· 2018-11-23 · Det finns relativt stora skillnader i arbets-löshet mellan personer med olika typer av akademisk utbildning. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård

Framtidsutsikter

Här finns jobben för akademiker 2023

www.saco.se/studieval

Vi som ger ut den här boken är Saco, Sveriges akade-mikers centralorganisation, och vi är en facklig paraply-organisation som driver akademikernas intressen. Våra 23 medlemsförbund är professionella yrkesförbund och det är hos något av dessa som du kan bli medlem som högskolestudent eller nyexaminerad akademiker. Saco och förbunden har tillsammans cirka 700 000 medlemmar inom mer än 100 olika yrken.

i sin dagliga verksamhet hjälper de sina medlemmar bl.a. vid löneförhandlingar och i arbetsrättsliga frågor och har därför den bästa tänkbara kunskapen om både utbildningar och arbetsmarknad för de yrken de representerar. Denna kunskap delar vi med oss av i våra olika studievalsproduk-ter så att du som ska välja utbildning kan göra ett medvetet studieval och så att du som redan studerar får reda på hur du kan öka dina chanser till din bästa karriär.

den här boken handlar om jobbläget om fem år för ett stort antal högskoleyrken, nämligen de yrken som våra experter, Sacoförbunden, representerar. Om du vill läsa om andra yrken kan du söka efter arbetsmarknadsutsikter hos exempelvis Arbetsförmedlingen och SCB.

längst bak finns också en lista med kontaktuppgifter till Sacoförbunden.

du kan också ställa frågor till Sacoförbunden i vårt frågeforum yrkesexpert.saco.se.

lycka till i framtiden!

3www.saco.se/framtid

Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägvalen du gör i livet. Det är viktigt att låta ditt eget intresse styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspi-rera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än du först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att du gör utbildningsvalet medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. Då kan du undvika obehagliga överraskningar.

Tänk på att en högskoleutbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval du gör som ung inte måste gälla under hela ditt yrkesliv. Hur du trivs och lyckas i arbetslivet beror på många olika saker. Men en högskoleutbildning är en mycket bra grund att stå på och att vidareutvecklas ifrån.

Även om akademiker har högst sysselsättning och lägst arbetslöshet i jämförelse med andra grupper på arbetsmarknaden kan även en akade-miker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när du ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Men ju mer du vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan du också förbereda dig för att hantera eller undvika att hamna i arbetslöshet.

I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när du väljer yrkesbana. Saco och Sacoförbunden hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd till dig som väljer men vill också att de ska inspirera till att ta reda på mer.

Göran arrius sacos ordförande

FrAMTIDSuTSIkTer Här finns jobben för akademiker år 2023 redaktör: Christian Lövgren

© redaktör: Christian Lövgren och Saco 2018

Tryckeri: Strålfors, 2018 Upplaga: 20 000 ex ISBN: 978-91-88019-25-7

www.saco.se

Förord

4 www.saco.se/framtid

Förord 3

Inledning 6 Sammanfattande tabell nyexaminerades arbetsmarknad 16

Yrkesområden från A till Ö 18

l Agronom och lantmästare 18l Apotekare 19l Arbetsmiljöingenjör 20l Arbetsterapeut 21l Arkitekt 22l Audionom 24

l Beteendevetare 25l Bibliotekarie 25l Biolog 27l Biomedicinare 28l Biomedicinsk analytiker 29l Brandingenjör 29

l Civilekonom och ekonom 30l Civilingenjör 33

l Data- och Systemvetare 35l Diakon 36l Dietist och nutritionist 37l Djursjukskötare 38

l Fysiker och sjukhusfysiker 38l Fysioterapeut 39

l Geovetare och naturgeograf 41

l Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör 41l Hälsovetare 42l Högskoleingenjör 43

l Inredningsarkitekt 45

l Jurist 47l Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare 48

l kemist 49l kiropraktor 50

Innehåll


l kommunikationsyrken 51

l Landskapsarkitekt 52l Logoped 54l Läkare 55l Lärare i fritidshem 56l Lärare i årskurs F–3 och årskurs 4–6 57

l Matematiker och statistiker 58l Miljöutbildad 59l Musei- och kulturmiljöyrken 60

l Officer 61l Optiker 62

l Personalvetare 63l Planeringsarkitekt 64l Präst – kyrkoherde, komminister 65l Psykolog 66

l receptarie 68

l Samhällsvetare 69l Skolledare 70l Socionom 72l Speciallärare och specialpedagog 73

l Studie- och yrkesvägledare 74l Tandhygienist 75l Tandläkare 76

l Veterinär 77

l Yrkeslärare i gymnasieskolan 78

l Ämneslärare i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan 79

Sacos förbund 82


Ju större konsekvenser ett beslut har för din framtid, desto mer tid bör du lägga ned på det. saco vill underlätta för dig som ska välja högskoleutbildning. Vi vill bidra till ett bra underlag och ett välgrundat beslut. i den här skriften får du sacoförbundens prognoser för utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken om fem år.

framtida yrkesliv. Boken är uppbyggd utifrån modellen inåt, utåt, framåt och behandlar de olika stegen i valprocessen. Inåt syftar till dina personliga egenskaper, om att ta reda på var din lust och motivation finns. utåt handlar om förmågan att orientera sig och sålla i det stora utbudet av utbildningar. Framåt är sammanfattningsvis en förening av dessa och en inspiration till att hitta den väg som är perfekt för just dig. Boken är skriven av studievägledaren Ingmar Andersson.

Våra trycksaker kan du beställa i ett exem-plar av varje utan kostnad. Du som arbetar med studievägledning kan kostnadsfritt beställa våra böcker så långt lagret räcker. Läs gärna mer på Sacos webbplats: saco.se/studieval och för en snabbversion av Sacoförbundens yrkesprognoser, gå till saco.se/framtid.

ett unikt material Materialet i Framtidsutsikter är unikt i sitt slag. Saco – Sveriges akademikers centralorganisation – är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, till exempel ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden 700 000 medlemmar.

Det finns en mängd olika högskoleutbild-ningar och inriktningar att välja mellan, och det är svårt att veta hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar med din utbildning. Men ju mer du vet om din framtida arbetsmarknad, desto lättare kan du förbe-reda dig för arbetsmarknaden – redan under studietiden. Den här skriften är ett underlag och en källa till vidare vägledning för dig som ska välja utbildning. Här presenterar vi årligen prognoser för hur arbetsmarknaden kommer att se ut på fem års sikt, för ett antal akademikeryrken. Sacoförbunden har gjort prognoserna och Saco är redaktör. Progno-serna är en viktig del i Sacos studievalspa-ket. Men vi vill också betona att du ska fatta ditt beslut utifrån ditt eller dina intressen och det som du är bra på.

Verktyg som underlättar studieValet Saco ger ut ett antal böcker för studievalet med lite olika innehåll.

Välja yrke är en uppslagsbok över hög-skoleyrken. Här kan du läsa om fler än 150 högskoleyrken – vad man jobbar med, hur man utbildar sig, vad man tjänar och hur arbetsmarknaden ser ut. Texterna är skrivna av Sacos förbund som är specialister på sina respektive yrkesområden.

Missa inte heller studievalsinspirationen konsten att välja utbildning. Här får du inspi-ration och stöd i valet av högre studier och

Inledning

Lägg tid på ditt högskoleval


från yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning.

Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna, främst på grund av en kraftig utbyggnad av högskolan i slutet av 1990-talet. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden 2001–2016. Omkring en av fyra sysselsatta har idag en akademisk utbildning. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer: År 2016 arbetade 55 pro-cent av akademikerna i privat sektor, 11 pro-cent i statlig sektor, 23 procent i kommunal sektor och 11 procent inom landstingen.

akademiker har lättare att få jobb Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning. Men chanserna till jobb påverkas av många andra faktorer, inklusive personliga egen-skaper. Figur 2 visar sysselsättningsgradens

Sacoförbunden har goda kunskaper om hur utbudet och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. Det har de fått genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhand-lingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och utbildningsfrågor. I denna skrift kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken.

akademiker på den sVenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2017 omkring 5 miljoner per-soner i åldersgruppen 16–74 år sysselsatta. Cirka 1,4 miljoner av dem hade minst en treårig högskoleutbildning enligt Statistiska centralbyrån (SCB). I den här rapporten kall-lar vi den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymna-sial utbildning, till exempel tvåårig hög-skoleexamen eller personer med examen

Figur 1: antal sysselsatta akademiker i sverige. 16–74 år, perioden 2001–2016. Källa: SCB, Saco.


6,5 procent för utbildade inom konst och media. (Siffrorna baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, det vill säga en bredare grupp.)

Arbetsmarknadssituationen varierar även inom de olika inriktningarna beroende på bland annat specialisering och var i landet personen vill arbeta.

utbildningar och yrken Inom högskolan finns det yrkesexamina, ge-nerella examina och konstnärliga examina. examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket en person har specialiserat sig inom sitt område. Generella respektive konstnärliga examina är högskoleexamen som omfattar två års studier. en kandidat-examen är på tre år, en magisterexamen fyra

utveckling sedan 2006. Sysselsättningsgra-den, eller hur många som har jobb, varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta. Det är en betydligt högre andel än hos övriga utbild-ningsgrupper.

Akademikernas relativt goda arbetsmark-nadssituation ser vi också i figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrup-perna. Bland akademikerna var 2,9 procent av arbetskraften utan arbete år 2017 jämfört med 7,5 procent för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har.

Det finns relativt stora skillnader i arbets-löshet mellan personer med olika typer av akademisk utbildning. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka 1,6 procent år 2017 medan den var omkring

Figur 2: sysselsättningsgrad. Utbildningsgrupper, 15–74 år, perioden 2006–2017. Källa: sCB, saco egna beräkningar. anm: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen.

Inledning


är läkarutbildningen som leder till legiti-mation för läkaryrket när du har gjort din AT-tjänstgöring. Andra legitimationsyrken är psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste du ha gått en viss utbildning för att kunna arbeta inom området.

Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopp-lade till ett yrke. Om du tar exempelvis en socionomexamen är det vanligaste att jobba som socialsekreterare eller kurator men du kan även arbeta som behandlingsassistent, vård- och omsorgspersonal eller drift- och verksamhetschef.

En generell examen leder inte till ett specifikt yrke, men en examen är viktig för att vara anställningsbar inom ett yrke och gångbar på arbetsmarknaden ett exempel är examen inom ekonomi där du kan jobba inom alla

år och en masterexamen omfattar fem års studier. en yrkesexamen omfattar i regel tre till fem års studier.

Både programstudier och kursstudier kan leda till en examen. Så länge du uppfyller examenskraven kan du själv kombinera fristående kurser och sätta samman din egen examen. Det finns vissa undantag, exempel-vis lärarexamen som kräver programstudier och huvudområden som endast ges inom program. examensbeviset består av ett di-plom och en förteckning över de kurser som ingår i din examen.

yrkesspridning och olika typer aV examina Vissa yrkesexamina leder fram till ett specifikt yrke, och det gäller särskilt yrken som kräver en legitimation. ett exempel

Figur 3: arbetslöshet. Utbildningsgrupper, 15–74 år, perioden 2006–2013. Källa: aKu, sCB. anm: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa.


stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens.

sacos prognoser – ett bra stöd i ditt Val För dig som ska välja en utbildning är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna för de yrken som verkar intressanta för dig. Då kan prognoser vara ett bra stöd.

Prognoserna i denna sammanställning gäl-ler arbetsmarknaden om fem år, år 2023. Tanken med det är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dig som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning, för det är troligt att du kommer att vara klar om ungefär fem år. Prognoserna för varje yrke är uppdelade med en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna.

Prognoserna har delats in i följande katego-rier: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben.

l Liten konkurrens om jobben betyder att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Möjligheterna att få jobb är där-med mycket goda.

l Balans betyder att det om fem år antagli-gen kommer att råda balans mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda.

l Stor konkurrens om jobben innebär att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än jobb. Då kan det vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben brukar innebära att det är större risk för arbetslöshet, jämfört med de andra lägena.

näringsgrenar och sektorer på arbetsmark-naden. De vanligaste yrkena bland dem som tar en kandidatexamen i ekonomi är inom företagstjänster såsom revision, rådgivning, redovisning, IT inklusive managementkon-sult, media, reklam och Pr.

Att en utbildning kan leda till ett jobb inom många yrken kallas yrkesspridning, och yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det kan underlätta för dig att välja utbildning eftersom du inte låser dig till ett särskilt yrke. Yrkesvalet kan istället göras senare när du genom utbild-ningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund för att utvecklas vidare under hela ditt framtida yrkesliv.

hur blir du forskare eller lärare Vid uniVersitet och högskolor? När du har slutfört universitetsstudier på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är du behörig till forskar-utbildning. utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- res-pektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen en forskarutbildning.

Normalt sett krävs en doktorsexamen för att man ska få ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar såsom lektor och professor kräver både pedagogisk skicklighet och minst doktors-examen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan med-verka i undervisningen som amanuenser. Det kan också doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag göra. De kallas då för assistenter. efter tiden som doktorand kan man forska vidare, dels som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. en

Inledning


kan betyda ett ökat behov av personal inom vård och omsorg

l ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster

l konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt

l politiska prioriteringar och beslut

l tekniska innovationer

l nya sätt att organisera arbete, exempelvis genom globalisering, digitalisering och automatisering.

När det handlar om efterfrågan på arbets-kraft för ett visst yrke ska du också vara medveten om att olika utbildningar kan leda fram till samma jobb. Det betyder att olika utbildningsgrupper inom yrket kan ha olika arbetsmarknadsutsikter. Dessutom finns skill-nader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och lärosäten.

olika arbetsmarknadsläge på delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Några exempel är lärare med olika ämnesinrikt-ning eller civilingenjörer med olika inriktning. Dessutom kan arbetsmarknadsläget variera i olika delar av landet, och det kan vara lättare eller svårare att hitta ett jobb i storstä-derna än ute i landet. När det är stor varia-tion inom yrket beskriver vi det i prognosen.

balansen mellan utbud och efterfrågan en prognos för arbetsmarknadsläget handlar om balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke i framtiden. Den är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. en del antaganden gäller utbudet av arbetskraft inom yrket, alltså antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. Andra antaganden hand-lar om tillgången på arbete för ett visst yrke, det vi kallar efterfrågan på arbetskraft.

utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av:

l hur många som examineras; antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenter-nas utbildningsval och antalet platser på utbildningarna

l hur många som går i pension

l vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med, och det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera)

l migration, både in- och utvandring

l regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, till exempel läkaryrket.

efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av:

l befolkningens åldersmässiga sammansätt-ning; fler födda kan på sikt innebära ökat behov av till exempel lärare, och fler äldre


eftersom prognoser ibland slår fel är det vik-tigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fundera på ett par saker: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna?

I en del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår vi stora förändringar av arbets-marknadsläget fem år framåt i tiden. Då finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annor-lunda och hur rimligt är det?

För att underlätta för dig som läsare är därför bedömningarna utrustade med ett osäker-hetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för, alltså de olika Sacoförbunden.

prognoser är kValificerade gissningar Alla prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoserna är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos.

Figur 4 illustrerar hur verklighetens arbets-marknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), kan vara både bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och på antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år.

Inledning

Figur 4 Arbetsmarknadsläge. Prognos och verkligt utfall


reda på mer när det beror på att få väljer att utbilda sig inom ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden.

Du ska också vara medveten om att brist på arbetskraft kan påverka arbetsförhållandena inom yrket, oavsett vilken orsaken är. Liten konkurrens om jobben kan innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för dem som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft leder ibland också till ökade sjukskrivningar eller till att kompe-tent personal söker sig bort, i kombination med andra missförhållanden. Sacoförbun-den kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. efter varje yrkesprognos står det vilket eller vilka Saco-förbund som du kan kontakta för att ta reda på mer om ett yrke.

din utbildning är en inVestering en akademisk utbildning eller högskoleut-bildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkast-ning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön.

Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt men frågan är ändå lika viktig. Att svara på frågan är en viktig del i att fatta ett klokt utbildningsbeslut.

Du som funderar över ditt utbildningsval behöver god kunskap om arbetsmarknaden eftersom det handlar om dina framtida möj-

Förbunden har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan 1 och 5. Värdet 1 på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och 5 innebär en mycket hög grad av osäkerhet.

Men även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet är den inte säker. Alla progno-ser bygger på antaganden, och om förutsätt-ningarna ändras kan prognosen slå fel. Du bör därför alltid ifrågasätta prognoser.

arbetsmarknadens kännetecken Du som vill veta mer om arbetsmarknaden för ett visst yrke kan också ha stor nytta av information om den historiska utvecklingen. uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång.

Sacoförbunden har därför i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden har sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbets-marknaden har kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, det vill säga om konjunk-turläget gör det mycket svårare eller lättare att få jobb.

liten konkurrens om jobben är inte alltid bra en situation med liten konkurrens om jobben innebär inte självklart att utvecklingsmöjlig-heterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, kan nämligen bero på att det finns problem inom dessa eller andra områ-den. När du ser signaler om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör du fråga: Varför?

Det kan finnas många skäl till att det är liten konkurrens om jobben. Men försök ta


riär som du sedan gör när du börjar arbeta, och i slutändan kommer de att påverka din pension.

Även vilken sektor du väljer att göra karriär inom spelar stor roll för livslönen. I offentlig sektor kommer lönen antagligen att vara re-lativt sett lägre än i privat sektor. De som ar-betar i offentlig sektor under hela sitt yrkesliv kan därmed få lägre livslön än personer som arbetar i privat sektor.

Tidpunkten för när man fattar sina beslut har också betydelse för livslönen. Den som tidigt inträder på arbetsmarknaden efter studierna hinner samla på sig mer lön under karriären än den som kommer in senare på arbets-marknaden.

Dessutom spelar konjunkturläget in. I en låg-konjunktur är löneutvecklingen lägre och de som kommer in i ett sådant läge riskerar att hamna på en lägre inkomstbana än andra. ett beslut att byta jobb, sektor eller bransch kan då bidra till att man hamnar på en högre inkomstbana och därmed får högre livslön.

Som du ser är det många variabler och fakto-rer som kommer att påverka din löneutveck-ling. en del variabler kan du påverka själv, andra är det externa krafter som styr. Men för att hjälpa till lite med beslutet har Saco tagit fram ett verktyg som kan hjälpa dig att se livslönen i just din bransch.

Se mer på www.saco.se/opinion/utbildning-ska-lona-sig

ligheter att få utöva ditt yrke. Då kan du ha nytta av Sacoförbundens prognoser i denna skrift.

Om framtidsprognosen för ditt drömyrke ser dyster ut är det särskilt viktigt att tänka igenom vad utbildningen är värd. Då handlar det om att väga nackdelar och risker – till exempel perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön – mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål.

liVslön en av Sacos viktigaste frågor är att utbildning ska löna sig. Därför har vi sedan 1960-talet räknat på akademikers livslöner. Begreppet livslön omfattar alla faktorer som påverkar din samlade lön eller dina inkomster, från första till sista året på arbetsmarknaden. Din livslön påverkas av många olika beslut; de val du gör i gymnasiet påverkar vilken utbildning du kan välja i högskolan och det påverkar i sin tur möjligheterna att få ett jobb som ger goda inkomstmöjligheter.

Sverige är en kunskapsdriven nation och be-hovet av välutbildad arbetskraft är stort inom både den privata och den offentliga sektorn. Därför är det mycket bekymmersamt att 4 av 10 högskoleutbildningar betalar sig sämre än en gymnasieutbildning, sett till livslönen.

Det finns naturligtvis många olika skäl till att man väljer en viss akademisk utbildning och yrkesinriktning. Men det är ett stort ekono-miskt åtagande att studera vidare på univer-sitet och högskola, med tanke på eventuella studieskulder och den inkomst man missar under studieåren.

kostnaderna och den uteblivna lönen spelar därför en viktig roll för den lönekar-

Inledning


medlemskap i facket är ett sätt att bidra till att stärka anställningsvillkoren på svensk arbetsmarknad. Det är genom kollektivets styrka som du kan få tillgång till de individu-ella förmåner Saco och Sacoförbunden har förhandlat fram.

Varför Vara med i ettsacoförbund som student?Som student är det viktigt att förbereda sig inför arbetslivet och det kan våra 23 Sacoför-bund hjälpa dig med. Vilka förmåner som ingår varierar beroende på vilken utbildning och därmed vilket förbund det gäller. Hos förbund med en extra stark yrkeskoppling kan det handla om tillgång till värdefullt kunskapsmaterial, konferen-ser och nätverk och hos andra om karriär-coachning, CV-hjälp och möjlighet att träna inför anställningsintervjun. Dessutom håller förbundet dig uppdaterad om aktuella frågor i din blivande profession.

Det kostar oftast bara någon tia i månaden att vara studerandemedlem, i vissa fall är det till och med gratis.

Varför Vara med i ettsacoförbund som anställd?✔ Du får råd och stöd av specialister på ditt utbildningsområde. Förbunden har också jurister med stor erfarenhet av arbetsrättsliga problem. en timmes rådgivning med en privat arbetsrättjurist kostar ofta mer än en hel årsavgift till fackförbundet.✔ Inkomstförsäkring – extra pengar om du blir arbetslös. Försäkringen kompletterar a-kassan och ger ett rejält extra skydd vid ofrivillig arbetslöshet.✔ Vägledning genom hela din karriär, stöd i frågor kring din ansökan, anställningsinter-

vjuer, löneanspråk och allmänna villkor. ✔ en av de billigaste a-kassorna: Saco-förbundens gemensamma a-kassa AEA (Akademikernas Erkända A-kassa) har lägre avgifter än de flesta andra a-kassor eftersom arbetslösheten hos deras medlemmar är lägre än hos andra.✔ Spännande seminarier och nätverk, där du får chansen att knyta kontakt med yrkes-

verksamma inom ditt område.✔ Stöd vid utlandsarbete: rådgiv-

ning om anställningsvillkor, avtal, löner och levnadsvill-kor i olika länder. ✔ Pension och försäkringar med förmånliga villkor✔ Medlemserbjudanden och

förmåner: medlemstidning och olika rabatter, som exempelvis

billigare försäkringar.

Varför ska du Väljajust ett sacoförbund?Sacoförbunden är experter inom sina utbild-ningsområden och kan därför ge dig det bäs-ta stödet i att förbereda dig inför din framtida karriär. De har bäst koll på högskoleyrken och akademikernas behov. De är moderna fackförbund som fokuserar på frågor som är av intresse för dig i din yrkesroll och de är politiskt oberoende.

Sacoförbundens kontaktuppgifter hittar du på sidan 82.

Varför facket och varförjust ett Sacoförbund?

Fackligt medlemskap under studietiden ger dig massor av

förmåner till nästan ingen kostnad

Sacoförbundenär experter

på sina yrken


l Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryterings-problem och möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda.

l Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda.

l Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än jobb. Det kan vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Siffran inom parentes är måttet på hur osäker prognosen är. Prognosens osäkerhet går från 1 till 5. Värdet 1 på skalan innebär en låg osäkerhet, alltså att prognosen är relativt säker. Värdet 5 på skalan innebär en hög osäkerhet och det är många faktorer som kan göra att prognosen inte slår in.

Inledning

Tabell 1: Nyexaminerades arbetsmarknader år 2023

Apotekare (3)Arbetsmiljöingenjör (3)Arbetsterapeut (2)Arkitekt (byggnadsverk) (2)Audionom (3)Bibliotekarie (2)Biomedicinsk analytiker (2)Data- och systemvetare (4)Diakon (2)Dietist och nutritionist (3)Djursjukskötare (3)Fysioterapeut (2)Inredningsarkitekt (2)kemist (4)Lärare i fritidshem (2)Lärare i årskurs F–3 och årskurs 4–6 (2)Matematiker och statistiker (3)Officer (2)Optiker (4)Planeringsarkitekt (2)Präst (1)Psykolog (2)receptarie (2)Skolledare (1)Socionom (1)Speciallärare och specialpedagog (2)Studie- och yrkesvägledare (3)Tandhygienist (2)Yrkeslärare i gymnasieskolan (2)Ämneslärare årskurs 7–9 och i gymnasieskolan (2)

Liten konkurrens om jobben


Agronom och lantmästare (3)Biolog (5)Biomedicinare (4)Brandingenjör (3)Civilekonom och ekonom (2)Civilingenjör (3)Fysiker och sjukhusfysiker (4)Geovetare och naturgeograf (4)Hortonom, landskapsingenjör och träd-gårdsingenjör (5)Högskoleingenjör (3)Jurist (3)Jägmästare, skogsvetare och skogsmäs-tare (3)kiropraktor (1)Landskapsarkitekt (2)Logoped (2)Läkare (3)Miljöutbildad (5)Personalvetare (3)Tandläkare (4) Veterinär (4)

Beteendevetare (3)Hälsovetare (3)kommunikationsyrken (2)Musei- och kulturmiljöyrken (1)Samhällsvetare (4)

Balans Stor konkurrens om jobben


metern anser ett ökat antal arbetsgivare att det är brist på dem. När det gäller lantmäs-tare är 36 procent av de sysselsatta 60 år eller äldre, så under de närmaste fem åren kommer många att gå i pension. Arbetslös-heten är låg och mycket få av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. De ökade pensionsavgångarna bland lantmästare kommer troligen att kunna kom-penseras genom ett inflöde av kompetens från andra utbildningar. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar som samhället står inför. Behovet av en håll-bar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel.

AgroNomoch LANTmäSTAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:

balansl Prognos för nyexaminerade till år 2023:

balansl Arbetsmarknaden för erfarna idag: balansl Prognos för erfarna till år 2023: balans

Agronomer och lantmästare är naturvetare med yrkesexamen inom området lantbruk. De är inriktade på odling, livsmedelsproduk-tion, djurhållning och utveckling av lant-bruksföretag och landsbygd. Det finns cirka 3 500 agronomer och 3 100 lantmästare på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsmarknaden idag Idag kännetecknas arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare av balans när det gäller utbud och efterfrågan på utbildade. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. enligt SCB:s Arbetskraftsbaro-

A

Sacoförbundens yrkes-prognoser från A till Ö

Här presenterar vi sacoförbundens yrkesprognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning.

Du kan också gå in på den digitala versionen av Framtidsutsikter. Här hittar du alla yrkesprognoser i förkortad form: www.saco.se/framtid.

Du hittar också mer information inför studievalet på www.saco.se/studieval. Där får du hjälp att ta kontroll över ditt liv och göra ett medvetet studieval. Du kan också dyka direkt in i våra fakta om yrken, framtidsutsikter och lön. sacoförbun-den är experter på högskoleyrken och står för innehållet. Du kan beställa eller ladda ner alla sacos olika studievalsböcker.


ApoTekAre

l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens

l Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrens

l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens

l Prognos för erfarna till år 2023: liten kon-kurrens

Apotekare är legitimerade och har en femår-ig universitetsutbildning. De finns i hela ked-jan från det att ett läkemedel forskas fram till det att det används av patienter. Apotekaren har en bred arbetsmarknad och kan jobba på läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, landsting, sjukhus och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läke-medelsexperter. Det finns idag över 4 000 yrkesverksamma apotekare.

arbetsmarknaden idag Arbetslösheten bland apotekare kan variera relativt mycket mellan olika delar av landet och olika branscher. ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyexa-minerade är det vanligt att arbeta på apotek under den första tiden. Det har tillkommit många fler apotek efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Antalet lands-tingsanställda apotekare, som till exempel arbetar på sjukhus, ökar stadigt. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar, bland annat Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Apotekarutbildningen är forskningsförbere-dande. Att forska inom läkemedelsindustri eller på lärosäten är därmed också en möjlig yrkesväg. Inom läkemedelsföretag kan apo-tekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitets-inriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning.

historik Arbetsmarknadsläget för agronomer och lantmästare är stabilt. kompetensen efterfrå-gas inom olika branscher och sektorer i hela landet, konkurrensen från andra utbildningar är begränsad inom lantbrukssektorn och an-talet examinerade förändras lite från år till år. Det är också medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

prognosens osäkerhet Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelspro-duktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet. en annan faktor som bidrar till osäkerheten i progno-sen är problem med livsmedelsförsörjning på sikt globalt och de allt högre livsmed-elspriserna, vilket kan leda till att Sveriges livsmedelsproduktion ökar.

mer information Naturvetarna, www.naturvetarna.se/arbetsmarknad Agronomförbundet www.agronomforbundet.se

A


som i storstäder. Allra flest arbetstillfällen finns i Stockholm, Göteborg och Malmö där även de flesta läkemedelsföretagen finns.

prognosens osäkerhet Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, på hur apoteksmarknaden och läkemedels-industrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbets-marknad i relativt hög utsträckning.

mer information Sveriges Farmaceuter, www.sverigesfarmaceuter.se

ArbeTSmILjÖINgeNjÖrl Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:

liten konkurrens l Prognos för nyexaminerade till år 2023:

liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten

konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: liten

konkurrens

Naturvetare blir idag arbetsmiljöingenjörer genom att läsa ett magisterprogram i arbets-miljö och hälsa. Många arbetsmiljöingenjörer arbetar som konsulter på teknikkonsultföre-tag eller inom företagshälsovården och en del arbetar som arbetsmiljöinspektörer på Arbetsmiljöverket. Det finns knappt 1 000 akademiker utbildade inom arbetsmiljö på arbetsmarknaden i nuläget.

prognos för nyexaminerade och erfarna under de närmaste fem åren förväntas det vara liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare. Detta kan dock variera mellan olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Förutsätt-ningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig mellan olika delar av landet. För erfarna apotekare är det sannolikt liten konkurrens om jobben om fem år. Arbets-marknaden påverkas av politiska beslut som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland an-nat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att dra fördel av apotekares kompetens på apotek, sjukhus och kommuner i högre ut-sträckning. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användandet av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

historik Arbetsmarknaden för apotekare är rela-tivt stabil. Så har det varit i många år med relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget kan variera beroende på bransch och olika delar av landet. I allmänhet är det enklast för nyexaminerade apotekare att få arbete på apotek. Samti-digt växer svensk läkemedelsindustri och inte minst ökar antalet små, nischade bolag där apotekare har goda förutsättningar att arbeta. Landstingen är också en växande arbetsmarknad för apotekare där man bland annat kan arbeta på sjukhusens kliniker och mottagningar.

Förutsättningarna för apotekare att få jobb i hela landet är goda, inte minst eftersom apo-tek och sjukhus finns på landsbygden såväl

A


ArbeTSTerApeuT

l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

Bostad, arbete och fritid – arbetsterapeuten arbetar med helheten. Arbetsterapeutens jobb ser olika ut beroende på vilka önske-mål, förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuten ser till hela människan. Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner, vanor, roller, färdigheter och förmågor eller att anpassa miljön runt personen. Arbetste-rapeuten arbetar med patienter och klienter individuellt och i grupp, ofta i team med andra yrkesgrupper. Totalt finns det drygt 14 000 legitimerade arbetsterapeuter.

arbetsmarknaden idag Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är mycket låg och tenderar att fortsätta sjunka. Det finns inga större svårigheter för en legitimerad arbetsterapeut att få jobb idag, särskilt för den som kan flytta dit jobben finns. Arbetsförmedlingen har arbetsterapeu-ter på listan över bristyrken inom hälso- och sjukvård (se Var finns jobben? Bedömning för 2018). Sveriges Arbetsterapeuter får regelbundna signaler om att landsting och kommuner inte kan tillsätta lediga tjänster på grund av att de inte har fått några sökande. Det kan dock vara större konkurrens på de orter där arbetsterapeuter utbildas. På dessa orter är det svårare för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid.

arbetsmarknaden idag Idag kännetecknas arbetsmarknaden för arbetsmiljöingenjörer av liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens på grund av en ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexamine-rade. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsav-gångar. I dagsläget ser det också ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera under de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen efter en tid av nedskärningar. historik Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspek-törer. prognosens osäkerhet Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

mer informationNaturvetarna www.naturvetarna.se/arbetsmarknad

A


ArkITekT (byggNAdSVerk)


l Prognos för nyexaminerade till år 2023: balans


l Prognos för erfarna till år 2023: balans

Arkitekter arbetar med att rita byggnader och miljöer. De tar fram fungerande helhets-lösningar utifrån en sammanvägning av en rad olika önskemål och behov samt sociala, ekologiska, estetiska, tekniska och ekono-miska krav. De flesta arkitekter arbetar med att gestalta (rita) eller projektera (förbereda) byggnadsprojekt, men det finns också arkitekter som inriktar sig på andra delar av samhällsbyggandet såsom fastighets-utveckling, samhällsplanering, byggled-ning, förvaltning, utredning, innovation och forskning. Den största gruppen arkitekter är anställda i arkitekt- och konsultföretag eller har egna företag. Arkitekter arbetar också i kommuner och statliga myndigheter och i bygg- och byggherreföretag. Arkitekter arbetar i huvudsak med digitala verktyg för ritningar och modeller. Det finns idag cirka 6 500 yrkesverksamma arkitekter.

arbetsmarknaden idag Sammantaget råder idag liten konkurrens för både erfarna och nyexaminerade arkitekter. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett inflöde av arbetskraft från andra länder. efterfrågan på arkitekter är idag god, men bland de svarande företagen i Sveriges Arkitekters arvodes- och sysselsättnings-enkät planerar färre företag i dagsläget att öka antalet anställda jämfört med i fjol. en större andel planerar istället att låta antalet anställda vara oförändrat. Arbetslösheten är mycket låg men något ökande. enligt statis-

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexamine-rade och erfarna arbetsterapeuter. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär många fler äldre i befolkningen. Det kommer att på-verka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i sam-hället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetstera-peuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. en anledning till detta är att majoriteten av ar-betsterapeuterna arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

mer informationSveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se

A


marknaden kan också delas upp geografiskt. ungefär åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och av dem arbetar fem i Stockholm. Arkitekter som arbetar utanför storstäderna kan ta bredare roller.

Arkitekternas arbetsmarknad kan också beskrivas utifrån specialisering i processen: utredning i tidiga skeden, gestaltning, plane-ring, projektering, byggledning eller förvalt-ning. Till exempel arbetar allt fler arkitekter för fastighetsutvecklingsföretag, där de kombinerar sin utbildning med ekonomi och ledarskap. en mindre del av arkitekternas arbetsmarknad idag utgörs av arbete i andra samhällssektorer såsom IT-tjänster och ma-terialindustri, men inom denna delmarknad finns samtidigt en stor potential.

konjunkturkänslighet och historiska sVängningarArbetsmarknaden för arkitekter präglas av medelstora skillnader i arbetslöshet mel-lan hög- och lågkonjunktur. Å ena sidan är samhällsbyggnadssektorn konjunktur- och politikberoende. Å andra sidan har arkitek-ternas arbetsmarknad vuxit stadigt under de senaste 25 åren till följd av bostads- och lo-kalbrist och eftersom arkitektens kompetens har efterfrågats på fler områden än tidigare. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pe-kar mot någon form av lågkonjunktur under prognosperioden.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina

tik från Akademikernas arbetslöshetskassa (AeA) var 1,3 procent av deras arkitektmed-lemmar arbetssökande i september 2018. År 2017 examinerades drygt 200 arkitekter. Det är idag fler som nyexamineras än som går i pension.

prognos för nyexaminerade Prognosen är balans för nyexaminerade 2023. På fem års sikt bedömer Arbetsför-medlingen att arkitekter kommer ha goda möjligheter till arbete. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora under prognospe-rioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under prognosperioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sam-mantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. Dagsaktuella digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade studenters attrak-tivitet på arbetsmarknaden.

prognos för erfarnaPrognosen är balans för erfarna 2023. På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att arkitekter kommer ha goda möjligheter till arbete. karriärvägarna är långa, och därför råder det ständig brist på erfarna arkitekter med bred erfarenhet eller specialistkompe-tens inom något aktuellt område. Men denna arbetsmodell utmanas nu av de digitala verktygen och den nya konkurrenssituatio-nen på arbetsmarknaden i stort där allt fler arbetar med design i olika former.

delarbetsmarknaderArkitekternas arbetsmarknad kan delas upp i privata och offentliga arbetsgivare. Den offentliga sektorn sysselsätter som arbetsgi-vare cirka 20 procent av arkitekterna, men totalt sett utgör uppdragen åt offentlig sektor omkring 50 procent av intäkterna. Arbets-

A


prognos för nyexaminerade och erfarna Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även år 2023. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

ett ökat intresse för att forska påverkar anta-let audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regio-ner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Men det tenderar att vara svårare att få jobb på utbildningsorterna.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.


mer informationSrAT, www.srat.se

investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. en tendens mot ökad protektionism kan ändra förutsättning-arna för ett frihandelsberoende land såsom Sverige. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, kli-matomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer.

mer informationSveriges Arkitekter www.arkitekt.se/bli-student

AudIoNom l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:

liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023:



konkurrens

Audionomen arbetar självständigt med di-agnostisering och rehabilitering av personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audiono-mer ingår även i multiprofessionella team som arbetar med habilitering och rehabilite-ring av hörselskadade barn och vuxna. Bra förutsättningar är intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor. Det finns idag cirka 1 200 legitimerade audionomer i Sverige.

arbetsmarknaden idag efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård. efterfrågan på ar-betskraft skiljer sig åt i olika delar av landet och det är bra att vara beredd att flytta dit jobben finns. De privata aktörerna på arbets-marknaden har snabbt blivit fler, på grund av politiska beslut om införandet av vårdval.

A


prognos för erfarnaJobbmöjligheterna för beteendevetare med erfarenhet och bred kompetens ser ut att utvecklas bättre. Arbetsmarknaden för be-teendevetare med yrkeserfarenhet bedöms vara i balans om fem år.

historikBeteendevetarnas arbetsmarknad har his-toriskt präglats av konjunkturkänslighet på grund av att många arbetar inom konjunk-turkänsliga yrken. Typiskt för dessa yrken är medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 4 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osä-kerhet. Prognosen förutsätter att pensionsav-gångarna sker som förväntat.

mer informationAkademikerförbundet SSr www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student

bIbLIoTekArIel Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användar-perspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektro-

beTeeNdeVeTAre

l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

l Prognos för nyexaminerade till år 2023: stor konkurrens

l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balansl Prognos för erfarna till år 2023: balans

De beteendevetenskapliga ämnena finns inom pedagogik, psykologi, socialpsykologi och sociologi, varav ett väljs till huvud-ämne. Beteendevetare arbetar inom många områden och med en stor variation av arbetsuppgifter. Områdena omfattar bland annat gruppdynamik, organisationer och arbetsmiljö. Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete eller interaktion mellan människa och teknik. Det finns cirka 33 000 personer med en personal- eller beteende-vetarutbildning.

arbetsmarknaden idag Arbetsmarknaden för nyexaminerade be-teendevetare är relativt svår och det råder stor konkurrens om jobben – inte minst för att beteendevetarna konkurrerar med andra akademikergrupper. Det kan dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. De yrkeserfarna beteendevetarna har en mer balanserad situation än de nyexaminerade.

prognos för nyexamineradeDen samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande be-dömning: arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten av gruppen, 80 procent, är beteendevetare.

b


sion. Även om många bibliotekarier väljer att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen, kommer det inte täcka upp för de stora pensionsav-gångarna. erfarna bibliotekarier med specia-listkunskap är särskilt eftertraktade.

delarbetsmarknader Arbetsmarknaden domineras av de tre stor-stadsregionerna. Vid utbildningsorterna är det vanligtvis hårdare konkurrens om jobben än i övriga delar av landet. Biblioteksutbild-ningarna har också utvecklats mot att bli allt mer profilerade och diversifierade, vilket kan leda till en bredare arbetsmarknad. en särskilt efterfrågad grupp är bibliotekarier med kompetens att arbeta på skolbibliotek, där frågan om bemanning varit aktuell under de senaste åren. Detta kan leda till att efter-frågan ökar ytterligare.

konjunkturkänslighet och historiska sVängningar Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

De flesta bibliotekarier jobbar i offentlig sek-tor och har historiskt inte påverkats särskilt mycket av konjunkturförändringar. efterfrå-gan påverkas snarare av hur hög bemanning och personaltäthet kommuner och skolor har på biblioteken.

bedömning aV prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen för bibliotekarier har ändrats från att vara i balans till att det råder liten konkur-rens om jobbet. Det beror bland annat på att arbetslösheten är rekordlåg och att stora

niska medier och kritiskt granska olika informationskällors kvalitet och innehåll. I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Idag finns drygt 6 100 bibliotekarier på arbetsmarknaden. Nära åtta av tio är kvinnor. ungefär 230 personer tog examen inom biblioteks- och informationsvetenskap förra året.

arbetsmarknaden idagArbetsmarknaden för bibliotekarier känne-tecknas av liten konkurrens om jobben. Det utbildas för få nya bibliotekarier för att täcka behoven och bibliotekarie börjar alltmer gå mot att bli ett bristyrke. Sacoförbundet DIk:s arbetslöshetsstatistik visar att arbetslöshe-ten bland bibliotekarier är rekordlåg. Det bekräftas i SCB:s Arbetskraftsbarometer för 2017 som visar att andelen arbetsgivare som har svårt att rekrytera bibliotekarier har ökat under de senaste åren. Bristen gäller särskilt erfarna bibliotekarier och bibliotekarier med specialistkompetens.

prognos för nyexamineradeeftersom arbetslösheten bland biblioteka-rier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidarean-ställning, men för den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning. Bedömningen är att arbetslösheten kommer fortsätta vara låg även om fem år, och att fler bibliotekarier kommer behöva utbildas för att täcka behoven.

prognos för erfarnaPå fem års sikt bedömer vi att det fortsatt kommer att vara liten konkurrens om jobben och att bristen på bibliotekarier kommer att öka ytterligare. Orsaken är att det utbildas för få nya bibliotekarier, samtidigt som en stor grupp yrkesverksamma väntas gå i pen-

b


få en tillsvidaretjänst som forskare påverkar, eftersom i stort sett varannan biolog fortsät-ter på en forskarutbildning. Arbetslösheten bland biologer har emellertid gått ner på senare tid och idag får ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt är prognosen balans. Ök-ningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet, samtidigt som färre biologer utexamineras.

Biologer med branschkunskap, affärsför-ståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Vi ser också en utveckling där allt mer av tekniken bygger på biologisk kunskap.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av med-elstora skillnader mellan hög- och lågkon-junktur. Nedskärningar förekommer frekvent inom life science-branschen, men även under en lågkonjunktur kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt.

prognosens osäkerhetPrognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden, samtidigt som det finns en betydande konkurrens från utbild-ningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö m.m.

pensionsavgångar väntas. Eftersom fler sko-lor sannolikt kommer att satsa på skolbib-liotek framöver är det troligt att efterfrågan fortsätter öka.

en faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Ef-fekterna av detta kommer dock inte gå att se inom de kommande fem åren.

mer informationDIk, www.dik.se

bIoLog l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:

stor konkurrens l Prognos för nyexaminerade till år 2023:


Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi. De arbetar med allt från bioteknik och läkeme-delsutveckling till miljö och naturvård. Det finns cirka 12 000 biologer på arbetsmark-naden.

arbetsmarknaden idagBiologer har stor yrkesspridning. Många åter-finns emellertid inom life science-branschen, eller arbetar med miljö- och naturvårdsfrå-gor. Arbetsmarknaden för biologer är idag mer i balans än tidigare år, även om det fort-farande kan vara svårt för nyexaminerade biologer utan plan för hur de ska använda sin kompetens att etablera sig.

I många år har det examinerats långt fler bio-loger än vad arbetsmarknaden efterfrågat, trots att efterfrågan på biologisk kompetens ökat stort i samhället. Även svårigheten att

b


life science-branschen kommer att utveck-las positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompe-tens inom området och det mesta tyder på att utvecklingen går åt rätt håll.

delarbetsmarknader Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i regionerna Stockholm–upp-sala–Mälardalen och Malmö–Lund. en del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå och Linköping.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av med-elstora skillnader mellan hög- och lågkon-junktur. Historiskt förekommer nedskärningar oftare under en lågkonjunktur, men även då kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och yrkeserfarna, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror delvis på att det är svårt att säga exakt vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas, vilket till stor del beror på att vi har dålig kunskap om vilka ge-nombrott som är att vänta och när. Det finns också en politisk osäkerhet som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och ut-vecklingsverksamhet. Om Sverige är fortsatt offensivt kommer prognosen att hålla, men annars kan verkligheten bli en helt annan. Fusioner av bolag på en global skala kan också kasta om förutsättningarna.


bIomedIcINArel Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:

stor konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023:

balansl Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor

konkurrens l Prognos för erfarna till år 2023: balans

Biomedicinare arbetar med medicinsk forsk-ning och läkemedelsutveckling. utbildningen till biomedicinare fokuserar på människans biologi och hur sjukdomar såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och allergier uppkommer. Det finns cirka 2 000 yrkesverk-samma biomedicinare i Sverige.

arbetsmarknaden idag De allra flesta biomedicinare arbetar inom life science på läkemedels-, bioteknik- eller medicinteknikföretag eller forskar på univer-sitet och högskolor. Life science-branschen är en bransch i förändring med ett mycket stort antal små och medelstora företag, som bedriver affärer på en global och konkur-rensutsatt marknad. På senare tid sker också en allt större del av den primära forskningen genom samverkan med akademin. Förutsätt-ningarna för hur arbetet bedrivs och de krav som ställs på medarbetarna har i och med detta förändrats radikalt. Arbetslösheten är fortfarande högre än för många andra naturvetare.

prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare, eftersom vi ser framför oss att

b


historikArbetsmarknadsläget kännetecknas av rela-tivt små skillnader i hög- och lågkonjunktur.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Vi vet inte i vilken utsträckning andra pro-fessioner kommer att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker gör idag. Prognosen underlättas emellertid till en del av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

mer informationNaturvetarna, www.naturvetarna.se Biomedicinska analytikerföreningen www.bmaforeningen.se

brANdINgeNjÖr l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:


balansl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten


konkurrens

en brandingenjörs arbetsuppgifter kan bland annat innefatta operativ räddningstjänst, byggnadstekniskt brandskydd, förebyg-gande åtgärder och riskbedömningar liksom personalledning och utbildning. Branding-enjörer arbetar främst inom den kommunala räddningstjänsten, men antalet verksamma i den privata sektorn ökar. Idag finns i Sverige cirka 1 000 brandingenjörer och 500 civil-ingenjörer i riskhantering eller brandteknik

mer informationNaturvetarna, www.naturvetarna.se/arbetsmarknad

bIomedIcINSkANALyTIker l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Biomedicinska analytiker analyserar, bedömer och kvalitetssäkrar resultat från undersökningar och provtagningar inom hälso- och sjukvården. Det finns cirka 11 000 legitimerade biomedicinska analytiker på arbetsmarknaden.

arbetsmarknaden idagIdag kännetecknas arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker av liten konkurrens. De flesta biomedicinska analytiker arbetar inom landstingen, även om det också finns en efterfrågan från analys- och life science-bolag, akademin och djursjukvården. När det gäller nyexaminerade anser dock SCB i Arbetskraftsbarometern att tillgången är relativt balanserad.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta och många landsting har svårt att rekrytera såväl nyexaminerade som yrkes-erfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och Landsting (SkL) har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker i flera olika rapporter.

b


låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Antalet brandingenjörer och civilingenjö-rer i riskhantering är litet. Trots att antalet utbildade har ökat rör det sig fortfarande inte om mer än totalt 60–70 nyexaminerade per år. Detta gör prognoser är särskilt svåra att göra. Vår bedömning grundar sig huvudsak-ligen på arbetsmarknadsläget idag och på det växande antalet som arbetar i det privata näringslivet. en större andel privatanställda kan samtidigt leda till en något högre kon-junkturkänslighet.

mer informationSveriges Ingenjörer www.sverigesingenjorer.se

På www.sverigesingenjorer.se/trycksaker finns också broschyren Ingenjör – jag? Om att vara ingenjör.

cIVILekoNomoch ekoNom l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:

balans l Prognos för nyexaminerade till år 2023:

balans l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten

konkurrens l Prognos för erfarna till år 2023: liten

konkurrens

Civilekonomer och ekonomer får en bred utbildning med affärs- och verksamhetsfo-kus och problemlösning. Många ekonomer arbetar med budgetering och ekonomisk planering, redovisning och revision, mark-nadsföring och försäljning samt inköp och utredningsarbete. Det finns drygt 105 000 yrkesverksamma ekonomer på arbetsmark-naden, varav ungefär lika många kvinnor

(bland de senare har en andel en tidigare brandingenjörsexamen och kan därför ingå även i den gruppen).

arbetsmarknaden idag Arbetslösheten inom gruppen har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge, och det råder idag liten konkurrens om job-ben. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har successivt breddats. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag anställs många även i olika former av privat verksamhet, till exempel försäkrings-bolag, byggföretag och konsultverksamhe-ter.

prognos för nyexaminerade och erfarnaFler brandingenjörer utbildas sedan några år tillbaka i och med att utbildningen nu anordnas vid både Lunds universitet och Luleå tekniska universitet. Om antalet examinerade brandingenjörer ökade snabbt skulle effekten kunna bli relativt stor efter-som yrkeskåren är förhållandevis liten. Men efterfrågan har under lång tid varit mycket stor, så bedömningen blir att utsikterna till arbete kommer att vara fortsatt goda, med en arbetsmarknad i balans om fem år för nyexaminerade och fortsatt liten konkurrens om jobben för erfarna.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid har arbetslösheten för brandingenjörer varit mycket låg också när konjunkturen varit svagare, och lägre än den redan låga arbetslösheten bland ingenjörer totalt.

prognosens osäkerhet Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket

c


Arbetsmarknaden för nyexaminerade ekono-mer som vill arbeta inom revision och organi-sation/management präglas av liten konkur-rens, medan marknaden för marknadsförare och finansierings- och nationalekonomer i stort sett är i balans. Det är hårdare konkur-rens bland ekonomiassistenter, administratö-rer och handläggare/utredare.

För erfarna ekonomer är det idag mycket liten konkurrens om jobben. SCB bedömer att arbetsmarknaden för yrkeserfarna ekono-mer är mycket god. År 2017 svarade också arbetsgivarna att det rådde brist på erfarna ekonomer. Även Civilekonomernas arbets-marknadsundersökning visar att det råder stor efterfrågan på ekonomer med erfaren-het, framför allt sådana som arbetar med redovisning/revision, finansiering och orga-nisation/management, men också inköpare/upphandlare och ekonomer som är inriktade på logistik. Arbetslösheten bland Civilekono-mernas medlemmar är stabilt låg. endast 1,4 procent av medlemmarna fick arbetslöshets-ersättning enligt uppgifter från Akademiker-nas a-kassa AeA (avser april 2018).

prognos för nyexaminerade och erfarna Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexamine-rade ekonomer är i fortsatt balans. under de närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt i takt med att examenskul-larna minskar. Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning på fem års sikt. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexa-minerade ekonomer. en lång tidsserie visar att det historiskt har varit en stadig uppgång av nyexaminerade ekonomer, bortsett från några fluktuationer på grund av att antalet sjönk läsåret 2015/16. under de kommande

som män. Läsåret 2016/2017 examinerades omkring 7 200 ekonomer.

arbetsmarknaden idag Idag är det balans för nyexaminerade och det är också gott om ekonomer på arbets-marknaden. Nästan 51 procent fick arbete redan före avslutad utbildning medan 88 procent fick ett jobb inom sex månader efter examen enligt Civilekonomernas rapport Första stegen i karriären – ekonomer tre år efter examen 2017. SCB:s senaste Arbets-kraftsbarometern från 2017 visar att det inte längre är lika god tillgång på erfarna ekono-mer på arbetsmarknaden. År 2016 uppgav arbetsgivare att det är en god tillgång på såväl nyexaminerade ekonomer (43 pro-cent) som erfarna (25 procent). Året därpå, 2017, bedömde arbetsgivarna att tillgången på erfarna ekonomer sjunkit till 8 procent, vilket de definierar som brist. Däremot var det fortsatt god tillgång på nyexaminerade ekonomer även om tillgången tycks ha minskat. Andelen var 32 procent. Ekonomer får snabbt relevanta ekonomjobb, vilket är en stabil trend sedan många år, men det finns skillnader beroende på specialisering inom ämnet.

Bland ekonomer med företagsekonomi som huvudämne (91 procent) är de vanligaste in-riktningarna redovisning/revision, marknads-föring och organisation/management. Bland de med nationalekonomi som huvudämne (6 procent) är finans/finansiell ekonomi, makro-ekonomi och samhällsekonomisk analys de vanligaste inriktningarna. ekonomisk analys/kostnads-och intäktsanalys och dataekono-mi/IT-ekonomi har varit de mest eftertraktade inriktningarna på arbetsmarknaden. Även en stor andel av ekonomerna med inriktning redovisning, ekonomistyrning och distribu-tion/logistik fick snabbt arbete innan de avslutade sina studier.

c


sektorer, branscher och arbetsområden och efterfrågan varierar inom dessa. Omkring 78 procent av ekonomerna arbetar inom den privata sektorn. Många nya jobb skapas inom den växande tjänstenäringen såsom företagstjänster, handel, organisation och konsultverksamhet, vilket är branscher där många ekonomer jobbar. Inom den offentliga sektorn återfinns 12 procent i statlig sektor medan 10 procent arbetar i kommun och landsting. Inom offentlig sektor finns också ett stort rekryteringsbehov, vilket ger möjlig-heter för ekonomer.

I storstadsregionerna arbetar flest ekonomer inom den privata sektorn medan en större andel ekonomer i småstadsregioner arbetar inom den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stock-holmsregionen. Det är också där andelen chefer är störst och ekonomerna har de högsta lönerna.

historikArbetsmarknaden för ekonomer känneteck-nas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har växling-ar i konjunkturen inte medfört några större förändringar för ekonomers arbetsmarknad. Tillgången på jobb har varit god i såväl hög- som lågkonjunktur. Olika branscher påverkas dock olika av konjunkturerna. redovisning och revision är mindre konjunkturkänsliga, liksom IT-ekonomi, medan marknadsförings- och finansbranschen påverkas mer och snabbare av konjunkturväxlingar. effekten av den senaste djupa ekonomiska nedgången år 2008–2009 ledde inte till någon stor ökning av arbetslösheten bland ekonomer. Nyexaminerade ekonomer fick även under dessa och de följande åren snabbt arbete, trots det ökade antalet nyexaminerade eko-nomer under tidsperioden.

åren beräknas antalet nyexaminerade ekonomer minska på grund av minskade årskullar enligt Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden från universitetskansler-ämbetet (ukÄ).

Arbetsmarknaden för erfarna ekonomer bedöms om fem år präglas av liten konkur-rens om jobben. Arbetsgivarna spår att efterfrågan på erfarna ekonomer kommer att öka under de närmaste åren. Arbetslösheten bland yrkeserfarna ekonomer är mycket låg och väntas fortsätta vara låg framgent. kraven på specialistkompetens och erfaren-het kommer sannolikt att öka framöver, vilket innebär ett gynnsamt läge för erfarna ekonomer.

Historiskt sett har det varit särskilt stor efter-frågan på revisorer och redovisningsekono-mer, controllers och organisationsutvecklare, vilket Civilekonomernas arbetsmarknadsba-rometer bekräftar. efterfrågan kommer att vara mycket hög på redovisningsekonomer och organisations-/managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom finansie-ring, marknadsföring och nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt.

Digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer att göra det i allt högre grad i framtiden, med jobb som försvinner och nya som kommer till. redovisning, revision och bank- och finanssektorn genomgår idag stora förändringar. Många organisationer tar fram rapporter om och analyser av den här utvecklingen, exempelvis Nyckeln till framtiden – framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet, FAr 2016 och The Future of Jobs, World econo-mic Forum, 2016.

delarbetsmarknader Ekonomer finns inom arbetsmarknadens alla

c


bildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med andra examina än de till ingenjör och många inriktningar – data, bygg, teknisk fysik m.fl. och varianter inom dessa – med olika etableringsgrad.

enligt SCB:s årliga arbetskraftsbarometer, som bygger på arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget för olika utbildningar, har tillgången på nyexaminerade civilingen-jörer länge varit balanserad, för att under de senaste årens högkonjunktur successivt öka. Variationer mellan inriktningar (och från år till år) kan dock vara betydande. efterfrågan på yrkeserfarna är och har varit avsevärt högre än för nyexaminerade, vilket för övrigt gäller de allra flesta av de cirka 70 utbildningarna i barometern.

Arbetsförmedlingens prognoser Var finns jobben? beskriver situationen för olika yrken. enligt prognosen från februari 2018 för tek-niskt och naturvetenskapligt område bedöms det framför allt för yrkeserfarna råda liten, el-ler mycket liten, konkurrens om jobben, men även nyexaminerade förväntas i allmänhet möta en god arbetsmarknad. Motsvarande gäller för yrken inom IT, med mycket goda jobbmöjligheter i synnerhet där kraven på utbildning och erfarenhet är särskilt höga. Även underlaget för Arbetsförmedlingens yrkesprognoser vilar i första hand på arbets-givares bedömningar.

prognos för nyexaminerade och erfarnaBedömningen är att läget för såväl nyexa-minerade som erfarna civilingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans.

ett växande intresse för såväl högskolein-genjörer som civilingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högskole-


mer informationAkademikerförbundet SSr, www.akademssr.se/student Civilekonomerna, www.civilekonomerna.se Jusek, www.jusek.se/student

cIVILINgeNjÖr l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:



Civilingenjörens yrke är brett, och arbets-uppgifterna kan innebära allt från forskning och utveckling av ny teknik till produktions-planering och marknadsföring. Med stigande erfarenhet får civilingenjören ofta chefs- eller företagsledande roller. År 2017 fanns i Sve-rige cirka 120 000 civilingenjörer (inklusive ett mindre antal med en masterexamen inom teknik). Ytterligare 13 500 hade en teknolo-gie doktorsexamen.

arbetsmarknaden idag under de senaste åren har arbetsmarknaden för civilingenjörer varit god och i balans. I ge-nomsnitt har 1,0 till 1,5 procent av civilingen-jörerna i Sveriges Ingenjörer varit arbetslösa. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt.

uppgifter från ukÄ över etableringen på ar-betsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleut-

c


relevant arbete. en annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i yrken som inte är utpräglade ingenjörsyrken, där utbildnings-spridningen kan vara större och efterfrågan en annan. Läget totalt eller för enskilda inriktningar påverkas även av förändringar av antalet nybörjare på utbildningarna, liksom av i vilken mån behoven av teknisk kompetens på olika nivå kan tillgodoses av personer med annan utbildning.

Förutom högskoleingenjörer bidrar flera teknik-, data- och naturvetenskapliga hög-skoleutbildningar med betydande tillskott till arbetskraften inom ingenjörs-, data- och teknikeryrken. Yrkeshögskolan ger ett ytter-ligare tillskott, liksom den nya gymnasiein-genjörsutbildningen. utöver de examinerade lämnar också ett stort antal ingenjörsstuden-ter högskolan utan fullföljd utbildning. De fal-ler utanför den prognostiserade utvecklingen av antalet ingenjörer, men tillgodoser likafullt en växande andel av behoven.

Bilden är alltså komplex och en viss osäker-het gäller tillgången på arbeten med rele-vant inriktning eller nivå. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet.

mer informationSveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

På www.sverigesingenjorer.se/trycksaker hit-tar du också broschyren Ingenjör – jag? om att vara ingenjör.

ingenjörer (inklusive näraliggande exa-mina och teknologie doktorer) vuxit mycket kraftigt – från cirka 65 000 år 1990 till 185 000 år 2015 – och enligt SCB:s Trender och Prognoser 2017 beräknas de år 2035 uppgå till drygt 250 000. Efterfrågan på civilingenjörer beräknas samtidigt växa i en omfattning som väsentligen svarar mot den ökade tillgången. Detta är delvis en följd av att andelen civilingenjörer (och andra med teknisk högskoleutbildning) i teknikyrken förväntas stiga. Prognosen kan dock inte lämna svar på om arbetsinnehållet utvecklas i samma takt. Sammanfattningsvis förväntas arbetsmarknadsläget enligt SCB på sikt vara relativt oförändrat.

enligt Arbetsförmedlingen väntas jobbmöj-ligheterna för eftergymnasialt utbildade vara fortsatt goda eller mycket goda på fem års sikt i yrken inom teknik och IT.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av medel-stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för civilingenjörer ett mönster som är snarlikt det för arbetsmarknaden i stort men, liksom för akademiker generellt, på en väsentligt lägre nivå. Till bilden hör också att arbets-löshetsnivåerna för medlemmar i Sveriges Ingenjörer sedan mitten av 90-talet som regel legat något lägre än för akademiker-förbunden inom Saco totalt.


Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Det har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna

c


arbetsmarknaden och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. SCB förut-spår en kraftigt ökad efterfrågan som ett resultat av den snabba teknikutvecklingen och det faktum att Sverige etablerat sig som föregångsland, med många framgångsrika företag. Akademiskt utbildade konkurrerar till en viss del med personer med datautbild-ning på gymnasial nivå. Yrkesgruppen är också ung och få kommer att gå i pension under de närmaste åren.

Sammantaget, på grund av den konsensus som råder kring bristen och sett till bran-schens snabba förväntade tillväxt, antas ar-betsmarknaden präglas av liten konkurrens även i framtiden för både nyexaminerade och erfarna.

delarbetsmarknader Det är något större konkurrens om jobben i Stockholmsregionen, men där finns samtidigt fler jobb att söka. Samtidigt växer behovet av systemvetare i Göteborg och Malmö.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Trots att kompetensen är nödvändig inom alla sektorer är arbetsmarknaden för data- och systemvetare konjunkturkänslig. Ande-len arbetslösa har historiskt sett följt den allmänna konjunkturen och svängt relativt mycket. För nyexaminerade är detta särskilt tydligt. De som tar examen i högkonjunktur får ofta ett kvalificerat arbete snabbt, medan de som tar examen i lågkonjunktur kan möta en betydligt tuffare arbetsmarknad.


dATA- ochSySTemVeTAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Det finns idag ett mycket stort antal utbild-ningar som leder fram till ett arbete inom IT. Data- och systemvetare arbetar ofta med att utveckla appar, spel, databaser, webbapp-likationer och system. De analyserar vilka behov som finns, kommer fram till fungeran-de lösningar, designar, programmerar och testar IT-system och utbildar användarna. Det finns uppskattningsvis cirka 30 000 akademiker med en samhällsvetenskapligt eller matematiskt inriktad IT-utbildning på arbetsmarknaden.

arbetsmarknaden idag Idag kännetecknas arbetsmarknaden för akademiker med IT-utbildning av liten konkurrens. Det gäller både nyexamine-rade och erfarna. Bristen på erfarna är dock betydligt större enligt Arbetskraftbarometern. Branschen uppger ett särskilt stort behov av programmerare, IT-arkitekter, projektledare, kravanalytiker och IT-säkerhetsexperter.

Arbetslösheten bland data- och systemve-tare är låg och nyexaminerade får snabbt kvalificerat arbete med tillsvidareanställning.

prognos för nyexaminerade och erfarnaTillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med drygt 50 procent fram till år 2035 enligt SCB:s Trender och prognoser 2017. Samtidigt växer

d


diakoner idag och därmed mycket liten konkurrens om tjänsterna. Idag är det vanligt med få eller inga sökande till en tjänst. Det är också vanligt att tjänster är vakanta eller att arbetet utförs av en diakoniassistent som dock inte kan eller får utföra alla uppdrag. Denna situation har hållit i sig under de senaste åren. Bristen är idag störst på landsorten.

prognos för nyexaminerade Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och det finns många vakanser. Arbetslösheten bland dia-koner är mindre än 0,4 procent. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna.

prognos för erfarnaArbetsmarknaden för erfarna diakoner är mycket god och konkurrensen om tjänsterna är liten. Många utbildade diakoner kommer att gå i pension under de närmaste fem åren och prognosen pekar på kraftig brist även under de kommande fem åren. Vi bedömer att behovet snarare kommer att öka då bristen endast förvärras i nuläget. Arbets-lösheten är mycket låg även bland erfarna diakoner.

delarbetsmarknader De allra flesta diakoner arbetar inom Svens-ka kyrkan idag. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt, medan andra gör en administrativ karriär på nationell nivå eller går vidare och disputerar inom ett valt område med anknytning till diakoni.

historikArbetsmarknaden för diakoner känne-tecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större

konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt, särskilt för nyexamine-rade utan erfarenhet. Därtill kommer att IT-branschen är global och starkt konkurrensut-satt. Dessutom finns ett stort antal data- och IT-utbildningar utanför högskolan som förser arbetsmarknaden med kompetens.

mer informationNaturvetarna, www.naturvetarna.se/arbetsmarknad Jusek, www.jusek.se/student

dIAkoN l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:


liten konkurrens l Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten


konkurrens

De flesta diakoner arbetar som försam-lingsdiakoner med att ge stöd och hjälp till församlingsbor. en diakon kan även jobba med att ge stöd till dem som behöver det på sjukhus eller inom kriminalvården. Diakoner är ofta arbetsledare, antingen för kollegor eller för ideella medarbetare som de leder i en viss diakonal aktivitet. Diakoner är ofta genom sin tjänst första linjens chefer. Yrket förutsätter en högskoleutbildning om minst 180 poäng. Därefter går man en ettårig pastoralteologisk utbildning. Den som vill ar-beta som diakon måste bli vigd till det inom Svenska kyrkan, vilket är motsvarigheten till en legitimation i andra yrken. Det finns idag cirka 2 500 vigda diakoner i Sverige.

arbetsmarknaden idag Bedömningen är att det råder stor brist på

d


arbetsmarknaden idagIdag kännetecknas arbetsmarknaden för dietister av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. För nutritionis-ter råder balans. Arbetslösheten är låg, där endast ungefär 1,5 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister och balans för nutri-tionister. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa. under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom om-rådet är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

historikArbetsmarknaden för dietister och nutritionis-ter kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.


mer informationNaturvetarna, www.naturvetarna.se/arbetsmarknad Dietisternas riksförbund, www.drf.nu

förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Det blev inte ens någon arbetsbrist för diakoner under en period av många sammanslagningar till större enheter inom Svenska kyrkan som genomfördes framför allt under 2014. Sam-hällets uppskattning av den sociala delen av diakonin gör att det i lågkonjunkturer snarare skapas större förutsättningar för fler diakontjänster.


mer informationkyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

dIeTISToch NuTrITIoNISTl Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Dietister arbetar huvudsakligen med nutri-tionsbehandling inom hälso- och sjukvår-den. en nutritionist är expert på sambandet mellan kost och hälsa. Nutritionister finns inom forskningen, på myndigheter och inom läkemedels- och livsmedelsbranschen. Det finns cirka 1 800 legitimerade dietister och 400 nutritionister på svensk arbetsmarknad.

d


kommer att påverka efterfrågan på djursjuk-skötare.


FySIker ochSjukhuSFySIker l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:



Fysiker finns inom alla branscher som ägnar sig åt högteknologisk forskning och utveckling, till exempel telekombranschen, fordonsindustrin och annan verkstadsindustri. Andra arbetsgivare är myndigheter, försvaret och universitet och högskolor. Sjukhusfysi-ker arbetar huvudsakligen inom sjukvården med strålbehandling, bilddiagnostik och strålskydd. De deltar också vid utvecklingen av ny medicinsk teknik. Antalet yrkesverk-samma fysiker är cirka 4 400 och antalet legitimerade sjukhusfysiker är cirka 600.

arbetsmarknaden idagFysikers och sjukhusfysikers arbetsmarknad är i balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna, även om nyexaminerade fysiker som är osäkra på hur de ska använda sin kompetens i arbetslivet kan ha svårt att eta-blera sig. I Arbetskraftsbarometern uppger arbetsgivarna att tillgången på fysiker är i balans och antalet som examineras är sta-bilt. Arbetslösheten är låg och ytterst få av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

djurSjukSkÖTAre




l Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

en djursjukskötare är en sjuksköterska för djur. Djursjukskötaren vårdar och rehabilite-rar sjuka och skadade djur, bedömer djurs hälsotillstånd och kommunicerar med djurä-gare om lämplig skötsel. Idag finns cirka 1 700 djursjukskötare med legitimation.

arbetsmarknaden idag Det är idag liten konkurrens om jobben. Detta gäller för både nyexaminerade och yrkeserfarna djursjukskötare. Antalet utbild-ningsplatser är få samtidigt som djursjuk-vårdsbranschen är under tillväxt.

prognos för nyexaminerade och erfarna Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Antalet platser på utbildningen anses heller inte vara ända-målsenligt varför bristen troligtvis lär bestå även på längre sikt.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med hur efterfrågan på djursjukskötare kommer att påverkas av alla de undantag som gjort kring vem som får göra vad inom djursjuk-vården sedan legitimationen infördes. Vi vet heller inte hur konjunkturella förändringar

d


per, och om vi kan förvänta oss genombrott som ökar kompetensbehovet. en annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

mer information:Naturvetarna, www.naturvetarna.se/arbetsmarknad

FySIoTerApeuT l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Fysioterapeuter arbetar främst inom hälso- och sjukvården men finns även i många andra sammanhang. Fysioterapeuter arbetar med sambandet mellan fysisk och psykisk funktion, rörelse och hälsa. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande genom att förebygga och behandla sjukdomar och skador. De hälsoproblem som fysioterapeuter arbetar med kan till exempel bero på smärta, stelhet, muskelsvaghet, andningsproblem, stress, rädsla och ångest. I många fall kan ohälsan kopplas till individens levnadsvanor. Det finns idag cirka 12 500 yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige.

arbetsmarknaden idag under de senaste åren har efterfrågan på

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Fysiker är en liten och exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten, även om många väljer att disputera innan de lämnar akademin. I princip kan sägas att det som gäller för civil-ingenjörers arbetsmarknad också gäller för fysiker. För fysiker kan tekniska genombrott få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagringskapacitet, möjligheten att kommunicera trådlöst och energiområdet kommer vi sannolikt att se en stark utveckling under de närmaste åren. Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efter-frågas utanför sjukvården. Framför allt är det producenter av medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter som, utöver landstingen, behöver kompetensen.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av medel-stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten för fysiker. När det gäller sjukhusfysiker är det liten skill-nad på arbetsmarknaden mellan hög- och lågkonjunktur.

prognosens osäkerhet Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns i flera branscher och kan specia-lisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grup-

F


efterfrågan på fysioterapeuter. Vårdvalen har även ökat rörligheten på arbetsmarknaden. en tydlig trend är att samhället vill ha ett mer hälsofrämjande och patientcentrerat förhåll-ningssätt i hälso- och sjukvården. Om det fortsätter så bör det leda till fler arbeten för personer med fysioterapeutisk kompetens.

Att efterfrågan förväntas öka framöver stärks av den bild som arbetsgivarna ger i SCB:s Arbetskraftsbarometern. ett ökat antal ar-betsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler under de kommande åren.

Bedömningen är att kompetensen blir mer efterfrågad även inom skolan, försäkrings-branschen, vid rehabiliteringsinsatser hos ar-betsgivare och i uppdrag mot arbetsförmed-lingarna. Dessutom kommer fysioterapeuter att bli mer efterfrågade i hälsobranschen, i frågor som handlar om hälsa och livsstil samt för hälsoförebyggande arbete.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Den 1 januari 2014 blev fysioterapeut en ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster, och alla nyexaminerade får titeln fysioterapeut.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäker-het och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den ökande efterfrågan på nyexaminerade fysioterapeuter stöds av att många arbets-givare uttrycker att de behöver anställa flera fysioterapeuter under de kommande åren. Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysiotera-peuter.

fysioterapeuter ökat, vilket lett till att det idag är lättare att få jobb i hela landet. Pro-fessions- och fackförbundet Fysioterapeu-terna bedömer att det kommer att finnas ett ökat behov av fysioterapeuter i hälso- och sjukvården under de kommande åren. Bilden stärks i SCB:s Arbetskraftsbarometern där ett ökat antal arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler under de kommande åren.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kommer att bli allt viktigare i alla delar av hälso- och sjukvården och samhäl-let i stort. Fysioterapeuterna förväntar sig även att fysioterapeuters kompetens blir mer efterfrågad inom äldreomsorgen, skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliterings-insatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och även inom hälso-branschen avseende hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPrognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt. Det verkar vara brist på fysioterapeuter, med tanke på att det är svårt att rekrytera samtidigt som efterfrågan förväntas öka.

Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden (SOu 2017:21). Det ökar behovet av rehabilitering men även av förebyggande insatser. Det finns en trend med ökad hemrehabilitering för att hjälpa sjuka eller äldre med träning och rörelse i hemmet. Den vården innefattar hembesök av fysioterapeuter.

Vårdvalssystemet ställer krav på viss kompe-tens, och det finns en tendens till att det ökar

F


historik Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Såväl bygg- och anläggningsbranschen som gruvnäringen är konjunkturkänslig. Detta avspeglas i efterfrågan på geovetare. Samtidigt är det främst när lågkonjunkturen blir bestående och global som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på geovetares arbetsmarknad.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grup-per. Till detta kommer en politisk osäkerhet kring vilka satsningar på till exempel infra-struktur och miljö som kommer att göras.


horToNom,LANdSkApSINgeNjÖroch TrädgårdSINgeNjÖrl Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:



Hortonomer och trädgårdsingenjörer arbetar med den produktionsmässiga odlingen av blommor, grönsaker och trädgårdsväxter samt med att driva offentliga trädgårdar. Landskapsingenjörer anlägger och förvaltar

mer informationFysioterapeuterna www.fysioterapeuterna.se

geoVeTAreoch NATurgeogrAFl Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:



Geovetare arbetar framför allt på myndig-heter och teknikkonsultföretag och inom gruvnäringen. undersökningar vid infrastruk-turprojekt, prospektering och kartläggning av naturresurser och miljögifter är vanliga arbetsuppgifter. Det finns i dagsläget cirka 4 800 yrkesverksamma geovetare i Sverige.

arbetsmarknaden idagIdag kännetecknas arbetsmarknaden för geovetare (inklusive naturgeografer) av ba-lans. Det gäller både nyexaminerade och er-farna. Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Arbetslösheten är låg, ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarnaÄven om ”gruvboomen” nu verkar ha avstannat till viss del, förutses balans på geovetares arbetsmarknad framöver. under de närmaste fem åren kommer troligen sats-ningar på infrastruktur, arbete för att hantera riskerna med klimatförändringarna och miljö-arbete fortsätta att vara prioriterat.

g


kring kompetensbehovet, där branschen säger en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis visar något annat.


häLSoVeTAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:


stor konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor

konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: stor

konkurrens

Hälsovetare är ett brett yrkes- och utbild-ningsområde med möjlighet till olika inrikt-ningar inom områdena folkhälsa, hälsa och friskvård och idrott. Typiska arbetsuppgifter för en hälsovetare är att driva projekt, göra kartläggningar, utföra hälsofrämjande aktivi-teter och utreda och utvärdera en organisa-tions hälsoarbete.

arbetsmarknaden idag Det finns idag fler utbildade än vad det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbild-ningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexami-nerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna.

prognos för nyexaminerade och erfarnaÄven på fem års sikt är prognosen fort-

parker, lekplatser, kyrkogårdar och trädgår-dar. Uppskattningsvis finns det cirka 500 hortonomer, 500 landskapsingenjörer och 600 trädgårdsingenjörer på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsmarknaden idag Idag råder balans för både nyexaminerade och yrkeserfarna hortonomer, landskaps-ingenjörer och trädgårdsingenjörer. en viss säsongsarbetslöshet finns emellertid och konkurrensen om jobben är större i södra Sverige.

prognos för nyexaminerade och erfarnaVi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivi-tet. I nuläget och på fem års sikt förväntar sig Naturvetarna trots det balans för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av medel-stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Vi kan förvänta oss att vissa satsningar kommer att utebli under en lågkonjunktur, men effekten brukar inte vara dramatisk.


Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kom-mer att mötas av andra grupper. Vi vet heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kom-mer att påverka. en annan faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler

h


tare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men påverkas mer av konjunktu-ren i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

mer informationAkademikerförbundet SSr, www.akademssr.se/student SrAT, www.srat.se HälsoAkademikerna, www.halsoakademikerna.nu

hÖgSkoLeINgeNjÖr l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:



Högskoleingenjörer arbetar bland annat med olika former av tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete. Högskoleingenjören arbetar som regel nära verksamheten, ofta i samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper. Arbeten finns i industrin, på konsultföretag och de affärsdrivande verken och inom områdena stadsbyggnad, energi-försörjning och fastigheter. År 2017 fanns i Sverige ungefär 41 000 personer med hög-skoleingenjörsutbildning. Därutöver fanns 12 000 med en teknologie kandidatexamen och 6 400 med en teknologie magisterexamen.

arbetsmarknaden idag under de senaste åren har arbetsmarknaden för högskoleingenjörer varit god. I genom-snitt har 1,0 till 1,5 procent av högskoleingen-jörerna i Sveriges Ingenjörer varit arbetslösa. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt.

uppgifter från ukÄ över etableringen på ar-

satt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år med undantag för att några har lagts ned och andra tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yr-ket och det har skapat något fler arbetstillfäl-len, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget ser ungefär likadant ut i hela landet, men med flest jobbmöjligheter i de större städerna och regionerna. Det är fortfarande lika stor konkurrens om jobben oavsett vilken utbildningsinriktning man väljer.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av medel-stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. För cirka 20 år sedan kännetecknades arbetsmarknaden av relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Då var hälsovetare en ny yrkesgrupp på arbetsmarknaden och det fanns färre tjänster men också färre utbildade. Arbetsmarknaden har sedan dess utvecklats. Hälsovetare finns idag även på mer strategiska positioner inom både offentlig och privat sektor. På senare år har tjänsterna utvecklats till att vara mindre känsliga för konjunkturen.


Om antalet utbildningar och antalet nyexa-minerade varje år kvarstår kommer arbets-marknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsove-

h


kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högsko-leingenjörer (inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer) vuxit mycket kraftigt – från cirka 65 000 år 1990 till 185 000 år 2015 – och enligt SCB:s Trender och Prog-noser 2017 beräknas de år 2035 uppgå till drygt 250 000. Efterfrågan på civilingenjörer beräknas samtidigt växa i en omfattning som väsentligen svarar mot den ökade tillgång-en. Detta är delvis en följd av att andelen högskoleingenjörer (och andra med teknisk högskoleutbildning) i teknikyrken förväntas stiga. Prognosen kan dock inte lämna svar på om arbetsinnehållet utvecklas i samma takt. Arbetsmarknadsläget på sikt väntas därför vara relativt balanserat men, skriver SCB, med variationer beroende på inriktning.

enligt Arbetsförmedlingen väntas jobbmöj-ligheterna för eftergymnasialt utbildade vara fortsatt goda eller mycket goda på fem års sikt i yrken inom teknik och IT.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av medel-stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för civilingenjörer ett mönster som är snarlikt det för arbetsmarknaden i stort men, liksom för akademiker generellt, på en väsentligt lägre nivå. Till bilden hör också att arbets-löshetsnivåerna för medlemmar i Sveriges Ingenjörer sedan mitten av 90-talet som regel legat något lägre än för akademiker-förbunden inom Saco totalt.


Osäkerheten beror främst på det framtida

betsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleut-bildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med andra examina än de till ingenjör och många inriktningar – data, bygg, teknisk fysik m.fl. och varianter inom dessa – med olika etableringsgrad.

enligt SCB:s årliga arbetskraftsbarometer, som bygger på arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget för olika utbildningar, har tillgången på nyexaminerade civilingen-jörer länge varit balanserad, för att under de senaste årens högkonjunktur successivt öka. Variationer mellan inriktningar (och från år till år) kan dock vara betydande. efterfrågan på yrkeserfarna är och har varit avsevärt högre än för nyexaminerade, vilket för övrigt gäller de allra flesta av de cirka 70 utbildningarna i barometern.

Arbetsförmedlingens prognoser Var finns jobben? beskriver situationen för olika yrken. enligt prognosen från februari 2018 för tek-niskt och naturvetenskapligt område bedöms det framför allt för yrkeserfarna råda liten, el-ler mycket liten, konkurrens om jobben, men även nyexaminerade förväntas i allmänhet möta en god arbetsmarknad. Motsvarande gäller för yrken inom IT, med mycket goda jobbmöjligheter i synnerhet där kraven på utbildning och erfarenhet är särskilt höga. Även underlaget för Arbetsförmedlingens yrkesprognoser vilar i första hand på arbets-givares bedömningar.

prognos för nyexaminerade och erfarnaBedömningen är att läget för såväl nyexami-nerade som erfarna högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans.

ett växande intresse för såväl högskolein-genjörer som civilingenjörer har lett till en

h


INredNINgSArkITekT





Inredningsarkitekter arbetar med att rita människors närmiljö, med inredning och möblering. De tar fram fungerande helhets-lösningar utifrån en sammanvägning av en rad olika önskemål, behov och sociala, eko-logiska, estetiska, tekniska och ekonomiska krav. Inredningsarkitekter kan till exempel inrikta sig på möbeldesign, rumsgestaltning (rita rum), brukardialog, förvaltning, material-utveckling, varumärkesbyggande, utredning, innovation och forskning. Det finns idag cirka 600 yrkesverksamma inredningsarkitekter.

arbetsmarknaden idag Inredningsarkitekterna har full sysselsätt-ning. Arbetslösheten totalt för arkitekter är mycket låg men något ökande. enligt sta-tistik från AeA var 1,3 procent av deras arki-tektmedlemmar arbetssökande i september 2018. Sedan mer än tio år är det färre inred-ningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Inredningsarkitekter arbetar ofta tillsammans med andra arkitektkategorier på större kontor. Det stora behovet av bostäder har nu lett till att inredningsarkitekter även börjat arbeta med bostadsinredning efter att tidigare mest arbetat med offentlig miljö.

prognos för nyexaminerade Prognosen för nyexaminerade inrednings-arkitekter är balans 2023. Alla som har en femårig inredningsarkitektutbildning får jobb idag, eftersom det är brist på inredningsarki-tekter. De yrkesverksamma blir troligen färre under de kommande åren, så efterfrågan för-

konjunkturläget. Det har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. en annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att ingenjörer både kan och väljer att arbeta även i yrken som inte är utpräglade ingenjörsyrken, där utbildnings-spridningen kan vara större och efterfrågan en annan.

Läget totalt eller för enskilda inriktningar påverkas även av förändringar av antalet ny-börjare på utbildningarna, liksom av i vilken mån behoven av teknisk kompetens på olika nivå kan tillgodoses av personer med annan utbildning. Förutom civilingenjörer bidrar flera teknik-, data- och naturvetenskap-liga högskoleutbildningar med betydande tillskott till arbetskraften inom ingenjörs-, data- och teknikeryrken. Yrkeshögskolan ger ett ytterligare tillskott, liksom den nya gymnasieingenjörsutbildningen. utöver de examinerade lämnar också ett stort antal ingenjörsstudenter högskolan utan fullföljd utbildning. De faller utanför den prognosti-serade utvecklingen av antalet ingenjörer, men tillgodoser likafullt en växande andel av behoven. Bilden är alltså komplex och en viss osäkerhet gäller tillgången på arbeten med relevant inriktning eller nivå. Ingenjö-rernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet.

mer informationSveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

På www.sverigesingenjorer.se/trycksaker hit-tar du också broschyren Ingenjör – jag? om att vara ingenjör.

I


kitektavdelningar. I lågkonjunktur har inred-ningsarkitekter haft svagare ställning på arbetsmarknaden än andra arkitekter. Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina inves-teringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.


Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur under prognosperioden. en annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i männis-kors närmiljö. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov skulle det behöva vara tvärtom.

mer informationSveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli-student

väntas vara fortsatt hög om fem år. Samtidigt finns det allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar.

prognos för erfarnaPrognosen för erfarna inredningsarkitekter är balans 2023. erfarna inredningsarkitekter jobbar inte bara med att rita (gestalta) rum, utan de leder också dialog med hyresgäster och medarbetare på företag inför omflytt-ningar och annan lokalanvändning. De blir då mycket eftertraktade på arbetsmarkna-den. Då många inredningsarkitekter väntas gå i pension under de kommande åren finns det ett stort behov av inredningsarkitekter i ansvarig ställning med bred erfarenhet. Men denna arbetsmodell utmanas nu av de digitala verktygen och den nya konkurrenssi-tuationen på arbetsmarknaden i stort där allt fler arbetar med design i olika former.

delarbetsmarknader De flesta inredningsarkitekter jobbar i storstadsregionerna, men många har starka kopplingar till möbelföretag runt om i Sverige och internationellt. Inredningsarkitekter som arbetar inom industrin kan också jobba som designer och därmed arbeta mer industriali-serat med att utveckla möbler för möbelindu-strin. en annan uppgift, som dessutom ökar i takt med globaliseringen och digitalise-ringen, är att ta fram koncept för globala företags butiker och mässmontrar.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har inredningsarkitekter varit beroende av uppdrag inom offentlig miljö. De mindre företagen har haft det svårare på marknaden på grund av statens upphand-lingsregler. Det har lett till att allt fler större arkitektföretag har särskilda inredningsar-

I


efter examen hade totalt 92 procent av de nyexaminerade juristerna fått ett kvalificerat arbete.

När det gäller tillgången på yrkeserfarna jurister anser närmare hälften av arbets-givarna i SCB:s Arbetskraftsbarometer att arbetsmarknaden är i balans samtidigt som fyra av tio arbetsgivare upplever en brist på yrkeserfarna jurister. enligt Arbetsförmed-lingen rapport Var finns jobben? från 2018 bedöms jurister ha goda möjligheter till arbete under de närmaste åren. Vi kan också konstatera att arbetslösheten bland såväl nyexaminerade som yrkeserfarna jurister är stabilt låg.

prognos för nyexaminerade Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examensfrekvensen beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till drygt 1 200 per år. Tillsammans med be-räknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2017 därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med drygt 25 procent under prognosperio-den samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 20 procent. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras av att arbets-marknaden för jurister förväntas breddas och att de branscher där jurister är verksamma tros växa. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans, med risk för viss konkurrens, för nyexaminerade jurister på fem års sikt.

prognos för erfarnaArbetsmarknaden för yrkeserfarna jurister har varit stabilt god under de senaste åren. Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att vara fortsatt konkurrens om de jobb som inte kräver specialistkompetens, medan be-hovet av kvalificerade jurister ökar. Samman-taget bedöms arbetsmarknaden för erfarna jurister vara i balans på fem års sikt.

jurIST

l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans


l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans l Prognos för erfarna till år 2023: balans

Juristutbildningen ger en god grund för arbete inom en rad olika områden i både offentlig och privat sektor. knappt fyra av tio yrkesverksamma jurister arbetar med vad som traditionellt ses som juridiskt arbete, det vill säga som domare, åklagare, advokat eller organisationsjurist eller med företags-förvaltning. Det finns idag knappt 33 000 yrkesverksamma med juristutbildning.

arbetsmarknaden idag Jurister arbetar till största delen inom rätts-väsendet, inom övrig offentlig förvaltning och på advokatbyråer. Inom yrken och branscher som inte kräver juristexamen, till exem-pel utredare och handläggare på banker, tjänsteföretag och myndigheter, konkurrerar jurister ofta med ekonomer och samhälls-vetare. enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2017 uppger drygt fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade jurister är god och ungefär lika många att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyexa-minerade. Den tidigare goda tillgången på nyexaminerade jurister har därmed blivit mer balanserad. enligt Arbetskraftsbarometern upplever också en av tio arbetsgivare att det råder brist på nyexaminerade jurister, vilket innebär en ökning över tid.

Juseks arbetsmarknadsundersökning från 2017 visar också att nyexaminerade jurister snabbt får kvalificerade jobb. Bland de jurister som tog examen 2015/2016 fick 38 procent sitt första kvalificerade jobb redan innan examen, och inom sex månader

j


jägmäSTAre,SkogSVeTAreoch SkogSmäSTAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:


balansl Arbetsmarknaden för erfarna idag: balansl Prognos för erfarna till år 2023: liten

konkurrens

Jägmästare, skogsvetare, skogstekniker och skogsmästare arbetar oftast i skogs-branschen. De är utbildade för att ta tillvara skogens ekonomiska, ekologiska och so-ciokulturella värden. Det finns cirka 4 500 akademiker med skoglig kompetens på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsmarknaden idag klimatomställningen och ökade miljökrav driver på utveckling inom skogsbranschen och har lett fram till ökade satsningar på forskning och utveckling. Det bidrar till en ökad efterfrågan på skoglig kompetens, men också på naturvetare inom kemi, miljö och biologi. utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är emellertid i balans. Arbetslösheten är låg och mycket få av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPrognosen är balans för nyexaminerade på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det däre-mot ut att vara liten konkurrens på fem års sikt. Detta beror främst på att stora pensions-avgångar förutses. Många av de yrkesverk-samma är i nuläget 60 år eller äldre.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

delarbetsmarknader De flesta jobben för jurister finns i regionhu-vudstäder och tätorter där det finns många myndigheter och företag. Flest jurister jobbar i Stockholmsområdet.

historikArbetsmarknaden för jurister är bred och relativt okänslig för konjunktursvängningar. Majoriteten av jurister arbetar inom områden med stabil efterfrågan på arbetskraft, till exempel rättsväsendet och övrig offentlig förvaltning och på advokatbyråer och jurist-byråer. Skillnaderna i efterfrågan på jurister i hög- respektive lågkonjunktur är därför relativt små.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och yrkeserfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmark-naden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

mer informationJusek, www.jusek.se/student

j


nerade och erfarna. I Arbetskraftsbarometern anger allt fler arbetsgivare att det är brist på utbildade. Trygghetsrådet anger också att de flesta kemister som blev av med jobben i samband med omstruktureringarna inom life science numera är tillbaka i arbete. Fort-farande är arbetslösheten emellertid något högre än för andra naturvetare, knappt 3 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt bedömer Naturvetarna att det blir liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examine-ras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet, samtidigt som samhället ställer allt högre hälso- och miljökrav.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Vi kan se upp- och nedgångar i efter-frågan som i stort sett följer konjunkturen. Samtidigt är det framför allt när lågkonjunk-turen biter sig fast som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten.

prognosens osäkerhetPrognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också

Skogsbranschen är konjunkturkänslig och påverkas i regel relativt kraftigt vid lågkon-junkturer.


Osäkerheten har främst att göra med att skogen i allt större utsträckning regleras av internationella och regionala regelverk, och överenskommelser kan komma att få stor be-tydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen.


kemIST l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:


liten konkurrens l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balansl Prognos för erfarna till år 2023: liten

konkurrens

Kemister finns i alla verksamheter som behöver kunskap om kemiska ämnen och produkter. De ägnar sig framför allt åt laborativ analys, utredning och forskning och utveckling. Det finns idag cirka 7 000 yrkesverksamma kemister i Sverige.

arbetsmarknaden idagIdag kännetecknas arbetsmarknaden för ke-mister av balans. Det gäller både nyexami-

k


regioner kan det vara utmanande att hitta anställning för den ettåriga praktiktjänstgö-ringen omedelbart efter utbildningen. I andra regioner har arbetsgivare svårt att hitta nya medarbetare. Den sammantagna arbets-marknaden för nyexaminerade känneteck-nas ändå av balans men med inslag av liten konkurrens. För kiropraktorer med yrkeserfa-renhet är det liten konkurrens om jobben.

prognos för nyexamineradePrognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbets-givare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

prognos för erfarnaPrognosen är liten konkurrens för erfarna kiropraktorer om fem år. Cirka 20 procent av kiropraktorerna har vårdavtal med landsting-et. Nya forskningsrön leder till att den offent-liga sjukvården efterfrågar fler kiropraktorer, som därmed blir alltmer accepterade. Då kiropraktorer har breda kunskaper inom neu-rologi, ortopedi och reumatologi finns goda chanser till utökat samarbete med dessa specialiteter inom sjukvården. Den som har akademisk examen har dessutom möjlighet att välja en forskarbana.

delarbetsmarknader Majoriteten av yrkesutövarna är privata vårdgivare, och lokala variationer i konkur-rensnivå förekommer. konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas. Ungefär 90 procent av kiropraktorerna är

svårt att säga i vilken utsträckning efterfrå-gan kommer att mötas av andra grupper, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. en annan osäkerhet har att göra med möjlighe-terna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksam-het i Sverige. Möjligen finns det också en hel del nyanlända kemister och laboratorie- och kemiingenjörer som kan bidra med kemikom-petens.


kIroprAkTor l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

en kiropraktor är specialiserad på att diagnostisera, behandla och rehabilitera människor med besvär i rörelseapparaten. De vanligaste problem en kiropraktor möter är ryggsmärta, nack- och axelbesvär, huvud-värk av olika typer, yrsel, idrottsskador och arm-, ben- och bäckensmärtor. kiropraktorn använder olika metoder för att återställa funktionen i kroppens muskler och leder så att patientens funktion återgår till det nor-mala.

arbetsmarknaden idagSveriges kiropraktorer blir långsamt fler och samtliga nyexaminerade har idag arbete inom sex månader efter avslutad utbild-ning. Det finns regionala skillnader. I några

k


kommuNIkATIoNSyrkeN

l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens

l Prognos för nyexaminerade till år 2023: stor konkurrens

l Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens

l Prognos för erfarna till år 2023: stor konkurrens

Informatör, webbredaktör, Pr-konsult, kom-munikationsstrateg, omvärldsbevakare, opinionsbildare, copywriter… många titlar ryms inom yrkesområdet. kommunikatör är paraplybenämningen som täcker in flera av dessa olika titlar. De som arbetar med information och kommunikation har ofta som uppgift att förmedla och forma företags, myndigheters och organisationers budskap. Det finns drygt 17 000 yrkesverksamma infor-matörer, kommunikatörer och Pr-specialister på arbetsmarknaden, och förra året tog ungefär 1 000 personer examen inom medie- och kommunikationsvetenskap.

arbetsmarknaden idag Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. kommuni-kationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns på akademisk nivå, såsom diplomutbildning, och inom yrkeshögskolan. Många som arbe-tar med kommunikation har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel juridik eller samhällsvetenskap. Det är därmed många olika grupper som konkurrerar om jobben.

prognos för nyexaminerade och erfarnaDet finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet kommer att minska

verksamma som egna företagare, och liksom alla företagare behöver de ha ett mått av en-treprenörskap och vara beredda att arbeta utanför normala arbetstider vid behov.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. eftersom majoriteten av kiropraktorerna är privata vårdgivare utan offentlig finansie-ring sjunker efterfrågan normalt sett något i samband med lågkonjunktur. Men inte heller i lågkonjunktur har arbetsmarknaden kän-netecknats av arbetslöshet.


Nack-och ryggbesvär är ett växande folkhäl-soproblem i alla åldersgrupper. Bedömning-en är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Le-gitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäker-hetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. Det finns cirka 800 legitimerade kiropraktorer, och av dem har ungefär 300 en akademisk examen.

mer informationSrAT, www.srat.se Legitimerade kiropraktorers riksorganisa-tion, Lkr, www.lkr.se

k


kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens, och det finns inga tecken på förändring. kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

mer informationDIk, www.dik.se Jusek, www.jusek.se/student

LANdSkApSArkITekT l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Landskapsarkitekternas uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och naturlandskapet. De tar fram fungerande helhetslösningar utifrån en sammanvägning av en rad olika önskemål, behov och sociala, ekologiska, estetiska, tekniska och ekono-miska krav. De flesta landskapsarkitekter ar-betar med att gestalta (rita) parker och land-skap vid större förändringar av naturmiljöer, men det finns också landskapsarkitekter som inriktar sig på stadsplanering, gårdsmiljöer, naturskydd, utredningar eller förvaltning. Det finns idag cirka 1 470 yrkesverksamma landskapsarkitekter.

arbetsmarknaden idag Landskapsarkitekterna har idag en mycket låg arbetslöshet med liten konkurrens om jobben. enligt statistik från AeA var 1,3 procent av samtliga deras arkitektmedlem-mar arbetssökande i september 2018. Det som skapar jobb är främst utvecklingen av

framöver. Både Arbetsförmedlingen och SCB bedömer att det fortsatt kommer vara stor konkurrens om jobben på fem års sikt. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och pro-jekt- och visstidsanställningar är vanliga.

efterfrågan på kompentens inom kommu-nikationsområdet skiftar dock och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya kommu-nikations- och arbetssätt kan vara mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

delarbetsmarknaderunder rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta på alla delar av arbetsmarknaden och inom en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och uppdragstagare. Arbetsmarknaden är störst i de tre storstads-regionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns.

konjunkturkänslighet och historiska sVängningar Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Majoriteten av kommunikatörerna finns i den privata sektorn. under en högkonjunktur ökar trycket på företagens kommunikations-avdelningar, och under en lågkonjunktur minskar behovet och konkurrensen om jobben ökar.

bedömning aV prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom

L


helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjlig-heter att arbeta med regionala utvecklings-frågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anlägg-ningar, gator och parker i mindre kommuner.

historikArbetsmarknaden för landskapsarkitekter kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, och har haft en jämn tillväxt ända sedan utbildningens start i Sverige kring 1960. Landskapsarkitekterna har till exempel ofta många små uppdrag när de arbetar som konsulter. Det gör dem mindre sårbara för svängningar. Landskapsarkitekter arbe-tar också mycket i stora och långsiktiga infrastrukturprojekt. kommunerna behöver förvalta sina trädgårdsanläggningar oavsett konjunktur. Tillsammans ger det en stabil marknad.


Den främsta osäkerheten gäller om samhäl-lets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har histo-riskt sett varit bra på att möta nya samhälls-utmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera kom-plexiteten och mångfalden i samhällsplane-ringen. Det minskar prognosens osäkerhet.


allmänna platser i städer för ökad social och ekologisk hållbarhet. Andra viktiga arbetsfält är hållbarhet i kommunernas planering samt gestaltning och landskapsanpassning av vägbyggen och stora infrastrukturprojekt. Det är liten konkurrens på arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna.

prognos för nyexamineradePrognosen för nyexaminerade landskapsar-kitekter är balans 2023. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestalt-ning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitek-tens kunskaper om ekologisk hållbarhet och kretslopp. Landskapsarkitektutbildningen har tagit in många fler under de senaste tio åren. Det förväntas leda till en mättnad av marknaden.

prognos för erfarna Prognosen för erfarna landskapsarkitekter är liten konkurrens 2023. Vår omvärldsana-lys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestalt-ning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitek-tens kunskaper om ekologisk hållbarhet och kretslopp. Landskapsarkitekter är särskilt eftertraktade på arbetsmarknaden efter två till tre års yrkesverksamhet.

delarbetsmarknader Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det be-hövs landskapsarkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastruktur-projekt som Trafikverket och stora industrier genomför. Landskapsarkitekter är därför inte

L


naden och uppgifterna kommer att utveckla sig. Det återstår att se om logopeder i större utsträckning kommer att kunna söka sig till den privata sektorn, vilket skulle kunna leda till en bredare arbetsmarknad för logopeder.

delarbetsmarknaderMöjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb på utbildningsorterna. Marknadsmässiga fakto-rer ser ut att påverka rörlighetsmöjligheten i Stockholm negativt.


prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Logopeder har haft en stabilt låg arbetslös-het, men antalet utbildningsplatser har ökat något. Landstingens behov av logopeder förväntas heller inte minska. Den största osä-kerhetsfaktorn är om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, vilket rör logopeders möjligheter till arbete inom privat och kommunal sektor.

mer informationSrAT och Svenska logopedförbundet, www.srat.se

Logoped



l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balansl Prognos för erfarna till år 2023: balans

Logopeder arbetar med att stödja människor i alla åldrar som av en eller annan anled-ning har svårt att kommunicera, det vill säga har brister vad gäller röst, tal, språk eller samspel med andra eller har stamning. Även att stödja personer som har svårt att äta och svälja ingår i logopedernas verksamhets-område. Logopeder arbetar också med barn och unga med hörselproblem och kokle-aimplantat. Det finns drygt 2 000 legitime-rade logopeder idag.

arbetsmarknaden idag Logopedernas arbetsmarknad präglas av stabilitet och är i balans. Det innebär att det finns ungefär lika många jobb att söka som det finns personer som kan ta dessa jobb.

prognos för nyexaminerade På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Antalet utbildnings-platser har ökat något men logopedernas arbetsmarknad har varit stabil. Arbetslöshe-ten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från AeA, Akademikernas a-kassa.

prognos för erfarnaPrognosen är balans för erfarna logopeder om fem år. Logopedernas största arbetsgiva-re är landstinget, men det behövs logopeder även inom områden där de ännu inte är så vanliga, till exempel inom kommunerna. Det är osäkert hur breddningen av arbetsmark-

L


prognos för erfarnaPå fem års sikt bedömer vi att arbetsmark-naden fortsatt kommer att präglas av liten konkurrens om jobben för legitimerade/spe-cialistkompetenta läkare med yrkeserfaren-het. Den nuvarande bristen inom exempelvis allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi förväntas bestå medan läget är mer osäkert för andra specialiteter.

delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget skiljer sig mellan olika medicinska specialiteter och olika delar av landet. Det saknas idag detalje-rade kartläggningar av behovet av läkare i olika specialiteter. Socialstyrelsens årliga enkät till landstingen visar att det råder brist inom exempelvis allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi. regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad kartläggning och bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång på och långsiktiga be-hov av specialistläkare inom alla specialite-ter. rapporten kommer att publiceras i början av 2019.

Läkarförbundets enkät om primärvårdens bemanning visar också att det fattas mer än 1 400 specialistläkare om vi ska nå upp till riksdagens mål om antalet specialistläkare i primärvården. Generellt råder också en större brist på läkare på landsbygden än i städerna.

historikLäkaryrket har haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.


LäkAre





De flesta läkare i Sverige (cirka 80 procent) är landstingsanställda vid sjukhus och vård-centraler. Övriga är till exempel privatanställ-da läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Det finns idag cirka 46 000 yrkesverksamma läkare.

arbetsmarknaden idag Arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare kännetecknas av balans. Dock får många vänta länge på en AT-tjänst (allmäntjänstgö-ring), i genomsnitt 10, 3 månader 2017 enligt SYLF:s väntetidsrapport. Arbetsmarknaden för legitimerade/specialistkompetenta läkare med yrkeserfarenhet kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Generellt är arbetsmarknadsläget bra och arbetslösheten låg. Läget skiljer sig dock mellan medicinska specialiteter och olika delar av landet.

prognos för nyexamineradePå fem års sikt bedömer vi att arbetsmark-naden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare. Det går att läsa mer i Socialstyrelsen rapport Bedömning av tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvård och tandvård 2018. Lä-karförbundet bedömer att nyexaminerade i fortsättningen kommer tvingas till lång vänte-tid till en AT-tjänst. I väntan på en sådan finns möjlighet att arbeta som underläkare.

L


LärAre I FrITIdShem





Lärare i fritidshem undervisar yngre barn och i elever i åldern 6–12 år. undervisningen i fri-tidshemmet är ett komplement till grundsko-lan och styrs av samma läroplan, men den är ofta mer situationsstyrd, upplevelsebaserad och grupporienterad än i den vanliga skolan. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och kursplanerna anger ramarna, men det är den enskilda läraren som tillsammans med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2017 fanns det räknat i heltidstjänster cirka 13 000 lärare inom fritidshemmet.

arbetsmarknaden idag För lärare i fritidshemmet är det idag liten konkurrens om jobben för både nyexami-nerade och yrkeserfarna. SCB skriver i sin arbetskraftsbarometer från 2017 att nio av tio arbetsgivare uppger att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna lärare. enligt Skolverkets statistik har endast knappt hälften av de lärare som undervisar i fritidshemmet idag den utbildning som enligt skollagen krävs för att få ansvara för undervisningen.

prognos för nyexaminerade och erfarna Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökade efterfrågan på fritidsverksamhet. Sedan den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitima-tion med behörighet för att få undervisa och

Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna kan förkortas genom åtgärder och satsningar på fler AT-platser. Men på fem år bör eventuella förändringar inte hinna ge ett annat läge.

Det finns också andra faktorer som påverkar både nyexaminerade och erfarna läkare. en viktig men osäker faktor är att det kommer läkare från utlandet i form av arbetskrafts-invandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. På senare tid har det kom-mit ganska många utlandsutbildade läkare och det finns flera faktorer som tyder på ett ökat nettoinflöde, alltså att fler läkare kom-mer till Sverige än vad som lämnar Sverige. Detta framgår av Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2018.

Den politiska utvecklingen i omvärlden har också effekter på arbetsmarknaden. Bland de flyktingar som kommit till Sverige under det senaste året finns det många läkare. Men det är en lång väg till arbetsmarknaden för läkare som utbildat sig utanför eu/eeS, och därför kommer det att dröja innan det får effekt på tillgången på läkare. Det är heller inte säkert att dessa personer börjar arbeta som läkare i Sverige. Andra faktorer som kan komma att förändra arbetsmarknadsläget är lagändringar och omorganisationer i vården som kan påverka antalet utbildningsplatser. Medicinsk utveckling och demografisk ut-veckling är också faktorer som kan påverka tillgång och efterfrågan på läkare inom olika specialiteter.

mer informationSveriges läkarförbund, www.lakarforbundet.se

L


LärAre I årSkurSF–3 och årSkurS 4–6 l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Lärare i årskurserna F–3 och årskurs 4–6 ar-betar med att undervisa unga elever. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och kursplanerna anger ra-marna, men det är den enskilda läraren som tillsammans med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2017 fanns det räknat i heltidstjänster cirka 6 500 lärare inom förskoleklass, 27 300 inom grundskolans årskurs 1–3 och 29 800 lärare i årskurs 4–6.

arbetsmarknaden idag För lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är det liten konkurrens om jobben för både nyexa-minerade och yrkeserfarna. SCB skriver i sin arbetskraftsbarometer från 2017 att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna lärare för dessa årskurser och att anställningsbehovet under de kommande åren kommer att öka. Omkring 60 procent av arbetsgivarna inom skolan uppger i Arbetskraftsbarometern att de har brist på arbetssökande nyexaminerade lärare för grundskolans tidigare år.

prognos för nyexaminerade och erfarna under de kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka samti-digt som många lärare inom denna yrkeska-tegori pensioneras. Detta i kombination med krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna, ökad undervisningstid i

ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket kommer öka behovet av utbildade fritidshemslärare. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkur-rens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod. enligt Skolverkets senaste prognos från 2017 behöver det rekryteras cirka 2 400 lärare i fritidshem fram till 2023, räknat i heltidstjänster. På längre sikt kom-mer behovet sannolikt vara ännu större. Skolverket beräknar att det 2031 kommer saknas omkring 4 100 lärare räknat i heltids-tjänster om inte fler utbildas eller återvänder till yrket.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. konjunkturläget kan endast marginellt påverka arbetsläget för lärare. Till viss del kan ett bra konjunkturläge betyda bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor, och därför leda till fler arbetstillfällen. konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. efterfrågan påverkas i större ut-sträckning av demografi och politiska beslut.


Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av progno-ser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

mer informationLärarnas riksförbund, www.lr.se

L



mATemATIkeroch STATISTIker l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Matematiker och statistiker arbetar ofta med optimering, IT eller statistik. De gör bland annat prognosberäkningar, statistiska under-sökningar, utvärderingar och marknads- och riskanalyser. Det finns cirka 5 500 yrkesverk-samma matematiker och statistiker på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsmarknaden idagIdag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkur-rens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. utvecklingen på IT-området har förbättrat möjligheterna att beskriva och mo-dellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, dataanalytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker).

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av medel-stora skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som andelen sysselsatta påverkas.

en del grundskoleämnen och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare, tyder på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårspe-riod. enligt Skolverkets senaste prognos från 2017 kommer rekryteringsbehovet på längre sikt att öka. Fram till 2023 uppskattas att totalt cirka 18 300 lärare behöver rekryteras inom förskoleklass och grundskolans årskurs 1–6, räknat i heltidstjänster. På längre sikt kommer behovet sannolikt vara ännu större. Skolverket beräknar att det 2031 kommer saknas omkring 26 000 lärare i dessa års-kurser om inte fler utbildas eller återvänder till yrket.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. konjunkturläget kan endast marginellt påverka arbetsläget för lärare. Till viss del kan ett bra konjunkturläge betyda bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor, och därför leda till fler arbetstillfällen. konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. efterfrågan påverkas i större ut-sträckning av demografi och politiska beslut.


Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadslä-get kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

m


procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

prognos för nyexaminerade och erfarnaNaturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljöutbildade 2023. Antalet examine-rade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöut-maningar som världen står inför.

prognosens osäkerhetPrognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. en annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kom-mer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och vilka politiska satsningar som kommer att göras för att skynda på omställ-ningen till ett hållbart samhälle.


prognosens osäkerhetPrognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker och statistiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.


mILjÖuTbILdAd l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:



Det finns ett stort och växande utbud av miljövetenskapliga utbildningar med olika inriktning. utöver naturvetenskapliga ämnen ingår ofta teknik, statsvetenskap, juridik, pedagogik eller ekonomi. För närvarande finns cirka 9 000 miljöutbildade akademiker på svensk arbetsmarknad.

arbetsmarknaden idagIdag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en miljösamordnare, miljöchef eller miljöstrateg. Många miljö-utbildade arbetar också som miljö- och hälsoskyddsinspektörer, handläggare eller utredare på myndigheter och som teknik-konsulter. Arbetslösheten är låg, ungefär 1

m


prognos för nyexaminerade och erfarna Det finns inget som tyder på att färre kom-mer att vilja jobba i sektorn, eller att det kom-mer bli fler jobb. En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på huma-nistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrup-perna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

delarbetsmarknader under rubriken Musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken, med delvis skif-tande förutsättningar. Vissa specialistkompe-tenser, såsom konservatorer, kan vara svåra att hitta då kompetenserna som söks ofta är specifika. De flesta jobben finns i storstä-derna men det är också en högre konkurrens om jobben där.

Humanistisk kompetens är också gångbar på flera områden på arbetsmarknaden. Be-roende på vilken sektor och bransch man är intresserad av kan det vara mer eller mindre svårt att hitta ett arbete.

konjunkturkänslighet och historiska sVängningar Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Det har länge varit stor konkurrens om jobben. Många jobb finns i offentlig sektor där det finns stora behov och mycket vilja, men inte tillräckliga resurser för att förverk-liga projekten. Politiska beslut och satsningar brukar påverka efterfrågan.

bedömning aV prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög

muSeI-och kuLTurmILjÖyrkeN l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens l Prognos för nyexaminerade till år 2023: stor konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: stor konkurrens

Att arbeta med kulturmiljövård innebär att man vårdar och bevarar vårt gemensamma kulturarv. Musei- och kulturmiljöyrken spän-ner över en mängd olika utbildningar och ämnesområden. Den som vill arbeta inom museiområdet behöver en examen inom något av ämnena arkeologi, konstvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria eller museologi. För arbete med byggnadsvård och som kon-servator krävs studier inom kulturvård, och som arkeolog behöver man kombinera hu-vudämnet arkeologi med andra humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen. eftersom området rymmer en mängd olika arbeten är det svårt att säga exakt hur många som är yrkesverksamma. Som exempel arbetar drygt 2 000 personer som museiintendenter och 1 100 som arkeologer eller specialister inom humaniora.

arbetsmarknaden idag Arbetsmarknaden har länge präglats av stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexa-minerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna.

m


prognos för nyexaminerade Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som slutar via pension eller går över till det civila. under de senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbild-ningsplatserna för yrkesofficerare samtidigt som pensionsavgångarna ökar; därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

prognos för erfarnaFör erfarna officerare kommer det på fem års sikt sannolikt att vara liten konkurrens om jobben eftersom så många har möjlighet att gå i pension under de kommande fem åren.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vid högkonjunktur tenderar något fler of-ficerare med civilt tillämpbara kompetenser att lämna Försvarsmakten på grund av det högre löneläget i den privata sektorn. Personal behövs inom Försvarsmakten, men eftersom för få har sökt sig till Försvarsmak-ten under de senaste åren är det sannolikt att det kommer att finnas goda möjligheter till anställning för de som klarar kraven och officersutbildningen.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Idag söker få lämpliga kandidater till officers-utbildningen, vilket borgar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellek-tuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. en aspekt att ta med

osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. Det kommer även fortsättningsvis finnas ett överskott av utbildade inom området, och en fortsatt stor konkurrens är att vänta för både nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarkna-den kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

mer informationDIk, www.dik.se

oFFIcer l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

En officer eller specialistofficer utbildar och leder militära förband inom Försvarsmakten. Arbetsmiljön är varierad, utmanande och ibland krävande. Officerens och specialistof-ficerens arbetsplats kan variera stort, från ett vanligt kontor till högt uppe på fjället, eller från Malis öken till ett stormigt Östersjön. Det finns idag cirka 9 000 yrkesverksamma officerare och specialistofficerare.

arbetsmarknaden idag Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen, vilket innebär att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Sedan 2008 finns det två officersinriktningar: officer som är en akademisk utbildning på Försvarshög-skolan och specialistofficer som utbildas via Försvarsmakten.

o


leringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten, framför allt bland erfarna optiker. Ökad rörlighet kan vara positivt för den enskilda optikern. efterfrågan på synun-dersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag, men det kan bli fler arbetstillfäl-len inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens till att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

delarbetsmarknader konkurrensen om jobben är större i storstä-derna eftersom många vill bo där och då blir det fler sökande på varje ledigt jobb. Samtidigt finns det fler jobb att söka på mindre orter.



mer informationSrAT, www.srat.se

i prognosen är det försämrade säkerhetspo-litiska läget i omvärlden som sannolikt leder till ett ökat personalbehov.

För erfarna officerare ligger osäkerheten i att Försvarsmakten styrs av politiska beslut. Just nu pekar dock det mesta på en politisk vilja att förstärka Försvarsmakten i och med ett fortsatt försämrat säkerhetspolitiskt läge i omvärlden.

mer informationOfficersförbundet, www.officersforbundet.se

opTIker l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

en legitimerad optiker gör synundersökning-ar och provar ut glasögon och kontaktlinser. Den vanligaste arbetsplatsen är i optikbutik, men optiker arbetar även på ögonkliniker och syncentraler. Det finns idag cirka 2 200 legitimerade optiker i Sverige.

arbetsmarknaden idag Liksom för många andra yrken är konkur-rensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med hö-gre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården.

prognos för nyexaminerade och erfarna På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetab-

o


års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, när många erfarna inom Hr-området väntas gå i pension.

prognos för erfarnaJobbmöjligheterna tros bli bättre för perso-nalvetare med erfarenhet och bred kompe-tens. Därför bedöms arbetsmarknaden för personalvetare med yrkeserfarenhet präglas av balans om fem år.

historikArbetsmarknaden för personalvetare kän-netecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Många personalvetare arbetar med till exempel personalrekrytering, som konsulter eller som egenföretagare. Det är tjänster som efterfrågas mindre under låg-konjunkturer när färre rekryteras. Det leder till att det blir färre lediga jobb och ökad ar-betslöshet för personalvetare i lågkonjunktur.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil kon-junktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken. Progno-sen förutsätter också att pensionsavgång-arna blir som förväntat och att det inte alltid rekryteras någon ny anställd till alla tjänster där någon går i pension.

mer informationAkademikerförbundet SSr, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student

perSoNALVeTAre





en personalvetare arbetar med personal- och organisationsfrågor inom alla branscher. Personalvetaren rekryterar personal, får medarbetarna att trivas och utvecklas på jobbet och minskar personalstyrkan på rätt sätt när det behövs. Det finns idag cirka 33 000 yrkesverksamma personer med en personal- eller beteendevetarutbildning.

arbetsmarknaden idag Sammantaget präglas arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare av balans, medan erfarna personalvetare möter en arbetsmarknad med mindre konkurrens. Arbetsmarknaden för nyexaminerade perso-nalvetare har under ett antal år varit tuff och det kan ta ett tag att få en första tillsvidare-anställning på ett kvalificerat jobb. Det är många som utbildar sig inom personalområ-det med följden att många söker de lediga jobben. efter många år där arbetsgivarna upplevt en god tillgång på nyexaminerade personalvetare tycks dock tillgången ha minskat och arbetsmarknaden är i balans. Närmare hälften av arbetsgivarna upplever dock att det råder brist på yrkeserfarna personalvetare.

prognos för nyexaminerade Sammantaget förutspås en arbetsmarknad som är präglad av balans för nyexaminerade men med viss konkurrens på grund av den fortfarande stora gruppen nyexaminerade eller snart examinerade. Även på sikt väntas många utbilda sig till personalvetare. På fem

p


avgångarna. Dessutom märks en tydlig trend i att allt fler planeringsarkitekter går från offentlig till privat tjänst, vilket innebär att arbetsmarknaden dessutom växer. Sveriges Arkitekters undersökningar visar ett under-skott av arkitektkompetens på många plan- och bygglovsavdelningar i kommunerna. Det råder idag liten konkurrens för såväl nyexa-minerade som erfarna planeringsarkitekter.

prognos för nyexamineradePrognosen för nyexaminerade planeringsar-kitekter är liten konkurrens 2023. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsana-lys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestalt-ning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. kommunerna måste hantera ett allt mer komplext samhällsbyg-gande och har krav på sig att arbeta mer ef-fektivt. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

prognos för erfarnaPrognosen för erfarna planeringsarkitekter är liten konkurrens 2023. Sveriges Arki-tekter bedömer att tillgången på erfarna planeringsarkitekter kommer att vara fortsatt begränsad.

Planeringsarkitekter blir mer eftertraktade när de efter tre år har kommit in i yrket. Men ännu attraktivare för den privata markna-den och fastighetsutvecklingsföretagen blir de efter åtta till tio år när de kan hantera komplexa samhällsplaneringsfrågor och leda stadsbyggnadsprojekt.

delarbetsmarknader Planeringsarkitekter arbetar i hela landet eftersom de finns i alla kommuner. Men

pLANerINgSArkITekT





Planeringsarkitekter tar fram fysiska planer för städer, stadsdelar, stadsmiljöer och samhällen. De tar fram fungerande helhets-lösningar utifrån en sammanvägning av en rad olika önskemål, behov och sociala, ekologiska, estetiska, tekniska och eko-nomiska krav. Många planeringsarkitekter arbetar med planläggning i kommuner, men en ökande andel planeringsarkitekter arbetar även privat som plankonsulter eller inom fastighetsutveckling. Det finns även planeringsarkitekter i staten som arbetar på myndigheter eller länsstyrelser. Planerings-arkitekter kan även inrikta sig på strategisk planering, regional planering och utveckling, utredning eller forskning. Det finns idag cirka 650 yrkesverksamma planeringsarkitekter.

arbetsmarknaden idag Planeringsarkitekterna har full sysselsätt-ning. enligt statistik från AeA var endast 1,3 procent av deras totala antal arkitekt-medlemmar arbetssökande i september 2018. Planeringsarkitekter efterfrågas idag i kommuner, konsultföretag och fastighetsfö-retag. Det som gör att planeringsarkitekter efterfrågas är främst klimatomställning, bostadsbrist och uppdämt behov av inves-teringar i infrastruktur och samhällsservice. Planeringsarkitekt är en relativt ny yrkesroll med stor andel yngre yrkesverksamma. Antalet yrkesverksamma ökar med motsva-rande en årskull från utbildningen varje år. Men det räcker inte för att ersätta pensions-

p


trenden mot att en växande andel söker sig till den privata sektorn både som plankonsul-ter och som fastighetsutvecklare leder till ett ökat fokus på storstadsregionerna.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunk-tur. Arkitekter arbetar i tidiga skeden och det behövs planering i både upp- och nedgång. Sedan de första planeringsarkitekterna examinerades i början på 1990-talet har det funnits en stor efterfrågan.


Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. en viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. I lågkonjunktur passar kommuner ofta på att fokusera på de tidigare faserna av planeringen. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.


präST – kyrkoherdeoch kommINISTer l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens l Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

Den som läser religionsvetenskap eller teologi får en mycket bred humanistisk ut-bildning med inslag av psykologi och filosofi. efter teologie kandidatexamen genomgår en blivande präst ett år av praktisk introduktion. Därefter gör domkapitlet en examination innan personen kan prästvigas för tjänst inom Svenska kyrkan. Majoriteten av de som prästvigs arbetar som församlingspräst, det vill säga komminister i en församling. en möjlig karriärväg är att bli kyrkoherde, den högsta chefen för en församling som även har ansvar för att kyrkoordningen följs. Den som vill bli kyrkoherde måste gå en komplet-terande behörighetsgivande utbildning. Alternativa arbetsplatser är att på uppdrag av Svenska kyrkan arbeta på sjukhus, i fängelser, på universitet eller inom Svenska kyrkan i utlandet. Det finns idag cirka 4 000 prästvigda i Sverige. De flesta präster är idag chefer på mellannivå eller chefer med personal under sig.

arbetsmarknaden idag Det råder stor brist på präster idag och där-med liten konkurrens om tjänsterna. I flera av Svenska kyrkans stift är upp till var fjärde tjänst vakant. Arbetet klaras med hjälp av så kallade emeritipräster eller vikarier. För någ-ra få år sedan kunde det finnas 15 sökande på varje tjänst, men idag är det vanligt att det bara finns en sökande per tjänst. Bristen är störst i mindre städer och på landsorten.

p



mer informationkyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

pSykoLog l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens l Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens l Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

Psykologer hjälper oss att förstå vad vi upplever, varför vi agerar som vi gör och hur vi kan åstadkomma en förändring. De arbe-tar till exempel som skolpsykologer, inom psykiatrin, på vårdcentraler, inom arbetsliv och organisation, inom idrottsvärlden och i kriminalvården. De arbetar hälsofräm-jande och förebygger ohälsa, utreder och diagnostiserar psykologiska problem samt behandlar, följer upp, handleder, utbildar och forskar. I Sverige finns det idag cirka 9 700 yrkesverksamma psykologer.

arbetsmarknaden idag Bristen på psykologer i landstingen har ökat på senare tid, även i storstadsregionerna in-klusive Stockholm. en genomgång som Sve-riges Psykologförbund nyligen gjorde med sina lokala föreningar visar att detta mönster är tydligt i alla regioner och landsting i hela landet och gäller för såväl nylegitimerade som mer erfarna psykologer. utanför stor-stadsregioner och större centralorter är det

prognos för nyexaminerade Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. en nyvigd präst arbetar i ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Ar-betslösheten bland präster är mycket låg – mindre än 0,3 procent. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Det råder konkurrens mellan arbetsgivarna om präster och prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

prognos för erfarnaArbetsmarknaden för erfarna komministrar och kyrkoherdar är mycket god och det är liten konkurrens om tjänsterna. I takt med att fler går i pension är prognosen att en fortsatt kraftig brist är att vänta även under de kom-mande fem åren. Behovet kommer inte att vara mättat under det närmaste årtiondet då bristen endast ökar i nuläget. Arbetslösheten är mycket låg bland erfarna komministrar och näst intill obefintlig bland kyrkoherdar.

delarbetsmarknader De allra flesta präster arbetar inom Svenska kyrkan idag. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt. Andra gör en ad-ministrativ karriär på nationell nivå eller går vidare och disputerar inom ett valt område till teologie doktor.

historikArbetsmarknaden för präster kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunk-turväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. Det blev inte arbetsbrist för präster ens under en period runt 2014 av många sammanslagningar till större enheter inom Svenska kyrkan.

p


år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedöm-ning är att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psyko-loger. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2021.

prognos för erfarnakonkurrensen är ännu mindre för de erfarna, med tanke på de stora pensionsavgång-arna under senare år i kombination med den ökade satsningen på den psykiska hälso- och sjukvården. Politiker prioriterar psykisk hälsovård och sjukvård allt mer, och vi bedömer att efterfrågan på personer som har kvalificerad specialistutbildning och erfarenhet i psykologyrket ökar. erfarna psykologer har goda möjligheter att leda och utveckla hälsovården och sjukvården på ett högkvalitativt sätt. I allt fler delar av landet skapas specialistpsykologtjänster som inne-bär utökade ansvarsområden. Forskningen presenterar ständigt nya rön inom områden såsom psykologisk behandling, och det krävs erfarenhet för att rönen ska införas i verksamheter på ett bra sätt. Prognosen är liten konkurrens för erfarna psykologer år 2023.

delarbetsmarknader Vi ser att psykologer har en relativt stor rörlighet över arbetsmarknadssektorer. Om antalet psykologtjänster kommer att öka eller inte beror på vilka politiska beslut som fattas. Det finns idag politiska visioner om en förbättrad hälsovård och förebyggande vård vilket, om visionerna blir verklighet, bör leda till fler befattningar för psykologer.

Inom området arbetsliv och organisation ser vi att arbetsmarknaden växer för tjänster såsom rekrytering och urval samt chefs- och grupputveckling, liksom att efterfrågan ökar på hjälp med att hantera förändringar, konflikter och kriser. Vi ser också en potential

ofta mycket svårt för arbetsgivarna att få tag i psykologer. Vad gäller PTP-tjänster (praktisk tjänstgöring för psykologer) finns det viss konkurrens mellan de arbetssökande i stor-städer och större centralorter. undantaget är Stockholm där det i stort sett råder stor kon-kurrens om just PTP-tjänster. Men i resten av landet är det liten konkurrens om PTP-plat-serna. enligt prognoser från Arbetsförmed-lingens undersökning av rekryteringsläget råder brist på psykologer sedan en längre tid och det råder mycket liten konkurrens om jobben i nästan hela landet. endast tre län rapporterar att det råder balans, enligt Arbetsförmedlingen. På ännu längre sikt än 5 år kommer tillgången på psykologer att öka mer än efterfrågan, enligt prognoser från SCB. en befolkningstillväxt och ökade behov av hälso- och sjukvårdspersonal bedöms leda till ökad efterfrågan på psykologer. Tillgången på psykologer bedöms dock öka ännu mer. Detta förklaras dels av en fortsatt god tillförsel av nyexaminerade psykologer, dels av att pensionsavgångarna inte förvän-tas bli så stora.

prognos för nyexamineradeTrenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under det senaste året. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksam-heter. Den psykiska ohälsan och sjukskriv-ningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Detta bör innebära en fortsatt stor efterfrågan på psykologer. Massmedier efter-frågar också allt oftare psykologer. utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare

p


mer information: Sveriges Psykologförbund, www.psykologforbundet.se

recepTArIe l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

en receptarie är legitimerad expert på läke-medel, med en treårig universitetsutbildning. De flesta receptarier arbetar på apotek, som är en viktig del av hälso- och sjukvården. receptarier på apotek arbetar med att ge råd och information till kunderna om deras receptbelagda och receptfria läkemedel. Receptarier finns även på läkemedelsföretag och myndigheter. Det finns idag över 5 000 yrkesverksamma receptarier i Sverige.

arbetsmarknaden idag Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. eftersom det har blivit många fler apotek sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, finns det gott om arbetstillfällen i så gott som hela landet. Det är många som går i pension och relativt få som utbildas. Det bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Även sjukhusens kliniker och mottagningar blir allt vanligare arbetsplatser för receptarier, som där arbetar med bland annat läkemedelshantering. receptarier kan också arbeta på läkemedelsföretag med bland annat myndighetskontakter och försäljning. Andra tänkbara arbetsplatser är myndigheter såsom Läkemedelsverket.

i nyare områden, till exempel ekonomisk psykologi och miljöpsykologi.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Psykologerna har historiskt sett haft en sta-bilt låg arbetslöshet oavsett konjunkturläge. Här finns troligen en viss skillnad vid en jäm-förelse mellan offentlig och privat verksam-het. För området arbetsliv och organisation, där konjunkturkänsligheten generellt sett är större jämfört med hälso- och sjukvården, finns viktiga arbetsuppgifter för psykologer även i lågkonjunktur: förändringsledning, karriärplanering och kris- och konflikthante-ring. eftersom efterfrågan på konsulter kan minska när ekonomin är mer osäker, blir förmågan att sälja in och förklara nyttan med tjänsterna central för framgångsrika organi-sationspsykologer.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi har utgått från vår egen kvalita-tiva undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB.

en osäkerhetsfaktor är politiska beslut, till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbets-marknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

r


beteckning på flera akademiker med mycket olika ämneskunskaper och funktioner i arbetslivet. Det är framför allt huvudämnet som avgör var och med vad samhällsveta-ren arbetar. De vanligaste huvudämnena är statsvetenskap, sociologi och medie- och kommunikationsvetenskap. Samhällsve-tare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, analytiker eller statistiker. Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige.

arbetsmarknaden idag Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få det första kvalificerade jobbet efter examen. Hur lång tid det tar är dock svårt att säga och varierar mellan olika undersök-ningar. För samhällsvetare med yrkeserfa-renhet ser det bättre ut. Men även här börjar konkurrensen om jobben bli större.

prognos för nyexamineradeDet examineras fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryterings-behovet. Det finns därför ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan på samhälls-vetare fram till år 2022, enligt SCB:s Trender och prognoser. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern indikerar att det finns god tillgång på nyexa-minerade samhällsvetare.

prognos för erfarnaFör yrkeserfarna samhällsvetare ser arbets-marknaden ut att vara nära balans. Men klassiska samhällsvetaryrken såsom utreda-re och handläggare är yrken med överskott på arbetskraft, enligt Arbetsförmedlingens Var finns jobben, och Arbetskraftsbarome-tern indikerar att det finns god tillgång även på erfarna samhällsvetare. Dock väntas fortfarande relativt många gå i pension. en av tre anställda är 60 år eller äldre. Det är

prognos för nyexaminerade och erfarnaPå fem års sikt förväntas det vara liten kon-kurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. en stor anledning är att många förväntas gå i pension. Det finns inget som tyder på att antalet tjänster mins-kar inom en femårsperiod, snarare tvärtom i och med att sjukhusen har börjat anställa receptarier. Precis som för apotekare kan ar-betsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkeme-delsindustrin utvecklas framöver.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av rela-tivt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, eftersom bruket av läkemedel inte påverkas i någon större utsträckning av konjunktursvängningar. Ar-betslösheten ligger på cirka 0,7 procent och har legat lågt under en lång period.


mer informationSveriges Farmaceuter, www.sverigesfarmaceuter.se

SAmhäLLSVeTAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:


stor konkurrens l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans l Prognos för erfarna till år 2023: balans

Samhällsvetare är en sammanfattande

S


successivt öka. eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvalt-ning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver.

Att det kom många nya asylsökande till Sverige 2015 bidrar fortfarande till att of-fentlig sektor har efterfrågat och anställt fler samhällsvetare. Men det är svårt att bedöma framtida behov av samhällsvetare på grund av att omvärldsläget och eventuella politiska beslut är svårt att förutsäga.

mer informationAkademikerförbundet SSr, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student

SkoLLedAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens l Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrens l Arbetsmarknaden för erfarna idag: balansl Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

Skolledare är ett samlingsnamn för rektorer, förskolechefer och andra med ledande be-fattningar inom skolan och annan utbildning. Som chef för lärare och övrig personal har skolledaren det övergripande ansvaret för verksamheten. Det finns idag cirka 14 600 skolledare som arbetar i den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, eller som chefer i fristående förskolor eller skolor.

arbetsmarknaden idag utbildningen till rektor är en treårig statlig befattningsutbildning som du enligt lag måste genomgå när du har fått första

grunden för bedömningen att arbetsmarkna-den präglas av balans om fem år.

delarbetsmarknader Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna det kommer att finnas flest lediga jobb att söka.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknaden har påverkats av hur utbildningen dimensionerats och av att man idag behöver en akademisk utbildning för jobb som tidigare inte krävde det. Men arbetsmarknaden påverkas också av hur många som utbildas, till exempelvis ekono-mer och jurister, som i viss mån konkurrerar om samma jobb.


Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbets-marknadsläget för nyexaminerade lång-siktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsveten-skapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsut-sikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhälls-vetare lär rörligheten på arbetsmarknaden

S


Hög arbetslöshet och invandring pressar upp efterfrågan på utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och utbildning i svenska för invandrare, SFI. Åldersstrukturen inom skolledarkåren kommer samtidigt att inne-bära stora pensionsavgångar. Sammantaget bedömer vi att det finns goda möjligheter även för de som aspirerar på att bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske som bi-trädande rektor, vilket sedan kan leda vidare till en rektorsbefattning.

delarbetsmarknader I de större städerna är läget svåranalyserat, men i spannet mellan liten konkurrens och på gränsen till balans. utanför de stora stä-derna är det övervägande liten konkurrens med få kvalificerade sökande till tjänsterna.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. efterfrågan på skolledare varierar i viss utsträckning med elevkullarnas storlek.


mer informationSveriges Skolledarförbund, www.skolledarna.se

tjänsten som rektor. Det innebär att alla som genomgår rektorsprogrammet redan har jobb. uttrycket nyexaminerad är därför inte relevant att använda för skolledaryrket. De som för första gången söker tjänster som rektor, biträdande rektor eller förskolechef har en akademisk grundexamen i botten, ofta lärar- eller förskollärarexamen, men även andra utbildningsvägar är möjliga.

Den 1 juli 2019 kommer titeln förskolechef att försvinna. Förskolechef blir istället rektor.

prognos De ålderskullar som för närvarande går igenom gymnasieskolan är relativt små, men samtidigt ökar antalet elever i grundskolan och antalet inskrivna barn i förskolan. Sam-mantaget bedömer vi att dessa förändringar tar ut varandra så att det övergripande arbetsmarknadsläget idag för erfarna skol-ledare kännetecknas av balans.

Födelsetalen är för närvarande relativt höga, vilket indikerar att nya skolledare kommer att behöva anställas och utbildas även under de närmaste åren. För de mer erfarna skol-ledarna bedömer vi att arbetsmarknaden på fem års sikt kommer att kännetecknas av liten konkurrens om jobben. De senaste årens relativt höga födelsetal indikerar ett ökat tryck på grundskolan framöver.

Antalet elever i grundskolan fortsätter att öka efter flera år med små elevkullar. Läsåret 2017/18 gick över 1 170 000 elever i grundskolan, inklusive förskoleklass, vilket var en ökning med nästan 70 000 elever sedan läsåret 2015/16. Av dessa går cirka 15 procent i en fristående skola.

elevminskningen i gymnasieskolan stan-nade upp efter 2016/17. Och elevantalet har ökat något, så att det idag går över 350 000 elever i gymnasieskolan.

S


har utökat sina verksamheter under det senaste året. Sett över en längre tid kommer dock prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

prognos för erfarnaDet finns redan idag ett stort behov av erfarna socionomer i offentlig förvaltning, och bedömningen är att det på fem års sikt kommer att vara relativt liten konkurrens om jobben för erfarna socionomer. SCB och Arbetsförmedlingen ser en utveckling där arbetsgivarna upplever en minskad tillgång på erfarna socionomer. Många kommuner har sedan en tid haft svårt att rekrytera erfarna socionomer. Arbetsförmedlingens prognosrapport Yrkeskompassen pekar mot att efterfrågan på socionomer som arbetar med äldreomsorg kommer att växa, i takt med att det blir fler äldre i befolkningen. Ar-betsmarknaden för socionomer som arbetar som kuratorer kommer i stort sett att vara oförändrad, men jobbmöjligheterna kommer även här att förbättras för dem som har erfa-renhet av yrket.

historikArbetsmarknaden för socionomer kän-netecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmark-nadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och kommunernas ekonomi.

delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget för socionomer kan variera något över landet. I stora tätorter i södra Sverige är det större konkurrens om jobben, medan det är mindre konkurrens om jobben i glesbygdsområden i norra Sverige.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket

SocIoNom

l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

Socionomer möter ofta människor i svåra situationer i livet. Målet är att ge hjälp och stöd för att åstadkomma en förändring. So-cionomer arbetar med ett helhetsperspektiv och har kunskaper om hur både människan och samhället fungerar. Socionomer har kunskaper om regelverk och en förmåga att visa förståelse för enskilda. Idag finns cirka 45 000 yrkesverksamma socionomer.

ArbetsmArknAden idAg Socionomer har en bred arbetsmarknad. Det finns idag många nyexaminerade sociono-mer och de väntas möta en arbetsmarknad med liten konkurrens. konkurrensen om jobben kan dock variera utifrån sektor och regionala skillnader. Det finns idag ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socio-nomer i offentlig förvaltning. utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framför allt i kom-munerna. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer istället för andra yrkesgrupper även inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade.

prognos för nyexaminerade Det är liten konkurrens om jobben för nyexa-minerade om fem år. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till bedömningen. Den påverkas också av att ett flertal kommuner

S


prognos för nyexaminerade och erfarnaPå grund av att utbildningarna till speciallä-rare och specialpedagog är påbyggnadsut-bildningar är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension under de kommande åren. Högre krav på behörig-het bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga under de kommande åren. Därför kommer det 2023 sannolikt att vara liten konkurrens både för erfarna och för nyexami-nerade. enligt Skolverkets prognos från 2017 beräknas att, räknat i heltidstjänster, drygt 2 000 speciallärare och specialpedagoger behöver rekryteras fram till 2023. Större elevkullar i grundskolan, ett ökat antal nyan-lända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det fortfarande kommer att vara liten konkurrens om jobben för denna yrkes-kategori på sikt.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. konjunkturläget påverkar arbetsläget för lärare endast marginellt. Till viss del kan ett gott konjunkturläge betyda bättre ekono-miska förutsättningar för kommuner och fristående skolor, och därför leda till fler arbetstillfällen. konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. efterfrågan påverkas i större utsträckning av storleken på elevkullar och av politiska beslut.


låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

mer informationAkademikerförbundet SSr, www.akademssr.se/student

SpecIALLärAre ochSpecIALpedAgog l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Speciallärare och specialpedagoger arbetar med barn, ungdomar och vuxna som är i be-hov av extra stöd för att klara sin utbildning. Både speciallärar- och specialpedagogut-bildningar är påbyggnadsutbildningar och kräver lärarexamen plus tre års yrkeserfa-renhet. År 2017 fanns det räknat i heltids-tjänster drygt 4 800 speciallärare och 4 600 specialpedagoger.

arbetsmarknaden idag Specialläraren ansvarar för elevens under-visning medan specialpedagogen oftast har en mer handledande roll och arbetar med att utveckla skolans pedagogiska arbete. Idag råder det liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger, både för nyexaminerade och för erfarna. I SCB:s Arbetskraftsbarometer från 2017 uppger drygt 80 procent av arbetsgivarna att det idag råder brist på både nyexaminerade och erfarna speciallärare och specialpedagoger.

S


prognos för nyexaminerade och erfarna Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare. Antalet nyexaminerade är därför relativt få. Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasie-skolan är det cirka 20 procent. På grund av minskande elevkullar i gymnasiet kommer behovet av studie- och yrkesvägledare i denna skolform antagligen att minska något. Däremot ökar elevkullarna i grundskolan, vilket tillsammans med förändringarna i utbildningsväsendet ökar behovet av vägled-ning. Det antas därför råda liten konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkes-vägledare år 2023.

delarbetsmarknader Arbetsmarknaden kan skilja sig åt beroende på region. Studie- och yrkesvägledare har även en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet. De kan arbeta inom privat sektor och inom offentlig sektor på till exempel Arbetsförmedlingen.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av med-elstora skillnader mellan hög- och lågkon-junktur. När ekonomin för kommuner och fristående skolor är kärv kan studie- och yrkesvägledning vara bland de områden där besparingar görs, men eftersom studie- och yrkesvägledarna är en liten yrkesgrupp är det svårt att få någon klar bild av hur deras arbetsmarknadsläge förändras med konjunk-turen.

prognosens osäkerhetDet finns en relativ osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildnings-politiska reformer. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och

mer information: Lärarnas riksförbund, www.lr.se

STudIe- ochyrkeSVägLedAre l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Efter avslutad utbildning finns flera möjliga verksamhetsområden för en studie- och yrkesvägledare. Den främsta arbetsmark-naden finns inom utbildningsväsendet, till exempel i grundskolan, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolor och högskolor och universitet. Det finns räknat i heltidstjänster idag cirka 1 900 studie- och yrkesvägledare som arbetar inom utbildningsväsendet.

arbetsmarknaden idag Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp som främst arbetar inom utbild-ningsväsendet, till exempel i grundskola, gymnasieskola, komvux, folkhögskola, högskola och universitet. Hur arbetsmarkna-den för studie- och yrkesvägledare ser ut är till viss del olika i olika delar av landet. Men enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass väntas efterfrågan på studie-och yrkesvägle-dare vara stor under de närmaste åren, vilket bland annat beror på att antalet elever och vuxna med behov av vägledning fortsätter att öka. Även den stora ökningen av nyan-lända under 2015 har bidragit till en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda, men varierar mellan olika delar av landet.

S


ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser och pensionsavgångar talar för detta. Dessutom har det blivit färre utbildningsplatser.

delarbetsmarknader Olika delar av landet har olika stor tillgång på tandhygienister. Därför varierar även konkurrensen om jobben.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Yrket är inte konjunkturkänsligt men kan komma att påverkas utifrån efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.


mer informationSrAT, www.srat.se Sveriges Tandhygienistförening, STHF, www.tandhygienistforening.se

erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.


TANdhygIeNIST l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Tandhygienister har en hälsoinriktad yrkesprofil. De informerar om förebyggande åtgärder som rör munhygien, tobak och kost, både individuellt och till grupper. Tandhy-gienister arbetar också med att behandla sjukdomar såsom karies och parodontit. Idag finns det drygt 4 200 yrkesverksamma tandhygienister.

arbetsmarknaden idag Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkur-rens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

prognos för nyexaminerade och erfarnaDen samlade bedömningen är att det kom-mer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både yrkeserfarna och nyexa-minerade tandhygienister. efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta att öka.

T


efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällseko-nomins utveckling och migration.

delarbetsmarknader Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i olika delar av landet, även för erfarna. Det innebär att det på en del platser är stor konkurrens om tjänsterna, främst i större städer. I andra regioner har arbetsgivarna svårare att rekrytera.

historikSveriges Tandläkarförbund bedömer att skillnaden i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur är medelstor. Det krävs inte stora svängningar på tandläkarnas arbets-marknad för att påverka antalet arbetslösa eftersom arbetsmarknaden är begränsad till få verksamheter. Historiskt har arbetsmark-naden generellt sett varit bra, men många var arbetslösa under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal när det var för många utbildnings-platser i förhållande till efterfrågan. Hur många som utbildas har påverkat arbets-marknaden mer än konjunktursvängningar.


Migration, konjunktur och det faktum att många läser till tandläkare i andra länder bidrar till den höga osäkerheten i prognosen. Det är mycket svårt att bedöma arbetsmark-nadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer, från politiska beslut

TANdLäkAre





Tandläkaren utreder, förebygger och be-handlar sjukdomar och skador i munhålan och det övriga käksystemet. Som tandläkare undersöker du patienterna, ställer diagnos, bestämmer vilken behandling som måste utföras och ansvarar för att behandlingen blir genomförd. Det kan vara allt från förebyg-gande åtgärder till omfattande operativa in-grepp. Idag finns det cirka 8 800 tandläkare sysselsatta i den svenska tandvården, och ungefär 1 100 av dessa har vidareutbildat sig till specialist.

arbetsmarknaden idag För nyexaminerade tandläkare råder det idag liten konkurrens om jobben och bland tandläkare med yrkeserfarenhet är konkur-rensen ännu mindre. Det finns dock stora re-gionala skillnader i efterfrågan.

prognos för nyexaminerade och erfarnaPrognosen är att det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. erfarna tandläkare möter fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialsty-relsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som läser till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

T


Arbetsförmedlingen skriver i Yrkeskompas-sen att antalet sällskapsdjur och djurägarnas krav på djurvården har ökat, vilket har ökat efterfrågan på kliniskt verksamma veterinä-rer. Det förväntas nu finnas tillräckligt många veterinärer för att möta efterfrågan, vilket betyder en arbetsmarknad i balans. Dock upplever många sektorer en återkommande brist på erfarna och specialistutbildade veterinärer, vilket betyder liten konkurrens om jobben.

Prognos för nyexAminerAde Prognosen är balans eller ett litet under-skott av veterinärer på arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed bättre än föregående år och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påver-kar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler men ök-ningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur mins-kar, men minskningen avtog under 2017 och allt fler hoppfulla röster hörs om framtiden för svensk animalieproduktion. På livsmed-elssidan kommer veterinärer att finnas kvar men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av eu:s regler.

prognos för erfarna För veterinärer med vissa specialkunskaper och några års erfarenhet är prognosen en mycket god arbetsmarknad med liten kon-kurrens om jobben. efterfrågan på speciali-serade veterinärer är stor och denna grupp förväntas kunna välja mellan åtskilliga arbet-serbjudanden. Smådjursjukvården går mot en allt större specialisering av kunskaper

om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder och inflödet av tandläkare från andra länder.

mer informationSveriges Tandläkarförbund, www.tandlakarforbundet.se

VeTerINär l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Veterinärer arbetar främst med djursjukvård, förebyggande djurhälsovård och livsmed-elshygien. Dessutom finns ett stort antal veterinärer som är sysselsatta inom forsk-ning, utbildning, läkemedelsindustrin och laboratoriearbete. Sverige har även veterinä-rer anställda på statliga verk och regionala myndigheter, där de utför olika typer av myn-dighetsutövning. Antalet yrkesverksamma veterinärer i Sverige är idag cirka 3 500.

arbetsmarknaden idag Generellt kan man säga att det är goda ut-sikter till arbete för de flesta veterinärer inom djursjukvården, men särskilt om man har erfarenhet eller specialistutbildning. Det exa-mineras runt 90 veterinärer i Sverige varje år men det kommer årligen fler veterinärer från andra eu-länder som får svensk legitimation. Trots det stora tillskottet till arbetsmarkna-den upplevde många arbetsgivare en gene-rell brist under 2018. Arbetstillgången kan dock variera beroende på var i Sverige man söker jobb och inom vilket område.

V


försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb.

På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer besättningsrådgivning istället för djursjuk-vård. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktions-djur är också kravet att självständigt klara jourarbete, vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.

mer informationSveriges Veterinärförbund, www.svf.se

yrkeSLärAreI gymNASIeSkoLAN l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrensl Prognos för nyexaminerade till år 2023: liten konkurrensl Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrensl Prognos för erfarna till år 2023: liten konkurrens

Yrkeslärare har en stark förankring i det yrke och de yrkeskunskaper som de undervi-sar i. De arbetar främst i gymnasiesko-lans yrkesprogram och i den kommunala vuxenutbildningens olika yrkesutbildningar. Yrkeslärarens främsta arbetsuppgift är att planera och genomföra undervisning, utvär-dera och bedöma elever och arbetsmetoder samt i stort bidra till utbildningens utveckling.

och behandlingar. krav från djurägare och veterinärernas eget intresse av att vidareut-bilda sig har utvecklat möjligheterna.

delarbetsmarknader Veterinärer som arbetar med lantbrukets djur fokuserar alltmer på att utveckla förebyg-gande hälsovård på besättningsnivå istället för att syssla med ren sjukdomsbehandling. Det gör att veterinärer med utökade kunska-per om förebyggande hälsovård är eftertrak-tade. Produktionsdjuren finns på landsbyg-den där det är stora regionala skillnader mellan norra och södra Sverige. Många veterinärer vill hellre ha jobb i områden där det är tätare mellan gårdarna. Det är därför svårare att rekrytera personal till de stora distrikten med långa resvägar.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Ve-terinäryrket har historiskt sett varit okänsligt för konjunkturer. under de senaste åren har sällskapsdjuren blivit en större del av yrket och produktionsdjuren en mindre. Det har gjort yrket mer konjunkturkänsligt. De privata djurägarnas villighet att kosta på omfattande behandlingar är mer konjunkturkänslig.


Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur.

Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att

V


port, el och energi och bygg- och anläggning än till exempelvis yrkesämnen som är knutna till barn- och fritidsprogrammet.

Även på längre sikt uppskattar Skolverket att det kommer vara stor brist på yrkeslärare. År 2031 kommer det, om utvecklingen inte förändras, saknas omkring 9 500 yrkeslärare i Sverige.

historikHur arbetsmarknaden ser ut för en yrkes-lärare påverkas av både konjunkturläge, region och det ämne läraren undervisar i. Arbetsmarknaden för yrkeslärare påverkas mycket av hur yrkeslärarens alternativa ar-betsmarknad ser ut. Många behöriga yrkes-lärare arbetar inte inom utbildningssektorn och många som arbetar som yrkeslärare är obehöriga. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. konjunkturläget kan påverka utbudet av yrkeslärare, eftersom många har en alternativ arbetsmarknad utanför utbild-ningssektorn. Det är rimligt att anta att en del yrkeslärare under en högkonjunktur väljer att lämna yrket för att arbeta i en annan sektor, medan fler yrkeslärare söker sig till utbild-ningssektorn vid en lågkonjunktur.


Hur många yrkeslärare som kommer att ef-terfrågas påverkas även av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behö-righetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor, och eftersom pensionsavgångarna kom-

räknat i heltidstjänster fanns det 2017 cirka 9 300 yrkeslärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

arbetsmarknaden idag Du som vill arbeta som yrkeslärare måste ha goda yrkeskunskaper i det du ska undervisa i. För att bli yrkeslärare måste du ha både yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet. Det finns idag en brist på utbildade yrkeslärare, även om det förekommer skillnader mellan olika yrkesinriktningar och ämnen. Det finns idag inget absolut krav på lärarlegitimation för yrkeslärare, däremot ska lärare med legitimation ha företräde vid rekrytering. Det har varit brist på yrkeslärare under en längre period och det är därför liten konkurrens om jobben för både erfarna och nyexaminerade yrkeslärare.

prognos för nyexaminerade och erfarna Trots prognoser om minskade elevkullar, och ett minskat intresse för yrkesprogram på gymnasiet, bedöms bristen på både nyexa-minerade och erfarna yrkeslärare att hålla i sig fram tills 2023. en orsak till detta är att många yrkeslärare går i pension under de kommande åren och att många yrkeslärare lämnar yrket.

Närmare sex av tio yrkeslärare är idag 50 år eller äldre. Skolverket prognostise-rar att det fram till 2023 kommer behöva rekryteras cirka 6 900 yrkeslärare räknat i heltidstjänster, vilket innebär ett mycket stort rekryteringsbehov sett till yrkeskårens storlek. Det har varit liten konkurrens om job-ben för lärare i yrkesämnen under lång tid. Därför skulle en ökning av antalet sökande till yrkeslärarutbildningen under prognospe-rioden inte påverka arbetsmarknadsläget för yrkeslärare i någon större utsträckning. Det kommer att behöva rekryteras fler lärare till ämnen inom framför allt fordon och trans-

y


enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer från 2017 anger sju av tio arbetsgivare i gymnasie-skolan att det råder brist på nyexaminerade och sex av tio att det råder brist på erfarna lärare i matematik och naturvetenskap. Det är därför liten konkurrens om jobben inom dessa ämnen både för nyexaminerade och för erfarna idag. För lärare i historia och samhällsvetenskapliga ämnen i högstadiet och gymnasiet är det däremot ofta hård kon-kurrens om jobben, även om det kan variera över landet på grund av den generellt stora lärarbristen.

prognos för nyexaminerade och erfarnaSkolverket prognostiserar att det mellan år 2019 och 2023 kommer att behöva rekry-teras omkring 16 900 ämneslärare, räknat i heltidstjänster, för att täcka behovet under perioden. Antalet gymnasieelever minskar under prognosperioden, samtidigt som anta-let elever på högstadiet ökar. Därför kommer efterfrågan att vara större på ämneslärare i årskurs 7–9 än ämneslärare i gymnasiet. Till detta kommer ökande pensionsavgångar då många lärare är 50 år eller äldre samt be-tydligt färre väljer att utbilda sig till högsta-dielärare jämfört med gymnasielärare.

Hur arbetsmarknaden ser ut om fem år för en ämneslärare beror också till stor del på vilket ämne läraren är behörig i och var i landet den söker arbete. Idag är det liten konkurrens om jobben för lärare i framför allt matematik, teknik- och naturorienterande ämnen och vissa språk. Det kommer med största sannolikhet att vara det även 2023. I gymnasieskolan kommer det däremot inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen troligtvis att fortfarande vara större konkurrens om fem år, då dessa ämnen är de mest populära på lärarutbildningarna. efterfrågan kommer alltså att vara hög på ämneslärare 2023, men det kommer liksom

mer att vara betydande under prognosperio-den, kan prognosen anses relativt säker.


ämNeSLärAre I årS-kurS 7–9 ochgymNASIeSkoLAN l Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag:




konkurrens

Som ämneslärare för årskurserna 7–9 och i gymnasieskolan är din främsta arbetsuppgift att undervisa elever i ett eller flera ämnen. Ämnesläraren planerar och genomför under-visning, utvärderar och bedömer elever och bidrar till utbildningens utveckling. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och kursplanerna anger ra-marna, men det är den enskilda läraren som tillsammans med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2017 arbetade det, räk-nat i heltidstjänster, ungefär 32 100 lärare i grundskolan årskurs 7–9. I gymnasieskolans allmänna ämnen var antalet lärare ungefär 22 200 räknat i heltidstjänster.

arbetsmarknaden idag Arbetsmarknaden för ämneslärare i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan skiljer sig åt bero-ende på ämne. Inom många ämnen råder det idag liten konkurrens om jobben, speciellt för årskurs 7–9 då det utbildas betydligt färre 7-9-lärare jämfört med gymnasielärare. Inom en del ämnen är det dock på vissa platser i Sverige stor eller viss konkurrens om jobben.

ä


efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt är det svårt att prognostisera hur arbets-marknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2023 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andra-språk och vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på inte minst lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som finns endast i grundskolan.


idag att finnas skillnader beroende på ämne. Även på längre sikt uppskattar Skolverket att det kommer vara stor generell brist på äm-neslärare. År 2031 kommer det, om inte fler utbildas eller återvänder till yrket, saknas omkring 20 000 ämneslärare i Sverige.

delarbetsmarknader Arbetsmarknaden för lärare ser även olika ut beroende på region. Storstadsområden har ofta flera huvudmän och fler skolor och därför fler arbetstillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt kan det sägas råda en generell lärarbrist i hela landet, vilket gör att skillnaderna minskar mellan olika regioner och orter när det gäller behov.

historikArbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. konjunkturläget påverkar arbetsläget för lärare endast marginellt. Till viss del kan ett gott konjunkturläge betyda bättre ekono-miska förutsättningar för kommuner och fristående skolor, och därför leda till fler arbetstillfällen. ett gott konjunkturläge kan också leda till att fler lärare söker sig till alternativa arbetsmarknader. konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. efterfrågan påverkas i större utsträckning av storleken på elevkullar och av politiska beslut. Sett till arbetsmarknadsläget under de senaste 30 åren går personer med lärarutbildning sällan arbetslösa, oavsett konjunktur.

prognosens osäkerhetPrognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

eftersom denna yrkesgrupp är så stor och

ä


Akademikerförbundet SSr www.akademssr.se 08-617 44 00Civilekonomerna www.civilekonomerna.se 08-556 912 00 DIk www.dik.se 08-466 24 00 Fysioterapeuterna www.fysioterapeuterna.se 08-567 061 00Jusek www.jusek.se 08-665 29 00 kyrkans Akademikerförbund www.kyrka.se 08-441 85 60 Lärarnas riksförbund www.lr.se 08-613 27 00 Naturvetarna www.naturvetarna.se 08-466 24 80 Officersförbundet www.officersforbundet.se 08-440 83 30Reservofficerarna www.reservofficerarna.se 08-613 48 50 Sacoförbundet Trafik och Järnväg www.tj.nu 08-14 29 65 Sjöbefälsföreningen www.sjobefalsforeningen.se 08-518 35 60SrAT www.srat.se 08-442 44 60 Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se 08-466 24 40 Sveriges Arkitekter www.arkitekt.se 08-505 577 00 Sveriges Farmaceuter www.sverigesfarmaceuter.se 08-507 999 00Sveriges Ingenjörer www.sverigesingenjorer.se 08-613 80 00 Sveriges läkarförbund www.lakarforbundet.se 08-790 33 00 Sveriges Psykologförbund www.psykologforbundet.se 08-567 064 00 Sveriges Skolledarförbund www.skolledarna.se 08-567 062 00 Sveriges Tandläkarförbund www.tandlakarforbundet.se 08-666 15 00 Sveriges universitetslärare och forskare www.sulf.se 08-505 836 00 Sveriges Veterinärförbund www.svf.se 08-545 558 20

SAcoS FÖrbuNd

i den här rapporten har du läst prognoser för hur arbetsmarknaden kan se ut om fem år. Det är sacos förbund som har gjort prognoserna för de områden där de har medlemmar. Ta gärna kontakt med respektive sacoförbund för mer informa-tion om prognoserna och arbetsmarknaden inom varje yrkes- och utbildningsom-råde.

Du kan också gå in på den digitala versionen av Framtidsutsikter. Här hittar du alla yrkesprognoser i en förkortad form: www.saco.se/framtid.

Du hittar mer information om studievalet, olika yrken, var och hur du kan arbeta, vilka utbildningar som finns, behörighet, löner med mera på www.saco.se/studieval.

Du kan beställa eller ladda ner sacos olika studievalsböcker på www.saco.se/studievalsbocker.


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................


..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

..........................................................................................................................................................................

Framtidsutsikter

Här finns jobben för akademiker 2023


Välja yrke

Högskolevalet 2018/2019


Beställ våra böcker för studievalet gratis påwww.saco.se/studievalsbocker

Sacos förbund -

experter på högskoleyrken som hjälper dig till ett medvetet studieval


Documents

· 2018-11-23 · Det finns relativt stora skillnader i arbets-löshet mellan personer med olika typer av akademisk utbildning. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård