2050 Klimatbroschyr

Klimatkompensation – till ett rimligt pris

2050Fast Forward to a Greener Future

2050 / Klimatkompensation till ett rimligt pris2

Klimatkompensation – till ett rimligt pris ………………………………… 3

2050:s modell …………………………………………………………………………… 4

Några exempel på tillgängliga projekt ……………………………………… 6

Frågor och svar ………………………………………………………………………… 12

Ordlista ……………………………………………………………………………………… 15

Vilka är 2050? …………………………………………………………………………… 16

Innehåll

2050 / Klimatkompensation till ett rimligt pris 3

Klimatkompensation – till ett rimligt pris

Vi på 2050 hjälper våra partners i arbetet med att ställa

om i en mer hållbar riktning och bidra till att den globala

temperaturhöjningen hejdas. Utsläppen av växthusgaser

fortsätter att öka globalt och behöver drastiskt minska för att

minimera effekterna av den globala uppvärmningen.

I denna broschyr beskriver vi varför vi ser behovet av en ny

och transparent prismodell för att ge fler möjligheten att

kompensera sin klimatpåverkan. Vi vill också visa på bredden

av möjliga klimatkompensationsprojekt från olika delar av

världen som alla har ett tydligt fokus på människor och miljö.

Allt för största möjliga klimatnytta per satsad krona.

Markus Ekelund, VD 2050


Vårt erbjudandeMarknaden för klimatkompensation har mognat och idag kan klimat-kompensation handlas på öppna marknadsplatser. Det har därmed blivit lättare för fler att få tillgång till klimatkompensationsprojekt. Kortsiktigt har priserna också sjunkit till historiskt låga nivåer. Vi ser att klimatkompensation gör nytta för klimatet och vi vill därför att fler företag kompenserar mer av sina utsläpp.

Vi erbjuder därför klimatkompensationsprojekt till ett rimligt pris. Vår prismodell bygger på ett påslag på vårt inköpspris som vi är transparanta med. Påslaget beror av volym och täcker vår rådgivning runt val av projekt och övriga omkostnader.

Prismodell2050 har valt en prissättningsmodell för klimatkompensation som innebär att vi tar en avgift som vi öppet redovisar. 2050 handlar på en marknadsplats där priset varierar dagligen beroende på tillgång och hur stor inköpsvolymen är.

Vår avgift är uppdelad i en fast och en rörlig del som baseras på vårt inköpspris. Den fasta avgiften är 5 000 kr och den rörliga avgifte n varierar enligt tabellen nedan.

Figuren nedan visar hur ditt pris per ton varierar med volym koldi-oxid för tre typprojekt.

Prismodell

Volym (ton) Avgift (%)

0 – 999 25

1 000 – 1 999 20

2 000 – 4 999 15

5 000 – 10 000 10

10 000 – Begär offert

2050:s modell

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000

antal ton CO2

Ditt pris per ton CO2 (januari 2014)

Vind VER/GS

Vattenrening VER/GS

Biogas CDM/GS

kronor


Typer av projektVi har tillgång till klimatprojekt från stora delar av världen inom de internationellt erkända standarderna.

Vi rekommenderar dock projekt certifierade enligt Gold Standard och/eller CDM-projekt inom förnyelsebar energi. Dessa har genom-gått en noggrann revidering vilket säkerställer klimatnyttan. Gold Standard ställer också särskilda krav när det gäller sociala frågor för lokalbefolkningen och uppfattas av miljörörelsen som det allra bästa alternativet. Grundare och medlemmar i Gold standard är WWF International, Greenpeace International och ett 60-tal andra miljö organisationer.

För kompensering i projekt inom andra standarder krävs större insatser för att säkerställa att grundkriterierna för kompensation är uppfyllda (se mer under ”Frågor och svar: Hur fungerar klimat-kompensation?”).

De projekt vi erbjuder finns bland annat i Latinamerika, Afrika och Asien. Teknikerna varierar mellan exempelvis vattenrening, sol- och vindenergi, kollektivtrafik, biomassa och biogas.

Vår roll är att guida rätt och maximera nyttan för dig – och klimatet!

Vi rekommenderar:

r Projekt certifierade enligt Gold Standard

r CDM projekt inom förnybar energi


BIogAs I VIeTnAmstandard: VER GS

Projektbeskrivning:Projektet bidrar till att ersätta fossila bränslen med förnybar biogas för användning i spisar och lampor. Gödsel och latrinavfall samlas in och rötas till biogas i mindre biogasreaktorer. Biogasen leds i ledningar till husen där den används för matlagning samt för belysning.

Restprodukten från biogasproduktionen är biogödsel som kan ersätta konstgödsel. Vid utgången av 2012 hade projektet bidragit till att över 125 000 biogasreaktorer byggts och nära 1 000 tekniker utbildats.

Utsläppsreduktion: Varje biogasreaktor motsvarar en reduktion med cirka 4,8 ton CO

2e per år genom att ersätta fossilt bränsle. Vid utgången av 2012

hade projektet bidragit till en utsläppsminskning av ca 267 000 ton CO2e per år.

Övriga positiva effekter:Sanitära förhållanden, avfallshanteringen och luft kvalitén inomhus förbättras. Projektet bidrar även till utbildning och kunskapsöverföring.

ditt pris*:1500 ton 88 kr/ton 6000 ton 81 kr/ton

r läs mer om projektet på gold standard markit

Några exempel på tillgängliga projekt

”After purchasing the bio-digestor, biogas is free and is sufficient for cooking and lighting needs. Before we used risk husk as fuel for cooking that made a lot of dust and smoky air pollution!” (Phúc Tran Thi, grisbonde i Bách Thuan, Vietnam).

Här visar vi några exempel på pro-jekt som vi nu kan erbjuda. Vi har för respektive projekt exemplifierat vad kostnaden skulle blivit i januari 2014 om kompensationen varit 1 500 ton eller 6 000 ton koldioxid-ekvivalenter.

http://mer.markit.com/br-reg/public/project.jsp?project_id=103000000001847


Några exempel på tillgängliga projektSmåSkalig vattenrening i kenya Standard: VER GS

Projektbeskrivning: Ett portabelt vattenfilter som används på individ- eller hushållsnivå. Vattnet renas genom solens strålar och behöver vare sig batterier, elektricitet eller kemikalier. En vattenrenare kan filtrera minst 1000 liter vatten. Det innebär en kraftigt minskad risk för allvarliga vattenburna sjuk -domar. Klimat nyttan består av att vatten inte behöver kokas för att renas.

Utsläppsreduktion: Årligen minskas utsläppen med cirka två miljoner ton CO2.

Övriga positiva effekter: Förbättrad hälsa hos lokalbefolkningen genom rening av dricksvattnet samt minskad avskogning genom att ved inte behöver samlas in för att koka dricksvatten. Projektet heter ”LifeStraw Family in Rural Kenya”.

Ditt pris*:1500 ton 103 kr/ton 6000 ton 95 kr/ton

r läs mer om projektet på gold Standard markit

* 31 januari 2014

780 miljoner män-niskor i världen har inte tillgång till säker källa för dricksvatten.

Källa: UNICEF and World Health Orga-nization. 2012.



effeKTIVA sPIsAr I ghAnAstandard: VER GS

Projektbeskrivning: Projektet delfinansierar effektiva spisar, vilket minskar förbrukningen av träkol med 40%. Spisarna förbättrar förbränningen, behåller värmen bättre och minskar bränslebehovet. Spisen finns i fyra olika storlekar, för att passa både hushåll och storkök. Projektet har genomgått fyra externa verifieringar enligt VCSstandarden och Gold Standards kriterier.

Utsläppsreduktion: Minskade växthusgasutsläppet med 236 819 ton CO2e

under 2012.

Övriga positiva effekter: Spisarna räddar liv genom att luftföroreningarna inomhus minskar. Samtidigt minskar avskogningen liksom hushållens bränslekostnader.

ditt pris*:1500 ton 47 kr/ton6000 ton 42 kr/ton

r läs mer om projektet på gold standard markit

”Satsningarna på spisprojekt är spänn-ande både på grund av att de har så klara utvecklings- och hälso effekter vid sidan av minskad avskogning och minskade bränsle-kostnader för hus-hållen, säger miljö-minister Lena Ek.”



BIogAs I KInAstandard: CER GS

Projektbeskrivning: Projektet ser till att biogas produceras från avloppsvattnet och utnyttjas som bränsle vid pappersbruket Zhejiang Jingxing Paper Joint Stock. Klimatnyttan sker dels genom att metanavgången från avloppsvattnet minskar, dels genom att elproduktionen sker med biogas istället för med kol. Projektet registrerades som CDMprojekt hos FN i juli 2011 och verifierades för första gången hösten 2012.

Utsläppsreduktion: Uppskattas minska utsläpp av växthusgaser med 66 400 ton CO

2e per år, faktisk reduktion juli 2011 – sept 2012, drygt 38 100 ton CO

2e.

Övriga positiva effekter: Skapar arbetstillfällen och chans till kunskapsöverföring.


r läs mer om projektet på fn:s klimatsekretariats hemsida

VIndKrAfT I heBeI, KInAstandard: CER GS

Projektbeskrivning: Projektet hjälper till att ställa om till förnybar energi i Kina där största delen av elektriciteten idag produceras från kol. Hebei Shangyi Manjing East Wind Farm Project registrerades som CDMprojekt hos FN våren 2007. Projektet har 33 vindkraftverk à 1,5 MW, totalt 49,5 MW, vilket ger 116 820 MWh el till nätet per år.

Utsläppsreduktion: Under en sjuårsperiod genererar projektet i genomsnitt cirka 120 000 ton CO

2e i minskade utsläpp per år.

Övriga positiva effekter: Förbättrad luftkvalitet och skapande av lokala arbetstillfällen.


r läs mer om projektet på fn:s klimatsekretariats hemsida

Biogasanläggningen vid pappersbruket Zhejiang Jingxing Paper Joint Stock i Kina bidrog till att sänka växthusgas-utsläppet med drygt 38 000 ton CO

2e

under projektets första år. Detta mot-svarar att flyga näs-tan 4 000 varv runt jorden.* 31 januari 2014

cdm.unfccc.int/Projects/DB/DNV-CUK1167911701.87

cdm.unfccc.int/Projects/DB/TUEV-RHEIN1311661043.38/view


Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka globalt och utsläppen behöver drastiskt minska för att hejda effekterna av den globala upp-värmningen. Klimatkompensation är ett trovärdigt sätt att ta ansvar för sin klimatpåverkan.

Att klimatkompensera innebär att kompensera för hela eller delar av de klimatutsläpp som orsakas av den egna verksamheten. Kom-penseringen sker genom att finansiera en åtgärd som minskar utsläpp av växthusgaser eller binder koldioxid någon annanstans. Många företag ser också klimatkompenseringen som en möjlighet att sätta ett pris på sina utsläpp för att därigenom öka de ekonomiska incita-menten att minska sina utsläpp inom företaget.

Dock är klimatkompensation bara en del av lösningen. Det är centralt att arbeta med företagets hela klimatpåverkan. Vår rekom-mendation är att företag och organisationer tar ett helhetsgrepp med samtliga fem delar, enligt nedan, för att minska sin klimatpåverkan.

1. Beräkna utsläppen och sätt mål Beräkna utsläppen för att ge dig en bild om vad som är stort eller

smått och var du bäst genomför dina åtgärder. Viktigt att sätta mål som styr mot en minskad klimatpåverkan.

2. Inför åtgärder – minska utsläppen! Ta fram en plan över hur verksamhetens utsläpp ska minska över

tid och genomför åtgärder.3. Klimatkompensera Välj på vilket sätt verksamheten ska kompensera för sina utsläpp,

se mer information under ”Frågor och svar: Vad i min verksamhet ska klimatkompenseras?”

4. Kommunicera klimatarbetet Kommunicera att du klimatkompenserar, glöm inte projektets mer-

värden utöver reduktionen av växthusgaser. 5. Utvärdera Följ upp och utvärdera vidtagna åtgärder och investeringar för att

minska dina utsläpp.

Klimatkompensation – en del av klimatarbetet


Beräkna utsläppen och sätt mål

Inför åtgärder för att minska utsläppen

Klimatkompensera

Kommunicera klimatarbetet

Utvärdera

några tips på vägen till en lyckad klimatkompensation

r höj de egna klimatambitionerna. En ambitiös strategi för utsläppsminskning ger en ökad trovärdighet då du klimat-kompenserar.

r ställ krav på projektportföljen. Säkerställ att den till exempel inte innehåller industriella gaser, stora dammbyggen, effektivare kolkraft eller kärnkraft. Projekten ska tåla att detaljgranskas, så välj i första hand projekt certifierade av Gold Standard och/eller CDM-projekt inom förnyelsebar energi.

r lyft fram sidoeffekterna. Klimatprojekt kan ha tydliga nyttor som nya arbetstillfällen, bättre luftkvalitet och hälsa eller ökade intäkter för lokalbefolkningen. Lyft gärna fram dessa.

r Informera. Det är viktigt att vara transparent med vad som kom-penseras och hur det hänger ihop med din klimatstrategi. Hänvisa gärna till oberoende källor för mer information om projekten.

Klimatkompensation – en del av klimatarbetet


Vad i min verksamhet ska jag klimatkompensera?Det finns flera möjliga alternativ då man klimatkompenserar. Det kan handla om allt ifrån att klimatkompensera en enskild produkt till alla utsläpp för en verksamhet.

Viktigt är att fundera igenom i vilket sammanhang klimatkom-pensationen används. Valet blir en del av er klimatstrategi som kan stärka ert varumärke. Hur mycket som ska kompenseras baseras på klimatberäkningar, enligt den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol. Behöver du hjälp bistår vi dig gärna med vår specialist-kompetens inom klimatberäkningar.

hur säkerställs klimatnyttan med klimatkompensering?Det finns fem grundkriterier som behöver vara uppfyllda:1. Additionalitet – Projektet skulle inte ha blivit av utan den finansie-

ring som sker genom klimatkompensationen.2. Verifierbarhet – Oberoende tredje part ska ha verifierat utsläpps-

minskningarna.3. spårbarhet – Samma utsläppsminskning ska inte kunna säljas

flera gånger.4. Beständighet – Utsläppsminskningen ska vara permanent. 5. Bidrag till hållbar utveckling – Exempelvis genom att skapa nya

arbetstillfällen, fattigdomsbekämpning och förbättrad hälsa hos lokalbefolkningen.

Frågor och svar

sVerIges UTsläPP Under 24 år = 1,4 mIljArder Ton


Klimatkompensation löser väl inte klimatfrågan?Klimatkompensation kommer inte ensamt lösa den klimatutmaning vi står inför, men eftersom varje ton koldioxid som kompenseras innebär minskade utsläpp totalt sett är det en viktig pusselbit. Klimat-kompensation är en viktig del i utvecklingsländernas energiomställ-ning med ett minskat klimatavtryck.

Enbart CDM har sedan starten för cirka tio år sedan gett upphov till över 5 000 projekt godkända och registrerade av FN. Tillsammans har det förhindrat mer än 1,4 miljader ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar Sveriges hela utsläpp i tjugofyra år!

hur fungerar klimatkompensation?Genom att köpa reduktionsenheter bidrar du till finansieringen av utsläppsminskande projekt i framförallt utvecklingsländerna. Utan denna finansiering hade projekten aldrig kommit till stånd. Ut-släppsminskningarna verifieras löpande av till exempel FN om det är ett CDM-projekt och Gold Standard om det är ett Gold Standard-certifiera t projekt.

I många länder är det billigast att bygga ut elproduktion som drivs med fossila bränslen, t ex kol. Genom klimatkompensationen finan-sieras merkostnaden så att energin i stället produceras på ett sätt som innebär lägre utsläpp av växthusgaser, t ex med vind-, sol- eller biokraft.

De senaste 10 åren har över 5 000 CDMprojekt minskat utsläppen av koldioxid med 1,4 miljarder ton. Lika mycket som hela Sveriges utsläpp under 24 år.


Vi på Vasakronan har målmedvetet arbetat med att minska våra klimatutsläpp sedan 2006 och har lyckats minska dem med mer än 95 % sedan dess. Vi ser klimatkompensering som ett bra sätt att ta ansvar för de utsläpp som ändå är kvar, samtidigt som vi bidrar till att mer förnyelsebar energi produceras i utvecklingsländer.”

Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan

”

Att ställa om vår kraftvärmeproduktion till 100 procent förnybar och återvunnen energi kräve r nya anläggningar. då tiden till driftsättning och minskade utsläpp är några år ser vi klimatkompensation som ett bra sätt att ta ansvar under tiden, samtidigt som vi också kan bidra till ett bättre liv, till exempel ökad tillgång till rent vatten i Kenya.”

Ulf Wikström, hållbarhetschef, fortum Värme

”


ordlista

Många förkortningar, är det förvirrande? Detta är din guide…

Cdm – Clean development mechanismCDM syftar till att låta industriländer, som anslutit sig till Kyotoprotokollet och åtagit sig att minska sina koldioxidutsläpp, investera i projekt i utvecklingsländer för att minska utsläppen där. Projektens klimatnytta granskas och verifieras av FN.

Cer – Certified emission reductionEtt certifikat som bevis på uppnådd klimatnytta utfärdat av FN. En CER motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter.

KoldioxidekvivalenterEtt mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika potential att bidra till växthuseffekten. Koldioxidekvivalenter anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge motsvarande verkan på klimatet under en viss tidscykel, som oftast är 100 år.

Ver Voluntary emission reductionEn utsläppsenhet från ett oreglerat projekt, ej CDMprojekt.

VCs – Voluntary Carbon standardKvalitetsstandard för mätning och uppföljning av oreglerade projekt.

green house gas ProtocolStandard för beräkning och redovisning av klimatpåverkan.

gold standard (gs)En standard för klimatkompensationsprojekt framtagen av miljöorganisationer.

reduktionsenhetReduktionsenheter genereras från utsläppsminskande projekt i andra länder och kan vara antingen certifierade utsläppsminskningar, så kallade CER (Certified Emission Reduction), eller utsläppsminskningsenheter, så kallade ERU (Emission Reduction Units).

UtsläppsrättEn utsläppsrätt motsvarar rätten att släppa ut koldioxid inom ramen för ett system för utsläppshandel. EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel med syfte att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser.

Produktion: 2050 AB, februari 2014.

formgivning: Grön idé AB.

foto: sid 1, 4, 7 – Vestergaard/Georgina Goodwin; sid 3 – 2050 AB;

sid 6 – Nexus/Carbon for Development; sid 8 www.gyapa.com;

sid 9 www.zjjxjt.com och sid 3, 5, 9, 11, 13, 14 – Shutterstock.

2050Fast Forward to a Greener Future

VIlKA är 2050?Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kom-petens och vårt driv i miljö- och klimatfrågor. År 2050 ska Sverige inte ha någon nettopåverkan på klimatet. Vi vet att vi måste nå dit, men då kan vi inte vänta! Vi vill bidra till att företag, organisationer, myndigheter och individer blir vinnare i omställningen till en lång-siktigt hållbar utveckling.

Därför är vår vision:

godA Affärer På en PlAneT I BAlAns!

Vi arbetar i gränslandet mellan politik, forskning och näringsliv för att sluta kretsloppen, vilket skapar nya affärsmöjligheter för våra kunder. Konkret innebär det att vi inom hållbarhetsområdet hjälper våra kunder med:r Omvärldsanalys r Affärsutvecklingr Driva nätverkr Beräkningarr Klimatkompensationr Kommunikation

om dU VIll VeTA mer?Kontakta Markus Ekelund, vd, 2050E-post [email protected]. www.2050.se

Documents

2050 Klimatbroschyr