsförhandlingar. Sta­tistiken används också vid bedömningar av sysselsättningsutveckling och

personalbehov samt personalplanering i kommunerna. Statistiken utgördessutom underlag för den officiella löne- och sysselsättningsstatistiksom produceras av SCB.

Uppgifterna för år 2002 finns publicerade i skriften Kommunal Personal

2002.

Här kan man exempelvis när det gäller bibliotekarier få uppgift om:

• Månadsavlönade bibliotekarier (antal, % kvinnor, sysselsättningsgradtotalt respektive för kvinnor)

• Timavlönade bibliotekarier (antal, %kvinnor, sysselsättningsgrad totaltrespektive för kvinnor)

• Summa sysselsatta bibliotekarier (antal, %kvinnor, sysselsättningsgradtotalt respektive för kvinnor)

• Årsarbetare (antal, därav kvinnor)

• Helt lediga (antal, därav % kvinnor).

För klassificering av de olika yrkeskategorierna använder SK Befattnings­system Kommuner (BSK). I detta system indelas de olika yrkena i olika

BSK-nummer. Under BSK 02 ligger Bildning Fritid. Här återfinns följandegrupper inom biblioteksområdet:

• l:e bibliotekarie (ingår i gruppen föreståndare/arbetsledare)

• bibliotekarie (ingår i gruppen handläggare)

• biblioteksassistent/filialföreståndare (ingår i gruppen kulturpersonal).

8

DEl I - INLEDNING

Centralt inom SK arbetar man med en revidering och modernisering avBSK-systemet, som är cirka 10 år gammalt gammalt.

Skillnader i utgångslägetKommunförbundet

Studien Om kultur- och fritidssektorerna. Service och utbud från januari

2004 hade hämtat sina uppgifter ur Kommunal personal. I studien fram­gick att antalet bibliotekarier, förste bibliotekarier och biblioteksassisten­ter ökat från 3 728 personer år 1995 till 4 188 år 2002.

Antalet

• bibliotekarier hade ökat med 21%

• l:e bibliotekarier hade minskat med 31%

• biblioteksassistenter hade ökat med 35%.

Resultat: Antalet personer ökade med 12% mellan år 1995 och 2002.

Kulturrådet/SeB

I folkbiblioteksstatistiken återfinns uppgifter om antalet årsverken:

• 1995 fanns 5 398 årsverken

• 2002 fanns 4 998 årsverken

Resultat: Antalet årsverken minskade med 7% mellan år ]995 och 2002.

Kommentar

Det är självfallet nästan omöjligt att göra en analys av bibliotekens resurs­användning när siffrorna enligt den ena källan visar en kraftig ökning avpersonalresurserna, men i den andra en nästan lika stor minskning.

Fördjupad analys av Kommunförbundets siffror

För att få ett jämförbart underlag har jag bearbetat SK:s sifferuppgifter iflera steg.

Steg 1

På SK finns uppgifter om såväl antalet personer på biblioteken som anta­let årsarbetare. För att få personaluppgifterna jämförbara med KUR/SCB:s var därför det första steget att ta fram uppgifterna om antalet års­

arbetare i de aktuella yrkeskategorierna.

9

DEL I - INLEDNING

Steg 2

Det andra steget var att analysera gruppen biblioteksassistenter, som enligtuppgifterna i Kommunal Personal tycktes vara förvånansvärt liten i förhål­lande till gruppen bibliotekarier. Erfarenheten säger att det finns ungefärlika många biblioteksassistenter som bibliotekarier på folkbiblioteken.

Det visade sig, att man i Kommunal Personal vid sidan om den tidigarenämnda gruppen biblioteksassistenter (under BSK 02 Bildning Fritid) kanhitta ytterligare en stor grupp biblioteksassistenter under BSK 04 (Admi­

nistration). Hit skall uppenbarligen biblioteksassistenter med administra­tiva uppgifter föras. Erfarenhetsmässigt är denna uppdelning konstlad.Jag har därför lagt dessa "administrativa" biblioteksassistenter till den ti­

digare gruppen biblioteksassistenter.

Steg 3

Det tredje steget var att ta fram uppgifter om hur stor del av biblioteksper­sonalen som var anställd av kultur/fritid respektive andra kommunala för­valtningar. Kommunal Personals uppgifter gäller nämligen biblioteksper­sonal inom hela den kommunala sektorn. Det är t ex vanligt att gymnasie­bibliotekarier är anställda av skolan.

Efter dessa bearbetningar blev resultatet följande årsverken:

År Kategori SK KUR/SCS Diff

1995 Bibliotekarier 2263 2350 87

1995 Assistenter 2169 2 466+582 879

2002 Bibliotekarier 2427 2453 26

2002 Assistenter 2180 2545 365

Anmärkningar1995. KUR/SCB. Siffrorna pa rad assistenter star för"kontorspersonal" + "annan persona/':2002 KUR/SCB. Siffran pa rad assistenter star för "annan persona/"

Slutsats: Skillnaderna mellan SK och KUR/SCBhar minskat under perioden.

• Enligt SK har det totala antalet årsarbetare under perioden1995-2002 ökat med 4 'l'o.

• Enligt KUR/SCB har antalet årsverken under perioden 1995-2002minskat med 7 'l'o.

10

DEl I - INLEDNING

Tänkbara återstående felkällor i utgångslägetKommunförbundet: vissa yrkeskategorier saknas i biblioteksstatistiken

Den biblioteksstatistik som bygger på BSK-nummer har sina begräns­

ningar, eftersom inte alla bibliotekens yrkesgrupper återfinns inom ovan­stående tjänstebeteckningar. Framför allt saknas bibliotekscheflkultur­chef, tjänster som ofta förlägger en stor del av sin tid på biblioteken. Denna

grupp återfinns under BSK 0401 (Administration, chefsbefattningar).Dessutom saknas grupper såsom IT-tekniker, vaktmästare, bokbusschauf­

förer, avdelningschefer etc.Tittar vi på enbart på gruppen bibliotekarier i tabellen ovan bör den tidsom biblioteks/kulturcheferna lägger ner på biblioteksverksamheten läg­

gas till SK:s siffror. Det skulle kunna röra sig om ett par hundra årsverken.

Gemensamma felkällor

Kanske är ändå den viktigaste felkällan den mänskliga faktorn. Varje en­skild uppgiftslämnare kan lämna ett mer eller mindre korrekt material.Detta kan självfallet gälla såväl bibliotekschefer som personalavdelningar.

Det är mycket otillfredsställande att SK:s och KURISCB:s uppgifter omutvecklingstendenserna inte pekar i samma riktning. Det är förvirrandeför den enskilda kommunen och gör det omöjligt att göra en analys på ett

nationellt plan. Det var därför med stora förhoppningar om att kunna redaut vilka felkällor som finns, som jag gav mig iväg på kommunbesöken.

Se vidare Del II - Kommunbesöken.

11

DEL I - INLEDNING

Index för bibliotekEn av mina uppgifter gällde alltså att belysa resursanvändningen vid folk­biblioteken under år 1995 i förhållande till 2002. Hur utvecklades biblio­teken under dessa år? Vad använde de bibliotek som fått ökade resurserdessa till? Vad drog de bibliotek, som fått minskade resurser, ner på?

Som ett led i analysen av ovanstående frågor skulle jag besöka ett antalbibliotek som fått ökade respektive minskade resurser.

I arbetet har jag bl a använt mig av serien Kulturen i siffror: Folkbiblio­

teken, som årligen ges ut av KUR/SCE. Här finns en mängd uppgifter omfolkbibliotekens kostnader och verksamhet. Ett första steg var att gå igenomlandets folkbibliotek och plocka ut några som fått extra stora kostnads­

ökningar eller -minskningar.Nästa steg i arbetet var att räkna fram ett fast pris. Genom att räkna upp

kostnaderna för biblioteksverksamheten år 1995 till 2002 års prisnivåskulle jag få möjlighet att se om biblioteken fått ökade eller minskade re­surser under perioden.

En fråga som uppkom under arbetets gång var med vilken procentsats,

man egentligen skall räkna upp kostnaderna. SK hade i sin studie använt

konsumentprisindex, som har ökat med 7,1 % under de aktuella åren.Men är konsumentprisindex egentligen rättvisande för biblioteken vars

kostnader till ungefär 50 % utgörs av lönekostnader? En kontakt med SCBresulterade i uppgifter om löneökningarna under de aktuella åren. Deöversteg väsentligt ovan nämnda konsumentprisindex.

Därför beslöt jag mig för att undersöka detta med kostnadsindex grund­

ligare för att kunna få en rättvisande utgångspunkt för analysarbetet. I detföljande redovisar jag resultaten av arbetet.

Olika indexKonsumentprisindex: 7,1 %1995-2002

Kommunförbundet använde sig alltså av konsumentprisindex i sin PM

från 2004 Om kultur- och fritidssektorerna. Kostnader.

12

DEL I - INLEDNING

Via SCB:s hemsida kan man få reda på att konsumentprisindex ökade med7,1 % mellan 1995 och 2002 (årsmedeltal). För att få reda på vad konsument­prisindex egentligen är läste jag en introduktion i ämnet på SCB:s hemsida:

"KPI bygger på prisutvecklingen för en 'korg' med alla slags saker viköper som konsumenter, både varor och tjänster. Där ingår mat, bo­stad, kläder, resor, fritidssaker, ja praktiskt taget allting, stort somsmått. Man kan också säga så här: KPI visar prisutvecklingen på denmix av olika saker som 'Medelsvensson' köper.

Ibland kan man förstås vara intresserad av priserna på enbart vissaprodukter, t ex enbart matpriser. Utöver KPI finns det därför ocksåindextal för olika delar av KPI-korgen. Det finns t ex särskilda del­indextal för livsmedlen och likaså för hyror, fritidsartiklar och en massaandra avgränsningar."

Martin Ribe, Kompensation för ändrade priser. Statistikskolan SCB

Man kan lätt konstatera att de kostnader biblioteken har i huvudsak hand­lat om personal, lokaler och medier. Det är områden som i hög grad skiljersig från "den mix av saker som Medelsvensson köper".

Nettoprisindex: 2,49 %1995-2002

Om biblioteksverksamheterna, PM av John Erik Forslund (DS 2003:66) an­

vänder sig inte av konsumentprisindex utan av nettoprisindex. Exempel­vis har den graf som visas på sid 32 rubriken "Driftkostnader vid kommu­

nala folkbibliotek 1989-2001, miljoner kronor. Fasta priser NPI 2001=100".

Vad är då nettoprisindex?

"Nettoprisindex visar utvecklingen av den del av konsumentprisernasom återstår sedan nettot av indirekta skatter minus subventioner räk­nats bort."

(källa: www.riksbank.se/svenskstat).

Även KUR/SCB använder sig av nettopris index när de analyserar kost­

nadsutvecklingen och tittar på om kostnaderna mellan åren ökat eller

13

DEL I - INLEDNING

minskat räknat i fasta priser. I Kulturen i siffror: Folkbiblioteken 2002 finnspå sidan 13 nedanstående definition av nettoprisindex:

"Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta prisergörs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna prisutvecklingen exklindirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för2002-234,5."

Via SCB:s hemsida kan man få fram en tabell över Nettoprisindex(1980=100). Här var nettoprisindex (årsmedeltal) år 1995 228,8 och år 2002234,5. Ökningen var alltså 2,49%

Speciella kostnadsökningar för bibliotek.

Frågan är om något av ovanstående index är relevant för kostnadsutveck­lingen på biblioteksområdet. De bygger ju båda på "den mix av saker somMedelsvensson köper". Av Martin Ribes text framgår att det även finns"delindextal för livsmedlen och likaså för hyror, fritidsartiklar och enmassa andra avgränsningar."

Vilka områden skulle det då vara intressant att ta fram delindextal förnär det gäller biblioteksverksamhet? Jag skärskådade fördelningen avdriftkostnader med utgångspunkt från redovisningarna i Kulturen i siffror:

Folkbiblioteken.

1995 var de totala driftkostnaderna för folkbiblioteken 2 666 706 tkr.Dessa fördelade sig på följande sätt:

Personal 47 %Lokaler 25 %Medier 13 %Övrigt 15 %

2002 var de totala driftkostnaderna 3 178357. Dessa fördelades sålunda:

Personal 52 %Lokaler 23 %Medier 13 %Övrigt 13 %

14

DEL I - INLEDNING

Under perioden skulle man alltså kunna säga att kostnaderna grovt settfördelat sig på följande sätt:

Personal 50 %Lokaler 24 %Medier 13 %Övrigt 13 %

Personalkostnaderna utgör alltså hälften av folkbibliotekens driftkost­nader.

För att få reda på kostnadsutvecklingen på de aktuella områdena har jagvarit i kontakt med SCE. Jag har fått följande uppgifter:

Kostnadsutvecklingför personal, lokaler, böcker

• Lokalhyror, ökning 1996 (obs år)-2002: 21,3 %. Obs ett år saknas!

• Tidningar, böcker, skrivmaterial ökning 1995-2002: 17 %

• Löner, ökning bibliotekarier 1996 (obs år)-2002: 31,2 %. Obs ett år saknas!

• Löner, ökning bibl.assistenter 1996 (obs år)-2002: 22,8 %. Obs ett år saknas!

Lokalhyror

Uppgifter finns endast fr o m år 1996. För att få en siffra för hela den ak­tuella tidsperioden har jag utgått från att kostnadsutvecklingen mellan1995 och 1996 var lika stor som den genomsnittliga ökningen de följandeåren. Det betyder att ökningen på 21,3% under åren 1996 till 2002 motsva­ras aven ökning på ca 24,9% under åren 1995 till 2002.

Löner

Under förutsättning att det finns lika många bibliotekarier som biblioteks­assistenter (år 2002 fanns det 2 453 bibliotekarier och 2545 "övrig perso­nal" enligt SCB/KUR) blir den genomsnittliga ökningen ca 27 %mellan åren1996 och 2002. Den 27-procentiga ökningen fördelar sig då på 6 år. Löne­ökningen för åren samtliga sju år (1995-2002) kan då uppskattas till 31 %.

Biblioteksindex

Bibliotekens kostnadsökningar tycks alltså väsentligt överstiga såväl kon­sumentprisindex som nettoprisindex. Av detta skäl bör man räkna framett viktat index för just biblioteksområdet. Nedan visar jag genom ett praktisktexempel hur stort det skulle kunna vara för den aktuella perioden.

15

DEL I - INLEDNING

Säg att vi för enkelhetens skull har en kommun där biblioteken kostade 1000 tkrår 1995.

• 50 % av kostnaderna utgjordes av personalkostnader, alltså 500 tkr. Vidperiodens slut (år 2002) hade kostnaderna för en oförändrad personal­styrka ökat med ca 31 %. Kostnaden blir alltså 655 tkr detta år.

• 24 % av kostnaderna utgjordes av lokalkostnader, alltså 240 tkr. Vid pe­riodens slut hade kostnaderna för oförändrade lokaler ökat med ca 25 %.Kostnaden blir alltså 300 tkr år 2002.

• 13 % av kostnaderna utgjordes av mediekostnader, alltså 130 tkr. Vidperiodens slut hade kostnaderna för ett oförändrat mediebestånd ökatmed 17 %. Kostnaden blir alltså 152 tkr

• 13 % av kostnaderna gällde övriga kostnader, alltså 130 tkr. Om vi räknarupp dem med nettoprisindex, 2,49 % blir kostnaden 133 tkr.

Den sammanlagda kostnaden för en oförändrad verksamhet var alltså 1240 tkr.

Slutsats: Den verkliga kostnadsökningen för en oförändrad verksam­het mellan åren 1995 och 2002 var alltså 24%.

16

DEL I - INLEDNING

Kostnadsutvecklingen i fasta prisermellan år 1995 och 2002Beräkningar utifrån tidigare använda index

Det kan vara intressant att jämföra vilken ökning av biblioteksresursernasom de båda parterna kommer fram till på var sin kant .

• Kostnadsuppgifterna har för SK:s del hämtats från det årliga räken­skapssammandraget, en insamling som SCB gör. Uppgifterna lämnas avkommunerna och bygger på deras bokslut. Räkenskapssammandragetåterfinns i Vad kostar verksamheten i din kommun?, en årlig skrift utgi­ven av SK/SCB.

• För KUR/SCB:s del hämtas uppgifterna från serien Folkbiblioteken somingår i Sveriges officiella statistik.

Som vi tidigare sett har SK:s enhet för Kultur och fritid använt sig av KPIför att bedöma om biblioteken fått ökade eller minskade resurser mellanår 1995 och 2002. På liknande sätt använder sig SCB av NPI, när man be­räknar fasta priser.

Även om uppgifterna om de faktiska kostnaderna skiljer sig åt i de bådasammanställningarna visar det sig att båda parter redovisar en likartadtrend: Biblioteken har fått ökade resurser med 16-17 %under perioden omman räknar upp angivna bruttokostnader med KPI respektive NPI.

Kultur och fritidssektionen använde sig dock i den tidigare nämnda PMav nettokostnader de båda åren. Då stannade ökningen vid 15%.

Beräkningar utifrån ett viktat biblioteksindex

Om man istället väljer att räkna upp bruttokostnaderna med biblioteks­index på 24 % blir resultatet annorlunda.

Utgår man från SKs siffror visar det sig att biblioteken fått ökade resur­

ser med 1%under perioden.

Utgår man istället från SCB:s siffror har biblioteken fått minskade resur­

ser med 4 %under perioden.

17

Del II - Kommunbesöken

19

DEl II - KOMMUNBESÖKEN

KommunbesökenI uppdraget ingick att jag skulle besöka biblioteken i några kommunersom fått förhållandevis stora ökningar respektive minskningar under pe­rioden. Kommunerna, som utsågs i samråd med Kommunförbundet, är avolika storlek och belägna i olika delar av landet. En av dem (Halmstad) är

värdbibliotek för ett regionbibliotek.

Kommun Invånarantal(tusental)

Gnosjö 10

BromöIIa 12

Strängnäs 30

Värmdö 33

Österåker 36

Sandviken 37

Halmstad 87

Dessutom utsågs en kommun i Norrbottens län, som dock tackade nej tillatt delta i studien.

Kostnader

Några av de besökta kommunbiblioteken harfått ökade resurser under perio­den, andra minskade. Räknar man upp anslagen per invånare år 1995 medbiblioteksindex 24 % och sedan jämför resultatet med faktiska anslag perinvånare år 2002 får man nedanstående resultat.

Kommun Ökning resp.minskning ('70)

Värmdö + 43

Bromöiia + 33

Gnosjö + 29

Sandviken + 27

Strängnäs - 21

Halmstad - 28

Österåker - 32

20

DEL II - KOMMUN BESÖKEN

Siffrorna ovan är bruttosiffror hämtade från KUR/SCB. Anledningentill att jag valt denna statistik är att den specificerar biblioteksverksam­hetens olika delar noggrannare än SK:s statistik.

Att vissa kommunbibliotek fått ökningar per invånare medan andra

fått minskningar säger självfallet ingenting om vilken nivå de ligger på i för­

hållande till varandra eller till andra bibliotek i länet eller i riket. Tittarman på ovanstående sju kommuner visar det sig t ex att "ligaledaren"

Värmdö, ligger först på 4:e plats bland de sju kommunerna när det gällerbibliotekskostnad per invånare år 2002. Värmdö ligger även under riks­genomsnittet.

En viktig frågeställning vid besöken var alltså: Ni som fått ökade resurser,vad har ni satsat på? Ni som fått minskade resurser, vad har ni skurit ner på?

21

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

Erfarenheter av personalstatistikenVid besöken hos kommunbiblioteken inledde vi genomgångarna med atttillsammans granska personaluppgifterna för det aktuella biblioteket hos

SK respektive SCB för 1995 och 2002. Ambitionen var att försöka bringaordning i uppgifterna om hur mycket bibliotekspersonal som egentligen

fanns på varje bibliotek - en uppgift som visade sig vara övermäktig!Besöken varade en halv dag. Vi redde ut så mycket som möjligt under denna

tid. Min uppdragsgivare var bestämd på denna punkt: jag skulle inte göranågra tidskrävande efterkontroller hos personal- och ekonomikontor etc.

Som framgått av det tidigare personalstatistikavsnittet skiljer sig SK:s

och KURISCB:s uppgifter om antalet årsverken för riket som helhet högstväsentligt från varann.

1995

• 5 398 SCB folkbibliotekspersonal

• 4432 SK bibliotekarier och assistenter (kulturlfritid)

2002

• 4 998 SCB folkbibliotekspersonal

• 4607 SK bibliotekarier och assistenter (kulturlfritid)

Obs! Uppgifter om bibliotekschefer och andra personalkategorier (vakt­mästare etc) saknas i SK-statistiken.

Enligt SCB har alltså antalet årsverken minskat, enligt SK har de ökatmellan de aktuella åren. Dock närmar sig siffrorna varandra år 2002, sär­skilt om man överslagsmässigt lägger til12-300 personer till SK:s siffror

(chefer, vaktmästare m fl).Man hade därför kunnat förvänta sig att skillnaden inte skulle vara så

stora vid de besökta kommunbiblioteken år 2002, men det var de! På någrahåll låg SCB:s siffror över SK:s, på andra var det tvärtom.

Exempel Sandviken:

1995: 17 årsverken enligt SK, 27 enligt SCB

2002: 17 årsverken enligt SK, 22 enligt SCB

På varje kommunbibliotek försökte vi gemensamt komma underfund medvad skillnaderna kunde bero på. Dock visade det sig, att biblioteken i all­mänhet inte hade sparat underlagen till de enkäter man fyllt i för år 1995.Därför kunde vi inte bocka av varje person. På de flesta håll hade man

22

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

dessutom bytt bibliotekschef under denna period. Vi koncentrerade ossdärför på det närliggande året 2002.

Intervjuerna ledde till följande iakttagelser:

SCB avrundar siffrorna

I en av de mindre kommunerna jag besökte fanns 5,87 bibliotekarier och3,7 assistenter år 2002 enligt bibliotekschefens kopia på enkäten till SCB.

I den tryckta versionen redovisas 6 bibliotekarier och 4 assistenter, sam­manlagt 10 årsverken. I verkligen fanns alltså 9,57 tjänster.

Många bibliotek använder siffrorna aktivt och räknar fram nyckeltalfrån likartade kommuner för jämförelser. Har man 7,6 årsarbetare i enkommun och 8,4 i en annan blir det på pappret i båda fallen 8, även omdet i verkligheten skiljer 10%.

Avrundningseffekterna ger förhållandevis stor effekt i mindre kommu­ner och man kan därför fundera över om inte årsverkena borde anges med

en decimal.

Personal med arbetsmarknadsstödhar ibland tagits med i SCB-statistiken

Vid ett av de besökta biblioteken fanns våren 2002 två halvtids löne­bidragsanställda + en person som arbetstränade på biblioteket under enmånad. Enligt bibliotekschefen avlönades ingen av dem av biblioteket.Dessa personer redovisades som sammanlagt 1,5 årsverken.

Förklaringarna till att de redovisades av biblioteket var att man hadeuppfattat SCB:s anvisningar om att "avlönade praktikanter" skulle räknas

med så att de även de ovan nämnda personerna skulle redovisas. De hadenämligen lön - fast inte från biblioteket.

Så här ser SCB:s anvisningar ut (år 2002):

Årsverken = antalet heltidsanställda. 2 personer som arbetar halvtidblir omräknade till 1 årsverke. Timtjänstgörande personal. avlönadepraktikanter m.fl. omräknas till heltidanställningar. Andra personal­insatser (även av bibliotekarie) inom kulturnämndens (motsv) områdensom inte har med biblioteksverksamhet att göra skall inte räknas med.

Redovisningen av helårsverken avser den personal som förutsatts en­ligt budgeten för biblioteksverksamheten ...

23

DEl II - KOMMUNBf5ÖKfN

Övriga bibliotek som jag besökte har inte räknat med personer med ar­betsmarknadsstöd år 2002. (År 1995 fanns de däremot med. Då skulle bib­

lioteken redovisa följande grupper: bibliotekarier, kontorspersonal, annanpersonal, därav personal finansierad av Arbetsmarknadsstyrelsen).

Funderingar

Själv har jag funderat på vad som avses med den sista meningen i anvis­ningarna. Om biblioteket exempelvis betalar 25% av lönen för en personmed arbetsmarknadsstöd, skall man då redovisa 0,25 årsverken för enheltidsperson?

En annan fråga jag ställer mig rör "avlönade praktikanter". Brukar så­

dana verkligen finnas med i bibliotekens budgetar?

"Mestkriteriet"

Vid flera bibliotek visade det sig att respektive personalkontor i det ma­terial man lämnat vidare till SK missat att redovisa personer, som har de­lade tjänster och där den mindre delen gäller tjänstgöring på folk­

biblioteket. Gymnasiebibliotekarien har kanske pass på huvudbiblioteket.Personal inom barnomsorgen läser kanske sagor på en biblioteksfilial.Redovisningen av timanställda eller dem som arbetar på ett bibliotek på

en mindre del av sin tjänst förefaller i SK:s material vara bristfällig.

Arbetstid för bibliotekschef som dessutom är kulturchef

För bibliotekschef som dessutom är kulturchef redovisas endast dendel av tjänsten som avser bibliotekschefsskapet. Skattning av den ef­terfrågade delen accepteras.

Här visade det sig vid intervjuerna att det finns problem. Vid chefsbytenhade olika personer skattat sin arbetstid på biblioteket olika. I en kommunhade det varierat under åren, var chefen budgetmässigt hört hemma ochdet hade påverkat uppgifterna.

Vid ett bibliotek redovisade man på motsvarande sätt den tid somkuiturassistenten (ej placerad på biblioteket) tjänstgjorde i bibliotekets

expeditionsdisk. Rätt eller fel?

24

DEL " - KOMMUNBESÖKEN

Funderingar

Av anvisningarna att döma skall man räkna in bibliotekschefens tid förbiblioteksfrågor bland bibliotekarierna. Detta trots att chefen budgetmäs­sigt inte är placerad på biblioteket. Skall då även lönekostnader för biblio­tekschefen föras över till kostnader för bibliotekspersonal?

I det fall vi inte har att göra med en ren biblioteksförvaltning utan t ex enkulturförvaltning finns det ofta ett antal personer som i stor utsträckning

arbetar med biblioteksfrågor, men organisatoriskt och budgetmässigt ärplacerade på förvaltningens administrativa enhet el dyl. Det kan t ex gälla

ekonomipersonal, personalredogörare och IT-tekniker. Dessa ingår då intei bibliotekets budget och redovisas inte. När det enskilda biblioteket jäm­för sin egen utveckling mellan olika år, är detta inget problem. Men närbiblioteken jämför sig med varandra innebär det förstås en felkälla.

Vad är biblioteksverksamhet?

Ovanstående fråga är snarast av ideologisk karaktär. Hur definierar vi

biblioteksverksamhet? Har vi en snäv eller en vid definition? I anvisning­arna står det så här:

Andra personalinsatser (även av bibliotekarie) inom kulturnämndens(motsv) områden som inte har med biblioteksverksamhet att göraskall inte räknas med.

Här gäller det alltså att den som fyller i uppgifterna bedömer vad som är

biblioteksverksamhet. Gäller den egna kommunens definition? Är exem­pelvis konsumentinformation biblioteksverksamhet?

Vid ett av de bibliotekjag besökte hade man en bred definition av bib­

liotekets informationsuppgift; biblioteket fungerade i stor utsträckningsom kommunens informationscentrum. Förutom de traditionella trycktaoch digitala källorna fanns på biblioteket medborgarkontorlinforma­tionskontor/konsumentrådgivning, turisminformation, tolkförmedling

och arbetsförmedlingens dator. Man arbetade för att göra biblioteket tillen mötesplats i kommunen. Några gånger per år presenterade biblioteks­personalen böcker, men allmänheten hade också fått möta en jurist, re­

presentanter från försäkringskassan, apoteket, politiker etc på biblioteket.

25

DEl II - KOMMUNBESÖKEN

Detta bibliotek hade inte kommit att tänka på att det skulle kunnaräkna bort tid och pengar för bibliotekspersonal som arbetade med exem­pelvis konsumentrådgivning.

Vid ett annat av de bibliotek jag besökte fanns en konsumentsekrete­rare anställd av biblioteket. Man hade inte rapporterat in henne som endel av bibliotekspersonalen. Men förmodligen ingick hennes lön i biblio­tekets personalkostnader...

Vid ett tredje bibliotek fungerade filialbiblioteken samtidigt som med­borgarkontor. Där fanns personal som hade timmar för arbete medkommundelsråden. Vissa år hade pengarna för detta legat i biblioteketsbudget, andra år hade man fått en klumpsumma i ersättning. Vid dettabibliotek hade man år 2002 räknat bort medborgarkontorstimmarna ipersonalredovisningen till SCB. Hade SK med dem i sin statistik? Vilyckades aldrig få någon rätsida på denna fråga.

Skolbibliotek

Många folkbibliotek har nära samverkan med skolan. Ibland känns grän­serna oklara. För att få ledning på området har jag läst anvisningarnas av­snitt om utlåning:

Endast verksamheten vid integrerade skolbibliotek ingår. Bestånd ochlån vid ej integrerade skolbibliotek ingår ej även om man har en ge­mensam katalog.

På personalavsnittet finns inte någon motsvarande definition. Kanske kanman dra slutsatsen att personaltimmar vid integrerade bibliotek skall räk­nas med även om de är betalda av skolan eller är avsedda för skolans elever?

Bland de kommuner jag besökt har jag stött på ännu svårare gränsdrag­ningsproblem.

Vid ett kommunbibliotek ingick i befattningårna:

• för en bibliotekarie sammanlagt 15 timmars tjänstgöring per vecka vidtvå rena skolbibliotek

• för en annan bibliotekarie sammanlagt IS timmars tjänstgöring vid tvåandra skolbibliotek och dessutom 10 timmar vid skolbibliotekscentralen.

I dessa fall var det inte frågan om integrerade bibliotek.

26

DEL II - KOMMUN BESÖKEN

Vid ett annat kommunbibliotek hade man integrerat servicen till skol­

biblioteken med huvudbibliotekets barnavdelning. Inom folkbiblioteketfanns en enhet som kallas Astrakan och som på ett ungefär motsvarar en

skolbibliotekscentrallAV-central. Mycket personaltid går till Astrakanoch till utvecklingen av skolbiblioteken.

Även vid ett tredje bibliotek låg utvecklingsansvaret för skolbibliotekenpå folkbiblioteket.

Sammantaget visar dessa exempel på oklarheter när det gäller att skiljamellan folkbibliotek och skolbibliotek.

Länsbiblioteksjunktionen

Bland de bibliotek jag besökte skulle en kommun med länsbibliotek fin­nas med. Vi valde Halmstad, vars stadsbibliotek är värdbibliotek förRegionbibliotek Halland. De båda parterna har alltså olika huvudmän för

verksamheterna.Som värdbibliotek utför dock stadsbiblioteket vissa tjänster åt region­

biblioteket. År 2002 fick man exempelvis ca 600 tkr för medier, lokaler,telefon m m. Vill man jämföra bibliotek av Halmstads storlek med varan­

dra, är det viktigt att komma ihåg att länsbiblioteksfunktionen höjer brutto­siffrorna.

Fängelse, sjukhus

Många kommunbibliotek bedriver biblioteksverksamhet på entreprenad.Två av intervjubiblioteken sköter fängelsebiblioteksverksamhet. I en avkommunerna sade man: "Fängelsebibliotekarien är anställd av oss, vi harpersonalansvaret. Men vi har ingen kostnad."

Fängelsebiblioteksverksamhet drivs ju inte för kommunens invånare.Om man i ett försök att ta fram nyckeltal som kostnad per invånare räk­nar in sådana kostnader, hamnar man alltför högt.

Liknande är förhållandet i kommuner som har sjukhusbiblioteket inomsin organisation. I en av våra kommuner har man t ex minskat personal­tiden på sjukhuset från 30 till 10 timmar under perioden. Det är onekli­gen en stor minskning, men samtidigt har den inte drabbat den allmän­het som använder kommunens huvudbibliotek och filialer.

Med andra ord har det betydelse om man använder brutto- eller netto­siffror, när man jämför personaltillgång och personalkostnader.

27

DEl /I - KOMMUNBESOKEN

Missvisande SK-statistik i vissa kommuner

Det tycks som om den statistik SK får in från kommunerna är av varie­rande kvalitet. I en av de kommuner jag besökte skulle man enligt den sta­tistik jag fått från SK ha tre stycken l:e bibliotekarier. Uppgiften väcktestor förvåning när jag kom dit. Den personalansvariga på förvaltningengick då in i datasystemet för att kontrollera vilka personer som var inlagdasom l:e bibliotekarier. Det visade sig att av de tre personerna var en:

• pensionerad sedan länge

• vanlig bibliotekarie

• kultursekreterare (ej bibliotekarieutbildad, ej med tjänstgöring på bib­lioteket).

Både vid detta och andra bibliotek klagade bibliotekspersonalen över då­lig information från kommunernas personalavdelningar. Inför de årligalöneförhandlingarna fick man ofta listor över bibliotekspersonalen därvissa personer saknades, andra som avslutat sina anställningar fanns med,några hade fel titel etc.

Flera bibliotek efterlyste en återkommande kontakt med kommunernaspersonalavdelningar med en gemensam genomgång och aktualisering avde listor, som bygger på BSK-koderna.

Ytterligare ett exempel, där bibliotekspersonalen blev mystifierad vidmitt besök: vi jämförde SK-statistikens uppgifter om antal bibliotekarier(årsverken) år 2002 och 2003. Enligt statistiken skulle biblioteket ha fåtten minskning med 1,5 bibliotekarieårsverken (från 8,62 till 7,12). Biblio­tekspersonalen rev sig i huvudet. Inga personaländringar hade skett mel­lan 2002 och 2003!

Uppenbarligen är det så, att om olika personer är uppgiftslämnare tillSK respektive KURISCB är utsikterna till en samstämmig statistik små,om inte de lokala kontakterna förbättras.

KUR/SCB:s grundtanke: enkelhet

Såvitt jag har förstått det är grundtanken den att uppgiftslämnarna inteskall behöva dribbla så mycket med siffror. De skall kunna ta bokslutet förbiblioteksverksamheten och därifrån ange de totala driftkostnadernasamt hur stor del därav som gått till medier, personal och lokaler. Påsamma sätt skall den bibliotekspersonal som redovisas vara personer varslöner finns upptagna i biblioteksbudgeten.

28

DEL II - KOMMUN BESÖKEN

En av mina kommuner är mycket tydlig med att man redovisar just pådetta sätt. Lärare som arbetar heltid på biblioteket, men som får halva sinlön från skolan, tas upp som halvtid. Man tar inte med projekttjänster ef­tersom de inte ryms inom bibliotekets personalbudget utan inom projekt­budgeten. På en punkt hade man dock gjort ett avsteg. Ett av kommunensbibliotek sorterade under fritidsavde1ningen inom den egna förvalt­ningen. Den 0,85 bibliotekarie som arbetade på detta bibliotek togs också

upp bland övriga bibliotekariebefattningar i SCB:s formulär.Dock har KURISCB själva gjort undantag i det formulär biblioteken

skall fylla i. Det anges att "för bibliotekschef som dessutom är kulturchefendast den del som avser bibliotekschefskapet skall redovisas". Eftersomdenna typ av tjänster ofta är centralt placerade innebär det att tjänster

som inte ligger inom biblioteksbudgeten tas med.Av någon anledning står det också att "andra personalinsatser (även av

bibliotekarie inom kulturnämndens (motsv.) områden som inte har medbiblioteksverksamhet att göra skall inte räknas med."

