14;35-15;05 - Cecilia Melder [Kompatibilitetsläge]€¦ · välbefinnande och klinis kt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner

Melder, C. (2019-04-25). Existentiell hälsa. en resurs i vård och omsorg, Lund

1©: [email protected]

en resurs i utveckling av vård och omsorgUtvecklingskraft, Jönköping 2019-05-28

Existentiell hälsa

Må bra

Frisk

Sjuk

Må dåligt

Subjektiv upplevelse

Objekt iv

diagnos Inspirerat av

Katie Erikssons hälsokorsInspirerat av Katie Erikssons hälsokors



Hälsans bestämningsfaktor

Källa: Haglund, Svanström, 1981omarbetning, Beth Hammarström

MiljöSamhällsekonomiska

strategier

Tobak

Matvanor

Ålder, kön,arv Sömn-

vanorm.m.

Motion

Utbild-ning

Sex &samlevnad

Boende

Narkotika

Barnsvuxenkontakt

Jordbr.& livs-medelTrafik

Arbets-miljö

Alkohol

Fritid &kultur

Socialanätverk

Hälso-&Sjukvård

Socialtstöd

Social-tjänst

§Socialför-säkring

Arbets-löshet

?

Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.)



Moreira-Almeida et al., (2016). WPA Position Statement on Spirituality and Religion in Psychiatry. In World Psychiatry 15:1 - February 2016

Regeringens propposition 2007/08:10

En förnyad folkhälsopolitik

Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik.

(Prop. 2007/08:110 , s. 6)



World View Value Chart SurveyCultural map - WVS wave 6 (2010-2014)

(www http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp)

.



WHOQOL-SRPBFysisk

Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk

behandling

Psykisk

Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till

dagliga aktivitet

Social

Relation, Stöd, Sex, Arbete

Livsmiljö

Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö,

Transport

WHOQOL SRPB

Existentiellabehov

Meningenmed livet

SP2

Förundranö

omgivningSP3

Helhet m kropp, psyke

o själSP4

Andligstyrka

SP5

Harmoni o inrefrid

SP6

Hopp-fullhet o optimism

SP7

Tro somresurs

SP8

Kontaktm andligexistens

SP1

©[email protected]

Meningen i/med livet

Existentiell styrka

Hopp

Förundran

Helhet

Harmoni

Personlig tro

Arbetsmodell: Hälsans bestämningsfaktorer med existentiella aspekter under utveckling av Ottosson, Timén & Melder 2015Utifrån: Modell över hälsans bestämningsfaktorer: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström

Existentiell kontakt

Hälsans bestämningsfaktormed existentiella aspekter

MiljöSamhällsekonomiska

strategier

Tobak

Matvanor

Ålder, kön,arv

Sömn-vanor

m.m.

Motion

Utbild-ning

Sex &samlevnad

Boende

Narkotika

Barnsvuxenkontakt

Jordbr.& livs-medel

Trafik

Arbets-miljö

Alkohol

Fritid &kultur

Socialanätverk

Hälso-&Sjukvård

Socialtstöd

Social-tjänst

§Socialför-säkring

Arbets-löshet

?



Aktiv livshjälphållbar hälsa hela livet!

Existentiella hälsointerventioner

Promotion Preventio

Stödja hälsa Förebygga ohälsa

STÖDJANDE MILJÖER

Existentiell hälsovård på lekens villkor

Inre existentiell verklighet

Fakta

Förståelse

Förtrolighet

Förnim

-melse Yttre existentiell verklighet

Melders model för existentiellt hälsopromotion,utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet.



D.

Tankar, känslor &

handlingar

F. Stärks genom t.ex.

fakta/veta,

förståelse/ diskussion,

f rtrolighet/ verkstad,

förnimmelse/ upplevelser

E. Resurs vid t.ex.

benbrott,

svininfluensa,

livskriser

A.

Inre

existentiella behov

t.ex. hopp

B.

Yttre existentiellt

betydelsefull påverkan

t.ex. livs-åskådning

C.

Existentiellt

meningskapande hälsosfär

livsmod livsglädje livsmening

Bergquist, L. & Melder, C. (2013).

Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan



http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Behandlingar/Andlig-vard/



Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249

KONTAKTA MIG GÄRNA

[email protected]

Begreppens inbördes relation

Existentiell hälsosfär

Religion

Andlig-het

Personlig över-

tygelse



Arthur Kleinman, psykiatriker och antropolog, presenterar kulturen i olika dimensioner i

översättning av Valerie DeMarinis.

Fysisk och psykisk dimension

Social dimension

Ekologisk dimension

Kulturell/Existentiell dimension

DeMarinis, V. (2003). Pastoral Care, Existential Health, and Existential Epidemiology. ASwedish postmodern case study. Stockholm: Verbum.

Kultur på två nivåeri relation till mental hälsa

Externrepresentation; kulturella artefakter (föremål), roller, aktiviteter, institutioner

Intern representation; attityder, tro, värderingar, medvetandemönster, epistemologi

Marsella, A. & Yamada, A., (2000). Culture and mental health: An introduction and overview of foundations, concepts and issues. I. Cuéllar & F. A. Paniagua (Eds.), Handbook of multicultural mental health: Assessment and treatment of diverse populations. San Diego: Academic Press



Hälsodimensionernas inbördes relation

Möjlighet till interaktion mellan olika hälsosfärer

Interaktiv existentiellhälsosfärFysisk

hälsosfär

Ekologiskhälsosfär

Socialhälsosfär

Psykiskhälsosfär

Autonom existentiellhälsosfär

Meningskapandesystem

Livet =vilse i pannkakan eller

vart jag mig i världen vänder...



Aktiv livshjälphållbar hälsa hela livet!

Existentiella hälsointerventionerPromotioner och preventioner

Hälsosfär med existentiell betydelse(FyEx, PsEx, SoEx, EkEx)

Hälsosfär med existentiellbetydelse relaterat till existentiella behov(FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8,SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8)

Fysisk-Psykisk-Social-Ekologisk-hälsosfär

Inre existentiella

behov

Yttre existentielltbetydelsefull

inverkan(t.ex. livsåskådning) Existentiellt

meningsskapandeFysisk-Psykisk-Social-Ekologisk-hälsosfär(ExEx +SP1-8)

©[email protected]



Det existentiella och andliga lidandet

Det existentiella och andliga lidandet ligger nära varandra ochhandlar om de stora livsfrågorna som väcker tankar om livets mening, guds existens och ett eventuellt liv efter döden. Hit hör även frågor om framgång och misslyckanden samt försummelser och missade chanser under livet. Man kan ångra både det man gjort och det man inte gjort.

Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2000:6)



Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre, Lägesrapport 2016:11

CSB. (2016). From http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/sveriges-framtida-befolkning-20162060/antal-100-ar-och-aldre-19682015-och-prognos-20162060/



Socialstyrelsen. (2013). Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården.

Kultur som …konstt.ex.

musik, dans, måleri, teater, film, fotografi, litteratur

etnologisk dimension t.ex vanor, levnadssätt

och traditioner

meningskapande system

t.ex. tankar, känslor och handlingar



SOU 2017:21. Läs mig! Grund som betänkande står på är människosyn,

existentiell hälsa och förhållningssätt (s. 54).

SOU 2017:21. Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. (2017). Läs mig: Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer : Betänkande. Stockholm

(s. 62)

http://www.gallup.com/poll/142727/religiosity-highest-world-poorest-nations.aspx



http://www.rcpsych.ac.uk/healthadvice/treatmentswellbeing/spirituality.aspx

Arbetsdefinitioner

- Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar.

(Kostenius, C. & Melder, C. 2015)



Arbetsdefinitioner

- Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner.

- God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv.


livsmod livsglädje livsmening

Bergquist, L. & Melder, C. (2013).

Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan





”Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov”

(Prop. 2007/08:110 , s. 6)





Kapitel 5. Redovisning av resultat

3. Fysisk hälsosfär

5. Social hälsosfär 6. Ekologisk hälsosfär

2. Inre sfär med inre existentiella behov

Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration

1. Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan

Kärnan i mitten=Potentiellt existentiellt meningsskapandehälsosfär

4. Psykisk hälsosfär

Existentiell folk hälsomodell enl. C.Melder



Tänk om vi inte stressar ihjäl oss utan att det är värre än så…

Stress

Utanförskap

Prestation

Ideal

Informationsflöde



Existentiella aspekter i

61% av pojkarna, 52% av flickorna i åk 9 upplever i hög utsträckning att livet är meningsfullt

33% av pojkarna, 28% av flickorna anger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro.

Av elever med låg hälsorelaterad livskvalitet

Riskfaktor

3% av de som aldrig besväras av stress

7% av de som sällan besväras av stress

Friskfaktor

3% av de som i extremt hög utsträckning upplever livet som meningsfullt

7% av de som i hög utsträckning upplever livet som meningsfullt



Inspirerat till något nytt• På individnivå

• På gruppnivå

• I gruppsamtalen

”Peppa en att våga gå och prova igen, ta upp något man gjort innan. Ibland behöver man en liten spark och det ät lättare att få den sparken av någon som vet” [I]

”De har pratat om saker som de aldrig skulle prata om annars” [LI]

De har bidragit till utveckling på individnivå, genom

• Fördjupad självinsikt

• Ökat självförtroende

• Ny framtidstro

”Jag vågar lita på mig själv! Tryggare, på något vis!” [I]

”Tankar har vaknat till liv, även känsla och dörren har öppnats till handling” [I]



De har bidragit till utveckling på gruppnivå, genom

• Fördjupning

• Stärkt gruppkänsla

• Ökad kunskap

• ”Vi har blivit mer tajta med varandra. Fått höra mer på djupet vad och varför andra känner som de gör”[E]

• ” Gruppen har kommit djupare i diskussion genom att man öppnat sig för varandra på ett nytt sätt” [I]

Kontrollgruppen

• Bekräftande

• Stödjande

• Problemhanterande

• ”Otrolig mycket stöd. Här kan jag få vara den jag är just för dagen” [E]

• ”Viktigt att få berätta om svårigheter problem men också glädjeämnen” [E]



Vad tyckte du var allra sämst med kursen?

För få datum.Att den tog slut.För mig blev avslappningsövningarna jobbiga eftersom jag har svårt att slappna av i många sociala sammanhang.Vet inte uppskattar så mycket kan inte säga något som var dåligt

Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249

KONTAKTA MIG GÄRNA

[email protected]



Forma en hälsodefinition

• VAD är hälsa; kategorier, kontinuum, dimensioner eller …

• HUR uppnås/ stärker hälsan; risk-, frisk- och skydsfaktorer.

Begreppens ursprung

Hälsa, (gr. hygieia =leva bra, euexia= bra vanor för kroppen) (NE)

Existentiell folkhälsa kan härledas etymologiskt ut sammansättningen av latinets exis´tere = träda fram; leva och fornsvenskans folk = mängd, skara samt hälsa bildat av hel = lycka (Wessén, 1995, s. 102, 119, 176).



Begreppens ursprung

Folksjukdom, när en sjukdom leder till allvarliga följder för både den enskilda individen och samhället, och mer än en procent av befolkningen är drabbad (Janlert, 2000, s. 100).

Epidemiologi, läran om sjukdomar med spridning bland befolkningen, kommer från grekiskans epi´ = i, på, de´mos = folk och logo´so = ord, förnuft, vetenskap (Wessén, 1995, s. 98, 260).

Arbetsdefinitioner






Den existentiella dimensionen och hälsaSubstantiell

Tankar

Handlingar

Existentiell filosofi

Funktionell

Meningskapande

SOC

Coping

Aron Antonovsky

• Salutogenetiskt- eller patogenetiskt synsätt

• SOC = Dimension eller kontinuum

• KASAM



Definition av SOC-KASAM• Global hållning

• Genomgripande och varaktig dynamisk tillit

• Stimuli från inre och yttre världen är strukturerade,

förutsägbara och begripliga.

• Resurser för att möta kraven finns tillgängliga

• Utmaningar är värda investeringar och engagemang.

(Antonovsky, A. 1994, s. 41)

SOC = KASAM2.begriplighet 3.hanterbarhet

1.meningsfullhet (s.44)• SOC har sitt ursprung i de Generella Resistrenta Resurserna

(GRR= GMR)

• GRR är t.ex pengar, socialtstöd, jag-styrka och inteligens)

• Stressorer hemmar KASAM

• GRR höjer KASAM

• Skilda kulturella vägar leder till olika KASAM



SOC −Grunden i barnaårenBegriplighet- Biologiska förutsättningar som främjar närhet och kontakt med behov av stabilitet. Genom graden av förutsägbarhet och kontinuitet permanentas känslan av begriplighet.

Meningsfullhet- När stimuli och responser är förutsägbara strukturer detta bidrar till känslan av meningsfullhet, ”erfarenhet av medbestämmande i socialt värdesatt verksamhet”

Hanterbarhet- belastningsbalansen mellan 1) de sociala kraven på barnet och 2)barnets egna krav.

Senare forskning på SOC

Hypotes, att SOC är mer stabil bland hög-SOC individer än bland dem med låg SOC, har hittills varit helt utan empiriska bevis, Hakanen, J.J.,Feldt, T. Leskinen, E. 2007

• Socioekonomisk bakgrund och framgång i skolan inte direkt relaterat till hög SOC i vuxen ålder. Ingen av barndomens GRR prejudicerade SOC i vuxen ålder, med undantaget ekonomiska svårigheter som ledde till klassposition i vuxen ålder

• Hög SOC är stabilare än låg SOC som tendrar att bli ännu lägre med tiden.



Den existentiell hälsodimension

Definitioner R/SReligion

ett organiserat system av övertygelser, praxis och ritualer för att förbinda en person till det heliga eller trancendenta och främja en relation och ett ansvar till andra inom ramen för ett trossamfund.

Andlighet

en personlig strävan att förstå svaren på yttersta frågorna om livet, om mening och om sin relation till det heliga, som kanske eller kanske inte leder till religiösa doktrin, ritualer eller ett trossamfund (Koening, H.G. 2005 i min övers.)



Kopplingen mellan begreppen

• mening,

• kultur och

• hälsa



Kultur i relation till hälsa 1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en

kulturell kontext.

2) i alla grupper finns medvetna och omedvetna aspekter av kultur som påverkar synen på hälsa och sjukdom.

3) synen på hälsa och sjukdom är kopplat till politik sociala strukturer som implementerade i sociala institutioners policy och hälsovårds strukturen.

4) det finnas samexisterade paradigm där något synsätt är normerande.

DeMarinis, V. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro på teatret -essays om Religion og Teater, Religion i det 21 århundrede nr 3 (pp. 229243). Köpenhavn: Köpenhavns Universitet.

Historisk utveckling under 1900-t

Utveckling över approximativ tid →

1900 1950 2000

Folksjuk-domar

1.a vågen folksjukdomar Infektionssjukdomar

2.a vågen folksjukdomar Vällevnadssjukdomar

3.e vågen folksjukdomar Samlevnadssjukdomar

Vård-perspektiv

Hälsovård Sjukvård Hälso- & sjukvård

Folkhälso-perspektiv

1.a folkhälso-revolutionen

Bättre levnads-förhållanden

2.a folkhälso-revolutionen

Medicinsk behandling

3.e folkhälso-revolutionen

Efterforskar komplexa system



WHO:s ”Hälsa för alla”-strategi med relevans för utvecklandet av den existentiella hälsodimensionen

1977 1986 1991 1997 1999 2000 2001

WHO:s General-församling

Ottawa Sundsvall ”We Can Do It”

Jakarta WHO:s Europa-kontor

Mexico City WHOQOL-SRPB

”Hälsa för alla”-strategin initieras

Hälsa en livsresurs

Stödjande miljöer

Mot 2000-talet

Health 21 Helhets-perspektivpå livsstil

WHO:s sex hälso-dimensioner i nytt mät-instrument

Hälsoföre-byggande arbete

Dynamiska hälso-dimensioner

Värderingar Community Andlighet, religiositet & personlig tro kopplas till livskvalitet

Stödjande miljöer

Andlig dimension

Kyrka Livskvalitet

Lek & kultur

Forskning och praktik tillämpning



Forskning och praktik tillkämpning

1) Forskning – varför studera,

2) Forskning och inventering av nuläget

3) Modell för tillämpning

Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.)



Varför ska vi bedriva forskning i ämnet, enligt Koenig (2012, s.463)• Upptäcka sjukdomar/ohälsa (risk faktorer)

• Förebygga sjukdomar/ohälsa (frisk- och skydsfaktorer)

• Medicinskt resultat.

• Ger efterfrågad behandling

• Upplysning för hälso- och sjukvård

Således har forskning om religion, andlighet och hälsa många potentiella tillämpningar och är inte så annorlunda från andra vanliga områden av vetenskaplig forskning som undersöker sociala och beteendemässiga påverkan på hälsan. (i min översättning)



Skälen för regeringens bedömning:

Människan har såväl kroppsliga som själsligaoch andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik.

(Prop. 2007/08:110 , s. 6)

”Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov”

(Prop. 2007/08:110 , s. 6)



SOU 1997:119 (delbetänkande till HSU 2000)

”Begreppet hälsa inbegriper fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp, nämligen

långt liv,

friskt liv,

rikt liv och

jämlikt liv”

MÅL FÖR FOLKHÄLSANDet övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga

förutsättningarför en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringens proposition

2002/03:35

Målområden:1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel



Nationella folkhälsokommitténs

”För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. En viktig del i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet är

Blir i 11 mål för folkhälsan

” Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället” (Regeringens proposition, 2002/03:35, s. 47f.).



Allt är inte av godoTill exempel religiös kamp förknippats med högre -- dödlighet, mer - svår depression, - hopplöshet och - dödslängtan

Tillit och hälsa

Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst

Socialstyrelsens Lägesrapport 2014 samt 2015

Antalet levnadsår med god hälsa ökar mer än medellivslängden

Vissa grupper löper allt större risk än andra att dö i förtid.

Den generella nedgången av alkoholrelaterad dödlighet syns inte hos äldre (65–79 år) där data i stället visar en ökad dödlighet.

Förekomsten av fetma har ökat snabbt i befolkningen. Idag är nära hälften av alla svenskar överviktiga eller feta



Ur socialstyrelsens lägesrapport 2015

Bland barn och unga har den psykiska ohälsan ökat under hela 2000-talet. De senaste åren har ökningen av lättare besvär avstannat, men den andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka.

Under senare år har det skett en påtaglig ökning i förskrivningen – närmare 50 procent under en femårsperiod – av psykofarmaka till barn och unga. Störst ökning ses bland flickor i åldern 15–19 år.

Jämlik hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens lägesrapport, 2015:50



Jämlik hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens lägesrapport, 2015:54

Arbetsdefinitioner






Arbetsdefinitioner

- Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och högre uppfattningar.


Hälso- och sjukvård för barn 0- 21 år (Socialstyrelden, 2012) Andelen unga, som vårdas inom psykiatrisk slutenvård

fortsätter att öka.

Allt fler barn och unga har heldygnsinsatser.

I snitt vårdades 305 barn/år efter att ha utsatts för övergrepp, 20052009.

1 300 barn, 77 procent flickor, vårdades efter en avsiktlig självdestruktiv handling, 20052009.

30 barn/ år begick självmord , 20052008

5 b / å l d ft tt h t tt fö ö 2005 2008



Ur socialstyrelsens lägesrapport 2012

Svenskarnas medellivslängd fortsätter att öka.

Överlevnaden i t.ex. cancer och hjärt- och kärlsjukdom fortsätter att öka.

Färre personer röker, men andra ohälsosamma levnadsvanorna minska inte.

Vissa grupper löper fortfarande större risk än andra att dö i förtid.

Fler barnfamiljer har socialtjänsten som hyresvärd. Vräkningar av barnfamiljer minskar inte längre, utan tycks öka.

Psykosomatiska besvär 2009/10 uppdelat på kön för barn 10-18 år i %, (SCB)

0

10

20

30

40

50

60

70

F P F P F P F P

en gång i veckan en gång i veckan minst en gång iveckan

minst en gång iveckan

Har huvudvärkminst en gång i

veckan

Har ont i magenminst en gång i

veckan

Har svårt attsomna minst engång i veckan

Har känt migstressad minst en

gång i veckan

ÅLDER

10-12 år

13-15 år

16-18 år



Tre strategiska områden för FHI utifrån Folkhälsopolitisk

rapport 2010

• Hälsofrämjande livsmiljö och levnadsvanor,

• Goda livsvillkor, samt

• Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Teoretiska modeller och dess praktiska tillämpning



Dag tre

• Seminarium & nästa PM

• Från teori till praktik

• Tillämpning

• WHOQOL-SRPB



Utveckling av insatser för existentiell folkhälsa

3 a/ Formulera och konkretisera mål

b/ Utveckla strategierc/ Planera utvärdering

4. Utforma genomförandet och mobilisera resurser

5. Implementeraverksamheten utveckla stödjande miljöer

6. Skapa struk turer för attvidmakthålla

7. Följaupp ochutvärdera

2. Etablera samverkan

1. Identifiera behov och problem

8. Förändra, förnya och/eller förstärka

Utveckling enl. D. W. Winnicott

OmvårdareBarn




Omvårdare Barn


Yttre- Inre-Över gångs-

område




OmvårdareBarn

Utveckling enl. A-M Rizzuto

OmvårdareBarn



Pruysers tre världar

Realistisk värld

Behov av fakta

Tecken, indicier

Arbete

Resurstillgång

Yttre objekt

Autistisk värld

Privata behov

Symtom

Dröm

Sterilitet

Inre objekt

(imago)

Illusionistisk värld

Kulturella behov

Symboler

Lek

Skaparförmåga

Transcendenta objekt

WHOQOL-SRPBFysisk

Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling

Psykisk

Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla,

Förmåga till dagliga aktivitet

Social

Relation, Stöd, Sex, Arbete

Livsmiljö

WHOQOL SRPB

Existentiellabehov

Meningenmed livet

SP2

Förundranö

omgivningSP3

Helhet m kropp, psyke

o själSP4

Andligstyrka

SP5

Harmoni o inrefrid

SP6

Hopp-fullhet o optimism

SP7

Tro somresurs

SP8

Kontaktm andligexistens

SP1

Documents

14;35-15;05 - Cecilia Melder [Kompatibilitetsläge]€¦ · välbefinnande och klinis kt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner