UPPDATERAD VERSION

2015-01-29

Dnr3.2.18-12984/14

KalmarÖland – en smartare landsbygd!

Lokal utvecklingsstrategi för KalmarÖlandBorgholms, Kalmar och Mörbylånga kommuner

1

Sammanfattning

KalmarÖland – en smartare landsbygd!

De mål och insatsområden som strategin för KalmarÖland prioriterar kommer att leda till tillväxt och innovation för alla. Miljö i balans handlar om att identifiera och tillämpa ekologiskt hållbara lösningar, vilket är en viktig del av arbetet med att öka KalmarÖlands attraktivitet och konkurrenskraft. Målet socialt hållbart samhälle ska bidra till en ökad integrering och inkludering, där alla får en plats i samhället, och blir delaktiga i utvecklingen. Innovativt företagande kommer attleda till höjd kompetens inom näringslivet, och skapa samverkansmodeller tillsammans med utbildningsinstitutionerna för att öka tillväxten. Det fjärde och sista målet, attraktiv landsbygd, syftar till att stärka servicen, aktivitets- och kulturutbudet, kulturmiljön och IT-infrastrukturen.

Strategin bygger på områdets styrkor, möjligheter och identifierade behov och förhåller sig till de kommunala, regionala och nationella övergripande strategierna. Genom Leadermetoden i sig och nyttjandet av samtliga tillgängliga fonder, skapas förutsättningar för att driva projekt med bred lokalförankring.

2

Innehållsförteckning1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin......................................................................................5

2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges mål....................................................................................5

3. Strategins framtagning .....................................................................................................................5

4. Utvecklingsområdet..........................................................................................................................7

4.1 Områdesbeskrivning...................................................................................................................9

4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter...........................................................................................11

5. På vilket sätt är strategin innovativ?...............................................................................................14

6. Vision ............................................................................................................................................14

7. Insatsområden, mål och urvalskriterier..........................................................................................15

7.1 Övergripande mål för området.................................................................................................15

7.1.1 Miljö i balans– attraktiv kustmiljö och minskad klimatpåverkan.....................................15

7.1.2 Socialt inkludering och med fokus på unga......................................................................15

7.1.3 Innovativt företagande.......................................................................................................16

7.1.4 Attraktiv landsbygd...........................................................................................................16

7.1.5 Horisontella mål................................................................................................................17

7.2 Insatsområden...........................................................................................................................18

7.3 Handlingsplan...........................................................................................................................21

7.4 Urvalsprocess...........................................................................................................................25

7.5 Mål och urvalskriterier.............................................................................................................27

8. Finansieringsplan............................................................................................................................36

9. Organisation...................................................................................................................................38

9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift).................................................................38

9.2 Partnerskapet och föreningen...................................................................................................39

9.3 LAG – den lokala aktionsgruppen............................................................................................39

10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer........................................................................41

10.1 Samverkan mellan fonder.......................................................................................................41

10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar.........................................................42

10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering.....................................................................................43

11. Kommunikation............................................................................................................................44

11.1 Kommunikationsplan.............................................................................................................45

12. Uppföljning och revidering..........................................................................................................46

13. Bilagor..........................................................................................................................................47

3

Bilaga 1: SWOT-analys..................................................................................................................47

Bilaga 2: Omvärldsanalys...............................................................................................................49

Bilaga 3: Motivering.......................................................................................................................52

4

1. Syftet med den lokala utvecklingsstrateginDenna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG:s arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och fondsamordning.

2. Strategins bidrag till EU:s och Sveriges målAlla projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål och processen för projekturvalet i strategin på de mål som är satt i de inblandade operativa programmen för struktur- och investeringsfonderna.

Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov, som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter.

3. Strategins framtagning Förberedelserna inför programperioden 2014-2020 har pågått sedan 2012. En framtidsgrupp bildades. En enkel handlingsplan för det förberedande arbetet togs fram som stöd. I handlingsplaneningick det att samla erfarenheter, inspel från intressenter, förbereda skrivargrupp, informera intressenter och vara startklara när förutsättningarna blev släppta från Jordbruksverket.

Efter beskedet våren 2014 intensifierades arbetet på försommaren med strategin, möten hölls med olika grupperingar och en enkätundersökning genomfördes. En interkommunal skrivargrupp utsågs,med representanter från Borgholms, Kalmar och Mörbylånga kommuner, som tillsammans med verksamhetsledaren och den redaktör som engagerats, kom att stå för sammanställningen av strategidokumentet.

Grupperingar som varit involverade på olika sätt under framtagandet av strategin har varit Hushållningssällskapet, LRF, Sveriges Fiskares Riksförbund, Länsbygderådet, Regionförbundet, Länsstyrelsen, tidigare projektägare, hembygdsföreningar, byutvecklingsgrupper, lokala företagarföreningar, idrottsrörelsen, enskilda och naturligtvis kommuner och kommundelar. Enkätundersökningen gick ut till kommunernas föreningsregister samt via sociala medier. Interna möten med politiken, tjänstemän m.fl.

Skrivargruppen har i arbetet med strategin tagit hänsyn till kommunala, regionala och nationella strategidokument som ligger i linje med EU 2020-målen. De dokument vi refererar till är: Regional Utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020 (RUS), Regional SWOT-analys inför Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Kalmar län, OECD Territorial Reviews Småland – Blekinge, Operativt program för lokalt ledd utveckling stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF) 2014-2020. Rapporten ”Gör leader skillnad”, framtagen av Leader KalmarÖland tillsammans med sex andra leaderområden har varit en viktig del i arbetet.

Upplägget på möten samt enkätundersökningen har varit sådant att materialet kunnat användas att bygga SWOT-analysen på, framför allt för det som är speciellt på det lokala planet. Resultatet har också gjort det möjligt att åstadkomma en omvärldsanalys tillsammans med t.ex. OECD-rapporten.

5

Från början var vi helt inriktade på en fyrafondslösning, men den blev annorlunda efter diskussionermed kringliggande områden. Slutligen föll valet på samverkan med blivande Leader Sydost att samverka med dem i Fiskefonden och att de tar det administrativa delen och ansvaret, se 7.3.

Under processen har strategin lagts upp som allmänt dokument via webben där intresse-organisationer och enskilda intressenter d.v.s. partnerskapet kunnat kommentera och komma med förslag på förändringar och tillägg.

Processen har kontinuerligt kommunicerats med intressenter via sociala medier, hemsidor och via e-post.

6

4. Utvecklingsområdet

Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > 20 000 invånare.

[Antalet bör ligga mellan 10 000 och 150 000 invånare. Om ni avviker från detta ska ni motivera varför.]

88874

Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive tätorter > 20 000 invånare.

51514

Områdets totalstorlek i km2, inklusive tätorter > 20 000 invånare.

2302

Områdets storlek i km2 utanför tätorter > 20 000 invånare.

2268

Antal invånare per km2, inklusive tätorter.

38,6

Antal invånare per km2, exklusive tätorter. 22,7

Kommuner som omfattas av strategin.

[Om delar av kommuner omfattas redovisar ni församlingarna genom de officiella församlingskoderna.]

Hela Borgholms och Mörbylångas kommuner och Kalmar kommun undantaget de centrala delarna enligt bifogad karta.

Landskapstyper och landmärken Skogslandskap till slättland med olika typer av kust.

Ölandsbron, slott och fyrar.

Större tätorter och utvecklingscentra Byxelkrok, Böda, Löttorp, Borgholm, Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn, Grönhögen, Rockneby/Läckeby, Lindsdal, Smedby, Trekanten, Vassmolösa, Hagby, Halltorp, Tvärskog,Rinkabyholm, Ljungbyholm och Påryd.

Befolkningsförändring för åren 2007–2013

Flyttnetto

Födelsenetto

Flyttnetto

2007...316

2008 27

2009 282

2010 106

2011 191

2012 419

2013 - 61

7

Födelsenetto

2007 - 17

2008 6

2009 9

2010 36

2011 - 37

2012 35

2013 48

Arbetslöshet i procent 6,30%

Arbetslöshet bland unga (15–24 år) i procent *

8% (Från 16 år, ingen 15-åring inskriven.)

Andel invånare med utländsk bakgrund iprocent *

Inkl. tätort 11,6%

Exkl. tätort 7,9%

Antal företag med direkt anknytning till fiske och vattenbruk **

Ej aktuellt

Antal företag per 1 000 invånare *** 65

Antal nystartade företag per 1 000 invånare ***

9,9

Andel av befolkningen i procent

(0-15 år)

16-24 år

25-44 år

45-64 år

65- år

19,1%

9,5%

21.8%

26.6%

23,0%

Övrigt nämnvärt som har betydelse för områdets utveckling?

Befolkningen tiodubblas sommartid.

Låg andel anslutningar med hög bredbandskapacitet.

Låg andel med hög utbildning.

Goda företagartraditioner.

Stor andel av fastighetsbeståndet är fritidshus.

8

4.1 Områdesbeskrivning

Varför KalmarÖland ?Erfarenheter i såväl det egna som omkringliggande områden ledde till en undersökning om intresse av sammanslagning för att skapa ett område med större geografisk yta. Det stod dock tidigt klart att en sådan geografi hade inneburit relativt långa restider från yttergräns till yttergräns. Vi har funnit det optimalt att en sådan resa kan göras på 2-2,5 timmar. Dessutom finns redan ett flertal befintliga samverkansaktiviteter i området där såväl sundet som bron är att betrakta sammanlänkande faktorer.

Genom Regionalfonden och Socialfonden har vi möjlighet att genomföra projekt som knyter samman landsbygden med Kalmar tätort som är områdets motor.

Utvecklingsområdets omfattningUtvecklingsområdet KalmarÖland omfattar de tre kommunerna Borgholm, Kalmar och Mörbylånga, men undantar Kalmar tätort. För Havs- och fiskerifonden omfattas ett större område än själva KalmarÖland där samverkan planeras med blivande Leader Sydost.

Tätorter/Servicecentrum Byxelkrok, Böda, Löttorp, Borgholm, Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn, Grönhögen, Rockneby/Läckeby, Lindsdal, Smedby, Trekanten, Vassmolösa, Hagby, Halltorp, Tvärskog, Rinkabyholm, Ljungbyholm och Påryd.

Landmärken/BesöksmålBesöksnäringen inom det aktuella området är koncentrerad till Öland. I Kalmar kommun ligger nästan samtliga besöksmål inom gränsen för tätorten. Kända landmärken är Ölandsbron, Borgholmsoch Solliden Slott, fyrarna Långe Jan och Långe Erik. Världsarvet på södra Öland har en stor outnyttjad potential ur besöksnäringssynpunkt.

Natur och kulturInom området finns stor variation i naturmiljön. Den samlade kuststräckan är nära 100 mil lång om samtliga öar räknas in. Den kustnära miljön präglar hela området, närheten till hav och vatten är omedelbar, vilket ger goda grundförutsättningar för såväl jordbruk som boendemiljö för både besökare och bofasta. Kulturarvet är ständigt närvarande och i varierande former med exempelvis fornlämningar, historiska platser, byggnadsverk, världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Det moderna kulturutbudet erbjuder utställningar, festivaler och evenemang.

Befolkning och demografiUtvecklingsområdets totala invånarantal är drygt 51 000, till detta kommer Kalmar tätort som är områdets enda tätort med mer än 20 000 invånare.Befolkningen är ojämnt fördelad både geografisktoch åldersmässigt, men prognosen är försiktigt positiv, där universitetet bidrar till inflyttning av yngre personer.

Näringsliv och arbetstillfällenKalmarÖland har, jämfört med rikets genomsnitt, fler företag med koppling till jordbruk, livsmedelsproduktion och besöksnäring. Möjligheten till pendling är en viktig förutsättning för områdets arbetsmarknad.Näringslivet på landsbygden domineras av småföretag. De tre kommunala organisationerna är stora och viktiga arbetsgivare med dominerande särställning inom vissa sysselsättningsområden.

9

InfrastrukturKalmarÖland präglas i likhet med länet och regionen i övrigt av relativt stora avstånd. Bilberoendetär stort, vilket förklaras av ett glest utbud av allmänna kommunikationer där pendling till arbete ochskola prioriteras. Spårbunden trafik finns i begränsad omfattning (ej på Öland) och hanterar ej lokaltrafik. I området satsas betydande belopp på cykelvägar för pendling till arbete och skola samt cykelleder för turister. Den digitala infrastrukturen mattas av utanför tätorter och servicecentrum. Stora områden på landsbygden är fortfarande vita fläckar på den digitala infrastrukturkartan. Snabb och stabil uppkoppling är en avgörande utvecklingsfråga för att kunna tillhandahålla och ta del av varor, tjänster och information.

ServiceKalmarÖlands tillgång till service koncentreras allt mer till områdets tätorter och servicecentrum samtidigt som både offentliga och privata serviceaktörer allt oftare hänvisar från en fysisk serviceplats till en digital/virtuell serviceplats.

Attraktionskraft, livskvalitet och lokal andaAtt KalmarÖland har hög attraktionskraft bekräftas genom den blandning av tillfälliga besökare, visstidsboende, inflyttare och permanentboende som tillsammans ger området dess karaktär. Visstidsboende är en särskilt intressant grupp då de har en befintlig anknytning till området och är positivt inställda till att tillbringa mer tid i området.Årstidsvariationerna är markanta både i områdets samlade utbud och antalet människor i rörelse. Variationerna i kombination med kustklimatet skapar den livskvalitet och lokala anda som gör området unikt. KalmarÖland har en mycket stor andel fritidsfastigheter.

FöreningslivOmrådets föreningsliv är starkt, välorganiserat och omfattar i stort sett alla sektorer (byalag, idrotts-, kultur-, samhälls-, intresse- och företagarföreningar). Småskaligheten medför att det är vanligt förekommande med korskopplingar mellan föreningar och sektorer vilket förklaras av att många individer är aktiva i flera olika föreningar, vilket i sin tur främjar både informations- och kunskapsutbyten.

Mötesplatser och social delaktighetKopplat till områdets föreningsliv finns befintliga fysiska mötesplatser som ofta har ett traditionsbundet nyttjande. Innan nya fysiska mötesplatser planeras och byggs bör ett bättre och effektivare nyttjande av befintliga mötesplatser diskuteras och övervägas. Ett smartare utnyttjande av resurserna kan även leda till en större social delaktighet.

UtbildningInom KalmarÖland området finns tillgång till ett brett utbud av utbildningsanordnare på olika nivåer. Gymnasieskolor med specialinriktningar; Ingelstorp (lantbruk) och Ölands gymnasium (mat), två folkhögskolor och Linnéuniversitetet. Station Linné är ett forskningscentrum fokuserat påden svenska insektsfaunan. Capellagården är en skola för konstnärliga hantverksutbildningar.

10

4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter

Ekologisk hållbarhetBehoven av satsningar för att säkerställa en ekologiskt hållbar utveckling inom området KalmarÖland är stora. Området har närmare hundra mil lång kuststräcka med unika vattenmiljöer. Bad och båtliv, fiske och andra rekreationsmöjligheter som kusten erbjuder är en viktig del av områdets attraktivitet. Miljösituationen i Östersjön är trots mycket uppmärksamhet, fortfarande hotad. Det handlar om utsläpp av närsalter från enskilda avlopp, jordbruk och annan markanvändning som leder till algblomning, igenväxta vikar och förändrade ekosystem. Det handlar om utsläpp av kemikalier och tungmetaller från industri och dagvatten som påverkar den ekologiska statusen och marinbiologiska mångfalden. På energiområdet kommer det att krävas omfattande insatser för att uppnå det regionala målet att minska utsläpp av fossil koldioxid med minst 50 % beräknat på 1990 års nivå till och med 2020. Framför allt gäller det transportsektorn men även produktionen av fossilfri energi behöver utvecklas.

Parallellt med omfattande behov har analysen visat att det finns många outnyttjade möjligheter och en stark vilja till förändring. Många lokala intressenter arbetar för att ställa om till ekologiskt hållbara lösningar. Både inom energi- och vattenområdet finns en rad små och medelstora företag med utvecklingspotential. Regionala organisationer finns på plats som samlar både privata och offentliga aktörer, t.ex. Kalmarsundskommissionen och Sustainable Sweden Southeast, Energikontor Sydost. Inom frivilligsektorn finns ett starkt engagemang för miljö i allmänhet och vattenmiljöfrågor i synnerhet. Linnéuniversitetet i Kalmar är starka inom miljöområdet. Att identifiera och tillämpa ekologiskt hållbara lösningar är en viktig del av arbetet med att öka KalmarÖlands attraktivitet och konkurrenskraft. Erfarenheterna från tidigare genomförda Leaderprojekt visar att småskaliga lokala initiativ kan göra skillnad för både miljö och tillväxt

Social hållbarhetDen demografiska profilen på landsbygden i området KalmarÖland är bekymmersam. Många unga söker sig till större städer i eller utanför regionen. Kvar blir äldre i icke yrkesverksam ålder. I förhållande till övriga Sverige är utbildningsnivån låg. Den tilltagande demografiska obalansen hämmar utvecklingen och tillväxten. Områdets små och medelstora företag har brist på arbetskraft med rätt kompetens, samtidigt som tillgången på akademiska jobb generellt är låg.

Parallellt med dessa utmaningar finns även möjligheter inom området KalmarÖland. Linnéuniversitetet i Kalmar lockar studenter och högutbildad arbetskraft från hela Sverige och delarav övriga välden. Med riktade aktiviteter och insatser finns det goda möjligheter få en större andel av dessa att stanna i regionen och området KalmarÖland efter avslutad utbildning.

Med utgångspunkt i områdets attraktiva livsmiljöer finns även goda möjligheter att locka till nyinflyttning och att få redan inflyttade att stanna. Många av de personer som flytt från sina hemländer och nu bor i området är unga, ambitiösa och i många fall välutbildade. Om det skapas goda förutsättningar för inflyttade människor, oavsett bakgrund, att etablera sig på arbetsmarknadenoch aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen finns alla möjligheter att flera stannar och bidrar till områdets utveckling. Med rätt insatser kommer utflyttare bli återvändare, segregerade bli integrerade, unga arbetslösa i arbete, okvalificerade ges möjlighet att kvalificera sig och rätt kompetens finnas på rätt plats för områdets företag.

11

Utöver sysselsättning är möjligheterna till en meningsfull fritid en mycket viktig fråga för områdets unga. Unga tenderar att bosätta sig i urbana miljöer, men med ett ökat aktivitetsutbud på landsbygden finns möjligheter att bryta den trenden, och justera den ojämna demografin.

Innovativt företagandeNär det gäller förutsättningarna för att starta och utveckla konkurrenskraftiga och innovativa företaginom KalmarÖland ligger en generell utmaning i att andelen små företag är hög och att området har en relativt sett lågutbildad arbetskraft. En kombination som riskerar bli ett hinder för satsningar på forskning och kunskapsdriven produktutveckling.

En stor styrka är dock att området är ett av de mest företagstäta i landet. Det finns handlingskraft och en stark entreprenörsanda. Parat med regionala resurser som Linnéuniversitetet, Industriellt Utvecklingscentrum/Sustainable Sweden Southeast, Kalmar Science Park och Hushållningssällskapet m.fl. finns det goda möjligheter att gemensamt förbättra förutsättningarna för att utveckla innovativa tjänster och produkter.

Ett annat hinder som finns för att nå områdets fulla potential när det gäller förtagsutveckling är en bristande kunskap om de möjligheter som finns med digitala verktyg och tjänster. Nya digitala tjänster är en möjlighet för invånare och företagare att leva, bo och utvecklas inom området KalmarÖland. Med rätt verktyg ges företagare möjlighet att öka sin konkurrenskraft och förbättra sin verksamhet. Potential finns också för att förbättra förutsättningarna för visstidsboende och besökare att stanna längre och eventuellt bosätta sig permanent. Att endast öka tillgången till digital infrastruktur är inte tillräckligt för att lyckas. Kontinuerlig kompetensutveckling för både användareoch utvecklare av digitala tjänster är också en nödvändig förutsättning.

I förarbetet till strategin för KalmarÖland har också behov och möjligheter för livsmedelsbranschenlyfts fram. KalmarÖland har några av Sveriges bördigaste jordar. Redan idag finns ett starkt utbud av lokalt producerad mat och tjänster kopplade till matupplevelser. Närodlat och ursprungsmärkt ligger i tiden, det finns all anledning att nyttja styrkan i det försprång som regionen har skaffat sig inom detta område. Här finns behov att stärka och formalisera såväl existerande branschrelaterade som geografiska nätverk.

Goda exempel finns redan i dag och är kanske vanligast inom besöksnäringen, där flera olika branscher nyttjar varandras tillgångar för att stärka en region. Potentiella förbättringsområden är hurinformationen om regionens fördelar förmedlas, hur logistik mellan producenter och restauratörer och andra förädlare kan förbättras. Användning av lokala och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktigt hållbar utveckling.

Attraktiv landsbygdUnder arbete med strategin har fyra delar ringats in som berör områdets attraktivitet: Servicenivån, Tillgång till unika kulturmiljöer, Rikt utbud av fritidsaktiviteter, Väl utbyggd digital infrastruktur.

Bristen på service i området är en starkt tillväxtbegränsande faktor. Tillgången till service skiljer signågot i området. Men trenden är att allt mer service koncentreras till centralorterna. I områden med stark besöksnäring finns det i vissa fall ett bra underlag för att bibehålla service även på mindre orter. Faktorer såsom nya köpbeteenden, pendlingsmönster och den starkt växande e-handeln påverkar också serviceutbudet och servicebehovet. Med innovativa lösningar finns nya möjligheter. Handlarna behöver anpassa sin verksamhet och invånarna visa engagemang och intresse.

12

KalmarÖland är rikt på intressanta kulturmiljöer vars ursprung kan spåras tillbaka till förhistorisk tid. Kulturmiljön och kulturen har lyfts fram som viktiga verktyg för att öka områdets dragningskraft och stärka bilden av KalmarÖland som en attraktiv plats att leva, bo och verka i. Många kulturmiljöer saknar idag god tillgänglighet och är i behov av att synliggöras. När det gäller kulturutövarna finns det många kreativa krafter vars produkter och tjänster bidrar till landsbygden attraktivitet. Med innovativa satsningar och samverkan finns goda möjligheter att utveckla arbetet och skapa högre lönsamhet och ytterligare arbetstillfällen inom kultursektorn.

Möjligheten att kunna påverka och forma sin fritid har stor betydelse för hur en plats uppfattas bland invånare och besökare. Att delta i fritidsaktiviteter bidrar till en känsla av tillhörighet och gemenskap. KalmarÖland har traditionellt sett haft ett aktivt, starkt men smalt föreningsliv och bygemenskap. Men trenden är att det är svårt att hitta de ideella krafter som krävs för starka föreningar och organisationer. Behov finns också av att syn- och tillgängliggöra och bredda utbudet av fritidsaktiviteter för att de ska komma alla till del. Efterfrågan finns även av behovsanalyser och innovativa finansieringsplaner i de fall där anläggningar och utrustning börjar bli gammal och i behov av upprustning. Något som med fördel kan genomföras i samverkan mellan möjliga olika aktörer.

IT och elektroniska kommunikationstjänster är av avgörande betydelse för produktiviteten och innovationskraften i samhället och därmed för tillväxten. Kalmar län tillhör de län som har lägst andel med mycket hög bredbandskapacitet. De mer tätbebyggda områdena och städerna gynnas av marknadskrafterna när det gäller utbudet på bredbandsbaserade tjänster men för invånare och företag i mindre orter eller på landsbygden krävs egna initiativ och eget engagemang. Genom förstudier kan lokala grupper identifiera förutsättningar för bredbandslösningar i området.

13

5. På vilket sätt är strategin innovativ?Ambitionen i strategin är att tillhandahålla ramar och struktur för att skapa samsyn avseende ömsesidig draghjälp, mot både gemensamma mål och enskilda vinster.

I arbetet med att genomföra strategin kommer ett antal olika upplägg som uppmuntrar och belönar nya konstellationer att användas.

Under programperioden kommer LAG att arrangera ett antal forum där aktörer från vitt skilda branscher och med olika bakgrund ges möjlighet att träffas för att lösa problem och hitta möjligheter för utveckling av landsbygden i KalmarÖlandområdet.

Innovationshöjd betonas inom samtliga av strategins övergripande mål. Oavsett om det gällar att utveckla insatser för vattenvård eller öka attraktiviteten för unga kommer lösningar och sammarbetsformer som är oprövade i området att premieras - i urvalsprocessen kommer detta att säkerställas. LAG kommer vid urval av projekt att ha en checklista, se punkt 7.4, där innovationshöjden och deltagande parter poängsätts. Det är vårt sätt att säkerställa att projekten och dess lösningar blir innovativa. De punkter som finns beskrivna i handlingsplanen, se 7.3, innebär också att strategin blir innovativ och ger nya lösningar för området.

Utgångspunkten för att göra strategins genomförande innovativt är att koppla ihop nya resurser medbefintliga tillgångar som inte tidigare har utnyttjats optimalt. Strategin ska ge möjlighet att dra nytta av idéer och kunskap från outnyttjade kompetenser och resurser, vilket kan ge en betydligt större möjlighet till omställning och utveckling på landsbygden. Strategin uppmuntrar till möten därinnovation uppstår.

6. Vision KalmarÖland – en smartare landsbygd! 2020 är KalmarÖland ett attraktivt område att starta, driva och utveckla verksamheter i. En smältdegel där kompetenser från olika kulturer, branscher och generationer ges möjlighet att växa och blomstra. Ett område där idéer blir planer och planer blir förverkligade.

KalmarÖland är ett område där våra mål om en miljö i balans, social hållbarhet, innovativt företagande och attraktiv landsbygd är uppfyllda.

14

7. Insatsområden, mål och urvalskriterier

7.1 Övergripande mål för området

Övergripande mål för hela strategin

Miljö i balans

Socialt hållbart samhälle

Innovativt företagande

Attraktiv landsbygd

7.1.1 Miljö i balans – attraktiv kustmiljö och minskad klimatpåverkan

Inom det övergripande målet - Miljö i balans – vill KalmarÖland bidra till att uppnå god tillgång tillnaturresurser som rent vatten och en attraktiv kustmiljö. På energiområdet handlar det om att bidra till insatser som minskar områdets klimatpåverkan genom energieffektivisering och en ökad användning av fossilfria bränslen.

En positiv utveckling inom dessa områden är nödvändig för att säkra kommande generationers behov. Inom ramen för programperioden handlar det också bl.a. om besöksnäringens överlevnad och möjligheten att locka till nyinflyttning. Dessutom finns här flera av regionens mest lovande tillväxtföretag inom miljöteknik och energiområdet. Genom att skapa goda förutsättningar för innovativa miljösatsningar på landsbygden bidrar strategin för KalmarÖland till att skapa en fortsattbra grogrund för hållbara lokala initiativ och ett livskraftigt näringsliv.

Erfarenheten visar att småskaliga ideella insatser i samverkan med offentlig och privat sektor förbättrar vattenkvalitet och skapar förutsättningar för lokalt företagande. Tidigare genomförda miljöprojekt inom Leader Kalmar Öland har fått mycket positiv uppmärksamhet och ambitionen är att utveckla dessa insatser och strukturer.

Målet är kopplat till bl.a. den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län och EU 2020-agendans flaggskeppsinitiativ ”Ett resurseffektivt Europa.

7.1.2 Socialt inkludering och med fokus på unga

Inom det övergripande målet - Social inkludering med fokus på unga – vill KalmarÖland bidra till ökad inkludering av både unga med sina rötter i Kalmar och på Öland och personer som nyligen haranlänt till området.

En välmående befolkning är de bästa ambassadörerna för en region som har ett önskemål om ökad inflyttning. Att lyckas på detta område är en nyckel till områdets tillväxt och förmåga att behålla och utveckla sitt lokala näringsliv. Linnéuniversitetet bidrar till att höja områdets attraktionskraft för studiebenägna personer i postgymnasial ålder. Det är dock viktigt att även de unga personer somväxer upp i området ser möjligheterna att försörja sig och utvecklas här.

15

7.1.3 Innovativt företagande

Inom det övergripande målet - Innovativt företagande - är ambitionen att: områdets företag skall öka sin innovationsförmåga och konkurrenskraft, att områdets företag i större utsträckning än idag ska använda digitala tjänster för att nå ut med sina varor och tjänster, att aktörer som arbetar med livsmedelshantverk och matupplevelser ska utveckla samverkanslösningar för att ytterligare stärka sina positioner och konkurrenskraft.

Innovationer är bra sätt att realisera redan uttänkta idéer, då krävs bra metoder för att tillgodogöra sig dessa idéer i en adekvat takt. Infrastrukturen kring exempelvis fiber som nämns i det fjärde övergripande målet är en förutsättning, men det är minst lika viktigt att kompetensnivån och teknikhöjden i företagen följer med infrastrukturen för att få bästa möjliga effekt.

De insatsområden som har fått fokus inom detta övergripande mål kan noteras i SWOT-analysen förKalmarÖland. Där nämns det differentierade näringslivet, som en styrka och det faktum att flera lantbruk i området är högteknologiska som en möjlighet. Satsningar på entreprenörskap och nya marknader förväntas tona ned svagheten i den säsongsbetonade arbetsmarknaden som råder i nuläget. Inom Matlandet Sverige har regionen under en period arbetat aktivt med att stötta den småskaliga livsmedelsproduktionen. Öland var en av tre landsdelar som representerade Sverige under Grüne Woche (i Berlin) på uppdrag av Jordbruksdepartementet, och var därefter under tre år värd för den årliga nationella Matlandetkonferensen. Det är därför inte förvånande att jordbruket sessom en styrka och den lokala livsmedelsproduktionen som en möjlighet. Närodlat och ursprungsmärkt ligger i tiden, det finns all anledning att nyttja styrkan i det försprång som regionen har skaffat sig inom detta område. En landsbygd som utvecklas i samförstånd mellan olika aktörer och områden skapar större möjligheter till framgång.

7.1.4 Attraktiv landsbygd

Inom det övergripande målet – Attraktiv landsbygd - vill KalmarÖland bidra till att höjanivån på både kommersiell och offentlig service, öka tillgången till områdets kulturmiljöer,förbättra förutsättningarna för ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och bidra till en väl utbyggd digitalinfrastruktur.

Tillgång till service, rik fritid, tilltalande boendemiljöer, livaktigt kulturutbud och en väl utbyggd IT-infrastruktur i KalmarÖland skapar förutsättningar för tillväxt. I ett område med en växande besöksnäring är bibehållen och förbättrad privat och offentlig service en nödvändig förutsättning förfortsatt expansion och utveckling. Dessutom är god tillgång till kultur och rekreationsmöjligheter enviktig ingrediens för att behålla och attrahera innovativa företagare samt välutbildad och kreativ arbetskraft.

Sammantaget är tillgång till kommersiell och offentlig service samt god tillgång till kultur och fritidsaktiviteter viktiga faktorer i arbetet med att skapa attraktiva regioner där människor vill bo, verka och vistas. Något som bland annat lyfts fram i underlagen till Sveriges nationella strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020, i OECD rapporten för Kalmar län från 2013 samt i det Regionala serviceprogrammet för Kalmar län 2014-2020 där målet är god tillgång till service för alla.

16

7.1.5 Horisontella mål

Övergripande horisontella mål för hela strategin

Indikatorer (fylls i efter att strategin blivit godkänd)

Likabehandling

Jämställdhet och tillgänglighet

Ekologiskt hållbart

För att följa upp de horisontella kriterierna kommer konkreta frågeställningar i form av checklistor tas fram för att säkerställa kriterierna, se punkt 7:4.

LikabehandlingArbetet syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Se 10:3.

Jämställdhet och tillgänglighetDet nationella målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv även de med funktionsnedsättning. Det vill säga ha samma möjlighet att vara aktiva medborgare,delta i beslutsfattande, utbildning och betalt arbete samt ta samma ansvar för hemarbetet. I området KalmarÖland ska vi, enligt den regionala utvecklingsstrategin, ta fram och använda oss av kunskap och fakta, för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, bryta könsbundna studieval, stödja ochutveckla företagande på lika villkor för könen. Strategin för KalmarÖland kommer, med stöd i ovanstående, att lägga vikt vid jämställdhetsintegrerande och tillgänglighetsanpassade åtgärder. Se också punkt 10:3.

Ekologiskt hållbartEkologiskt hållbara utvecklingsprojekt tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Det kan handla om att främja människors hälsa, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga, samt trygga en god hushållning med naturresurser. Grundinställningen vid bedömningen av ansökningar inom området KalmarÖland är att insatser för miljön är en tillgång och en framgångsfaktor för projekt.

17

7.2 Insatsområden

Kopplat till den till den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län och EU 2020-agendans flaggskeppsinitiativ ”Ett resurseffektivt Europa”, kommer följande insatsområden att prioriteras.Behov som identifierats i SWOT:en med hänsyn till ovan beskrivna dokument, har lett fram till målen.

Delmålen inom insatsområderna har rangordnats där det delmål som angetts överst är högst prioriterat.

7.2.1.1 God vattenkvalitet, attraktiv kustmiljö och förbättrade förutsättningar för blå tillväxtErfarenheten visar att småskaliga ideella insatser i samverkan med offentlig och privat sektor förbättrar vattenkvalitéten och skapar förutsättningar för lokalt företagande. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Förbättra förutsättningarna för kommersialiseringen av lokala idéer och tekniska lösningar kopplat till vatten och vattenvård

Skydda och återskapa viktiga biotoper och vattenmiljöer Identifiera och tillämpa gemensamma lösningar för att minska negativ miljöpåverkan från

jordbruk och enskilda avlopp Höja allmänhetens, förenings- och näringslivets kunskap om vattenmiljöfrågor

7.2.1.2 Lokala insatser för en fossilbränslefri region – hållbara transporter, energieffektivisering, förnybara energikällorPå regional nivå är målet att år 2014 ha minskat utsläppen av fossil koldioxid med minst 30 % jämfört med år 1990. År 2020 är motsvarande siffra 50 %. Lokala insatser inom en rad olika områden kommer att bli avgörande för om detta ska lyckas. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Öka andelen småskalig produktion, distribution och konsumtion av förnyelsebar energi på lokal nivå

Minska energiförbrukningen i lokaler och bostäder på landsbygden Förbättra förutsättningarna för gemensamma och/eller fossilbränslefria transporter Förbättra förutsättningarna för kommersialiseringen av lokala idéer och tekniska lösningar

inom energiområdet

7.2.2.1 Unga och attityderSom framgår av statistiken i avsnitt 4 och betonas i behovsdefinitionen under 4.2, är det en låg procentuell andel av befolkningen som är mellan 16-24 år. Detta trots förekomsten av ett universitet. Linnéuniversitetet måste anses som en tillgång som har nyttjats i alldeles för låg utsträckning. Det krävs ytterligare insatser för att unga människor ska se en framtid med möjligheter. De ska kunna påverka sin vardag oavsett förutsättningar. Därför stödjer strategin projekt med målsättning att:

Stärka ungas möjligheter till inflytande Skapa förutsättningar för mötesplatser för unga och/eller meningsfull fritid Förändra vuxnas och ungas attityder kring land och stad Påvisa landsbygdens möjligheter för sysselsättning och entreprenörskap

18

7.2.2.2 Inkludering och integrationVårt kustnära läge skapar attraktiva boendeorter. Den trygghet som känslan av att ”alla känner alla” bidrar till, kan dock försvåra integrationen av nyinflyttade personer, som följaktligen inte ”känner alla”. Vi ska skapa bra förutsättningar för alla/fler inflyttade människor oavsett bakgrund att stanna i vårt område, att etablera sig på arbetsmarknaden och aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Skapa nya kontaktytor mellan näringsliv och ej tillvaratagen kompetens Stödja inflyttares inkludering i lokalsamhället Skapa förutsättningar för mötesplatser där alla är välkomna Visa på möjligheter till försörjning oavsett om det är som anställd eller som egen företagare

7.2.3.1 Innovation och nya marknaderDen regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län 2012-2020 konstaterar att Kalmar län är det företagstätaste länet i landet, samtidigt som den regionala OECD-rapporten nämner den låga utbildningsnivån i vår region som en svaghet. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Kompetensutveckla det lokala näringslivet med syfte att nå nya marknader Utveckla nya produkter och tjänster genom paraplyprojekt Skapa plattformar för gemensamma satsningar på nya produkter och tjänster Bygga nätverk mellan befintliga resurser och kompetenser Skapa förutsättningar för rekrytering och etablering utifrån landsbygdens behov Skapa långsiktig samverkan mellan näringsliv och Linnéuniversitet och/eller andra

forskningsrelaterade organisationer

7.2.3.2 Digitala tjänsterI samband med en högre IT-mognad behöver företagen kompetenshöjande insatser för att kunna utnyttja de nya möjligheterna med t.ex. e-handel eller produktutveckling. Strategin stödjer insatser med målsättning att:

Höja kompetensen inom digitala tjänster

7.2.3.3 Livsmedelshantverk och matupplevelserKalmarÖland har länge varit en region där matupplevelser har framhållits som en outnyttjad resurs. Även om vi under den tidigare programperioden har kommit en bit på väg finns det fortfarande stora möjligheter att växla upp denna styrka ytterligare. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Stärka konkurrenskraften genom samarbeten mellan produktion och logistik Formalisera befintliga nätverk till kluster Skapa förutsättningar för utökade matupplevelser

19

7.2.4.1 Service skapar tillväxtService är en stark tillväxtfaktor och det är viktigt att arbeta med helheten för att skapa hållbara servicelösningar. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Ta fram och uppdatera lokala utvecklingsplaner Skapa samverkanslösningar för lokala servicepunkter Kompetensutveckla servicegivare

7.2.4.2 Tillgänglig fritid för allaMöjligheten att kunna påverka och forma sin fritid har stor betydelse för hur en plats uppfattas bland invånare och besökare. Att delta i fritidsaktiviteter bidrar till gemenskap och tillhörighet. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Skapa samverkan mellan föreningar för ett bredare, stärkt och tillgängligt utbud året runt Förstudier kring behov av anläggningar och utrustning som kan ligga till grund för en

aktivare fritid

7.2.4.3 Unik kulturmiljö med kultur i världsklassKulturmiljön och kulturen är viktiga verktyg för att stärka bilden av KalmarÖland som en attraktiv plats att leva, bo och verka i och för att öka områdets internationella dragningskraft. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Skapa samverkan med kultur som motor för hållbarhet och konkurrenskraft Skapa aktiviteter för att bevara och utveckla natur- och kulturarv Se kulturen som mötesplatser för landsbygdsutveckling Tillgängliggöra kultur och kulturmiljöer för alla

7.2.4.4 Digital infrastruktur, kommunikationer och transporterEffektiva transporter och god tillgång till digital infrastruktur är avgörande för produktiviteten och innovationskraften i samhället. Strategin stödjer projekt med målsättning att:

Skapa förstudier för att identifiera de grundläggande förutsättningarna för bredband genom fiber

Genomföra behovsanalyser för förbättrade kommunikationslösningar och småskaliga infrastruktursatsningar

20

7.3 Handlingsplan

KalmarÖland har valt att arbeta med EU:s samtlig fyra struktur- och investeringsfonder, tre direkt, men Havs- och Fiskerifonden indirekt genom samverkan med blivande leaderområdet: Leader Sydost. KalmarÖlands LAG ska ges representation i deras fiskeområde.

Regionförbundet i Kalmar län arbetar med ett underlag där landsbygdens utvecklingsmöjligheter presenteras. I uppdraget ingår att i bred samverkan göra en gemensam plan för länet. Möten är inbokade med verksamhetsledarna för respektive strategiområde för att ta del av de identifierade utvecklingsbehoven och diskutera eventuella kompletterande insatser. Befintliga transnationella kontakter behålls och utvecklas.

Inom de fyra övergripande målen i strategin (enligt 7.1) har elva insatsområden prioriterats (enligt 7.2). För flera av dem kan mål inom flera olika fonder uppfyllas, vilket redogörs för nedan.

God vattenkvalitet, attraktiv kustmiljö och förbättrade förutsättningar för blå tillväxtFonder: Landsbygdsfond, Regionalfond.Tänkbara målgrupper: Vattenråd, kustmiljögrupper, byalag, föreningar, kommuner, företag m.fl.

Exempel på åtgärder inom detta insatsområde kan vara stöd till projekt som förbättrar vattenmiljön på olika sätt t.ex. minskad miljöpåverkan från jordbruket eller återskapande av viktiga biotoper. Detförutsätter insatser för ökade kunskaper och medvetande om dessa frågor hos allmänheten. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för nya företags-, produkt- eller tjänsteidéer vars utveckling kommer att öka sysselsättningen. Kopplas mot fokusområde 1C Landsbygdsprogrammets pelare II samt i Regionalfonden R24/T23 och mot antal projekt i båda.

Lokala insatser för en fossilbränslefri region – hållbara transporter, energieffektivisering, förnybara energikällorFonder: Landsbygdsfond, Regionalfond.Tänkbara målgrupper: Byalag, föreningar, kommuner, företag, företagarföreningar, intresseorganisationer m.fl.

Inom detta insatsområde kan åtgärder vara att stödja projekt med målsättning att öka energieffektiviseringen och framställa förnybar energi. Man bör även skapa förutsättningar för nya företags-, produkt- eller tjänsteidéer vars utveckling kommer att öka sysselsättningen. Kopplas mot fokusområde 5B och 5C Landsbygdsprogrammets pelare II. Koppling Regionalfonden R24/T23 men också mot antal projekt i båda.

Unga och attityderFonder: Landsbygdsfonden, Regionalfonden.Tänkbara målgrupper: Byalag, föreningar, kommuner (t.ex. skola och fritidsverksamhet), företag, nationella intressentorganisationer (t.ex., HSSL, U-Land) m.fl.

Urbanisering och flykt från landsbygden är ett problem. Därför behövs projekt som visar på landsbygdens möjligheter till försörjning. Det behövs också insatser som arbetar med attityder, för att undvika att urbaniseringen kommer med modersmjölken. Kompetensutveckling och skapandet av mötesplatser för inflytande är också viktiga åtgärder. Kopplas mot fokusområde 1C och 1B i Landsbygdsprogrammets pelare II, R24/T23 i båda fonderna och antal mötesplatser och antalet projekt.

21

Inkludering och integrationFonder: Landsbygdsfonden, Regionalfond.Tänkbara målgrupper: Byalag, föreningar, företag, företagarföreningar, studieförbund, kommuner m.fl.

Åtgärder för att få fler att engagera sig i samhällsutvecklingen kan handla om insatser för att skapa mötesplatser och kontaktytor, huvudsakligen fysiska, för att nyinflyttade ska få möjlighet att presentera sig och sina kompetenserInformationsinsatser (exempelvis utbildningar, seminarier) kan överbrygga kompetensgapet för personer som kanske inte har valt boendeort själva; nyanlända från annat land eller medföljande till en partner som har fått ett nytt jobb i regionen. Kopplas mot fokusområde 1C i Landsbygdsprogrammets pelare II, R24/T23 i båda fonderna och egna antal mötesplatser, antalet projekt och antal matchningar.

Innovation och nya marknaderFonder: Regionalfonden. Socialfonden. Landsbygdsfonden.Tänkbara målgrupper: Företag, företagarföreningar, LAG, utbildningsorganisationer, kluster (t.ex. Kalmarsund Promotion), kommuner (t.ex. Kalmar Science Park), turismorganisationer m.fl.

Inom detta insatsområde kommer att ges möjligheter för enskilda företag och privatpersoner att utveckla nya produkter och tjänster. Detta kommer att administreras via paraplyprojekt där LAG haren drivande roll. Även samverkan mellan flera företag och organisationer kan leda till nya produkter och tjänster vilket ligger i linje med Landsbygdsfondens mål och fokusområde 3A.

För att höja företagens innovationsgrad är det viktigt att koppla samman näringslivet med de akademiska institutionerna som är verksamma i området.

Projekt som ska leda till nya arbetstillfällen med hjälp av lokal matchmaking i kombination med inventering av kompetensbehoven hos de lokala företagen är också viktiga åtgärder liksom kompetensutveckling i syfte att nå nya marknader och bli en exportmogen destination i enlighet med turismstrategierna för Småland och Öland.Kopplas mot fokusområde 1B i Landsbygdsprogrammets pelare II, antal produkter, antal förstudier, antal plattformar, R24/T23 Regionalfonden mot antal projekt Socialfonden mot antalet deltagare.

Digitala tjänsterFonder: Landsbygdsfonden.Tänkbara målgrupper: Företag, företagarföreningar, kommuner (t.ex. Kalmar Science Park), utbildningsorganisationer m.fl.

Koppling görs mot Landsbygdsprogrammet, enligt prioriterade tematiska mål i EU-2020 om att ökatillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Här behövs insatser för att öka kompetensen såväl allmänt inom informationsteknologi, som att specifikt lyfta e-handelns möjligheter. Detta kommer att bidra till att minska begränsningen i en årstidsbunden marknad bestående av tillfälliga besökare Kopplas mot fokusområden 1C i Landsbygdsprogrammets pelare II) samt R24/T23.

22

Livsmedelshantverk och matupplevelserFonder: Landsbygdsfonden, Regionalfonden.Tänkbara målgrupper: Företag (t.ex. livsmedelsproducenter, restauranger), företagarföreningar, branschorganisationer, kommuner m.fl.

Strategin vill lyfta livsmedelshantverket och matupplevelserna genom att formalisera löst sammanhållna nätverk (nya och gamla) till kluster, för att nå ökad lönsamhet och fler arbetstillfällen. Utöver detta särskilt se på logistiska sammarbeten, vilket kan ge stöd till enskilda företag. Kopplas mot fokusområde 3A Landsbygdsprogrammets pelare II. Kopplas också mot nya produkter och tjänster.

Service skapar tillväxtFonder: Landsbygdsfonden.Tänkbara målgrupper: Byalag, föreningar, företag, kommuner, intresseorganisationer (t.ex. Länsbygderådet) m.fl.

Framgångsrika bygder har ofta en utvecklingsplan i grunden, varför vi vill stimulera till att ta fram nya och uppdatera gamla. Arbetssättet resulterar ofta i nya lösningar på gamla problem som gör det möjligt att hitta nya innovativa samverkanslösningar som också ska kunna ges stöd. Kopplas mot fokusområde 1B och 1C Landsbygdsprogrammets pelare II.

Tillgänglig fritid för allaFonder: Landsbygdsfonden.Tänkbara målgrupper: Föreningar, byalag, kommuner (ex. fritidsförvaltning) m.fl.,

Det finns en problematik med slitna lokaler och anläggningar (t.ex. fritidsanläggningar) och där det grundläggande problemen är att man inte vet varken om det finns ett behov av dem eller vad det skulle kosta att återställa dem, varför förstudier som är kopplade till investeringar i fritidsanläggningar kan ge underlag. Det existerar också fritidsutbud som inte är kända, genom att stötta föreningssamverkan kan utbudet synliggöras, breddas, stärkas och tillgängligöras året runt. Kopplas mot fokusområde 1B Landsbygdsprogrammets pelare II.

Unik kulturmiljö med kultur i världsklassFonder: Regionalfonden, Landsbygdsfonden.Tänkbara målgrupper: Företagare, föreningar, byalag, kommuner, m.fl.

Samverkan med etablerade kulturinstitutioner, för att göra nationellt avtryck, med exempelvis Kalmar konstmuseum och Kalmar länsmuseum. Den senare har verksamhet i hela länet, men sin bas i tätorten som ligger utanför KalmarÖlandområdet ur Landsbygdsfondens perspektiv. Nya metoder för att tillgängliggöra kulturen för exempelvis unga och äldre. Kopplas mot fokusområde 1B Landsbygdsprogrammets pelare II, fondspecifikt R24/T23 Landsbygdsprogrammet, antal mötesplatser.

23

Digital infrastruktur, kommunikationer och transporterFonder: Landsbygdsfonden.Tänkbara målgrupper: Byalag, föreningar, kommuner, företagarföreningar m.fl.

Förstudier för att vidareutveckla de fibersatsningar som inleddes under föregående programperiod. Förstudier för småskalig infrastruktur, t.ex. gång- och cykelvägar. Kopplas mot Landsbygdsprogrammets pelare II fokusområden 6B och 6C.

Kansliet kommer i samarbete med LAG säkerställa att den här sortens förstudier är genomförda i inledningsfasen av programperioden i syfte att även huvudprojekten ska kunna genomföras inom samma programperiod.

LAG och kansliet ansvarar för att starta verksamheten. Planen är att partnerskapet deltar i en kick-off som blir startskottet för arbetet i den nya programperioden. Starta utbildningar, sprida budskapetoch aktivt söka efter organisationer och konstellationer som kan vara lämpliga att genomföra sådanaprojekt som man enligt strategin har tagit fram som viktiga. Varje insatsområde får minst en LAG-medlem som ansvarig. Den ansvarige LAG-medlemmen övervakar insatsområdets aktiviteter samt stöttar dess projektägare samt avrapporterar till LAG och kansli. En LAG-medlem ska också utses till transnationell koordinator och med ansvar för kontakter med Leaderområden i andra länder. Genom att LAG:s medlemmar får ett direkt områdesansvar säkerställs deras engagemang.

LAG arrangerar också en årlig landsbygdsdag för återkoppling, marknadsföring av projekt och dess resultat samt nätverkande projekt emellan. Vid landsbygdsdagen ska också årliga uppföljningar presenteras. Uppföljning och utvärdering ska upphandlas av utomstående part med god kännedom om Leadermetoden och dess värden;

Kickoff med presentationer Uppsökande verksamhet Nätverk/samverkanslyft Utbildningar Matchmaking Stöttning/coachning/mentorskap Landsbygdsdag Löpande utvärdering

Handlingsplanen är utifrån sökt budget och tillgängliga stödmedel årligen återkommande åtminstone de första fyra åren. Återkoppling och lärande kommer av naturliga skäl att bli mer omfattande år två.

24

7.4 Urvalsprocess

Processen har sin grund i EU-förordningens direktiv och för att säkerställa att den följs ska LAG använda sig av och uppdatera den rutinsamling som tagits fram under perioden 2007-2013 och att öppen och tillgänglig utlysning om möjligheter att söka stöd getts, se kommunikationsplan punkt 11.1.

LAG:s beslutsprotokoll ska också uppdateras så att det av protokollen tydligt framgår projektets historik samt checklistor som visar hur dessa fallit ut och bedömts.Det innebär framför allt att fokus kommer att ligga på att säkerställa dokumentation och transparensför projektägare, myndigheter och övriga intressenter.

Processen kommer i punktform att gå till på detta sätt:

1. Intresseanmälan inkommer till kansliet, internt journalnummer ges och checklista ansluts samt digital dagbok för projektet startas.

2. Förfrågan görs mot andra stödgivare, t.ex. länsstyrelse, regionförbund etc. för kontroll om projektägaren sökt på flera håll.

3. Bedömning görs av kansliet om grundläggande villkor är uppfyllda för att driva projektet inom lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. T.ex. partnerskap, projektägarskola mm.

4. Om punkt 3 besvarats med ja, stöttar kontoret projektägaren att ta fram fullständig formalia för att ansökan ska kunna gå vidare till beslut av LAG. När formalia är uppfylld, d.v.s checklistan, vidare till punkt 5.

5. Bedömning görs av kansliet om extern expertis kan behöva adjungeras till beredningsgruppsmöte.

6. Underlag tillställs minst 14 dagar före aktuella sammanträden till beredningsgrupp och LAGoch ev. adjungerad via webb.

7. Beredningsgruppen, se punkt 9.3 LAG-s sammansättning, gör en dokumenterad urvalsbedömning av aktuella projekt. Poängsystem kommer att utarbetas för bedömning av följande punkter:

- Strategins mål.- Strategins indikatorer.- Aktören projektägarens kapacitet.- Intressekonflikter.- Innovationshöjd.- Deltagande parter.- Trepartnerskapets styrka.- Rimlighetsbedömning av kostnader.- Gradering av nytta i förhållande till andra aktuella projekt.

8. Beredningsgruppen lämnar därefter en rekommendation till beslut och eventuella villkor till LAG-gruppen i form av ett protokoll med beslutsunderlag och dokumentation av hur checkpunkterna anses vara uppfyllda. Protokoll tillställs LAG.

25

9. Nästkommande LAG-sammanträde får en föredragning av hur beredningsgruppen resonerat,diskuterar och dokumenterar sin syn på hur väl kriterierna är uppfyllda enligt punkt 5. Därefter fattar LAG beslut samt skriver en motivering till beslutet. Checklistor bifogas beslutet. Projektägare informeras utifrån justerat beslut.

Processen kommer troligen att behöva justeras under programperioden. Därför ska den löpande utvärderas och när en förändring inträffar ska detta tas upp som ett ärende i LAG och Rutinsamlingen uppdateras med angivande av protokollsparagraf när ändringen inträffade.

26

7.5 Mål och urvalskriterier

Insatsområde 7.2.1.1 God vattenkvalité, attraktiv kustmiljö och förbättrade förutsättningar för blå tillväxt.

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Identifiera och tillämpa gemensamma lösningar för att minska negativ miljöpåverkan från jordbrukoch enskilda avlopp

Antal projekt som bidrar till att bevara vattenmiljön

Skydda och återskapa viktiga biotoper och vattenmiljöer

Antal projekt som har förbättrat vattenmiljön

Höja allmänhetens, förenings- och näringslivetskunskap om vattenmiljöfrågor

Antal personer som deltagit i kompetens-höjande insatser

Regionalfonden Förbättra förutsättningarna för kommersialiseringen av lokala idéer och tekniska lösningar kopplat till vatten och vattenvård

Antal nyskapade arbetstillfällen inom vattenmiljöområdet

27

Insatsområde 7.2.1.2 Lokala insatser för en fossilbränslefri region – hållbara transporter, energieffektivisering, förnyelsebara energikällor

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Öka andelen småskalig produktion, distribution och konsumtion av förnyelsebar energi på lokal nivå

Förnybar energi som framställs från projekt som fått stöd(kwh)

Minska energiförbrukningen i lokaler och bostäder på landsbygden

Sammanlagda investeringar i energieffektivitet

Regionalfonden Förbättra förutsättningarna för gemensamma och/eller fossilbränslefria transporter

Antal projekt som främjar fossilfria transporter

Förbättra förutsättningarna för kommersialiseringen av lokala idéer och tekniska lösningar inom energiområdet.

Antal nyskapade arbetstillfällen inom energiområdet

28

7.2.2.1 Unga och attityder

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Skapa förutsättningar för mötesplatser för unga och/eller meningsfull fritid

Antal medverkande unga

Antal mötesplatser

Påvisa landsbygdensmöjligheter för sysselsättning och entreprenörskap

Antal informationstillfällen

Antal nystartade företag

Stärka ungas möjligheter till inflytande

Antal projekt

Antal medverkande

Antal informationstillfällen

Regionalfonden Förändra vuxnas ochungas attityder kring land och stad

Antal medverkande

Antal projekt

29

7.2.2.2 Inkludering och integration

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Skapa nya kontaktytor mellan näringsliv och ej tillvaratagen kompetens

Antal matchningar

Antal deltagare

Stödja inflyttares inkludering i lokalsamhället

Antal projekt

Regionalfonden Skapa förutsättningar för mötesplatser där alla är välkomna

Antal medverkande

Antal mötesplatser

Visa på möjligheter till försörjning oavsett om det är som anställd eller som egen företagare

Antal informationstillfällen

Antal nya företag

30

Insatsområde 7.2.3.1 Innovation och nya marknader

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Skapa förutsättningar för rekrytering och etablering utifrån landsbygdens behov

Antal förstudier

Antal nya företag etablerade inom KalmarÖland

Antal arbetstillfällenUtveckla nya produkter och tjänstergenom paraplyprojekt

Antal nya produkter, tjänster eller företag

Antal paraplyprojekt

Bygga nätverk mellan befintliga resurser ochkompetenser

Antal nätverk

Skapa plattformar för gemensamma satsningar på nya produkter och tjänster

Antal plattformar

Antal deltagare

Regionalfonden Skapa långsiktig samverkan mellan näringsliv och Linnéuniversitetet och/eller andra forskningsrelaterade organisationer på ett innovativt sätt

Antal projekt som har bidragit till att skapa långsiktig samverkan mellan näringsliv och akademi

Socialfonden Kompetensutveckla det lokala näringslivet med syfte att nå nya marknader

Antal personer som har deltagit i kompetenshöjande insatser

31

Insatsområde 7.2.3.2 Digitala tjänster

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Höja kompetensen inom digitala tjänster

Antal deltagare som utbildats

Antal nya e-handelsföretag

Insatsområde 7.2.3.3 Livsmedelshantverk och matupplevelser

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Formalisera befintliga nätverk till kluster

Antal nya kluster

Skapa förutsättningar för utökade matupplevelser.

Antal nya produkter/tjänster

Regionalfonden Stärka konkurrenskraften genom samarbeten mellan produktion ochlogistik

Antal företag som fårstöd

Antal långsiktiga samarbetsaktiviteter

32

Insatsområde 7.2.4.1 Service skapar tillväxt

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Skapa samverkanslösningar för lokala servicepunkter

Invånare som får tillgång till förbättradservice/infrastruktur

Ta fram och uppdateralokala utvecklingsplaner

Antal utvecklingsplaner

Kompetensutveckla servicegivare

Antal personer som har deltagit i kompetenshöjande insatser

Insatsområde 7.2.4.2 Tillgänglig fritid för alla

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Skapa samverkan mellan föreningar för ett bredare, stärkt ochtilllgängligt utbud året runt.

Antal nya utbud

Förstudier kring behovav anläggningar och utrustning som kan ligga till grund för en aktivare fritid

Antal förstudier

Antal organisationer som får stöd

33

Insatsområde 7.2.4.3 Unik kulturmiljö med kultur i världsklass

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Se kulturen som mötesplats för landsbygdsutveckling

Antal mötesplatser

Antal nya arbetstillfällen

Tillgängliggöra kultur och kulturmiljöer för alla

Antal projekt som tillgängliggör kultur och kulturmiljöer

Skapa aktiviteter för att bevara och utveckla natur- och kulturarv

Antal förstudier

Regionalfonden Skapa samverkan med kultur som motor för hållbarhet och konkurrenskraft

Antal samarbetsprojekt

34

Insatsområde 7.2.4.4 Digital infrastruktur, kommunikationer och transporter

Fond Mål Indikator Målvärde

Landsbygds-fonden

Skapa förstudier för att skapa de grundläggande förutsättningarna för bredband genom fiber

Antal förstudier

Antal invånare som får tillgång till fibernät

Genomföra behovsanalyser för förbättrade kommunikationslösningar och småskaliga infrastruktursatsningar

Antal förstudier

Antal invånare som får tillgång till förbättrad service/infrastruktur

35

8. FinansieringsplanFinansieringsplanen fylls i efter att strategin blivit godkänd.

Delåtgärd Fond % SEK

Drift Vald fond/ samordnande fond

20 eller 25 av de sammanlagda offentliga utgifterna1.

Samarbeten Fond 1

Fond 2

Fond 3

Fond 4

1

Observera att ordet ”utgifter” betyder faktiskt utbetalade pengar, enligt artikel 31d i fondgemensamma förordningen (1303/2013). Detta innebär att om strategins insatser för projekt bara utnyttjas till exempelvis75 %, kan driftsbudgeten bara utnyttjas till 75 %.

36

Genomförande av strategin

Fond 1

Fond 2

Fond 3

Fond 4

Summa 100

37

9. Organisation

9.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift)

Kansliet ska vara länken mellan projektägare och LAG-gruppen. Det är kansliet som håller den kontinuerliga kontakten med projektägare, myndigheter och andra intressenter för LAG-gruppens räkning. Det är också kansliet som ska implementera de uppgifter som LAG beslutar om vad avser intern och extern kommunikation.

Kraven på medarbetarna är höga och omfattar bland annat erfarenhet från EU och EU:s programverksamhet, landsbygdskännedom, kunskap om området, en god administrativ och ekonomisk förmåga kombinerat med en mer innovativ, flexibel, lärande och utåtriktad förmåga. S.k. coachning blir också centralt. Medarbetarna bör ha egen projekterfarenhet – ha drivit eller medverkat i landsbygdsutvecklingsprojekt.

Det innebär minst två anställda, en verksamhetsledare och en ekonom/handläggare. Ekonom/handläggare blir den som i första hand har hand om administrationen och ekonomin, byråkratidelen. Verksamhetsledaren ansvar för övrigt. De två olika kompetensområdena står oftast inte att finna i en och samma person, även om alla måste ha grundläggande förståelse och kunskap om båda områdena. Det innebär också att för att lyckas med coachning och stöttande av projekt krävs ytterligare personal i form av projektledare för paraplyprojekt, vilket vi har för avsikt att arbeta med gentemot ungdomar och nya företagsidéer.

Förutsättningarna för att ha en bra administrativ kapacitet är beroende av budgettilldelningen och hur stort antal anställda kansliet kan ha. För att säkra kvaliteten har strategin flera viktiga komponenter där en av de viktigaste är att det ska tas fram en rutinsamling för att det ska bli lätt att göra rätt. En annan viktig komponent, med samma mål, är att LAG via kansliet ska arbeta med projektägarutbildningar för att projekten själva ska ha en god administrativ kapacitet. Det innebär i förlängningen mindre arbete för kansliet.

Ständig kompetensutveckling och ett aktivt lärande är en källa till arbetsglädje och kvalitet, varför det är viktigt att personalen ges tillfälle till att förkovra sig inom allt som hör till verksamheten. Det är viktigt med erfarenhetsutbyte, varför de samarbeten som varit i förra programperioden i form av samverkansgruppen i sydost ska prioriteras och uppmuntras. Vårt mål är fem utbildningsdagar årligen per årsarbete.

Uppföljning och kvalitetssäkring är ett stort och viktigt område som förtjänar att läggas ner resurser på. Vi har under programperioden 2007-2013, bland annat samverkat med andra leaderområden i sydost kring rapporten ”Gör leader skillnad”. Vi vill fortsätta med samverkan av detta slag och har en kontinuerlig dialog i frågan med våra grannområden. På så sätt kapar vi en del av våra egna kostnader för detta så viktiga område samt får en bättre och mer intressant uppföljning. Detta gäller generellt; att kansli och verksamhetsfunktioner kontinuerligt ska bedöma vad de kan göra i samverkan med andra områden.

38

9.2 Partnerskapet och föreningen

Partnerskapet bottnar i det mobiliseringsarbete som genomfördes inför förra programperioden, 2007-2013. Arbetet resulterade i en strategi som slog en ny bro över Kalmarsund och har medfört en pågående mobilisering över en ny geografi och samarbetsområde. Föreningen och verksamheten har blivit en viktig pusselbit i arbetet mot ett framgångsrikt landsbygdsområde som också haft förmågan att plocka upp nya aktörer längs vägen.

Det nya partnerskapet vilar på denna grund där de organisationer, myndigheter, företag och enskildapå något sätt är representerade och i förlängningen ända ut i LAG:s styrelse. Mer om det under punkt 9:3.

Leader KalmarÖlands LAG/styrelse bildade 2012 en framtidsgrupp som förberett ett kommande strategiarbete genom informationsinsamling och spridning i aktuellt partnerskap. Det har skett med offentliga möten, besök på kommunfullmäktige, enkäter och via sociala medier.

En skrivargrupp har utsetts med representanter från kommuner och kommundelar samt verksamhetsledaren för Leader KalmarÖland samt vice ordförande för LAG. Vid behov har nyckelkompetenser knutits till arbetet som t.ex. ordföranden för Sveriges yrkesfiskares förening.

Processen har i aktiv fas varit betydligt kortare än inför förgående programperiod och kvantitativt mindre. Vi kan tydligt konstatera att aktörerna i området blivit bättre organiserade och där organisationer, grupper och enskilda tidigare gick ”man ur huse” för att besöka ett möte, skickas idag utsedda representanter av organisationen/gruppen. Vi bedömer därför att vi har en lika hög, ominte högre kvalitet på insamlade åsikter utifrån underifrånperspektivet.

Inför bildandet av nya föreningen kommer hela partnerskapet att bjudas in för att välja en valberedning och en interimsstyrelse. Planeras till månadsskiftet jan/feb 2015, dock beroende på återkoppling från urvalskommittén.

9.3 LAG – den lokala aktionsgruppen

Viktigaste faktorerna för ett bra LAG: att tillsätta en kompetent valberedning som ges tydliga urvalskriterier; kompetens, representativitet, jämställdhet och kreativitet.

Baskrav: Ålder: Geografi:

Kön; 7/8Ideell sektor; 5/6Offentlig sektor; 4Näringsliv; 5/6Grön tillväxt; 3Social tillväxt; 3Kreativ & Smart tillväxt; 6Blå tillväxt; 3

18-30; 2+2 (4)31-45; 346-65; 566 - ; 2Ordförande; 1

Borgholm N.; 2Borgholm S.; 1Borgholm off. sektor; 1Kalmar N.; 2Kalmar S; 1Kalmar off. sektor; 1Mörbylånga N; 1Mörbylånga S; 2Mörbylånga off. sektor; 1

39

Då LAG ska bestå av max. 15 personer, måste varje person representera flera kriterier enligt tabell ovan.

Baskraven: trepartnerskapet ska vara likvärdigt representerat, med 5 representanter var. Könsfördelningen: 7 män och 8 kvinnor – alternativt uttryckt; könsfördelningen ska vara 50-50, undantaget ordförandeposten.

Varje målområde ska vara representerat med kompetens kopplat till de olika fonderna.Det ska finnas minst en person som inte är född i Sverige.

Ålder: det är mindre lyckat att i många sammanhang sätta ungdomar vid sidan av, ordna deras forum och sedan inte bry sig. Vi vill att ungdomarna ska vara med på lika villkor så att de tillsammans med äldre kan lära av varandra. Åldersstrukturen i LAG är oerhört viktig och vi kommer att arbeta efter denna modell.

Ledning: ordförande från privat och/eller ideell sektor för att betona vikten av underifrånperspektivet. Vice ordförande från offentlig sektor. Det ger mer balans mellan sektorerna och ett stöd för ordföranden som genom sin vice ordförande får koppling till offentlig sektor.

Adjungerad kompetens: LAG ska ha möjlighet att adjungera externa kompetenser för att öka kunskapen och förbättra samarbetet med andra aktörer inom verksamhetsområdet/partnerskapet: Länsstyrelsen, AF, Landstinget, Försäkringskassan, Regionförbundet, HSSL, företagarna, Hushållningssällskapet, LRF, ALMI, IUC, Coompanion och Linneuniversitet är exempel på strategiskt viktiga aktörer. Adjungerad kompetens ska kunna vara arvoderad.

Allmänt: därutöver ska LAG- medlemmar ha en god lokal förankring och goda kunskaper inom ett eller flera av målområdena. LAG ska vara lagom stor, ha en bred samling av kompletterande kompetenser och samtidigt vara exekutiv. Vid behov bildas utskott.

Andra viktiga medlemskriterier är personlig kompetens och intresse för landsbygdsfrågor. I slutänden är det dock viktigt att medverkan i LAG är personligt och att personen representerar sin del i partnerskapet - framför allt att personen representerar LAG. D.v.s Leaderhatten på!

Valberedning och nomineringsprocess: LAG ska tillsättas/väljas vid årsmöte.Valberedning ska innefatta 4 personer; 1 från Borgholm, 1 från Mörbylånga, 1 från Kalmar samt 1 ordförande från KalmarÖlandområdet. Av de 4 ska ingå: 1 vardera från ideell sektor, näringslivet och offentlig sektor. Ordförande: från någon av sektorerna - dock ej offentlig sektor. Hela partnerskapet får möjlighet att nominera personer till valberedningen.

40

10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer

10.1 Samverkan mellan fonder

Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden inom KalmarÖland kommer att finansieras genom samtliga fyra fonder.

Landsbygdsfonden kommer att finansiera projekt inom hela området KalmarÖland förutom Kalmar tätort som inte är stödberättigat där. Regionalfonden och Socialfonden kommer att användas för att utveckla alla delar av området KalmarÖland, dvs inklusive Kalmar tätort. När det gäller Havs- och fiskerifonden har ett gemensamt fiskevårdsområde bildats tillsammans med Leader Sydost.. Leader Sydost kommer att administrera alla ansökningar och projekt som rör Havs- och fiskerifonden oavsett var den sökande har sin hemvist. LAG KalmarÖland fungerar som beredningsgrupp gentemot ”Blekinge/Sydost” En kontinuerlig dialog kommer att föras mellan de båda LAG-grupperna inför bedömningen av och i genomförandet av dessa projekt. Många av strategins insatsområden har kopplingar till flera fonder. T.ex. miljöinsatser, åtgärder för ökad inkludering, satsningar för att stärka områdets innovationsförmåga konkurrenskraft. Att hitta samspelet mellan fonderna blir en viktig del av LAG-gruppens arbete. Med utgångspunkt i strategins handlingsplan för hur fonderna ska användas kommer gruppen bedöma projektansökningar och avgöra under vilken av de fyra fondernas paraply som beviljade projekt ska finansieras. En kontinuerlig dialog med ansvariga myndigheter för respektive program blir också ettviktigt moment för att säkerställa ett gott samspel och för att undvika dubbelfinansiering

En flerfondslösning förväntas ge följande synergieffekter:

En stor palett av finansieringsmöjligheter ger bättre förutsättningar att tillgodose områdets utvecklingsbehov

Små lokala aktörer får en väg in och slipper ägan tid åt att slussas mellan olika instanser. Initiativ från lokala aktörer utan EU-projekterfarenhet ges möjlighet ta ett första steg mot

större projekt inom fyra olika fonder (inte endast en eller två) Ambitionen är att projekt inom LLU ska användas som instegsprojekt och i vissa fall förstudier till större projekt inomde fyra ”stora” fonderna.

41

10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar

Strategin för KalmarÖland knyter an till en rad olika inriktningsdokument, kommunala planer, regionala strategier, nationella handlingsplaner och EU-prioriteringar (se bifogad bild). Avsikten med strategin är att skapa förutsättningar för samspel mellan övergripande politiska prioriteringar och lokal nivå på ett sätt som leder till konkreta förbättringar av förutsättningarna att leva bo och driva företag på KalmarÖlands landsbygd. Avsikten är inte bara att se till att regionala strategier bryts ned och implementeras lokalt, utan det handlar också om att ta tillvara på den kraft och det engagemang som finns på gräsrotsnivå och lyfta goda exempel för att utveckla regionen, Sverige och i vissa fall hela Europa.

Engagemang på lokal nivå är en nödvändig förutsättning för konkret förändring inom stort sett alla områden. Urvalet av mål och insatsområden för KalmarÖland har gjorts utifrån en bedömning av var lokala insatser ger mest effekt i förhållande till insatsen. En viktig urvalsgrund har också varit inom vilka områden lokala projekt har bäst förutsättningar att växlas upp med hjälp av regionala utvecklingsmedel och/eller EU:s fonder och program.

Strategins skrivargrupp har kontinuerligt stämt av mål och inriktning i strategin med både privata, offentliga och andra organisationer som arbetar med regional utveckling. I nästa steg kommer LAG-gruppen formalisera samarbetet med regionala intressenter vid bedömningen av projektansökningar.

För att strategins mobiliserande arbete ska fortsätta genom programperioden har vi tagit till ett antalnya grepp för att partnerskapet och enskilda projektägare ska träffas minst en gång om året, se 7.3 handlingsplanen gällande landsbygdsdagen m.m. Vi har också utökat LAG-medlemmars formella ansvar för insatsområden och transnationella kontakter vilket gör att det blir kontinuerliga avstämningar. Vi avser också verka för fortsatt gott utbyte med samverkansgruppen i Sydost samt nationella och transnationella nätverk. Vi kommer också att arbeta för fortsatt samverkan med Aktion Österbotten i Finland och framför allt så tror vi på att använda och stärka projektens och regionens befintliga kontakter. Viktigt är att alla dessa aktiviteter kommer igång i början av verksamhetstiden.

42

10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering

Definitionen på jämställdhet finns redogjord under 7.1. Nationell lagstiftning ger även skydd för övriga diskrimineringsgrunder, förutom kön. Det gäller könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I strategiarbetet har tagits hänsyn till detta, och det har arbetats aktivt för att de insatsområden som ska kunna bedrivas under programperioden 2014-2020 är tillgängliga för alla. Baserat på ovanstående, kommer området KalmarÖland säkerställa att det uppfylls på följande sätt:

Åtgärd Ansvar/utförande

LAGs sammansättning. Detta redogörs för under punkt 9.3

Valberedningen och årsmötet

Rekrytering av kanslipersonal. I rekryteringen skall hänsyn tas till att alla får likvärdig bedömning.

LAG

Utbildning av kanslipersonalen Kansliet ansvarar för att utbildningen genomförs

Utbildning för LAG-gruppen, och adjungerade i beredningsgrupperna

Kansliet ansvarar för att utbildningen genomförs

Utbildning för projektägare. I projektägarutbildningen kommer jämställdhet och icke-diskriminering ingå

Kansliet

Projektansökan. Inom KalmarÖland-området kommer begäras att en separat bilaga lämnas in som beskriver hur projektet ska arbeta med jämställdhet och icke-diskriminering.

Projektägaren

Regelbunden avstämning och uppföljningi LAG, hur arbetet med jämställdhet och icke-diskriminering efterlevs

LAG

Framtagande av handlingsplan för hantering av ojämställdhet och diskriminering

Kansliet

Inom det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020, finns beskrivet regelverk för hur projektägare ska förhålla sig till jämställdhet och icke-diskriminering. Området KalmarÖland kommer att verka för att samma regelverk upprätthålls oavsett vilken fond som nyttjas i de olika insatserna.

43

11. Kommunikation

Målgrupp

Den nationella kommunikationsstrategin för Lokalt Ledd Utveckling 2014-2020 identifierar fyra olika målgrupper för kommunikationen:

Personer och organisationer som söker stöd

Vidareförmedlare

Samarbetspartner

Allmänheten

För varje målgrupp bör man enas om hur man ska kommunicera och genom vilka kanaler. När det gäller grupp två och tre kan det även behövas en samsyn kring vilka som ingår i respektive grupp.

KanalFörutom målgrupp kan även exempelvis budskapet och tidpunkten påverka val av kanal. Ingen av kanalerna är rekommenderad att användas utan draghjälp av någon annan kanal för att säkra synergieffekter av en bred informationsspridning.

Fysiska möten på lokal, regional och nationell nivå Webbplatser administrerade av jordbruksverket, Länsstyrelsen, Smart landsbygd

KalmarÖland och respektive kommun. E-post Nyhetsbrev eller en spalt i en redan befintlig publikation. Annonser och/eller artiklar i traditionella tryckta medier Sociala medier Årlig Landsbygdsdag Eventuellt tillkommande kanaler som på grund av den tekniska utvecklingens hastighet inte

kan förutses

BudskapVad man väljer att kommunicera beror på var i programperioden, man befinner sig:

I inledningsfasen kan allmängiltig information om lokalt ledd utveckling, fonderna som finansierar utvecklingen, vad det kan leda till och goda exempel från föregående programperiod, vara det som bäst gynnar ett ökat antal ansökningar i innevarande programperiod, och en allmänt positiv syn på Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden och dess resultat.

I genomförandefasen, bör ovanstående blandas upp med goda exempel från innevarande programperiod, och kontinuerlig information om eventuella regelförändringar, för att underlätta redovisningarna för projektägarna.

I avslutnings- och utvärderingsfasen finns det anledning att anta att det lämpar sig bättre med mer fokus på de goda exemplen blandat med statistik över vad som åstadkommits under perioden. Viss statistisk återkoppling sker ju även i genomförandefasen, främst till medfinansiärer, och andra

44

särskilt intresserade. Det genomgående nyckelordet i kommunikationen till samtliga målgrupper är tillsammans.

Mål med kommunikationen Projektstöden inom lokalt ledd utveckling är kända Informationen om lokalt ledd utveckling är lätt att hitta Samverkan mellan olika målgrupper och mellan projektägare ökar Intresset för lokal utveckling ökar Projektens resultat är kända Sprida information om projektens/insatsernas miljö- och samhällsnytta

För att uppnå ovanstående bör kommunikationen vara tydlig och samordnad, möjligen tematisk. I det här sammanhanget åsyftas att man väljer att lyfta fram exempelvis de goda exemplen sorterat efter temaområde i strategin, för att undvika ett spretigt intryck. Vidare bör kommunikationen vara estetiskt tilltalande och lättförstådd. Självklart följs även riktlinjer för grafisk profil och jämställdhet.

11.1 Kommunikationsplan

Fylls i efter att strategin blivit godkänd: Gör en grov kommunikationsplan genom att fylla i följande tabell (kan göras som en bilaga):

Insatsområde Kommunikations-mål

Budskap Målgrupp Aktivitet Tidsperiod Kanal

45

12. Uppföljning och revideringEfter att strategin blivit godkänd: Beskriv när och hur ni ska följa upp denna strategi. En uppföljning innebär inte bara att följa upp målen, utan även handlingsplanen för insatsområdena, kommunikationsplanen och LAG:s arbetssätt. En uppföljning kan leda till en revidering av strategin och en översyn av mål och insatsområden om nödvändigt.

Beskriv också hur LAG och kansliet drar lärdomar av uppföljningar och hur en mer allmän lärandeprocess ser ut.

46

13. Bilagor

Bilaga 1: SWOT-analys

Redogör för SWOT-analysen som ni gör för hela området och eventuellt för olika temaneller insatsområden. Ni kan redovisa flera SWOT-analyser för olika teman i flera bilagor.

Allmän beskrivande text

Styrkor: Goda klimat (plural) och starka varumärken.Svagheter: Långa avstånd och få allmänna kommunikationer.Möjligheter: Positiv näringslivsutveckling & rika kultur- och naturvärden.Hot: Åldrande befolkning, generationsväxlingsproblematik. Känslig miljö.

StyrkorUtmärkta klimatförutsättningar för både jordbruk och besöksnäringLantbrukare med kompetens och drivkraftLantbruket som HighTech proffs !OdlingslandskapKulturlandskapUnik naturMånga och unika vattenmiljöerBiologisk mångfaldAktivt kulturliv med aktiva kulturarbetareStarka varumärken; KalmarÖlandStora turistattraktioner och stora turistströmmarDifferentierat näringslivAttraktiva boendeorterKustnära boendeKraftfullt föreningsliv – stort ideellt engagemangNärhet till beslutsfattareBra utbildningsinstitutioner

Svagheter

Sned åldersfördelningLåg formell utbildningsnivåLåg andel kunskapsintensiva företagLönsamhetsproblem inom jordbrukssektornSvag fysisk infrastrukturSvag digital infrastrukturGlest område – stort transportberoendeGles kollektivtrafik – stort bilberoendeBegränsad arbetsmarknad – mycket säsongsarbeteBegränsad kommersiell service i de små orternaRegionens relativa litenhet

47

Låg nyrekrytering av ideella krafterSlitna lokaler och anläggningarSmalt fritidsutbudKulturmiljöer, nyttjande

Möjligheter

Stort intresse för produktion av förnyelsebar energiStort intresse för ekologiskt hållbara lösningar som konkurrensfördelSmåskalig livsmedelsförädlingLantbrukets HighTech proffs: andra kan bli underleverantörerStort intresse för marknadsföring av lokala livsmedel/varumärkenUtveckla nya och smarta logistiklösningarFöreningsliv som vill vara drivande i utvecklingsfrågorStärka kopplingen lokalt näringsliv – områdets utbildningsanordnareVarierad natur och stort kulturarv möjliggör natur- och kulturturism under andra tider än traditionellhögsäsongDigital utveckling och delaktighetArbetsplatsoberoende med nya tekniska lösningarLandsbygdens livskvalitetLandsbygds- och affärsutveckling via cykel- och hälsoturismSkapa nya/andra säsonger Tillvarata befintliga talanger, tex visstidsboende, nyanländaFörmedla (och kommersialisera) vår egna föreningskunskap

Hot

Generationsväxling i lantbruksföretagenÖvergödning av ÖstersjönLånga miljökänsliga kuststräckorKlimatförändringarUteblivna infrastruktursatsningarArbetsmarknad som ej matchar unga akademikerFärre ungdomar – försvagning av föreningslivetUrbaniseringen, framförallt ungdomarKommunikationer

48

Bilaga 2: Omvärldsanalys

BakgrundOmvärldsbevakning, omvärldskunskap och omvärldsanalys behövs för ge lokalsamhället möjlighet till egen beredskap för att inte enbart följa det intensiva informationsflödet – lokalsamhället måste också ha beredskap för att agera!

Även om lokalsamhället i många fall saknar möjlighet att påverka beslut eller skeenden som kanskeinte ens är nationella utan snarare internationella och/eller globala - så blir det lokalsamhället som har att hantera och anpassa sig efter konsekvenserna.

Trender och händelser kan innehålla både hot och möjligheter.En omständighet som är ett hot för en bransch/ett område är kanske en ny möjlighet för en annan bransch/ett annat område.

I komplexa fall innebär det kanske såväl olika hot som olika möjligheter inom en och samma bransch/område.

Våra definitioner- Trender; krav på infrastruktur, teknikens påverkan hur vi lever, behov av upplevelser och klimatmedvetenhet.- Megatrender/utvecklingar; åldrande befolkning, individualisering, globalisering, klimatförändring.Enstaka större händelser; pandemier och terrorism.- Cykliska förlopp; konjunkturcykel – lågkonjunktur..

TrenderKrav på infrastruktur; avser både fysisk (vägar m.m.) och digital (uppkoppling). Oavsett typ av infrastruktur så finns en förväntan med höga krav på funktionalitet och tillgänglighet. Det ska finnasvalmöjligheter och infrastrukturen ska fungera oavsett geografisk plats, tidpunkt och eventuell yttre påverkan.Möjlig lokal påverkan. Brister i funktionalitet och tillgänglighet (faktisk eller upplevd) kan innebäraatt individen väljer en annan plats/annat område som upplevs erbjuda bättre tillgänglighet.

Teknikens påverkan hur vi lever; kombinationen av små mobila enheter (smarta telefoner och surfplattor) och relativt hög uppkopplingshastighet innebär näst intill obegränsade möjligheter att ta del av information (nytta och nöje), köpa och sälja varor och tjänster samt att umgås via sociala medier.Möjlig lokal påverkan. Tillgången till infrastruktur i sig är inte längre tillräckligt – det måste finnas ett lokalt anpassat utbud av både information (nytta och nöje) och varor och tjänster (privata och offentliga).

Behov av upplevelser; besöksnäringen är ett område där behovet av upplevelser blir extra tydligt. Ett enskilt evenemang i sig är ofta inte längre tillräckligt, istället måste evenemanget antingen förpackas i ett större paket, sammanhang eller på olika sätt kombineras med andra evenemang och/eller aktiviteter. Alternativt erbjuda någon form av interaktivitet.Möjlig lokal påverkan. Lokala arrangörer inom olika sektorer måste samverka och samarbeta med andra lokala/regionala arrangörer/aktörer för att erbjuda fler, större och unika utbud.

49

Klimatmedvetenhet; avser allt från resor/kommunikationer till konsumtion av varor och tjänster (både vad som konsumeras och hur det konsumeras).Möjlig lokal påverkan. Hållbarhetsfrågor måste genomsyra all lokal verksamhet från övergripande energifrågor (uppvärmning, transporter, drivmedel m. m.) via produktion av varor och tjänster (råvaror, transporter m. m.) till möjlighet till återvinning.

Megatrender/utvecklingarÅldrande befolkning; åldrandet är en företeelse som gäller hela västvärlden och som påverkar samhälle, ekonomi, företag och individer.Pensionssystem, sjukvård och äldreomsorg måste anpassas efter att vi blir äldre, förväntas ha bättre hälsa och att många äldre är finansiellt starka. Möjlig lokal påverkan. En befolkning (både de som är invånare i utvecklingsområdet och de som tillfälligt besöker området) som blir allt äldre och samtidigt lever ett aktivt liv måste betraktas som en stor resurs/tillgång.

Individualisering; människor ställer allt högre krav på kvalitet, valmöjligheter och tillgänglighet. Produkter och tjänster förväntas i stor omfattning kunna anpassas utifrån individens önskemål.Möjlig lokal påverkan. Det samlade lokala utbudet (privat och offentligt) förväntas kunna erbjuda valmöjligheter, lösningar som är näst intill ”skräddarsydda” lösningar - och detta med en hög grad av tillgänglighet. Lokala lösningar har en stor möjlighet att kunna bli ”skräddarsydda” eftersom de baseras på närhet och god lokal kännedom.

Globalisering; en samlingsbenämning på utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur – som i detallmänna språkbruket i första hand kommit att syfta på ekonomiska förhållanden. Globaliseringens ekonomiska orsaker anses nära kopplade till den teknologiska utvecklingen(främst kommunikationsteknologin).Möjlig lokal påverkan. Både hot och möjligheter. Å ena sidan hot i form av konkurrens på olika villkor, å andra sidan möjligheter genom nya typer av konsumtion, snabbare kontakter med människor, organisationer och företag i andra delar av världen.

Klimatförändring, är variation av jordens klimat över tiden – regionalt eller globalt – i det allmänna språkbruket åsyftas oftast den temperaturstegring som kallas global uppvärmning. Möjlig lokal påverkan. På längre sikt påverkas många sektorer och stora geografiska områden. Jordbruket och livsmedelsproduktionen kommer att få ett varmare klimat att ta hänsyn till vid sin verksamhet/produktion. Ett varmare klimat innebär nya förutsättningar för besöksnäringen – sommarsäsongen kan bokstavligt och bildligt bli längre och människor från andra delar av Europa/världen, där temperaturen kan bli för hög, kan lockas av vår skandinaviska sommartemperatur (även om temperaturen även ökar här). En höjning av havsnivån innebär helt nya förutsättningar och villkor för både befintlig byggnation och framtida byggnation i miljöer nära vatten.

Enstaka större händelser; pandemier (djur och människor) och terrorism. Händelser av denna karaktär kan påverka konsumtion av livsmedel och förändra resevanor – både på kort och lång sikt. Möjlig lokal påverkan. Enstaka större händelser är synnerligen svåra att prognostisera innan de inträffat. Men erfarenheterna från de senaste decennierna är att viss typ av livsmedelsproduktion kan drabbas akut. Både pandemi och terrorism kan innebära att resvanor/resmönster kan påverkas/förändras. När vanor och mönster påverkas/förändras finns både vinnare och förlorare. Minskar resandet med flyg kan det egna landets besöksnäring gynnas på bekostnad av resor till utlandet. Drabbas ett specifikt geografiskt område kan effekten bli positiv för andra geografiska

50

områden.

Cykliska förlopp; lågkonjunktur. En konjunkturcykel är tiden mellan hög-låg-hög konjunktur d.v.s. två högkonjunkturer och en lågkonjunktur däremellan. En lågkonjunktur inleds med att efterfrågan minskar.Möjlig lokal påverkan. Effekten av en lågkonjunktur beror bland annat på hur långvarig och hur djup lågkonjunkturen är; sysselsättning och konsumtion minskar vilket även påverkar lokal försäljning av varor och tjänster.

TidEtt utvecklingsområde har tillgång till många olika nätverk för samarbeten och utbyten; organisationer i andra utvecklingsområden, kommunala organisationer, Regionförbund, Länsstyrelser, egna och andra aktörers internationella kontakter, privata aktörer med flera med flera.Vi delar Institutet för Framtidstudiers bedömning2 att nätverk utgör en viktig del i omvärldsbevakningen.

SammanfattningEtt landsbygdsområde som KalmarÖland påverkas, i likhet med alla andra delar av landet och världen, av trender, megatrender/utvecklingar, enstaka större händelser och cykliska förlopp.När områdets ekonomi är kopplat till två stora sektorer som jordbruk och besöksnäring innebär det att ursprunget till påverkan kan finnas både nära och långt bort. Vissa sorters påverkan kan härledastill politiska beslut (på lokal, regional, nationell eller internationell nivå) och andra beslut fattas av företag och/eller organisationer på motsvarande nivåer. En omvärldsanalys innebär inte att KalmarÖlandområdet och dess invånare skyddas från olika förändringar i omvärlden – men analysen kan vara ett viktigt verktyg för att tillsammans med områdets nätverk möta förändringarna.

Lokalt Ledd Utveckling genom Leadermetoden planerar för ett operativt arbete inom programperioden till och med år 2020. Kopplat till långsiktiga och övergripande mål är möjliga tidshorisonter för olika planer och insatser åren 2030-2040-2050. Den överblickbara direkt operativa tidsperioden är 2015 – 2020.I vissa sammanhang kanske det motsvarar ett antal livscykler för vissa produkter (smarta telefoner –försök använda en från 2008) medan det i andra sammanhang till exempel omställning till annan typ av jordbruksproduktion eller annan typ av energianvändning utgör en del av en förstudieperiod.

NätverkOmvärldsbevakning, omvärldskunskap och omvärldsanalys kräver tid, resurser och grundkunskapervilket innebär att samverkan och samarbete med andra aktörer, på olika nivåer, är en förutsättning för att mäkta med uppgiften.

2

Institutet för Framtidsstudier; Omvärldsanalys – till vilken nytta ? s.14

51

Bilaga 3: Motivering

Samtliga fyra fonder, Landsbygdsfonden, Regionalfonden, Socialfonden och Havs- och fiskerifonden ligger till grund för strategin för området KalmarÖland. Det finns tydliga kopplingar mellan de fyra fondernas prioriteringar och områdets behov.

Genom att använda Regionalfonden och Socialfonden skapas förutsättningar att arbeta med hela området inklusive Kalmar tätort. Denna möjlighet har saknats under tidigare programperiod. Förhoppningen är att projekt ska utvecklas som utgår från det ömsesidiga beroendet mellan land och stad och skapar synergier som gynnar både invånare och näringsliv.

Genom att indirekt bilda ett gemensamt fiskvårdsområde tillsammans med Leader Sydost öppnas möjligheter inom Havs- och fiskerifonden för intressenter i KalmarÖland. Detta är en utveckling i för hållande till tidigare programperiod. Förhoppningen är den nya finansieringskällan ska kunna bidra till projekt som skyddar vattenmiljön och skapa tillväxt i den blå sektorn.

KalmarÖland är ett utvecklingsområde med en strategi och en gemensam vilja att samarbeta för att möjliggöra lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Det finns en likartad näringslivsstruktur, de geografiska förutsättningarna påminner om varandra, utmaningarna är likartade.

52