Betyder det t ex att bibliotekarier som sysslar med programverksamhetskall räknas bort? Och bibliotekarier mfl som ägnar sig åt konsumentin­formation, medborgarkontorsverksamhet etc skall räknas bort?

Många kommuner har uppenbarligen uppfattat anvisningarna så och

dragit bort och lagt till personal (troligen utan att ha gjort några föränd­ringar i kostnadsde1en). Fler exempel finns i tidigare avsnitt.

I enkätformuläret finns ytterligare en anvisning som inte känns glas­klar. Den står under rubriken "Personal" och lyder: "Obs! Endast för kom­

munal verksamhet". Som läsare undrar jag vad detta betyder. Skall timmarpå fänge1sebibliotek, sjukhusbibliotek räknas bort? Skall timmar somlänsbiblioteken bekostar vid respektive värdbibliotek räknas bort? Menhur får man då en kongruens mellan uppgifterna om personalstyrkansstorlek och personalkostnaderna?

Allt som kan tolkas olika innebär att jämförbarheten mellan olika kom­muner minskar.

29

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

VerksamhetsstatistikDet är inte bara på personalsidan som jag har kommit i kontakt med upp­gifter, som kan betraktas som felkällor vid biblioteksbesöken. Nedan föl­jer några andra iakttagelser.

Filialer / utlåningsstationer

Jag har jämfört antalet filialer åren 1995 respektive 2002. I en av de kom­muner jag besökt såg det ut som om man utvecklat biblioteksverksam­heten kraftigt: antalet filialer hade ökat från en till fem. Detta skulle kan­ske kunna vara en av förklaringarna till kostnadsökningarna mellan åren.

Vid samtal med bibliotekschefen visade det sig att fyra av de fem filia­lerna tidigare betraktats som utlåningsstationer och därför inte redovisatsi statistiken över antalet filialer. Under perioden upptäckte man felet ochrättade till det. Dock hade en verksamhetsförstärkning skett: en av filia­lerna hade under samma period fått rejält ökade resurser och integreratsmed skolan.

Ett annat av de kommunbibliotek jag besökte hade inte redovisat sina

utlåningsstationer som filialer utan som "övriga utlåningsställen". Manhade inte läst instruktionerna på denna punkt så noga, som man borde hagjort. De aktuella biblioteken har ett öppethållande på endast två timmarvardera per vecka.

Kommunbiblioteken själva brukar vanligen inte kalla så små utlånings­stälIen för filialer utan för utlåningsstationer. I bibliotekens föreställ­ningsvärld tycks en gammal definition från rationaliseringsutredningarnastid leva kvar, en definition där ett bibliotek skall ha en viss nivå på öppet­hållandet för att kunna kallas filial.

Medier

Inför besöken hos kommunbiblioteken antecknade jag uppgifter för 1995och 2002 om respektive kommunbiblioteks:

• medieanslag

• antal nyförvärvade böcker (nyförvärv på AV-sidan efterfrågas i enkät­formuläret men svaren redovisas ej)

• mediebeståndets respektive bokbeståndets storlek

På flera håll lade jag märke till förhållandevis stora svängningar mellan åren.

30

DEL II - KOMMUNBESOKEN

I en kommun hade exempelvis antalet nyförvärv varit stort år 1995 menminskat kraftigt följande år. Detta visade sig bero på att biblioteket byttdatasystem och 1995 katalogiserade man en stor mängd befintliga maga­

sinsböcker in i den datoriserade bibliotekskatalogen. Så vitt biblioteket

kunnat utröna fanns inga möjligheter att i statistiken skilja detta äldre be­stånd från nyförvärven.

I en annan kommun minskade medieinköpen mellan två år under pe­

rioden pga att man slutat köpa filmer till skolan! Det visade sig att kom­munens AV-central är integrerad i huvudbiblioteket.

På flera håll har nyförvärven kunnat hållas på en oförändrad nivå trotsatt biblioteket inte fått kompensation för kostnadsökningar i sina media­anslag. Förklaringarna till detta kan vara flera. Några av biblioteken harbörjat köpa en förhållandevis stor del av böckerna i nätbokhandeln. I an­dra fall kan det vara så att biblioteket lägger in samtliga ca 750 litteratur­

stödda titlar i katalogen, böcker som de fått från Kulturrådet i gåva.

Lokaler

Sedan gammalt är det känt att det är mycket svårt att jämföra olika bib­

lioteks lokalkostnader. Förklaringen är att de ganska ofta ligger centralt ikommunernas redovisning. I den studie jag gjort visar det sig att det är detett par av kommunerna som inte tar upp reella hyreskostnader för sinahuvudbibliotek.

I ett annat fall hade lokalkostnaderna sjunkit med två tredjedelar mel­lan de undersökta åren. Det visade sig inte bero på avställning av lokaler.Istället var det så att kommunen hade lagt om beräkningsgrunderna förde kommunala lokalerna. Biblioteket tillhörde dem som fick minskade

lokalkostnader, men förvaltningen fick å andra sidan avstå motsvarandesumma till de förvaltningar som fått ökade kostnader.

JT

Vid samtalen i kommunerna berörde vi också IT-kostnaderna. Det visadesig vara svårt att få en samlad bild av dessa. Ett bibliotek hade dock sänktsina kostnader väsentligt. Här låg 1996 IT-kostnader om 367 tkr på biblio­

teket. Sedan dess har kostnaderna flyttats och lagts centralt. l,6-1,l mil­joner kronor kostar idag IT totalt för kultur- och fritidsförvaltningen.Utöver detta betalar biblioteket i storleksordningen 160 tkr för sittbiblioteksdatasystem.

31

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

Vad är bib/ioteksverksamhet?

Denna fråga har ställts under personalavsnittet, men gäller förstås ocksåverksamhetsavsnittet. I varierande omfattning bedrivs verksamhet påskolsidan (utöver integrerade bibliotek), konsumentverksamhet, informa­tionskontorsverksamhet, turismservice, samverkan med museum, sjuk­husbibliotek, fängelsebibliotek, livaktig allmänkulturell verksamhet ellereget lärcentrum inom bibliotekets organisation. Dessa exempel visar attdet är svårt att jämföra kommunerna sins emellan. Ett kommunbibliotekkan tyckas ha fått högre anslag för sin verksamhet; samtidigt skall det kan­ske räcka till betydligt mer än den rena basverksamheten, som t ex bedrivspå en grannkommuns bibliotek.

Ett specialfall är kommunbibliotek, som samtidigt är värdbibliotek förett länsbibliotek. Ett av våra bibliotek fick år 2002 omkring 600 tkr somersättning av olika slag från regionbiblioteket. Detta kan försvåra jämfö­relser med bibliotek av samma storleksordning som inte samtidigt är värd­bibliotek för ett länsbibliotek.

32

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

KostnaderPersonalkostnader

Besöken har visat, att det många gånger kan vara en person, som räknarfram personalstyrkans storlek och fördelning på olika personalkategorieroch en annan som räknar fram personalkostnaderna. Detta ökar risken föratt de inblandade använder olika urvalsrnodeller. Den som räknar fram

personalstyrkans storlek kanske tar med de timmar, som personer på an­nan plats i den kommunala organisationen tjänstgör i yttre tjänst på bib­lioteket. Eller räknar bort konsumentsekreteraren, som betalas inom bib­liotekets budget. Inte minst kan lönen för kultur/bibliotekschefen vara

budgeterad på annat håll i organisationen. Den som redovisar personal­kostnaderna kanske inte gör några justeringar alls för detta.

Vid ett av mina kommunbesök jämförde vi tillsammans personalkost­

naderna inklusive PO år 1995 per anställd i den aktuella kommunen medett antal grannkommuner av motsvarande storlek. Det visade sig att kost­naderna varierade från 158 till 290 tkr per person och år! Slutsatsen måste

bli att någonting är fel i redovisningen; så stora löneskillnader kan det intefinnas mellan dessa kommunbibliotek. Motsvarande genomsnittliga per­sonalkostnad för riket som helhet var samma år 233 tkr.

Skillnader mellan KommunfärbundetlSCB och KUR/SCB

Både SK och KUR samverkar med SCB för att ta fram statistik från kom­munerna. SK och SCB producerar tillsammans årligen skriften Vad kostar

verksamheten i Din kommun? Sedan några år finns också huvuddelen av denkommunalekonomiska statistiken i olika databaser som är tillgängliga viaInternet.

Jag har med hjälp av SK fått fram uppgifter ur kommunernas boksluts­statistik (hämtad från räkenskapssammandraget) rörande biblioteks­verksamheten år 2002 i de sju besökskommunerna. Tyvärr kan siffrornainte jämföras rakt av med uppgifterna i Folkbiblioteken 2002. I den senareskriften är uppgifterna mer finfördelade (man får t ex uppgifter ommediakostnaderna) än i räkenskapssammandraget (där t ex media­kostnaderna ingår i den större posten "varor").

I övrigt kan sägas att skillnaderna är förhållandevis stora mellan de upp­gifter som går att jämföra. Summan av bruttokostnaderna kan skilja sig åtmed inte mindre än 4 miljoner kronor (hos en av de kommuner jag besökte)!

33

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

Det visar sig också att några av de bibliotek jag besökte har mycket stora

"interna intäkter" respektive "övriga externa intäkter". Dessa finns sär­

redovisade hos SK. Även här kan det röra sig om stora summor i intäkter,4,5 miljoner för ett kommunbibliotek, nästan 1,8 miljoner för ett annat.

Att skillnaderna mellan de uppgifter som redovisats till SK och SCB ärså stora kan delvis bero på att kommunerna kan ha använt olikaredovisningsmetoder i de uppgifter som lämnats till KUR/SCE. Det harinte varit möjligt att göra någon djupare analys av detta inom ramen för

denna rapport.

34

Del III- Reflexioner och slutsatser

35

DEL III - REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

Hur använder kommunerna pengarna?

Vid besöken visade det sig vara svårt att få en bild av respektive biblioteksutveckling från år 1995 till år 2002. De flesta biblioteken hade bytt chefen eller flera gånger sedan 1995 och man hade ingen tydlig bild av utveck­lingen år från år. Många visade förvåning, när de fick klart för sig att detillhörde de kommuner som fått ökade respektive minskade resurser.

Intervjuerna med bibliotekscheferna visade inte heller några tydliga skill­

nader i aktuella satsningar mellan kommunbibliotek som fått ökade respektive

minskade resurser.

Man får inte glömma att en procentuell ökning eller minskning mellande aktuella åren inte ger hela bilden. Några bibliotek har kanske ökat från enganska låg nivå. Andra kan ha minskat från en högre nivå. Slutresultatetär kanske att de har ungefär lika mycket resurser att disponera i dagslägetoch att diskussionerna och satsningarna sker på likartade sätt.

Man skulle annars kunna tro, att de kommuner som fått minskade re­surser under åren diskuterar nedskärningar på lokalsidan. Men tvärtemotdetta visade det sig att två av de kommuner, som fått minskade resurser harsatsat stort på sina huvudbibliotek. Ett av biblioteken har fått en störreutbyggnad av huvudbibliotekets lokaler. I den andra kommunen hållerman just på att bygga ett helt nytt, fint huvudbibliotek.

I en av de kommuner, som enligt statistiken fått störst utökningar, blevman förvånad över detta besked. Man upplevde inte att biblioteket harnågon stark ställning i kommunen och nedskärningar diskuterades för

kommande år. Under perioden har man dock fått en rejäl utbyggnad avenfilial inklusive ny personal- detta kan ha gett genomslag i statistiken.

Jag bad också biblioteken berätta om vad som är aktuellt i dagsläget.Det visade sig att samtliga bibliotek satsar på det livslånga lärandet påolika sätt. Här märks inte någon skillnad i engagemang mellan de biblio­tek som fått ökade, respektive minskade resurser.

En annan märkbar trend är att många bibliotek satsar på interkommunalt

samarbete. Ett sådant exempel är Bromölla och Projekt Skåne nordost.Sex kommuner skickar böcker direkt till varann utan att gå genom läns­

biblioteket. Man har ett gemensamt lånekort som även går att använda påhögskolebiblioteket. Låntagarna kan lämna igen de lånade medierna påvilket som helst av biblioteken. Länsbiblioteket ordnar transporter fleragånger per vecka. I projektet ingår också en satsning på vuxenstuderandebl a genom utbildning av studiebibliotekarierna och kontakter med de lo­kala lärcentra. Man planerar också en gemensam databas.

36

DEL III - REfLEXIONER OCH SLUTSATSER

Samverkan med skolan. Tre av de fyra kommunerna som fått ökaderesurser har på olika sätt ett ansvar för skolbiblioteksutvecklingen i kom­munen. Det är svårt att avgöra om detta är en tillfällighet.

Ett av de bibliotek som fått minskade resurser (indragen bokbuss) harett integrerat bibliotek/museum. Här finns ett stort engagemang för enutbyggd samverkan. Biblioteket arbetar aktivt med att allmänheten skallfå ökad tillgång till kulturarvet genom bibliotekets hemsida.

Reflexioner

Den fråga man måste ställa sig är förstås: Kan man lita så pass mycket på

statistiken att man överhuvud taget kan avgöra vilka som fått ökade res­pektive minskade resurser?

Min uppfattning är att statistiken, trots sin ofullkomlighet, ändå speg­

lar utvecklingen i den enskilda kommunen år från år. Däremot kan detvara svårt att göra jämförelser mellan olika kommuner. Man har olika storapåbyggnader i form av åtaganden gentemot skolan, drift av sjukhusbib­liotek etc. Man har också olika organisation vilket kan medföra att som­liga tjänster hamnar "utanför" redovisningen av bibliotekskostnaderna.

En övergång till redovisning av nettokostnaderskulle ge en bättre bild avbasverksamheten. Samtidigt förlorar man något av denna vildvuxna florasom också är biblioteket av idag. Slutsatsen blir självfallet att det bästavore en redovisning av såväl brutto- som nettokostnader.

Kanske borde den som publicerar statistik även komma med läsanvis­

ningar? Komma med förslag på användning. Tala om på vilka områdenman bör vara försiktig med att dra alltför detaljerade slutsatser.

37

DEL III - REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

Användning av biblioteksstatistikenVilka är det egentligen som använder statistiken och vilka behov har de?Kerstin Olsson, länsbibliotekarie i Östergötland, menar att den frågan kanvara en användbar utgångspunkt, när man funderar över det framtidastatistikarbetet. Själv nämner hon tre intressenter: staten, regionen, kom­munen, som alla har ganska olikartade behov av biblioteksstatistik.

Nedan tar jag en avstamp från dessa funderingar.

Staten

Kulturrådet, som ansvarar för folkbiblioteksstatistiken, har ett eget behovav att kunna följa utvecklingen på området utifrån sina uppdrag. Kunskap

om bibliotekens verksamhet är nödvändig för att KUR skall kunna riktasina insatser på bästa sätt.

Statistiken kan exempelvis ge KUR ett verktyg för att kunna arbeta med

det jämlikhetsmål som bl a återfinns i prop 1996/97:5: "Den statligabibliotekspolitiken syftar till att ge medborgaren tillgång till litteraturoch information oavsett bostadsort och ekonomiska omständigheter".

Det statliga litteraturstödet är ett annat exempel. KUR arbetar på littera­turområdet genom att främja läsning och för att det skall finnas en bredd

och kvalitet i utgivningen av böcker. Därigenom blir det viktigt att till­gången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras och attintresset för läsning och informationssökning ökar. Även här spelar statisti­

ken en viktig roll för att KUR skall kunna göra välgrundade bedömningar.KUR använder också statistiken för sitt budgetunderlag liksom för års­

redovisningen och omvärldsanalysen. Även andra statliga organ som t ex

finansdepartementet använder statistiken för analyser på biblioteksområdet.För KUR ligger tyngdpunkten och huvudintresset i att redovisa utbud

et ex antal öppethållandetimmar) och användning et ex besök och lån). Imindre utsträckning arbetar man med att bedöma kostnaderna förverksamheterna.

På kulturområdet pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram utvärde­ringar av olika kulturområden. Hittills finns Bokslut för scenkonst, etthjälpmedel för teatern. Nästa steg är preliminärt bibliotek och museer.

Syftet är att kulturinstitutionerna själva skall kunna utvärdera sin

verksamhet med hjälp av statistik och publikundersökningar. Utvärde­ringen består av fyra delar:

38

DEL III - REflEXIONER OCH SLUTSATSER

• Utbud och innehåll

• Publikbilden - en enkel form av publikundersökning

• Mediebilden - en analys av nyhetsartiklar m m i press och etermedia

• Självbilden - en personalenkät om hur man uppfattar det sceniska re-sultatet och hur man upplever sin arbetsplats.

Resultaten sammanfattas och läggs samman med tillgänglig ekonomiskinformation m m f ör att ge en helhetsbild av respektive teater, bibliotekeller annan institution.

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting har bl a till uppdrag att ge sina med­lemmar en samlad bild av kommunernas satsningar inom olika verksam­hetsområden. Sveriges Kommuner och Landsting producerar ingen egentligstatistik rörande de primärkommunala verksamheterna. Detta ansvar lig­ger på de statistikansvariga myndigheterna.

Statistik från det primärkommunala området återfinns bl a i följandeskrifter:

• Årsbok för Sveriges kommuner. SCBI Årsbok för Sveriges kommuner presenteras ett antal uppgifter omkommuner och landsting. Uppgifterna är huvudsakligen av ekonomiskart, t.ex. skatteunderlag, utgifter och inkomster, men även andra upp­gifter av mer allmän karaktär ingår. Vissa data ges också i tidsserier. Föratt underlätta jämförelser redovisas många av uppgifterna som rela­tionstal. Tabeller kan beställas i excelformat via telefon eller e-post.

• Vad kostar verksamheten i Din kommun? SK och SCB. (Skriften ut­kommer årligen)

• Kommunal personal SK (utkommer årligen)Uppgifter om den kommunala personalen finns tillgängliga, förutom iskriftserien, även i Sveriges Kommuner och Landstings nyckeldatabas,WebOr, www.webor.se.

• Kommunernas och landstingens ekonomiska läge.Sveriges Kommuner och Landsting (2 ggr per år)I utgåvan från november 2004 behandlas de ekonomiska förutsättning­arna fram till200S. Man analyserar bl a statliga tillskott, sysselsättningoch skatteunderlag.

39

DEL III - REfLEXIONER OCH SLUTSATSER

Länet!regionenLänsbiblioteken skall stödja utvecklingen av biblioteksverksamheten i lä­nets kommuner för att alla invånare skall en ha en likvärdig tillgång tillbiblioteksservice.

Som bas för länsbibliotekens analys av behoven inom det egna länet lig­ger förstås en grundlig kunskap om bibliotekens resurser och verksamhet.Med denna som grund kan man främja verksamhetsutveckling, samver­kan och tillgänglighet på olika områden. Det livslånga lärandet och ut­

vecklingen av det virtuella biblioteket är exempel på områden där det görsstora utvecklingsinsatser runt om i landet.

Den årliga statistiken från KURISCB är en viktig källa för länsbiblio­

tekens kunskaper om situationen vid länets bibliotek. Sedan arbetar de påolika sätt med att utveckla eller komplettera materialet. Nedan följer tvåexempel.

Länsbiblioteket i Värmland arbetar mycket aktivt med SCB-statistiken

och tar fram en stor mängd nyckeltal på olika områden för det egna länet.Dessa blir ett hjälpmedel för länets bibliotek att få en uppfattning om hur

det egna biblioteket ligger till på olika områden.

Regionbibliotek Stockholm samlar in egen statistik som kompletterarSCB:s siffror. Länets bibliotekschefer samlas årligen för att gemensamt

bestämma vilka uppgifter man skall ta in för kommande år. Exempel från

år 2003 är:

• fasta öppettimmar utöver normalt öppethållande per 1000 invånare

• gruppbesök för vuxna per 1000 invånare respektive per årsverke

• gruppbesök för barn och ungdom under 17 år per 1000 invånare respek-tive per årsverke

• antal datorer för allmänheten per 1000 invånare

• antal självbetjäningsautomater IN respektive UT för allmänheten

• utrangeringar per mediabestånd i procent (totalt respektive barn ochungdom)

• virtuella besök på bibliotekets hemsida per 1000 invånare

40

DEl III - REFlEXIONER OCH SLUTSATSER

KommunernaI kommunerna har såväl de förtroendevalda som bibliotekspersonalen storanvändning av statistik.

De förtroendevalda vill ofta få en uppfattning om hur det egna biblio­

teket ligger till i förhållande till biblioteken i de övriga kommunerna i lä­net. De är också intresserade av hur satsade resurser används och vilken

servicenivå biblioteken erbjuder. Ofta är de mycket intresserade av öppet­hållande, besöks- och lånesiffror m m.

Bibliotekspersonalen har också stor användning av olika nyckeltal i sitt

kvalitetsarbete, där ständiga förbättringar är en viktig del. Många biblio­tek arbetar med medieplanering. Här använder de sig av bibliotekskatalo­gens uppgifter om mediabeståndet, en finfördelad utlåningsstatistik, siff­

ror om befolkningsunderlag i olika delar av kommunen etc. Med hjälp avutlåningsstatistiken får man en klar bild av vilka delar av mediabeståndet

som lånas ut och vilka som står inne på hyllan. Har utlåningssiffrornasjunkit behöver man veta vilka avdelningar, som står för den störstaminskningen, och vilka som trots allt står för ökningar.

Diskuterar man en förändring av öppethållandet, är det på samma sättintressant att veta hur besökssiffrorna fördelar sig på olika dagar och ti­der - detta som ett komplement till önskemål och behov som framförs

från olika grupper.På det kommunala planet är det därför inte alls säkert att SCB-statisti­

ken räcker. Snarare borde det vara regel att varje bibliotek utgår från sinaegna behov och undersöker resultaten av den egna verksamhetsutveck­lingen. Många kommuner arbetar också aktivt med sina egna nyckeltal.

Norrköpings Stadsbibliotek har t ex gjort en undersökning av besöks­frekvensen på den egna webbplatsen. Biblioteket har bl a konstaterat attman har 1 421 virtuella besök per dag (827 på webbplatsen och 594 påOPAC-katalogen). Räknar man bort besöken från datorerna i huset åter­

står 582 virtuella besök på hemsidan och 327 i OPAC.56% av besökarna öppnar hemsidorna för att söka i katalogen, låna om,

reservera medier eller utnyttja någon annan tjänst. 44% av besökarna villta reda på något annat på webplatsen. Undersökarna gör bedömningen attpå en bibliotekswebbplats i en större kommun bör antalet träffar per dagpå en särskild sida inte understiga 15 för att den skall motivera sin fortlevnad.

41

DEL III - REflEXIONER OCH SLUTSATSER

Svensk Bib/ioteksfärenings handbok i utvärderingSvensk Biblioteksförenings specialgrupp för kvalitetsarbete och statistik

har utarbetat en handbok i utvärdering som är tänkt att fungera som en"språngbräda" för bibliotek som är intresserade av att arbeta med kvalitets­utveckling. Handboken innehåller tolv indikatorer för biblioteks­

verksamhet och med dessa som grund har ett samarbetsprojekt pågått un­der tiden 2002 till 2004. Ett 60-tal bibliotek av olika typ och från olikadelar av landet har deltagit i projektet.

Samarbetet har byggt på tanken att man under tre år samlar data till de

tolv indikatorerna och jämfört resultatet över tiden och med varandra. Dedeltagande biblioteken bygger därigenom upp en utvärderingskompetensinom organisationen och får redskap att gå vidare med sitt kvalitetsarbete.

Det kan vara intressant att redovisa de tolv indikatorerna:

• Användartillfredsställelse

• Öppettider i förhållande till behoven

• Andel av målgruppen som nås av bibliotekets tjänster

• Andel av målgruppen som använder de elektroniska tjänsterna utanförbiblioteket

• Antal sessioner på varje elektronisk tjänst per person i målgruppen

• Antal biblioteksbesök per person i målgruppen

• Antal referensfrågor per person i målgruppen

• Antal deltagare i bibliotekets arrangemang per person i målgruppen

• Mediantid för förvärv - från beställning till leverans

• Proportionen mellan antal fjärrinlån och totala antalet utlån från egnasamlingar

• Samlingarnas omsättning

• Andel feluppställda böcker i bibliotekets samlingar

För varje indikator finns noga angivet syfte, definition och metod för att re­sultaten skall bli så likvärdiga som möjligt. När det exempelvis gäller mät­ning av antalet referensfrågor finns en definition av begreppet referens­fråga: det är "en informationskontakt som omfattar kunskap, användning,rekommendationer, tolkning eller instruktioner mellan någon i personalenoch användaren om hur man använder en eller flera informationskällor".

42

DEL III - REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

Många av de frågor som ställs på ett bibliotek är därför inte referens­

frågor, t ex upplysningar för att hitta personal eller att ge assistans (avenicke-bibliografisk natur) med teknisk utrustning.

Definitionerna utgår från ISO Standard 27:89. I internationell samver­

kan pågår ett arbete med att revidera standarden och att utvecklaindikatorer för biblioteksområdet.

Några av de folkbibliotek, som ingått i handboksprojektet, har upplevt

att de tolv indikatorerna passar bättre för vetenskapliga bibliotek än förfolkbibliotek. Handboken visar ändå på ett intressant arbetssätt som kananvändas såväl i en enskild kommun som i en region. Man enas om ett an­

tal indikatorer, man definierar noga begrepp, metoder etc. Resultaten kan an­vändas i förbättringsarbetet, inte minst finns möjligheter att vända sig till

bibliotek som lyckats bättre i ett visst avseende för att få tips på bra arbets­metoder genom bench-marking.

Handboken visar också exempel på intressanta indikatorer, som inteanvänds så ofta i folkbibliotekssammanhang. Projektet bör kunna stimu­

lera biblioteken att - gärna regionalt - ta fram mått utöver det materialsom KUR/SCB samlar in.

Med ett aktivt användande av statistiskt material ute på kommun­

biblioteken, kan man också hoppas att intresset för biblioteksstatistikenökar och att kvaliteten på svaren på KUR/SCB:s enkäter förbättras.

43

DEL III - REflEXIONER OCH SLUTSATSER

SluttankarMäter vi rätt saker?

Länge har bibliotekspersonalen varit bekymrad över att det framför alltär boklån per invånare, som lyfts fram i den nationella statistiken. På lokal­

planet lyfter man på motsvarande sätt ofta fram nyckeltalet kostnad per

boklån. Då tar man den totala kostnaden för biblioteksverksamheten och

dividerar med antalet utlån av böcker (eller utlån av media).Även KUR lyfter fram utlåningen som enda exempel på den webbsida

där rådets statistikansvar beskrivs. Under ingressen står det:

Under år 2003 lånade invånarna i Sverige igenomsnitt 7,2 böcker varpå folkbiblioteken. Barnböcker stod för 43 procent av utlåningen,som totalt var på 64,7 miljoner böcker. Den totala summan av utlå­nade medier, till exempel inlästa böcker, filmer och musik var 76 mil­joner, och andelen böcker av den totala utlåningen minskar.

Naturligtvis är det så att KUR inom ramen för sitt uppdrag har ett särskiltintresse av att följa bokutlåningen, men detta kan samtidigt leda till attbiblioteken ute i landet i kanske alltför hög grad koncentrerar sig på en­bart utlåningssiffrorna.

I det sammanhanget måste man konstatera, att utlåningsverksamheten

endast speglar en - kanske mindre - del av bibliotekens verksamhet. Avegen erfarenhet vet jag att redan för 20 år sedan var det bara var tredje be­sökare på det huvudbibliotek, där jag då tjänstgjorde, som lånade böckervid sitt besök. Två tredjedelar gjorde "något annat". Det fanns utställningar

att titta på, sagostunder på barnavdelningen, tidningar och tidskrifter,lunchaktiviteter (konserter och novelIcafe), läsbord för studerande etc. I

dagsläget mäter förmodligen utlåningssiffrorna bibliotekens verksamhetsom helhet i ännu mindre grad. Allt fler studerande kommer till biblio­teket, många människor utnyttjar bibliotekets datorer, biblioteken fung­

erar som mötesplatser etc.Det är därför viktigt att man mäter aktiviteter som är signifikanta för da­

gens biblioteksverksamhet. En ensidig koncentration på utlån per invånare

riskerar att få en konserverande inverkan på bibliotekens utveckling.Många grupper, t ex studerande, ökar sina besök på biblioteket. Å andra

sidan finns det numera allt större möjligheter att utnyttja det virtuellabiblioteket. Detta kan ligga bakom det faktum att besöksfrekvensen ibland

44

DEL III - RHLEXIONER OCH SLUTSATSER

minskar på biblioteken. Många människor har säkert gjort som jag själv,

halverat antalet biblioteksbesök. Förr gick jag till biblioteket för att be­ställa böcker och låna om böcker. Idag uträttar jag sådana tjänster via nätet.

Vill vi ha en bild av dagens biblioteksverksamhet är det alltså viktigt attfinna och sprida metoder för att mäta det virtuella biblioteket. Hur mångabesök får bibliotekets hemsida? Vilka sidor besöks och i vilken omfatt­ning? Hur används länkarna till olika databaser? Hur många besök har denpublika bibliotekskatalogen på nätet?

Det är också intressant att få ett grepp om bibliotekens arbete med detlivslånga lärandet inklusive vuxen- och distansutbildning. Finns det nå­

got lärcentrum på det aktuella biblioteket? Samverkar folkbiblioteketmed något lärcentrum i kommunen?

Flera av de bibliotek jag besökt har tagit upp ett annat önskemål: attbiblioteken skall mäta evenemang av olika slag. Det kan röra sig om sago­stunder, bokprat för skolklasser, !T-undervisning, allmänkulturella ar­rangemang etc. Som vi tidigare sett mäter biblioteken i Stockholms längruppbesök för vuxna och för barn och ungdom.

Man kan alltid diskutera vilka uppgifter som skall tas in i den nationellastatistiken. Ett grundkrav är att en större del av biblioteken besvarar frå­

gorna och att svaren blir konkreta och jämförbara. En försöksverksamheti några olika län skulle kunna vara ett sätt att pröva ut nya, relevanta frå­geställningar. Exempelvis skulle ett eller ett par län kunna testa metoderför att enkelt och säkert mäta besök på bibliotekens hemsidor, gärna till­

sammans med andra mått som kan ge en bild av användningen av detvirtuella biblioteket. Försöksverksamheten måste kombineras medutbildningsinsatser riktade mot såväl bibliotekspersonalen som kommu­

nernas IT-avdelningar.Regionalt och lokalt kan man självklart välja att mäta flera delar av verk­

samheten. En sådan lokalt förd statistik skulle underlättas om det utarbe­

tades normer/modeller för hur den skall utformas. Kanske en uppgift förKulturrådet? När flera använder samma statistikmodell kan ju resultaten

lättare jämföras. Intresset för att öka kunskapen om den egna verksamhe­ten stimuleras därmed.

Korrekt statistik

Alla vet att statistik är svårt. På biblioteksområdet är det en komplex verk­lighet som måste förenklas och komprimeras. Olika människor som fyl­ler i uppgifter i formulär tänker på olika sätt och är olika noggranna. Det

45

DEL III - REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

är mycket lättare att t ex föra en statistik över födda och döda, det fordrarinte självständiga bedömningar i varje kommun!

Lokaler

Min fördjupade studie har lyft fram ett antal felkällor i biblioteksstatis­tiken såväl när det gäller KURISCB som SK. KUR har dock identifieratden största felkällan av alla, lokalkostnaderna, och redovisar tydligt kost­naderna för biblioteksverksamheten både inklusive och exklusive lokaler.

I SK:s - mindre spridda - statistik anges såväl externa lokalhyror som in­terna lokalkostnader. Här får man med även sådana lokalkostnader som intelagts ut på de olika förvaltningarna och därför inte redovisas i SCB:s enkäter.

Personal

Det är bekymmersamt är att de uppgifter som redovisats av KUR respektive SK

inte ens pekar i samma riktning när det gäller bibliotekens personalresurser. Hardessa egentligen ökat eller minskat under de aktuella åren?

De båda parterna borde sätta sig ner och analysera vad de kan göra föratt få en säkrare statistik. För min del menar jag att det är nödvändigt attrevidera anvisningarna som hör till SCB:s enkäter. De är idag alltför kort­fattade och otydliga.

Sveriges Kommuner och Landsting har också en del att göra när det gäl­ler personalstatistiken. På egen hand kan man påskynda den pågåendeför­nyelsen av BSK-statistiken så att nyare yrkeskategorier kommer med. Detkan också vara bra med kontakter med facksakkunniga så att indelningeni fackområden blir så bra som möjligt. Det är t ex inte bra att nästan hälf­ten av bibliotekens personal, biblioteksassistenterna, inte förs under bib­liotek utan under administration. Det svarar inte mot bibliotekens verk­lighet, där i princip all personal tjänstgör direkt i biblioteksverksamheten,men dessutom har "skrivbordsarbete" av olika slag.

Sveriges Kommuner och Landsting är liksom KUR helt beroende avkvaliteten på de uppgifter man får in från kommunerna. Undersökningenvisar på en mycket varierande kvalitet och att kommunernas personal­avdelningar i alltför liten utsträckning checkar av och aktualiserar sinauppgifter gentemot fackförvaltningarna.

Samverkan

Önskar man en förbättrad biblioteksstatistik är det viktigt att alla berördakrafter samverkar. Detta kan ske på olika sätt. Statens kulturråd och Sve-

46

DEL III - REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

riges Kommuner och Landsting skulle gemensamt kunna anordna konfe­

renser på området. KUR bör också tillskapa en referensgrupp, därstatistikfrågorna kan diskuteras. Kanske bör också samordningen mellanKUR och SeB förbättras.

Index

Slutligen: Det håller inte att olika parter använder olika slags konsument­

inriktade index när de skall bedöma utvecklingen av bibliotekens resur­ser mellan åren! Resultaten blir stor förvirring och bristande tilltro till den

nationella statistiken.Skall man använda ett kostnadsindex för en speciell kommunal verk­

samhet, måste man självfallet se på vilka typer av kostnader just den verk­

samheten har. På SK sade man hösten 2004 att ungefär tre fjärdedelar avkommunernas kostnader är personalrelaterade kostnader av ett eller an­

nat slag. I det läget är "Medelsvenssons korg av varor" ett alltför trubbigtinstrument, när man tittar på utvecklingen inom ett särskilt verksamhets­

område.Ett viktat biblioteksindex skulle ge ett mer korrekt underlag för bedöm­

ningar såväl på nationell som lokal nivå.

47

På osäker grund är en kritisk granskning av den svenska folkbiblioteks­statistiken. Varför överensstämmer inte Svenska Kommunförbundets ochStatens Kulturråds personalstatistik med varandra? Vilka felkällor finns?

Skriften innehåller en analys av frågor som

• hur stora är egentligen de reella kostnadsökningarna inom biblioteks­sektorn?

• har folkbiblioteken fått ökade eller minskade resurser under perioden1995-2002?

• är biblioteksverksamhet ett entydigt begrepp? Hör t ex konsument­vägledning dit?

• behöver anvisningarna till folkbiblioteksstatistiken förbättras?

• hur kan man använda statistiken nationellt, regionalt och lokalt?

SverigesKommuneroch Landsting

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50info@skl.se, www.skl.se

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan